En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner

advertisement
GÅ I MÅL
En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner
Ökad måluppfyllelse ska ge högre löner
Vill ni att resultaten i er skola ska förbättras? Att fler elever
ska nå målen? Att ett bättre resultat ska avspegla sig i högre
löner för lärarna?
Ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete ställer
höga krav på alla inblandade, men det ger också stora vinster. Fler elever blir bättre rustade för vuxenlivet. Sverige
som land står sig bättre i den internationella konkurrensen.
Och sist men inte minst – det bidrar till att göra läraryrket
attraktivare.
I förhandlingarna om kollektivavtalet HÖK 10 inom den
kommunala sektorn är vi överens med arbetsgivarna om att
det ska finnas en stark koppling mellan högre måluppfyllelse
för eleverna och bättre löner och arbetsvillkor för lärarna.
Det innebär i klartext att om lärarna på din skola bidrar till
att utveckla ett sätt att arbeta som gör att fler elever går i
mål med bra resultat, så ska era löner kunna öka mer än vad
som garanteras i löneavtalet.
Gör så här. Ta reda på vad som behöver förändras på din
skola med hjälp av ”förbättringshjulet”, ett etablerat verktyg
för systematiskt förbättringsarbete. Planera och genomför
förbättringarna och utvärdera resultatet. Använd verktyget
kontinuerligt och långsiktigt. På de följande sidorna får du
en kort beskrivning av ”förbättringshjulet”.
Gör bättre resultat med förbättringshjulet
1. Var är vi idag?
Börja med en nulägesanalys. Sammanställ ”data” över
elevernas resultat. Det kan vara resultat på nationella
prov, betyg, merit­poäng, avklarade kurspoäng per
termin, avhopp och frånvaro. Fundera också på
hur trivseln är på skolan.
Kontrollera kontinuerligt hur varje elev
ligger till kunskapsmässigt i för­­hållande till
målen. Det gör det möjligt att tidigt fånga
upp elever som riskerar att inte nå sina
mål.
Skapa en kollektiv bild med upp­följ­
ningen och lärarnas kunskaper om
enskilda elever som bas. Inom vilka
områden/ämnen är måluppfyllelsen
bra? Var finns problem?
2. Vart ska vi?
Beskriv den önskade förbättringen. Utgå
från kursplane­målen och från betygskriterierna och kunskapskraven för respektive ämne.
Exempel: Om antalet elever som blir godkända på de
nationella proven i svenska inte är tillfredsställande kan
målet vara att öka antalet godkända elever från ett år till nästa.
Om problemen istället handlar om att flera elever har svårt med
uttalet i engelska kan målet vara att förbättra just det.
Bryt ner målen för varje elev. Exempel: Målet för eleven Pelle i svenska i åk 2
kan vara att förbättra sina texter så att alla meningar har stor bokstav och punkt
och att vanliga ord är rättstavade. Målet för Maria i engelska A kan vara att nå
högsta betyg. Då behöver hon arbeta med att förbättra sitt uttal något, bli grammatiskt säkrare och visa att hon klarar av att läsa och samtala om en aktuell roman.
3. Hur gör vi?
Planera vägen till förbättringen. Ta reda på vad grupper av elever behöver
för att de uppställda målen ska kunna nås. Exempel: Undervisningen i engelska
kan struktureras om så att eleverna under en period arbetar i grupper med områden
de behöver öva särskilt på, till exempel uttal.
Ta reda på vad varje enskild elev behöver. Exempel: Pelle kan behöva hjälp av
speciallärare vilket kan kräva ändringar i schema. Han kan behöva hjälp av ett
visst datorprogram vilket kräver att program och dator köps in, och att Pelles lärare
lär sig hantera programmet. För Maria kan det räcka med extra uppgifter i
engelsk grammatik.
