Senast reviderad: 2016-01-11/ MJ AC
Likabehandlingsplan,
plan mot diskriminering och kränkande behandling för
Saltsjö Duvnäs skola
Inledning av rektorn
Saltsjö-Duvnäs skola skapar goda förutsättningar för livet. Vi ska vara ett växthus för lärande,
skapande och utveckling. Trygghet och trivsel är en förutsättning för en god lärmiljö. Vi
betonar människors lika värde vilket utesluter varje form av diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling av elever och vuxna.
Ytterst är det skolledningen som ansvarar för att lärmiljön bygger på ett förhållningssätt som
präglas av hänsyn och ömsesidig respekt. Det innebär bland annat att alla som arbetar inom
Saltsjö-Duvnäs skolenhet är skyldiga att aktivt motverka alla former av diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska möta varandra med öppenhet, hänsyn
och respekt. På vår skola är alla välkomna.
Rektors ansvar
Rektor ansvarar för att planen följs upp och revideras varje år.
Att planera för personalens kompetensutveckling för att öka medvetenheten och
kunskapen om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Att det finns en handlingsplan för utredning, åtgärder och dokumentation av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (bilaga 4).
Att följa upp resultatet av trivselenkäten.
Likabehandlingsplanen, skolans värdegrund och förväntansdokumentet aktualiseras
och diskuteras så att varje medarbetare inom enheten är införstådd med de regler och
förhållningssätt som gäller.
Tydliggöra konsekvenser om våra trivselregler (bilaga 2) inte följs.
Nyanställd personal och vikarier får information om likabehandlingsplanens vision
och syfte.
1
Likabehandlingslagen – hur arbetar vi efter den
Som elev och personal har du rättigheter. Den 1:a april 2006 trädde Lag (2006:67) om förbud
mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Lagen är till
för att ingen skall behandlas illa i skolan, vare sig av andra elever eller av någon som arbetar i
skolan
Vad säger lagen
Vår plan utgår från två olika lagar som har ett gemensamt syfte, att skydda barn och elever
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagtexten finns i Skollagen 14A
kap 8§ från 1 januari 2009 samt i Diskrimineringslagen i de delar som rör utbildningsområdet.
Skolinspektionen kontrollerar att skollagen efterlevs och diskrimineringsombudsmannen har
tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Från årsskiftet 2014/2015 räknas även bristande
tillgänglighet som diskriminering.
Kränkande behandling
Begreppet kränkande behandling är en samlingsbetäckning för trakasserier, diskriminering
och alla andra former av kränkande behandling
En person är trakasserad, diskriminerad eller kränkt när hon eller han blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer.
En person är mobbad när hon eller han upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar
från en eller flera personer.
Kränkningar har samband med diskrimineringsgrunderna:
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Sexuell läggning
Ålder
Bristande tillgänglighet.
Några exempel på vad diskriminering är:
Under en lektion säger din lärare generaliserande eller nedsättande saker om
människor från ett visst land, en viss folkgrupp eller en viss religion eller kön.
En elev som har en funktionsnedsättning och blir retat för det.
En elev knuffar en annan för att han har en annorlunda familjesituation.
En elev skickar ett nedsättande meddelande med sms eller e-mail
Att inte bli lyssnad på för att man är ett elev.
2
1. Vision
Saltsjö-Duvnäs skola skapar goda förutsättningar för livet, vilket innebär att ingen kränkande
behandling får förekomma. Skolan ska präglas av trygghet, tillit och trivsel. Empati och
respekt är ledord och alla tar ett eget ansvar för sig själv och för andra i sin omgivning.
2. Delaktighet och inflytande
Eleverna på Saltsjö Duvnäs skola har följande forum där de är delaktiga och har möjlighet att
utöva inflytande: Klassråd, Elevråd, Friendsmöten, Miljöråd, Matråd, Fritidsråd och vid
utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen presenteras och tas upp till diskussion på Klassråd,
Elevråd och Friendsmöten och synpunkter tas i beaktande i samband med utvärderingen som
sker årligen.
Vårdnadshavarna är delaktiga via utvecklingssamtal, föräldramöten och via föräldrarådet.
Vårdnadshavarna informeras av klassläraren på läsårets första föräldramöte om
likabehandlingsplanen och om hur det förebyggande arbetet kommer att bedrivas.
Synpunkter från vårdnadshavare tas i beaktande i samband med utvärderingen som sker när vi
skriver Kvalitetsredovisningen och då görs ev. revidering av Likabehandlingsplanen vilket
sker varje år.
Pedagogerna på skolan har kontinuerliga diskussioner om värdegrundsfrågor och
elevvårdsfrågor. (Saltsjö Duvnäs skolas Vision och Värdegrund. Bilaga 1).
Saltängens och Duvnäs skolors trygghetsteam träffas en gång/månad. Det övergripande
trygghetsteamet träffas 1 gång/termin för att hålla sig ajour om trivsel och trygghet på
skolorna. Trygghetsteamets främsta uppgift är att förebygga otrygghet och grova kränkningar.
Samtal med elever sker vid behov efter Friendsmöten och tips från personal och
vårdnadshavare i förebyggande syfte. Vid samtalet kommer vi överens med eleven hur denne
ska förändra sitt beteende. (Vi vill ge dem en chans att lära sig att ta ansvar för sina ord och
handlingar). Vårdnadshavarna informeras alltid. Uppföljningssamtal tillämpas.
3
3. Främjande arbete
Skolans insatser vid mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling. Hur vi
arbetar vi för att förebygga kränkningar.
Insatser på skolnivå
Vi följer Saltsjö Duvnäs skolas trivselregler. (se bilaga 2). De repeteras regelbundet
och finns uppsatta i klassrummet, på fritids och i omklädningsrummen vid
idrottssalen.
På skolan finns ett Trygghetsteam som har både utbildning, rutin och erfarenhet av att
arbeta med kränkningar av olika slag. Trygghetsteamet träffas regelbundet. De
informerar elever och ny personal om skolans likabehandlingsplan. Det genomför och
följer upp handlingsprogrammet via enkäter och samtal. Teamet har regelbundna
kontakter med Friendsarna.
All personal på skolan, tillsammans med eleverna, arbetar för att stärka tryggheten,
respekten och gemenskapen för den enskilda eleven genom samtal, diskussioner,
läsning av litteratur m.m.
Det finns alltid rastvärdar ute på rasterna. De bär gula västar för att synas bättre.
Ansvarig pedagog äter med eleverna i matsalen för att få en lugn och trygg
matsituation.
Skolpsykologen kan vid behov och efter överenskommelse med föräldrar arbeta med
elevgrupper.
Skolans trivselregler (se bilaga 2) är skapade av personal och elever i samråd med
föräldrarådet.
På Saltsjö Duvnäs skola genomför Trygghetsteamet en trivselenkät tre gånger/termin
(v. 38, v.43, v.50, v.7, v.15 och v. 21). (se bilaga 7)
På höst- och vårtermin genomförs dessutom en kartläggningsmetod som kallas för
Husmodellen (se bilaga 8) där syftet är att kartlägga skolans yttre och inre miljö i ett
socialt sammanhang.
Dessa ger underlag för att formulera mål, besluta om relevanta åtgärder för
likabehandlingsarbetet.
På skolan finns det ett strukturerat arbete med eleverna i alla åldrar för att höja deras
sociala och emotionella kunskap som t.ex. temaarbeten inom dessa områden.
Under året har vi kontinuerligt återkommande temadagar där eleverna blandas över
årskurser för att främja samarbete som t.ex. Friendsdagen, mattedag och fadderdagar.
I arbetet mot mobbning och kränkande behandling arbetar trygghetsteamet utifrån en
handlingsplan som utarbetats på Saltsjö Duvnäs skola (bilaga 4).
Kommentarer till insatser på skolnivå
Barnen ska känna sig trygga i vetskapen om att de vuxna på skolan kommer att se och
utan tvekan agera mot eventuella tendenser till mobbning, diskriminering, trakasserier och
kränkningar. Det är mycket viktigt att alla vuxna agerar som förebilder och att alla, både
barn och vuxna, vet att Trygghetsteamet informeras när tendenser till mobbning upptäcks.
4
Insatser på klassnivå
I varje klass från åk 2 finns Friendsare som har regelbundna träffar med
Trygghetsteamet.
Alla elever vet vilka som ingår i Trygghetsteamet och vilka som är Friendsare.
Vi arbetar kontinuerligt med livskunskap och värderingsfrågor dvs. frågor om vad det
innebär att vara en bra kompis, olika upplevda förväntningar pga. kön, självförtroende
och vänskap.
Högläsning och tematiskt arbete kring litteratur/film som har samband med
diskrimineringsgrunderna, med utrymme för reflektion och diskussion
Vi arbetar medvetet med att flickor och pojkar ska få samma utrymme i olika
inlärningssituationer.
Vi låter inte eleverna välja grupper själva.
För eleverna finns alltid någon form av ”ventil”, det kan t.ex. vara en så kallad
loggbok, tankebok eller brevbok i vilken de varje vecka skriver till läraren.
Fasta kollektiva vardagsrutiner skapar trygghet i klassen, exempelvis hur man börjar
lektionen, att man hälsar på varandra, att man vet vilka som är närvarande, att man
räcker upp handen om man vill säga något, osv.
För elever som vi upplever har hamnat utanför, informera Trygghetsteamet
klassläraren om behov av stödkompis. Finns behov sker ytterligare uppföljning.
Kommentarer till insatser på klassnivå
Vi på skolan tycker att det är viktigt att alla har det bra på skolan. Ett sätt att markera detta
är att respektive klasslärare varje vecka ägnar en stund åt att samtala om hur man har det i
klassen och på skolan.
Det är viktigt att elevernas föräldrar vet hur skolan arbetar mot mobbning, diskriminering,
trakasserier och kränkningar och hur de själva kan bidra till att motverka detta (bilaga 6
samt Saltsjö Duvnäs skolas handlingsplan vid kränkande behandling och mobbing (bilaga
4).
Insatser på individnivå
Kontinuerliga samtal med elever och föräldrar om elevens skolsituation sker bland
annat genom utvecklings samtal varje termin
Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att omedelbart ingripa om någon elev blir
trakasserad eller kränkt. (se sid 7 och 8).
Vid trakasserier eller kränkning genomförs samtal med inblandade elever för att
omedelbart lösa situationen och sätta stopp för det felaktiga beteendet.
Vid upprepade trakasserier eller kränkningar (dvs. mobbning) följer vi Saltsjö Duvnäs
handlingsplan (se bilaga 4).
5
Dokumentation:
Vid alla Trygghetsteamets möten skrivs protokoll.
Vid alla Friendsmöten skrivs ett protokoll som tas upp i klasserna.
Vid alla insatser och samtal som Trygghetsteamet gör skrivs minnesanteckningar.
Där skall framgå vilka som varit delaktiga i mötet, orsak till mötet, vilka åtgärder
som man kom fram till.
Studieklimat, psykosocial- och fysisk studiemiljö:
Kunskapshöjande värderingsövningar eller utbildningar för personal, ledning och
elever. Som exempel kan nämnas, ett arbete med Lars Gustavsson om systematiskt
kvalitetsarbete.
Värdegrund i läroplanen – vi reflekterar, diskuterar och klargör vid t.ex.
arbetslagsträffar.
Rekrytering
Saltsjö Duvnäs skolenhet välkomnar alla sökande oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Antagning
Saltsjö Duvnäs skolenhet tar emot alla elever (i mån av plats) och har som mål att anpassa
undervisningen så långt det möjligt utifrån elevens behov.
Introduktion
Nya elever får information om vår likabehandlingsplan som finns på Saltsjö Duvnäs skolas
hemsida. I den framgår det hur och till vem man gör en anmälan om trakasserier och om
kränkande särbehandling förekommer.
Schemaläggning
Vid schemaläggning måste hänsyn tas till elever med funktionshinder av olika slag. Det kan
t.ex. vara att anpassa mattider och idrottstider för klasser där det går elever som är diabetiker.
Det skall finnas tid för förflyttning mellan klassrummen om det finns elever med
rörelsehinder.
I samband med vissa religiösa högtider gäller det att vara uppmärksam vid schemaläggning så
att det inte blir problem för elever att delta i undervisningen.
Undervisning
En viktig del är att lära elever källkritik både av böcker och av det som tas från nätet. Det
gäller att titta på vem som skrivit texten och i vilket syfte!
6
4. Förebyggande arbete
Nulägesanalys, kartläggning
På Saltsjö Duvnäs skola genomför Trygghetsteamet en trivselenkät tre gånger/termin (v. 38,
v.43, v.50, v.7, v.15 och v. 21) (se bilaga 7). På höst- och vårtermin genomförs en
kartläggningsmetod som kallas för Husmodellen (se bilaga 8) där syftet är att kartlägga
skolans yttre och inre miljö i ett socialt sammanhang. Resultaten analyseras för att planera
riktade åtgärder i syfte att förbättra.
Avstämning sker kontinuerligt med Friendsarna.
Som ett komplement till kartläggningen av elevernas arbetsmiljö genomförs även en
kundundersökning riktade till elever och föräldrar i F-klass, åk 2 och åk 5 en gång per år.
Det sker kontinuerlig kartläggning av talutrymmet i klassrummet, dvs. vem pratar mest
respektive minst?
Vi kartlägger även hur pedagogerna fördelar ordet i klassrummet t.ex. genom kollegial
handledning. Pratar pedagogen mer med vissa elever än andra? Tenderar pedagogen att prata
på olika sätt och om olika saker med olika grupper av elever?
5. Utvärdering
Samtliga enkäter och utvärderingar etc. ligger till grund för ett kontinuerligt
förbättringsarbete.
Likabehandlingsplanen revideras under vårterminen varje år.
6. Kommunikation
Likabehandlingsplanen presenteras för all personal i samband med höstterminsstart och finns
på Saltsjö Duvnäs skolas hemsida där även föräldrar kan ta del av den.
7. Utreda, åtgärda och dokumentera
Vuxen har kränkt elev
När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, kränker ett barn/elev måste den som upptäcker
detta agera utan dröjsmål.
1. Ta den vuxne åt sidan och ställ ”hur-frågor” med hänvisning till diskrimineringslagen.
2. Rektor meddelas och samtalar med barnet och eventuellt med dennes vårdnadshavare
för att få en så tydlig bild som möjligt av vad som hänt.
3. Varje misstanke om att ett barn har blivit kränkt av en vuxen skall rapporteras till
rektor som ansvarar för utredning, åtgärder och dokumentation.
7
Elev har kränkt annan elev
När någon personal får kännedom om kränkning har den personen ansvaret för att ärendet
lämnas över/informerar till berörda pedagoger som arbetar i klassen, samt att rektor
informeras.
Vårdnadshavare till elev som blivit kränkt eller som kränkt annan elev skall informeras om
händelsen.
1. Enskilt samtal med den som är kränkt i syfte att få en tydlig bild av vad som hänt.
2. Enskilt samtal med den eller de som kränkt annan elev för att få en tydlig bild av vad
som hänt.
Uppföljning och dokumentation
Oavsett kränkning skall alltid uppföljning ske. Det är av yttersta vikt att vi försäkrar oss om
att kränkningen upphör. Samtal skall ske både med den som blivit kränkt och den som kränkt
annan person.
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt
förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger
berörd personal, elev och vårdnadshavare möjlighet till insyn.
Se följande arbetsgång, Saltsjö Duvnäs skolas Handlingsplan vid kränkande behandling
(bilaga 4).
Dessa ingår i Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Ingela Marké, rektor
Hildegard Johansson, psykolog
Adrienne De Geer, skolsköterska
Telefon
718 83 33, 070-431 83 33
718 83 08
718 98 48, 718 98 38
Duvnäs skola:
Marit Malmenby, klasslärare
Elene Persson, barnskötare
Ingrid Åhlström, klasslärare
Susanne Olsson, barnskötare
08-718
08-718
08-718
08-718
Saltängens skola:
Annika Carlsson, idrottslärare
Joel Stefansson, fritidspedagog
Monica Johnsson, spec. pedagog
Eva Ullén, klasslärare
070-952 12 13
08-718 98 51
08-718 98 32
08-718 98 51
Montessori:
Monica Israelsson, förskollärare
Mia Selin, förskollärare
08-718 79 39
08-718 79 39
84
84
84
84
50
50
50
50
(Expedition)
(Expedition)
(Expedition)
(Expedition)
8
Bilaga 1.
Vårt uppdrag
Varje elevs bästa resa mot målen.
Vår vision
Saltsjö Duvnäs skolor skapar goda förutsättningar för livet.
Vår målbild
Trygg arbetsmiljö
Varje elev ska känna sig trygg i skolan hela dagen.
Stimulerande lärande
Varje elev ska få stöd och utmanas i sitt lärande samt uppleva
skoldagen som meningsfull och lustfylld.
Reellt inflytande
Varje elev ska känna sig respekterad och visa respekt, samt ges
möjlighet att vara delaktig i beslut.
Maximal utveckling
Varje elev ska nå maximal utveckling utifrån sina förutsättningar.
Värdegrund
Trygghet
Du har rätt att bli sedd och bekräftad och därför har du också skyldighet att uppmärksamma
andra.
Du har rätt att känna dig trygg och säker. Då är du också skyldig att vara en bra kompis att
ställa upp för andra.
Respekt
Du har rätt att vara delaktig i att utforma våra regler och rutiner och därför ska du också
respektera det som vi tillsammans har bestämt.
Du har rätt att bli respekterad som du är och därför har du också skyldighet att respektera
andra som de är.
Studiero
Du har rätt att uppleva studiero för att kunna nå dina kunskapsmål. Då har du också
skyldighet att ge andra studiero.
Utveckling
Du har rätt att få stöd och utmaning i ditt lärande. Då har du också skyldighet att vara aktiv
och ta ansvar för hela din dag.
9
Bilaga 2.
Saltsjö Duvnäs skola 150801
Trivselregler och skolregler
Vi är alltid vänliga mot varandra och visar hänsyn och respekt.
Vi låter all som vill vara med i gemenskapen.
Vi ger varandra arbetsro.
Vi ansvarar för att vi lämnar rent och snyggt efter oss.
Vi använder ett vårdat språk, lyssnar på andra och väntar på sin tur.
Vi går ut på rasterna
Vi smyger och pratar tyst i korridorer/trapphus och hallar för att inte störa andra som har
lektioner
Allmänt
Vi cyklar själv till skolan från åk 4, annars i vuxens sällskap.
Vi har hjälm även om vi åker sparkcykel.
Vi låser fast våra färdmedel vid cykelstället.
Vi lämnar in all teknikutrustning i början av dagen och får tillbaka den i slutet av dagen. (om
din lärare tillåter det får du använda den i skolarbetet)
Vi lämnar saker som kan skada oss eller andra hemma.
Vi lämnar värdesaker, pengar och godis hemma. Skolan tar inte ansvar för medtagna föremål
som mobiltelefon, spel, samlarkort mm.
Vi blir ersättningsskyldiga vid skadegörelse.
Vi tar hänsyn till andra klasser som har lektioner genom att tänka på att inte springa och
skrika utanför klassrumsfönstren och på träbryggorna.
Vi respekterar skolgränserna.
Inne
Vi har städrutiner i varje klass och på fritids.
Vi har hallvärdar/klassvärdar.
Klasserna städar vid skoldagens slut, fritids vid sitt slut.
Vi ställer skorna snyggt i korridoren/hallen.
Var sak har sin plats. Alla hjälps åt att påminna varandra om detta.
Vi respekterar att det ej är genomgång i vissa utrymmen.
Vinterrutiner
Vi leker i snöhögar om rastvakten bedömer att det är säkert.
Vi kastar inte snöbollar.
Vi åker stjärtlapp/ pulka i backen bakom Babordslängan, med hjälm.
Vi åker skridskor på långrasten och på fritidstid. Alla har skridskor och hjälm på isen.
Vi tar inte med snowracers till skolan.
Vi förvarar pulkor utanför respektive länga.
10
Bilaga 3.
Förväntningar
Barnen är vår framtid. Vi måste ge dem de bästa förutsättningar att bli nyfikna,
kompetenta och ansvarstagande medborgare. Skolan har ett stort ansvar och en viktig
roll i denna process. Dock kan skolan aldrig klara detta uppdrag ensam – vi måste göra
det i samverkan med er föräldrar. Tillsammans måste vi ha samma strävan - att stödja,
vägleda och visa intresse för våra barns resa mot vuxenvärlden.
Vad ni kan förvänta er av oss på skolan
Att vi handleder och stödjer Ditt barn i dess lärande för att nå målen.
Att Ditt barn känner trygghet och får lust att lära.
Att verksamheten är anpassad för Ditt barns behov.
Att Du får god och kontinuerlig information om Ditt barns lärande.
Att Du och Ditt barn känner Er välkomna till skolan.
Att Du och Ditt barn får vara delaktiga och ta ansvar.
Att vi aktivt verkar mot mobbning och kränkande behandling.
Att vi jobbar aktivt med vår värdegrund (trygghet, respekt, studiero, utveckling)
Att vi ser Dina synpunkter som en grund för utveckling.
Att vi kontaktar er om något särskilt har hänt.
Våra förväntningar på Dig som elev
Att Du tar ansvar för Ditt lärande.
Att du tar ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö.
Att Du visar respekt för kamrater och vuxna.
Att Du passar tider.
Att Du följer skolans och klassens regler.
Att Du sköter tar ansvar för dina hemuppgifter.
Att Du bidrar till trivsel och arbetsro.
Att Du själv tar ansvar för att du äter ordentligt och går och lägger dig i tid så att
du orkar med skolan.
11
Våra förväntningar på Dig som förälder
Att Du stödjer Ditt barn i lärandet.
Att Du visar intresse för Ditt barns lärande genom att komma förberedd på
utvecklingssamtal, vara aktiv när utvecklingsplaner tas fram och tar del av
information från skolan.
Att Du visar att skolan är viktig för Ditt barns lärande genom att ha en positiv
grundinställning samt undviker att ta ledigt utanför ordinarie lov.
Att Du tar del av den information som ges, samt tar emot den hjälp som skolan
erbjuder.
Att Du tidigt informerar skolan om förändringar i familjen som påverkar Ditt
barn och framför sådant som Du har synpunkter på.
Att ditt barn kommer mätt och utsövt till skolan.
Att Du vid oklarheter tar kontakt med berörd personal.
Besök på skolan
Du är välkommen att besöka oss i skolan men vi vill att du kontaktar oss innan
Vi ser gärna att du är aktiv och hjälper ditt eget och andras barn.
Vi vill att du har din telefon avstängd.
12
Bilaga 4.
Saltsjö Duvnäs skolas
Handlingsplan vid kränkande behandling och mobbning
1. Personal får veta om problemet genom den utsatte eleven,
klasskompisar, föräldrar eller andra berörda av situationen. Den
personal som ser eller tar del av incidenten tar kontakt med förälder.
(Rådgör gärna med kollega).
2. En händelserapport skrivs av berörd personal och klassläraren
informeras. (se bilaga 10).
3. Klassläraren gör en handlingsplan.(T.ex. Föräldrakontakt, samtal med
berörda, vidta extra anpassningar etc.).
Om ytterligare insatser krävs:
4. Trygghetsteamet (alltid två personer) tar kontakt med
uppgiftslämnaren och med den utsatta eleven och om mobbning blir
bekräftat:
Trygghetsteamet samlar försiktigt information och fakta om
mobbningen/kränkningen och informerar berörd personal (påminner
om tystnadsplikt).
5. Beslut om samtal. Under vilken lektion? Undervisade lärare informeras i
förväg (påminn om tystnadskravet) om att man kommer och hämtar
eleverna. Detta sker alltid subtilt, bara de inblandade behöver veta att
samtalet äger rum.
6. Samtal med de som mobbat/ kränkt, en och en utan att de får prata
med varandra under tiden. Samtalen sker i neutrala rum och utan
anklagelser, alla ges en chans att berätta sin version. Ibland sker även
samtal med den som blivit utsatt.
7. Föräldrar till alla inblandade elever informeras om att samtal har skett
och hur man ska fortsätter arbetet.
8. Eventuellt ett ytterligare samtal. Tiden från första besked om misstänkt
mobbning/ kränkning till inledda samtal bör om möjligt vara max 3
dagar.
9. Uppföljningssamtal med de som mobbat/ kränkt. Avstämning med den
utsatta eleven.
10.Om ytterligare åtgärder är nödvändiga så kallas berörda till en EHK
(Elevhälsokonferens) där rektor alltid är med.
13
Bilaga 5.
Information till elever
Vad ska jag som elev göra om jag blir mobbad eller kränkt?
1. Berätta det för någon vuxen. Det blir svårt att få hjälp om ingen
vet.
2. Du ska aldrig ge upp! Om du märker att du inte blir trodd eller förstådd ska
du försöka berätta för någon annan vuxen. Det känns tydligt när man blir
tagen på allvar. Det finns många på skolan som har till uppgift att hjälpa dig
om du får det besvärligt.
3. Vem vänder jag mig till om jag blir mobbad i skolan?
Mamma eller pappa
Syskon eller släkt
Annan person som du litar på
Klasskamrater
Klasslärare
Annan lärare
Skolsköterska tel:718 98 48 och 718 98 38
Trygghetsteamet, se tavlan i skolans hall
BRIS, Barnens hjälptelefon, tel. 116 111
BO (Barnombudsmannen), tel. 020 23 10 10
Vad ska jag som elev göra om någon blir mobbad eller kränkt på skolan?
1. Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma.
2. Följa med den som är utsatt och stöd honom eller henne att själv berätta för
någon som han eller hon litar på.
3. Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för.
4. Vara en bra kamrat och exempelvis leka med den som är utsatt på rasten.
14
Bilaga 6.
Information till föräldrar
Vad ska jag göra om jag får veta eller misstänker att mitt barn eller
något annat barn är utsatt för mobbning eller kränkningar?
1. Skaffa dig en så tydlig bild som möjligt av det som har skett. Vem är
ledare? Vilka är påhejare? Vilka övriga är inblandade? Hur ofta, var och
hur länge har det pågått? Ju fler detaljer desto lättare blir det att avbryta
mobbningen/ kränkningen.
2. Undvik ordet mobbning. Ordet mobbning får många barn att känna skuld
och skam för att de är utsatta.
3. Lägg inte skulden på det utsatta barnet! Markera att ingen ska behöva
vara utsatt för mobbning eller kränkningar och att det är vuxenvärldens
ansvar att se till att mobbningen/ kränkningen upphör.
4. Om det är möjligt gör en överenskommelse med det utsatta barnet om
hur du tänker gå vidare med det du fått veta. Många barn vill inte att
skolan ska få veta att de är mobbade/ kränkta. Tala om att det är viktigt
att skolan får veta och att du därför kommer att kontakta skolan för
annars går mobbningen/ kränkningen inte att stoppa.
5. Kontakta barnets klasslärare eller annan pedagog på skolan eller någon i
skolans Trygghetsteam.
6. Fortsätt att tala med barnet om det som hänt tills du är säker på att
mobbningen/ kränkningen upphört.
15
Bilaga 7.
Trivselenkät
Trygghet
Klass ……………..
1. Ja g känner mig trygg i skolan.
Pojke
Flicka
0–1–2–3–4
2. Jag har alltid någon att vara med på rasten.
0–1–2–3–4
3. Jag har alltid någon att prata med om jag behöver hjälp.
0–1–2–3–4
Respekt
4. Jag uppträder på ett trevligt sätt mot andra barna och vuxna.
0–1–2–3–4
5. Andra barn och vuxna uppträder på ett trevligt sätt mot mig.
0–1–2–3–4
Studiero
6. Jag ger andra studiero på lektionerna
0–1–2–3–4
7. Jag tycker att andra ger mig studiero på lektionerna.
0–1–2–3–4
Utveckling
8. Jag tycker att jag lär mig i skolan.
0–1–2–3–4
Delaktighet
9. Jag tycker att jag får vara delaktig i beslut.
0–1–2–3–4
16
Bilaga 8.
Rita smilisar i rutan för alla områden:
om det känns bra
varken bra eller dåligt
om det känns lite läskigt eller om man är lite rädd på det stället
Område
Glad smilis
Varken glad eller
ledsen
Ledsen smilis
1. Lektion/prest/
klassrum/grupprum
2. Korridorer/hallar
(Mellanrumsprocessen)
3. Fotbollsplan
4. Skogen
5. Fritidsrummen
Styrbords o Babordslängorna
6. Matsalen
7. Hallen utanför maten
8. Gympasalen
9. Omklädningsrum
10. Egen plats
11.Till och från skolan
Namn:…………………………………………………… Klass:…………………………….
17
Bilaga 9.
Friends Saltsjö Duvnäs skola
hjälpa till att skapa en bra stämning på skolan och
föregå med gott exempel
vara med och stötta ensamma elever på rast och lektion
och på väg till och från t.ex maten, slöjden eller
gympan.
prata med en vuxen om du hör att någon säger eller gör
okamratliga saker mot en elev.
sprida energi och inspirera andra till att ta ställning för
en trygg skola.
18
Bilaga 10.
Formulär för händelser som har hänt elev
Datum och tid för händelsen:
Plats för händelsen:
Namn på de inblandade:
Händelseförloppet:
Åtgärd:
Uppföljning:
Information till föräldrarna:
Namn och datum:
(Låses in i dokumentskåp på resp. skola)
19
