kapitel 1

KAPITEL 1:
EKONOMISK INFORMATION
– GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE
• Ekonomisk information – centrala frågeställningar
• Ekonomisk planering och kontroll
EKONOMISK INFORMATION
– CENTRALA FRÅGESTÄLLNINGAR
EXEMPELVIS
• Tjänar företaget några pengar?
• Har företaget några pengar?
• Är företaget skyldigt några pengar?
VEM STÄLLER FRÅGOR? (INTRESSENTER)
• Företagsledning
•Aktieägare
• Långivare
• Kunder
• Leverantörer
• Anställda
• Stat och kommun
EKONOMISK PLANERING OCH KONTROLL
FÅ SVAR PÅ FRÅGOR SOM:
• Är det möjligt att starta ett företag: marknad och resurser? (Kan analyseras
m.h.a. resursmodellen)
• Är det lämpligt: verksamhetens lönsamhet?
• Hur styra verksamheten?
KAPITEL 2 och 3:
REDOVISNINGENS GRUNDER
• Grundläggande begrepp i sammandrag
• Planering och budgetering
• Löpande bokföring
• Bokslut
• Budgetuppföljning
• Arbetsgång för bokslut
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP I
SAMMANDRAG
• Ekonomi: hushållning med knappa resurser
• Inkomst och utgift: avyttring och anskaffning
• In- och utbetalning: kassaflöden in respektive ut ur företaget
• Intäkt och kostnad: prestation och förbrukning
• Resultat = intäkter – kostnader
• Lönsamhet = resultat ställt i förhållande till kapitalanvändning
PLANERING OCH BUDGETERING
EN VIKTIG DEL AV PLANERINGEN UTGÖR BUDGETERINGEN.
VI HAR TRE OLIKA SLAGS BUDGETAR:
• likviditetsbudget (omfattar viss period t.ex. 1/7 – 30/12 20x1)
• resultatbudget (omfattar viss period t.ex. 1/1 - 31/12 20x1)
• balansbudget (avser viss tidpunkt t.ex. 31/12 20x1)
INKOMSTER OCH UTGIFTER
• Inkomster uppstår vid försäljningstillfället och är vad företaget får för
de varor eller tjänster de säljer
• Utgifter uppstår vid anskaffningstillfället och är vad företaget ger för de
resurser de anskaffar
LIKVIDITETSBUDGET
• I likviditetsbudgeten gör vi en analys av det förväntade in- respektive utflödet
av pengar (likvida medel)
• Inbetalningar är inflödet av pengar och kopplade till betalningstidpunkten
(när vi får betalt)
• Utbetalningar är utflödet av pengar och kopplade till betalningstidpunkten
(när vi betalar)
RESULTATBUDGET
• I resultatbudgeten gör vi en analys av förväntade intäkter och kostnaderna
(och som en följd därav det förväntade resultatet) för en viss period
• Intäkter är försäljningsvärdet på de prestationer (varor och tjänster) som levereras
eller utförs under en viss period
• Kostnader är anskaffningsvärdet på de resurser som företaget förbrukar under en
viss period
• Svårigheterna att fastställa vad som hänt under en viss period och därmed vilka
intäkter och kostnader som perioden haft kallas periodiseringsproblemet
• Matchningsprincipen innebär att man vid bestämningen av kostnaderna utgår
från periodens intäkter och frågar sig vilka kostnaderna har varit för att erhålla
dessa intäkter
BALANSBUDGET
• I balansbudgeten räknar vi upp alla förväntade tillgångar, eget kapital och
skulder vid en viss framtida tidpunkt
• Balansidentiteten innebär att: Tillgångarna = Eget kapitel + Skulder
• Balansidentiteten innebär också att: Eget kapitel = Tillgångarna - Skulder
• Periodens resultat kan räknas fram som: Eget kapital vid periodens slut minus
eget kapital vid periodens början
LÖPANDE BOKFÖRING
• Dubbel bokföring innebär att alla noteringar görs på två ställen samtidigt
– en gång på en debetsida (dvs. vänstra sidan av ett konto), en gång på en
kreditsida (dvs. högra sidan av ett konto)
• Alla affärshändelser skall bokföras
• Bokföringslagen definierar affärshändelser som ”alla förändringar i storleken
och sammansättningen av ett företags förmögenhet ….”
• Alla affärstransaktioner av samma typ bokförs på samma konto
• Saldo är skillnaden mellan debet- och kreditsidan på ett konto
FYRA TYPER AV AFFÄRSHÄNDELSER UNDER EN PERIOD:
• Inkomster från försäljning av varor och tjänster
• Utgifter för anskaffning av varor och tjänster
• Inbetalningar
• Utbetalningar
I DEN LÖPANDE BOKFÖRINGEN BEHÖVS FYRA OLIKA SLAG AV KONTON:
• Tillgångskonton
• Konton för eget kapital och skulder
• Utgiftskonton
• Inkomstkonton
• Dessutom behövs det vid bokslutstillfället ett femte slag av konton nämligen
bokslutskonton
BOKSLUT
VID REDOVISNINGSPERIODENS SLUT SKALL TVÅ RAPPORTER SAMMANSTÄLLAS
OCH DETTA GÖRS MED HJÄLP AV FÖLJANDE TVÅ BOKSLUTSKONTON:
• Resultaträkningen som är ett samlingskonto för kostnader och intäkter
(kallas även vinst- och förlustkonto)
• Balansräkningen som är ett samlingskonto för tillgångar respektive eget
kapital och skulder
BOKSLUT
AVSKRIVNING:
• Avskrivning är den förbrukade delen av en utgift för en produktionsresurs
och utgör en kostnad i resultaträkningen
• Avskrivning blir normalt endast aktuellt för resurser som har en längre ekonomisk
livslängd än tre år och har ett värde över en viss nivå
BOKSLUT
ARBETSGÅNG FÖR BOKSLUT PÅ BOKSLUTSTABLÅ:
• Upprätta saldobalans
• Bokför bokslutstransaktionerna (med hjälp av tilläggskolumnen)
• Intäkter och kostnader förs till resultaträkningen
• Periodens resultat räknas fram på resultaträkningen och förs till kapitalkontot
• Tillgångar samt eget kapital och skulder förs till balansräkningen
• Balansräkningen summeras (och om allt är rätt skall summa tillgångar = summa
eget kapital + skulder)
BOKSLUT
UTGÅENDE BALANSER BLIR INGÅENDE BALANSER
• De utgående balanser i form av tillgångar, eget kapital och skulder som finns vid
redovisningsperiodens slut finns även med i början av nästa period och därför börjar
man den nya redovisningsperioden med att föra in ingående balanser (värden) på
aktuella konton för tillgångar, eget kapital och skulder. Dessa värden finns ju kvar
även efter övergången till den nya perioden
BUDGETUPPFÖLJNING
• Budgetuppföljning innebär att företaget efter periodens utgång jämför budgeternas
siffror med det verkliga utfallet och noterar avvikelser
• Genom analys av avvikelserna kan man få ökad kunskap om hur verksamheten
fungerar och därigenom bl.a. bli bättre på att budgetera nästa gång
KAPITEL 4:
REDOVISNINGENS
UTGÅNGSPUNKTER
• Teoretiska utgångspunkter
• Redovisningsnormer
• Lagar och regler
• Praxis
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
• Gränser i tiden
• Gränser i rummet
• Redovisningens syfte
• En “politisk process”
REDOVISNINGSNORMER
REDOVISNINGENS NORMBILDARE
• FAR SRS – ger ut detaljerade rekommendationer
• Bokföringsnämnden (BFN) – ett statligt expertorgan som ger ut anvisningar
om hur begreppet god redovisningssed skall tillämpas
• Finansinspektionen – statligt organ för redovisningsfrågor i finansiella företag
vilket både utfärdar allmänna råd och bindande föreskrifter
• Rådet för finansiell rapportering
• Olika internationella organ
GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN
(PRINCIPER)
•
Fortlevnadsprincipen: värdering av tillgångar och skulder utgår ifrån ett
antagande om att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet i all framtid.
•
Kontinuitetsprincipen och bokföringsmässiga grunder:
UB = IB, Resultat = intäkter – kostnader (oberoende av tidpunkt för
betalning), dvs. resultatet kan mätas som förändringen av eget kapital
(bokföringsmässiga grunder).
REDOVISNINGSPRINCIPER (FORTS)
•
Principen om enskild värdering: Varje beståndsdel i balansräkningen ska
värderas var för sig.
•
Principen om bruttoredovisning: Tillgångar och skulder får inte kvittas mot
varandra. Detsamma gäller intäkter och kostnader.
•
Monetärprincipen: Redovisningen ska uttryckas i samma penningenhet.
FLER REDOVISNINGSPRINCIPER
•
Objektivitetsprincipen: Redovisningen ska anknyta till händelser som är
verifierbara utifrån kvitton, fakturor etc.
•
Väsentlighetsprincipen: Endast utgifter uppgående till större belopp måste
periodiseras.
•
Konsekvensprincipen: Tillämpning av samma principer år från år.
FLER REDOVISNINGSPRINCIPER (FORTS)
•
Principen om informationsekonomi: Kostnaderna för att lägga upp,
använda och underhålla ett redovisningssystem ska inte överstiga
nyttan med systemet.
•
Försiktighetsprincipen: Ej övervärdera tillgångar, ej undervärdera
skulder, inte ta upp vinster förrän de realiserats (realisationsprincipen),
ta upp förluster redan när de befaras.
LAGAR OCH REGLER
• Bokföringslagen (BFL) – fokuserar bokföringsskyldighet och löpande bokföring.
• Årsredovisningslagen (ÅRL) – fokuserar årsbokslut och årsredovisning.
• Båda är ramlagar dvs. innehåller generella bestämmelser om företags bokföring
och redovisning.
BOKFÖRINGSLAGEN
EN RAMLAG – GRUNDREGLER FÖR BOKFÖRINGSSKYLDIGA
•
Bokföringsskyldighet: fysiska personer och dödsbon som bedriver
näringsverksamhet samt, med något undantag, alla juridiska personer.
•
Räkenskapsår: normalt kalenderår, kan vara brutet.
BOKFÖRINGSLAGEN (FORTS)
BOKFÖRINGSSKYLDIGHET INNEBÄR:
•
löpande bokföring av affärshändelser* – grundbok (kronologiskt,
registreringsordning) och huvudbok (systematiskt) – och årsbokslut
•
verifikationer för alla bokföringsposter (tre typer; från omvärlden, till
omvärlden samt bokföringsorder)
•
kontoplan – exempelvis BAS 2010
•
arkivering – verifikationer sparas i 10 år
•
systemdokumentation och behandlingshistorik
•
årsbokslut och årsredovisning
*alla förändringar i storleken och sammansättningen
av ett företags förmögenhet som beror på företagets
ekonomiska relationer med omvärlden
ÅRSREDOVISNINGSLAGEN
BESTÄMMELSER OM UPPRÄTTANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV
ÅRSREDOVISNING, KONCERNREDOVISNING OCH DELÅRSRAPPORTER
UPPSTÄLLNINGSFORMER FÖR RR OCH BR
• Kostnadsslagsindelad eller funktionsindelad resultaträkning
• Balansräkningen uppställs i likviditetsordning, minst likvid post överst
PRAXIS
• God redovisningssed
• Rättvisande bild
• BAS kontoplanen
GOD REDOVISNINGSSED
GOD REDOVISNINGSSED: ETT VIKTIGT BEGREPP I
ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (ÅRL) OCH BOKFÖRINGSLAGEN (BFL).
•
De normer – utöver lag och föreskrifter – som grundas på praxis samt
rekommendationer och uttalanden från normgivande organisationer.
RÄTTVISANDE BILD
•
Årsredovisningar ska ställas upp på ett överskådligt sätt och i enlighet med
god redovisningssed, där balans- och resultaträkningar tillsammans med
noter ska ge en rättvisande bild av företagets resultat och ställning.
•
Överordnat god redovisningssed men underordnat lagen.
•
Det går inte att bryta mot lagen med referens till rättvisande bild.
BAS-PLANEN
•
Svensk ”normalkontoplan” – en uppsättning konton och konteringsförslag
som gör redovisningen mer systematisk
•
Först lanserad i anslutning till BFL 1976 – har uppdaterats kontinuerligt
(f.n. BAS 2010) – anpassad till BFL, ÅRL och rekommendationer
BAS-PLANEN (FORTS)
KONTOKLASSER
1
Tillgångar
2
Eget kapital och skulder
3
Inkomster (intäkter)
4
Utgifter (kostnader för materiel / varor)
5-6 Övriga externa rörelseutgifter (kostnader)
7
Utgifter (kostnader) för personal, avskrivningar m m
8
Finansiella och andra inkomster (intäkter) och utgifter
(kostnader)
Extraordinära poster
Bokslutsposter
Skatter
BAS-PLANEN (FORTS)
HIERARKISK UPPBYGGNAD BASERAD PÅ DECIMALKLASSIFICERING:
1
Kontoklass
Tillgångar
12
Kontogrupp
Maskiner & inventarier
1200
Gruppkonto
Maskiner & inventarier (grupp)
1240
Huvudkonto
Bilar och andra transportmedel
1249
Underkonto
Ackumulerade avskrivningar bilar &
andra transportmedel
KONTON ÄR KOPPLADE TILL ÅRL UPPSTÄLLNINGSKRAV FÖR RR & BR
BAS-PLANEN OCH ÅRL – BALANSRÄKNINGEN
BAS-PLANEN OCH ÅRL – RESULTATRÄKNINGEN
KAPITEL 5:
Varutransaktioner
• Varutransaktioner ur olika aspekter
• Mervärdesskatt
• Redovisning av varutransaktioner
• Kundfordringar och leverantörsskulder i
utländsk valuta
VARUTRANSAKTIONER UR OLIKA
ASPEKTER
• Köpeavtalet – den juridiska aspekten
• Leveransen – den materiella aspekten
• Betalningen – den finansiella aspekten
MERVÄRDESSKATT (MOMS)
• Moms är en skatt på det mervärde som skapas i olika förädlingsled
• Ingående moms är tillagd på inköpsfakturan från leverantören
• Utgående moms är tillagd på fakturan till kunden
• Momsen utgör inte någon utgift eller inkomst för företaget och får därför aldrig
komma in i kontoklasserna 3-8.
• Däremot kan momsen tillfälligt komma in i kontoklass 1 och 2.
• Momsen betalas helt och hållet av konsumenterna - företagen sköter bara
uppbörden åt staten
MERVÄRDESSKATT (FORTS)
Omsättning
Upp till 1 miljon
1 - 40 miljoner
Över 40 miljoner
Redovisningsperiod
Redovisningstillfälle
12 månader
1 gång per år
3 månader
42 dagar efter periodens slut
1 månad
26 dagar efter periodens slut
MOMS VID UTLANDSTRANSAKTIONER
(UTANFÖR EU)
KÖP FRÅN OCH FÖRSÄLJNING TILL UTLANDET, UTANFÖR EU
• Vid införsel: moms betalas till tullmyndigheten.
• Vid försäljning: ej momspliktigt.
MOMS VID UTLANDSTRANSAKTIONER
(INOM EU)
KÖP FRÅN OCH FÖRSÄLJNING TILL ANDRA EU-LÄNDER
• Destinationsprincipen: moms ska tillfalla staten i det land där varan
konsumeras.
• Säljaren tar inte upp någon moms på fakturan – har ingen utgående
moms.
• Köparen behöver inte betala någon moms till tullverket.
• Köparen bokför utgående moms och samma belopp som ingående
moms – underlag för statistik.
REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONER
FAKTURAN – GRUND FÖR REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONEN
• Kundfordran (1510) hos säljaren
• Leverantörsskuld (2440) hos köparen
FEL KVANTITET ELLER KVALITET
• Regleras med kreditnota (minusfaktura)
HEMTAGNINGSUTGIFTER – KÖPARENS UTGIFTER FÖR ATT FÅ HEM
VARAN
• Redovisas på samma konto som fakturans varuvärde
REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONER
(FORTS)
Fakturerade inköp
-Kreditnoter
+ Hemtagningsutgifter
=Anskaffningsutgiften för köpta varor
+Ingående lager
-Utgående lager
=Kostnaden för sålda varor
Nettointäkt från varuförsäljningen
-Kostnaden för sålda varor
=Bruttovinst
-Övriga rörelsekostnader
Nettovinst (på rörelsen)
KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER I UTLÄNDSK VALUTA
• Fakturan bokförs till rådande växelkurs fakturadagen, den s.k. Ursprungskursen. Även eventuella kreditnoter och kassarabatter bokförs till
ursprungskursen.
• Betalningen (remissan) bokförs till rådande växelkurs vid betalningstillfället
• Kursdifferens => valutakursvinst (3960) eller -förlust (7960)
KAPITEL 6:
NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER
• Personalkostnader
• Fastigheter
• Värdepapper
• Factoring och leasing
• Aktiebolagets inkomstskatt
PERSONALKOSTNADER
KOSTNADER FÖR PERSONAL BESTÅR BL. A. AV:
• löner & arvoden
• semesterlöner
• arbetsgivaravgifter & andra sociala avgifter
• reseersättningar & traktamenten
BOKFÖRS I
KONTOKLASS 7
PRELIMINÄRSKATT
• Arbetsgivaren är skyldig att göra avdrag för preliminärskatt i samband med
löneutbetalning (redovisas som skuld på 2710)
• Inbetalning (och deklaration) senast den 12:e efterföljande månad
• Innehållen preliminärskatt för december betalas in först i januari året därpå
och blir därför vid bokslutstillfället en skuld
ARBETSGIVARAVGIFTER
• Lagstadgade avgifter f.n. 31,42 % (2009)
• Omfattar pensionsavgifter, sjukförsäkring etc.
