Lektion 6: Antikens Grekland

advertisement
Lektion 6: Antikens Grekland
●
●
●
●
●
Antiken är en väldigt lång tidsperiod som i princip inleds när större,
organiserade stater och samhällen börjar formas.
Medelhavet var den geografiska kärnan till antiken. De flesta rikena
var beroende av medelhavet för handel och matproduktion.
Medelhavet blev en sammanbindande faktor, inte ett geografiskt
hinder som vi ser på hav idag.
En medelhavskultur grundades där språk, religion och kulturer
smälte samman hos alla de folken som hade tillgång till medelhavet.
En person som bodde i Italien hade troligtvis mycket mer
gemensamt med en person från dagens Egypten än en person från
dagens Frankrike.
Karta över grekiska kolonier under
antiken.
Medelhavskulturen
●
●
●
●
Eftersom medelhavet och de floder som mynnade ut i
medelhavet var de absolut bästa transportlederna var det
också naturligt att sjöfartstekniken utvecklades.
Vissa städer blev handelscentran och kunde växa snabbt och
bli rika. Vilka städer som blev handelscentrum berodde på
geografiskt läge, politiskt inflytande och stadens storlek.
Exempel på handelscentran: Knossos på ön Kreta, Aten i
Grekland, Karthago och Rom.
Ekonomin var fortfarande jordbruksbaserad men det fanns
mycket utrymme för hantverkare och specialister att utveckla
sina produkter.
Hellenismen
●
●
●
Hellenismen är den grekiska
kulturen under antiken. Grekland
heter Hellas på grekiska och
därför blev kallades kulturen
naturligt nog för HELLENism.
Uppstod i medelhavsområdet ca
år 1000 f.vt. Och var
dominerande ända fram till ca
200 f.vt. Då romarna tog över det
mesta av medelhavet.
Romarnas kultur var dock starkt
påverkad av hellenismen.
Stadsstaten
●
●
●
Den grekiska antika världen
dominerades av tanken om stadsstaten.
Stadsstaten eller (polis) var en stad som
också fungerade som en liten stat.
Idén var att när en del av befolkningen
inte längre var nöjd i staden skulle de ta
sina familjer och skapa en ny polis
någon annan stans. På detta sättet
koloniserade grekerna mycker av
medelhavsområdet.
Till en början styrdes städerna ofta av
kungar men ganska tidigt blev den
rådande normen demokrati. (demos)
folk (kratia) styre. Alla vuxna, fria och
bemädlade män kunde rösta.
●
●
Kvinnor, barn, slavar, fattiga män eller
män födda i en annan stadsstat fick
inte rösta.
I de flesta städer var det ca 5-10% av
människorna som fick rösta.
Varför bildas inte ett kungarike i
Grekland?
●
●
●
●
I Egypten och de andra floddalskulturerna var terrängen
fördelaktig för att bilda stora kungariken och uppehålla
kontrollen i riket.
Grekland är ett bergigt örike och detta betyder att det
inte är naturligt lätt att bilda kungariken.
På grund av detta blir stadsstaten den rådande normen.
Stadsstaten är en stad som också är en stat.
Grekerna anser ganska snabbt att stadsstaten är den
mest civiliserade formen av samhälle och ser ner på
stora kungariken.
Likheter och samarbete
●
●
●
●
Grekerna krigar ofta mot
varandra och krig anses som
ett legitimt politiskt medel.
De har ändå likheter och
samarbetar ofta med
varandra.
Grekerna delar bland annat:
Språk, Kultur, Handel,
Religion, Stadsstatsidealet &
Olympiska spelen.
Varför studerar vi Grekland?
●
●
●
De grekiska stadsstaterna är intressanta MEN vad är
det som gör Grekland så viktigt att vi verkligen lägger
ner flera lektioner på just Grekand?
I grekland utvecklade man flera idéal som har blivit
förevigade i den västerländska mentaliteten. Den
viktigaste av dessa är givetvis demokratin.
Utöver demokratin utvecklade grekerna också bland
annat: grunderna till västerländsk filosofi, den
rationella vetenskapen, dramatik och teaterkonst,
historia :)
Rivalerna!
●
●
De grekiska stadsstaterna var
inte alls likvärdiga. Det fanns
vissa polis som var enorma med
hundratusentals medborgare
och så fanns det minimala polis
med ca 100 invånare.
Så småningom framstod två
stycken stater som dominerade.
I centrala och norra Grekland
dominerade Aten och på den
södra halvön peloponnessos
härskade soldatstaten Sparta.
Lektion 7:
Aten & Sparta
●
●
●
●
ATEN
Aten grundade sin position på
handel och var en förkämpe för
demokrati (hade grundats 508
f.Kr. I staden).
Den största staden med ungefär
30 000 medborgare (250 000-300
000 invånare).
Vetenskapen och filosofin
florerade i staden och några av
de kändaste filosoferna kom från
Aten: Sokrates, Platon och
Aristoteles)
●
●
●
●
●
SPARTA
Sparta var en samling av fem stycker
byar i södra Grekland som gick ihop
och erövrade området Helós och
förslavade befolkningen som blev
kända som heloter = slavar.
Sparta grundade den hänsynslösaste
krigarkulturen i historien. Alla män i
Sparta hade en enda uppgift och det
var krigsföring.
Spartanska män jobbade inte med
något annat än att uppehålla och
förbättra sina kunskaper i strid.
Pojkarna blev tränade att inte känna
rädsla, hunger, smärta eller trötthet.
Det enda de skulle tänka på var att
hedra sin nation och sin egen heder.
Aten & Sparta
Aten & Sparta
●
Gemensamt:
●
Skillnader:
●
Religion
●
Ekonomin
●
Språk
●
Statsskick
●
Försvar
●
Krigsföring
●
Kvinnans ställning
●
Filosofi
●
●
Rädsla mot det stora
perserriket
Olympiska spelen
Statsskick
Aten
●
Fria män väljer
gemensamt landets
representanter.
●
Demokrati!
●
Kvinnor, Barn, Slavar
Sparta
●
Två kungar
●
Den egentliga makten
hölls av ”de gamla” alla
fria spartanska man
över 60 år.
●
Kvinnor, barn, slavar,
och män fran andra
män under 60 har inget
städer har ingen röst.
inflytande.
Kvinnans ställning
Aten
●
Väldigt stränga utseendeideal.
●
Skulle synas (om vacker) men
inte höras.
●
Inget inflytande.
● Ä
●
ktenskap ingicks av fadern.
Inte tillträde till politik,
sportevenemang, filosofi mm.
●
Om mannen dog eller skilde
sig sa blev kvinnan utstött.
Sparta
●
Skolning i matematik, ekonomi,
retorik och krigskonst.
●
Ansvarade for hushållets ekonomi.
●
Främsta uppgiften var att föda barn
(helst pojkar) och att inspirera sina
söner/män att strida väl.
●
”Kom hem med din sköld eller
ovanpå den”
●
Om en kvinnas man dog på
slagsfältet fick hon gifta om sig (om
ung) annors tog staden hand om
henne.
Uppfostran
Aten
●
Väldigt olika beroende på
föräldrarnas
position/ekonomi.
●
Pojkar: fick gå i skola och
lärde sig retorik, matematik
och filosofi.
●
Barnen bodde hemma tills de
grundade eget hushåll.
●
Föraldrarna var ansvariga for
uppfostran.
Sparta
●
Veklingar dödades vid födseln.
●
Pojkar togs av sin mor vid 6-7 års
ålder och sattes i skola (agoge).
Flickor vid 8 års ålder.
●
Pojkarnas utbildning till 20 års
ålder (bara krigskonst).
Mandomsprovet var att mannen
skulle döda minst en helot (slav).
●
Flickorna utbildades i 2 år och
sedan fick de återvanda hem.
●
Staten var ansvarig for uppfostran.
Ekonomi
Aten
●
Handelsbaserad
ekonomi.
Sparta
●
Slavekonomi.
●
Mannen jobbade inte,
slavarna såg till att jorden
●
Sjöfarare.
bearbetades.
●
Staten var beroende
●
av importerad mat.
●
Var och en var sin
egen lyckas smed.
Handeln sköttes av fria
män från andra städer.
●
Staten såg till att alla
spartaner hade mat och
husrum.
Sammarbete
●
●
●
●
●
●
Sparta & Aten var varandras konkurrenter och rivaler.
När det enorma perserriket invaderade Grekland tvingades de
två staterna att sammarbeta.
Två persiska invasioner slås tillbaka först vid Marathon och
senare en större invasion som besegras vid Plateia.
Första invasionen: 300 000- 500 000 perser mot 40 000 Atenare.
Andra invasionen 800 000- 2 300 000 perser mot 120 000
Greker.
Slaget vid Thermopylae 1000 Greker dör och ca 80 000-100 000
perser mister livet.
Exempel på litteratur som
inspirerats av de persiska
invasionerna.
Vänner blir ovänner
●
●
●
●
●
●
Perserna börjar använda sina ekonomiska tillgångar för att se till att
Aten och Sparta ska kriga mot varandra.
Aten och Sparta samlar båda mindre stater kring sig → detta leder
snabbt till krig mellan de två staterna.
Kriget pågår i tjugo år och till slut segrar Sparta. Båda staterna är dock
totalt slut och kriget innebär i princip att båda staterna misster sin styrka
att styra i Grekland.
Ganska snabbt kommer det Makedonska kungariket och erövrar hela
Grekland.
Makedoniens kung Alexander den store tar sedan också över hela
perserriket och sprider hellenismen till hela den kända världen.
Alexander dör dock ganska tidigt (32år gammal) och hans rike splittras.
Romarriket
●
●
●
●
●
Till en början var romarriket endast en
samling med fem byar i närheten av
varandra som småningom växte ihop
till en stad.
Denna stad fick namnet Rom och var
(är) belägen på Italiens västra kust.
Rom styrdes av en kung och ansågs
vara en obetydlig och liten stat.
Roms befolkning kallade sig själv för
folket från Latium.
De var omringade av mäktigare
folkslag som etrusker, umbrer, greker
och kartagenare som alla bodde i
dagens Italien.
Romarnas framgång
●
●
●
●
●
Trots att romarna inte hade lika mycket
område som sina grannfolk hade de
vissa övertag inom vissa områden.
Rom låg på en väldigt bra plats (den blev
ett handlingscentrum) och detta ledde till
att folk och pengar flödade in i staden.
Folket hade vant sig att slåss för att
överleva och romarna var vana med krig.
Salthandeln gick igenom Rom. Detta
drog in stora mängder pengar till roms
statskassa.
Romarna var inte rädda att för
förändringar. Tyckte de att någon annan
kultur hade en bra idé så stal man den
omedelbart.
Roms statsskick
●
●
●
●
●
Romarna blev tidigt irriterade på att en
kung styrde och installerade istället en
republik som styrdes av en senat.
Senaten skulle i teorin representera
hela folket men i praktiken hölls alla
platserna av de rika och mäktiga
familjerna.
Senaten valde alltid ut två consuler
som styrde rom tillsammans.
Senaten hade makten att utse en
dictator för ett år i kristider.
Uppdelning mellan folket: De rika
adeln var patricier och det vanliga
folket var plebejer.
Roms militär
●
●
●
●
●
Rom baserde sin tidiga militär på militär tjänstgöring av männen i
republiken. Varje man skulle tjänstgöra 20 år! I militären.
Soldaterna skulle själva betala för sin utrustning och delades sedan in
i olika vapengrenar utgående från hur bra utrustning de hade.
Soldaterna arbetade med statliga projekt när de inte krigade (byggde
vägar eller hjälpte till som poliser)
Rom förde en väldigt aggressiv politik mot sina grannar! Inga
kompromisser!
När Rom erövrade en stad så tillämpade de en strategi som de kallade
för divide et impera (söndra och härska). De städer som betedde sig
bra fick det bättre men de som var missnöjda med romarna fick det
sämre.
De puniska krigen
●
●
●
●
●
När Romarriket tog över Italien var
deras närmaste allierade Kartago.
Kartago var det mäktigaste riket i
mellanhavet.
Rom och Kartago började gräla om
vem som skulle äga den sicilianska
ön.
De två nationerna började kriga och
krigade i över tjugo år (264 – 241
f.vt.).
Till en början gick det bra för Kartago
som hade bättre skepp men romarna
kopierade skeppen och vann så
småningom kriget.
Det andra puniska kriget
●
●
●
●
●
Efter det första puniska kriget var Rom
den mäktigaste staten i medelhavet.
Kartago var dock inte ännu slaget och
efter att ha byggt upp sin ekonomi och
sina armeér började det andra puniska
kriget 218 f.vt.
Kartagos general Hannibal shockerade
romarna genom att leda sina elefanter
över alperna och anföll romarna norrifrån.
Hannibal vann alla sina strider men
lyckades inte ta Rom. Till slut pressades
Hannibal ut ur Italien och besegrades
slutligen 201 f.vt.
Rom förgör Kartago slutgiltigt år 146 f.vt.
Efter det tredje puniska kriget.
https://www.youtube.com/watch?
v=i5v6hPr6L7U
Romarriket efter det tredje puniska
kriget.
Romarriket förändrar Europa
●
●
●
●
●
De områden som Rom tog över evaluerades omedelbart och började
sedan användas till det som provinsen ansågs vara mest lämpad för.
Detta betydde att olika delar av Europa blev ytterst specialiserade på
produktion av en viss produkt.
Erövringarna i Afrika ledde till att priset på vardagliga
jordbruksprodukter som vete sjönk kraftigt i hela riket.
Detta ledde till att flera små jordbruk i Italien inte gick runt längre och
sålde sina ägor till rika adelsmän som började odla bland annat
oliver.
Priset på arbetskraft sjönk också kraftigt i och med att de stora
erövringarna förde in stora mängder slavar i den romerska ekonomin.
Miljöproblem under romarriket
●
●
●
●
●
●
Det intensiva jordbruket försämrade
jorden.
För att skapa mera åkerjord dränerade
man sumpmarker och högg ner skog.
Skogen avverkades också för att bygga
fartyg för handel och krigsföring.
Vartefter att järn blev vanligare i riket
brändes också väldiga mängder trä för
att framställa järn.
Gruvdriften förorenade också
vattendragen omkring i riket.
Ingen återvinning, ibland enorma
sopberg runt städerna.
Romarriket förändras
●
●
●
●
Med allt mer bönder som inte kunde livnära sig inom
jordbruket eller i städerna växte ett problem fram med stölder
och rån i Rom.
Samtidigt saknade armén soldater för att kunna uppehålla lag
och ordning i riket.
En romersk general vid namn Marius införde militära reformer
som avskaffade militär tjänstgöring och professionaliserade
armén. Soldat var nu ett jobb som man blev betald för. ->Vem
som helst kunde vara soldat.
Problemet var att vem var soldaterna nu lojala till? Staten de
stred för eller generalen som betalade dem?
Slavarna i Rom
●
●
●
●
●
●
Romarrikets ekonomi var helt
beroende av slavarbetskraft.
Slavar skaffades vid erövringar.
I många fall fanns det inga andra
orsaker att anfalla ett land än det
faktum att romarriket behövde
slavar.
Slavar användes i många former: i
jordbruket, i gruvorna, i hemmen, i
flottan, och som gladiatorer.
Aldrig som soldater!
En slav kunde köpa eller förtjäna sin
frihet till ett skeligt pris.
Slavuppror
●
●
●
●
●
Lokala slavuppror var vanliga
inom romarriket men det var ett
uppror som skilde sig från resten.
Spartacusupproret 73–71 f.vt.
Spartacus var en gladiatorslav
från Thrakien (dagens Bulgarien)
som gjorde uppror med 500
gladiatorer.
Upproret spred sig snabbt och
som mest hade Spartacus över
100 000 slavar med sig.
Integjorde flera legioner före
upproret slutligen kuvades.
Republikens nergång
●
●
●
●
Rom kastas in i ett brutalt
inbördeskrig när två konsuler börjar
kriga om makten i republiken.
Caesar mot Pompeijus
Efter några år segrar Caesar och
förbereder sig på att ta makten.
Många anser att han är en tyrann
(orättmätig härskare) och han
mördas i senaten av sina kolleger
och vänner. Hans sista ord lär ha
varit ”Även du min brutus?”
syftande på att Brutus var en av
hans närmaste vänner.
Rom blir kejsarrike
●
●
●
●
●
Efter Caesers död fortsätter
inbördeskrigen.
En trio tar makten efter ett tag Octavian
(caesers systerson), Marc Antony
(Caesers general) och Lepidus
(senatens favorit).
Trion bryts snabbt upp och nya krig
bryter ut.
Octavian och Marc Antony börjar kriga!
Octavian segrar och ser till att ingen
ska kunna hota honom.
Döper om sig från Octavian till
Augustus och utropar sig själv som
Roms första medborgare (inte kejsare) I
praktiken styr han som en kejsare!
Pax Romana
●
Folket i Rom är trötta på krig och nya kejsaren
Augustus ger dem det de vill ha: Fred och rikedom!
●
Pax Romana = den romerska freden
●
Från 27 f.vt. Till 180 e.vt. (200 år)
●
●
Givetvis krigas det en del men kärnprovinserna är
oberörda av kriget.
Kejsarna kan fokusera på att integrera landet. Få
bort lokala skillnader!
Kristendomens frammarsch!
●
●
●
●
Romarriket innehöll en massa olika religioner inom riket. De
flesta var lagliga men om de ansågs vara en våldsam eller
skadlig religion brukade den förbjudas.
I rikets periferi (långt bort från kärnan) började en ny och farlig
religion spridas! Denna religion var farlig eftersom den
undergrävde alla andra religioner och dess anhängare ofta
var våldsamma.
Kristendomen hade uppstått!
Till en början försökte statsmakten hindra kristendomen men
till slut så konverterade till och med kejsaren och
kristendomen blev statsreligion.
Riket i kris!
●
●
Efter tiden med den romerska freden började saker och ting
småningom gå snett för romarriket.
Runt år 300 var läget så illa att den dåvarande kejsaren bestämde
sig för att dela upp riket i två halvor för att bättre kunna styra riket.
●
Västrom hade Rom som huvudstad.
●
Östrom hade Konstantinopel som huvudstad.
●
Delningen var menad som en tillfällig lösning men blev permanent!
●
Östrom var rikare och hade starkare armé.
●
Kristendomen var den dominerande religionen i båda rikshalvorna
men kristendomen började gå åt olika håll. Katolikt i väst, Ortodoxt i
öst.
Västrom i fortsatt trubbel
●
●
●
●
●
●
Efter delningen började Östrom fungera som det skulle men Västrom
hade stora problem.
Riket pressades i hörnen av folkstammar som ofta betedde sig krigiskt.
Pest- och andra sjukdomsepidemier härjade med jämna mellanrum i
landet.
Ekonomin höll på att kollapsa eftersom man hade brist på ädelmetaller.
De klarare reglerna i kristendomen gjorde det svårare för centralmakten
att reagera på olika problem.
Klimatet blev kallare och skördarna blev mindre, dessutom hade
Östrom fått områdena kring Nilen vilket var de bästa odlingsmarkerna i
det gamla romarriket.
Slutet på Rom!
●
●
●
●
●
●
Det dåliga ekonomiska läget gjorde soldaterna missnöjda
eftersom de inte fick betalt som de hade lovats.
Västrom tvingades nöja sig med färre soldater än de skulle villa.
Folkstammar norrifrån sökte sig söderut för område att leva på
och plundra. Dessa folkrörelser var ibland väldigt aggressiva.
Goter, Kelter, Germaner, Hunner, Lombarder och Vandaler!
Till slut kunde inte armén hålla emot trycket mera och germaner
plundrade Rom år 455 och år 476 avsattes kejsaren och
Västrom slutade existera.
Man brukar räkna med att medeltiden började år 476!
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards