TÄNK LÅNGSIKTIGT
Typer av prevention
Indikerad
(tertiär)
Selektiv
Universiell (primär)
(sekundär)
ETT RÄKNEEXEMPEL
Normalgrupp
Riskgrupp
Problemgrupp
Relativ risk att utveckla en antisocial
personlighet
5%
25%
40%
Antal individer som
utvecklar en antisocial personlighet
4,5
2
1
RISKGRUPPER
Tidig debut av antisocialt beteende
De med erfarenhet av dygnsvård
Familjer med långvarigt
socialbidragsberoende
Multipel risk
Debutålderns betydelse
(Grant & Dawson, 1997, 1998)
USA (National Longitudinal Epidemiologic Survey)
Intervju 1992 med 42 862 vuxna
Svaren jämförts med registerdata
Debutålder alkohol
(Grant& Dawson, 1997)
80
70
Alkoholberoende i
vuxen ålder
60
50
% 40
30
20
10
0
-12
13
14
15
16
17
18
19
Debutålder
20
21
22
23
24
25-
Debutålder narkotika
(Grant & Dawson, 1998)
80
70
Alkoholberoende i
vuxen ålder
60
50
% 40
30
20
10
0
-13
14
15
16
17
Debutålder
18
19
20
21-
RESULTAT FRÅN EN FINSK STUDIE
(Sourander m fl, 2007)
100
75
Andel pojkar vid 8 års ålder
% 50
25
0
Beteendeemotionell
Beteende
Koncentration Emotionellt
Blyga
"Normala"
KRIMINELLA och/eller PSYKISKA
PROBLEM (Sourander m fl, 2007)
100
Andel pojkar vid 18-23 års ålder
75
% 50
25
0
Beteendeemotionell
Beteende
Koncentration Emotionellt
Blyga
"Normala"
VAD ÄR EFFEKTIVT?
Små skillnader mellan alternativ
Det finns ingen universalkur
(”magic bullet”)
Bäst med parallella insatser
Få effektutvärderingar är ett hot
Kännetecken på
effektiva insatser
Övergripande principer
Nordamerika
Riskbeteenden
– Skolanpassning (skolk, mobbning…)
– Allvarligt våld
– Alkohol-, tobak- och narkotikaprevention
– Oskyddad sex
– Psykisk ohälsa
1.
2.
3.
Brett fokus – problem skapar varandra
Teori om risk- och skyddsfaktorer
Omfattar flera interventioner
4.
5.
6.
7.
Kombinerar undervisning + färdigheter
Baseras på KBT eller beteendeterapi
Aktiverar och involverar
Matchning problem – insats
8.
9.
10.
11.
12.
Pågår länge
Genomförs innan problem blir stora
Förankrat i organisationen
Adekvat utbildning av personal
Säkerställer programtrohet
Beteendeprofiler åk 8
Pojkar åk 8
Multiprob Multiproblem
(exkl nark)
3%
8%
Små
multiprobl
10%
Mkt mobbn +
Krim 3%
Kriminella
7%
Lite tob + Alk
9%
Lite mobb +
krim
9%
Välanpassade
51%
Små
multiprobl
11%
Multiprob Multiproblem
(exkl nark)
3%
7%
Flickor åk 8
Mkt mobbn +
Krim 1%
Kriminella
2%
Välanpassade
53%
Lite tob + Alk
20%
Lite mobb +
krim
3%
Pojkar åk 8
MultiMobbn + problem
Krim
7%
4%
Kriminella
7%
MultiprobMultiproblem
(exkl nark)
3%
8%
Små
multiprobl
10%
Mkt mobbn +
Krim
3%
Kriminella
Välanpassade
51%
Droger
6%
Tob + Alk
11%
Alkohol
7%
Lite tob + Alk
9%
Små
problem
9%
Mindre
multiproblem
12%
Multiproblem
5%
Lite tob +
Alk
20%
Små
problem
3%
Skolk
6%
Tob + Alk
9%
Flickors grundsk 9
Välanpassade
30%
Tob + Alk
9%
Välanpassade
53%
Alkohol
13%
Alk + Skolk
12%
Tobak
30%
Mkt mobbn
+ Krim 1%
Kriminella
Kriminella
2%
2%
Mindre
mulitproblem
8%
Tob + Alk +
sko
8%
Skolk
9%
Flickor åk 8
Välanpassade
22%
Multiproblem
16%
Välanpassade
25%
8%
Multiprob Multiproble
m
(exkl nark)
3%
7%
Pojkars gymn 2
Pojkars grundsk 9
Flickor gymn 2
Droger
8%
Multiproblem
8%
Välanpassade
25%
Tob + Alk +
Sko
7%
Alk + Skolk
10%
Skolk
13%
Tobak
12%
Alkohol
19%
Alkohol
17%
Tob + Alk
9%
Skolk
16%
1.
2.
3.
Brett fokus – problem skapar varandra
Teori om risk- och skyddsfaktorer
Omfattar flera interventioner
4.
5.
6.
7.
Kombinerar undervisning + färdigheter
Baseras på KBT eller beteendeterapi
Aktiverar och involverar
Matchning problem – insats
8.
9.
10.
11.
12.
Pågår länge
Genomförs innan problem blir stora
Förankrat i organisationen
Adekvat utbildning av personal
Säkerställer programtrohet
Risk- och
skyddsfaktorer
familjen
Risk- och
skyddsfaktorer
kamratgruppen
Risk- och
skyddsfaktorer
skolan
Risk- och
skyddsfaktorer
närmiljön
Risk- och
skyddsfaktorer
samhället
Risk- och
skyddsfaktorer
hos individen
Risk- och
skyddsfaktorer
familjen
Dålig skolanpassning
Risk- och
skyddsfaktorer
kamratgruppen
Kriminalitet
Risk- och
skyddsfaktorer
skolan
Risk- och
skyddsfaktorer
hos individen
Drogbruk
Risk- och
skyddsfaktorer
närmiljön
Tonårsgraviditet
Risk- och
skyddsfaktorer
samhället
Psykisk
ohälsa
Antal riskfaktorer och andel elever
som använt narkotika någon gång
100
0-1
2-3
4-5
6-7
8-9
10-11
12-13
14-
90
80
70
60
% 50
40
30
20
10
0
Flickor år 9
Pojkar år 9
Flickor år 2
Pojkar år 2
Antal riskfaktorer och andel elever
som begått allvarliga brott senaste
12 mån
100
90
80
70
60
% 50
40
0-1
2-3
4-5
6-7
8-9
10-11
12-13
14-
30
20
10
0
Flickor år 9
Pojkar år 9
Flickor år 2
Pojkar år 2
Antal riskfaktorer och andel elever
med psykisk ohälsa
100
90
0
1
80
2
3
70
4
5
6
7
8
9
60
% 50
40
30
20
10
0
Flickor år 9
Pojkar år 9
Flickor år 2
Pojkar år 2
1.
2.
3.
Brett fokus – problem skapar varandra
Teori om risk- och skyddsfaktorer
Omfattar flera interventioner
4.
5.
6.
7.
Kombinerar undervisning + färdigheter
Baseras på KBT eller beteendeterapi
Aktiverar och involverar
Matchning problem – insats
8.
9.
10.
11.
12.
Pågår länge
Genomförs innan problem blir stora
Förankrat i organisationen
Adekvat utbildning av personal
Säkerställer programtrohet
Exempel på matchning
KOMET - föräldraträning
FFT - funktionell familjeterapi
MST - multisystemisk terapi
Små
p
r
o
b
l
e
m
Stora
MTFC - korttidsplacering
1.
2.
3.
Brett fokus – problem skapar varandra
Teori om risk- och skyddsfaktorer
Omfattar flera interventioner
4.
5.
6.
7.
Kombinerar undervisning + färdigheter
Baseras på KBT eller beteendeterapi
Aktiverar och involverar
Matchning problem – insats
8.
9.
10.
11.
12.
Pågår länge
Genomförs innan problem blir stora
Förankrat i organisationen
Adekvat utbildning av personal
Säkerställer programtrohet
Tiden läker inte alla sår
(Stattin & Trost, 2000)
Barndom
Tidiga skolår
Ungdomsår
Vuxen
Svagt nätverk
Kriminalitet
Kriminalitet
Alkohol/droger
Alkohol/droger
Låg skolmotivation
Låg skolmotivation
Låg utbildning
Beteendeproblem
Beteendeproblem
Beteendeproblem
Arbetslöshet
Familjeproblem
Familjeproblem
Familjeproblem
Dålig ekonomi
Kamratproblem
Kamratproblem
Äktenskapsproblem
Skolk
Skilsmässa
Tidig sexuell debut
Psykisk ohälsa
Tidig död
Skolk som process
(Kearney, 2003)
Sen
ankoms
t till lektioner
Skolk
från
vissa
lektioner
Skolk
hela
dagar
Skolk
längre
perioder
Avhopp
från
utbildning
Arbetslöshet
Kriminalitet
Missbruk
1.
2.
3.
Brett fokus – problem skapar varandra
Teori om risk- och skyddsfaktorer
Omfattar flera interventioner
4.
5.
6.
7.
Kombinerar undervisning + färdigheter
Baseras på KBT eller beteendeterapi
Aktiverar och involverar
Matchning problem – insats
8.
9.
10.
11.
12.