• Beräknas på bruttolön (inkl. förmåner)
• Bokförs vid löneutbetalning: 7510 (debet) – 2730 (kredit)
SEMESTERLÖNER
• Lagstadgad semester = 25 dagar (tjänas in 1 april till 31 mars)
• Under semestern erhålls lön + ev semestertillägg
• I bokslutet bokas intjänad, ännu ej utbetald semesterlön (samt
arbetsgivaravgifter): lönekonto 7010 (debet) – uppl. semesterlön 2920 (kredit)
resp. arbetsgivaravgifter 7510 (debet) – uppl. arbetsgivaravgifter 2940 (kredit)
FASTIGHETER
KÖP AV FASTIGHET (FÖR ANVÄNDNING I RÖRELSEN)
• Juridiskt skiljer man på fast respektive lös egendom
• Inskrivningsmyndigheten registrerar/utfärdar
- fastighetsköp (lagfart)
- fastighetsinteckning (pantbrev)
- gravationsbevis – visar lagfart & inteckningar
REDOVISNING AV FASTIGHETSKÖP
• Fastigheten (byggnader & mark) är en tillgång i rörelsen och bokförs (debet):
1110 (byggnader), 1130 (mark)
• Proportionering av inköpspris + lagfartskostnad på 1110 respektive 1130 efter
taxeringsvärdets fördelning
• På byggnaden görs årliga avskrivningar
• På mark görs normalt inga avskrivningar
FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETEN
• Försäljningsbeloppet bokförs på kontot 3972 reavinst
• Anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar förs ur bokföringen till
3972 reavinst
• Realisationsvinst / realisationsförlust beräknas
• Om förlust så för beloppet vidare till 7972
VÄRDEPAPPER
OLIKA MOTIV FÖR AKTIEINNEHAV
• placering av tillfälligt likviditetsöverskott (kortsiktigt) – omsättningstillgång
• strategiskt innehav i annat företag (långsiktigt) - anläggningstillgång
OLIKA GRADER AV INFLYTANDE
• bestämmande inflytande (> 50% av aktier/röster) – dotterföretag
• betydande inflytande (> 20% av aktier/röster) – intresseföretag
REDOVISNING AV AKTIEINNEHAV (FORTS)
FÖRSÄLJNING AV AKTIER DEBITERAS ELLER KREDITERAS (RESULTATET):
• 8020 (koncernföretag),
8120 (intresseföretag),
8220 (annat företag)
• 8350 (kortfristig placering)
VID FRAMRÄKNANDE AV REALISATIONSVINST / -FÖRLUST BERÄKNAS
ANSKAFFNINGSVÄRDET ENLIGT GENOMSNITTSMETODEN.
FACTORING OCH LEASING
FACTORING
• Försäljning eller belåning av kundfordringar
• Factoringföretaget tar (mot en avgift) på sig att driva in fordringarna
LEASING
• Leasing innebär att företaget hyr en anläggningstillgång, t.ex. en maskin,
istället för att köpa den.
• Finansiell leasing omfattar endast själva uthyrningen av maskinen.
• Operationell leasing omfattar förutom hyran även reparationer och underhåll.
AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT
• Aktiebolaget är en juridisk person och skattesubjekt
• Betalar en statlig inkomstskatt på 26,3 %.
• Utgångspunkt för beskattningen är resultatet före skatt enl. RR
• Vissa justeringar görs sedan för ej skattepliktiga intäkter (t.ex. utdelning från
dotterbolag) resp. ej avdragsgilla kostnader (t.ex. icke avdragsgill
representation)
• Beskattningsår = inkomstår
• Taxeringsår = det år då deklaration avges och taxering sker dvs. det år som
följer på (efter) beskattningsåret
AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT (FORTS)
• Preliminär självdeklaration senast 30 november året före beskattningsåret
• I början på nästa år (beskattningsåret) erhåller företaget skattsedel för preliminär
F-skatt
• Preliminär F-skatt betalas sedan den 12:e varje månad under perioden februari
beskattningsåret - januari nästa år
• Ev fyllnadsinbetalningar senast 12 februari (om över 20 000) respektive 2 maj
året efter
• Självdeklaration lämnas senast 2 maj året efter
• Skattsedel på slutlig skatt erhålls i början av december
• Om överskjutande skatt så erhålls denna också i december
• Om kvarskatt så betalas denna senast in i början av året därpå
AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT (FORTS)
ÅRETS SKATTEKOSTNAD
Prel. F-skatt
± av företaget själv beräknad kvarskatt/överskjutande skatt för innevarande år
± skillnaden mellan debiterad kvarskatt/överskjutande skatt för föregående år
(enl. slutskattsedel) jämfört med den av företaget själv beräknade
AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT (FORTS)
SKATTESKULD/SKATTEFORDRAN PER 31/12
1/12 av den prel. F-skatten (januari)
± av företaget själv beräknad kvarskatt/överskjutande skatt för innevarande år
+ av taxeringsmyndigheten debiterad kvarskatt avseende föregående år (enl.
slutskattsedel)
KAPITEL 7:
VÄRDERING AV TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar:
• Immateriella
• Materiella
• Finansiella
Omsättningstillgångar:
• Varulager
• Kortfristiga fordringar
• Osäkra fordringar
• Kortfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta
• Kortfristiga placeringar
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (AT) – TILLGÅNGAR AVSEDDA ATT
STADIGVARANDE BRUKAS ELLER INNEHAS
• immateriella AT – t ex goodwill vid företagsförvärv
• materiella AT – t ex byggnader, maskiner
• finansiella AT – t ex värdepapper, fordringar
OLIKA SLAG AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Balanserade utgifter FoU
• Koncessioner, patent, licenser, varumärken
• Hyresrätter
• Goodwill
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Byggnader o mark
• Maskiner
• Inventarier
• Pågående nyanläggningar
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Aktier/andelar i koncern-/intresseföretag
• Fordringar hos koncern-/intresseföretag
• Andra långfristiga värdepapper
VÄRDERING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
DEFINITION AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNG I ÅRL (4 KAPITLET):
”Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas
eller innehas i verksamheten.”
Î AVSIKTEN AVGÖR ALLTSÅ OM DET ÄR EN ANLÄGGNINGSTILLGÅNG
• Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång är utgifter för förvärv eller tillverkning
• Avskrivning är en systematisk värdeminskning av anläggningstillgångens värde
• Nedskrivning vid bestående lägre värde
• Uppskrivning vid bestående högre värde
AVSKRIVNING PÅ ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Avskrivningar görs på immateriella anläggningstillgångar (normalt högst fem år)
• Avskrivningar görs på materiella anläggningstillgångar (förutom mark)
• Finansiella anläggningstillgångar skrivs inte av
• Avskrivning är en kostnad i resultaträkningen
AVSKRIVNING PÅ IMMATERIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. balanserade utgifter för FOU,
patent m.m. goodwill
• Förutsätter att man haft en utgift som sannolikt kommer att ge framtida
ekonomiska fördelar
• Restriktiv hållning till aktivering av FOU
• Normalt högst 5 år, i undantagsfall upp till 20 år
AVSKRIVNING PÅ MATERIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. byggnader och mark, maskiner m.m.,
inventarier m.m.
• Ingen avskrivning på mark, men väl markanläggning
• Olika avskrivningar på olika typer av byggnader (2-4%)
• Maskiner och inventarier – avskrivning enligt plan respektive avskrivning utöver
plan (obeskattad reserv, kap 8)
AVSKRIVNING PÅ FINANSIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. aktier och andelar, andra långsiktiga
värdepappersinnehav, långsfristiga fordringar
• Ingen ”begränsad ekonomisk livslängd” Î inga avskrivningar
• Nedskrivning vid minskat värde, och återföring om högre värde åter
• Långfristig fordring = fordring som förfaller till betalning senare än ett år
• Värdet på långfristiga fordringar kan skrivas ned
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR (AT) ÄR ALLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
• Varulager (olika typer) – t ex råvarulager
• Kortfristiga fordringar – t ex kundfordringar
• Kortfristiga placeringar – t ex aktier, värdepapper
• Kassa och bank – likvida medel
• (I omvänd likviditetsordning dvs. de mest likvida tillgångarna längst ner på
balansräkningen)
VÄRDERING AV OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP OCH REGLER (ÅRL 4 KAP. 9§)
• Högsta tillåtna värdet på omsättningstillgångar är det värde som räknats fram
enligt lägsta värdets princip (LVP).
- lägsta värdets princip – LVP
- lägst av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde
- om särskilda skäl föreligger kan återanskaffningsvärdet användas istället
för nettoförsäljningsvärde
• Anskaffningsvärde
- utgifterna för tillgångens förvärv/tillverkning
• Verkligt värde
- marknadsvärdet (nettoförsäljningsvärde eller återanskaffningsvärde)
VERKLIGT VÄRDE
• Marknadsvärdet (nettoförsäljningsvärde eller återanskaffningsvärde)
VARULAGER
OLIKA TYPER AV VARULAGER (ALLA KONTOGRUPP 14):
• Råvaror och förnödenheter (råvarulager)
• Varor under tillverkning (produkter i arbete, PIA)
• Färdiga varor och handelsvaror (färdigvarulager)
VÄRDERING AV VARULAGER
PRINCIPER FÖR VÄRDERING AV VARULAGER (ANSKAFFNING VID
OLIKA TIDPUNKTER)
• Först-in-först-ut-principen (FIFU)
• Lagret antas innehålla de senast köpta varorna
• Lägre varulagervärde ger högre kostnad sålda varor (och vice versa)
VÄRDERING AV VARULAGER (FORTS)
ALTERNATIVREGEL VID LAGERVÄRDERING
• Enligt skattelagstiftning: lagrets samlade anskaffnings-värde - 3%
schablonmässigt inkuransavdrag
• Beräknas på samtliga lagerposters samlade anskaffningsvärde.
• Gäller inte lager av fastigheter eller värdepapper
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
KORTFRISTIGA FORDRINGAR OMFATTAR BL A:
• Kundfordringar (kontogrupp 15)
• Fordringar på koncern- & intresseföretag (kontogrupp 16)
• Övriga fordringar, t ex på anställda (kontogrupp 16)
• Interimsfordringar (kontogrupp 17)
GRUNDREGEL FÖR VÄRDERING – LVP (LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP)
OSÄKRA KUNDFORDRINGAR
• Osäkra kundfordringar förs till konto 1515 i bokslutet
• Befarade eller konstaterade förluster på kundfordringar debiteras konto 6352
resp. 6351 (värdereglering via konto 1519)
• Ingen justering av utgående moms för befarade förluster. Först vid konstaterad
förlust justeras momsen.
KORTFRISTIGA FORDRINGAR (OCH
SKULDER) I UTLÄNDSK VALUTA
• Omräknas till balansdagens växelkurs – orealiserad vinst resp. befarad
förlust redovisas över RR
• Var i RR vinsten/förlusten redovisas beror på om den är av rörelsekaraktär
eller finansiell karaktär:
- rörelsekaraktär – vinst (3960) eller förlust (7960)
- finansiell karaktär – valutakursdifferenser på fordringar (8330)
resp. skulder (8430)
KORTFRISTIGA PLACERINGAR
• Kortfristiga placeringar (kontogrupp 18) omfattar bl a:
- Andelar i börsföretag
- Obligationer
• Värdering enligt LVP (Lägsta värdets princip)
• Nedskrivningsbehov kan bedömas utifrån hela aktieportföljen
• Nedskrivning bokförs: 8370 (debet) - 1890 (kredit)
KAPITEL 8:
VÄRDERING AV SKULDER OCH
EGET KAPITAL
• Balansräkningens kreditsida
• Skulder
• Obeskattade reserver generellt
• Överavskrivningar
• Periodiseringsfonder
• Eget kapital i olika företagsformer
BALANSRÄKNINGENS KREDITSIDA
KREDITSIDAN AV BR OMFATTAR:
• Eget kapital
• Obeskattade reserver
Ordning enligt ÅRL (se sid 128)
• Avsättningar
• Skulder
• Poster inom linjen (ställda säkerheter och ansvarsförbindelser)
EXEMPEL PÅ DE OLIKA POSTERNA
• Eget kapital, t.ex.
- Aktiekapital, reservfond, balanserad vinst
• Obeskattade reserver, t.ex.
- Periodiseringsfonder, överavskrivningar
• Avsättningar, t.ex.
- Pensionsåtaganden
• Skulder, t.ex.
- Leverantörsskulder, banklån
• Poster inom linjen, t.ex.
