EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
16.1.2012
B7-0012/2012
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om slutsatserna från Europeiska rådets möte (den 8–9 december 2011) om ett
utkast till internationellt avtal om en union för finanspolitisk stabilitet
Søren Bo Søndergaard, Jean-Luc Mélenchon, Miguel Portas, Marisa
Matias, Kyriacos Triantaphyllides, Takis Hadjigeorgiou, Paul Murphy,
Cornelis de Jong, Willy Meyer, Patrick Le Hyaric, Mikael Gustafsson,
Nikolaos Chountis, Marie-Christine Vergiat, Ilda Figueiredo
för GUE/NGL-gruppen
RE\889261SV.doc
SV
PE479.449v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B7-0012/2012
Europaparlamentets resolution om slutsatserna från Europeiska rådets möte (den
8-9 december 2011) om ett utkast till internationellt avtal om en union för finanspolitisk
stabilitet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av uttalandet från euroområdets stats- och regeringschefer av den
9 december 2011,
– med beaktande av utkastet till internationellt avtal om stabilitet, samordning och styrning i
Ekonomiska och monetära unionen,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I den finanspolitiska pakten berörs inte de centrala aspekter som orsakade krisen, dvs.
liberalisering, avreglering och alltför stor tilltro till finansmarknaderna, ökad
makroekonomiska skillnader i euroområdet och genomdrivande av nyliberal politik.
B. De åtgärder som föreslagits av stats- och regeringscheferna utgör en fortsättning på en
misslyckad politik, och de underliggande orsakerna till den finansiella och ekonomiska
krisen har fortfarande inte beaktats, vilket särskilt gäller den fortsatta avregleringen av
ekonomiska nyckelsektorer och de ökade makroekonomiska skillnaderna i euroområdet.
C. Beroendet av finansmarknaderna har trots deras förödande effekter till och med ökat
sedan finanskrisen bröt ut. Detta kan endast stoppas genom statlig kontroll av banker och
genom att Europeiska centralbanken beviljar medlemsstaterna lån till låga räntor.
D. Den föreslagna finanspolitiska pakten kommer att innebära att demokratiskt valda
regeringar i medlemsstaterna fråntas rätten till finanspolitiska val och att människorna i
Europa fråntas rätten till demokratisk kontroll, samt att en permanent åtstramningsram
inrättas.
E. Regeringar i hela Europa har accepterad finansmarknadernas diktat och har därför riktat in
sina politiska förslag mot åtgärder för att tillmötesgå marknadernas krav.
F. Bestämmelserna om euron har fastställts i befintliga fördrag och kan inte ändras utan
ändringar av dessa fördrag.
G. Förtroendekrisen bland människorna i EU:s medlemsstater och EU-institutionerna ökar
hela tiden och fördjupar EU:s demokrati- och legitimitetskris.
H. Som ett resultat av EU:s politik upplever människorna allt mer EU som ett hot mot deras
ekonomiska och sociala välfärd, som en källa till ökad osäkerhet för deras arbete och
inkomst, som en källa till ojämlikhet och orättvisa och som ett hinder för full demokrati.
Denna utveckling skulle kunna förvärra nationalistiska isoleringstendenser, öka
främlingsfientliga idéer och bidra till ett allt lägre valdeltagande, även i val till
PE479.449v01-00
SV
2/4
RE\889261SV.doc
Europaparlamentet.
1. Europaparlamentet anser att Europeiska rådets åtgärder kommer att fördjupa den globala
kapitalistiska krisen.
2. Europaparlamentet motsätter sig starkt det internationella avtalet om stabilitet,
samordning och styrning i Ekonomiska och monetära unionen och de ändringar som
nyligen gjort i EMU-strukturen (ekonomisk styrning, den europeiska planeringsterminen,
europluspakten). Parlamentet anser att dessa ändringar är ett ytterst reaktionärt,
odemokratiskt och extremt nyliberalt sätt att hantera den aktuella krisen.
3. Europaparlamentet påtalar att utkastet till internationellt avtal om stabilitet, samordning
och styrning i Ekonomiska och monetära unionen fokuserar på samma instrument som
orsakade krisen i stället för att rikta in den ekonomiska utvecklingen i de 27 EU-länderna
på full sysselsättning (inbegripet fler och bättre jobb), socioekonomisk tillväxt, social
sammanhållning (särskilt bekämpning av fattigdom, inkomstskillnader och arbetslöshet)
och miljöskydd. Utkastet innebär även att underskottet av demokratisk legitimitet i
existerande politik ökar genom att Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll
förbises.
4. Europaparlamentet anser dessutom att utkastet till internationellt avtal kommer att leda till
att åtstramningspolitiken institutionaliseras och att man gör avkall på principen om
demokratiska och lika rättigheter för alla 27 medlemsstater, vilket oundvikligen förvärrar
krisen, undergräver levnadsstandarderna för majoriteten av befolkningen i EU och ökar
skillnaderna mellan medlemsstaterna samt skapar motsättningar som kommer att leda till
ett EU med olika hastigheter vilket inte endast äventyrar eurons utan kanske hela EU:s
existens.
5. Europaparlamentet framhåller att debatten om vägen ur den ekonomiska krisen inte endast
får överlåtas åt EU:s institutioner och medlemsstaternas regeringar. Den bör även
inkludera det civila samhället, fackföreningar, arbetslösa och andra socialt utestängda
grupper i de europeiska samhällena. Parlamentet efterlyser en genomgripande debatt bland
människorna i Europa om deras förväntningar på EU och dess mål.
6. Europaparlamentet anser att åtaganden av den räckvidd som beskrivs i utkastet till
internationellt avtal kräver största möjliga samråd med befolkningen via folkomröstning
enligt nationella bestämmelser. Parlamentet understryker att dessa folkomröstningar måste
anordnas utan Europeiska kommissionens inblandning.
7. Europaparlamentet konstaterar att eventuella ändringar i den irländska konstitutionen
kräver en folkomröstning, och att budgetbefogenheterna enligt den irländska
konstitutionen finns hos det irländska parlamentet och den irländska regeringen. Vid en
eventuell överföring av budgetbefogenheter krävs därför en ändring av konstitutionen.
8. Europaparlamentet tror att regeringarna i de medlemsstater där man inte kan anordna
folkomröstningar ger befolkningen möjlighet att besluta om ratificeringen av detta utkast
till avtal via rådgivande folkomröstningar.
9. Europaparlamentet understryker att alla framtida fördragsändringar måste antas i enlighet
RE\889261SV.doc
3/4
PE479.449v01-00
SV
med det ordinarie förfarandet för översyn av fördraget. Parlamentet avvisar en eventuell
tillämpning av det påskyndade förfarandet.
10. Europaparlamentet anser att omröstning om förslag till alternativ ekonomisk politik eller
finanspolitik som lagts fram av politiska partier utgör en grundläggande aspekt av
demokratin i medlemsstaterna, och att detta utkast till internationellt avtal i avsevärd grad
kommer att minska möjligheterna för valda regeringar att i framtiden föra sin egen politik
– inte endast när det gäller finanspolitik och ekonomisk politik, utan även när det gäller
frågor inom socialpolitik, utbildning och kultur, vilket innebär ett väsentligt hot mot
subsidiaritetsprincipen.
11. Europaparlamentet motsätter sig överföringen av nya befogenheter till EU-domstolen och
Europeiska kommissionen att ingripa i medlemsstaternas budgetpolitik.
12. Europaparlamentet konstaterar att bestämmelserna om euron fastställs i de nuvarande
fördragen och att detta inte kan ändras om inte fördragen ändras.
13. Europaparlamentet beklagar den rättsliga och politiska förvirrningen kring detta utkast till
internationellt avtal, särskilt avsaknaden av ett konkret och offentligt utkast till avtalet.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen och medlemsstaternas parlament.
PE479.449v01-00
SV
4/4
RE\889261SV.doc
