SKYDDSVÄRD NATUR I ÖSTERGÖTLAND Välkommen till S:t Anna ytterskärgård! S:t Anna skärgård tillhör Sveriges mest finskurna skärgårdar. ”Utseendet av denna skärgård är av naturen så väl och behagligt anlagd, att konsten aldrig kunda pryda den bättre” utbrast skepparesonen Johannes Enholm Eliasson lyriskt under en resa genom övärlden år 1753. Foldern beskriver den del av Östgötaskärgården som är utsedd att utgöra BSPAområdet S:t Anna-Missjö. I denna örika ytterskärgård finns möjlighet till oförglömliga naturupplevelser. I den genuina skärgårdsnaturen finns också ett rikt växt- och djurliv. BSPA-området S:t Anna-Missjö Unik skärgård med särskild förvaltning Ett stort avsnitt i yttre delen av S:t Anna skärgård har av Helsingforskommissionen utsetts att ingå i ett så kallat BSPAområde (Baltic Sea Protected Area). Ambitionen är att området ska förvaltas med stöd av en speciell förvaltningsplan, Acta S:t Anna, framtagen i samarbete med skärgårdens intressenter. Planen går ut på att i samverkan värna och vårda skärgårdslandskapet med hjälp av ett traditionellt brukande och bofast befolkning. I planen föreslås exempelvis åtgärder för att ge dagens och kommande generationers människor goda förutsättningar att leva och verka i området, minska övergödningen, uppnå ett hållbart fiske och att skydda känsliga växter och djur. Drygt hälften av BSPA-området är formellt skyddade i naturreservat, djurskydds- och Natura 2000-områden. bosatte sig här. Djuren flyttades från holme till holme, där de fick ströva fritt och beta. Boskapen gav kött, mjölk, hudar och ull och användes också som last- och dragdjur. Än idag släpps betesdjur på flera av områdets holmar och öar. Beteshävden hindrar buskar och sly från att breda ut sig och skapar en luckig, ljusöppen skog och blommande gräsmarker. Många ljusälskande djur och växter skulle försvinna på sikt om betet upphörde. I samverkansplanen finns därför många åtgärder som syftar till att upprätthålla och förbättra förutsättningarna för bete. gräslök gul fetknopp fackelblomster Bete som ger mångfald Boskapsskötsel har tillsammans med fiske varit den viktigaste försörjningskällan i skärgården allt sedan de första människorna Gråsälar på frammarsch Längst ut i ytterskärgården lever gråsälen. På grund av jakt och miljögifter var den akut hotad på 1970-talet, men numera är den återigen en vanlig syn. Trots Östersjöns miljöproblem är det ett positivt tecken för havsmiljön att sälarna återigen trivs i skärgården. Men alla är inte lika förtjusta i sälens återkomst. Konflikten med fisket har ökat eftersom sälarna orsakar skador på fångster och fiskeredskap. Fåglar i mängder Fågellivet i området är rikt och varierat. En del arter, som spillkråka och rödstjärt, möter du i de urgamla tallskogarna, och andra, som törnskata, näktergal och törnsångare, trivs på de betespräglade, buskrika öarna. På de karga fågelskären i ytterskärgården lever typiska kustfåglar. Här häckar bland annat svärta, roskarl och tordmule i skydd av skränande kolonier av trutar, måsar och tärnor. Många för fågellivet viktiga öar är skyddade som fågelskyddsområden. styvmorsviol I området finns ett rikt fågelliv. Fåglarna sätter sin prägel på floran eftersom deras spillning gödslar de annars magra hällarna. klibbglim strandaster strandskata Blommande skär En färggrann mångfald av växter står i skarp kontrast till skärgårdens urbergsgrå hällar. I klippskrevorna växer prunkande rabatter av styvmorsviol, gul fetknopp och gräslök. Stränderna pryds av strandaster, strandveronika och fackelblomster. Knastertorra backar lyser upp av tjärblomster, mandelblom och skärgårdens egen orkidé, Adam och Eva. På fågelgödslade hällar finns en speciell växtlighet med färgsprakande vägglav, baldersbrå och storväxt klibbglim. Flera av de lite större öarna i väster präglas av ängsbruk och bete genom århundraden. På dessa öar kan du botanisera bland höskallror, brudbröd och gullvivor. Arkösund Söderköping 210 BSPA-område S:t Anna-Missjö 210 Ringarum Tyrislöt E22 Gusum Valdemarsvik 212 Gryt Upptäck S:t Anna ytterskärgård! Den här foldern handlar om den del av Östgöta­­skärgården som är utsedd att utgöra BSPA-området S:t Anna-Missjö. Här finns en av Sveriges mest finskurna skärgårdar med ett myller av öar och skär. I foldern kan du läsa om den genuina skärgårdsnaturen och de växter och djur som lever här. En karta med besöks­information underlättar för dig som vill göra ett besök i området. gråsäl Skärgårdens ursprung Öarna i skärgården består av 1 900 miljoner år gammalt urberg av framför allt gnejs och granit. Här och var i urbergshällarna syns slingriga och oregelbundna mönster av yngre bergarter som mörk amfibolit och urkalksten. Berggrunden i skärgården är alltså gammal men själva landskapet är relativt ungt, skapat av mäktiga inlandsisar som i perioder täckt vårt land. Inlandsisarna slipade berget runt och slätt. De rundslipade hällarna skiljer våra skärgårdar från de flesta andra skärgårdar i världen. De tjocka och tunga is­massorna pressade också ner landet, men när isen smälte undan kunde landet resa sig igen. Landhöjningen pågår fortfarande med 2-3 mm per år. Därför dyker nya skär upp i ytterskärgården samtidigt som öarna i väster smälter ihop med fastlandet. Bad, paddling och båtliv BSPA-områdets vackra skärgård är välbesökt och omtyckt för rekreation och friluftsliv. S:t Anna skärgård har beskrivits som ”landets bästa paddelvatten” och att tyst glida fram över vattnet mellan myllret av öar är en oförglömlig upplevelse. Med kajak tar du dig säkert fram mellan grynnor och skär och kan lätt göra strandhugg. Här är sällan någon trängsel, det går oftast att hitta en egen ö för fika eller övernattning. För båtburna finns otaliga natur­hamnar, några med soptunnor och torrdass. Missjö kupa med sitt välkända kummel är en av skärgårdens högsta punkter med en milsvid utsikt, väl värt ett besök vid klart väder. tordmule svärta Livet i havet Hela 94 % av BSPA-området utgörs av vatten. Vatten­ miljöerna är lika omväxlande som naturen på land. Här finns djupa bottenhålor och grunda laguner, vikar och sund. Bottnarna är såväl hårda och klippiga som mjuka, sandiga och leriga, här finns stränder i både skyddade och exponerade lägen. I hela Östersjön finns problem med övergödning. Inom förvaltningen av BSPA-området föreslås därför flera åtgärder för att förbättra skärgårdens vattenkvalitet, alltifrån rådgivning inom jordbruket till anläggande av musselodlingar för upptag av näringsämnen. Trots höga halter av näringsämnen finns många artrika vattenmiljöer inom BSPA-området. Extra värdefulla är algbälten med blåstång och grunda, mjuka bottnar med ålgräs och kransalger. Dessa miljöer fungerar bland annat som lek- och uppväxtmiljöer för många fiskarter. De grunda vattenmiljöerna erbjuder också mat och skydd åt vadare och änder. Blåstång En brunalg som böljar längs klippiga stränder. Blåstången ger mat och skydd åt en en rad fiskyngel och andra småkryp. Kräkel En av få alger vars namn har svenskt ursprung. Linné hörde namnet kräkel för första gången på Gotland, där algen användes som gödningsmedel på åkrarna. Blåmussla Den vanligaste musselarten i Östersjön. Mat får den genom att filtrera vatten och musslorna fungerar därför som minireningsverk. Små mossdjur bildar ofta ett gråvitt mönster på blåmusslornas skal. Storspigg Trots namnet är storspiggen bara 5-8 cm lång. Du känner igen den på de tre taggarna på ryggen. Slät havstulpan är ett fastsittande kräftdjur som bygger ett stadigt hus av kalkplattor. Med hjälp av ett fransigt ben som den sträcker ut genom mynningen på huset håvar det lilla kräftdjuret in plankton som den äter. Tånggråsuggor kallas också tånglöss eftersom de lever bland tången. En av få arter som äter blåstång. Upptäck livet under ytan! Undervattensmiljöerna i skärgården är värda en närmare titt! Här intill presenteras några av arterna du kan få syn på: Östersjömusslan är ofta nedgrävd i sandbottnen på djupt vatten, men de två centimeter stora skalen kan du hitta på stranden lite här och var. blåstång kräkel EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND INVESTING IN YOUR FUTURE slät havstulpan tånggråsugga storspigg BSPA-områden utpekas för att lyfta fram och värna de mest värdefulla naturmiljöerna i Östersjön. Staten har på detta sätt tagit på sig ett ansvar att se till att områdenas värden bevaras och utvecklas. I BSPA-området S:t Anna-Missjö finns ett samverkansråd som arbetar för områdets värden med stöd av en samverkansplan. Delar av området är med i Natura 2000, EU:s nätverk av värdefull natur. Vissa delar är även naturreservat med särskilda föreskrifter – se till att följa dem. Mer information: Länsstyrelsen Östergötland, 013-19 60 00, www.lansstyrelsen.se/ostergotland Produktion: Naturcentrum AB 2013. Illustrationer: Nils Forshed med undantag av säl (Martin Holmer) och klibbglim (Bo Mossberg). I skärgården finns olika blåmussla slags bottnar, både hårda och mjuka. På de hårda klippbottnarna växer alger av olika slag. På grunt vatten växer brunalger och grönalger som följs av rödalger på lite större djup. östersjömussla Södra Lunda naturreservat BSPA-området S:t Anna-Missjö ARKÖSUND N Teckenförklaring Gräns för BSPA-området Naturreservat Fågelskyddsområde tillträdesförbud 1/2–15/8 (gäller även vattenområdet intill 100 meter från strand) Kopparholmarnas naturreservat Fågelskyddsområde tillträdesförbud 1/4–31/7 (gäller även vattenområdet intill 100 meter från strand) ÖSTERSJÖN Fågelskyddsområde tillträdesförbud 1/4–15/7 (gäller landstigning) Passage tillåten Sopmaja (soptunna och torrdass) Raststuga. Stugan bokas via länsstyrelsen. Utsiktsplats Alnholm naturreservat Skärgårdsinformation Vindskydd Aspöjafjärden Besöksinformation I skärgården finns otaliga naturhamnar. Sopmajor med torrdass finns på många öar, exempelvis på Missjö, Äspskär, Grytsholm och Mansö i söder och på Marö. På Melskär finns en raststuga, nyckel går att låna via läns­ styrelsen. Missjö kupa är en av skärgårdens högsta punkter med en milsvid utsikt från toppen som pryds av ett ståtligt kummel. S:t Anna naturreservat S:t Anna naturreservat Service och möjlighet till boende samt båtoch kajakuthyrning mm finns i anslutning till området, framför allt i Arkösund och Tyrislöt. Uggelholmarnas naturreservat Tänk på: • Att följa allemansrättens huvudregel – inte störa – inte förstöra. • Att respektera en hemfridszon till annans egendom. • Att inte elda på berghällar och att respektera eldningsförbud. Vänsö naturreservat Karta: © Lantmäteriet och © Länsstyrelsen Östergötland. • Att ta med dina sopor hem eller använda sop­majorna. Missjö naturreservat • Att inte störa betesdjur och vara noga med att stänga grindar efter dig. • Att hundar och andra lösgående husdjur kan göra skada. Kopplingstvång råder på alla öar utan landförbindelse 1/3–20/8. I många reservat gäller kopplingstvånget året runt. I reservaten och på länsstyrelsens hemsida finns fullständiga föreskrifter som gäller i reservaten – var mån om att följa dem! Fågelskyddsområden Häckande fåglar är känsliga för störning. Därför är vissa öar i skärgården fågelskydds­ områden med tillträdesförbud delar av året. Fågelskyddsområdena ändras ibland men markeras alltid med skyltar som är synliga på långt håll. Det är viktigt att vi alla respekterar skyddsområdena för att vi i framtiden ska få uppleva ett rikt fågelliv. TYRISLÖT § FÅGELSKYDD Tillträde förbjudet Gryt naturreservat FÅGELSKYDD Tillträde förbjudet 1/2 -15/8 1/4 -31/7 Naturvårdsverket Naturvårdsverket Gäller även vattenområdet intill 100 m från strand Finnfjärden § Länsstyrelsen Gäller även vattenområdet intill 100 m från strand Länsstyrelsen § FÅGELSKYDD Tillträde förbjudet 1/4 -15/7 Naturvårdsverket Länsstyrelsen