- Inteckning i fastighet, borgensåtagande
SKILLNADEN MELLAN SKULDER, AVSÄTTNINGAR, & ANSVARSFÖRBINDELSER
• Avsättning – förpliktelse som är säker eller sannolik till sin existens, men belopp
och/eller tidpunkt för betalning är osäker
• Skulder – säker förpliktelse att betala en viss part ett fastställt belopp vid en viss
tidpunkt
• Ansvarsförbindelse – möjlig förpliktelse att betala, men förpliktelse, belopp
och/eller tidpunkt är osäkra
- Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen
SKULDER ENLIGT ÅRL
• Uppdelning i olika typer av skulder (enligt ÅRL), bl.a:
- Skulder till kreditinstitut - banklån
- Leverantörsskulder
- Skulder till koncernföretag/intresseföretag
- Skatteskulder
- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
• I balansräkningen; Uppdelning på kort- och långfristiga skulder.
Kortfristig skuld förfaller inom 1 år – övriga skulder är långfristiga
• Tilläggsupplysning i not om när skulder förfaller – inom 1 år, mellan
1 och 5 år, senare än 5 år
• Skulder i utländsk valuta omvandlas enligt balansdagens växelkurs
OBESKATTADE RESERVER
• Obeskattade reserver utgörs av vinster som ännu inte beskattats – skjuter på
skatteinbetalningarna
• Är till 73,7 % eget kapital och till 26,3 % uppskjuten skatteskuld
• Förändringar i de obeskattade reservernas storlek är en bokslutsdisposition,
dvs. en resultatreglerande åtgärd, och görs i samband med bokslutet
OBESKATTADE RESERVER (FORTS)
• Skapas genom bokslutsdispositioner i RR
- skillnaden mellan civilrättsliga regler och skatterättsliga regler
- inga ”verkliga” kostnader/intäkter – ingen förbrukning av resurser,
eller utförande av prestationer
• Består numera framför allt av
- avskrivningar över plan (frivilliga)
- periodiseringsfonder (frivilliga)
ÖVERAVSKRIVNINGAR
TVÅ TYPER AV AVSKRIVNINGAR
• avskrivning enligt plan på inventarierna är obligatorisk och görs för att
inventarierna förslits och/eller blir omoderna (styrs av civilrättsliga regler vilka
fastställer maxvärdet på inv.)
• avskrivning över plan på inventarierna är frivillig och är en resultatreglerande
åtgärd (styrs av skatterättsliga regler vilka fastställer minimivärdet)
• avskrivningar med större belopp än vad de civilrättsliga reglerna medger kan
således skattemässigt vara möjligt
AVSKRIVNINGAR (FORTS)
• de totala ackumulerade avskrivningarna kan aldrig överstiga anskaffningsvärdet
• ev. överavskrivningar måste successivt upplösas (=underavskrivningar) allt
eftersom avskrivningarna enligt plan ökar
• totalt bokförda avskrivningar = avskrivning enligt plan +/- avskrivning över/under
plan
• Enligt de civilrättsliga reglerna så är det i redovisningen tillåtet att lösa upp hur
mycket man vill av de ackumulerade överavskrivningarna vid ett tillfälle
• Enligt de skatterättsliga reglerna så får däremot i självdeklarationen de
ackumulerade överavskrivningarna vid ett tillfälle inte lösas upp med mer än
man gör avskrivningar enligt plan vid detta tillfälle
AVSKRIVNINGAR (FORTS)
REDOVISNING I RR
• avskrivningar enligt plan = rörelsekostnad
• avskrivningar över/under plan = bokslutsdisposition
REDOVISNING I BR (DELAD AVSKRIVNINGSREDOVISNING)
• ackumulerade avskrivningar enligt plan: Redovisas i direkt anslutning till
tillgången
• ackumulerade avskrivningar över plan: Redovisas som obeskattad reserv
SKATTERÄTTSLIGA AVSKRIVNINGAR
RÄKENSKAPSENLIG METOD
• kräver dubbel bokföring och bokföring av alla avskrivningar
• lägsta tillåtna bokförda värde = det lägsta av de båda värden som framräknats
enligt 30%-regeln (huvudregel) respektive 20%-regeln (kompletteringsregel)
RESTVÄRDEMETODEN
• används av övriga. Ungefär som 30%-regeln men bara 25%.
Ingen kompletteringsregel.
SKATTERÄTTSLIGA AVSKRIVNINGAR:
RÄKENSKAPSENLIG METOD
30%-REGELN (HUVUDREGELN)
ingående bokfört skattemässigt restvärde
+ årets inköp*
– årets försäljning*
= avskrivningsunderlaget
70% av ovanstående s.k. avskrivningsunderlag = lägsta värdet
*/ dock ej ta med inventarier som både köpts och sålts under året
20%-REGELN (KOMPLETTERINGSREGELN)
Lägsta värdet = På kvarvarande inventarier: anskaffningsvärdet
minskat med 20% per år
RÄKENSKAPSENLIG METOD JÄMFÖRD
MED AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
Bokfört värde (Antag att avskrivning enligt plan sker över 10 år)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
DELAD AVSKRIVNING: ARBETSGÅNG
VID MAXIMALA AVSKRIVNINGAR
• Rensa ut för sålda/utrangerade inventarier från 1220 Inventarier och 1229 Ack.
avskrivningar på inventarier och för beloppen till 3973 Vinst vid avyttring av
inventarier. Försäljningsbeloppen är redan bokförda på 3973.
• Räkna fram saldot på 1220 och för till UB.
• Årets avskrivningar enligt plan räknas ut och bokförs på 1229 Ack. avskrivningar
på inventarier och 7832 Avskrivningar på inventarier.
• Räkna fram saldot på 1229 och för till UB samt räkna ut det planenliga restvärdet
(saldot konto 1220 – saldot 1229)
• Räkna ut lägsta tillåtna bokförda skattemässiga restvärde.
• Jämför det planenliga restvärdet med lägsta tillåtna bokförda skattemässiga
restvärde. Differensen utgör högsta tillåtna utgående värde på 2150 Ack.
överavskrivningar. Skriv in värdet på UB.
• Förändringen mellan IB och UB på 2150 utgör årets över- eller under-avskrivning
och förs till 8850 Förändring av överavskrivningar.
PERIODISERINGSFONDER
• Periodiseringsfond…
- är en skattekredit som används för resultatutjämning
- skapas enbart i bokföringen (ingen överföring av likvida medel)
- en ny fond för varje räkenskapsår
- kan återföras (upplösas) när som. Måste återföras senast efter 6 år
- återförd periodiseringsfond ingår i beräkningsunderlag för ny
periodiseringsfond
• Avsättning till periodiseringsfond får göras med 25% av årets skattemässiga
resultat efter övriga bokslutsdispositioner
EGET KAPITAL I OLIKA FÖRETAGSFORMER
•
•
•
•
•
Enskild firma
Handelsbolag
Kommanditbolag
Ekonomisk förening
Aktiebolag
ENSKILD FIRMA
FIRMA: F:A ALMS ÅKERI
ANSVAR:
• Företaget och företagaren är en juridisk enhet
• Företagaren (ägaren) har ett personligt ansvar gentemot företagets
fordringsägare
ANTAL ÄGARE: 1 ST
HANDELSBOLAG
FIRMA: ALM & BOK HB
ANSVAR:
• Delägarna är personligt ansvariga gentemot företagets fordringsägare
• Solidarisk ansvarighet dvs delägarna ansvarar ”en för alla – alla för en”
ANTAL ÄGARE: 2 ST ELLER FLER
KOMMANDITBOLAG
FIRMA: ALM, BOK & KRÖSUS KB
ANSVAR:
• Komplementärerna är personligen obegränsat ansvariga gentemot företagets
fordringsägare (Jmf. med HB)
• Kommanditdelägarna är begränsat ansvariga (Jmf. med AB)
ANTAL ÄGARE: 2 ST ELLER FLER
EKONOMISK FÖRENING
FIRMA: SKOGSGLÄNTAN EK. FÖR.
• Konsumentkooperation (T.ex. COOP, OK, bostadsrättsförening)
• Producentkooperation (T.ex. Lantmännen, Södra skogsägarna)
ANSVAR:
• Inget personligt ansvar för medlemmarna
• Endast satsat kapital riskerar att förloras
ANTAL ÄGARE: MINST 5 ST
• Medlemskap öppet för alla som uppfyller vissa krav
• En medlem = en röst
AKTIEBOLAG
FIRMA: AB ALMS ÅKERI (PRIVAT/PUBLIKT)
ANSVAR:
• Inget personligt ansvar för aktieägarna
• Endast satsat kapital riskerar att förloras
ANTAL ÄGARE: 1 ST ELLER FLER (KAN VARA 100 000-TALS)
TVÅ TYPER AV AB:
• Privata aktiebolag (Minst 100 000 i aktiekapital)
• Publika aktiebolag (Minst 500 000 i aktiekapital)
AKTIEBOLAG (FORTS)
BUNDET EGET KAPITAL:
• Aktiekapital
• Uppskrivningsfond
• Reservfond
FRITT EGET KAPITAL (FÅR DELAS UT):
• Balanserad resultat (vinst/förlust)
• Överkursfond
• Föregående års resultat (vinst/förlust)
• Årets resultat (vinst/förlust)
AKTIEBOLAG (FORTS)
BESLUTANDE ORGAN
VERKSTÄLLANDE ORGAN
Val
Val
Styrelse
Bolagsstämma
VD
KONTROLLERANDE ORGAN
Val
Revisorer
AKTIEBOLAG (FORTS)
ARBETSGÅNG VID BOKSLUT:
• Så fort redovisningsåret gått till ända så påbörjas bokslutsarbetet
• Styrelse och VD träffas och gör upp ett förslag till bokslut och resultatdisposition
• Förslaget distribueras till aktieägarna
• Ordinarie bolagsstämma beslutar om fastställande av BR och RR samt
resultatdisposition. Bokslutet sänds in till Bolagsverket och blir då offentlig
handling.
AKTIEBOLAG (FORTS)
DISPONIBLA VINSTMEDEL, DVS. FRITT EGET KAPITAL,
KAN ANVÄNDAS TILL:
• Fondemission
• Avsättning till reservfond
• Utdelning till aktieägarna
• Avsättning till dispositionsfond
• Balanseras vidare till nästa år
AKTIEBOLAG (FORTS)
AKTIENS VÄRDE:
• Kvotvärde: Det värde som står på aktiebrevet/aktien
• Balansvärde (substansvärde): Totalt eget kapital/antal aktier
• Börskurs: Bestäms av tillgång och efterfrågan
BÖRSKURSEN PÅVERKAS BL.A. AV:
• Balansvärdet
• Framtida vinstförmåga
• Marknadens likviditet
• Alternativa placeringsmöjligheter
• Skattesystemets utformning
• Psykologiska faktorer (flockbeteende)
ÖKNING AV AKTIEKAPITAL
FONDEMISSION
• Ökning av aktiekapitalet genom överföring från konton för fritt eget kapital.
• Ingen förändring av det egna kapitalet storlek.
NYEMISSION
• Ökning av aktiekapitalet genom tillskott av nytt kapital utifrån.
• Eventuell överkurs förs till konto 2097 Överkursfond.
KOMBINERAD FOND- OCH NYEMISSION
• Fond- och nyemission genomförs samtidigt.
KAPITEL 9:
Externa rapporter och räkenskapsanalys
• Externa rapporter
• Förvaltningsberättelse
• Räkenskapsanalys
EXTERNA RAPPORTER
ÅRSREDOVISNINGEN BESTÅR AV:
• årsbokslutet (balansräkning och resultaträkning)
• noter till bokslutet (värderingsprinciper etc.)
• förvaltningsberättelse (styrelsens förvaltning)
• kassaflödesanalys (i vissa större företag)
VIDARE SKALL ÅRSREDOVISNINGEN:
• granskas av revisorer om det är ett aktiebolag (revisionsberättelse bifogas
årsredovisningen)
• undertecknas av styrelsen
• sändas in till Bolagsverket
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN SKA BL.A. TA UPP:
• sådana förhållanden som inte redovisas i BR, RR eller noterna
• händelser av väsentlig betydelse som inträffat under året eller efter årets slut
• bolagets förväntade framtida utveckling
• förslag till disposition av årets resultat
RÄKENSKAPSANALYS
RÄKENSKAPSANALYS = ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGEN
• främst analys av balans- och resultaträkning
• kan göras ur olika perspektiv, t ex aktieägares, långivares, leverantörers
perspektiv.
• är ofta en del av en mer omfattande (extern) företagsanalys
ANALYSOMRÅDEN
RÄKENSKAPSANALYSEN OMFATTAR VANLIGEN ANALYS AV:
• lönsamheten (vinstsituationen)
• soliditeten (kapitalstyrkan)
• likviditeten (betalningsberedskapen)
• kassaflöden (hur likvida medel genereras och används)
LÖNSAMHET
• Lönsamhetsbegreppet: resultatet, dvs. vinsten eller förlusten, ställt i relation till
något, exempelvis omsättning (marginal), antal anställda e. dyl.
• När resultatet ställs i relation till kapital i någon form brukar detta kallas
räntabilitet.
• Tre exempel på kapitalmått är totalt kapital, sysselsatt kapital och eget kapital.
• Med resultatet avses här resultat efter finansiella intäkter och kostnader
LÖNSAMHETSMÅTT
RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL = RESULTAT / EGET KAPITAL + 70 % AV
OBESKATTADE RESERVER
• Före eller efter schablonskatt (30 %)
• Räntabiliteten på eget kapital ska vara tillräckligt hög för att aktieägarna ska låta
kapitalet stå kvar i företaget, samt för att nyemission ska kunna genomföras.
LÖNSAMHETSMÅTT (FORTS)
RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL = (RESULTAT + FINANSIELLA
KOSTNADER) / SYSSELSATT KAPITAL.
• Sysselsatt kapital = Totalt kapital – räntefria skulder och avsättningar.
• Räntabiliteten på sysselsatt kapital kan även räknas fram som: Vinstmarginalen
(VM) x Kapitalets omsättningshastighet
LÖNSAMHETSMÅTT (FORTS)
VINSTMARGINAL= (RESULTAT + FINANSIELLA KOSTNADER) /
OMSÄTTNING.
• Visar hur många procent av omsättningen som återstår för att finansiera
verksamheten.
LÖNSAMHETSMÅTT (FORTS)
KAPITALETS OMSÄTTNINGSHASTIGHET (GGR) = OMSÄTTNING /
SYSSELSATT KAPITAL
• Indikation på om företaget binder allt för stora tillgångar i relation till
verksamhetens omfattning.
• Kan höjas (förbättras) genom ökad omsättning och/eller minskad kapitalbindning.
SOLIDITET
• Soliditet = Företagets långsiktiga betalningsförmåga dvs. förmåga att överleva
förlustår och klara långsiktiga åtaganden.
- Förluster drabbar det egna kapitalet först.
• Fördelningen eget kapital – främmande kapital
- Eventuellt utrymme för ytterligare skuldsättning. Att lämna ytterligare lån
till företag med hög skuldsättning innebär relativt hög kreditrisk.
- Lånat kapital medför räntekostnader och amorteringar oberoende av
aktuellt resultat medan däremot utdelning på eget kapital kan anpassas
efter företagets vinstsituation och betalningsförmåga.
- Hög soliditet innebär lägre risk vid konjunkturnedgångar och kriser
SOLIDITETSMÅTT
• Andel eget kapital = Eget kapital / Totalt kapital
• Anläggningsgrad = Anläggningstillgångar / Totalt kapital
SOLIDITETSMÅTT (FORTS)
• Räntetäckningsgrad = (Resultat + Finansiella kostnader) / Finansiella kostnader
- Mått på kapitalstyrkan med utgångspunkt i resultaträkningen.
- Förmåga att klara av räntekostnader, dvs. täcker resultatet även
räntekostnaderna.
- En räntetäckningsgrad på 1,0 innebär att resultat efter finansiella poster
är noll.
- Behöver vara över 1,0 för att klara eventuella framtida räntehöjningar.
LIKVIDITET
• Likviditet = Företagets förmåga att infria betalnings-förpliktelser
- Framförallt på kort sikt, dvs. räcker likvida medel till kortfristiga skulder.
• Likvida medel: kontanter i kassan, bankbehållningar och finansiella placeringar
som snabbt kan omvandlas till pengar.
- Poster i balansräkningen: ”kassa och bank” samt ”kortfristiga placeringar”
LIKVIDITET (FORTS)
• Avvägningsproblem:
- Ofördelaktigt med stor kassa p.g.a. låg eller ingen förräntning.
- Svag likviditetsreserv (dvs. för liten kassa) kan leda till akuta
betalningssvårigheter.
LIKVIDITETSMÅTT
KASSALIKVIDITET = (OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR – VARULAGER) /
KORTFRISTIGA SKULDER
• Varulager ingår inte då det anses utgöra en mindre likvid tillgång.
• En kassalikviditet på 1,0 (100 %) eller högre innebär att företaget direkt kan
betala de kortfristiga skulderna.
LIKVIDITETSMÅTT (FORTS)
BALANSLIKVIDITET = OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR / KORTFRISTIGA
SKULDER
• Samtliga omsättningstillgångar, inklusive varulager.
• Kompletterar kassalikviditeten.
• Främst för handels- och tillverkningsföretag.
LIKVIDITETSMÅTT (FORTS)
RÖRELSEKAPITAL = OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR - KORTFRISTIGA SKULDER
• Samtliga omsättningstillgångar.
• Kan sättas i relation till exempelvis företagets omsättning.
• Tumregel: bör vara positivt (innebär att en del omsättningstillgångar finansieras
med långfristigt kapital).
KASSAFLÖDESANALYS
KASSAFLÖDESANALYSENS OLIKA STEG
1. Kassaflödet från den löpande verksamheten (rörelsen)
- Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av
rörelsekapital
- Förändring av rörelsekapital exkl. likvida medel
2. Kassaflödet från investeringsverksamheten
3. Kassaflödet från finansieringsverksamheten
4. Kontroll av att förändringen av likvida medel enligt kassaflödesanalysen
överensstämmer med den verkliga förändringen av likvida medel under perioden