projekt europa 2030 - Council of the European Union

PROJEKT EUROPA 2030
Utmaningar och möjligheter
Rapport till Europeiska rådet
från reflektionsgruppen
om EU:s framtid 2030
SV
PROJEKT EUROPA 2030
Utmaningar och möjligheter
Rapport till Europeiska rådet
från reflektionsgruppen
om EU:s framtid 2030
Maj 2010
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet
via Europa-servern (http://europa.eu).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010
ISBN 978-92-824-2716-3
doi:10.2860/12688
© Europeiska unionen, 2010
Design © Staden Stuttgart 2010
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Belgium
TRYCKT PÅ PAPPER SOM BLEKTS UTAN ELEMENTÄRT KLOR (ECF)
FRÅN MEDLEMMARNA I REFLEKTIONSGRUPPEN TILL EUROPEISKA RÅDET
Bästa ordförande och medlemmar i Europeiska rådet
Det är för oss en ära att få överlämna denna rapport, beställd av Europeiska rådet vid
mötet i Bryssel den 14 december 2007, om de utmaningar EU sannolikt kommer att stå
inför år 2030 och hur vi kan tänkas hantera dessa utmaningar.
Denna rapport är uttryck för arbetet i en blandad grupp av individer med varierande
prioriteringar och intressen. Den är ett resultat av långvariga debatter och diskussioner,
och står i den meningen såväl för konsensus som för kompromiss. Alla förslag stöds inte
av varje medlem, men varje medlem står bakom huvuddelen av innehållet.
Den osäkerhet som är så karakteristisk för vår tid har gjort den oss anförtrodda uppgiften särskilt svår. Vi tvingades bygga vår analys enbart på de långsiktiga trender som det
går lättare att urskilja.
De resultat vi kommit fram till är inte lugnande, vare sig för unionen eller
för våra medborgare: en global ekonomisk kris; stater som skyndar till bankernas
undsättning; åldrande befolkningar som hotar våra ekonomiers konkurrenskraft och
hållbarheten hos våra sociala modeller; kostnader och löner under press; utmaningar
i form av klimatförändring och ökande energiberoende; och omfördelningen i östlig
riktning av produktion och sparande. Därtill kommer de överhängande hoten från terrorism, organiserad brottslighet och spridning av massförstörelsevapen.
Ska EU lyckas behålla och höja sin välståndsnivå i denna föränderliga värld? Är
det möjligt för EU att främja och försvara Europas värderingar och intressen?
Vårt svar är jakande. EU kan vara en kraft för förändring i världen, en tongivande faktor, och inte bara passiv åskådare. Men detta är bara möjligt om vi samarbetar; de utmaningar vi har framför oss är alltför stora för ett enskilt europeiskt land
att ta sig an på egen hand. Vår förmåga att påverka utvecklingen utanför våra gränser
kommer i sin tur att inverka på vår förmåga att säkra stadig tillväxt och inre sammanhållning i unionen. Detta är den slutsats vår reflektionsgrupp, efter intensiva överläggningar
och samråd med mängder av experter och institutioner, har nått fram till.
Alla våra medlemmar är eniga om en grundläggande fråga: Europa står för närvarande
vid en vändpunkt i sin historia. Endast om vi allesammans – politiker, medborgare, arbetsgivare och arbetstagare – kan samlas runt ett nytt gemensamt mål
som definieras av vår tidsålders behov kan vi klara utmaningarna framför oss.
Efter det att vår grupp upprättades har Europa fått uppleva ett antal betydelsefulla
förändringar, inklusive den institutionella krisen som framkallades av att Lissabonfördraget avvisades, och finanskrisen nyligen som blev startskottet för den globala recessionen.
3
Genom framgången med ratificeringen av Lissabonfördraget kunde vi avsluta en lång
period av introspektion som hade hindrat unionen från att ta itu med de stora utmaningar som påverkar vår framtid.
Olyckligtvis tvingas vi i dag fortfarande leva med finanskrisen, ett resultat av tillkortakommanden i hur våra finansiella institutioner fungerar och hur de övervakas. Situationen inom unionen, och därmed våra egna reflektioner, har påverkats kraftigt av
krisens sociala, ekonomiska och politiska förgreningar. I detta avgörande ögonblick
behöver EU agera med beslutsamhet och enhälligt, och undvika frestelsen till
protektionism.
Denna kris, som tog sin början på andra sidan Atlanten, har haft större konsekvenser
för Europa än för någon annan del av världen genom att den blottlagt strukturella
svagheter i den europeiska ekonomin som länge har diagnostiserats men alltför ofta
ignorerats.
Krisen har därför fungerat som en varningssignal så att Europa kan reagera på förändringen i den globala ordningen. Såsom med alla förändringar kommer den framväxande
ordningen att resultera i nya vinnare och nya förlorare. Om Europa inte vill hamna på
förlorarnas sida måste det orientera sig utåt och ge sig in på ett ambitiöst långsiktigt
reformprogram under de kommande tjugo åren.
EU-ledarna måste fortsätta anta åtgärder för att hejda den rådande krisen men
de måste knyta an till de reformer på medellång och lång sikt som unionen är i
behov av. Vi talar om unionen på grund av vår inre marknad, vår gemensamma valuta
och vår stabilitets- och tillväxtpakt som gör oss inbördes beroende. Vi européer måste
gripa oss an arbetet med krisen gemensamt, eller tvingas bevittna hur våra respektive
initiativ misslyckas.
För att komma ut ur krisen måste vi fortsätta stimulansåtgärderna till dess våra ekonomier fungerar av egen kraft. Om utgifterna skärs ned för tidigt kan återhämtningen gå
om intet. Vår huvudprioritering måste vara att skapa jobb och tillväxt. Och de medlemsstater som, beroende på kostsamma räddningsoperationer, stigande sociala utgifter och
sinande inkomstkällor, inte längre har råd med utgifter, måste förlita sig på att EU och
andra medlemsstater tar ledningen och fastställer villkoren för ekonomisk återhämtning.
Det finns ett akut behov av förstärkt ekonomisk styrning i EU om vi ska lyckas
undvika asymmetriska chocker som beror på att vår monetära union och inre marknad samexisterar med divergerande inriktningar på den ekonomiska politiken. Krisens
ursprung hade inget större samband med euron och stabilitets- och tillväxtpakten, men
dessa mekanismer har inte räckt till för att säkra ekonomisk konvergens under krisen.
EU behöver komma fram till lösningar på rådande obalanser mellan medlemsstaterna,
4
och granska och korrigera förluster i konkurrenskraft som avspeglas i underskott i betalnings- och bytesbalansen. Dessa frågor måste ingå i unionens konvergenskriterier och det krävs ett instrument som skapar monetär stabilitet, för att kunna
möta oförutsedda kriser.
Om EU ska kunna undvika en upprepning av krisen krävs det en skyndsam
reform av våra finansinstituts sätt att fungera och av tillsynen. I nuläget har
finansinstituten ändrat få av de rutiner som ledde fram till krisen, utom att man avsevärt
har dragit ned på utlåningen. Det skulle vara önskvärt med en samordning av dessa
reformer inom G20, men så länge detta inte har skett måste EU utveckla egna regleringsnormer och mekanismer för kontroll och tillsyn. Våra medborgare kommer helt enkelt
inte att tillåta ytterligare en räddningsoperation i samma skala som den vi bevittnat.
Mot 2030 års horisont avtecknar sig ett Europa där invånarna behöver en starkt
konkurrenskraftig och hållbar social marknadsekonomi för att bibehålla den
sociala sammanhållningen och bekämpa klimatförändringen.
För detta kommer det att krävas ett ambitiöst reformprogram med klara prioriteringar
och mycket effektivare mekanismer för verkställighet än vad som är möjligt med den
öppna samordningsmetoden. I detta sammanhang antar vi att kommissionens nya strategi "Europa 2020" kommer att ingå som en del i detta stora företag.
EU måste därför utan dröjsmål genomföra de strukturreformer enligt Lissabonagendan
som ännu inte införts. För detta kommer det att krävas en reformering av genomförandemekanismerna i den nya strategin, genom ett mer ändamålsenligt system med
incitament som gör att de mål som beslutats av Europeiska rådet och andra europeiska
institutioner faktiskt uppfylls.
Humankapitalet är ett centralt strategiskt instrument för framgång i den
globala ekonomin. Och ändå har Europa i betydande mån tappat mark i kapplöpningen mot en kunskapsekonomi. För att komma ikapp krävs det en samordnad insats.
Medlemsstaterna måste mobilisera de resurser de enats om att investera i FoU, med
den privata sektorns hjälp, och reformera alla aspekter av utbildningen, inklusive yrkesutbildning. Unionen måste också agera genom sina egna reviderade budgetinstrument,
och samtidigt på ett bättre sätt utnyttja Europeiska investeringsbanken och Europeiska
investeringsfonden. Slutligen måste vi överväga möjligheten att öppna nya inkomstkällor, exempelvis genom införande av en koldioxidskatt.
EU behöver genomföra en gemensam energipolitik med såväl interna som externa
dimensioner så att vi kan åstadkomma större energieffektivitet och energibesparingar
av det slag som förespråkas i strategin "Europa 2020", och diversifiera vår energiförsörjning från tredjeländer. Européerna behöver också ta upp en allvarlig diskussion
5
om behovet av säker kärnenergi i Europa, och definiera huvuddragen i ett permanent
system med incitament att utveckla av alternativa energikällor.
EU måste fortsätta i sin ledarroll i kampen mot klimatförändringar. Men EU
måste undvika att upprepa våra misstag i Köpenhamn, för att få större effektivitet och
relevans i den världsordning som växer fram. Det är nödvändigt att utveckla en i ordets
sanna bemärkelse gemensam förhandlingsstrategi, för att på ett mer verksamt sätt
kunna försvara våra intressen.
Vi européer måste göra något åt vår demografiska utmaning. Om vi inte skyndsamt vidtar åtgärder, kommer det genom våra åldrande samhällen att uppstå ett
ohållbart tryck på våra pensions-, hälso- och sjukvårds- och välfärdssystem, och detta
kommer att undergräva vår ekonomiska konkurrenskraft. Till de prioriterade åtgärderna
hör att öka andelen kvinnor i arbetslivet; underlätta en bättre balans mellan arbetsliv
och privatliv; reformera vår inställning till pensionering, så att vi ser det som en rättighet, inte en plikt; och utveckla en mer proaktiv invandringspolitik, anpassad till demografiska och arbetsmarknadsrelaterade behov.
EU måste stålsätta den inre marknaden mot frestelsen till ekonomisk nationalism och fullborda den så att den omfattar tjänster, det digitala samhället och andra
sektorer, som sannolikt kommer att vara de viktigaste drivkrafterna för tillväxt och
sysselsättningsskapande på en marknad med 500 miljoner användare och konsumenter.
Förstärkningen och fullbordandet av den inre marknaden bör åtföljas av bättre
samordning av beskattningen.
Vi européer måste reformera arbetsmarknaden och modernisera vår praxis för företagsstyrning. För att helt lyckas förverkliga den tekniska revolutionens potential måste
vi genomföra stora förändringar i arbetsmarknadsstrukturerna. Vissa medlemsstater
har redan framgångsrikt infört reformer som bygger på flexicuritymodellen. Vi måste
lära av dessa erfarenheter samtidigt som vi anpassar dem till våra varierande nationella
omständigheter. Vi måste öka arbetstagarnas anställbarhet och företagens flexibilitet i
en ekonomi under ständig förändring. Förbättrad arbetsproduktivitet måste bli en prioritering, och produktivitetsvinster måste göras direkt proportionella till inkomstnivån.
För att ta itu med dessa utmaningar kommer det inte att krävas en fördragsändring. I rapporten görs, helt enligt vårt mandat, inte strikt åtskillnad mellan
olika maktnivåer eller den nivå på vilken åtgärder måste vidtas. Vem som bör
agera engagerar vi oss inte i, men däremot vilka lämpliga åtgärder som bör vidtas, och
det utan ytterligare dröjsmål. Detta innebär också att det brådskar med att utvärdera
befintliga budgetära nivåer och prioriteringar, inklusive både de medel som anslagits
för specialändamål av unionen och de medel som tilldelats av medlemsstaterna i enlighet med de prioriteringar som fastställts på EU-nivå. Ambitiösa mål i kombination med
6
begränsade resurser och svaga genomförandemekanismer leder med nödvändighet till
besvikelse.
För att EU ska uppnå sina mål måste Europeiska rådet och eurogruppen förstärka
sin ledande roll, i samordning med kommissionen och Europaparlamentet.
När vi ger oss in på dessa reformer måste vi dra full nytta av de nya redskap som finns
i Lissabonfördraget för att utveckla större medborgardeltagande i unionen; en effektiv
intern och extern säkerhetspolitik; stabilare förbindelser med våra grannar; och förmåga
att projicera våra intressen utomlands.
EU-projektet bör också bli ett medborgarprojekt. Medborgarna är övertygade, ofta i
högre grad än sina ledare, vilket opinionsundersökningar visar, att det ligger i unionens
och medlemsstaternas intresse att EU blir en mer relevant och effektiv global aktör, och
talar med en röst i sina ansträngningar för att främja våra gemensamma intressen.
Våra medborgare fordrar större europeisk samordning i kampen mot den organiserade
brottsligheten och mot terrorism, eftersom de vet att detta är enda sättet att åtgärda
dessa utmaningar inom ett område där människorna har frihet att röra sig över gränserna.
Våra medborgare inser att vårt välstånd, vår utveckling och vår säkerhet hänger
samman med hur det är ställt på dessa områden hos våra grannar som vi måste bedriva
ett extra nära samarbete med för att främja gemensamma intressen.
Våra medborgare vet att varje lands utrikespolitik får större kraft och blir mer effektiv
om vi klarar att agera tillsammans för att försvara våra intressen, inte visar oenighet där
varje medlemsstat strävar efter att spela huvudrollen, på det sätt som varit fallet under
gångna år.
Våra medborgare önskar att Europeiska unionen tar tillvara deras intressen, och väntar
sig därför att deras sociala och medborgerliga rättigheter och rätten till sysselsättning
åtföljer dem överallt när de flyttar inom unionen. Genom garanti för möjligheten att
överföra sociala rättigheter blir unionen mer meningsfull för våra medborgare.
Allt detta aktualiserar en ny pakt mellan de europeiska institutionerna och de ekonomiska och sociala företrädarna; och mellan olika maktnivåer – nationella, regionala
och lokala. Framför allt kräver situationen ett starkt politiskt ledarskap, ett
ledarskap som kännetecknas av förmågan att upprätthålla en ärlig och fruktbar dialog
med medborgarna och att styra i partnerskap. Att säkra stödet från medborgarna blir
avgörande, inte bara för att unionen ska kunna motstå krisens sociala och ekonomiska
verkningar, utan också för att den ska kunna införa de strukturreformer som fordras för
ett starkare Europa i framtiden.
7
Unionen är mer än en gemensam marknad. Det är också en union av värderingar. Med
stöd av Europas medborgare kan EU leda ansträngningarna för att ta itu med de stora
globala utmaningarna. Inför en kris som de själva inte har utlöst kommer våra medborgare att fortsätta tro på det europeiska projektet endast om deras ledare visar ärlighet
mot dem när det gäller omfattningen av vilka utmaningar vi har framför oss, och om
medborgarna uppmanas att bidra på ett liknande sätt som efter andra världskriget, när
Europa byggde upp sitt välstånd.