Pågår länge
Genomförs innan problem blir stora
Förankrat i organisationen
Adekvat utbildning av personal
Säkerställer programtrohet
META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER
FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002)
Besitter
kunskap
Demonstrerar
färdigheten
Använder i
klassrummet
Teori och diskussion
10%
5%
0%
+ Demonstration av
utbildare
30%
20%
0%
+ Rollspel med
feedback
60%
60%
5%
+ Coachning i
Klassrummet
95%
95%
95%
TRÄNINGSKOMPONENTER
1.
2.
3.
Brett fokus – problem skapar varandra
Teori om risk- och skyddsfaktorer
Omfattar flera interventioner
4.
5.
6.
7.
Kombinerar undervisning + färdigheter
Baseras på KBT eller beteendeterapi
Aktiverar och involverar
Matchning problem – insats
8.
9.
10.
11.
12.
Pågår länge
Genomförs innan problem blir stora
Förankrat i organisationen
Adekvat utbildning av personal
Säkerställer programtrohet
METOD eller RELATION?
”The Dodo-bird verdict”: Alla vinner
– Meta-analys av psykoterapier
– Slutsats = alla psykoterapier ärlika bra
– Skillnader beror på ”generella” faktorer:
• Klientens förväntningar, verbala förmåga och
stresstålighet
• Terapeutens värme, uppmärksamhet och
uppmuntran
The ”Dodo-bird verdict” är ifrågasatt
1. Bygger på ett urval psykoterapier (inte barn ungdomar) och INTE socialtjänstens klienter
2. Jämför i huvudsak KBT-baserade terapier
3. Blandar äpplen och päron (skiljer ej mellan olika
problem) – ”Är insulin eller antibiotika bäst?”
4. Eftersom det finns skadliga insatser + effektivare
insatser för t ex anti-sociala beteenden
Vikten av att följa instruktion
bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)
70
60
50
40
%
30
28% lagfördes inom 18 månader
när
ungdomarna inte fått någon insats
20
10
0
1
2
3
4 M 5
6
Ej kompetenta
7
8
9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25
Gränsfall
Kompetenta
Mkt kompetenta
Vikten av att följa instruktion
bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)
70
60
50
40
%
Att inte följa instruktionen kan vara skadligt
Begränsade effekter
även vid programtrohet
30
20
10
0
1
2
3
4 M 5
6
Ej kompetenta
7
8
9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25
Gränsfall
Kompetenta
Mkt kompetenta
Vikten av att följa instruktion
bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)
70
60
50
40
%
30
20
10
0
1
2
3
4 M 5
6
Ej kompetenta
7
8
9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25
Gränsfall
Kompetenta
Mkt kompetenta
www.evidens.nu
[email protected]
Cannabisanvändning
bland 15-åringar
(ter Bogt m fl, 2006)
31 länder i Europa, USA,
Kanada, Israel
Enkät till 15-åringar (n = 47 123)
År 2002
Använt
Använt Cannabis
Cannabis –– flickor
pojkar 15
15 år
år
(ter Bogt m fl, 2006)
(ter Bogt m fl, 2006)
80
70
60
50
% 40
30
20
Österrike
Österrike
Grönland
0
Grönland
10
Evidens
lönar
sig
KOMET för föräldrar
• Svenskutvecklat
• Utgår från internationell forskning
• Föräldrar till barn 3 – 10 år
• Bråkiga, störande, okoncentrerade
• Gruppverksamhet – ca 6 familjer
• 2 utbildade Komet-ledare
• 11 träffar (1 ggr/vecka)
Effektstorlek – Ett standardiserat mått för
styrkan på en insats
KOMET
Hög
0.8
37% skillnad
Internationellt medel
föräldraträning
Medel
0.5
24% skillnad
Låg
0.2
10% skillnad
Internationellt medel
skolinsatser
KOMET för föräldrar
Kostnad utbilda kometledare:
Kostnad per barn för 11 tillfällen:
Kostnad 1 000 föräldrar:
23 000
3 300
6 750 000
Kostnad narkoman under 30 år: 15 200 000
Kostnad psyk sjukdom 30 år:
8 600 000
KOMET för föräldrar
Ordinarie Komet kan ha förhindrat
livslång problematik hos 46 barn.
Samhällsvinsten är då:
- narkomani
692 000 000
- psykisk sjukdom
388 000 000
EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING
(Williams m fl, 2000)
21 studier:
Målgrupp:
Mer än 10 000 ungdomar
13-19 år (ffa 15-17)
Ffa alkohol eller cannabis
Resultat av missbruksbehandling:
50%
minskar sitt missbruk
38%
inget missbruk efter 6 månader
32%
inget missbruk efter 12 månader
EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING
(Williams m fl, 2007)
Ökar effektivitet:
1. Förhindra avhopp från behandling
2. Följ upp en tid efter avslutad
behandlingen
3. Inkludera psykisk ohälsa, skola, fritid,
medicin, familj och kriminalitet
4. Använd familjeterapi i behandlingen
5. Involvera stöd från föräldrar, kamrater
(främst för fortsatt abstinens)
