Historia 01

Historia 01
●
Välkommna till Historia 01!
●
Lärare: Viktor Andersson
●
[email protected]
●
[email protected]
●
Litteratur: Labyrint 1 av
Tom Gullberg & Sture
Lindholm (inte
obligatorisk)
Kursens innehåll
●
1: Introduktion
●
2: Människans ursprung & utveckling
●
3: Neolitiska revolutionen (Hirs, Hövdingar & Hierarkier)
●
4: Vetenskaplig uppsats och skrivregler (Fakta, Fotnoter & Flit)
●
5: Uppsatsarbete
●
6: Antikens Grekland (Demokrati, Dagdrömmare & Demigudar)
●
7: Aten & Sparta (Stadsstater, Soldater & Samarbete)
●
8: Romarriket (Slavar, Silver & Sexualitet)
●
9: Romarrikets kollaps (Kejsare, Kristendom & Kaos)
●
10: Uppsatsarbete
Kursens innehåll forts.
●
11: Medeltiden (Helgon, Hertigar & Häxor)
●
12: Medeltidens slut (Pesten, Präster & Parasiter)
●
13: Renässansen (Seglatser, Skulptörer & Schismer)
●
14: Upptäcktsresor & Triangelhandel
●
15: Upplysningen (Musik, Medicin & Maktfördelning)
●
16: Upplysningen forts.
●
17: Revolutioner! (Lön, Lag & Liberalism)
●
18: Provförberedelse
Studier på gymnasiet
●
Varför valde ni gymnasiestudier?
●
Varför blev det Mattliden?
●
Vad förväntar ni er av era gymnasiestudier?
Historia?
●
Vilka erfarenheter har du av historia från
låg-/högstadiet?
●
Är historia viktigt? Varför/varför inte?
●
Vad är era förhoppningar inför den här kursen?
Historia!
●
●
●
●
Vad handlar historia i gymnasiet om?
Vad historiaundervisningen INTE handlar om är att
memorera en massa specifika årtal.
Det vi ska sträva efter tillsammans är att försöka förstå
de stora helheterna av vår historia. Hur vi människor har
utvecklats och varför vårt samhälle ser ut som det gör
idag.
Källkritik och självständigt tänkande är något som är
väldigt viktigt och det kommer vi att träna mycket på
under historiaundervisningen.
Ordningsregler
Förseningar:
Elever som anländer försenade till föreläsningar förväntas komma in i klassrummet så tyst som möjligt. Efter
lektionen ändrar läraren frånvaron till en försening på elevens begäran. Förseningar på mer än 30 minuter räknas
alltid som frånvaro. Flera förseningar leder till sänkt slutvitsord.
Frånvaro:
All frånvaro som inte redogörts för räknas som olovlig frånvaro. Tre olovliga frånvaron leder till sänkt kursvitsord eller
alternativt extra uppgifter, fem olovliga frånvaron leder till avbruten kurs. Ett flertal lovliga frånvaron kan leda till extra
komppleteringsuppgifter som bör utföras för att bli godkänd i kursen. Ifall lovlig frånvaro i form av resa planeras ska
läraren underrättas och eleven får kompletterande uppgifter att utföra.
Vitsord:
Slutvitsordet i kurserna baserar sig på en kombination av provresultat, eventuella projekt och uppgifter och allmänt
deltagande under kursen.
Deadline:
Arbeten eller projekt som inte lämnas in i utgiven tid leder till sänkt vitsord i det arbetet. Arbeten som inte lämnas in
före förnyat förhörsdatum leder till underkänd kurs
Lektion 2: Den första människan
Ursprung & Utveckling
●
Skapad av gud för ca
6000 år sedan
●
Utvecklats långsamt
under miljontals år
Människans ursprung
●
●
●
●
Mycket omtvistat bland historiker (finns inga klara bevis)
men troligen var det för ungefär 30 miljoner år sedan som
människorna började utvecklas från apsläktet.
Denna process var dock mycket långsam. För cirka 9
miljoner år sedan hade människosläktet utvecklats så pass
långt att käkbenet mellan människor och apor var klart olika.
När arter utvecklas brukar det handla om att de mest
lämpade överlever. De som är snabbast, starkast eller
smidigast lever vidare för att fortplanta sig.
Vad var det som människosläktet utvecklade?
Människans ursprung forts.
●
●
●
●
I människans fall handlar det om
utvecklingen av vårt intellekt.
Abstrakt tänkande,
Pincettgreppet, avancerad
kommunikation, handel mm.
Användningen av redskap: För
cirka fem miljoner år sedan
började människorna använda
redskap.
För två miljoner år sedan finns
det bevis på att människorna
redan kunde förbättra, skapa och
modifiera sina verktyg.
●
Kommunikation
●
Handel
●
Abstrakt tänkande
●
Pincettgrepp
Verktyg
●
●
Att människor lärde sig att de kunde använda
sig av verktyg för att underlätta det dagliga livet
var det första stora genombrottet för
mänskligheten.
Hur tror ni att den första grottmänniskan eller
”förmänniskan” kom på att använda sig av
verktyg för första gången?
Elden
●
●
●
Det nästa stora genombrottet var
elden. Historiker tror att människor
lärde sig att behärska elden för
ungefär 500 000 år sedan.
Det tog dock mycket lång tid före
förmänniskorna kunskaper gick
från att behärska elden till att själv
kunna skapa eld.
Hur tror ni att
stenåldersmänniskorna kom i
kontakt med elden och hur insåg
de att de kunde använda sig av
elden?
●
Tips! De hade inte
tillgång till dessa:
Människan börjar sprida på sig
●
●
●
Människan härstammar från östra Afrika och under
hela ”utvecklingsfasen” (verktyg, eld) var de flesta
förmänniskorna bosatta i Afrika.
När människan hade utvecklats till Homo Sapiens
(den kloka människan) för ungefär 200 000 år sedan
började människorna sprida på sig.
Tack vare verktyg, elden samt ett högt utvecklat
intellekt kunde människorna överleva på platser som
människorna egentligen inte var lämpade för. (Till
exempel Finland)
Neolitiska revolutionen
Hirs, Hövdingar & Hierarkier
Människan lär sig bruka jorden
●
●
●
●
Människor hade levt som nomader. Små skaror med
männniskor (30-50 individer) som hade flyttat efter maten.
Vad som händer nu när man börjar bruka jorden och odla sin
egen mat är att livet blir mer stationärt. Man överger livsstilen
att hela tiden flytta på sig.
Eftersom ni under den här kursen ska skriva en uppsats ska vi
idag öva på hur man besvarar en historisk frågeställning.
Vi ska gå igenom den neolitiska revolutionen genom att svara
på följande frågor: När?, Var?, Hur?, Varför? Och vilka
konsekvenser fick revolutionen? Om ni kan svara på dessa
frågor kan ni i princip svara på vilken historisk fråga som helst.
När uppkom de första jordbruken?
●
●
●
De första tecknen vi har på organiserat jordbruk är
ungefär 10 000 år gamla.
Med organiserat jordbruk syftar jag på växter som
sköttes om och skördades på årsbasis. Mycket möjligt
att människorna som tog hand om dessa tidigaste
jordbruk fortfarande levde helt- eller delvis som
nomader.
Så småningom blev jordbruket dock allt viktigare men
detta var en process som tog väldigt lång tid och
skedde i små steg.
Var?
●
●
●
Det första organiserade och
permanenta jordbruket uppkom vid
den bördiga halvmånen som är ett
område som sträcker sig från Nildeltat
(Egypten) upp genom dagens Isreal
och ner genom floderna Eufrat och
Tigris. (Irak och Iran).
Jordbruket uppkom dock på tre andra
ställen nästan samtidigt (skiljde bara
några tusen år).
Indusdalen i dagens Indien,
Yangtsefloden i dagens Kina samt
invid de stora vattendragen i dagens
Mexiko bildades det också
permanenta odlingar.
Hur och vem?
●
●
●
●
●
I de nomadiska samhällena var uppdelningen (nästan) alltid den att männen
jagade och kvinnorna samlade rötter, nötter, växter, svampar och bär.
De små nomadiska folkgrupperna följde i regel efter någon viss djurhjord och
flyttade efter djuren och proteinkällan. Detta betydde att människorna ofta
hade ett vinterläger och ett sommarläger.
Kvinnorna som var ute och plockade ätbara växter märkte att de kunde
påverka växternas utspridning genom att med flit sprida ut av växtens frön och
på detta sätt få tillgång till mer mat över tid.
Kvinnorna var också de som led mest av att flytta långa vägar (gravida, eller
med småbarn) de tvingade därmed fram en förändring eftersom de ändå var
de som samlade mest mat.
Det ironiska är dock att i och med att jordbruket uppstod och att det var
kvinnorna som kommit på hela idén så försämrades kvinnornas position i
samhället enormt mycket.
Varför bli jordbrukare?
●
Det fanns både bra och dåliga aspekter med att
lämna den gamla nomadiska livsstilen.
●
Säkrare källa till mat!
●
Bättre säkerhet!
●
Grupperna kunde växa sig större eftersom det fanns
mer mat.
●
Inte lika mycket tillgång till protein!
●
Katastrof om skörden misslyckades
Varför skedde neolitiska
revolutionen för ca 10 000 år
sedan?
●
●
Varför började det hela
för 10 000 år sedan och
hur kom det sig att det
skedde nästan samtidigt
på fyra platser?
Jordklotets klimat blev
varmare och mer lämpat
för odling.
Medeltemperaturen steg
med cirka en grad!
Vilka blev långtidskonsekvenserna?
●
●
●
●
Större byar och småningom städer kunde bildas.
Trots att befolkningen växte så var det en mycket långsam
utveckling. Det fanns mer mat men problem så som
sjukdomsepidemier och bristande hygien höll
medellivslängden nere.
Teknologisk utveckling: Man lärde sig att kombinera säd och
vatten för att göra [….] och senare även tillsätta värme (eld)
för att få [….]
Jordbruket utvecklades: Folk blev skickligare på att bruka
jorden vilket ledde till bättre skördar och att inte alla behövde
arbeta med matproduktion. Folk kunde börja specialisera sig.
Konsekvenser forts.
●
●
●
●
Samhällsklasser började växa fram och hierarkier skapades. Vissa
familjer fick mycket makt och andra förpassades till fattigdom.
Organiserad handel blev nu möjlig mellan städer eftersom olika
städer kunde specialisera sig på vissa produkter och
handelsmännen visste var städerna låg.
När vissa individer i städerna blev rika och mäktiga byggde de
stora villor, palats eller monument för att visa upp/förvara sina
värdesaker.
När det fanns mycket rikedom i en stad blev den ett mål för rövare
eller andra städers arméer att plundra. Soldater behövdes som
försvar.
Lektion 4: Vetenskaplig uppsats
Fakta, Flit & Fotnoter
●
●
●
I den här kursen ska ni skriva
en vetenskaplig uppsats.
Uppsatsen ska vara cirka 10
sidor lång medräknat
titelblad, innehålls-,
källförteckning.
Ni kommer att få ett par
lektioner på er att arbeta med
uppsatsen MEN största delen
förväntas ni göra på egen
hand.
●
●
+ Ni lär en viktig
färdighet för er
framtid.
- Ni har mindre tid åt
Pokemon GO
Planeringen av uppsatsen
●
●
●
●
Uppsatsen ska handla om en av de första högkulturerna
(kallas också för floddalskulturer).
Det första ni bör göra när ni planerar er uppsats är att ni
väljer en frågeställning. Det här är kärnan och motorn i
er uppsats.
En frågeställning är en fråga som ni ställer till uppsatsen
och uppsatsens syfte blir därmed att besvara den
frågan.
Ni är vana med att läraren ställer frågor till er, nu har ni
möjligheten att välja frågan själv.
Hur ska jag formulera min
frågeställning.
●
●
●
●
Uppsatsens innehåll kan varjera väldigt
mycke beroende på hur ni ställer er
fråga.
Om ni vill skriva om till exempel
pyramiderna så kan uppsatsens
innehåll vara fullständigt olika om ni
frågar: ”Hur byggdes pyramiderna” eller
”Varför byggdes pyramiderna”.
Hur byggdes pyramiderna så ska ni
fokusera på byggnadsmaterial,
arkitektur, fraktande av material etc.
Varför byggdes pyramiderna så ska ni i
stället fokusera på kulturen, kungens
behov av en gravplats, monumentens
betydelse etc.
Fokus!
●
●
●
●
När ni valt er frågeställning: var konsekventa! Satsa på att
besvara er frågeställning och flumma inte iväg på sidospår.
Alla slutsatser ni drar ska vara baserade på fakta och bevis
som ni ska kunna hänvisa till!
Använd er inte av snömos = ifyllnadsmaterial som inte är
relevant för er uppsats!
TIPS! När ni valt frågeställning: skriv ner frågeställningen på
en liten lapp och när ni skriver er uppsats ha lappen bredvid
datorn och för varje stycke ni skriver funderar ni över:
”Besvarar jag min frågeställning nu?”
Språket
●
●
●
Det här är en uppsats i historia först och främst
och jag kommer inte att försämra ert vitsord på
grund av små skrivfel.
Däremot ska ni göra ert bästa för att undvika
syftningsfel. Om jag inte förstår vad ni menar i
er text kan jag inte heller bedöma den i er favör.
Undvik också finlandismer, engelska, finska
eller slang.
Källor
●
●
●
●
●
●
Det finns många olika former av källor
som en historiker kan använda sig av.
Primära källor: Uppkom under samma
tid som man studerar.
Till exempel brev, dagböcker,
loggböcker eller domböcker.
Sekundära källor: En färdig tolkning av
det som ni studerar.
Till exempel böcker, dokumentärer eller
forskning skulle klassas som
sekundära källor.
Ni ska också använda fotnoter för att
hela tiden visa läsaren (mig) vilka
källor ni använt.
Källkritik
●
Det är viktigt att tillämpa källkritik på sina källor. Det betyder
att man ska ställa ett par frågor till sina källor för att försäkra
sig om att de är tillförlitliga.
●
Frågor du bör ställa dina källor:
●
Vilken sorts av källa är det frågan om?
●
Vem har skapat källan och vilka baktankar kan finnas bakom?
●
Hur skapades källan?
●
I vilken position var upphovsmakaren till källan?
●
Har jag förstått källan?
Utseende och uppbyggnad
●
Titelblad (ditt namn,
handledarens namn,
datum, kursen &
skolans namn).
●
Innehållsförteckning
●
Avhandling
●
Avslutning
●
Källförteckning
Inledningen
●
●
●
●
●
Förklara din rubrik och presentera
frågeställningen. (Vad du gör?)
Om du utgår från en hypotes så redogör för
den.
Metod ( Hur har jag gjort?)
Din målsättning ( Varför har du valt just detta
tema och varför är det viktigt?)
Kom ihåg att inledningen inte ska vara för lång!
Avhandlingen
●
●
●
●
Detta är uppsatsens
”kropp”.
Längsta delen av
uppsatsen.
Dela upp avhandlingen
i kapitel för att göra
läsningen enklare.
Kom ihåg att hålla
materialet väsentligt.
Avslutning
●
●
●
Presentera uppsatsens
resultat (slutsats).
Redogör för processen.
Hur var det att skriva
uppsatsen, vad gjorde du
bra, vad är du kanske
inte helt nöjd med?
Kom ihåg! Ingen NY
information i det här
skedet.
Litteratur och källförteckning
●
Den sista biten du skriver i uppsatsen. Den är kort
men kom ihåg att vara den är viktig!
●
Här redogör du för alla de källor du använt dig av.
●
Separera:
●
Litteratur ( författare, titel på boken, tryckår)
●
Websidor
●
Otryckta källor
●
Intervjuer
När uppsatsen är klar
●
●
●
Kom ihåg att vara stolt
över din färdiga
produkt.
Fråga gärna under
kursens gång om det
är något som du är
osäker på eller
behöver hjälp med.
Börja i tid!
Lektion 6: Antikens Grekland
●
●
●
●
●
Antiken är en väldigt lång tidsperiod som i princip inleds när större,
organiserade stater och samhällen börjar formas.
Medelhavet var den geografiska kärnan till antiken. De flesta rikena
var beroende av medelhavet för handel och matproduktion.
Medelhavet blev en sammanbindande faktor, inte ett geografiskt
hinder som vi ser på hav idag.
En medelhavskultur grundades där språk, religion och kulturer
smälte samman hos alla de folken som hade tillgång till medelhavet.
En person som bodde i Italien hade troligtvis mycket mer
gemensamt med en person från dagens Egypten än en person från
dagens Frankrike.
Karta över grekiska kolonier under
antiken.
Medelhavskulturen
●
●
●
●
Eftersom medelhavet och de floder som mynnade ut i
medelhavet var de absolut bästa transportlederna var det
också naturligt att sjöfartstekniken utvecklades.
Vissa städer blev handelscentran och kunde växa snabbt och
bli rika. Vilka städer som blev handelscentrum berodde på
geografiskt läge, politiskt inflytande och stadens storlek.
Exempel på handelscentran: Knossos på ön Kreta, Aten i
Grekland, Karthago och Rom.
Ekonomin var fortfarande jordbruksbaserad men det fanns
mycket utrymme för hantverkare och specialister att utveckla
sina produkter.
Hellenismen
●
●
●
Hellenismen är den grekiska
kulturen under antiken. Grekland
heter Hellas på grekiska och
därför blev kallades kulturen
naturligt nog för HELLENism.
Uppstod i medelhavsområdet ca
år 1000 f.vt. Och var
dominerande ända fram till ca
200 f.vt. Då romarna tog över det
mesta av medelhavet.
Romarnas kultur var dock starkt
påverkad av hellenismen.
Stadsstaten
●
●
●
Den grekiska antika världen
dominerades av tanken om stadsstaten.
Stadsstaten eller (polis) var en stad som
också fungerade som en liten stat.
Idén var att när en del av befolkningen
inte längre var nöjd i staden skulle de ta
sina familjer och skapa en ny polis
någon annan stans. På detta sättet
koloniserade grekerna mycker av
medelhavsområdet.
Till en början styrdes städerna ofta av
kungar men ganska tidigt blev den
rådande normen demokrati. (demos)
folk (kratia) styre. Alla vuxna, fria och
bemädlade män kunde rösta.
●
●
Kvinnor, barn, slavar, fattiga män eller
män födda i en annan stadsstat fick
inte rösta.
I de flesta städer var det ca 5-10% av
människorna som fick rösta.
Varför bildas inte ett kungarike i
Grekland?
●
●
●
●
I Egypten och de andra floddalskulturerna var terrängen
fördelaktig för att bilda stora kungariken och uppehålla
kontrollen i riket.
Grekland är ett bergigt örike och detta betyder att det
inte är naturligt lätt att bilda kungariken.
På grund av detta blir stadsstaten den rådande normen.
Stadsstaten är en stad som också är en stat.
Grekerna anser ganska snabbt att stadsstaten är den
mest civiliserade formen av samhälle och ser ner på
stora kungariken.
Likheter och samarbete
●
●
●
●
Grekerna krigar ofta mot
varandra och krig anses som
ett legitimt politiskt medel.
De har ändå likheter och
samarbetar ofta med
varandra.
Grekerna delar bland annat:
Språk, Kultur, Handel,
Religion, Stadsstatsidealet &
Olympiska spelen.
Varför studerar vi Grekland?
●
●
●
De grekiska stadsstaterna är intressanta MEN vad är
det som gör Grekland så viktigt att vi verkligen lägger
ner flera lektioner på just Grekand?
I grekland utvecklade man flera idéal som har blivit
förevigade i den västerländska mentaliteten. Den
viktigaste av dessa är givetvis demokratin.
Utöver demokratin utvecklade grekerna också bland
annat: grunderna till västerländsk filosofi, den
rationella vetenskapen, dramatik och teaterkonst,
historia :)
Rivalerna!
●
●
De grekiska stadsstaterna var
inte alls likvärdiga. Det fanns
vissa polis som var enorma med
hundratusentals medborgare
och så fanns det minimala polis
med ca 100 invånare.
Så småningom framstod två
stycken stater som dominerade.
I centrala och norra Grekland
dominerade Aten och på den
södra halvön peloponnessos
härskade soldatstaten Sparta.
Lektion 7:
Aten & Sparta
●
●
●
●
ATEN
Aten grundade sin position på
handel och var en förkämpe för
demokrati (hade grundats 508
f.Kr. I staden).
Den största staden med ungefär
30 000 medborgare (250 000-300
000 invånare).
Vetenskapen och filosofin
florerade i staden och några av
de kändaste filosoferna kom från
Aten: Sokrates, Platon och
Aristoteles)
●
●
●
●
●
SPARTA
Sparta var en samling av fem stycker
byar i södra Grekland som gick ihop
och erövrade området Helós och
förslavade befolkningen som blev
kända som heloter = slavar.
Sparta grundade den hänsynslösaste
krigarkulturen i historien. Alla män i
Sparta hade en enda uppgift och det
var krigsföring.
Spartanska män jobbade inte med
något annat än att uppehålla och
förbättra sina kunskaper i strid.
Pojkarna blev tränade att inte känna
rädsla, hunger, smärta eller trötthet.
Det enda de skulle tänka på var att
hedra sin nation och sin egen heder.
Aten & Sparta
Aten & Sparta
●
Gemensamt:
●
Skillnader:
●
Religion
●
Ekonomin
●
Språk
●
Statsskick
●
Försvar
●
Krigsföring
●
Kvinnans ställning
●
Filosofi
●
●
Rädsla mot det stora
perserriket
Olympiska spelen
Statsskick
Aten
●
Fria män väljer
gemensamt landets
representanter.
●
Demokrati!
●
Kvinnor, Barn, Slavar
Sparta
●
Två kungar
●
Den egentliga makten
hölls av ”de gamla” alla
fria spartanska man
över 60 år.
●
Kvinnor, barn, slavar,
och män fran andra
män under 60 har inget
städer har ingen röst.
inflytande.
Kvinnans ställning
Aten
●
Väldigt stränga utseendeideal.
●
Skulle synas (om vacker) men
inte höras.
●
Inget inflytande.
● Ä
●
ktenskap ingicks av fadern.
Inte tillträde till politik,
sportevenemang, filosofi mm.
●
Om mannen dog eller skilde
sig sa blev kvinnan utstött.
Sparta
●
Skolning i matematik, ekonomi,
retorik och krigskonst.
●
Ansvarade for hushållets ekonomi.
●
Främsta uppgiften var att föda barn
(helst pojkar) och att inspirera sina
söner/män att strida väl.
●
”Kom hem med din sköld eller
ovanpå den”
●
Om en kvinnas man dog på
slagsfältet fick hon gifta om sig (om
ung) annors tog staden hand om
henne.
Uppfostran
Aten
●
Väldigt olika beroende på
föräldrarnas
position/ekonomi.
●
Pojkar: fick gå i skola och
lärde sig retorik, matematik
och filosofi.
●
Barnen bodde hemma tills de
grundade eget hushåll.
●
Föraldrarna var ansvariga for
uppfostran.
Sparta
●
Veklingar dödades vid födseln.
●
Pojkar togs av sin mor vid 6-7 års
ålder och sattes i skola (agoge).
Flickor vid 8 års ålder.
●
Pojkarnas utbildning till 20 års
ålder (bara krigskonst).
Mandomsprovet var att mannen
skulle döda minst en helot (slav).
●
Flickorna utbildades i 2 år och
sedan fick de återvanda hem.
●
Staten var ansvarig for uppfostran.
Ekonomi
Aten
●
Handelsbaserad
ekonomi.
Sparta
●
Slavekonomi.
●
Mannen jobbade inte,
slavarna såg till att jorden
●
Sjöfarare.
bearbetades.
●
Staten var beroende
●
av importerad mat.
●
Var och en var sin
egen lyckas smed.
Handeln sköttes av fria
män från andra städer.
●
Staten såg till att alla
spartaner hade mat och
husrum.
Sammarbete
●
●
●
●
●
●
Sparta & Aten var varandras konkurrenter och rivaler.
När det enorma perserriket invaderade Grekland tvingades de
två staterna att sammarbeta.
Två persiska invasioner slås tillbaka först vid Marathon och
senare en större invasion som besegras vid Plateia.
Första invasionen: 300 000- 500 000 perser mot 40 000 Atenare.
Andra invasionen 800 000- 2 300 000 perser mot 120 000
Greker.
Slaget vid Thermopylae 1000 Greker dör och ca 80 000-100 000
perser mister livet.
Exempel på litteratur som
inspirerats av de persiska
invasionerna.
Vänner blir ovänner
●
●
●
●
●
●
Perserna börjar använda sina ekonomiska tillgångar för att se till att
Aten och Sparta ska kriga mot varandra.
Aten och Sparta samlar båda mindre stater kring sig → detta leder
snabbt till krig mellan de två staterna.
Kriget pågår i tjugo år och till slut segrar Sparta. Båda staterna är dock
totalt slut och kriget innebär i princip att båda staterna misster sin styrka
att styra i Grekland.
Ganska snabbt kommer det Makedonska kungariket och erövrar hela
Grekland.
Makedoniens kung Alexander den store tar sedan också över hela
perserriket och sprider hellenismen till hela den kända världen.
Alexander dör dock ganska tidigt (32år gammal) och hans rike splittras.
Lektion 9: Romarriket
●
●
●
●
●
Till en början var romarriket endast en
samling med fem byar i närheten av
varandra som småningom växte ihop
till en stad.
Denna stad fick namnet Rom och var
(är) belägen på Italiens västra kust.
Rom styrdes av en kung och ansågs
vara en obetydlig och liten stat.
Roms befolkning kallade sig själv för
folket från Latium.
De var omringade av mäktigare
folkslag som etrusker, umbrer, greker
och kartagenare som alla bodde i
dagens Italien.
Romarnas framgång
●
●
●
●
●
Trots att romarna inte hade lika mycket
område som sina grannfolk hade de
vissa övertag inom vissa områden.
Rom låg på en väldigt bra plats (den blev
ett handlingscentrum) och detta ledde till
att folk och pengar flödade in i staden.
Folket hade vant sig att slåss för att
överleva och romarna var vana med krig.
Salthandeln gick igenom Rom. Detta
drog in stora mängder pengar till roms
statskassa.
Romarna var inte rädda att för
förändringar. Tyckte de att någon annan
kultur hade en bra idé så stal man den
omedelbart.
Roms statsskick
●
●
●
●
●
Romarna blev tidigt irriterade på att en
kung styrde och installerade istället en
republik som styrdes av en senat.
Senaten skulle i teorin representera
hela folket men i praktiken hölls alla
platserna av de rika och mäktiga
familjerna.
Senaten valde alltid ut två consuler
som styrde rom tillsammans.
Senaten hade makten att utse en
dictator för ett år i kristider.
Uppdelning mellan folket: De rika
adeln var patricier och det vanliga
folket var plebejer.
Roms militär
●
●
●
●
●
Rom baserde sin tidiga militär på militär tjänstgöring av männen i
republiken. Varje man skulle tjänstgöra 20 år! I militären.
Soldaterna skulle själva betala för sin utrustning och delades sedan in
i olika vapengrenar utgående från hur bra utrustning de hade.
Soldaterna arbetade med statliga projekt när de inte krigade (byggde
vägar eller hjälpte till som poliser)
Rom förde en väldigt aggressiv politik mot sina grannar! Inga
kompromisser!
När Rom erövrade en stad så tillämpade de en strategi som de kallade
för divide et impera (söndra och härska). De städer som betedde sig
bra fick det bättre men de som var missnöjda med romarna fick det
sämre.
De puniska krigen
●
●
●
●
●
När Romarriket tog över Italien var
deras närmaste allierade Kartago.
Kartago var det mäktigaste riket i
mellanhavet.
Rom och Kartago började gräla om
vem som skulle äga den sicilianska
ön.
De två nationerna började kriga och
krigade i över tjugo år (264 – 241
f.vt.).
Till en början gick det bra för Kartago
som hade bättre skepp men romarna
kopierade skeppen och vann så
småningom kriget.
Det andra puniska kriget
●
●
●
●
●
Efter det första puniska kriget var Rom
den mäktigaste staten i medelhavet.
Kartago var dock inte ännu slaget och
efter att ha byggt upp sin ekonomi och
sina armeér började det andra puniska
kriget 218 f.vt.
Kartagos general Hannibal shockerade
romarna genom att leda sina elefanter
över alperna och anföll romarna norrifrån.
Hannibal vann alla sina strider men
lyckades inte ta Rom. Till slut pressades
Hannibal ut ur Italien och besegrades
slutligen 201 f.vt.
Rom förgör Kartago slutgiltigt år 146 f.vt.
Efter det tredje puniska kriget.
https://www.youtube.com/watch?
v=i5v6hPr6L7U
Romarriket efter det tredje puniska
kriget.
Romarriket förändrar Europa
●
●
●
●
●
De områden som Rom tog över evaluerades omedelbart och började
sedan användas till det som provinsen ansågs vara mest lämpad för.
Detta betydde att olika delar av Europa blev ytterst specialiserade på
produktion av en viss produkt.
Erövringarna i Afrika ledde till att priset på vardagliga
jordbruksprodukter som vete sjönk kraftigt i hela riket.
Detta ledde till att flera små jordbruk i Italien inte gick runt längre och
sålde sina ägor till rika adelsmän som började odla bland annat
oliver.
Priset på arbetskraft sjönk också kraftigt i och med att de stora
erövringarna förde in stora mängder slavar i den romerska ekonomin.
Miljöproblem under romarriket
●
●
●
●
●
●
Det intensiva jordbruket försämrade
jorden.
För att skapa mera åkerjord dränerade
man sumpmarker och högg ner skog.
Skogen avverkades också för att bygga
fartyg för handel och krigsföring.
Vartefter att järn blev vanligare i riket
brändes också väldiga mängder trä för
att framställa järn.
Gruvdriften förorenade också
vattendragen omkring i riket.
Ingen återvinning, ibland enorma
sopberg runt städerna.
Lektion 10: Romarriket förändras
●
●
●
●
Med allt mer bönder som inte kunde livnära sig inom
jordbruket eller i städerna växte ett problem fram med stölder
och rån i Rom.
Samtidigt saknade armén soldater för att kunna uppehålla lag
och ordning i riket.
En romersk general vid namn Marius införde militära reformer
som avskaffade militär tjänstgöring och professionaliserade
armén. Soldat var nu ett jobb som man blev betald för. ->Vem
som helst kunde vara soldat.
Problemet var att vem var soldaterna nu lojala till? Staten de
stred för eller generalen som betalade dem?
Slavarna i Rom
●
●
●
●
●
●
Romarrikets ekonomi var helt
beroende av slavarbetskraft.
Slavar skaffades vid erövringar.
I många fall fanns det inga andra
orsaker att anfalla ett land än det
faktum att romarriket behövde
slavar.
Slavar användes i många former: i
jordbruket, i gruvorna, i hemmen, i
flottan, och som gladiatorer.
Aldrig som soldater!
En slav kunde köpa eller förtjäna sin
frihet till ett skeligt pris.
Slavuppror
●
●
●
●
●
Lokala slavuppror var vanliga
inom romarriket men det var ett
uppror som skilde sig från resten.
Spartacusupproret 73–71 f.vt.
Spartacus var en gladiatorslav
från Thrakien (dagens Bulgarien)
som gjorde uppror med 500
gladiatorer.
Upproret spred sig snabbt och
som mest hade Spartacus över
100 000 slavar med sig.
Integjorde flera legioner före
upproret slutligen kuvades.
Republikens nergång
●
●
●
●
Rom kastas in i ett brutalt
inbördeskrig när två konsuler börjar
kriga om makten i republiken.
Caesar mot Pompeijus
Efter några år segrar Caesar och
förbereder sig på att ta makten.
Många anser att han är en tyrann
(orättmätig härskare) och han
mördas i senaten av sina kolleger
och vänner. Hans sista ord lär ha
varit ”Även du min brutus?”
syftande på att Brutus var en av
hans närmaste vänner.
Rom blir kejsarrike
●
●
●
●
●
Efter Caesers död fortsätter
inbördeskrigen.
En trio tar makten efter ett tag Octavian
(caesers systerson), Marc Antony
(Caesers general) och Lepidus
(senatens favorit).
Trion bryts snabbt upp och nya krig
bryter ut.
Octavian och Marc Antony börjar kriga!
Octavian segrar och ser till att ingen
ska kunna hota honom.
Döper om sig från Octavian till
Augustus och utropar sig själv som
Roms första medborgare (inte kejsare) I
praktiken styr han som en kejsare!
Pax Romana
●
Folket i Rom är trötta på krig och nya kejsaren
Augustus ger dem det de vill ha: Fred och rikedom!
●
Pax Romana = den romerska freden
●
Från 27 f.vt. Till 180 e.vt. (200 år)
●
●
Givetvis krigas det en del men kärnprovinserna är
oberörda av kriget.
Kejsarna kan fokusera på att integrera landet. Få
bort lokala skillnader!
Kristendomens frammarsch!
●
●
●
●
Romarriket innehöll en massa olika religioner inom riket. De
flesta var lagliga men om de ansågs vara en våldsam eller
skadlig religion brukade den förbjudas.
I rikets periferi (långt bort från kärnan) började en ny och farlig
religion spridas! Denna religion var farlig eftersom den
undergrävde alla andra religioner och dess anhängare ofta
var våldsamma.
Kristendomen hade uppstått!
Till en början försökte statsmakten hindra kristendomen men
till slut så konverterade till och med kejsaren och
kristendomen blev statsreligion.
Riket i kris!
●
●
Efter tiden med den romerska freden började saker och ting
småningom gå snett för romarriket.
Runt år 300 var läget så illa att den dåvarande kejsaren bestämde
sig för att dela upp riket i två halvor för att bättre kunna styra riket.
●
Västrom hade Rom som huvudstad.
●
Östrom hade Konstantinopel som huvudstad.
●
Delningen var menad som en tillfällig lösning men blev permanent!
●
Östrom var rikare och hade starkare armé.
●
Kristendomen var den dominerande religionen i båda rikshalvorna
men kristendomen började gå åt olika håll. Katolikt i väst, Ortodoxt i
öst.
Västrom i fortsatt trubbel
●
●
●
●
●
●
Efter delningen började Östrom fungera som det skulle men Västrom
hade stora problem.
Riket pressades i hörnen av folkstammar som ofta betedde sig krigiskt.
Pest- och andra sjukdomsepidemier härjade med jämna mellanrum i
landet.
Ekonomin höll på att kollapsa eftersom man hade brist på ädelmetaller.
De klarare reglerna i kristendomen gjorde det svårare för centralmakten
att reagera på olika problem.
Klimatet blev kallare och skördarna blev mindre, dessutom hade
Östrom fått områdena kring Nilen vilket var de bästa odlingsmarkerna i
det gamla romarriket.
Slutet på Rom!
●
●
●
●
●
●
Det dåliga ekonomiska läget gjorde soldaterna missnöjda
eftersom de inte fick betalt som de hade lovats.
Västrom tvingades nöja sig med färre soldater än de skulle villa.
Folkstammar norrifrån sökte sig söderut för område att leva på
och plundra. Dessa folkrörelser var ibland väldigt aggressiva.
Goter, Kelter, Germaner, Hunner, Lombarder och Vandaler!
Till slut kunde inte armén hålla emot trycket mera och germaner
plundrade Rom år 455 och år 476 avsattes kejsaren och
Västrom slutade existera.
Man brukar räkna med att medeltiden började år 476!
Lektion 11: Medeltiden ca 500 –
1500 e.vt
●
●
●
●
Börjar när Västromerska riket
kollapsar och tar slut i och
med renässansen.
Indelad i tre epoker: Tidig-,
Hög-, och Senmedeltid.
Ordet ”Medeltid” är en
efterkonstruktion.
Människorna som levde
under den här tiden talade
inte om medeltiden.
Negativ klang.
Världen förändras
●
●
●
●
Klimatförändringen och överbefolkning leder till att stora
mängder människor rör sig söderut och västerut i
Europa.
Dessa folkgrupper krossar gamla riken och bildar sina
egna.
Detta leder bland annat till att folken överger städerna
eftersom det inte finns tillräckligt med överlopps mat →
Fler behövs i primärproduktionen.
Penningekonomin försvinner och ersätts av
naturahushållning.
Folkvandringarna
●
●
Kungariken som grundas
av de vandrande folken är
bland annat: Frankernas
rike (Frankrike),
Vandalernas rike (norra
Afrika), Lombarderna
(Norra Italien).
Den ena institutionen som
verkligen överlever och
frodas i alla de nya rikena
är: DEN KRISTNA TRON!
Tidig medeltid
●
●
●
●
Pengar som
betalningsmedel
försvinner.
Fjärrhandeln dör ut och
endast småskalig lokal
handel finns kvar.
Städerna avbefolkas.
Infrastrukturen faller
samman.
Reaktionen från statsmakten
●
●
●
●
När städerna avbefolkas och infrastrukturen faller
samman behövs ett nytt sätt att styra.
FEODALSYSTEMET uppkommer.
Bygger på idén att decentralisera (dela ut)
makten.
Kungen har ett par Hertigar under sig, varje Hertig
har ett par grevar och dessa i sin tur har kontroll
över ett par städer/byar som leds av en länsman.
Lektion 12: Islams expansion
Islam formas
●
●
●
Allting börjar med en handelsman vid namn
Muhammed från staden Mecka på den arabiska
halvön år 622.
Muhammed upplever att Gud talar till honom
och efter en rad syner och religiösa upplevelser
börjar han sprida guds ord.
Muhammeds familj hjälper honom att
sammanfatta Guds budord i en bok: Koranen!
Fördrivning och triumf
●
●
●
●
Muhammed ses som en trubbelmakare och tvingas fly
från Mecka till en liten by som heter Yathrib (senare
Medina).
I Medina samlar Muhammed medlemmar till sig och
samlar allierade i form av en stor grupp judar.
Muhammed återvänder till Mecka år 629, tar över
kontrollen i staden och börjar grunda ett litet kungarike
på arabiska halvön. → Det första muslimska riket har
bildats!
Riket expanderar fram till Muhammeds död år 632.
Efter profetens död
●
●
Efter profeten Muhammeds död grundas den första
regelrätta muslimska armén.
Armén utmanar de enorma imperierna Bysans och
Sasanidiska riket.
●
Enorm framgång! Tack vare bland annat:
●
tydliga målsättningar (sprida Islam)
●
erfaren armé
●
svaga motståndare
●
det vanliga folkets stöd för Islam
Förskjutning av makten
●
●
●
Efter att muslimerna erövrat det persiska riket
(sasaniderna) förskjuts makten snabbt till de
folkrika provinserna i dagens Irak & Iran.
Folk konverterar gladeligen till den nya religionen,
främst eftersom de som är muslimer slipper betala
extra skatt → folk tänker med plånboken.
Islam etablerar sig i mellanöstern, norra Afrika och
mindre Asien (Turkiet). → Börjar så småningom
trycka in i Europa från öst & väst (Spanien)
Islams utbredning 632
(mörkrött),661 (rött) och 750 (gult)
Motstånd i Europa
●
●
●
●
●
●
I Frankrike avstannar expansionen då Charles Martell och hans kristna
armé stoppar muslimerna vid Poitiers år 732.
Efter detta upphör muslimska erövringståg från Spanien och de fokuserar i
stället på att trycka bakåt Bysans och erövra områden i östra Europa i
stället.
Kristna tar långsamt tillbaka Spanien (kallas reconquistan) och muslimerna
tar över Bysans (Turkiet) bit för bit.
Påven i Rom uppmanar också till korståg till det heliga landet och under en
period upprättar och håller kristna riken stora delar av dagens Israel med
Jerusalem som huvudstad.
Bysans faller 1453 efter att muslimerna tar över Konstantinopel.
På grund av muslimernas framfart i östra Europa har vi en tradition i
västeuropa att förknippa öst som hotfullt. → stöds av litteraturen.
Exempel på en fiktiv berättelse där
hotet kommer från öster.
Islam i media idag
●
●
●
Det som är väldigt viktigt när
man ser på Islam idag är att
komma ihåg att media fokuserar
på en liten minoritet bråkmakare
som kallar sig för muslimer och
kräver ensamrätt på Islams
budskap.
Detta är inte sanningen! Islam är
baserad på tolerans och en
kärlek till gud på samma sätt
som kristendomen.
https://www.youtube.com/watch?
v=G1QfgDkFR5E
Lektion 13: Digerdöden
●
●
●
Digerdöden var en
pestepidem som spred
sig från Asien och nådde
Italien via handelsrutter
år 1347.
Från Italien spred sig den
otroligt dödliga
sjukdomen snabbt norrut.
https://www.youtube.com
/watch?v=huirUty4RLE
En tredjedel av Europas befolkning
dör
●
●
●
Pestepidemier var inte helt ovanliga i Europa
men smittorna brukade alltid vara någotlunda
avgränsade.
Vi vet inte exakt varför digerdöden var så
speciell men vi vet att det var någon sort av
”superpest” som visade upp symptom av böld-,
blod-, och lungpest.
Möjligt att det var flera olika pestepidemier som
bröt ut samtidigt.
Samtida förklaringar till pesten
●
●
●
●
Folk försökte hitta på orsaker till varför
Gud hade skickat pesten på dem.
En stor del av befolkningen skyllde på
judarna → judar förföljdes, torterades
och mördades.
En studie som Frankrikes kung
beställde av sina akademiker
förklarade pesten med att en
”dödsstråle” hade träffat Afrika fem år
tidigare.
En präst förklarade varför det var mest
bönder, och inte adel som dog av
pesten. → Adelsmannen hade ätit så
mycket mat att pesten inte fick plats i
kroppen.
Smittans framfart
Människors beteende förändras
●
●
●
Eftersom människor inte förstod orsakerna till pesten försökte man vad
som helst för att undvika att själv falla offer.
Vissa tydde sig till kyrkan, fastade och försökte leva ett så moraliskt
”korrekt” liv som möjligt.
Andra ansåg att om de ändå skulle dö så kunde de lika väl spendera
sin tid med att supa, ha sex och festa.
Konsten förändras
●
●
Döden var konstant
närvarande och människor
reagerade också på detta
genom att skydda sig med
att ta till sig döden.
Humor är en väldigt stark
försvarsmekanism →
lättare att skratta åt en
enorm tragedi än att
verkligen försöka förstå det
som hänt.
Pestens konsekvenser
●
Vilka konsekvenser
tror ni det har för
Europa när
befolkningsmängden
minskar från ca 90
miljoner till 60
miljoner?
Lektion 14: Det hundraåriga kriget –
Riddarens sista strid
●
●
●
●
En rad krig mellan Frankrike
och England som håller på
1337–1453.
Handlade i grunden om vem
som var den rättmätige
härskaren/monarken över
Frankrike.
När kriget börjar kan vi nog
säga att medeltidens normer
ännu gäller men efter krigsslutet
är medeltiden definitivt över.
Frankrike segrar!
Vapenteknologiska framsteg
●
●
●
●
Från och med att det tunga kavalleriet
hade introducerats i Europa (Riddare
på häst) hade de dominerat
krigsföringen.
Det fanns helt enkelt INGET som
kunde stoppa dem med undantag av
en annan riddare.
Så småningom utvecklades det vapen
som kunde bita på riddarens rustning.
Långbågen med pansarbrytande pilar,
stridskroken och armborstet var vapen
som kunde användas av vanliga
människor (bönder) och var farliga för
riddarna.
Riddarens lek på liv och död
●
●
●
Riddarna löste det här problemet
genom att göra rustningen ännu
tjockare och ännu bättre.
Skölden blev också i och med
detta onödig.
För riddarna som följde ridderliga
koder (chivalry) var krig och
stora slag ett spel. Man
förväntade sig inte att dö i krig.
Man vann ära och pengar eller
så förlorade man och betala en
lösensumma till sin överman.
En riddare = 100 vanliga soldater
Allting förändras vid Agincourt
●
●
●
●
●
En liten engelskt styrka med ca 6000-8000 soldater varav
80% är långbågsskyttar = vanliga bönder möter hela den
franska eliten på ca 20 000 riddare.
De franska riddarna tror på en snabb och lätt seger och
anfaller direkt.
Det blir en massaker → ca 12 000 franska riddare dör och
2 000 bir tillfångatagna.
Ett enormt slag mot den franska adeln som de aldrig riktigt
återhämtar sig från.
Riddarens tid är förbi.
Efter Agincourt
●
●
●
●
●
●
Engelsmännen erövrar stora delar av Frankrike men tar inte hela
landet.
Den franska armén moderniseras långsamt med nya vapen så som
kanoner och effektivare armborst.
Joan of Arc blir en symbol för det nya Frankrike och börjar återta städer
åt fransmännen.
Joan blir dock fångad av engelsmännen och bränd på bål som häxa.
Detta stoppar inte den franska armén som kastar ut engelsmännen från
stad efter stad med sin nya moderna armé.
Frankrike vinner kriget och engelsmännen flyr hem. Under kriget
förändras det dominerande vapnet från den tunga riddaren till
kannonen.
Lektion 15: Renässansen 14001600
●
●
●
●
Renässansen är tiden direkt efter medeltiden.
Ingen klar brytningsperiod → en förändring i
samhället under lång tid.
Renässansen kan förknippas med nya tekniska
innovationer i Europa som bland annat: kompassen,
boktryckarkonsten och krutet (alla gamla kinesiska
uppfinningar)
Teman för renässansen i den här kursen är:
upptäcktsresorna, reformationen och religionskrigen.
Kända konstnärer från renässansen
Kändaste konstverken av de fyra
konstnärer vi känner från TMNT
Renässansens arkitektur
●
●
●
●
Den gotiska stilen
(1100–1500)
Stora skelettartade
stenstrukturer och
mycket glasytor.
Höga, smala och raka
torn och spiror.
Valvstruktur.
Renässansens arkitektur del II
●
●
●
●
●
Barockarkitekturen (ca.
1600)
Inspirerad av antikens
arkitektur.
Pelare och kolonner
förekom mycket.
Skulle vara låga men stora
byggnader.
Skulle vara teatraliskt och
pampigt.
Lektion 16: Upptäcktsresorna
●
●
●
●
Alla känner till historien om Kristoffer Kolumbus
och ”upptäckten” av den amerikanska
kontinenten.
Upptäcktsresorna hade dock börjat långt tidigare!
Vilket land/område tror ni var det första som
vågade sig iväg på livsfarliga äventyr?
Motivation för resorna: pengar, ära, pengar,
berömmelse, pengar, guld, pengar och pengar!
Vem började med
upptäcktsresorna? Och varför?
Portugal!
●
●
●
●
Det lilla och fattiga kungariket Portugal i sydvästra
Europa var ett sjöfararfolk som var skickliga seglare.
Tekniska innovationer inom skeppsbygge
möjliggjorde längre resor.
Det fanns en enorm rikedom att hämta genom
sjöhandel → produkter som endast venedig kunde
sälja.
Idén var att gå runt venedig och segla direkt till
Indien och handla direkt med dem.
Första målsättningen för handel
●
●
●
●
●
●
Portugals första mål var att handla direkt med de mäktiga Afrikanska
kungarikena.
De ville ta reda på hur långt söderut islam hade spridit sig i Afrika och
ville undgå att handla med dem.
De ville hitta ett myomspunnet kristet rike som skulle finnas i Afrika. →
Hittade det aldrig! Fanns på östkusten.
De portugisiska köpmännen hittade inte de guldgruvorna de sökte
efter men kom alltid hem med tillräckligt för att inspirera till flera resor.
Småningom gjorde de resor längre och längre söderut.
Koloniserade ögrupperna Azorerna och Madeira. → Började odla
socker.
Spanien kommer med i spelet
●
Portugal insåg potentialen för sina handelsrutter och
försökte skrämma andra nationer.
●
Berättade skräckhistorier om vad de stött på i Afrika.
●
Bland annat: kannibaler, jättar och drakar!
●
●
Spaninen började dock intressera sig för de
rikedomar Portugal skaffade sig.
Spanjorernas första erövringar blev kanarieöarna. De
började också odla socker på öarna och använde sig
av slavarbetskraft.
Till Amerika
●
●
●
●
●
När reconquistan var avslutad och de sista muslimerna hade
fördrivits från Spanien skickade drottning Isabella ut en Italiensk
äventyrare vid namn Kolumbus på en resa västerut.
Kolumbus seglade västerut och ”upptäckte” den karibiska ön
Kuba år 1492. → Han uppfattade det som paradiset på jorden.
De träffade invånare på ön som Kolumbus kallade för Indianer
(eftersom han trodde att han seglat till Indien).
Han döpte också området till Västindien ?? eftersom han seglar
västerut för att hitta området. Nuförtiden kallas området
vanligtvis för Karibien.
https://www.youtube.com/watch?v=dOBhf8f7cXM
Problemet med det nya paradiset
●
●
●
●
●
Det fanns ett problem med de nya paradiset.
Ingen tycktes veta var Indien låg så man insåg att man de
facto inte kommit till Indien.
Det fanns också en massa vildar i området som man
tvingades göra något med.
Ingen visste riktigt om man skulle klassa folket där som
människor eller som djur.
Detta ledde till att man behandlade dem på det sätt som
var mest nyttosamt för Spanjorerna. → man
dehumaniserade dem → inte människor
●
●
●
Genom att neka indianerna
deras mänskliga värde kunde
man mörda, fördriva eller
förslava dem så gott man ville.
Man såg indianerna som:
Aggressiva människoliknande
djur som var kapabla att
kommunicera i någon mån och
hade konstiga kläder och
dyrkade en brutal gud! → Man
hade full rätt att hugga huvudet
av dem och fråga frågor senare!
Erövringar
●
●
●
●
Genom att använda sig av krutvapen, hästar och
hundar drev de spanska conquistadorerna genom
Syd-och centralamerika och erövrade hela
kontinenten.
De var drivna av guldet de hittade hos indianerna!
Portugal tog också över dagens Brasilien och de
två länderna delade därmed på hela sydamerika.
Tordesillasfördraget från 1494 delade världen på
hälft mellan Spanien och Portugal.
Nya utmanare
●
●
●
Spanien och Portugal fick inte hålla sitt
monopol någon längre tid.
Nya sjömakter kom in på ”marknaden” på 1500talet: England, Frankrike, Holland och Danmark
ville alla ha sin del av kakan.
De nya länderna var motiverade av de stora
mängderna guld och silver som Spanien
forslade till Europa.
Lektion 17: Reformationen
●
●
●
Grunden till reformationen var att
renässansens vetenskapsmän
började ifrågasätta de sanningar
som den katolska kyrkan haft
monopol på under medeltiden.
Dessutom var den katolska kyrkan
extremt korrupt och den kyrkliga
eliten levde inte enligt sina egna
riktlinjer.
För att tjäna mer pengar hade den
katolska kyrkan börjat ta betalt för
olika synder. → Du kunde köpa sig
fri från dina synder och få fri lejd till
himlen.
Luther
●
●
●
●
En universitetsprofessor som hetter
Martin Luther motsatte sig kraftigt att
kyrkan tjänade pengar på att ”sälja”
absolutioner.
Han lär ska ha spikat upp en lista på
reformer som kyrkan borde annamma
på slottsdörren i Wittenberg där alla
kunde se dem.
Påven blev rasanade och skickade en
påvlig bulla till Luther där han krävde att
Luther offentligt drog tillbaka sina krav.
Luther brände Bullan offentligt och blev
därefter exkommunicerad! (Utesluten ur
den kristna samhörigheten)
Luthers budskap
●
●
●
●
Luther ansåg att det enda som var
gudomligt och sammansvetsande
för kristendomen var bibeln.
Var och ens tro var därmed hens
personliga sak.
Folk borde läsa guds ord på egen
hand och ha direkt kontakt med
skaparen.
Luther översatte också Bibeln till
tyska och den fick snabb spridning
tack vare boktryckarkonsten som
möjliggjorde att man snabbt gjorde
nya exemplar.
Lutheranismen växer
●
●
●
●
●
●
Det var många regenter som tyckte om Luthers läror eftersom de
förespråkade förminskad kyrklig makt. → regenterna skulle få mer makt
över folk
En hel del regenter deklarerade offentligt att de stödde Luther och bytte
till Lutheranismen.
Bland annat Sverige, Danmark, England, Holland, Mecklandburg och
Böhmen sållade sig till Luther.
Dessa länder kunde beslagta kyrkans egendom och på så sätt få en
stor summa pengar.
Vissa länder bröt också med den katolska kyrkan men följde sina egna
versioner av kristendomen.
Bland annat Zwingli (teokratin) och John Calvin (Calvinismen).
Lektion 18: Religionskrigen
●
●
●
●
Den katolska kyrkans reagerade på denna nya religion på
flera olika sätt.
De granskade sin egen verksamhet och försökte införa nya
läror och verksamheter men tyvärr var det för sent och de
stater som brutit från katolicismen återvände inte.
Spänningen mellan katoliker och lutheraner ökade och
lokala krig mellan regenter blev vanligare.
I början av 1600-talet blossade ett enormt religionskrig ut
där så gott som hela den katolska världen ställdes mot den
protestantiska (lutheranerna+de övriga mindre grupperna)
Trettioåriga kriget
●
●
●
●
●
Började 1618 då den protestantiska unionen och den
katolska ligan råkade i krig mot varandra i centraleuropa.
Kriget drog dock till sig fler och fler stater och regenter och
kriget drog ut på tiden.
Den katolska ligan var extremt nära en total seger 1630
men då anslöt sig Sverige till den protestantiska sidan.
Den svenska armén var enormt framgångsrik och ändrade
egenhändigt kriget.
Det katolska landet Frankrike anslöt sig också till den
protestantiska sidan 1635.
Kriget tar slut
●
●
●
●
●
●
Kriget tar slut 1648 i en protestantisk
seger.
Kriget kommer därmed att kallas för det
trettioåriga kriget 1618-1648.
Drygt 8 000 000 offer!
Hela Centraleuropa (Tyskland) är mer
eller mindre förstört.
Sverige & Frankrie vinner stort och blir de
dominerande makterna i Europa
tillsammans med England.
England har också haft ett inbördeskrig
samtidigt som trettioåriga kriget (Kungen
mot parlamentet). Parlamentet vinner och
halshugger kungen. England tar sedan
över både Skottland och Irland.