Vänliga hälsningar,
MEDLEMMARNA I REFLEKTIONSGRUPPEN
Felipe González Márquez, Ordförande
Jorma Ollila, Vice ordförande
Rem Koolhaas
8
Vaira Vīķe-Freiberga, Vice ordförande
Lykke Friis (t.o.m. 28 november 2009)
Richard Lambert
Mario Monti
Rainer Münz
Kalypso Nicolaïdis
Nicole Notat
Wolfgang Schuster
Lech Wałęsa
INNEHÅLL
FRÅN MEDLEMMARNA I REFLEKTIONSGRUPPEN TILL EUROPEISKA RÅDET
3
EU STÅR INFÖR ETT VAL
11
ATT FÖRNYA EUROPAS EKONOMISKA OCH SOCIALA MODELL
15
TILLVÄXT GENOM SYSSELSÄTTNING: EGENMAKT ÅT INDIVIDEN
21
DEMOGRAFI SOM UTMANING: ÅLDRANDE, MIGRATION OCH INTEGRATION
25
TRYGGAD ENERGIFÖRSÖRJNING OCH KLIMATFÖRÄNDRING: EN NY INDUSTRIELL REVOLUTION
31
INRE OCH YTTRE SÄKERHET: DEN EVIGA UTMANINGEN
37
EUROPA I VÄRLDEN: ATT AGERA MED STÖRRE BESTÄMDHET
43
EU OCH DESS MEDBORGARE
47
ATT BYGGA PÅ EU:s STYRKA
51
KÄLLOR
53
9
10
EU STÅR INFÖR ETT VAL
Sedan kalla krigets slut har förändringarnas hastighet och
För Europeiska unionen innebär denna situation en utma-
omfattning varit överväldigande. De senaste tjugo åren
ning utan motstycke. Under större delen av unionens exis-
har inte lämnat något opåverkat: hur vi arbetar, konsu-
tens har den utgjort ett ankare för intern stabilitet och den
merar, reser och relaterar till varandra, vad som får oss att
har efter andra världskriget sörjt för fred, demokrati och
visa empati och vad som skrämmer oss har genomgått
högre välstånd på halva kontinenten. Med tiden togs andra
en genomgripande förändring. De flesta av dessa föränd-
hälften av Europa med genom en process med en aldrig
ringar har överraskat oss. Den globala finanskrisen är bara
tidigare skådad politisk och ekonomisk integrering. Dessa
den senaste i en rad händelser som har rubbat våra över-
framgångar gjorde att EU, med en inre marknad och en
tygelser och trossystem. För första gången i senare tiders
gemensam valuta, kunde bli världens största ekonomiska
europeiska historia finns det en utbredd rädsla för att de
makt. Trots detta är det en komplex och oviss framtid som
som är barn i dag kommer att ha det sämre ställt än sina
medborgarna i Europa ser framför sig, utan de gemen-
föräldrars generation. I dag lever vi i osäkerhetens tidevarv.
samma mål som kännetecknade åren efter kriget.
%UROPEISKAUNIONENSFRAMTIDSFÍRV»NTNINGARINFÍR
&ÍRVAROCHENAVFÍLJANDEPUNKTERBER»TTAOM%UROPEISKAUNIONENENLIGTDIN
UPPFATTNINGüR
6ETINTE
.EJ
TROLIGENINTE
*ATROLIGEN
aBARAKOMMERATT
VARAENSEKUND»R
EKONOMISKMAKT
aKOMMERATTHA
ENSTARKAREVALUTAI
EURON»NDOLLARN
aKOMMERATTVARA
ENLEDANDE
DIPLOMATISKMAKTI
V»RLDEN
I
aKOMMERATTSTR»CKA
SIGLüNGTUTANFÍRDEN
EUROPEISKAKONTINEN
TENSGR»NSER
+»LLA%UROBAROMETER%5
11
Europeiska medborgares framtidsförväntningar angående livet 2030
"Föreställ dig hur Europeiska unionen kommer att se ut år 2030. Jämfört med i dag,
kommer de europeiska medborgarnas liv att vara …?"
Lättare
Svårare
Varken lättare eller svårare
Vet inte
i%
Källa: Eurobarometer 6/2009; EU 27
EU:s tidigare framgångar var inriktade på det egna hörnet
vetenskapliga och tekniska utvecklingen och producera
av världen. Under den successiva integreringen förblev
högkvalitativa varor, som kan förändra produktionen och
omvärlden relativt stabil. Situationen i dag kunde inte vara
den allmänna livskvaliteten.
mer annorlunda. Snabba förändringar sveper över världen.
Under de kommande tjugo åren kommer det inte endast
I takt med att man i tillväxtekonomierna kommer ikapp
att finnas flera maktcentrum, utan världens tyngdpunkt
levnadsstandarden i de avancerade industriländerna ökar
kommer också att ha förflyttats – till Asien och länderna i
den globala energikonsumtionen. År 2030 kommer värl-
söder, till nya offentliga och privata aktörer och uppåt till
dens energibehov sannolikt att ligga 50 procent högre än i
transnationella institutioner. De utmaningar som Europa
dag, varvid fossila bränslen kommer att utgöra 80 procent
står inför i dag har i lika hög grad sitt ursprung i utveck-
av elutbudet. Beroendet av importerad energi kommer att
lingen utanför dess gränser som i EU:s tvekan att anta
öka och EU kommer att importera nära två tredjedelar av
dem. Om unionen ska kunna säkra sin framtid, måste den
sitt behov.
anpassa sina mål och sin politik, så att den kan hantera
denna snabbföränderliga värld.
Dessutom kommer klimatförändringarna sannolikt att
inverka negativt på tillgången på energi och andra väsentliga resurser och många förutspår att en allvarlig brist
Att möta en värld i dramatisk förändring
kommer att råda år 2030. Prisvolatilitet och osäker försörjning kommer också att förvärras av politisk osäkerhet
Om de senaste tjugo åren har inneburit en stor omvälv-
i länder med god tillgång på energi. Andelen förnybar
ning, är det sannolikt att de kommande tjugo åren kommer
energi kommer att ha växt snabbare än andelen konventio-
att vara ännu mer omskakande. En ny multipolär värld
nella energikällor, men den kommer 2030 fortfarande bara
håller på att växa fram, där makten är diffusare och den
att utgöra en liten del av världens energiförsörjning. Vår
internationella dynamiken mer komplex. På grund av att EU
underlåtenhet att hejda att biologisk mångfald går förlorad
har en långsammare tillväxt än sina främsta konkurrenter
förvärrar denna trend, vilket kommer att innebära allvarliga
håller dess andel av världens rikedom oundvikligen på att
konsekvenser för den ekonomiska hållbarheten på lång
minska. EU:s humankapital har länge utgjort grunden för
sikt.
dess ekonomi, som bygger på världsledande innovationer
och kreativitet. Andra regioner tränger sig nu fram tack
Allt detta äger rum mot en bakgrund av radikala samhälls-
vare sina större satsningar på forskning, teknisk utveckling
förändringar i våra länder. I ett åldrande samhälle, med
och innovation. Asien förväntas redan 2030 ta täten i den
nästan två gånger så många över 65 år per arbetande
12
person som i dag, måste EU-medlemsstaterna göra avse-
50 åren skulle kunna kännetecknas av Europas roll som
värda ansträngningar för att finansiera sina sociala trygg-
tongivande global aktör eller alternativt skulle unionen och
hetssystem och behålla äldre människor bland arbetskraf-
dess medlemsstater kunna sjunka ned i marginalisering och
ten. Allt eftersom den inhemska tillgången på arbetskraft
utvecklas till en allt mindre viktig västlig halvö på det asia-
och kompetens minskar, kommer Europa att behöva dra till
tiska fastlandet.
sig migrerande arbetare, något som påverkar vår förmåga
att hantera den sociala integrationen. Slutligen genom-
En global ambition bör inte leda till minskade inhemska
går vi en revolution inom teknik och kommunikation som
reformer, tvärtom kan ett yttre inflytande inte uppnås utan
förändrar både våra personliga och professionella relationer
en stadig tillväxt och en inre sammanhållning i hela Europe-
och leder till nya livs- och arbetsmönster, något som många
iska unionen. Vårt tidevarv har dock avgjort blivit globalt,
har svårt att klara av.
vilket har inneburit en förändring som skapar nya vinnare
och förlorare. Om vi inte vill sälla oss till förlorarna, måste vi
vidta djärva åtgärder nu.
EU står inför ett tydligt val: reformer eller förfall
Mycket i denna utveckling har påskyndats av den nuva-
Varför finns Europeiska unionen?
rande ekonomiska och finansiella krisen, den värsta krisen i
sitt slag sedan den stora depressionen, och det kommer att
Dagens utmaningar skiljer sig från gårdagens och kräver
ta ett antal år för EU att återhämta sig fullständigt. Krisen
andra reaktioner. Vare sig det gäller relativ demografisk och
har framhävt de strukturella svagheterna i större delen av
ekonomisk tillbakagång, klimatförändringar eller energibrist
den europeiska ekonomin: lägre produktivitet, strukturell
är det endast i ett regionalt och globalt sammanhang som
arbetslöshet, bristande flexibilitet på arbetsmarknaden,
utmaningarna kan förstås och bemötas på rätt sätt. Det är
föråldrad kompetens och dålig tillväxt.
här EU som helhet kan visa sitt värde, genom att vara
mycket mer än summan av sina medlemsstater. Genom att
Samtidigt har krisens mildare effekter i länder som Kina
kombinera flera maktnivåer, från den globala till den lokala,
och Indien och dessa länders mycket snabbare återhämt-
har EU större kapacitet än någon medlemsstat att möta
ning lett till att många ser mindre välvilligt på de snabba
2000-talets stora utmaningar.
förändringar som påverkar världsekonomin. I dag bekymrar
man sig för att tillväxtekonomierna skulle kunna uppnå sin
Detta kommer inte att ske automatiskt. Även om EU har
fulla ekonomiska potential genom att utnyttja de struktu-
de nödvändiga strukturerna och instrumenten, måste
rella svagheterna i Europa. I själva verket kan de aktuella
medlemsstaterna utnyttja dessa med beslutsamhet och i
förskjutningarna i ekonomisk avkastning vara till ömsesidig
rätt syfte. I grund och botten inskränker sig EU:s gemen-
fördel och leda till ökade investeringar och ökad handel
samma agenda till två övergripande och integrerade utma-
och konsumtion för alla. EU kan dock inte förutsätta att
ningar: att sörja för vår sociala och ekonomiska modells
uppgången i resten av världen nödvändigtvis kommer att
hållbarhet samt att utveckla sätt att stödja och försvara
leda till en situation där alla är vinnare. Om EU inte anpas-
denna modell och våra gemensamma värderingar och
sar sig till den globala ekonomins behov, föreligger det en
intressen på den globala arenan. Det är därför nödvän-
verklig fara för att Europas relativa tillbakagång blir absolut.
digt att stödja kommissionens nya strategi "Europa 2020"
men det krävs i slutändan att den integreras i ett bredare
Efter 50 år av både fördjupad och breddad konsolidering
perspektiv.
står EU inför ett grundläggande val. 2010 skulle kunna
utgöra inledningen till en ny fas för EU och de följande
13
Consejo Viktiga frågor vi kommer att stå inför år 2030la Unión Europea
"Om vi fortsätter att föreställa oss hur det kommer att se ut år 2030, vad anser du att
kommer att vara de två allvarligaste problem som (VÅRT LAND) står inför 2030?"
HÖGST TVÅ SVAR)
Det ekonomiska läget
Arbetslöshet
Brottslighet
Pensioner
Miljöskydd
Sjuk- och hälsovårdssystemet
Invandring
Stigande priser/inflation
Terrorism
Beskattning
Bostäder
Utbildningssystemet
Försvar/utrikespolitik
i%
Vet inte: 8 %
Källa: Eurobarometer 6/2009; EU 27
För att EU ska kunna bli en effektiv och dynamisk global
aktör, måste vi också placera solidariteten i centrum för det
europeiska samarbetet. Solidaritet är inte någon absolut
rättighet – den är beroende av enskilt och kollektivt ansvar.
Som sådan måste den prägla EU:s beslutsfattande och relationer på alla nivåer, mellan enskilda personer och generationer och mellan orter, regioner och medlemsstater.
Ändå har människor i Europa fortfarande svårt att finna
lösningarna på sina problem i EU. Om vårt uppdrag ska
vara gemensamt, måste politiker och medborgare ta
egenansvar för det europeiska projektet. Om regeringarna
fortsätter att behandla EU och dess institutioner som främmande eller fientliga när och om det passar dem, finns det
föga hopp om att skapa den sorts folkliga identifikation
med EU som behövs för framgång. Tvärtom behövs det ett
förnyat stöd från medborgarna genom möjligheter till ökat
deltagande och ökad öppenhet för att EU ska bli framgångsrikt.
14
ATT FÖRNYA EUROPAS EKONOMISKA
OCH SOCIALA MODELL
I centrum för det europeiska samhället finner man en
har EU i fråga om potential att generera tillväxt och syssel-
särpräglad ekonomisk och social modell, som kallas för en
sättning och följaktligen förbättra levnadsstandarden
mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi. Det
halkat efter sina främsta handelspartner. Trots att några
finns ett antal varianter av denna modell, med kvalitativt
medlemsstater har lyckats frigöra sig från denna prägel,
skiftande prestanda, men de passar alla i stort sett inom
råder denna situation allmänt sett ännu i dag. Genom att
en gemensam ram. Modellen, som bygger på tanken att
avslöja de strukturella svagheterna i den europeiska ekono-
ekonomisk tillväxt bör eftersträvas via marknaden för soci-
min, har den aktuella finansiella och ekonomiska krisen
ala syften, åtnjuter bred allmän acceptans. Den bidrog till
fungerat som en väckningssignal. Inför de framväxande och
att omvandla Europa efter andra världskriget till ett område
utvecklade ekonomiernas ökande konkurrenskraft måste
med mäktiga industrier och tjänster med stark sysselsätt-
EU inleda ett djärvt nytt reformprogram, som syftar till att
ningsskapande potential, som i sin tur möjliggjorde ett rätt-
uppnå större ekonomisk effektivitet.
vist socialskyddssystem. På detta sätt fullbordades en "god
cirkel", som förenar solidaritet, ansvar och konkurrenskraft.
Samtidigt är det samförstånd som råder angående modellen beroende av en fortsatt jämvikt mellan den sociala
Mot bakgrund av nytt inhemskt och globalt tryck behö-
dimensionen och marknadsdimensionen. Balansen har med
ver denna modell emellertid förnyas och anpassas till en
tiden blivit störd i takt med att den sociala ojämlikheten
omgivning i förändring. Under de senaste två årtiondena
har ökat. För en del EU-medborgare är social utslagning
Marknad i staden − sist och slutligen är all affärsverksamhet lokal
Foto: Schubert
15
Yrkesutbildningsprogram och allmänna utbildningsprogram för yrkesmässig framgång
Foto: Hass
och dåliga arbetsförhållanden fortfarande en realitet.
EU kan förstärka tillväxtprocessen genom ytterligare
Lösningen på detta problem är inte ett slut på de ekono-
utveckling av den inre marknaden, t.ex. på tjänsteområdet,
miska reformerna. Tvärtom behöver en förnyad betoning
samt genom att bekämpa alla former av protektionism och
av ökad ekonomisk effektivitet gå hand i hand med en
utveckla ett framgångsrikt slutförande av Doharundan.
ny socialpolitik. Med andra ord kommer hållbarheten hos
Onödiga bördor på arbetskraft och företag får inte kväva
Europas ekonomiska och sociala modell att vara beroende
tillväxtdynamik och produktion av innovativa tjänster, och
av vår förmåga att återställa den dynamiska jämvikten
samtidigt bör företagande och risktagande uppmuntras.
mellan utvecklingens ekonomiska, sociala och miljörelate-
Vår gemensamma vision är att teknisk förändring, globa-
rade dimension.
lisering och en åldrande befolkning påkallar skyndsamma
strukturreformer med sikte på ökad flexibilitet, konkurrenskraft och dynamik.
Strävan efter tillväxt och jobb
En reformering av arbetsmarknaden är avgörande för att
En stark och globalt konkurrenskraftig ekonomi känneteck-
det ska kunna skapas fler och bättre jobb. Medlemssta-
nad av hög produktivitet är en förutsättning för förbättrad
terna bör sträva efter att förbättra tre centrala aspekter av
levnadsstandard. Ekonomisk tillväxt baseras i allt högre
sina arbetsmarknader: flexibilitet och säkerhet för landets
grad på teknisk förändring och större specialisering mot
arbetskraft ("flexicurity"), arbetskraftens rörlighet samt
bakgrund av en ökande globalisering. Denna utveckling
företagskulturen och företagens ledningspraxis. Arbetskraf-
berör arbetstagare och företag samt hur marknaderna
tens medverkan måste också öka (se avsnittet om demo-
fungerar och hur företagen lotsas genom en struktur-
grafi nedan).
omvandlingsprocess. Digitaliseringen ökar utrymmet
för utkontraktering, och IKT-revolutionen kan komma
Arbetskraftens förmåga att anpassa sig till ständiga föränd-
att lämna stort utrymme för produktivitetstillväxt under
ringar i produktionen är en nyckelfaktor för upprätthållen
kommande årtionden.
produktivitet. En flexibel arbetskraft kräver en motprestation i form av anställningstrygghet. I en värld stadd i
snabb förändring är det inte jobben som behöver skyddas,
16
utan den person som förlorar sitt jobb, genom att dennes
hetssystemen anpassas, så att de gynnar snabbt återin-
anställbarhet förbättras. Flexicurity är det bästa sättet att
träde på arbetsmarknaden i stället för långvarigt understöd
tillhandahålla detta skydd, genom att göra det möjligt för
för människor i arbetsför ålder.
arbetstagare att dra nytta av föränderliga arbetsmarknader
och att övergå till bättre jobb. Ett centralt inslag i denna
Mot bakgrund av den befintliga uppdelningen av behö-
strategi är förmågan att förvärva och anpassa kompetens
righeten inom socialpolitiken bör man prioritera tydligt
under hela livet, i kombination med förutsättningar för
fastställda och gemensamt överenskomna mål, enligt vad
överföring av kompetens mellan och inom medlemssta-
som rekommenderas i strategin "Europa 2020". Medlems-
terna.
staterna bör ta ledningen för att avskaffa orättvisa situationer som är följden av en tudelning av arbetsmarknaden,
I dag är det fortfarande svårt för arbetstagare och före-
där vissa grupper av anställda åtnjuter det skydd som långa
tagare att få tillgång till och förstå de regler och bestäm-
anställningsavtal erbjuder, medan andra står utan skydd
melser som gäller för att ta anställning eller att starta ett
och under ständigt hot om uppsägning.
nytt företag. Det går inte att lagstifta bort byråkrati, men
den bör inte lägga hinder i vägen för rörligheten. Först och
Likaså bör medlemsstaterna ägna tillräckliga resurser åt
främst bör det vara lätt att en gång för alla överföra soci-
att bekämpa social utslagning, fattigdom och könsdis-
alskyddsrättigheter mellan medlemsstater. Erkännande av
kriminering, t.ex. genom att genomföra den befintliga
kvalifikationer inom hela EU behöver garanteras och fler-
EU-lagstiftningen för att garantera fastställda miniminor-
språkighet uppmuntras. EU bör också utarbeta en ny "poli-
mer. En central del av denna strävan inbegriper egenmakt
tik för övergångar på arbetsmarknaden" för att uppmuntra
åt arbetssökande och andra parter på arbetsmarknaden.
till och underlätta övergång mellan jobb och stödja unio-
Förbättring av den information som finns tillgänglig hos
nens dimension.
det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures)
och utvidgad tillgång till e-infrastruktur för hem, skolor och
Slutligen behövs det långtgående förändringar i företags-
företag skulle vara en gedigen början.
kulturen och företagens ledningspraxis, om strävandena att
förbättra arbetskraftens kompetens ska lyckas. Företagen
Genom att sörja för tillräcklig samordning inom social- och
kommer att behöva ge mer stöd åt personalens initiativ
skattepolitiken kan EU stödja medlemsstaternas förmåga
och öppen innovation för att förbättra konkurrenskraften
att arbeta för sociala mål i enlighet med sina egna prefe-
genom nya produktionsprocesser och ny produktionstek-
renser utan att konkurrensen snedvrids eller den inre
nik. De behöver också främja en kultur med egenmakt
marknaden undergrävs. Europeiska investeringsbanken och
inom företagen.
Europeiska socialfonden bör i full utsträckning utnyttjas
mot fattigdom och till stöd för de på EU-nivå överenskomna målen för social sammanhållning.
Förverkligande av Europas sociala ambitioner
genom ny målinriktad socialpolitik
EU bör också bidra till målsättningen en frisk europeisk
befolkning – en betydelsefull social och ekonomisk tillgång
Denna nya insats för ekonomiska reformer måste åtföljas
– i synnerhet genom utveckling av hälso- och sjukvård,
av nya målinriktade åtgärder för att förbättra säkerheten
välstånd och åldersrelaterade industrier och tjänster.
och solidariteten för de enskilda personerna. De sociala
stödsystemen förtjänar ett starkt skydd mot missbruk eller
Slutligen bör – med tanke på krisen – affärsvärlden ta sitt
"moralisk risk". Rättigheter och förmåner måste balanseras
ansvar genom att förplikta sig till självreglering på områ-
av ansvar och förpliktelser. Särskilt bör de sociala trygg-
dena etik, ansvarsskyldighet, social och ekologisk medve-
17
tenhet, kamp mot diskriminering, livslång utbildning och
där den ännu saknas eller är otillräckligt utvecklad, framför
kontinuerligt förbättrade arbetsvillkor.
allt tjänstemarknaden, inklusive finanssektorn. Detta skulle
motsvaras av initiativ, om inte ytterligare integration, på
områdena sammanhållning, socialpolitik och skattepolitik,
Att skapa en situation som gynnar alla: en ny giv
för den inre marknaden
varvid hänsyn bör tas till behovet av att EU är konkurrenskraftigt. Samtidigt måste strävan efter en mer koldioxidsnål
ekonomi gå hand i hand med åtgärder för ökad social
Ovannämnda sociala och ekonomiska reformer behöver
delaktighet, särskilt inom utbildning, sysselsättning, infor-
ges en inramning och stödjas av en fullt fungerande inre
mation, hälso- och sjukvård samt banktjänster.
marknad. Den inre marknadens utveckling har länge
hindrats av två samtidiga processer: i vissa medlemsstater
finns det motstånd mot att tillämpa bestämmelserna om
den inre marknaden, konkurrens och statligt stöd, medan
Förbättrad ekonomisk styrning: för stabilitetens
och konvergensens skull
det i andra medlemsstater finns en tendens att motsätta
sig till och med måttfulla initiativ till skattesamordning, när
Den globala finansiella krisen och de ökande olikheterna
dessa skulle kunna förbättra den inre marknadens sätt att
mellan medlemsstaterna har också förstärkt argumenten
fungera, och undanröja oron för att den inre marknaden
för förbättrad ekonomisk samordning inom EU. Att förnya
kan vara till hinder för sociala målsättningar.
konvergensansträngningarna från 1990-talet – vilket även
kommer att leda till en utvidgning av euroområdet – är
Om ingenting görs åt dessa trender, kommer de att
sålunda av central betydelse för den ekonomiska fram-
förvärra skattesystemens negativa inverkan på skapandet
gången och enheten inom EU i allmänhet och för euroom-
av sysselsättning och medlemsstaternas svårigheter att ta
rådet i synnerhet. Dessa konvergenssträvanden bör bygga
itu med bristande jämlikhet. Dessutom skulle de leda till en
på följande åtgärder:
tävling om vem som har sämst socialt skydd och förstärka
motståndet mot integration. Kort sagt, utvecklingens
–
Överföring av ledarskapet för den ekonomiska samord-
ekonomiska och sociala dimension skulle hamna i ett läge
ningen på Europeiska rådet, samtidigt som kommis-
som alla förlorar på.
sionens respekteras i sin roll, och i nära samarbete med
Europaparlamentet, kommissionen själv och andra rele-
Den nuvarande ekonomiska krisen har ytterligare framhävt
vanta ekonomiska institutioner, samt förstärkning och
behovet av att följa den inre marknadens regler. Förskans-
utökning av Eurogruppens samordningsbefogenheter
ning i ekonomisk nationalism skulle bara göra det svårare
inom såväl den interna som den externa ledningen av
att komma ur krisen och försvaga den europeiska ekono-
den monetära unionen.
mins konkurrenskraft. Ändå är protektionistiska reflexer
bara alltför vanligt förekommande i flera medlemsstater,
–
Förbättrade förfaranden för övervakning av de
såväl inom den allmänna opinionen som hos politiska
nationella budgetarna för att trygga såväl öppenhet
ledare.
som hållbara offentliga finanser och uppmuntran till
medlemsstaterna att harmonisera budgetprocesserna
och budgettidsplanerna.
Mot denna ogynnsamma bakgrund är det osannolikt att
en nylansering och ett fullbordande av den inre marknaden kan äga rum utan en ny strategi eller en ny giv. En
sådan skulle gå ut på ett åtagande att – inom bestämda
tidsfrister – utvidga den inre marknaden till de områden
18
–
Förstärkning av den makroekonomiska samordningen
genom att den utvidgas till att omfatta privat skuld-
Stuttgarts nya mässcentrum: ett av världens största solcellssystem för tak
Foto: © Dirk Wilhelmy för Planet Energy och Projektgesellschaft Neue Messe
sättning, betalningsbalansen och mer allmänt förut-
Miljöhållbarhet som utmaning
sättningarna för att skapa konkurrenskraft.
Uppgiften att förnya Europas ekonomiska och sociala
–
Förstärkning av de offentliga finansernas allmänna
modell kompliceras ytterligare av problemet med miljö-
trovärdighet genom inrättande av ett finansiellt instru-
hållbarhet. EU blir tvunget att ompröva inte bara fysisk
ment i syfte att bekämpa oväntade kriser och asym-
planering, städer och transport, utbildning och konsum-
metriska chocker, samtidigt som den moraliska risken
tionsvanor utan även sin tillväxtmodell. Det behövs en ny
beaktas.
industriell strategi för att främja ny grön teknik och hållbara
industriprocesser. Till stöd för denna strategi bör EU
–
Stärkande av finansinstitutens funktion och tillsynen av
finansinstituten för att motverka alltför hög belåning
–
anta en europeisk innovationsplan som förenklar finansieringsmöjligheter och ger Europeiska institutet för
och alltför stort risktagande.
innovation och teknik befogenhet att inrätta innova–
Förstärkning av EU:s investeringsinsatser genom
tiva gemensamma program över hela EU,
att fastställa ett tillväxtmål för investeringsandelen i
medlemsstaternas offentliga utgifter och ökade resur-
–
införa ett initiativ för småföretagsforskning som ger
ser till Europeiska investeringsbanken och Europeiska
innovativa unga småföretag tillträde till marknaderna
investeringsfonden samt anpassning av det europeiska
för offentlig upphandling,
regelverket, för att locka fler långsiktiga investerare
och gynna ett ansvarsfullt bankväsen som tillgodoser
–
förbättra mervärdet hos jordbruks-, djuruppfödnings-
och prioriterar den reala ekonomins behov framför
och livsmedelsindustrin, samtidigt som den negativa
finansiell spekulation.
påverkan på miljön minskas genom ökad tillgång till ny
teknik och förstärkt konsumentmedvetenhet,
19
–
skapa eller märka en serie europeiska forskningscentrum inom Europeiska institutet för innovation och
teknik, med fokus på förnybar energi, energieffektivitet, IKT för hållbar utveckling och hållbara transportnät
samt bio- och nanoteknik,
–
anta en strategi för övergång till låga koldioxidutsläpp
med en vision om en ekonomi med låga koldioxidutsläpp 2030 och vidta de åtgärder som krävs av EU och
medlemsstaterna för att förverkliga detta.
Att undvika Lissabonstrategins fallgropar
Om EU menar allvar med reformerna, måste det göra ändamålsenliga anpassningar av sina ledningsstrukturer och
resurser. Denna lärdom kan dras av Lissabonstrategin, vars
löfte om goda resultat för den europeiska konkurrenskraften fastnade i svaga genomförandemekanismer.
Framför allt bör kopplingen mellan gemensamma riktlinjer
fastställda på gemenskapsnivå och genomförandet på
nationell nivå i enlighet med varje lands interna maktfördelning förstärkas, genom en ändamålsenlig mekanism för
inbördes påtryckningar (namnge och peka ut) samt genom
positiva incitament, finansiella och andra. Sist men inte
minst bör utvärderingsprocesserna fokusera på resultat
snarare än på satsningar eller processer.
Allt detta behöver kombineras med ett mer konsekvent
utnyttjande av såväl EU:s egna finansiella resurser som
Europeiska investeringsbankens resurser och resurserna i
medlemsstaternas budgetar, genom att man slår samman
de medel som anslagits för överenskomna prioriteringar.
Framför allt måste fokus vara att skapa tillväxt och sysselsättning, men inte vilken sysselsättning som helst, utan
sysselsättning anpassad till kunskapssamhället, och inte
vilken tillväxt som helst utan hållbar tillväxt som inte definieras enbart genom BNP. Här ligger Europas framtid.
20
TILLVÄXT GENOM SYSSELSÄTTNING:
EGENMAKT ÅT INDIVIDEN
Kunskapsbaserade och kreativa industrier och tjänster har
européer som studerar utanför Europa. Inom den efter-
vuxit avsevärt under de senaste två årtiondena och blivit
gymnasiala utbildningen halkar EU också efter, med bara
de centrala fundamenten för sysselsättning och ekonomisk
27 universitet bland världens 100 bästa, jämfört med 57
dynamik i Europa. Det är länge sedan man kunde mäta
i Förenta staterna. EU är också dåligt representerat i de
EU:s konkurrensfördel i lönekostnader. Numera är intel-
debatter om politik, företagsfrågor och miljö som äger rum
ligens, innovation och kreativitet de relevanta riktmärkena.
utanför dess gränser.
De är Europas garanti för framtida välstånd. Vi lever i en
värld som efterfrågar inte bara högvärdiga produkter och
EU har inte råd att ta denna trend med ro. Ett bättre
marknader utan i ökad utsträckning också högvärdig
utnyttjande av mänsklig talang kommer att vara ett centralt
kompetens.
strategiskt instrument för att garantera rörlighet uppåt
för enskilda personer och framsteg för det europeiska
Ändå håller Europa på att halka efter i kompetenskapp-
samhället i stort. Om EU ska förverkliga kunskapssamhäl-
löpningen. Om nuvarande investeringstrender håller i sig,
lets löften, måste det leverera högsta kvalitet i alla skeden
är det möjligt att Asien intar en tätposition i den veten-
av utbildningsprocessen, kontinuerligt uppgradera befolk-
skapliga och tekniska utvecklingen år 2025, på EU:s och
ningens kompetensbas efter behov och skapa en social
USA:s bekostnad. Man räknar även med att vid denna
och ekonomisk miljö och ett regelverk som låter forskning,
tidpunkt nästan en miljon kinesiska och indiska studenter
kreativitet och innovation blomstra.
kommer att studera utomlands och sedan återvända till
sina asiatiska hemländer med ett överflöd av talanger och
erfarenhet. Detta står i kontrast till det relativt låga antal
Utveckla alla talanger
Foto: Kunsch
21
Det finns också för få förstklassiga universitet i EU, vilket
Strävan efter högsta kvalitet och relevans:
uppgradering av utbildning och kompetens
gör EU mindre attraktivt för toppkvalificerade akademiker.
EU måste avhjälpa denna situation genom att bygga upp
ett nätverk av högre utbildningsanstalter på toppnivå som
En solid utbildningsgrund på primär- och sekundärskolenivå
kan konkurrera med världens bästa. Strävan efter högsta
kan ha ett enormt inflytande på en människas förmåga
kvalitet utesluter inte en parallell ansträngning att främja
att klara sig under hela livet. Alltför många europeiska
ökad tillgång till universitetsutbildning i syfte att förbättra
medborgare och tredjelandsmedborgare som lever i Europa
den genomsnittliga utbildningsnivån hos hela befolk-
saknar tillgång till utbildningssystem av högsta kvalitet.
ningen. För toppnivå krävs det kritisk massa och konkur-
Det behövs brådskande åtgärder för att avhjälpa denna
rens, i själva verket ett "gemensamt område" för studenter,
situation, bland annat att ge lärare det yrkesmässiga erkän-
universitet och akademisk forskning.
nande de förtjänar, utveckla flexibla och öppna läroplaner
som kan främja nyfikenhet och kreativitet hos barn och
Universitetens administrativa och finansiella självbestäm-
förstärka banden mellan det offentliga utbildningssyste-
mande måste också uppmuntras, eftersom detta är det
met, företagen och samhället.
effektivaste sättet att öka privat finansiering av den högre
utbildningen. Som framtida förmånstagare bör studerande
Utgifter för primär- och sekundärutbildningsanstalter i procent av BNP (2006)
OECD-länder
EU-länder
Ko
rea
S
Fö
ren chw
eiz
ta
sta
ter
n
a
Au
str
ali
en
Me
xik
o
Ka
na
da
1
Jap
an
OE
CD
-g
en
om
sn
itt
Cy
pe
rn
Fö
Da
ren
nm
ad
ar
ek
k
un
ga
rik
et
Be
lgi
en
Sv
eri
Fra ge
nk
Ne
rik
de
e
rlä
nd
ern
a
Fin
lan
d
Ös
ter
rik
e
Po
len
Po
rtu
ga
l
Es
tla
nd
Ita
lie
n
Un
ge
rn
Le
ttl
an
d
Irla
nd
Lu
xe
mb
ur
g
Ty
sk
lan
d
Lit
au
en
Tje
ck
ien
Sp
an
ien
Gr
ek
lan
Slo d1
va
kie
n
Bu
lga
rie
n
Ru
mä
nie
n1
EU27-genomsnitt
Malta, Slovenien: inga uppgifter
1. Referensår 2005
Källa: Eurostat, OECD
22
#$&'
!
med höga inkomster bidra till att betala de stigande utbild-
användning av ny teknik och ny kompetens. Den nödvän-
ningskostnaderna, samtidigt som ett system med stipendier
diga förutsättningen kommer i sin tur att vara en kultur
och studielån bör göras tillgängligt för studerande som
med flexibelt, livslångt lärande, där människor kan återgå
behöver ekonomiskt stöd. Konkurrens mellan universite-
till utbildning vid vilken tidpunkt som helst i sin karriär, på
ten måste också främjas och likaså styrningsmodeller som
samma villkor som ungdomar. "Lära att lära" måste bli en
grundar sig på ansvarsskyldighet och öppenhet.
vägledande princip genom hela utbildningssystemet.
Universitetssystem som kännetecknas av klientelism och
korporativism måste ifrågasättas i grunden. Fokus måste
ändras så att det skapas garantier för att universiteten blir
Mot ett europeiskt forskningsområde: höjda
insatser för FoU-utgifterna
mer exponerade för
Trots flera uppmaningar till avsevärda ökningar av FoUden reala ekonomin i Europa och övriga världen. Denna
utgifterna ägde relativt få förändringar rum under det
reformprocess bör inbegripa åtgärder för att öka de
senaste årtiondet – EU:s utgifter är fortfarande 1,8 procent
studerandes rörlighet, genom att uppmuntra till större
av BNP. En överenskommen gemensam insats behövs i
utnyttjande av Erasmusprogrammet och genom att erbjuda
Europa, om den målsättning som nämns i "Europa 2020"
studerande med examensbevis från mer än ett land förmå-
på 3 procent i utgifter för FoU och inrättandet av en "inno-
ner. Universiteten måste göra mer för att ge akademiker
vationsunion" ska uppnås. Detta måste inkludera omför-
den kompetens som krävs inom näringslivet.
delningar av budgetanslag och ökad finansiering genom
den privata sektorn. EU-centrum för tillämpad forskning
Att korrigera obalansen mellan tillgång och efterfrågan på
före det konkurrensutsatta stadiet bör utvecklas (offentlig-
sakkunskap måste i själva verket bli en av utbildningssyste-
privata partnerskap mellan stater, regioner och privat indu-
mets topprioriteringar. Detta kommer att kräva stark beto-
stri) tillsammans med ökat stöd till forskardriven fri forsk-
ning av kompetensuppgradering för att förbereda männis-
ning genom Europeiska forskningsrådet.
kor för övergång från ett arbete till ett annat samt för
23
I detta syfte är det väsentligt att underlätta förfaran-
temarknaderna hämmar innovation, ökar kostnaderna och
dena för tillgång till offentlig finansiering, inbegripet
begränsar tillväxten. Finansiella tjänster, nästa generations
EU-finansiering. Detta skulle framför allt vara till nytta för
digitala tjänster, energilösningar och tjänster för att främja
små dynamiska företag, som ofta är drivande kraft bakom
hälsa och inlärning har alla en enorm potential. Europa
framåtblickande innovationer. I dag står små och medel-
ligger bra till för att bli ledande inom de nya servicenäring-
stora företag för hälften av EU:s BNP, fastän de bidrag de
arna, men bara om tjänsteleverantörerna backas upp av en
får bara utgör 15 procent av FoU-programmen. Det behövs
marknad som täcker hela Europa och av ett nytt regelverk
nya former av partnerskap mellan forskare vid offentligt
som verkligen låter innovation och kreativitet blomstra.
finansierade universitet och forskare vid privatfinansierade företag för att få till stånd att kunskap fortlöpande
Fria globala marknader som respekterar immateriell ägan-
sammanförs under hela forsknings- och innovationspro-
derätt är den viktigaste grogrunden för innovation. Det
cessen. I synnerhet behövs mer finansiering för tillämpad
är därför viktigt att Europa fortsätter att engagera sig för
forskning, vilket skulle vara till fördel för små och medel-
att förbättra tillträdet till marknaden både inom och utom
stora företag.
Europa, vilket effektivast sker genom fullbordan av den
inre marknaden för såväl tjänster som ny teknik. Samtidigt
Toppkvalitet måste vara huvudkriteriet för beviljande av
måste EU reformera reglerna om immateriella rättigheter,
offentligt stöd – både på nationell nivå och EU-nivå. Euro-
till exempel genom att skapa ett okomplicerat, snabbt och
peiska forskningsrådets roll måste förstärkas och utvidgas
rimligt europeiskt patentsystem till överkomliga kostnader,
och tilldelningen av medel strikt baseras på hög kvalitet,
vilket ger ändamålsenligt skydd i europeisk skala.
verklig eller potentiell, enligt inbördes utvärdering. EU
måste likaledes stimulera till att europeiska kompetens-
I detta sammanhang kommer det också att vara viktigt att
centrum utvecklas, samtidigt som unionen garanterar att
införa de åtgärder som behövs för att förstärka riskkapi-
denna koncentrationsprocess inte leder till att det skapas
talmarknaderna och tillgången till såddkapital. I synnerhet
"intellektuella öknar".
behöver små och medelstora företag – som ofta är ledande
när det gäller innovation – lämpliga stödmekanismer, inklu-
Sist men inte minst måste det europeiska forsknings-
sive tillgång till riskkapital, som kan hjälpa dem att konkur-
området förverkligas – ett område utan gränser, där all
rera på världsmarknaden.
vetenskaplig potential, oberoende av var den finns, kan
utnyttjas till fullo tack vare fri rörlighet för forskare, idéer,
Den kreativa ekonomin kommer att fortsätta att utveck-
teknik och kapital. Europeiseringsprocessen måste i sig bli
las snabbare än de politiska processer som syftar till att
en del av en mer allmän öppenhet mot världen. Kunskaps-
stödja eller reglera den. Varje dag uppmärksammar den
överföring har nu blivit ett oundgängligt komplement till
oss på nya horisonter och revolutionerande perspektiv.
globaliseringens traditionella drivkrafter, baserat på flöden
Flexibilitet och lyhördhet måste därför vara grundstommen
av material och kapital.
i alla eventuella regelverk inom detta område. Det är ännu
viktigare att främja en risktagarkultur och företagaranda.
Detta är det enda sättet för EU att till fullo kunna skörda
Ett regelverk för frigörande av innovation och
kreativitet
Det upplevs i Europa ofta som svårt att omsätta vetenskaplig forskning i nya produkter, nya patent, ny företagarverksamhet och nya jobb. Bristande konkurrens på tjäns-
24
frukterna av forskning och experimenterande och därmed
skapa nya jobb.
DEMOGRAFI SOM UTMANING: ÅLDRANDE,
MIGRATION OCH INTEGRATION
Allt tyder på att kombinationen av åldrande befolkningar
och en minskande inhemsk arbetskraft kommer att få drastiska konsekvenser för Europa. Om detta inte kontrolleras,
De demografiska trenderna i Europa håller på att
befästas
kommer det att leda till ett ohållbart tryck på pensioner
och hälsovårds- och välfärdssystem och till negativa följder
Europa kombinerar två demografiska ytterligheter: mycket
för ekonomisk tillväxt och beskattning. Om Europa verkli-
hög förväntad livslängd och mycket låg fertilitet. Allt
gen avser att gå över till ett kunskapssamhälle, måste insat-
tyder på att den förväntade livslängden i de flesta av EU:s
ser för att förbättra den ekonomiska effektiviteten och höja
medlemsstater – för närvarande i medeltal 75 år för män
den nuvarande befolkningens kompetens kompletteras
och 82 år för kvinnor – kommer att öka med ytterligare
med aktiva åtgärder för att hantera denna demografiska
15 till 20 år under detta sekel. Kvinnorna i Europa föder i
utmaning. Detta måste inte minst inbegripa en samlad
medeltal 1,5 barn och allt fler kvinnor avstår helt från barn
insats för att göra EU till ett lockande mål för invandrare.
och följden av detta är att Europas befolkning åldras och
Utan migration kommer EU inte att kunna möta framtida
den infödda arbetskraften minskar. Med tanke på den
brister på arbetskraft och kompetens. Unionen kommer
nuvarande genomsnittliga pensionsåldern i Europa (62
också att få se mindre kulturell mångfald och experimen-
år för män och drygt 60 för kvinnor) kommer Europas
terande, vilket är nödvändiga förutsättningar för kreativitet
försörjningskvot utan kompenserande åtgärder att försäm-
och innovation.
ras drastiskt under de kommande 40 åren, så att fyra
Utveckling av den europeiska befolkningen 2000 - 2050 och andel av världens befolkning
% andel
Invånare (i miljoner)
EU27
Andel av världens befolkning
Källa: Eurostat population projection; UN Population Prospects (reviderad version från 2008)
25
arbetande ska försörja tre pensionärer. Det finns ett bråd-
att kunna hanteras genom två uppsättningar inbördes
skande behov av åtgärder för att motverka dessa negativa
kompletterande åtgärder, dels en ökning av förvärvsfrek-
tendenser.
vensen och dels genomförandet av en balanserad, rättvis
och proaktiv invandringspolitik.
Till att börja med bör det införas en familjevänlig politik,
som syftar till att stabilisera eller höja fertilitetsnivån.
Dessutom kan följderna av minskad inhemsk arbetskraft,
inklusive därtill hörande problem med finansieringen av
En högre förvärvsfrekvens: en nödvändig
förutsättning
hälso- och sjukvårdssystem och pensionssystem, delvis
kompenseras genom ökad produktivitet. En jämn produk-
Det första steget mot höjd förvärvsfrekvens är att utarbeta
tivitetstillväxt kan möjliggöra ändrad resurstilldelning, vilket
och införa ändamålsenliga strategier för balans mellan
skulle kunna bidra till att fylla ut den ökande klyftan mellan
arbetsliv och privatliv (regler för ledighet, distansarbete
dem som bidrar till pensionssystemet och pensionstagarna.
osv.). Målsättningen måste vara att skapa sådana förutsättningar att människor, främst kvinnor med små barn
Eftersom de demografiska mönstren i Europa håller på att
och äldre arbetstagare, kan fortsätta att förvärvsarbeta.
befästas, kommer emellertid effekten av dessa åtgärder
Trots en högre förväntad livslängd går kvinnor i pension
inte att vara tillräcklig. I slutändan kommer den demogra-
tidigt och deras allmänna sysselsättningsgrad ligger lägre
fiska utmaning som Europeiska unionen står inför endast
än för män – 58,3 procent jämfört med 72,5 procent för
#*+4+!
26
Kommunala tjänster som tar hand om migranternas behov
män. Detta kommer att kräva en ökad fokusering på lika
Foto: Hass
Invandringspolitik: steg mot en proaktiv hållning
möjligheter och icke-diskriminering samt på program för
barnomsorg och skolsystem som stöder förvärvsarbetande
Även om interna åtgärder med syftet att höja förvärvsfrek-
föräldrar.
vensen kunde genomföras fullt ut, skulle de inte vara tillräckliga för att helt väga upp de följder som demografiska
Det andra steget kommer att inbegripa undanröjande av
förändringar får för den framtida tillgången på arbetskraft.
rättsliga, administrativa och kulturella hinder i avsikt att
Verkligheten är att arbetskraften inom EU, om det osan-
underlätta större rörlighet för arbetskraften inom EU. Till
nolika skulle ske att invandring uteblev, med oförändrad
de viktigaste instrumenten på den punkten hör bl.a. full
förvärvsfrekvens skulle ha minskat med cirka 68 miljoner
möjlighet att överföra sociala förmåner och pensionsrät-
arbetstagare fram till år 2050. Eftersom inte alla invand-
tigheter, bättre språkutbildning, fullständigt erkännande av
rare blir ekonomiskt aktiva, skulle det totalt krävas ett
akademiska examina och av yrkeskompetens inom hela EU
nettotillskott på omkring 100 miljoner människor för att
samt framväxt på alla politiska nivåer av en sant icke-diskri-
fylla upp tomrummet. Realistiskt sett är ett så stort netto-
minerande miljö.
inflöde under de kommande 40 åren varken sannolikt eller
nödvändigtvis önskvärt. Icke desto mindre kommer migre-
Sist men inte minst krävs ett stort omtänkande i fråga
rande arbetskraft att vara en del av lösningen på bristen
om vår syn på pensionering. Rådande praxis med tidiga
på arbetskraft och kompetens i Europa och EU kommer att
pensionsavgångar bör motarbetas. Pensionering bör bli ett
behöva utforma en proaktiv hållning till invandring.
alternativ för den enskilde, snarare än en plikt. Arbetslivet
bör förlängas genom en höjning av både den faktiska och
I Europa finns det ett allmänt behov av attitydförändring.
den lagstadgade pensionsåldern. Vuxenutbildning och fort-
Alltför ofta ses invandring som en börda att axla och inte
bildning, lönesystem, arbetsförhållanden och pensionssys-
som en möjlighet att ta vara på. Europa har här mycket att
tem bör anpassas, så att det skapas en arbetsmarknad för
lära av Australien, Kanada och Förenta staterna, länder som
personer i åldersgruppen 50-70 år genom att rekrytering
Europa tävlar med om begåvade och utbildade invandrare.
och anställning av äldre arbetstagare görs mer attraktivt.
EU behöver utnyttja dessa länders erfarenheter för att
utarbeta en gemensam invandringspolitik, som syftar till
27
att dra till sig de mest kvalificerade, talangfulla och motive-
accepterade, har full tillgång till den formella arbetsmark-
rade invandrarna, samtidigt som åtgärder för att förhindra
naden och möjlighet att starta egna företag. Det behövs
förlusten av humankapital i ursprungsländerna vidtas.
vittomspännande integrationsinitiativ på EU-nivå och
medlemsstatsnivå, men särskilt på lokal nivå, där man ofta
I en gemensam invandringspolitik för EU bör man uppställa
har bäst förutsättningar att identifiera och möta behoven
en särskild strategi på medellång till lång sikt för att rikta
hos invandrade och infödda befolkningsgrupper.
in sig på utbildade invandrare. Klar information, som
propagerar för fördelarna med att slå sig ned i Europa,
Så snart invandrarna är rättsligt etablerade i EU bör de
bör vara lätt tillgänglig. Det finns också ett behov av en
åtnjuta samma sociala rättigheter som EU-medborgare.
överenskommen strategi runt gemensamma kriterier för
Potentialen inom existerande invandrargrupper att öka
mottagande av invandrare (ett poängbaserat system eller
förvärvsfrekvensen bör tas till vara genom investeringar i
ett bedömningssystem), samtidigt som medlemsstaternas
språk, yrkesutbildning och allmän utbildning, i kombina-
särskilda behov beaktas.
tion med beslutsamma strategier mot diskriminering. Alla
former av diskriminering av invandrad arbetskraft och deras
Europa kommer emellertid bara att kunna bli en attraktiv
familjer bör elimineras.
destination för utbildade invandrare, om dessa känner sig
Mammor och barn lär sig språk tillsammans
28
Foto: Kunsch
Insatser för att stävja olaglig invandring och människo-
Människor i rörelse: kontroll och ansvarstagande
smuggling måste också innefatta åtgärder för att skydda
utsatta personer och grupper från att utnyttjas på grund
Eftersom EU är ett område som till stor del saknar inre
av oacceptabla arbetsförhållanden eller andra missförhål-
gränser, kräver en ordentligt fungerande, gemensam euro-
landen, däribland människohandel. Detta nödvändiggör en
peisk invandringspolitik att det finns ett tillförlitligt system
fortlöpande konsekvent dialog mellan ursprungsländerna
för förvaltning av EU:s yttre gränser, inbegripet ett samord-
och EU som komplement till EU:s utvecklingspolitik.
nat system för utfärdande av viseringar till medborgare i
tredjeländer – något som också tas upp senare i texten i
Dessutom behöver EU vara medvetet om kopplingarna
samband med EU:s yttre och inre säkerhet.
mellan migration och utveckling och utforma politiska svar
som utnyttjar synergierna dem emellan. En framgångsrik
I takt med att tiotals miljoner tredjelandsmedborgare varje
rekryteringspolitik kommer oundvikligen att leda till en
år legalt passerar EU:s yttre gränser är det också viktigt att
kompetensflykt som kan undergräva utvecklingsprocessen i
kontrollmekanismerna inom EU förbättras. På så sätt skulle
ursprungsländerna. EU bör göra sitt yttersta för att undvika
ansvarsbördan för migrationskontroll inte ensidigt förläggas
detta, genom att hjälpa dem att bygga upp det humanka-
till EU:s yttre gränser och de länder som skyddar dem.
pital som de behöver för sin utveckling.
Det är också nödvändigt med en gemensam hållning
Bilaterala utvecklingsavtal bör innefatta ansträngningar för
gentemot olagliga invandrare. EU måste jämna ut den bris-
att främja invandring under ordnade former genom part-
tande överensstämmelsen mellan medlemsstaternas politik
nerskap för rörlighet och rekryterings- och återtagandeav-
och uppträdande gentemot personer som saknar lagligt
tal. Vid utarbetandet av sådan politik bör man även beakta
tillträde till arbetsmarknaden. Detta bör inbegripa att
de potentiella utvecklingsmässiga vinsterna med återflytt-
inom hela EU harmonisera de rättigheter olagliga invand-
ning och rörlighet i båda riktningar mellan ursprungs- och
rare åtnjuter för att undvika särskilda "pulleffekter" i en
mottagarländer. Permanent uppehållstillstånd i EU, exem-
medlemsstat vilka kan påverka en annan.
pelvis i form av ett "blått kort", kan stimulera till "cirkulär
migration" för sådana personer som vill återvända till sina
Bland åtgärderna mot olaglig invandring bör också bekäm-
ursprungsländer för en längre tidsperiod.
pande av bruket att anlita olagliga invandrare inom särskilt
byggnads- och jordbrukssektorn och i privata hushåll ingå,
Avslutningsvis bör EU investera i ursprungsländernas högre
något som fortfarande är påtagligt i flera medlemsstater.
utbildningssystem för att bygga upp kompetens som
Detta kommer att kräva flera åtgärder, bland annat stärkta
senare kan utnyttjas ömsesidigt. Kort sagt bör syftet vara
interna kontroller av arbets- och uppehållstillstånd i länder
utbildning och inte åderlåtning.
med ett stort antal olagliga invandrare.
Upprätthållandet av tillförlitliga yttre och inre kontroller får
dock inte undergräva EU:s fasta föresats att i överensstämmelse med sina grundläggande värderingar förbli en säker
plats för flyktingar. Europeisk asylpolitik måste garantera
politiska flyktingar rätten att söka asyl och att få en rättvis
handläggning av sina ansökningar i EU:s 27 medlemsstater.
29
30
TRYGGAD ENERGIFÖRSÖRJNING
OCH KLIMATFÖRÄNDRING: EN NY
INDUSTRIELL REVOLUTION
Om ingenting görs, kommer energisituationen i Europa år
i skuggan. Underlåtenhet att vidta adekvata åtgärder
2030 att kännetecknas av ökande behov och minskande
skulle kunna resultera i en betydande ökning av planetens
tillgång. Beroendet av högprisimport av olja, gas och kol
temperatur vid utgången av detta sekel, vilket skulle leda
från tredjeländer kommer att öka från för närvarande 50
till att hela regioner försvinner, till enorma strömmar av
procent till cirka 60 procent, medan fossila bränslen skulle
klimatflyktingar och till att miljarder saknar vatten. I bästa
kunna utgöra upp till 80 procent av Europas energimix.
fall skulle vi ställas inför skiftande ökenspridningsmönster,
Dessutom kommer leveranserna att komma från några av
stigande havsnivåer, svår torka och högre temperaturer
de politiskt mest instabila områdena i världen. Med tanke
– med alla de respektive konsekvenser detta skulle föra
på våra ekonomiers energiintensitet finns det ett enormt
med sig.
spelrum för sårbarhet och turbulens.
Vi står inför väldiga utmaningar som kräver skyndsamma
Som om detta inte vore nog, skulle effekterna av klimat-
motåtgärder och enorma resurser. Till exempel kommer
förändringar på den globala ekonomin kunna ställa effek-
koldioxidproduktiviteten (hur stor BNP som genereras per
terna av den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen
ton koldioxidutsläpp) att behöva bli tio gånger högre, om
Figur 10
Energiefterfrågan på lång sikt kommer återigen att öka när nedgången är över
Sammansatt årlig
ökningstakt, 2006-20
%
Energiefterfrågan per land 2006−20
QBTU
2.3%
2.3%
1.6%
Resten av världen
Ryssland
Indien
Kina
Mellanöstern
Japan
114
23
27
81
21
24
2.1
166
2.7
30
37
1.0
3.6
134
3.6
42
21
4.0
0.2
555
495
464
622
144
125
29
25
27
95
21
30
31
115
36
21
Europa
83
83
89
94
0.9
Förenta staterna
91
89
92
97
0.4
2006
2010
2015
2020
Källa: McKinsey Global Institute Global Energy Demand Model 2009
McKinsey & Company
31
de nuvarande koldioxidutsläppsmålen ska kunna uppnås,
"energiöar" en gång för alla länkas samman med det euro-
något som vi måste uppnå på "bara" 40 år. Social, ekono-
peiska nätet.
misk och politisk destabilisering är därför en reell möjlighet. Men vi kan inte bara förlita oss på marknaden när vi
De europeiska konsumenterna skulle gynnas mest av dessa
ger oss i kast med dessa herkulesarbeten. I stället behövs
förändringar. Höga energipriser utgör fortfarande en bety-
vittomfattande interventioner och stöd från det offentligas
dande börda för enskilda hushåll och står för 15 procent av
sida med sikte på en "ny industriell revolution". EU måste
deras samlade utgifter. På liknande sätt undergräver höga
förvandla denna utmaning till ett verkligt tillfälle.
energipriser inom vissa energiberoende sektorer den europeiska industrins grundläggande konkurrenskraft. EU kan
inte stå oberörd inför dessa utmaningar. EU måste komma
Samhälleliga och kommersiella fördelar med en
ny industriell revolution
till medlemsstaternas hjälp genom utarbetande av en verklig gemensam och integrerad energipolitik med särskild
inriktning på energieffektivitet, diversifiering, energibero-
Det kommer inte att bli lätt att få till stånd den industriella
ende och bekämpning av klimatförändringar.
och beteendemässiga förändring som krävs för att åstadkomma detta. Men den logiska grunden är tydlig. Den
årliga kostnaden för att minska utsläpp av växthusgaser
beräknas uppgå till omkring 2 procent av världens BNP,
Den lättaste uppgiften först: en revolutionering
inom energieffektivitet
medan underlåtenhet att handla beräknas kosta minst 5
procent av BNP varje år. Samtidigt erbjuder framväxten av
Energibesparingar inom industri, transport och i byggbran-
en hållbar grön ekonomi många olika tekniska, affärsmäs-
schen samt för hushållsapparater är det mest ändamåls-
siga och kommersiella möjligheter, vilka måste tillvaratas.
enliga sättet att minska såväl koldioxidutsläppen som det
EU har ett verkligt tillfälle att visa prov på moraliskt och
externa energiberoendet. Det är också det snabbaste sättet
politiskt ledarskap i denna debatt utan att för den skull
för EU att uppnå påtagliga resultat. Självklart är den billi-
bortse från de påtagliga ekonomiska och industriella förde-
gaste och renaste energin den energi som inte förbrukas.
larna. Men detta måste ske snabbt, innan andra hunnit
Även om ökad energieffektivitet inte är något nytt, behö-
före.
ver den i alla fall utvidgas och konsolideras som en central
målsättning för alla medlemsstater.
Likaledes finns det betydande vinster att hämta i form av
genomförandet av en enhetlig europeisk energipolitik, t.ex.
Därför bör det överordnade målet för energieffektivitet,
fullbordandet av en verklig, liberaliserad inre marknad inom
som för närvarande har fastställts till 20 procent senast
energisektorn, en stark europeisk investeringspolitik inom
2020, höjas till 50 procent senast 2030. EU kan verka för
ny teknik och inom viktig gemensam energiinfrastruktur, en
detta mål genom tillämpning av strängare normer för
gemensam yttre ståndpunkt, och en gemensam finanspo-
hushållsapparater och nya byggnader, tillsammans med
litisk strategi som bidrar till finansieringen av denna inves-
mer ambitiösa mål för utsläpp från fordon. Unionen bör
teringspolitik. Detta skulle innebära slutet för sedvanan att
även uppmuntra innovativa offentlig-privata partnerskap
försvara nationella marknadsledare och bereda vägen för
för energieffektiva investeringar och samtidigt ställa upp
framväxten av europeiska marknadsledare och separering
mål för effektivt energiutnyttjande och övervaka medlems-
av överföringsnät tillhörande företag som genererar och/
staternas uppfyllande av dessa mål.
eller distribuerar el eller gas ("uppdelning"). De återstående
flaskhalsarna inom detta område måste elimineras, så att
32
Vindkraft är ett alternativ för användning av förnybar energi
Sökandet efter hållbarare sätt att framställa
energi
Foto: Bundesverband WindEnergie e.V.
Sökandet efter en mer lönsam energimix måste också
omfatta användning av kärnenergi. Europa har inte råd
att avstå från denna viktiga kraftkälla, men för att inves-
Sökandet efter lönsamma förnybara energikällor måste
teringar i kärnenergi ska frigöras krävs det ett klarare
intensifieras. Flera lovande alternativ finns tillgängliga,
rättsläge samt en vidareutveckling av säkerhetsnormer.
inklusive vindkraft, solenergi och biomassa. Europa bör
Avslutningsvis behövs betydande FoU-insatser och inno-
också gradvis avstå från olja som den huvudsakliga källan
vativa offentlig-privata partnerskap för utvecklingen av
till bränsle för transporter genom att verka för biobränsle-
nästa generations energiteknik. EU är i akut behov av några
standarder och el- och hybridfordon. För att allt detta ska
viktiga projekt i detta sammanhang, exempelvis installation
bli verklighet behöver EU emellertid mycket stora investe-
av solenergicentraler i Nordafrika och skapande av vind-
ringar för att uppgradera energinätet och utveckla intelli-
kraftsparker i Nordsjön.
genta energinät, vilka kan fungera med framtida kraftkällor
och minimera effektförluster och i slutändan leda fram till
ett fullt integrerat energiförsörjningssystem.
Att minska EU:s externa energiberoende
Utvecklingen av system för avskiljning och lagring av
De låga oljeprisernas tid tycks vara förbi och nya fyndig-
koldioxid (CCS-system) behöver understödjas av bestämda
heter ligger alltmer avlägset, är allt svårtillgängligare och
beslut i en rad frågor som inte längre kan skjutas upp.
kostar alltmer att utvinna. Samtidigt kommer EU att fort-
Bland dessa återfinns den rätta subventionsnivån, en rätts-
sätta vara beroende av externa källor för sin energiförsörj-
lig ram och en färdplan för hur utvecklingen av CCS ska ske
ning under en avsevärd tid framöver. I dag gäller detta
efter demonstrationsstadiet. För att kunna gå vidare från
för 90 procent av unionens oljeförsörjning, 80 procent av
experimentstadiet till en operativ fas behöver EU bedriva
dess gas och 50 procent av dess kol. Enbart i fråga om
forskning, utveckling och testning av ny teknik och nya
gasimporten kommer 42 procent i nuläget från Ryssland.
processer för säker underjordisk avskiljning och lagring av
Det finns ingen möjlighet att bli energioberoende, men EU
koldioxid.
33
Import av råolja i EU27 efter ursprungsland 2007
Andel av den totala råoljeimporten
Kuwait 1,0
Arabrepubliken Syrien 1,2
Andra
Mexiko 1,4
Venezuela 1,5
Danmark 1,6
Angola 1,9
Algeriet
Ryska federationen
Nigeria
Azerbajdzjan
Kazakstan
Irak
Förenade kungariket
Norge
Iran (Islamiska republiken)
Saudiarabien
Libyen
Import av naturgas i EU27 efter ursprungsland 2007
Andel av den totala naturgasimporten
Förenade kungariket 1,4
Andra
Egypten 1,5
Belgien 1,5
Qatar 1,8
Libyen
Nigeria
Ryska federationen
Tyskland
Nederländerna
Norge
Algeriet
Källa: Eurostat
34
måste sträva efter att öka sin energitrygghet med alla till
buds stående medel.
Till att börja med finns det fortfarande betydande utrymme
för ökad gasproduktion i Europa. EU bör stödja och öka
sin inhemska gasproduktion genom att öppna nya gränser
för potentiella gasresurser, genom att riva hinder inom
tillståndsgivning och tillåta investeringar i gränsområden
som Arktis. Dessutom finns det en betydande potential
för exploatering av okonventionella energikällor, som gas
i lågpermeabla reservoarer och oljeskiffer, exempelvis i
Central- och Nordeuropa.
Dessa strategier måste därefter understödjas av nya insatser för att minska EU:s sårbarhet för yttre påfrestningar.
Detta kräver att det upprättas pålitliga och varaktiga
förbindelser med unionens huvudleverantörer, i synnerhet
Ryssland, samtidigt som försörjningsvägar och leveransmetoder diversifieras, vilket inbegriper alternativa gasled-
Energisk renovering av byggnader
Foto: Görres
ningar och utveckling av importen av flytande naturgas. EU
behöver för detta ändamål en gemensam strategi och en
bestämd utrikespolitik för att bättre kunna slå vakt om sina
intressen på den internationella arenan.
Detta betyder inte nödvändigtvis att EU bör minska sina
ansträngningar att inta en ledande roll i kampen mot
klimatförändringar. Tvärtom bör EU under uppföljnings-
En ledarroll i kampen mot klimatförändringar
förhandlingarna kämpa för ett avtal som ser till att de
utfästelser som industriländer och utvecklingsländer gjorde
Klimatförändringen kan endast hanteras effektivt på global
i Köpenhamn infrias. På detta sätt bör EU försvara sina legi-
nivå. Resultatet av FN-toppmötet i Köpenhamn kom därför
tima intressen och se till att resultatet av ett eventuellt nytt
som en bitter besvikelse, eftersom den icke-bindande över-
avtal bidrar till att understödja målen för Europas ekono-
enskommelsen där sannolikt inte kommer att räcka till för
miska och sociala modell, till exempel genom en riktad
att avvärja en farlig global uppvärmning. Dessutom visade
villkorlighetsstrategi.
Köpenhamn att EU fortfarande sviker förväntningarna
om att accepteras som en oumbärlig samtalspartner och
För att detta ska kunna ske måste EU emellertid också göra
aktör på global nivå, trots unionens försök att föregå med
mer på hemmaplan. Till detta hör att få unionens koldiox-
gott exempel genom att göra åtaganden om ett ambiti-
idmarknad, den största existerande marknaden av detta
öst mål, dvs. att utsläppen år 2020 ska ha minskats med
slag, att fungera bättre. Det är nu allmänt accepterat att
20 procent, samtidigt som energieffektiviteten förbättrats
det koldioxidpris som ligger till grund för denna marknad är
med 20 procent och andelen förnybar energi ökats med
problematiskt och att systemet för utsläppshandel saknar
20 procent.
den klarhet och förutsägbarhet som industrin kräver. Priset
måste så småningom fastställas på en nivå som har den
dubbla effekten att det avhåller från koldioxidutsläpp och
35
Skogarna är en viktig del av det lokala landskapet och det lokala klimatet
Foto: ccvision
samtidigt uppmuntrar till investeringar i utvecklingen av
behöver se till att det kan konsolidera sin ledning genom
lönsam ny, ren teknik. Detta bör gå hand i hand med att
lämpliga ökningar av resurstilldelningen och finansieringen.
marknadsmekanismen kompletteras med koldioxidskatter. EU måste följa vissa medlemsstaters exempel och
Slutligen kan jordbrukssektorn, som står för ungefär
skyndsamt samordna dessa finanspolitiska åtgärder för att
14 procent av de globala utsläppen av växthusgaser,
undvika marknadssnedvridningar.
inte förskonas. Skogar och jordar fungerar som naturliga
kolsänkor. Mer koldioxid skulle kunna bindas, om den
Dessutom behöver EU ta tillfället i akt och övergå till en
pågående avskogningen av tropiska skogar hejdas, olön-
koldioxidsnål, resurseffektiv, klimattålig ekonomi. Detta
samma markområden återbeskogas och mer koldioxid
måste omfatta tillhandahållande av ytterligare stöd, incita-
binds i mark genom ändrade jordbruksmetoder. EU bör
ment och en adekvat infrastruktur som underlättar fram-
därför omfördela GJP-resurser till förmån för miljövänligt
växten av miljövänliga ledande industrier. I en koldioxidsnål
jordbruk och miljövänlig djuruppfödning och aktivt delta i
ekonomi kommer många nya industrisegment att växa
satsningar på återbeskogning både på EU-nivå och interna-
fram, exempelvis elfordon, lösningar för energieffektivitet,
tionell nivå.
tjänster för effektivt vattenutnyttjande, generatorer som
drivs med biomassa, tillhandahållare av avskiljning och
lagring av koldioxid.
Detta nya ekonomiska område står för 1 procent av omfördelningen av BNP globalt, så det finns stora ekonomiska
vinster att hämta. Medan EU fortfarande är världsledande
med en marknadsandel på 40 procent av exporten av
förnybar energi, sker tilldelningen av både FoU-resurser och
finansiering klart snabbare i Kina och Förenta staterna. EU
36
INRE OCH YTTRE SÄKERHET: DEN EVIGA
UTMANINGEN
Under de senaste tjugo åren har vi kunnat se hur utveck-
för att bekämpa terrorism utomlands. Alla säkerhetsris-
lingen gått från en bipolär världsordning följd av ett kort
ker är i sin tur tätt sammanflätade, varigenom fattigdom
"unipolärt ögonblick", som dominerades av USA, mot
och instabilitet i sönderfallande stater blir en grogrund
ett gradvis framväxande multipolärt system. I denna nya
för terrorism och andra typer av brottslighet. Att hantera
världsordning samexisterar olika maktcentrum i en mer
2000-talets utmaningar på säkerhetsområdet kräver därför
instabil omgivning. Gamla hot, däribland kärnvapen, finns
globala och föregripande åtgärder, som endast en aktör av
kvar i nya former (spridning), medan nya hot har uppstått.
EU:s storlek kan bidra med.
Dessa nya former av osäkerhet, där bland annat ekonomisk
instabilitet, miljöförstöring, energiberoende, organiserad
brottslighet och terrorism ingår, är mer varierande, mindre
Mot en europeisk säkerhetsmodell
synliga och mindre förutsägbara än någonsin tidigare.
EU har sedan lång tid tillbaka åtagit sig att bevara och
Globaliseringen har också ökat vår känsla av sårbarhet,
utveckla ett "område med frihet, säkerhet och rättvisa",
genom att gränserna mellan inre och yttre former av säker-
som ska underlätta vardagslivet för medborgarna. Terro-
het har utplånats. Väpnade konflikter långt bort i en annan
ristattackerna i USA i september 2001, i Madrid i mars
världsdel kan hota Europas inre stabilitet genom stor till-
2004 och i London i juli 2005 visade emellertid tydligt på
strömning av flyktingar. Även det svaga samarbetet inom
behovet av effektivare och mer samordnade insatser på
brottsbekämpning i Europas länder kan äventyra insatserna
EU-nivå för att hantera terrorism och andra gränsöver-
EU NAVFOR, Somalia-insatsen
Foto: Europeiska unionen, 2010
37
skridande säkerhetsproblem. Dessa omfattar bland annat
och civilskydd. Detta förutsätter att de befintliga organen
människohandel, smuggling av personer och olagliga
och instrumenten, t.ex. Europol, Eurojust, lägescentralen,
ämnen, penningtvätt, exploatering av kvinnor och barn,
Frontex och samordnaren för kampen mot terrorism, ges
naturkatastrofer och av människan förorsakade katastrofer,
ökade befogenheter. Det förutsätter också att nya organ
it-brottslighet, varumärkesförfalskning och piratkopiering
inrättas, t.ex. ett europeiskt centrum för god polispraxis.
och naturligtvis korruption.
Dessutom bör följande prioriteras:
Vi måste vidta beslutsamma åtgärder och genomföra en ny
"europeisk säkerhetsmodell". Med utgångspunkt i visionen
–
Förbättrade system för informationsutbyte om
och målen i den nyligen antagna "strategin för inre säker-
nätverksfinansiering, smugglingsrutter för massförstö-
het" måste modellen prioritera de europeiska medborgar-
relsevapen, återhämtning efter terroristattacker och
nas intressen och samtidigt ta itu med de snabbt framväx-
förebyggande åtgärder på lång sikt.
ande utmaningarna under 2000-talet. Den måste skydda
individuella rättigheter och friheter, förbättra samarbetet
–
Skapande av en europeisk civil reservgrupp av särskilt
och solidariteten mellan medlemsstaterna, inriktas på orsa-
utbildade enheter med beredskap att sättas in med
kerna till otrygghet och inte bara dess följder, ge prioritet åt
kort varsel, utformad på samma sätt som den militära
förebyggande arbete, skapa dialog med medborgarna och
komponenten.
erkänna det ömsesidiga beroendet mellan den inre och den
yttre säkerhetsdimensionen vid skapandet av en strategi
–
Utveckling av ett mer integrerat system för förvaltningen av de yttre gränserna, genom att förstärka
tillsammans med tredjeländer för "global säkerhet".
Frontex med ett europeiskt organ med personal med
Gemensamma insatser på detta område har hittills hindrats
specialistkompetens till förfogande för att stödja
av medlemsstaternas motstånd mot att utbyta informa-
medlemsstaterna.
tion och samordna politiken i fråga om lag och ordning,
vilket fortfarande är en av de inrikespolitiskt mest känsliga
–
Utjämning av den bristande överensstämmelsen i Euro-
frågorna. Detta motstånd är emellertid inte förenligt med
pas asylsystem, genom att i synnerhet standardisera
de europeiska medborgarnas önskemål att EU ska bli en
definitionen av "flyktingar".
mer relevant aktör på säkerhetsområdet. Man bortser dessutom från de viktiga instrument och resurser som EU efter-
–
Skapande av en enhetlig viseringspolitik och en euro-
hand har försett sig med på säkerhetsområdet, inte minst
peisk konsulär avdelning inom den europeiska avdel-
genom det nyligen antagna Lissabonfördraget.
ningen för yttre åtgärder.
Att skapa en samarbetskultur: säkerhet som en
transnationell kollektiv nyttighet
De säkerhetsproblem som vi står inför kräver en genuin
EU-omfattande strategi, mycket stora ansträngningar till
samarbete, gemensamma institutioner och lämplig finansiering. Det måste skapas en ny samarbetskultur på många
områden, bland annat inom rättsligt samarbete, brottsbekämpning, gränskontroll samt hälsoskydd, socialt skydd
38
Europakåren
Alltför ofta drivs politikens utformning på detta område
militära utgifter (omkring 50 procent av USA:s militära
fram av händelser, så det är nödvändigt att hitta en
budget) med resultatet (EU:s förmåga att sätta in styrkor
avvägning mellan främjandet av säkerhet och skyddet av
utomlands motsvarar endast omkring 10–15 procent av
individuella friheter och de mänskliga rättigheterna. Var
USA:s förmåga), står det dock klart att det finns brister i
jämvikten mellan dessa båda oskiljaktiga faktorer ligger
systemet. EU-medlemsstaterna lyckas inte maximera den
kommer att förändras efterhand, beroende på omstän-
skaleffekt och de synergier som behövs för att uppnå bästa
digheterna, och kommer sålunda att kräva en fortlöpande
möjliga globala resultat.
politisk debatt i hela EU. Till och med i sådana fall där det
står säkerhetsrisker på spel bör klara gränser för åtkomst
EU lider som helhet av en övergripande strukturell begräns-
till personuppgifter och begränsningar för utbytet av dessa
ning: att de europeiska försvarssystemen i grunden är
strikt respekteras.
helt nationella. I avsaknad av egna militära resurser blir EU
beroende av frivilliga bidrag från sina medlemsstater och
Framför allt måste EU:s medlemsstater erkänna att den
dessa är ofta otillräckliga. De nationella militära resurserna
inre säkerheten i hög grad är beroende av att man sörjer
bygger fortfarande ofta på territorialförsvar mot en inva-
för en säker yttre omgivning. De gränsöverskridande säker-
sion på marken, också i medlemsstater där en sådan inva-
hetsproblemen gör inte halt vid EU:s gränser. Om de euro-
sion är osannolik. Investeringarna är i allmänhet otillräckliga
peiska medborgarnas säkerhet och frihet ska öka, måste
när det gäller det slags kapacitet som krävs för att reagera
därför kompletterande insatser göras utanför EU:s gränser.
på nya säkerhetssituationer (snabbinsatsstyrkor, strategisk
lufttransport, helikoptrar, kommunikationer, militärpolis).
Yttre säkerhet: att komma till rätta med de
strukturella begränsningarna
Med 1,8 miljoner soldater under vapen – en halv miljon
mer än USA – förmår EU inte sätta in en snabbinsatsstyrka
på 60 000 man och har svårigheter att samla en styrka på
EU har nu under mer än tio års tid utvecklat viktiga
5 000 man för ett uppdrag inom ramen för den gemen-
instrument inom ramen för en gemensam säkerhets- och
samma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). I själva
försvarspolitik (GSFP). Det rör sig bland annat om en
verket är 70 procent av de europeiska landstridskrafterna
militär kommitté och en militär stab, som arbetar med
olämpliga för operationer utomlands, medan konflikterna i
tidig varning och strategisk planering, och en europeisk
dag kräver insatsberedda och uthålliga expeditionsstyrkor.
försvarsbyrå. EU har även tillgång till ett brett utbud av
civilanställda, som utbildats för att bistå lokalbefolkningen
I allmänhet har GSFP-uppdragens art och räckvidd tenderat
i konfliktdrabbade områden i världen. Denna civila kapa-
att vara ett lappverk som svar på olika krav snarare än ett
citet blir allt viktigare i arbetet med vad som nu ofta kallas
svar på en övergripande plan eller strategi. EU har dess-
"människors säkerhet" – uppfattningen att nationell och
utom ingen gemensam finansiering för sina uppdrag. Det
global säkerhet inte kan skiljas från människors välfärd och
saknas en rättvis bördefördelning mellan medlemsstaterna,
de samhällen de lever i.
vilket skapar negativa incitament för att delta i militära
uppdrag.
EU har hittills inlett 22 observatörsuppdrag, fredsbevarande uppdrag och stabiliseringsuppdrag över hela värl-
Detta gäller även EU-uppdragens civila dimension, där
den. Uppdragen, som ofta har genomförts i samarbete
mindre än hälften av den personal som medlemsstaterna
med Nato, FN och andra internationella organisationer,
ställer till förfogande sätts in, vilket medför att uppdra-
har kunnat räkna med stöd från en majoritet av Europas
gen inte har tillräckligt med specialistgrupper i beredskap
medborgare. Om man jämför EU-medlemsstaternas totala
och erfarenheter på fältet. För att avhjälpa detta måste
39
EU uppmana sina medlemsstater att respektera sina
åtaganden och att skapa verkligt operativa civila listor över
En europeisk vision för kollektivt försvar
domare, poliser, ingenjörer och andra experter. Detta skulle
innebära ett verkligt operativt och välbemannat europeiskt
Genom Lissabonfördraget tillhandahålls ett antal viktiga
operationshögkvarter med uppgift att sköta planering,
verktyg för att hjälpa medlemsstaterna att lösa dessa
utplacering och övervakning av civila/militära operationer
problem. Genom sitt innovativa system av permanent
utomlands.
strukturerat samarbete ger fördraget medlemsstaterna
möjlighet att gå fram parallellt och i olika hastighet mot
För den industriella och tekniska vapenmarknaden inom EU
specifika mål, beroende på vilja och kapacitet. Grupper av
finns det vidare en problematik som handlar om stordrifts-
stater kan nu som pionjärer höja sin nationella ambitions-
fördelar: Europa måste betala mycket mer för att tillverka
nivå för styrkornas insatsförmåga, samverkansförmåga och
långt färre produkter jämfört med andra vapenleverantörer,
uthållighet, vilket gör det möjligt för dem att sätta in mer
som t.ex. USA. EU måste därför utveckla en inre europeisk
kapacitet för GSFP, Nato, FN och andra uppdrag.
försvarsmarknad och gemensam upphandling. Framgången
med EU:s inre marknad kan och bör utvidgas till försvars-
Lissabonfördraget bör även ge medlemsstaterna möjlighet
området, genom att Europeiska försvarsbyrån byggs ut och
att avhjälpa brister i GSFP-finansieringen genom att kräva
de hinder som fortfarande skyddar de nationella markna-
ett "startkapital" till stöd för gemensamma uppdrag, som
derna reduceras.
Soldat i Kosovostyrkan (KFOR) i samtal med albanska byggnadsarbetare i Kosovo
Foto: dpa, picture alliance, 13.12.2006
40
sedan kan få stöd genom utbetalning av "akuta medel"
under planeringen av operationer.
Oavsett om man talar om en ökning av den gemensamma
finansieringen av GSFP-uppdrag och uppmanar medlemsstaterna att ställa upp med mer trupper eller fylla tomrummet i EU:s strategiska planering, är dock den viktigaste
bristen på försvarsområdet i EU att medlemsstaterna gör
olika strategiska bedömningar. Det saknas fortfarande
konsensus i Europas huvudstäder om det övergripande
målet att höja EU:s försvarskapacitet.
EU måste komma överens om en långsiktig vision för EU:s
försvar, vilken kan presenteras i en vitbok med tydligt
fastställda prioriteringar i fråga om hot, kriterier för engagemang och öronmärkta resurser. Visionen måste ange en
konsekvent ansvarsfördelning mellan Nato och EU, grundad på en objektiv bedömning av deras respektive relativa
fördelar. Om EU:s medlemsstater inte kan komma överens
om ett fungerande strategiskt koncept för EU, kommer EU
inte att kunna överbrygga klyftan mellan förväntningarna
på GSFP och dess operativa kapaciteter och resurser.
41
42
EUROPA I VÄRLDEN: ATT AGERA MED
STÖRRE BESTÄMDHET
För att nå resultat med sin ambitiösa agenda måste EU
system för multilateral styrning och går med på att verka
agera med mycket större bestämdhet i internationella
inom ramen för detta system. Detta mål är emellertid grun-
sammanhang. Oavsett om det gäller att öka Europas
dat på bräcklig konsensus, ty multilateralismens fördelar
ekonomiska konkurrenskraft eller att få ett försprång i
är inte alltid uppenbara för de stater som inte var med om
kunskapsekonomin och ge medborgarna frihet och säker-
att utforma den institutionella struktur som infördes efter
het är utmaningarna av global art och kan endast hanteras
andra världskriget. Det krävs därför en ny stor uppgörelse,
genom internationella strategier.
som tar hänsyn till de framväxande och redan befintliga
maktcentrumens tveksamhet inför de nuvarande reglerna,
När makten förskjuts i riktning från Europa och Förenta
samtidigt som man insisterar på vikten av multilateralism,
staterna, håller dessutom reglerna för internationellt enga-
delaktighet, rättvisa, hållbar utveckling, kollektiv säkerhet,
gemang på att ändras. I en sådan turbulent omgivning
respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen
räcker det inte för EU att hanka sig fram. EU måste bli
och skäliga handelsvillkor.
pådrivande när de nya reglerna för global styrning utformas för att inte riskera att hamna på efterkälken. För att
En förutsättning för att Europa ska blomstra i en konkur-
uppnå detta mål måste EU också kämpa för en internatio-
rensutsatt värld är att det främjar de viktigaste insla-
nell miljö som ger EU möjlighet att främja sin agenda.
gen i en förnyad europeisk tillväxtmodell, grundad på
konkurrenskraft, delaktighet, socialt ansvarstagande och
miljöhållbarhet. Andra globala aktörer, särskilt tillväxteko-
Att försvara europeiska intressen i en värld i
förändring
nomier, kommer att följa sina egna banor, vilket gör det
ännu viktigare för EU att identifiera delade intressen och
gemensamma arbetssätt genom multilaterala och bilaterala
Under de senaste två decennierna har de europeiska
diskussioner.
länderna gjort stora vinster tack vare ett ökat globalt
ömsesidigt beroende. Genom den ekonomiska krisen och
I detta sammanhang måste EU skapa en global ekonomisk
instabiliteten, som påverkar livsmedels- och energipriserna,
strategi, som tar hänsyn till euron som världens andra
har emellertid farorna med asymmetriskt beroende blivit
reservvaluta och behandlar de negativa effekterna av de
tydliga, särskilt när det gäller leverantörer av resurser som
globala ekonomiska obalanserna för Europas konkurrens-
det råder brist på. Det ömsesidiga beroendet är inte bara
kraft. EU bör med sina partner verka för mer balanserade
ett faktum utan även den livsstil som vi valt i ett EU som
och flexibla monetära förbindelser och överväga möjlighe-
ägnar sig åt att underlätta varje form av utbyte.
ten till ett globalt partnerskap, genom vilket de länder som
önskar binda sin valuta skulle göra det mot en valutakorg i
Ändå kan inte det ömsesidiga beroendet tas för givet. När
stället för endast mot dollarn.
länder reagerar på den finansiella och ekonomiska krisen
genom att hävda sitt självbestämmande i en rad frågor,
På kort sikt bör EU i sin agenda prioritera främjande av ILO-
kan det uppstå en reell risk för avglobalisering. EU måste
initiativ, såsom det globala sociala grundskyddet eller agen-
förekomma denna risk genom att proaktivt försvara ett
dan för anständigt arbete, och samtidigt se till att de följer
ideal grundat på ansvarsfullt ömsesidigt beroende, där de
principen om öppna marknader. EU bör också bygga på
olika aktörerna står fast vid sitt åtagande om hållbarhet i
sitt starka engagemang för rättvis handel och uppmuntra
systemet.
andra delar av världen att göra detsamma som ett viktigt
bidrag till den internationella solidariteten.
För att försvara ett ansvarsfullt ömsesidigt beroende krävs
det i sin tur en värld där de viktigaste aktörerna stöder ett
43
Att förbättra EU:s verktygslåda
renspolitik) och dess brist på verkliga gemensamma instrument på det område där dess ursprungliga befogenheter
De europeiska medborgarna har uttryckt en önskan om att
har utvidgats, dvs. utrikes- och säkerhetspolitiken. EU har
EU ska ta ett större ansvar för deras intressen och värde-
ett helt spektrum av ekonomiska och rättsliga instrument
ringar på den globala arenan. Men vilka maktmedel kan
till sitt förfogande men dess militära och politiska instru-
EU utnyttja för att genomföra detta uppdrag? Medlems-
ment är mycket svagare.
staterna bör i allt större grad se och utnyttja EU som en
maktmultiplikator, som hjälper dem att uppnå mål vilka de
annars inte skulle kunna nå.
EU som en kontinental knutpunkt: att göra
dragningskraften så stor som möjligt
En union med 27 medlemsstater som slår ihop sin suveränitet för att fatta gemensamma beslut är inte något
För många människor runt om i världen förblir EU en avgö-
självklart globalt kraftcentrum. Att EU:s utrikespolitiska
rande referenspunkt, en alternativ modell för traditionella
beslut fattas enhälligt betraktas allmänt som ett handikapp.
mellanstatliga förbindelser och en transnationell rättsge-
EU:s förmåga att utöva inflytande beror på vår förmåga
menskap, som skapat välstånd och sammanhållning i en
att övervinna våra skilda nationella intressen och utforma
region som tidigare härjades av krig och kalla krig. Denna
gemensamma ståndpunkter. Europeiska unionen måste
"mjuka makt" är EU:s främsta tillgång. EU måste bli en
därför fortsätta att sträva efter större samordning för att
kontinental knutpunkt genom strategier för delaktighet
tala med en röst eller åtminstone orkestrera vår flerstäm-
och engagemang. Dessa strategier har med stor framgång
mighet. I en enhetlig form.
använts vid EU:s successiva utvidgningar.
Denna process kommer att ta tid men måste inledas
EU måste stå öppet för potentiella nya medlemmar från
genom att kopplingen mellan nationell politik och EU-poli-
Europa och bedöma varje kandidatland efter dess egna
tik förbättras och medlemsstaterna ökar sitt deltagande
meriter och hur väl det uppfyller kriterierna för medlem-
i gemensamma åtgärder. Genom utbyte av nationella
skap. Detta utgör i själva verket "Europas verkliga gränser".
ståndpunkter och erfarenheter bör dessa utbyten göra
I linje med denna politik för engagemang och delaktighet
mångfalden till en styrka för EU:s utrikespolitik och inte till
måste unionen uppfylla sina åtaganden gentemot de nuva-
en svaghet.
rande officiella kandidatländerna, inklusive Turkiet, och
fortsätta med förhandlingarna. Samtidigt bör den erbjuda
Lissabonfördraget har på flera sätt bidragit till att stärka
potentiella framtida kandidatländer långtgående avtal som
EU:s utrikespolitiska verktygslåda. Det förstärkta samar-
ett mellanstadium innan anslutningsförhandlingar inleds.
betsförfarandet kan, om det används med måtta, t.ex.
ha en lindrande effekt i viktiga frågor där det fortfarande
EU:s dragningskraft måste också förbli en central del av
finns skiljaktigheter. Den nya europeiska avdelningen för
dess framväxande grannskapspolitik. EU måste inta en vikti-
yttre åtgärder bör vara fullt utvecklad och bemannad för
gare roll för att stabilisera sin närmaste omgivning genom
att hjälpa EU att fastställa sina gemensamma intressen och
att bygga vidare på den befintliga europeiska grann-
utarbeta gemensamma riktlinjer, efter vederbörlig samord-
skapspolitiken, det östliga partnerskapet och unionen för
ning av nationella ståndpunkter.
Medelhavsområdet. Dessa partnerskap bör användas för
att skapa ett regionalt område med demokrati, mänskliga
Själva orsaken till problemet återstår dock: klyftan mellan
rättigheter, utveckling och frihandel. De bör också erbjuda
EU:s kapacitet på de områden där unionen har behörighet
en rättvis tillgång till EU:s marknader och i sista hand ett
att agera (ekonomi, handel, utvecklingsbistånd, konkur-
utrymme för den fria rörligheten för personer till förmån
44
Besök av Catherine Ashton (till höger), unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
och vice ordförande i Europeiska kommissionen, i Moskva, där hon deltar i Mellanösternkvartettens möte från vänster till höger: Tony Blair, Mellanösternkvartettens representant, Hillary Rodham Clinton, USA:s
utrikesminister, Sergej Lavrov, Rysslands utrikesminister och Ban Ki-Moon, FN:s generalsekreterare
Foto: Europeiska unionen, 2010
för EU och dess partner. Vidare bör EU gemensamt med
får utformningen av politiken inte enbart drivas fram av
Ryssland föra en strategisk politik för samexistens, moder-
händelser. Det finns ett akut behov av ett gemensamt
nisering och regional uppbyggnad.
europeiskt strategiskt koncept.
Den öppna och inkluderande strategin måste också utvid-
Genom detta koncept bör EU:s diplomatiska, militära och
gas till EU:s gränsöverskridande samarbete med andra regi-
handelmässiga strategier och utvecklingspolitik samman-
oner, däribland Asean, Mercosur och Södra Afrikas utveck-
föras med de externa aspekterna av dess gemensamma
lingsgemenskap (SADC). I dessa och andra förbindelser
ekonomiska politik (EMU, energi, transporter osv.). Endast
måste EU och dess medlemsstater beakta uppfattningarna,
genom att slå ihop alla tillgängliga verktyg kommer unio-
förväntningarna och problemen i resten av världen. Även
nen att kunna agera som en förändrande kraft och bidra
om EU allmänt uppfattas som ett positivt exempel på
till att omforma reglerna för global styrning. Genom en
regional integration, slösar det ofta bort denna potential
vitbok, som skulle uppdateras regelbundet, skulle det stra-
genom att tala med en nedlåtande ton. Vi måste utnyttja
tegiska konceptet bidra till fastställandet av unionens lång-
vårt rykte på ett klokt sätt och stärka vår trovärdighet som
siktiga prioriteringar och bli en referensram för den dagliga
förhandlingsmakt.
externa verksamheten.
Detta skulle kunna ske genom att det inrättas en enhet
Att omsätta strategier i handling
för prognoser och analyser som en del av den europeiska
avdelningen för yttre åtgärder, med ett nära samarbete
Effekterna av EU:s yttre åtgärder kommer i hög grad att
med nationella centrum enligt principen om gemensamma
bero på dess förmåga att anpassa sig till de många utma-
underrättelser. En sådan enhet skulle bidra till att rikta
ningar som det kommer att ställas inför under tiden fram
uppmärksamheten på behovet av kontinuerlig översyn av
till 2030. Att trygga EU:s ekonomiska styrka och den inre
den nuvarande politiken. En europeisk diplomatakademi
sammanhållningen kommer därför att vara en nödvän-
skulle dessutom bidra till känslan av en gemensam diplo-
dig förutsättning för att EU ska kunna förmedla sin makt
matisk kultur.
utanför unionen. När unionens yttre ståndpunkt fastställs,
45
EU är den största givaren av utländskt bistånd
Foto: Europeiska unionen, 2010
Endast genom att utarbeta en sådan strategi för yttre
decennierna måste denna styrningsagenda i största möjliga
förbindelser kommer EU att i större utsträckning kunna
utsträckning bli multilateral.
omvandla sina stora ekonomiska insatser (de överlägset
största i världen) till politiskt inflytande. EU bör utnyttja
Sist men inte minst kommer det att bli nödvändigt att
sina strukturella fördelar för att bedriva en intelligent
utveckla en EU-strategi för reform av global styrning. EU
utvecklings- och handelspolitik. EU bör t.ex. fortsätta att
bör leda arbetet på att reformera de internationella insti-
stödja en begränsning av klimatförändringen i de fattigaste
tutionerna, så att de blir mer legitima och i högre grad
områdena, vilka drabbas hårdast av klimatförändringen
främjar gemensamt ansvar, och samtidigt främja sina egna
men har bidragit minst till den globala uppvärmningen.
intressen. Detta bör bland annat innebära att EU:s repre-
Det bör också fortsätta sina ansträngningar att "handla
sentation förenklas och slås ihop, särskilt i internationella
bort fattigdomen", särskilt genom import av jordbrukspro-
ekonomiska forum. Innan en enhetlig EU-representation
dukter. Detta kommer att kräva att de europeiska ledarna
har inrättats, bör de EU-medlemmar som är företrädda i
fattar politiskt svåra beslut, däribland att fullfölja Doharun-
internationella organisationer i förväg samordna sina stånd-
dan.
punkter och enhälligt försvara dem.
Även en strategisk användning av EU:s olika verktyg bör
kunna göra det möjligt att mer effektivt främja demokrati,
rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. En
villkorlighetspolitik, som ger demokratiska aktörer inflytande och motverkar auktoritära regimers maktmissbruk,
måste utnyttjas på ett klokare sätt. Detta kommer att
kräva diskussioner med partner från det civila samhället,
däribland kvinno- och minoritetsföreningar, och inte bara
med statliga samtalspartner, bottom-up-insatser för att
stärka rättsstatsprincipen över hela världen och en mer
enhetlig valövervakningsstrategi. Under de kommande två
46
EU OCH DESS MEDBORGARE
Under den europeiska integrationens historia har förhål-
på effektivast möjliga nivå och så nära medborgaren som
landet mellan unionen och dess medborgare mestadels
möjligt.
kännetecknats av "passiv konsensus". De senaste åren har
detta förhållande dock börjat förändras. Européerna har
EU strävar efter att leva upp till dessa principer genom ett
börjat kräva mer av EU och även blivit mer kritiska mot
system med flernivåstyrning, där kompetens delas av – i
vad det uträttar, samtidigt som de ifrågasätter det euro-
stället för att splittras mellan – flera myndighetsnivåer.
peiska projektets legitimitet. Detta illustrerades med stor
I praktiken innebär samhällsstyrning på flera nivåer ett
tydlighet av den negativa utgången i folkomröstningarna i
system av överenskomna, bindande och övergripande
Frankrike och Nederländerna och därefter i Irland. Först när
nätverk med verksamhet mellan orter, regioner, natio-
medborgarna känner sig säkra på att deras värderingar och
nella myndigheter och EU-institutioner men också mellan
intressen företräds på ett bättre sätt av unionen kommer
arbets- och näringslivsorganisationer och andra icke-
det åter att finnas allmänt egenansvar för EU. Att stärka
statliga organisationer. Genom att arbeta i dessa nätverk
denna känsla av egenansvar måste bli den drivande kraften
samt inom sina egna gemenskaper och kommuner kan
bakom alla våra kollektiva åtgärder.
medborgarna i Europa få inflytande i frågor som är viktiga
för EU:s framtid.
Att ta god samhällsstyrning på allvar: dela,
förklara och leverera
I ett system med flernivåstyrning utövar varje myndighetsnivå – europeisk, nationell, regional och lokal – sin makt
i enlighet med sitt lagstadgade ansvar. Som sådant har
Att leverera god samhällsstyrning är EU:s absolut viktigaste
systemet utformats för att skapa förutsättningar under
verktyg för att få till stånd kontinuerligt engagemang från
vilka medlemsstaterna oavsett storlek, befolkning eller
medborgarna. God samhällsstyrning, på grundval av prin-
ekonomisk vikt kan växa tillsammans, medan deras natio-
ciperna om öppenhet, deltagande, maktdelning, ansvarig-
nella kulturer, språk, religioner samt regionala och lokala
het, partnerskap och effektivitet, måste även respektera
särdrag respekteras. I systemet respekteras samtidigt
subsidiaritetsprincipen – uppfattningen att beslut ska fattas
Framtidsförväntningar om Europeiska unionen år 2030
"Skulle du säga att du är mycket optimistisk, ganska optimistisk, ganska pessimistisk
eller mycket pessimistisk när det gäller Europeiska unionens framtid?"
Mycket pessimistisk
Mycket optimistisk
Ganska optimistisk
Ganska pessimistisk
i%
Vet inte: 9 %
Källa: Eurobarometer 6/2009; EU 27
47
medlemsstaternas suveräna rätt att besluta om delegeringen av makt inom sina gränser.
Att använda de nya Lissaboninstrumenten:
politiskt medborgarskap i praktiken
Medborgarnas många olika möjligheter att bli delaktiga i
lagstiftningsprocessen bör ge EU den legitimitet och flexibi-
God samhällsstyrning och ett starkare fokus på resultat
litet som krävs för de utmaningar som globaliseringen ger
är en nödvändig förutsättning för medborgarnas stöd
upphov till i ett digitalt, ömsesidigt beroende, nätverksori-
för EU. Det är emellertid inte säkert att bara det ena är
enterat och öppet samhälle. Flernivåstyrning kommer dock
tillräckligt. Trots alla de resultat som EU tidigare åstadkom-
inte automatiskt att ge allmänheten en känsla av egenan-
mit, råder det en oroande likgiltighet, om inte besvikelse,
svar. Det är ett komplext system, som behöver användas,
inför det europeiska samarbetet. Vi kan inte längre bortse
främjas och framför allt göras känt för allmänheten.
från denna utmaning. Vi måste förnya pakten mellan EU
och dess medborgare genom att använda alla de instru-
Följaktligen finns det ett stort behov av större öppenhet
ment som Lissabonfördraget har försett oss med för att
och precision i det sätt på vilket vi kommunicerar EU:s
uppamma allmänhetens stöd och deltagande.
beslutsfattande. Den bild av EU som förmedlas till allmänheten måste vara balanserad och återspegla både starka
Lissabonfördraget förstärker begreppet "politiskt medbor-
och svaga sidor, snarare än att vara idealiserad eller överdri-
garskap" genom att öppna en möjlighet till medborga-
vet pessimistisk. I stället för att rikta in sig på en kommuni-
rinitiativ i lagstiftningsfrågor och öka de nationella parla-
kationspolitik, ibland gränsande till propaganda, vore det
mentens roll. Tiden kommer att utvisa i vilken mån dessa
att föredra att kommunicera om politikområden genom att
initiativ bidrar till uppkomsten av ett offentligt europeiskt
rakt och ärligt förklara vad saken handlar om och vilka olika
rum, en ökning av den politiska medvetenheten och en
alternativ som finns. Medlemsstaterna måste inte minst
förstärkning av unionens legitimitet. I dag finns ingen verk-
vara skyldiga att redovisa vad de gör i Bryssel och vad de
lig europeisk politisk arena och politik kommer sannolikt
gör för att genomföra EU-beslut.
huvudsakligen att förbli en nationell aktivitet. Om EU ska
kunna öka sin legitimitet, måste den dock göra sitt yttersta
I sista hand kommer god samhällsstyrning att bedömas
för att bredda det europeiska politiska medborgarskapet. I
efter resultaten. EU har redan varit till gagn för medbor-
detta syfte bör EU göra följande:
garna på flera sätt – t.ex. genom euron, sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken,
–
Utveckla de politiska rättigheterna. De nuvarande
Schengen – även om EU inte alltid har fått erkännande för
bestämmelserna i Lissabonfördraget bör breddas: För
dessa prestationer. Mycket återstår dock ännu att göra.
det första genom att uppmana medlemsstaterna att
Undersökningar visar konsekvent att allmänheten har höga
ge medborgare från andra medlemsstater rösträtt i
förväntningar på EU inom känsliga områden som säkerhet,
nationella val efter en viss period av bosättning och
terrorism, energi och klimatförändring samt utrikespolitik.
skattebetalande. för det andra genom att "europei-
EU bör anta denna utmaning genom att utveckla nya mål
sera" valen till Europaparlamentet genom att införa
och en mer resultatorienterad argumentering. Kort sagt
gränsöverskridande listor och slutligen genom att
måste EU undvika retorik och i stället på ett enkelt sätt
använda de nationella parlamenten som en väg för
förklara hur EU innebär ett mervärde för medborgarna.
allmänheten att knyta an till den europeiska debatten.
–
Göra valen meningsfullare för medborgarna. Fram
till nu har de europeiska valen inte lyckats fånga
medborgarnas intresse. Om detta ska förändras,
48
Vid toppmötet för europeiska medborgare 2009 diskuterade medborgare från alla 27 EU-medlemsstater de
nationella rekommendationerna
Foto: Toussaint/ifok
måste medborgarna få mer kunskap om EU:s politik
och framför allt kunna identifiera sig med europeiska
Att främja egenansvar och identifikation: en bottom-up-strategi
politiker. Inför framtida val till Europaparlamentet bör
EU:s politiska partier lägga fram genuint europeiska
program och välja kandidater till kommissionsordföran-
Om vi vill att medborgarna ska ta fullt egenansvar för det
deposten.
europeiska samarbetet, behövs en gemensam uppfattning om EU:s historia, dagliga verklighet och framtid. EU:s
–
Sörja för mer offentlighet och ökad öppenhet. Detta
historiska ursprung och födelse ur andra världskrigets aska
behövs såväl vid beslut på hög nivå, till exempel
är välkända. Kunskapen om detta måste odlas och främjas,
utnämnandet av en permanent ordförande för Euro-
inte bara för att förhindra en upprepning av det förgång-
peiska rådet och av en hög representant, som i EU:s
nas brutaliteter utan även som ett exempel för resten av
dagliga arbete. Det finns flera sätt att uppnå detta,
världen.
bland annat genom att mer systematiskt använda
digitala resurser (e-governance), införa en europeisk
I och med Lissabonfördraget får medborgarna en omfat-
dimension i offentliga medier och uppmuntra privata
tande uppsättning rättigheter och förmåner i det dagliga
medier att sända program om EU.
livet. Utifrån principen om icke-diskriminering inkluderar
detta sociala medborgarskap bland annat rätten att fritt
–
Befrämja en mer utbredd deltagandedemokrati i
röra sig, bosätta sig och arbeta inom medlemsstaternas
Europa. Ett naturligt och kontinuerligt samråd med det
territorium samt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer.
civila samhället bör ske i lagstiftningsprocessen. I detta
syfte bör kommissionen och rådet mer systematiskt
Tyvärr hindras EU-medborgare fortfarande regelbundet
rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén och Regi-
från att utnyttja dessa rättigheter på grund av protektionis-
onkommittén.
tiska eller korporativistiska reflexer i medlemsstaterna. För
att avhjälpa detta problem bör åtgärder vidtas på följande
fyra fronter:
–
Stärkande av de informationstjänster som tillhandahålls av lokala myndigheter för att höja allmänhetens
49
Deltagandet i valen till Europaparlamentet 1979−2009
EU 9
EU10
EU 12
EU 12
EU 15
EU 25
EU 27
Källa: TNS opinion in Zusammenarbeit mit dem EP
–
medvetenhet om de rättigheter och förmåner som är
att detta ska ske krävs det tid, särskilt bland Europas yngre
kopplade till EU-medborgarskapet.
generationer.
Inrättande av ett särskilt administrativt instrument,
Skolan kan spela en avgörande roll för att främja barns
som skulle tillhandahålla bevis på europeiskt medbor-
identifikation med Europa genom att undervisa dem
garskap och kunna användas på frivillig basis för att
i europeiska språk, använda läroböcker om Europas
få tillgång till bostad, anställning och de sociala trygg-
gemensamma kulturarv och erbjuda kurser om europeiskt
hetssystemen.
medborgarskap. Utbytesprogram som grundar sig på det
mycket framgångsrika exempel som Erasmusprogrammet
–
Tillhandahållande av en möjlighet för medborgarna att
för universitetsstuderande utgör bör utvidgas till att även
begagna sig av en europeisk rättslig status (den "28:e
omfatta utbyten på primär- och sekundärskolenivå. En
ordningen"), som är tänkt att gälla för avtalsförhållan-
europeisk civiltjänstgöring, som utformas och genomförs i
den inom vissa privaträttsliga områden jämsides med
samarbete mellan medlemsstaterna, kan också ge ungdo-
de nuvarande 27 nationella systemen.
mar en plattform utifrån vilken de kan bidra vid insatser av
allmänintresse i och utanför EU.
–
Inrättande av ett system för att utvärdera effekten av
EU-lagstiftningen, med full användning av kommissio-
Vi har alla flera olika identiteter med lokala, regionala och
nens befogenheter i detta avseende, och utarbetande
nationella inslag. Dessa primära identitetsformer kommer
av åtgärder för att stärka verkställigheten och tillämp-
utan tvivel länge att fortsätta att vara avgörande refe-
ningen av EU-lagstiftningen på nationell nivå. Europa-
renspunkter för medborgarna. Dessa inslag måste dock
parlamentet och de nationella parlamenten bör spela
gå hand i hand med en framväxande europeisk identitet,
en ledande roll i denna process.
som grundar sig på en gemensam uppfattning om EU:s
historia, de praktiska fördelarna med EU-medborgarskap
Om dessa åtgärder genomförs ordentligt, kommer allmän-
och en gemensam vision för Europas framtid och plats i
hetens uppskattning av europeisk lagstiftning och euro-
världen. Endast genom att tydligt förklara EU:s gemen-
peiska institutioner att öka, men de kommer inte i sig att
samma agenda och syfte under 2000-talet kommer våra
skapa en "känsla av tillhörighet" i förhållande till EU. För
medborgare att utveckla ett starkare egenansvar för det
europeiska projektet.
50
ATT BYGGA PÅ EU:s STYRKA
Många människor ser fortfarande 2030 som ett datum i
EU behöver med det snaraste en gemensam uppfattning
en avlägsen framtid och avfärdar alla förutsägelsers giltig-
om hur dess ambitiösa agenda ska kunna bli verklighet.
het. Men låt oss inte förledas. Världen går igenom en
Man måste identifiera de åtgärder som krävs för anpass-
period av snabba och långtgående globala förändringar,
ning till den globala eran samt kostnaderna och konsekven-
som kommer att fortsätta att ha en betydande inverkan
serna av att ingenting göra. Kort sagt måste EU förmedla
på medborgarnas liv. De senaste tjugo åren kanske bara
en gemensam vision om hur Europa kan säkra sin framtid.
har gett en antydan om vad framtiden har i beredskap. De
Det val vi står inför är därför tydligt: att bygga vidare på
kommande tjugo åren kommer tveklöst att påskynda och
EU:s starka sidor och utnyttja dess tyngd som kollektiv,
förvärra många av de tendenser vi ser. Tänk långsiktigt
bli en framträdande och relevant aktör i världen eller odla
men handla nu, med beslutsamhet – detta är ett budskap
fragmentering och överväga det absoluta förfallet som en
som måste ligga till grund för utformningen av Europas
möjlighet i en värld där reglerna fastställs av dem som har
politik i det nuvarande osäkra tidevarvet.
makt och inflytande.
Under de kommande åren måste EU följa en ambitiös
agenda. Det måste föra EU, dess medlemsstater och dess
I våra medborgares intresse!
medborgare närmare varandra, förnya Europas ekonomiska och sociala modell vid en tidpunkt då dess hållbar-
Europas starka sidor är genuina. Med den största mark-
het ifrågasätts genom externa och interna krafter, skapa
naden i världen, en fjärdedel av världshandeln och som
kunskapssamhället genom att ge individen egenmakt, på
givare av två tredjedelar av världens utvecklingsbistånd
bästa sätt utnyttja de skiftande demografiska mönstren
är EU en faktor att räkna med. Det erbjuder en gemen-
och invandringen, omvandla energibristen och klimatför-
sam infrastruktur, som förser medborgarna med ett stort
ändringen till möjligheter för samhällelig och ekonomisk
antal rättigheter, tjänster och möjligheter. EU:s politik och
utveckling, finna rätt jämvikt mellan frihet och trygghet
program har bidragit till att skapa ett sammanlänkat poli-
och bidra till att utforma världen så att Europas värden och
tiskt område, som omfattar kommunikationer, transport,
intressen kan tryggas.
sociala frågor, forskning och utbildning. Genom att organisera och reglera dessa så kallade "gemensamma områden"
möjliggör EU olika verksamheter för sina medborgare, före-
En gemensam agenda och vision för Europas
framtid
tag och regeringar.
EU ger också upphov till positiva associationer. Det är
Dessa mål och ambitioner kommer att kräva en radikal
en union som många gärna vill tillhöra, genom antingen
förändring i de nationella regeringarnas inställning till
anslutning eller invandring. Unionen kan berömma sig av
EU. Alltför ofta inser de inte att deras intressen på lång
en utomordentlig livskvalitet, som återspeglas i en förvän-
sikt i en multipolär värld, där det ömsesidiga beroendet
tad livslängd som är bland de högsta i världen. EU:s styr-
blir allt större, bäst tas tillvara på europeisk nivå i stället
ningsmodell – "styrning i partnerskap" – utgör ett exempel
för på nationell nivå. De har inte lyckats vinna medbor-
på effektiv regionalism: ett gemensamt offentligt utrymme
garnas stöd och medverkan, något som är avgörande för
med gemensam suveränitet och kapacitet att fastställa
projektets legitimitet. Mycket ofta har medlemsstaterna
gemensamma intressen, starka institutioner och rätts-
vänt sig inåt mot sig själva och fokuserat endast på sina
statsprincipens företräde. EU har gediget starka sidor som
nationella intressen, till nackdel för de vidare europeiska
grund: politisk stabilitet, en solid rättslig grund, framgångs-
intressena.
rik social och ekonomisk sammanhållning samt rik kulturell
och etnisk mångfald.
51
EU är mer än en gemensam marknad. Det är också en
och förenklade översynsförfaranden. Nu är EU mer än
union av värderingar, förkroppsligade i ställningstagandet
någonsin i stånd att koncentrera sig på medborgarnas
för mänskliga rättigheter, fred, frihet och solidaritet. Dessa
långsiktiga intressen och behov.
värderingar är av universell innebörd. Med stöd av Europas
medborgare, vetenskapsmän och politiker på alla nivåer
Nu står vi därför inför följande fråga: kan vi bygga vidare
kan EU ställa sig i spetsen för internationella insatser och
på unionens starka sidor till nytta för oss alla? Globalise-
anta stora globala utmaningar, inklusive social sammanhåll-
ringen och omfördelningen av makt i världen utgör ett
ning, klimatförändring, hållbar utveckling, och fred mellan
viktigt nytt argument för gemensamma EU-åtgärder. Det
nationerna.
är emellertid bara om grunden är solid som EU kan bli en
aktör att räkna med på den globala scenen. Detta uppdrag
Sist men inte minst har EU kapacitet att tänka och agera
fordrar politiskt mod och kollektiv ambition, solid prag-
i de europeiska medborgarnas intresse på lång sikt.
matism och en tydlig känsla för ideal som det är värt att
Medlemsstaternas agerande begränsas ofta av den dagliga
kämpa för. Hemma och utomlands. Låt oss bereda vägen.
politiska verkligheten, som är svårförenlig med långsiktig
Tillsammans. Nu.
planering. Europeiskt beslutsfattande är mindre utsatt för
detta slags kortsiktiga tryck och det finns därför större
utrymme för nya förslag. Efter Lissabonfördragets antagande har EU nu också de verktyg det behöver för att
förverkliga sina förslag, bland annat förstärkt samarbete
Foto: Europeiska unionen, 2010
52
KÄLLOR
Vi medlemmar i reflektionsgruppen skulle vilja tacka alla
Innaxisstiftelsen och dess ordförande Carlos Álvarez
dem, enskilda och institutioner, som på olika sätt har gett
Pereira, som hade den stora vänligheten att ge oss till-
oss ovärderlig hjälp med att genomföra detta uppdrag vi
gång till ett intranätsystem för dokumentsökning och för
anförtrotts. Vi vill rikta ett särskilt tack till:
kommunikation inom gruppen.
Reflektionsgruppens sekretariat utan vars hängivenhet
Universitetet i Ljubljana, professuren i bygginformatik, för
och effektiva arbetsinsats det inte skulle varit möjligt att
värdskapet för gruppens offentliga webbplats.
hålla våra överläggningar: Žiga Turk, generalsekreterare;
Max Keller-Noëllet, särskild rådgivare; Nicolás Pascual de la
Vår kollega Wolfgang Schuster, som tillsammans med
Parte, Noel White, Eija Kaskimo och Gwen McLean.
medarbetare i staden Stuttgart, generöst tog fram illustrationer till vårt arbete.
Våra rådgivare och assistenter som var entusiastiska och
oförtröttliga i sitt arbete: Carlos Westendorp y Cabeza,
Lika betydelsefullt var det kollektiva och individuella stöd vi
särskild rådgivare till ordföranden, Felipe González
fick från en hel rad ideella organisationer och föreningar,
Márquez; Rolands Lappuke, rådgivare till vice ordföran-
tankesmedjor och politiska analytiker, samtliga specialister
den Vaira Viķe-Freiberga; Nina Hyvärinen, rådgivare till
inom de ämnen som vår studie täcker: BEPA vid Europeiska
vice ordföranden Jorma Ollila; Jean Ellermann-Kingombe,
kommissionen (Bryssel), Berkeleyuniversitetet, Bruegel,
rådgivare till Lykke Friis; Stephan Petermann, rådgi-
Brussels European and Global Economic Laboratory, Centre
vare till Rem Koolhaas; Elin Burns, rådgivare till Richard
for European Policy Studies (CEPS) (Bryssel), Chatham
Lambert; Stefano Grassi, rådgivare till Mario Monti; Gregor
House (Royal Institute of International Affairs) (London),
Woschnagg, rådgivare till Rainer Münz; Lars Hoffman,
Regionkommittén, Confrontation Europe (Bryssel), Digital
rådgivare till Kalypso Nicolaïdis; Guillaume Klossa, rådgivare
Europe, Bryssel, European Centre vid Sciences-Po (Paris),
till Nicole Notat; Alexander Kreher, rådgivare till Wolfgang
European Climate Foundation, European Internet Founda-
Schuster; Andrzej Gulczynski, rådgivare till Lech Walesa.
tion, European Movement, Europaparlamentets utskott för
konstitutionella frågor, utrikesutskott och särskilda utskott
Alla dignitärer och experter som bevistade våra möten och
för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen, Euro-
generöst delade med sig av sin erfarenhet och sina kunska-
pean Studies Centre vid Oxfords universitet, Europeiska
per: José Manuel Barroso, Ivo Bozon, Etienne Davignon,
ekonomiska och sociala kommittén, Elcano Royal Institute
Jacques Delors, Nikiforos Diamandouros, Gérard Dumont,
for International and Strategic Studies (Madrid), ETNO,
Joschka Fischer, Valéry Giscard d'Estaing, Jean Domini-
Bryssel, Eurobarometer vid Europeiska kommissionen (Brys-
que Giuliani, Wim Kok, Alain Lamassoure, Pascal Lamy,
sel), EuropaNova (Paris), European Council on Foreign Rela-
Stephan Leibfried, Lenny Mendonca, Geoff Mulgan,
tions, the European Policy Centre (EPC) (Bryssel), European
Jean Pisani-Ferry, Maria João Rodrigues, André Sapir,
Union Institute for Security Studies (Paris), European Union
Andreas Schleicher, Luc Soete, Gerhard Stahl, Peter Suther-
Stagiaires Programme, Finska institutet för internationella
land, Antonio Vitorino, Nick Whitney och Jean-Pascal van
studier (Helsingfors), Friends of Europe (Bryssel), Funda-
Ypersele de Strihout.
ción Alternativas (Madrid), Fundación CIDOB (Barcelona),
Harvarduniversitetet, Institute of International Relations
Olaf Cramme och Elena Jurado från Policy Network i
(IDIS) (Aten), Jean Monnet Network, Navarino Initia-
London, som med stor flit utarbetade och redigerade slut-
tive (Thessaloniki), Notre Europe (Paris), Lisbon Council
rapporten.
(Bryssel), Andreas Papandreou Institute of Strategic and
Development Studies (ISTAME) (Aten), Princetonuniversitetet, Trans-European Policy Studies Association (Bryssel),
53
University Association for Contemporary European Studies
tolkar, översättare och annan rådspersonal som gjorde så
(UACES) (London), och University of New York.
mycket för att underlätta vårt arbete.
Vi skulle också vilja tacka övriga bidragsgivare:
Aymeric Bourdin, Guillaume Borie, Patricia Cadeiras, Pavlos
Eleftheriadis, Jean-François Jamet, Thomas Klau, Christian Mandl, Hartmut Mayer, Joaquin Munoz och Claudia
Schrag.
För att denna källredovisning ska bli helt komplett måste
vi framföra vårt tack till Javier Solana, Gusps tidigare
generalsekreterare/höge representant, Pierre de Boissieu,
EU-rådets generalsekreterare, David Galloway, hans kanslichef, Marc Lepoivre, generaldirektör vid EU-rådet samt
Foto: Europeiska unionen, 2010
54
Rådets generalsekretariat
PROJEKT EUROPA 2030
Utmaningar och möjligheter
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå
2010 — 54 s. — 21,0 x 29,7 cm
ISBN 978-92-824-2716-3
doi:10.2860/12688
HUR HITTAR MAN EU:S PUBLIKATIONER?
Gratispublikationer
•
Genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).
•
Hos Europeiska unionens representationer och delegationer.
Adressuppgifter finns på Internet (http://ec.europa.eu/) eller kan fås från
fax +352 292942758.
Avgiftsbelagda publikationer
•
Genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).
Avgiftsbelagda prenumerationer (t.ex. årsabonnemang på Europeiska unionens officiella
tidning och på rättsfallssamlingen från Europeiska unionens domstol)
•
Genom ett av Europeiska unionens publikationsbyrås försäljningsombud
(http://publications.europa.eu/others/agents/index_sv.htm).
QC-32-10-249-SV-C
10.2860/12688