Sammanfattning av föredraget RELIGION OCH SEGREGATION – EN PROBLEMATISERANDE ÖVERSIKT David Thurfjell (docent i religionsvetenskap, Södertörns Högskola) e-­post: [email protected] telefon: 08-­608 46 33 HUR FUNGERAR RELIGION? 1. Religion är bara en tårtbit i vår identitet – Våra identiteter består av olika delar: yrkesliv, familj, vänner, idrott, fritidsintressen. – Religion är ofta en av dessa bitar, men sällan den enda. – Det är lätt att överbetona betydelsen av religion när man ser den hos andra. – För nästan alla muslimer – liksom för andra mänskor – är religion bara en del av livet. – Muslimers tankar, känslor och handlingar kan därför inte enkelt förklaras utifrån islam. 2. Religionens betydelse i våra liv varierar över tid – Religion finns för de flesta som en tillgång som kan slås 'på' och 'av' vid behov. – När livet är svårt, vid kriser eller i stora ögonblick, kan religion ge ord, mening och tröst. – I andra perioder är den helt oväsentlig för de flesta av oss. – Den mån i vilken folk med muslimsk bakgrund vänder sig till islam för att finna ord och mening beror på deras livssituation i allmänhet. 3. Religioner betyder inte samma sak för alla som tillhör dem – En religion kan liknas vid en korg fylld av tankar, berättelser, riter och idéer. – Anhängare till religionen plockar upp de saker ur korgen de behöver i sitt eget liv. – Komponenterna i korgen är ofta inbördes motsägelsefulla. Detta gör att religionen kan "fungera" för människor i många olika situationer. – Inom islam pågår en livlig debatt om vilken islamtolkning som är den rätta. – De mest radikala rösterna är också de mest högljudda i denna debatt. 4. Gud kan vara en pseudonym – Religiösa företrädare uttalar sig ofta om vad Gud eller deras religion säger. – Företrädare för samma religion kommer ofta med motsägelsefulla påståenden om detta. – Ofta påstås Gud stå på den som talar om honoms sida i olika frågor. – Det är viktigt att som utomstående komma ihåg att islam har stora tolkningsmöjligheter och att de individer som talar i islams namn alltid representerar en tolkning. – I religiöst språkbruk är det vanligt att uttala sig bergssäkert som om det bara fanns en tolkning. Det gäller att inte duperas av detta. 1 ISLAM 1. Islam betyder självöverlämnande – Islam lär att det finns en Gud som vill oss väl och som har väglett oss genom profeter. – Enligt islam var Moses och Jesus stora profeter. Muhammed var den sista. – Islam lär att livets olika områden – familjeliv, ekonomi, hälsa, andlighet – hänger ihop. – Enligt muslimska lärde är Islam Guds vägledning för hela livet. En som överlämnar sig till denna kallas muslim. 2. Islam täcker fler områden än kristendom – Eftersom islam ses som en vägledning för hela livet täcker den ett större område än kristendom. – Islam har förutom etik, riter och teologi även föreskrifter gällande sådant som i kristentradition stått utanför religionens domän, tillexempel hygien, arvslagar och matregler. – Detta gör det svårt att rakt av jämföra islam och kristendom. 3. Islamisk lag – Shariah – Shariah är namnet på islams religiösa lag. – Denna består av regler och rekommendationer angående framför allt rituellt liv och familjerättsliga frågor. – I några enstaka länder utgör en version av Shariah landets lag men för de flesta muslimer är detta en frivillig lag som den som har anspråk på att vara en god muslim kan följa. – I Sverige och andra länder där praktiserande muslimer utgör en liten minoritet blir ofta reglerna extra viktiga. 4. Islamisk väckelse och reform – Europas kolonisation av de muslimska länderna triggade igång en reformrörelse i början av 1900-­‐talet. – Man ville damma av islam och skapa en islamisk antikolonial befrielseideologi: islamism. – Under större delen av 1900-­‐talet befann sig islamismen i skuggan av andra ideologier. – Efter Sovjets fall blev den dock starkare och sedan 9/11 är det den kanske starkaste mot-­‐
ideologin mot rådande världsordning. – Islamismen är en kontroversiell position i en diskussion inom islam. MUSLIMER I SVERIGE 1. Från mångfald till enhet – Sveriges muslimer speglar den stora mångfald som finns bland muslimer världen över. – För muslimer som emigrerat är islam nära kopplat till hemlandets kultur och liv. – Deras barn och barnbarn i Sverige hamnar mellan stolarna: de kan inte föräldrarnas kultur helt men inte heller är de helt svenska. – En universalistisk islamtolkning som ser sig som "ren" från kulturella inslag blir lockande. – Detta förklarar islamismens attraktionskraft på unga praktiserande muslimer i Europa. 2 2. Brist på erkännande kan leda till stärkt islamisk identitet – Utanförskap i samhället leder till frustration och en upplevelse av att inta vara erkänd. – Detta skapar behov av att hitta självkänsla och identitet utanför majoritetssamhället. – Islamismen svarar på detta. Den erbjuder en välformulerad kritik mot samhället och en möjlighet att bygga identitet och självkänsla baserat på något annat än det samhället värderar. – En sådan stärkt islamisk identitet kan stärka ungas självupplevda status både gentemot ett ovälkomnande majoritetssamhälle och gentemot de egna föräldrarna. 3. Radikalisering – Om den islamiska identiteten stärks följer en känsla av samhörighet med muslimer världen över. Med detta följer ökat engagemang i konflikter i muslimska länder. – Förtryck av "muslimska bröder och systrar" i Tjetjenien, Palestina, Irak och Afghanistan blir en spegelbild av det egna utanförskapet. – Kombinerat med sekt-­‐liknande grupptryck, svart-­‐vitt tänkande och vissa personliga omständigheter kan denna upplevelse i mycket sällsynta fall leda till våldsbejakande islamistisk extremism. – Bland våldsbejakande extremister är hat-­‐ och våldskulturen viktigare än ideologin. En del byter från våldsideologi till våldsideologi. De som kommit till våldsbejakande islamism kommer vanligast från vit makt-­‐miljöer. 4. Vanliga muslimer och radikaliseringen – I Sverige finns ca 400 000 människor som har en muslimsk bit i sin identitet. En minoritet av dessa är praktiserande. Ca 200 individer (= 0.05%) är våldsbejakande extremister. – Relationen vanliga muslimer–extremister kan jämföras med den mellan folk som kör mc och kriminella mc-­‐gäng; eller den mellan socialdemokrater och kommunistiska terrorister. – För vanliga muslimer innebär extremismen och det stora mediaintresset för denna problem. Det är jobbigare att vara vanlig muslim när folk tror att islam är det som extremisterna hävdar. HUR MÖTA MUSLIMER? 1. Undvik kollektiva förklaringar – Inget binder ihop Sveriges muslimer annat än att de har en muslimsk komponent i sin identitet. Undvika att dra dem över en kam. – Människors tankar och beteenden förklaras sällan av deras religion. Leta efter andra förklaringar än religionstillhörighet om individer ska bedömas. – Ta personer som uttalar sig om denna befolkningsgrupp som om den vara homogen med en nypa salt. 2. Överbetona inte religionens betydelse – Religionen är en tårtbit i våra identiteter. Mellan kristna och muslimer är detta ofta den enda biten som skiljer oss åt. Det kan vara en björntjänst att ge den för stor betydelse. – Fundera över varför beteckningen "muslim" är mer relevant än "stockholmare", "marockan", "pappa" eller "rörmokare" om vi vill beskriva en person som är alla dessa saker. 3 3. Avdramatisera normal islam – Bara extremism på alla sidor tjänar på en svartvit bild om relationen mellan kristna och muslimer. – Undersökningar visar att det är längtan efter ett normalt liv samt fördjupade kunskaper om islam som leder till avradikalisering av islamiska extremister. – Ett avdramatiserat förhållningssätt till islam som en självklar del av samhället är därför eftersträvansvärt. 4. Erkännande föder integrationsvilja – En upplevelse av att vara accepterad och erkänd är en förutsättning för självkritik och integrationsvilja. – Konfliktlösning kräver att alla parter har modet att blotta strupen och kritisera sig själva. Detta gäller även muslimska individer med taggarna utåt mot samhället. – Majoritetssamhället och myndigheter kan vara ett föredöme när det gäller detta. Vidare läsning – Esposito, John L. (2001). Islam: den raka vägen. Lund: Studentlitteratur – Hedin, Christer (2006). Islam och västerlandet: möten, myter och motsättningar. 1. uppl. Stockholm: Dialogos – Hjärpe, Jan (2005). Sharīʾa: gudomlig lag i en värld i förändring. Stockholm: Norstedt – Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter (2006). Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia – Säkerhetspolisen (2010). Våldsbejakande islamisk extremism i Sverige. Säkerhetspolisen. 4