4. Hur blev det?
Utvärdera det genomförda arbetet. En förändring är inte per
automatik en förbättring. De åtgärder som har vidtagits måste
följas upp för att kontrollera om de verkligen har bidragit till
ökad mål­uppfyllelse både för den enskilda eleven och för elev­­­­
gruppen som helhet. Blev Pelles texter bättre? Nådde Maria
MVG? Blev fler elever godkända i de nationella proven?
Berodde det på de insatser och förändringar som gjordes
eller på något annat?
Vilket stöd ger organisationen?
Skolans organisation måste vara i fas med det som ska göras
för att elevernas måluppfyllelse ska öka. Viktiga frågor att ställa
sig är: Ger organisationen eleverna det stöd de behöver? Vad behöver
för­bättras i organisationen för att vi ska gå i mål? Det kan till exempel
handla om: indelningen i klasser och grupper, lärarnas behörighet,
lokaler och hur de används, schemats utseende, utrustning och läromedel, system för kompetensutveckling, elevhälsoarbetet, organisationen av
ämneslag och arbetslag, tidsanvändningen, till exempel effektiva konferenssystem och stödjande administrativa system.
Sortera och prioritera vad som behöver förändras i organisationen. Vad
kan göras omedelbart? Vad kan göras till nästa termin? Vad kräver längre
tid? Klargör vem som har mandat att besluta om förändringarna och vilka
kostnader det innebär. Gör en tydlig plan med ansvar, mandat och tids­
pers­pektiv.
Källa: www.skolverket.se
Vad gör skolan framgångsrik?
I England och USA har forskare länge intresserat sig för vad som kännetecknar skolor där eleverna når goda resultat. I Sverige har både Lärarnas
Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, undersökt vilka
framgångsfaktorer som kännetecknar kommuner och skolor som har höga
resultat. Här är åtta framgångsfaktorer:
1. Positivt och tydligt ledarskap från politiken, förvaltningen och rektorerna,
som har god framförhållning och tillgodoser varje verksamhets behov
av anpassade strukturer för hur man använder arbetstiden.
2.Kompetenta lärare som får lön i förhållande till resultat.
3.Höga förväntningar på alla elever och höga förväntningar på
organisationen.
4.Tydlig uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper kombinerat
med förmåga att fånga upp elever som har behov av särskilt stöd.
5. Bra relationer mellan föräldrar - elever - personal.
6.Tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltning, rektorer och personal så
att alla känner till vilka förväntningar, mandat och rutiner som finns.
7. Förtroendefull dialog mellan chefer och anställda som ger delaktighet
och inflytande, möjlighet att ta ansvar, bli sedd och få återkoppling.
8.Samsyn hos alla berörda hur de nationella målen ska nås.
Skolor som arbetar på det här sättet har ofta hög måluppfyllelse och kvalitet,
en stark vi-känsla och vilja att utveckla verksamheten. Lärarna har bättre balans
i arbetstid och arbetsinnehåll, och känner yrkesstolthet och arbetsglädje.
Ha framgångsfaktorerna i fokus när er skola ska genomföra förändringar
som bygger på förbättringshjulet. Att fånga upp Pelles behov, säkerställa
att Pelle får hjälp av speciallärare och tillgång till hjälpmedel, ligger till
exempel väl i linje med framgångsfaktorerna 4 och 7.
Det går också att arbeta med framgångsfaktorerna en och en. Till
exempel genom att lärarna i en viss årskurs eller ett visst ämne frågar sig:
Har vi tydlig uppföljning och utvärdering? Utgå från förbättringshjulet
och börja utvecklingsarbetet med frågan: Var befinner vi oss idag?
”Lärande och kunskap är av fundamental betydelse för
att Sverige ska hålla hög kvalité ur ett internationellt
kunskaps- och konkurrensperspektiv.”
”Ska Sverige klara av den utmaning som vi står inför
när det gäller kunskapsutveckling är det nödvändigt
att läraryrket framstår som attraktivt.”
Ur avtalet HÖK 10
Lärarnas Riksförbund, Box 3529, Sveavägen 50, 103 69 Stockholm.
Växel 08-613 27 00, e-post [email protected], www.lr.se.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards