S:t Anna-Missjö

advertisement
SKYDDSVÄRD NATUR I ÖSTERGÖTLAND
Välkommen till S:t Anna ytterskärgård!
S:t Anna skärgård tillhör Sveriges mest finskurna skärgårdar.
”Utseendet av denna skärgård är av naturen så väl och
behagligt anlagd, att konsten aldrig kunda pryda den bättre”
utbrast skepparesonen Johannes Enholm Eliasson lyriskt
under en resa genom övärlden år 1753. Foldern beskriver den
del av Östgötaskärgården som är utsedd att utgöra BSPAområdet S:t Anna-Missjö. I denna örika ytterskärgård finns
möjlighet till oförglömliga naturupplevelser. I den genuina
skärgårdsnaturen finns också ett rikt växt- och djurliv.
BSPA-området
S:t Anna-Missjö
Unik skärgård med särskild förvaltning
Ett stort avsnitt i yttre delen av S:t Anna skärgård har av
Helsingforskommissionen utsetts att ingå i ett så kallat BSPAområde (Baltic Sea Protected Area). Ambitionen är att området ska förvaltas med stöd av en speciell förvaltningsplan, Acta
S:t Anna, framtagen i samarbete med skärgårdens intressenter.
Planen går ut på att i samverkan värna och vårda skärgårdslandskapet med hjälp av ett traditionellt brukande och bofast
befolkning. I planen föreslås exempelvis åtgärder för att ge dagens och kommande generationers människor goda förutsättningar att leva och verka i området, minska övergödningen,
uppnå ett hållbart fiske och att skydda känsliga växter och
djur. Drygt hälften av BSPA-området är formellt skyddade i
naturreservat, djurskydds- och Natura 2000-områden.
bosatte sig här. Djuren flyttades från holme till holme, där de
fick ströva fritt och beta. Boskapen gav kött, mjölk, hudar och
ull och användes också som last- och dragdjur.
Än idag släpps betesdjur på flera av områdets holmar och
öar. Beteshävden hindrar buskar och sly från att breda ut sig
och skapar en luckig, ljusöppen skog och blommande gräsmarker. Många ljusälskande djur och växter skulle försvinna
på sikt om betet upphörde. I samverkansplanen finns därför
många åtgärder som syftar till att upprätthålla och förbättra
förutsättningarna för bete.
gräslök
gul fetknopp
fackelblomster
Bete som ger mångfald
Boskapsskötsel har tillsammans med fiske varit den viktigaste
försörjningskällan i skärgården allt sedan de första människorna
Gråsälar på frammarsch
Längst ut i ytterskärgården lever gråsälen. På grund av jakt och
miljögifter var den akut hotad på 1970-talet, men numera är
den återigen en vanlig syn. Trots Östersjöns miljöproblem är
det ett positivt tecken för havsmiljön att sälarna återigen trivs
i skärgården. Men alla är inte lika förtjusta i sälens återkomst.
Konflikten med fisket har ökat eftersom sälarna orsakar skador
på fångster och fiskeredskap.
Fåglar i mängder
Fågellivet i området är rikt och varierat. En del arter, som
spillkråka och rödstjärt, möter du i de urgamla tallskogarna,
och andra, som törnskata, näktergal och törnsångare, trivs
på de betespräglade, buskrika öarna. På de karga fågelskären
i ytterskärgården lever typiska kustfåglar. Här häckar bland
annat svärta, roskarl och tordmule i skydd av skränande kolonier av trutar, måsar och tärnor. Många för fågellivet viktiga
öar är skyddade som fågelskyddsområden.
styvmorsviol
I området finns ett rikt fågelliv.
Fåglarna sätter sin prägel på floran
eftersom deras spillning gödslar de
annars magra hällarna.
klibbglim
strandaster
strandskata
Blommande skär
En färggrann mångfald av växter står i skarp kontrast till skärgårdens urbergsgrå hällar. I klippskrevorna växer prunkande
rabatter av styvmorsviol, gul fetknopp och gräslök. Stränderna
pryds av strandaster, strandveronika och fackelblomster.
Knastertorra backar lyser upp av tjärblomster, mandelblom
och skärgårdens egen orkidé, Adam och Eva. På fågelgödslade
hällar finns en speciell växtlighet med färgsprakande vägglav,
baldersbrå och storväxt klibbglim. Flera av de lite större öarna
i väster präglas av ängsbruk och bete genom århundraden.
På dessa öar kan du botanisera bland höskallror, brudbröd och
gullvivor.
Arkösund
Söderköping
210
BSPA-område
S:t Anna-Missjö
210
Ringarum
Tyrislöt
E22
Gusum
Valdemarsvik
212
Gryt
Upptäck S:t Anna ytterskärgård!
Den här foldern handlar om den del av Östgöta­­skärgården
som är utsedd att utgöra BSPA-området S:t Anna-Missjö. Här
finns en av Sveriges mest finskurna skärgårdar med ett myller
av öar och skär. I foldern kan du läsa om den genuina skärgårdsnaturen och de växter och djur som lever här. En karta
med besöks­information underlättar för dig som vill göra ett
besök i området.
gråsäl
Skärgårdens ursprung
Öarna i skärgården består av 1 900 miljoner år gammalt
urberg av framför allt gnejs och granit. Här och var i urbergshällarna syns slingriga och oregelbundna mönster av yngre
bergarter som mörk amfibolit och urkalksten.
Berggrunden i skärgården är alltså gammal men själva
landskapet är relativt ungt, skapat av mäktiga inlandsisar
som i perioder täckt vårt land. Inlandsisarna slipade berget
runt och slätt. De rundslipade hällarna skiljer våra skärgårdar
från de flesta andra skärgårdar i världen. De tjocka och tunga
is­massorna pressade också ner landet, men när isen smälte
undan kunde landet resa sig igen. Landhöjningen pågår
fortfarande med 2-3 mm per år. Därför dyker nya skär upp i
ytterskärgården samtidigt som öarna i väster smälter ihop med
fastlandet.
Bad, paddling och båtliv
BSPA-områdets vackra skärgård är välbesökt och omtyckt
för rekreation och friluftsliv. S:t Anna skärgård har beskrivits
som ”landets bästa paddelvatten” och att tyst glida fram över
vattnet mellan myllret av öar är en oförglömlig upplevelse.
Med kajak tar du dig säkert fram mellan grynnor och skär och
kan lätt göra strandhugg. Här är sällan någon trängsel, det
går oftast att hitta en egen ö för fika eller övernattning. För
båtburna finns otaliga natur­hamnar, några med soptunnor
och torrdass. Missjö kupa med sitt välkända kummel är en av
skärgårdens högsta punkter med en milsvid utsikt, väl värt ett
besök vid klart väder.
tordmule
svärta
Livet i havet
Hela 94 % av BSPA-området utgörs av vatten. Vatten­
miljöerna är lika omväxlande som naturen på land. Här
finns djupa bottenhålor och grunda laguner, vikar och
sund. Bottnarna är såväl hårda och klippiga som mjuka,
sandiga och leriga, här finns stränder i både skyddade
och exponerade lägen.
I hela Östersjön finns problem med övergödning.
Inom förvaltningen av BSPA-området föreslås därför
flera åtgärder för att förbättra skärgårdens vattenkvalitet,
alltifrån rådgivning inom jordbruket till anläggande av
musselodlingar för upptag av näringsämnen.
Trots höga halter av näringsämnen finns många artrika
vattenmiljöer inom BSPA-området. Extra värdefulla är
algbälten med blåstång och grunda, mjuka bottnar med
ålgräs och kransalger. Dessa miljöer fungerar bland annat
som lek- och uppväxtmiljöer för många fiskarter. De
grunda vattenmiljöerna erbjuder också mat och skydd åt
vadare och änder.
Blåstång En brunalg som böljar längs klippiga stränder.
Blåstången ger mat och skydd åt en en rad fiskyngel och
andra småkryp.
Kräkel En av få alger vars namn har svenskt ursprung.
Linné hörde namnet kräkel för första gången på Gotland, där algen användes som gödningsmedel på åkrarna.
Blåmussla Den vanligaste musselarten i Östersjön. Mat
får den genom att filtrera vatten och musslorna fungerar
därför som minireningsverk. Små mossdjur bildar ofta
ett gråvitt mönster på blåmusslornas skal.
Storspigg Trots namnet är storspiggen bara 5-8 cm lång.
Du känner igen den på de tre taggarna på ryggen.
Slät havstulpan är ett fastsittande kräftdjur som bygger
ett stadigt hus av kalkplattor. Med hjälp av ett fransigt
ben som den sträcker ut genom mynningen på huset
håvar det lilla kräftdjuret in plankton som den äter.
Tånggråsuggor kallas också tånglöss eftersom de lever
bland tången. En av få arter som äter blåstång.
Upptäck livet under ytan!
Undervattensmiljöerna i skärgården är värda en närmare titt!
Här intill presenteras några av arterna du kan få syn på:
Östersjömusslan är ofta nedgrävd i sandbottnen på
djupt vatten, men de två centimeter stora skalen kan du
hitta på stranden lite här och var.
blåstång
kräkel
EUROPEAN UNION
EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND
INVESTING IN YOUR FUTURE
slät
havstulpan
tånggråsugga
storspigg
BSPA-områden utpekas för att lyfta fram och värna de mest värdefulla naturmiljöerna
i Östersjön. Staten har på detta sätt tagit på sig ett ansvar att se till att områdenas
värden bevaras och utvecklas. I BSPA-området S:t Anna-Missjö finns ett samverkansråd som arbetar för områdets värden med stöd av en samverkansplan. Delar av
området är med i Natura 2000, EU:s nätverk av värdefull natur. Vissa delar är även
naturreservat med särskilda föreskrifter – se till att följa dem.
Mer information:
Länsstyrelsen Östergötland, 013-19 60 00, www.lansstyrelsen.se/ostergotland
Produktion: Naturcentrum AB 2013. Illustrationer: Nils Forshed med undantag av
säl (Martin Holmer) och klibbglim (Bo Mossberg).
I skärgården finns olika
blåmussla
slags bottnar, både hårda och mjuka.
På de hårda klippbottnarna växer alger av olika slag. På grunt
vatten växer brunalger och grönalger som följs av rödalger på lite större djup.
östersjömussla
Södra Lunda naturreservat
BSPA-området
S:t Anna-Missjö
ARKÖSUND
N
Teckenförklaring
Gräns för BSPA-området
Naturreservat
Fågelskyddsområde
tillträdesförbud 1/2–15/8 (gäller även vattenområdet intill 100 meter från strand)
Kopparholmarnas naturreservat
Fågelskyddsområde
tillträdesförbud 1/4–31/7 (gäller även vattenområdet intill 100 meter från strand)
ÖSTERSJÖN
Fågelskyddsområde
tillträdesförbud 1/4–15/7 (gäller landstigning)
Passage tillåten
Sopmaja (soptunna och torrdass)
Raststuga. Stugan bokas via länsstyrelsen.
Utsiktsplats
Alnholm naturreservat
Skärgårdsinformation
Vindskydd
Aspöjafjärden
Besöksinformation
I skärgården finns otaliga naturhamnar. Sopmajor med torrdass finns på många öar,
exempelvis på Missjö, Äspskär, Grytsholm
och Mansö i söder och på Marö. På Melskär
finns en raststuga, nyckel går att låna via läns­
styrelsen. Missjö kupa är en av skärgårdens
högsta punkter med en milsvid utsikt från
toppen som pryds av ett ståtligt kummel.
S:t Anna naturreservat
S:t Anna naturreservat
Service och möjlighet till boende samt båtoch kajakuthyrning mm finns i anslutning till
området, framför allt i Arkösund och Tyrislöt.
Uggelholmarnas
naturreservat
Tänk på:
• Att följa allemansrättens huvudregel – inte
störa – inte förstöra.
• Att respektera en hemfridszon till annans
egendom.
• Att inte elda på berghällar och att respektera
eldningsförbud.
Vänsö naturreservat
Karta: © Lantmäteriet och © Länsstyrelsen Östergötland.
• Att ta med dina sopor hem eller använda
sop­majorna.
Missjö naturreservat
• Att inte störa betesdjur och vara noga med
att stänga grindar efter dig.
• Att hundar och andra lösgående husdjur kan
göra skada. Kopplingstvång råder på alla
öar utan landförbindelse 1/3–20/8. I många
reservat gäller kopplingstvånget året runt.
I reservaten och på länsstyrelsens hemsida
finns fullständiga föreskrifter som gäller i reservaten – var mån om att följa dem!
Fågelskyddsområden
Häckande fåglar är känsliga för störning.
Därför är vissa öar i skärgården fågelskydds­
områden med tillträdesförbud delar av året.
Fågelskyddsområdena ändras ibland men
markeras alltid med skyltar som är synliga på
långt håll. Det är viktigt att vi alla respekterar
skyddsområdena för att vi i framtiden ska få
uppleva ett rikt fågelliv.
TYRISLÖT
§
FÅGELSKYDD
Tillträde förbjudet
Gryt naturreservat
FÅGELSKYDD
Tillträde förbjudet
1/2 -15/8
1/4 -31/7
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
Gäller även vattenområdet
intill 100 m från strand
Finnfjärden
§
Länsstyrelsen
Gäller även vattenområdet
intill 100 m från strand
Länsstyrelsen
§
FÅGELSKYDD
Tillträde förbjudet
1/4 -15/7
Naturvårdsverket
Länsstyrelsen
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards