Hälsokunskap kurs 1

24.9.2013
HÄLSOKUNSKAP 1
Hälsokunskapens grunder
Nina Westerback
LEKTION 10-15
Begreppsrymd
NÄRING OCH
HÄLSA
• Mat (köttbullar, social samvaro, njutning,
skapandeglädje…)
• Kost (helheten du äter)
Sid. 106-116
• Näring eller livsmedel (ost, margarin, mjöl)
• Näringsämnen
- Energigivande näringsämnen
Fetter, Kolhydrater, Proteiner (och alkohol)
- Icke energigivande näringsämnen
Vitaminer, mineraler, vatten
Näringsämne
Den del av ett födoämne som
• tillför kroppen energi
• behövs för – utveckling och förökning
- tillväxt (muskelmassa,ben)
- att upprätthålla liv
(minska sjukdomsrisken)
Energibehov 4-14 MJ/dygn =
1000-3000 kcal/dygn
Varierar beroende på
- Ålder (18 år ca 11 MJ=2600 kcal/dygn)
- Kroppsstorlek
- Hormonförändringar
- Kön
- Temperatur
- Fysisk aktivitet
Dynamo TE1 17
1
24.9.2013
Rekommenderad energifördelning
Näringsämnen som skyddar mot
folksjukdomar
• Kolhydrater 55-65 E% 17kJ/g= 4 kcal/g
• Omättade fetter
• Fett högst 30 E%
• Näringsfibrer
38kJ/g= 9 kcal/g
• Protein 10-15 E%
17kJ/g= 4 kcal/g
• Alkohol högst 5 E%
29kJ/g= 7 kcal/g
• Fibrer
25-35 g
• Kalium
• Kalcium
• C-vitamin
1kcal = 4,2kJ / 1kJ = 0,24 kcal
1MJ = 1000 kJ
Näringsrekommendationer
• Tallriksmodellen
• Kostcirkeln
• Näringspyramiden
• Fettlösliga vitaminer (A, D, E)
Allmänt om ätstörningar
• Har ökat märkbart i de västerländska länderna
• Finns ingen specifik orsak
• Media, skönhets ideal, prestations stress och överdrivet
hälsosamma levnadsvanor kan dock vara några orsaker
• Hör till de psykiska sjukdomar trots att konsekvenserna även
kan vara fysiska
• Oftast flickor i puberteten
• Börjar oftast omärkbart, men blir värre med tiden
• Personen som lider av ätstörningar har svårt att erkänna det
själv och nekar därför oftast hjälp
• Sjukdomen följer dig på ett eller annat sätt igenom hela livet
Anorexi
• Förvrängd kroppsbild. Ser
sig själv som fet
• Viktminskning. BMI<17,5
• Kroppen får inte näring
kalcium sugs upp från
benstommen och protein
från musklerna
• Långsammare puls
Anorexi
• Börjar ofta som bantning
• Tvångsmässigt räknande av kalorier och begränsar
födointaget till magra produkter som t.ex selleri och sallad
• Tvångsmässigt behov att motionera
• Depression
• Menstruationen uteblir (flickor)
• Fryser lätt
• Lagunohår på kroppen
• Spröda naglar
2
24.9.2013
Bulimi
Bulimi
• Vanligare sjukdom än anorexi
• Döljer ofta sjukdomen
• Äter enorma mängder mat och tömmer
• Vikten oftast normal
sedan magsäcken t.ex. genom att spy
Lättare spyreflexer
• Syrliga spyor fräter halsen, tandköttet och emaljen
• Mag- och tarmproblem
t.ex. magsmältningskanalen fungerar inte som den ska
• Oregelbunden eller utebliven menstruation (flickor)
Ortorexi
• Hälsosam kost blir ett tvång
• Livet blir begränsat
• Tränar överdrivet mycket
• Påverkar kroppen fysiskt ganska lite
• -> större psykiska skador
• Vanligare hos kvinnor
• Näringsbrist – hårlossning, trötthet och hjärtfel
• Depression och andra psykiska besvär
• Kan även leda till döden
DAGS ATT
UPPSÖKA
LÄKARE?
Egenvård och hälso- och sjukvårdssystemet
s.220-228
Lär dig tolka symptom
När skall man uppsöka läkare?
• Reflektera över hur du mår och vilka symptom du känner
• Feber: orsakas ofta av virusinfektion som går över av sig själv.
• Besvär som kan skötas hemma är lindriga skador, små
Vanligtvis hjälper vila och vätska. Om man har feber över en
vecka eller lider av andra besvärliga symptom skall man
kontakta läkare.
• Hosta: man kan dricka varmt, andas vattenånga och ta
hostmedicin. Om man även har hög feber, svårt att andas eller
stickande smärta skall man uppsöka läkare.
• Snuva: vanligtiv har man infektion i andningsvägarna och det
går över med förkylningen. Om det inte går över, eller om man
får snuva på våren eller sommaren ska man uppsöka läkare
infektioner, tillfällig värk eller smärta
• Mediciner skall inte intas I onödan eller I orätt syfte
• Därför säljs merparten av effektiva medicinerna på basis
av recept som skrivits av en läkare
3
24.9.2013
• Huvudvärk: det brukar hjälpa med att vila och ta en
• Urineringsbesvär: Vanligtvis går det över av sig själv. Man
värktablett. Om man har stött huvudet kraftigt eller även
lider av andra symptom som kräkningar ska man uppsöka
läkare.
• Buksmärta: vanligtvis beror det på bakterie- eller
virusinfektion I tarmen eller olämplig föda. Feber tyder
vanligtis på allvarligare infektion. Om man har svåra
smärtor vid högra nedre sidan av buken kan det vara
blindtarmsinflammation. Då ska man uppsöka läkare
ska dricka mycket klä sig varmt. Kvinnor kan lätt lida av
urinvägsinfektion (tranbärssaft kan hjälpa). Om det inte
går över skall man uppsöka läkare.
• Symptom I könsorganen: irritation, sveda och rodnad. Det
brukar hjälpa med att skölja med varmt vatten (INTE
TVÅL) och röra så lite som möjligt. Om det inte går över
skall man uppsöka läkare.
• Menstuationssmärta: unga kvinnor kan lida av häftiga
• Stukning: man kan stuka sin vrist, finger, hand eller knä.
menstruationssmärtor, det brukar lätta med åren.
Regelbunden motion brukar minska smärtan. Man kan
också ta värkmedicin, men om smärtan stör ditt liv eller du
även har andra avvikande symptom skall du uppsöka
läkare.
• Sår: Små sår kan skötas hemma, men om de inte läker
eller blir inflammerade skall man uppsöka läkare.
Vanligtvis hjälper det med vila och vara försiktig. Om det
inte går över eller smärtan är kraftig skall man uppsöka
läkare.
• Psykiska problem: Hos unga människor svänger humöret
lätt. Små saker kan kännas tunga. Prata med familj och
vänner! Om problemen känns för stora att bära och man
känner sig så nere att fritidsintressen och skolarbetet lider
skall man ta kontakt med hälsovårdare, psykolog eller
läkare.
Hälsovårdstjänster
FPA
• I Finland ansvarar kommunerna för invårnarnas hälso-
• FPA ansvarar för socialskyddet i Finland
och sjukvård. De kan samarbeta med andra kommuner.
• På s.k. centralsjukhus erbjuds mer krävande vård. Dit ska
man gå om man fått remiss eller om tillståndet är
brådskande och allvarligt
• Finns fem universitetssjukhus, dit remitteras de mest
krävande fallen.
• Administrerar förmåner som tryggar en skälig utkomst i
olika skeden i livet
• Verksamhet 10 miljarder/år
• 27% av socialutgifterna
• 7% a BNP (GDP på engelska)
4
24.9.2013
Varför vakar unga?
• Mängden skärmtid är kopplat till sömnstörningar
• Egen TV försämrar livsstilen (dator?)
• >3h skärmtid /dag  sömnproblem vid 20 år
• Mediaflödet, chattande, spel, telefoner…
Sömnen förbättrar:
• Prestationsförmågan
• Reaktionsförmågan
• Kognitiva
utvecklingen
• Social press
• Kreativiteten
• Minnet
• Obekväma träningstider
• Motivationen
• Inlärningsförmågan
• Snabba fysiologiska förändringar
• Skolprestationer och
• Koncentrationsnivån
trivsel
• Social förmåga
• Självkänslan
Inlärningsförmågan befrämjas
• Inlärning av nya saker
• Inlärda saker förflyttas från arbetsminnet till
långtidsminnet
• Mer fakta fastnar om vi sover tillräckligt
• Rutiner kan lyckas trots sömnbrist
• problem löser vi sällan trötta
• Lönar sig inte att vaka inför ett prov
• Kunskapsmaterial som nyligen lagrats hittas bättre genom
repetition följande dag
• Den tidiga djupa sömnen viktigast för kunskapsinlärningen
• Inlärning av motoriska färdigheter sker under den lätta
sömnen
• Känslolivet utvecklas när vi drömmer
• Under sömnen utsöndras växthormon. Man växer på
nätterna - viktig för barn och ungas tillväxt
Sömnens olika stadier
Brist på sömn försämrar:
• Insomnandet: dåsighet, slumrande.
• Immunförsvaret
• Lätt sömn: man reagerar knappt på yttre stimuli. Utgör
• Sockertoleransen
hälften av en människas sömn.
• Djup sömn: Total avlappning. Hjärnan återhämtar sig
mest. En fjärde del av en vuxen människas sömn.
• REM-sömn: vi drömmer. REM-sömnen återställer hjärnan
från djupa sömnen till ett tillstånd som närmar sig
vakenhet.
• Hjärnan och hjärtats funktion
• Humöret och välbefinnandet
• ..och har ett eventuellt samband med fetma
5
24.9.2013
Hur främjar man en god nattsömn?
Må bra på jobbet
• Sunda levnadsvanor: motionera, äta sunt, undvika
• Psykiska, fysiska och sociala faktorer har en stor
överdriven stress och lägga sig i tid
• Alkohol är inte ett bra sömnmedel, leder till att sömnen blir
orolig och full av avbrott
• Drick inte kaffe på kvällen
• Ät ett lätt kvällsmål
• Läs en bok/lyssna på lugn musik och klä dig skönt/varmt.
Ta en dusch eller varmt bad/bastu innan läggdags.
betydelse för hur vi mår på jobbet
• Välorganiserat och väldimensionerat arbete känns
meningsfullt och tillräckligt utmanande
• Möjlighet att lära sig nytt och utvecklas
• Om man har för mycket arbete eller om tidspressen är för
stor känns arbetet betungande
• För lätt och för lite arbete kan kännas frustrerande
• Viktigt att inte belasta kroppen fel eller för mycket
Pigga upp vardagen
• Arbetsgemenskap och god atmosfär främjar hälsan och
• Ta pauser
gagnar organisationen
• Mobbning på jobbet skadar hälsan och
arbetsgemenskapen
• Arbetskyddslagen säger att man inte får trakassera sina
arbetskamratter eller utsätta dem för osakligt bemötande
• Arbetsgivaren är skyldig att ingripa om det sker
• Sträck på dig
After work
Alla svarar på:
• Låt musiken fly iväg med dig
• Känner du dig stressad ofta?
• Umgås med arbetskompisar
• Att älta ogjorda arbeten tär mer på krafterna än att ägna
sig åt en arbetsuppgift
• Ogjorda arbeten förblir ogjorda om man bara oroar sig
över dem
• Gå ut och rör på dig
• Slöa och lata dig
• Vad gör dig stressad?
• Unna dig en tupplur
• Läs en bok eller tidning
• Vad gör du för att slappna av?
• Massera varandra
6
24.9.2013
Symptom på stress
Symptom på utmattning
• Magbesvär
• Sömnlöshet
• Återkommande huvudvärk
• Depression
• Smärta i nacke och skuldror
• Snabbare puls samt sömnsvårigheter
• Livet känns tungt
• Trötthet
• Mår dåligt, känner olust
• Lindrig ångest
• Ständig trötthet
• Irritation
• Koncentrationssvårigheter
• Försämrat minne
Hur kan utmattning behandlas?
• Läkemedel hjälper inte
• Inte ens bara vila hjälper
• Man behöver rekreation, stimulans och glädjeämnen
• Ibland kan miljöbyte behövas, samt extra näring för att
KÖNSSJUKDOMAR
balansera upp binjurarna och andra hormonella obalanser
Sexuellt överförbara sjukdomar
Hepatiter
• Leverinfektioner som orsakas av olika virus.
• Klamydia, syfilis, gonorré
• Hepatit B och C = virusinfektioner som leder till
inflammation i levern
• HIV, herpes, papillomvirus (kondylom)
• Hepatit A är vanligast hos resenärer och smittar via mat
och dryck.
• Hepatit B smittar via blod och sex.
• Hepatit C är starkt kopplat till användning av intavenösa
droger
• Hepatit A- och B-smittor kan förhindras genom
vaccinering.
7
24.9.2013
Smitta
Symptom och diagnostisering
• Oskyddat samlag
• Analsex – stor smittorisk pga sårbildning
• De flesta könssjukdomarna är symptomfria
• Oralsex
• Klamydia och gonorre’ kan konstateras genom urinprov
Hepatit B och C och HIV smittar även
• Under graviditet från mor till barn
• Via blod
• HIV, hepatit och syfilis (kuppa) kan konstateras genom
Kondomanvändning
Kondomanvändning forts.
ca 1 vecka efter smittotillfället
• Bryt kondomförpackningen på mitten. Det finns en liten
skåra på mitten, som är lätt att känna om det är mörkt.
• Rulla sedan upp kondomen en bit, så att du vet åt vilket
håll den ska rullas på.
• Personen som ska ha på kondomen ska ha stånd när
den rullas på. Om penisen har förhud, dra tillbaka den.
• När du rullat på kondomen en liten bit trycker du
försiktigt ut luften längst upp i kondomen. Sen fortsätter
du att rulla på kondomen ner över hela penisen ända ner
till penisroten. Hela kondomen ska rullas ut, även om det
blir lite ”korvigt” längst ner.
Test
Avgiftsfri undersökning och behandling på
• hälsocentralerna
• polikliniken för könssjukdomar vid Helsingfors hud- och
allergisjukhus
vardagar kl. 8-12
• HIVtest på AIDS-stödcentralen www.aidstukikeskus.fi
Avgiftsbelagd undersökning och behandling
• på privatmottagningar
blodprov först ca 2 månader efter smittotillfället
• Om kvinnans vagina är torr kan vattenlösligt eller
silikonbaserat glidmedel användas
• Efter samlaget bör du dra ut penis innan styvnaden
avtagit. Håll runt kondomens ring när penis dras ut så att
kondomen sitter kvar
• Använd inte samma kondom två gånger eller två
kondomer på en gång
• Släng kondomen i en soppåse. Spola inte ner den i
toaletten. En kondom rymmer cirka 7 liter vatten, och kan
orsaka stopp i vattenledningarna
Hiv/aids
• Hiv-testen togs i allmänt bruk i Finland år 1985. Med
antikroppstest som görs på vanliga blodprov konstateras
hiv-infektionen senast tre månader efter den eventuella
överföringen.
• För långt framskridna HIV-infektionsfall kan vården
kompliceras, och därför vore det viktigt att HIV-infektionen
upptäcks snabbt.
• Finländarnas hiv-infektioner konstaterades i genomsnitt
fyra år efter infektering enligt en undersökning baserad på
livstidsanalyser från år 1996 (Kansanterveys 8/1996).
• > 20 % av fallen konstateras i aids-skedet nära hivinfektionens slutskede.
8
24.9.2013
Hiv / Aids
• Hiv-infektionen förstör kroppens immunförsvar långsamt.
• En obehandlad hiv-infektion framskrider till aids-skedet
och leder till döden i medeltal inom loppet av tolv år.
• Med de nya effektiva hiv-medicinerna kan den här tiden
förlängas märkbart.
Hiv/aids
• Av de 1 625 insjuknade som konstaterats i Finland under
drygt tjugo års tid har 324 avlidit (2003).
• Av dessa har 250 avlidit i immunbrist dvs. i aids, och de
övriga i sjukdomar eller dött i olyckor.
• I Finland har över hälften av hiv-fallen konstaterats hos
20–34-åringar (<20 procent av befolkningen hör till den
åldersklassen)
Infektionerna via sexuellt umgänge
Hiv-epidemi bland sprutnarkomaner
• På 1980-90-talet hade största delen av hiv smittats via
• Hiv-epidemi bland sprutnarkomaner i Helsingfors 1998.
sex mellan män.
• Antalet sjönk dock under 1990-talet
• Antalet hiv-infektioner, som förmedlats via sex mellan
man och kvinna har småningom ökat
• Antalet fall hos kvinnor nu 40%.
• På hälsorådgivningarna utfördes en anonym ”drop-in-test”
Hiv hos mödrar och barn i Finland
MÖDRAR
• 5-7 hiv-positiva gravida/ år 1993-2001
• 13 hiv-positiva gravida år 2003
BARN
• Genom bromsmedicinering under graviditeten och efter
födseln kan man förhindra HIV-infektioner hos nyfödda.
• Av ca 100 hiv positiva mödrar har 1 barn smittats

• 3% var hiv-infekterade 1998
• 1,2% var hiv-infekterade 2002
Infektioner från blodprodukter i
Finland
• Hiv-viruset smittar lätt via otestade blodprodukter och
smutsiga instrument.
• I Finland finns bara åtta via blodprodukter överförda hiv-
fall och de har konstaterats 1983–1985.
• Senare via blod infekterade finländare har smittats
utomlands
9
24.9.2013
Smittosamma sjukdomar
SMITTOSAMMA
SJUKDOMAR DEL 1
Bakterier
• Bakterier
• Virus
• Svamp
• Parasiter
Resistens
• Bakteriernas enda uppgift är att förökas och leva.
• När de blir hotade börjar de söka nya vägar för sin
överlevnad
• Genförflyttning
• Mutation
Influensa
• Influensaviruset kan inte föröka sig på egen hand.
• Använder taggar på sin yta för att bryta sig in i
luftvägarnas celler och tvingar cellen att tillverka
tiotusentals viruskopior
• Immunsystemet lär sig känna igen taggarna och kan
därmed slå tillbaka inkräktaren
Influensa
• Den som redan har haft en influensa blir inte sjuk av
samma virus igen
• Viruset ändrar utseende på sina taggar och den nya
smittan kan orsaka en svår pandemi
• En person blir smittad av influensa ca sex till åtta gånger
under sin livstid
10
24.9.2013
Influensa
Influensa under 1900-talet
Tre pandemier under 1900-talet.
• Spanska sjukan 1918-1919
• dödade mellan 25 och 50 miljoner
• 1918-19 Spanska sjukan - 1/50 dog
människor över hela världen (cirka 38 000 i
Sverige
• troligen den mest dödliga pandemin hittills i
mänsklighetens historia
• orsak till fler dödsfall än såväl pesten som
aids.
• 1957-58 Asiaten – 1/1000 dog
• 1968-69 Hongkonginfluensan– 1/1000 dog
FÄSTINGSJUKDOMAR
Fågelinfluensa
• Influensavirus typ A förekommer normalt i tarmkanalen hos fåglarna. en
tredjedel av världens alla vilda fåglar är smittade med någon subtyp av
fågelinfluensa Influensa
• Det finns flera subtyper, och dessa klassificeras genom de två olika proteiner
(antigener) som finns på ytan av viruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas
(N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. 
144 olika virustyper.
• Till två undergrupper (H5 och H7) hör virus (t.ex. nuvarande H5N1), som kan
orsaka allvarliga fågelinfluensaepidemier
Kumlingesjukavirus
• Alla fågelinfluensavirus smittar dåligt till människan
Borreliosbakterie
11
24.9.2013
Borrelios
• Bakteriesmitta via fästingar
• Drabbar >3000 finländare varje år
Borrelia
Fästing
Borrelios – Lymes sjukdom yle teema 2009
Symptom
• Hudfläck
• Influensaliknande symptom
Neuroborrelios
• MS-lika symptom
• Förlamningar, hjärtsvikt
• Endel symptomfria
vård
• Abtibiotikabehandling genast
• 3v intravenöst  månader
• Kan bli symptomfri kvar i kroppen
• Symptomen uppkommer mer av
•
kroppens försvar än av bakterien
Endel symptomfria
24.9.2013
Nina Westerback
71
24.9.2013
72
Spelar kosten nån roll?
• Familjen kärnfrisk:
http://www.tv4.se/1.1882850/2010/10/28/sa_blev_de_familje
n_karnfrisk
KORT INTRODUKTION TILL
MÄNSKANS NATURLIGA
FÖDA
• 0:37-5:51
12
24.9.2013
24.9.2013
73
24.9.2013
Den optimala kosten
Den optimala kosten
• Folket på
• Inuiterna
74
Kitava
24.9.2013
75
24.9.2013
76
Vad åt vi förr?
Källa: www.kostdoktorn.se
24.9.2013
Vad åt vi inte förr?
77
24.9.2013
78
Godis och skräpmat
• Det här är inte riktig mat:
• Godis
• Limsa
• Glass
• Hamburgare, franskisar
• Energidrycker
• Saft
• Bulle, kex
• Färdiga snacks
13
24.9.2013
79
24.9.2013
80
24.9.2013
Varför är det dåligt då?
Betydelse har…
• Socker
• Fettet i maten
• Renad stärkelse
• Renade kolhydrater: socker, mjöl
• Dåliga fetter
• Matens näringsinnehåll
• Vitaminer
• Mineraler
• Antioxidanter
• Salt
• Tillsatser
• FÖR LITE NÄRING I NATURLIG FORM
• Omega 6/3-balansen
81
24.9.2013
82
24.9.2013
Inte bara vad, utan hur
E-koden
• Äta tillsammans
Kdlöw kfuoold djkkd lldlöotiof. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd djfk
wehh! Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj. Sölfje oud9kn kwu
ekk lösj. Kodo kks.
• Positiv omgivning
• Sitta ner
• Vila en stund efter maten, även före
Kdkl oudio kuiso lfiis oo ldl. Wiii lösj örm, kksdh lldj kwcop.
Wkid öödj ocune kk pepj lvuo. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd olsll
wehh. Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj.
• Tugga maten
• Uppskatta maten, tycka om maten
• Inte äta när du är arg
Goii lwll pfuucn oud9kn ooodm wjncn3e whjk. Sölfje elölf
kwu rippd lösj. Udook llfjj ooiw.
• Äta mat som är tillredd för hand, gärna nytillredd
83
24.9.2013
84
24.9.2013
Socker
Var finns sockret?
Sokerin kulutus, kg/henkilö/vuosi
35
• Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker
32,6
• 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse
30
• >> totalt 48 gram socker
25
• Jämför: 5 dl cocacola: 54,5 g socker
20
kulutus
15
10
4
5
0,1
0,4
1700
1750
0
1850
2010
Tosiruoka – Riktig mat, Nina Westerback
14
24.9.2013
85
24.9.2013
Var finns sockret?
86
24.9.2013
Fetma i USA
• Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker
• 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse
• >> totalt 48 gram socker
• Jämför: 5 dl cocacola: 54 g socker
Källa: www.kostdoktorn.se
24.9.2013
Nina Westerback
87
24.9.2013
Nina Westerback
88
24.9.2013
Nina Westerback
89
24.9.2013
Nina Westerback
90
15
24.9.2013
24.9.2013
Nina Westerback
91
24.9.2013
Nina Westerback
92
24.9.2013
Nina Westerback
93
24.9.2013
Nina Westerback
94
24.9.2013
Nina Westerback
95
24.9.2013
Nina Westerback
96
16
24.9.2013
24.9.2013
97
24.9.2013
Blodsockerkurvan
Fetma
• En hoppig kurva
• Vad beror fetma på?
98
• En jämn kurva
Kcal in – kcal out = viktskillnad?
• Vad är en kolhydrat?
• Lättja, dålig självdisciplin?
• Glupskhet?
• Gener?
24.9.2013
99
24.9.2013
100
Feta är inte lata eller glupska!
Vad är fett?
• Övervikt beror inte på
• Lättja
• Glupskhet
• Dålig självdisciplin
• Fettsyror har viktiga uppgifter i kroppen
• Fettlösliga vitaminer
• Hjärnans utveckling
• Immunförsvaret
• Omega 3-fetterna: inflammationshämmande, huden, blodkärlen,
blodtrycket
• Fettvävnaden: stötdämpning, energilager, värmeisolering,
hormoner
• Vanlig övervikt beror på
• En hormonell obalans i kroppen
• Fett håller dig mätt länge
• Fett stimulerar fettets ämnesomsättning på ett naturligt
sätt
• För lite fett kan störa aptitregleringen
24.9.2013
101
24.9.2013
Metabolt syndrom
Tallriken
• Bukfetma + två av följande:
• Störd sockerämnesomsättning
• Förhöjda triglycerider
• För lågt HDL
• Högt blodtryck
• Lite olika tallriksbehov för
• Friska mänskor i balans
• Överviktiga
• Kraftigt överviktiga
• Barn
• Specialfall…
• Ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom
102
• Samband med bl.a. demens och vissa cancerformer
17