Hälsokunskap kurs 1

28.10.2013
HÄLSOKUNSKAP 1
Hälsokunskapens grunder
Nina Westerback
SJUKDOMAR I STÖD
OCH
RÖRELSEORGANEN
LEKTION 10-15
Artros
• Ledbrosket förstörs.
• I början förkommer smärta vid belastning, senare
även då man är stilla.
• Minskar ledens rörlighet.
• Drabbar oftast knä- och höftlederna.
• Vanligt hos äldre personer.
• Behandlas med läkemedel, fysioterapi samt med
ledproteser.
Ledgångsreumatism
Osteoporos
• Drabbar ofta 55-60 åringar.
• Benmassan minskar.
• Leden inflammeras av okänd orsak.
• Den sväller upp, rodnar och känns varm.
• Drabbar äldre.
• Värre på morgnarna.
• Faller man bryter man lätt ett ben.
• Behandlas med inflammationshämmande läkemedel,
• Otillräckligt med vitamin D eller kalcium,
rehabilitering samt korrigerande operationer.
• Även kosten kan ha betydelse.
tobaksrökning, ålderdom, otillräcklig belastning
av skelettet och hormonförändringar kan leda till
osteoporos.
1
28.10.2013
Motion
Ryggsjukdomar
• Människor som motionerar regelbundet har en benmassa
• Vanligt i Finland.
som är 10 % tätare än en som inte motionerar.
• En näringsrik kost påverkar bentätheten.
• Genetisk benägenhet, arbetsmiljön, ens egen
Skolios
Behandling av ryggsmärta
• Krökning av ryggraden.
• Sängläge rekommenderas inte.
• Kan ge upphov till smärta men kan också vara
• Fortsätt med dina dagliga sysslor.
symptomfri.
• Blir ofta mera synlig då man växer upp.
• Kan korrigeras med korsett eller operation i de
svåraste fallen.
• Olika längd på benen kan också leda till skolios.
• Ansträng ryggen så mycket smärtan tillåter.
kondition, sociala, ekonomiska och ålder
påverkar ryggbesvären.
• Var femte person över 30 lider av ryggsmärtor.
• Se till att ryggmusklerna och magmusklerna är i
skick och att din arbetsställning är ergonomisk.
• Uppsök fysioterapeut
Diabetes typ I
• I Finland förekommer diabetes typ I mer än någon
annanstans i världen
DIABETES
• Incidensen har ökat under de senaste årtiondena
Sid 75-76
• Produktionen av insulin minskar eller avtar helt i
• Orsaken är oklar
bukspottskörteln
• Sockret kan inte då transporteras från blodet till cellerna
2
28.10.2013
Diabetes typ I
Diabetes av typ 2
• Det leder till att cellerna svälter medan blodsockerhalten
• Samma symptom som vid typ 1 diabetes
stiger
• Socker hittas i urinet
• Man magrar, blir törstig och trött
• Diabetes typ I behandlas med insulinmedicinering
• Kroppen kan inte utnyttja det insulin som produceras (mer
eller mindre än normalt) = Insulinresistens
• Kallas även åldersdiabetes / vuxendiabetes
• Uppkommer småningom
• Fasteglukosvärde > 7 mmol/l (normalt 4-6 mmol/l)
• Prevalens ca 400 000 personer i Finland. Beräknas ökas
under de kommande åren.
Diabetes av typ 2
Orsak:
- Genetisk/nedärvd
- 70% risk om vardera förälder har
- 40% risk om ena föräldern har
- Livsstil – sockerrik diet, övervikt
- Stress / sömnbrist
Följdsjukdomar
Behandling
Vård beroende på hur svår sjukdomen är:
- Balanserad diet
- Medicinering
- Insulininjektioner
• Målet med behandlingen är att diabetikern ska må bra
och att följdsjukdomar ska förebyggas, livslängden
förlängas och livskvaliteten bli bättre.
• Risken att få kranskärlssjukdom 2–4 gånger så stor som
för andra.
• Diabetiker får inlagringar i kärlväggarna (ateroskleros)
lättare än andra.
• Ständigt förhöjt blodsocker kan ha skadlig påverkan på
både artärer och kapillärer (de små blodkärlen).
Ögon och njurar drabbas lättast av skador. Det kan
leda till sämre syn och nedsatt njurfunktion.
• Cirkulationsrubbningar och alltför högt blodsocker
medför också nervpåverkan. Det kan bl.a. leda till
fotskador och impotens.
• Diabetes förkortar livet I genomsnitt med 10 år
3
28.10.2013
Metabolt syndrom
• Om man diagnostiseras I tid och sköter om sin diabetes
omsorgsfullt kan man lindra och rentav förhindra
eventuella följdsjukdomar
• En övervikt på tjugo kilogram ökar incidensen tiofalt under
en uppföljningsperiod på tio år
En anhopning av olika faktorer som ökar risken för diabetes och hjärt och kärlsjukdomar:
A.
Bukfetma. Midjemått: > 94 cm för män. > 88 cm för kvinnor
B.
Minst två av följande:
Förhöjt blodtryck >130/85
Förhöjt fasteglukosvärde > 6,1 mmol/l
Förhöjda fettsyror (triglycerider) fs-Trigly >1,70
Lågt HDL-kolesterol
< 1,2 mmol/l för kvinnor
< 1,0 mmol/l för män
C. Ofta även: Gikt, sömnapne’, depression
Sexuellt överförbara sjukdomar
• Klamydia, syfilis, gonorré
KÖNSSJUKDOMAR
• Hepatit B och C = virusinfektioner som leder till
inflammation i levern
• HIV, herpes, papillomvirus (kondylom)
Hepatiter
Smitta
• Leverinfektioner som orsakas av olika virus.
• Oskyddat samlag
• Hepatit A är vanligast hos resenärer och smittar via mat
• Analsex – stor smittorisk pga sårbildning
och dryck.
• Hepatit B smittar via blod och sex.
• Hepatit C är starkt kopplat till användning av intavenösa
droger
• Hepatit A- och B-smittor kan förhindras genom
vaccinering.
• Oralsex
Hepatit B och C och HIV smittar även
• Under graviditet från mor till barn
• Via blod
4
28.10.2013
Symptom och diagnostisering
Kondomanvändning
• Bryt kondomförpackningen på mitten. Det finns en liten
• De flesta könssjukdomarna är symptomfria
• Klamydia och gonorre’ kan konstateras genom urinprov
ca 1 vecka efter smittotillfället
• HIV, hepatit och syfilis (kuppa) kan konstateras genom
blodprov först ca 2 månader efter smittotillfället
skåra på mitten, som är lätt att känna om det är mörkt.
• Rulla sedan upp kondomen en bit, så att du vet åt vilket
håll den ska rullas på.
• Personen som ska ha på kondomen ska ha stånd när
den rullas på. Om penisen har förhud, dra tillbaka den.
• När du rullat på kondomen en liten bit trycker du
försiktigt ut luften längst upp i kondomen. Sen fortsätter
du att rulla på kondomen ner över hela penisen ända ner
till penisroten. Hela kondomen ska rullas ut, även om det
blir lite ”korvigt” längst ner.
Kondomanvändning forts.
Test
• Om kvinnans vagina är torr kan vattenlösligt eller
Avgiftsfri undersökning och behandling på
• hälsocentralerna
• polikliniken för könssjukdomar vid Helsingfors hud- och
allergisjukhus
vardagar kl. 8-12
• HIVtest på AIDS-stödcentralen www.aidstukikeskus.fi
Avgiftsbelagd undersökning och behandling
• på privatmottagningar
silikonbaserat glidmedel användas
• Efter samlaget bör du dra ut penis innan styvnaden
avtagit. Håll runt kondomens ring när penis dras ut så att
kondomen sitter kvar
• Använd inte samma kondom två gånger eller två
kondomer på en gång
• Släng kondomen i en soppåse. Spola inte ner den i
toaletten. En kondom rymmer cirka 7 liter vatten, och kan
orsaka stopp i vattenledningarna
Hiv/aids
Hiv / Aids
• Hiv-infektionen förstör kroppens immunförsvar långsamt.
• Hiv-testen togs i allmänt bruk i Finland år 1985. Med
antikroppstest som görs på vanliga blodprov konstateras
hiv-infektionen senast tre månader efter den eventuella
överföringen.
• För långt framskridna HIV-infektionsfall kan vården
kompliceras, och därför vore det viktigt att HIV-infektionen
upptäcks snabbt.
• Finländarnas hiv-infektioner konstaterades i genomsnitt
fyra år efter infektering enligt en undersökning baserad på
livstidsanalyser från år 1996 (Kansanterveys 8/1996).
• > 20 % av fallen konstateras i aids-skedet nära hivinfektionens slutskede.
• En obehandlad hiv-infektion framskrider till aids-skedet
och leder till döden i medeltal inom loppet av tolv år.
• Med de nya effektiva hiv-medicinerna kan den här tiden
förlängas märkbart.
5
28.10.2013
Hiv/aids
Infektionerna via sexuellt umgänge
• Av de 1 625 insjuknade som konstaterats i Finland under
drygt tjugo års tid har 324 avlidit (2003).
• Av dessa har 250 avlidit i immunbrist dvs. i aids, och de
• På 1980-90-talet hade största delen av hiv smittats via
sex mellan män.
övriga i sjukdomar eller dött i olyckor.
• I Finland har över hälften av hiv-fallen konstaterats hos
20–34-åringar (<20 procent av befolkningen hör till den
åldersklassen)
• Antalet sjönk dock under 1990-talet
Hiv-epidemi bland sprutnarkomaner
Hiv hos mödrar och barn i Finland
• Hiv-epidemi bland sprutnarkomaner i Helsingfors 1998.
• På hälsorådgivningarna utfördes en anonym ”drop-in-test”

• 3% var hiv-infekterade 1998
• 1,2% var hiv-infekterade 2002
• Antalet hiv-infektioner, som förmedlats via sex mellan
man och kvinna har småningom ökat
• Antalet fall hos kvinnor nu 40%.
MÖDRAR
• 5-7 hiv-positiva gravida/ år 1993-2001
• 13 hiv-positiva gravida år 2003
BARN
• Genom bromsmedicinering under graviditeten och efter
födseln kan man förhindra HIV-infektioner hos nyfödda.
• Av ca 100 hiv positiva mödrar har 1 barn smittats
Infektioner från blodprodukter i
Finland
• Hiv-viruset smittar lätt via otestade blodprodukter och
smutsiga instrument.
• I Finland finns bara åtta via blodprodukter överförda hiv-
fall och de har konstaterats 1983–1985.
SMITTOSAMMA
SJUKDOMAR
• Senare via blod infekterade finländare har smittats
utomlands
6
28.10.2013
Smittosamma sjukdomar
Bakterier
• Bakterier
• Virus
• Svamp
• Parasiter
Resistens
Influensa
• Bakteriernas enda uppgift är att förökas och leva.
• Influensaviruset kan inte föröka sig på egen hand.
• När de blir hotade börjar de söka nya vägar för sin
• Använder taggar på sin yta för att bryta sig in i
överlevnad
• Genförflyttning
• Mutation
luftvägarnas celler och tvingar cellen att tillverka
tiotusentals viruskopior
• Immunsystemet lär sig känna igen taggarna och kan
därmed slå tillbaka inkräktaren
Influensa
• Den som redan har haft en influensa blir inte sjuk av
samma virus igen
• Viruset ändrar utseende på sina taggar och den nya
smittan kan orsaka en svår pandemi
• En person blir smittad av influensa ca sex till åtta gånger
under sin livstid
7
28.10.2013
Influensa
Tre pandemier under 1900-talet.
• 1918-19 Spanska sjukan - 1/50 dog
• 1957-58 Asiaten – 1/1000 dog
• 1968-69 Hongkonginfluensan– 1/1000 dog
Influensa under 1900-talet
Fågelinfluensa
• Spanska sjukan 1918-1919
• dödade mellan 25 och 50 miljoner
människor över hela världen (cirka 38 000 i
Sverige
• troligen den mest dödliga pandemin hittills i
mänsklighetens historia
• orsak till fler dödsfall än såväl pesten som
aids.
• Influensavirus typ A förekommer normalt i tarmkanalen hos fåglarna. en
tredjedel av världens alla vilda fåglar är smittade med någon subtyp av
fågelinfluensa Influensa
• Det finns flera subtyper, och dessa klassificeras genom de två olika proteiner
(antigener) som finns på ytan av viruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas
(N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. 
144 olika virustyper.
• Till två undergrupper (H5 och H7) hör virus (t.ex. nuvarande H5N1), som kan
orsaka allvarliga fågelinfluensaepidemier
• Alla fågelinfluensavirus smittar dåligt till människan
FÄSTINGSJUKDOMAR
Kumlingesjukavirus
Borreliosbakterie
Fästing
Borrelia
8
28.10.2013
Borrelios
• Bakteriesmitta via fästingar
• Drabbar >3000 finländare varje år
Borrelios – Lymes sjukdom yle teema 2009
Symptom
• Hudfläck
• Influensaliknande symptom
Neuroborrelios
• MS-lika symptom
• Förlamningar, hjärtsvikt
• Endel symptomfria
• Symptomen uppkommer mer av
kroppens försvar än av bakterien
• Endel symptomfria
vård
• Abtibiotikabehandling genast
• 3v intravenöst  månader
• Kan bli symptomfri kvar i kroppen
NÄRING OCH
HÄLSA
Sid. 106-116
Begreppsrymd
• Mat (köttbullar, social samvaro, njutning,
skapandeglädje…)
• Kost (helheten du äter)
• Näring eller livsmedel (ost, margarin, mjöl)
Näringsämne
Den del av ett födoämne som
• tillför kroppen energi
• behövs för – utveckling och förökning
- tillväxt (muskelmassa,ben)
- att upprätthålla liv
(minska sjukdomsrisken)
• Näringsämnen
- Energigivande näringsämnen
Fetter, Kolhydrater, Proteiner (och alkohol)
- Icke energigivande näringsämnen
Vitaminer, mineraler, vatten
9
28.10.2013
Energibehov 4-14 MJ/dygn =
1000-3000 kcal/dygn
Varierar beroende på
- Ålder (18 år ca 11 MJ=2600 kcal/dygn)
- Kroppsstorlek
- Hormonförändringar
- Kön
- Temperatur
- Fysisk aktivitet
Dynamo TE1 17
Rekommenderad energifördelning
• Kolhydrater 55-65 E% 17kJ/g= 4 kcal/g
• Fett högst 30 E%
38kJ/g= 9 kcal/g
17kJ/g= 4 kcal/g
• Alkohol högst 5 E%
29kJ/g= 7 kcal/g
• Fibrer
25-35 g
• Protein 10-15 E%
1kcal = 4,2kJ / 1kJ = 0,24 kcal
1MJ = 1000 kJ
Näringsämnen som skyddar mot
folksjukdomar
Näringsrekommendationer
• Omättade fetter
• Tallriksmodellen
• Näringsfibrer
• Kostcirkeln
• Kalium
• Näringspyramiden
• Kalcium
• C-vitamin
• Fettlösliga vitaminer (A, D, E)
Allmänt om ätstörningar
• Har ökat märkbart i de västerländska länderna
• Finns ingen specifik orsak
• Media, skönhets ideal, prestations stress och överdrivet
hälsosamma levnadsvanor kan dock vara några orsaker
• Hör till de psykiska sjukdomar trots att konsekvenserna även
kan vara fysiska
• Oftast flickor i puberteten
• Börjar oftast omärkbart, men blir värre med tiden
• Personen som lider av ätstörningar har svårt att erkänna det
Anorexi
• Förvrängd kroppsbild. Ser
sig själv som fet
• Viktminskning. BMI<17,5
• Kroppen får inte näring
kalcium sugs upp från
benstommen och protein
från musklerna
• Långsammare puls
själv och nekar därför oftast hjälp
• Sjukdomen följer dig på ett eller annat sätt igenom hela livet
10
28.10.2013
Anorexi
Bulimi
• Börjar ofta som bantning
• Vanligare sjukdom än anorexi
• Tvångsmässigt räknande av kalorier och begränsar
födointaget till magra produkter som t.ex selleri och sallad
• Tvångsmässigt behov att motionera
• Äter enorma mängder mat och tömmer
sedan magsäcken t.ex. genom att spy
Lättare spyreflexer
• Syrliga spyor fräter halsen, tandköttet och emaljen
• Mag- och tarmproblem
t.ex. magsmältningskanalen fungerar inte som den ska
• Depression
• Menstruationen uteblir (flickor)
• Fryser lätt
• Lagunohår på kroppen
• Spröda naglar
Ortorexi
Bulimi
• Hälsosam kost blir ett tvång
• Döljer ofta sjukdomen
• Livet blir begränsat
• Vikten oftast normal
• Tränar överdrivet mycket
• Oregelbunden eller utebliven menstruation (flickor)
• Påverkar kroppen fysiskt ganska lite
• Näringsbrist – hårlossning, trötthet och hjärtfel
• -> större psykiska skador
• Depression och andra psykiska besvär
• Vanligare hos kvinnor
• Kan även leda till döden
28.10.2013
Nina Westerback
65
28.10.2013
66
Spelar kosten nån roll?
• Familjen kärnfrisk:
http://www.tv4.se/1.1882850/2010/10/28/sa_blev_de_familje
n_karnfrisk
KORT INTRODUKTION TILL
MÄNSKANS NATURLIGA
FÖDA
• 0:37-5:51
11
28.10.2013
28.10.2013
67
28.10.2013
Den optimala kosten
Den optimala kosten
• Folket på
• Inuiterna
68
Kitava
28.10.2013
69
28.10.2013
70
Vad åt vi förr?
Källa: www.kostdoktorn.se
28.10.2013
Vad åt vi inte förr?
71
28.10.2013
72
Godis och skräpmat
• Det här är inte riktig mat:
• Godis
• Limsa
• Glass
• Hamburgare, franskisar
• Energidrycker
• Saft
• Bulle, kex
• Färdiga snacks
12
28.10.2013
73
28.10.2013
74
28.10.2013
Varför är det dåligt då?
Betydelse har…
• Socker
• Fettet i maten
• Renad stärkelse
• Renade kolhydrater: socker, mjöl
• Dåliga fetter
• Matens näringsinnehåll
• Vitaminer
• Mineraler
• Antioxidanter
• Salt
• Tillsatser
• FÖR LITE NÄRING I NATURLIG FORM
• Omega 6/3-balansen
75
28.10.2013
76
28.10.2013
Inte bara vad, utan hur
E-koden
• Äta tillsammans
Kdlöw kfuoold djkkd lldlöotiof. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd djfk
wehh! Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj. Sölfje oud9kn kwu
ekk lösj. Kodo kks.
• Positiv omgivning
• Sitta ner
• Vila en stund efter maten, även före
Kdkl oudio kuiso lfiis oo ldl. Wiii lösj örm, kksdh lldj kwcop.
Wkid öödj ocune kk pepj lvuo. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd olsll
wehh. Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj.
• Tugga maten
• Uppskatta maten, tycka om maten
• Inte äta när du är arg
Goii lwll pfuucn oud9kn ooodm wjncn3e whjk. Sölfje elölf
kwu rippd lösj. Udook llfjj ooiw.
• Äta mat som är tillredd för hand, gärna nytillredd
77
28.10.2013
78
28.10.2013
Socker
Var finns sockret?
Sokerin kulutus, kg/henkilö/vuosi
35
• Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker
32,6
• 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse
30
• >> totalt 48 gram socker
25
• Jämför: 5 dl cocacola: 54,5 g socker
20
kulutus
15
10
4
5
0,1
0,4
1700
1750
0
1850
2010
Tosiruoka – Riktig mat, Nina Westerback
13
28.10.2013
28.10.2013
79
Var finns sockret?
• Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker
• 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse
• >> totalt 48 gram socker
• Jämför: 5 dl cocacola: 54 g socker
DAGS ATT
UPPSÖKA
LÄKARE?
Egenvård och hälso- och sjukvårdssystemet
s.220-228
Lär dig tolka symptom
När skall man uppsöka läkare?
• Reflektera över hur du mår och vilka symptom du känner
• Feber: orsakas ofta av virusinfektion som går över av sig själv.
• Besvär som kan skötas hemma är lindriga skador, små
Vanligtvis hjälper vila och vätska. Om man har feber över en
vecka eller lider av andra besvärliga symptom skall man
kontakta läkare.
• Hosta: man kan dricka varmt, andas vattenånga och ta
hostmedicin. Om man även har hög feber, svårt att andas eller
stickande smärta skall man uppsöka läkare.
• Snuva: vanligtiv har man infektion i andningsvägarna och det
går över med förkylningen. Om det inte går över, eller om man
får snuva på våren eller sommaren ska man uppsöka läkare
infektioner, tillfällig värk eller smärta
• Mediciner skall inte intas I onödan eller I orätt syfte
• Därför säljs merparten av effektiva medicinerna på basis
av recept som skrivits av en läkare
• Huvudvärk: det brukar hjälpa med att vila och ta en
• Urineringsbesvär: Vanligtvis går det över av sig själv. Man
värktablett. Om man har stött huvudet kraftigt eller även
lider av andra symptom som kräkningar ska man uppsöka
läkare.
• Buksmärta: vanligtvis beror det på bakterie- eller
virusinfektion I tarmen eller olämplig föda. Feber tyder
vanligtis på allvarligare infektion. Om man har svåra
smärtor vid högra nedre sidan av buken kan det vara
blindtarmsinflammation. Då ska man uppsöka läkare
ska dricka mycket klä sig varmt. Kvinnor kan lätt lida av
urinvägsinfektion (tranbärssaft kan hjälpa). Om det inte
går över skall man uppsöka läkare.
• Symptom I könsorganen: irritation, sveda och rodnad. Det
brukar hjälpa med att skölja med varmt vatten (INTE
TVÅL) och röra så lite som möjligt. Om det inte går över
skall man uppsöka läkare.
14
28.10.2013
• Menstruationssmärta: unga kvinnor kan lida av häftiga
• Stukning: man kan stuka sin vrist, finger, hand eller knä.
menstruationssmärtor, det brukar lätta med åren.
Regelbunden motion brukar minska smärtan. Man kan
också ta värkmedicin, men om smärtan stör ditt liv eller du
även har andra avvikande symptom skall du uppsöka
läkare.
• Sår: Små sår kan skötas hemma, men om de inte läker
eller blir inflammerade skall man uppsöka läkare.
Vanligtvis hjälper det med vila och vara försiktig. Om det
inte går över eller smärtan är kraftig skall man uppsöka
läkare.
• Psykiska problem: Hos unga människor svänger humöret
lätt. Små saker kan kännas tunga. Prata med familj och
vänner! Om problemen känns för stora att bära och man
känner sig så nere att fritidsintressen och skolarbetet lider
skall man ta kontakt med hälsovårdare, psykolog eller
läkare.
Hälsovårdstjänster
FPA
• I Finland ansvarar kommunerna för invårnarnas hälso-
• FPA ansvarar för socialskyddet i Finland
och sjukvård. De kan samarbeta med andra kommuner.
• På s.k. centralsjukhus erbjuds mer krävande vård. Dit ska
man gå om man fått remiss eller om tillståndet är
brådskande och allvarligt
• Finns fem universitetssjukhus, dit remitteras de mest
krävande fallen.
• Administrerar förmåner som tryggar en skälig utkomst i
Varför vakar unga?
Må bra på jobbet
• Mängden skärmtid är kopplat till sömnstörningar
• Egen TV försämrar livsstilen (dator?)
• >3h skärmtid /dag  sömnproblem vid 20 år
• Psykiska, fysiska och sociala faktorer har en stor
• Mediaflödet, chattande, spel, telefoner…
olika skeden i livet
• Verksamhet 10 miljarder/år
• 27% av socialutgifterna
• 7% a BNP (GDP på engelska)
betydelse för hur vi mår på jobbet
• Välorganiserat och väldimensionerat arbete känns
meningsfullt och tillräckligt utmanande
• Social press
• Möjlighet att lära sig nytt och utvecklas
• Obekväma träningstider
• Om man har för mycket arbete eller om tidspressen är för
• Snabba fysiologiska förändringar
stor känns arbetet betungande
• För lätt och för lite arbete kan kännas frustrerande
• Viktigt att inte belasta kroppen fel eller för mycket
15
28.10.2013
Pigga upp vardagen
• Arbetsgemenskap och god atmosfär främjar hälsan och
• Ta pauser
gagnar organisationen
• Mobbning på jobbet skadar hälsan och
arbetsgemenskapen
• Arbetskyddslagen säger att man inte får trakassera sina
arbetskamratter eller utsätta dem för osakligt bemötande
• Arbetsgivaren är skyldig att ingripa om det sker
• Sträck på dig
After work
Symptom på stress
• Låt musiken fly iväg med dig
• Magbesvär
• Gå ut och rör på dig
• Återkommande huvudvärk
• Slöa och lata dig
• Unna dig en tupplur
• Umgås med arbetskompisar
• Att älta ogjorda arbeten tär mer på krafterna än att ägna
sig åt en arbetsuppgift
• Ogjorda arbeten förblir ogjorda om man bara oroar sig
över dem
• Smärta i nacke och skuldror
• Snabbare puls samt sömnsvårigheter
• Trötthet
• Läs en bok eller tidning
• Lindrig ångest
• Massera varandra
• Irritation
• Koncentrationssvårigheter
• Försämrat minne
Symptom på utmattning
Hur kan utmattning behandlas?
• Sömnlöshet
• Läkemedel hjälper inte
• Depression
• Inte ens bara vila hjälper
• Livet känns tungt
• Man behöver rekreation, stimulans och glädjeämnen
• Mår dåligt, känner olust
• Ibland kan miljöbyte behövas, samt extra näring för att
• Ständig trötthet
balansera upp binjurarna och andra hormonella obalanser
16
28.10.2013
Motion
• Vila 3/4 av dagens energiförbrukning
• Fysisk aktivitet 1/4
MOTION
Regelbunden träning effektiviserar
kroppens syreintag
• Idrott / fysiskt tunga arbeten ökar förbrukningen
Motionens hälsoeffekter
• Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och
• Lungkapaciteten ökar
• Hjärtats slagvolym ökar
• Nya kapillärer bildas runt musklerna
• De energiproducerande mitokondrierna i muskelcellerna
ökar i antal
blodomloppet
• Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och
balans
• Muskelstyrka
• Ledrörlighet
• Stöd- och rörelseorganens kondition –
bentäthet
• Viktkontroll
Kondition =
• andnings- och cirkulationsorganens förmåga
att transportera energi och syre under en
långvarig prestation
• samt det tillhörande muskelarbetet.
17
28.10.2013
Energi ur:
• Kolhydrater
• Fetter
• Proteiner < 5%
UKK-institutets motionskaka
Aerob kondition =
• uthållighet =
• andnings- och cirkulationsorganens förmåga att
Det rekommenderas att man vid sidan av vardagsmotionen
avsätter 2-3 timmar per vecka för fysisk träning i syfte att
upprätthålla uthålligheten och muskelstyrkan.
Uthållighet
transportera energi och syre under en långvarig
prestation.
Grunduthållighet
• Jämt tempo, låg puls ((220 – ålder) x 0,5)
• Grunduthållighet
• Konditionshöjande
• Fartuthållighet
• Muskeluthållighet ökar
• Maximal uthållighet (220-ålder)
• Slagvolym ökar
• Tar främst energi ut fettdepåer
18
28.10.2013
Fartuthållighet
Max puls ((220-ålder) x 0,70)
Förbättrar andnings- och cirkulationsorganens funktion
Förbättrar kolhydratmetabolismens effektivitet, även lite fetter
förbrukas
Aerobt initialt, anaerobt till slut
1. Övning med variabel intensitet
2. Övning med konstant intensitet
Anaerob uthållighetsträning
30 min/dag
75% av max.puls (220 – åldern)
• Rytmisk belastning av de
stora muskelgrupperna
förbättrar
energimetabolismen och
blodcirkulationen
(uthålligheten)
• Raska promenader, cykling,
simning, skidåkning...
Motion på olika nivåer
• Snabbhetsträning
• Kroppens förmåga att motstå utmattning vid nästan
maximal prestation
• Intervallträning
• Träning vid mjölksyregränsen
• Träning under mjölksyregränsen
Motion på olika nivåer
Motion på olika nivåer
• Lätt motion – främjar fettomsättningen. Ska pågå länge
• Maximal effektiv träning – rekommenderas bara för
och i lugn takt
• Måttlig motion – förbättrar uthålligheten. Hjärtats
slagvolym ökar och kapillärnät öppnas till musklerna vilket
leder till att syre- och energiintaget ökar.
personer som har en mycket god kondition.
Ämnesomsättning i de snabba muskelcellerna förbättras.
Intervall träning där enskilda övningar endast varar 10-60
sek.
19
28.10.2013
Maximal puls
Maximal puls
• Maxpulsen är genetiskt betingad och har stor individuell
• Maximal pulsfrekvens - högsta möjliga hjärtfrekvensen
spridning, samt att den sjunker med högre ålder.
Maxpulsen säger ingenting om hur någon mår fysiskt och
vilken kapacitet någon innehar, men är viktig att känna till
för att kunna välja lämpliga intensitetsnivåer på
träningspassen.
(ökar inte ytterligare fastän belastningen ökar)
• Beräknad maximal pulsfrekvens: 220-ålder
Syreupptagningsförmåga
Styrketräning
• Lungkapaciteten ökar
• Uthållighetsstyrka
• Hjärtats slagvolym ökar
• Maximal styrka
• Nya kapillärer bildas runt musklerna
• Snabb styrka
• De energiproducerande mitokondrierna i muskelcellerna
ökar i antal
Energiförbrukning
Motion och intelligens
• Dans 250-800 kcal/timme
• Skidåkning 400-1000 kcal/timme
• Innebandy 35-800 kcal/timme
Motion förbättrar
• Reaktionsförmågan
• Koncentrationen
• Logiskt tänkande
• Korttidsminnet...
20
28.10.2013
Rekommendation om fysisk aktivitet i
åldern 7-18 år
Expertgruppen för fysisk aktivitet
för barn och unga 2008 och
Grundläggande rekommendation
för skolbarns fysiska aktivitet:
• 7–18-åringar bör röra på sig mångsidigt och på ett
åldersanpassat sätt minst 1–2 timmar dagligen.
• De bör undvika att sitta över två timmar i ett sträck.
• Tiden framför tv:n eller vid datorn bör begränsas till högst
två timmar per dag
”Människan sitter sig sjuk och löper sig frisk.”
• Skolornas utmaning är att erbjuda varje elev en timme
fysisk aktivitet varje skoldag.
Aktiviteten är åldersrelaterad
• Den fysiska aktiviteten minskar med åldern.
• De som varit aktiva tidigare är mer sannolikt fysiskt aktiva
också senare.
• Pojkar deltar mer i idrott och intensiva fysiska aktiviteter
och använder mer tid på idrott än flickor.
• Med åldern blir könsskillnaden mindre och enligt vissa
undersökningar försvinner den helt.
• Självkänslan och den upplevda fysiska kompetensen, det vill
säga hur duktig på idrott man känner sig, korrelerar med
aktivt idrottsutövande.
• Uppgiftsinriktning, (att vara motiverad av sin egen prestation
och inte bryr sig om andra) korrelerar med aktivt
idrottsutövande.
• Övervikt hos unga korrelerar med fysisk passivitet
Rekommenderad fysisk aktivitet
Faktorer som förutspår fysisk aktivitet i vuxen
ålder:
• Aktivt idrottande och fysisk aktivitet i allmänhet
• Idrott med hög intensitet
• Deltagande i organiserad idrott, tävlingsidrott och toppidrott
• Utövande av uthållighetsidrott under ungdomsåren
• God kondition, god hälsa, god skolframgång, gott betyg i
gymnastik
• Tillfredsställelse med den egna konditionen prestationsförmågan
och färdigheten.
21
28.10.2013
• Om föräldrarna har hög socioekonomisk ställning är det
sannolikt att barnen utövar idrott. (högt utbildade föräldrar rör
själva på sig)
• Kompisars och syskons aktivitet och stöd inverkar positivt på
den ungas fysiska aktivitet.
• De som är bra i skolan motionerar mer än de som är sämre.
• Gymnasieelever motionerar mer än yrkesskolelever
• Skolelever motionerar mer under vår och sommar än under höst
och vinter
• Ungdomar på glesbygden deltar mindre i
idrottsföreningsverksamhet
Intensiv fysisk aktivitet
• För unga utgörs den intensiva aktiviteten oftast av
idrottsutövande på egen hand eller i en idrottsförening.
• Den ungas vardag innehåller endast sällan situationer där
pulsen stiger ordentligt.
• Därför är det viktigt att var och en senast i ungdomsåren
hittar en idrottshobby som innehåller tillräckligt mycket
intensiv aktivitet.
22