Bilagor Vattenplan

Bilagor
2
Begreppsförklaring
5
Fördjupning
24
Karaktäristik av recipienter
51
Rödlistade arter
67
Kanalplan
91
Idéer från två seminarier
96
Projekt Slottsskogen
99
Projekt Svankällan
102
Jämförelse med ÖP 99
105
Källor att dyka ned i
1
Begreppsförklaring
Begrepp
Förklaring
Avloppsvatten
Gemensam benämning för spillvatten, dagvatten och
dränvatten.
BOD, BS
Biokemisk syreförbrukning. Som ett mått på vattnets
halt av lätt nedbrytbara organiska föroreningar används den mängd syre som förbrukas för nedbrytning
av organiskt material i ett prov under 7 dygn (BOD7)
Bräddavlopp
Ett bräddavlopp är en anordning för avlastning av
kombinerat system, där avloppsvatten avdelas då
vattenytan stigit till en viss nivå.
I ett bräddavlopp avdelas det blandade spill- och dagvattnet dels som bräddvatten, dels som avloppsvatten
i spillvattenförande ledning. Bräddvattnet kan avledas
antingen direkt till recipient eller via ytterligare bräddavlopp. I de fall bräddvattnet avleds direkt till recipient är bräddavloppet en bräddpunkt.
Avloppsvattnet kan antingen anslutas direkt till
spillvattentunnel eller avdelas i ytterligare nedströms
bräddavlopp.
COD
Kemisk syreförbrukning. Mått på vattnets innehåll av
organiska ämnen som kan oxideras med bikromat
CODcr respektive permanganat CODMn. COD-värdet anger mängden syre som förbrukas vid oxidationen.
Dagvatten
Regn och smältvatten som rinner av från hårdgjorda
ytor gator, vägar, takytor o dyl.
Dränvatten
Vatten som har passerat marklager och som avleds
genom dräneringsledningar.
Duplikatsystem
Separerat avloppssystem med två ledningar där spillvattnet avleds i den ena ledningen och dag- och
dränvatten avleds i den andra.
Estuarie
Vattenområde där sött vatten från vattendrag möter
salt vatten från havet. (Nordre älvs mynning är ett
exempel med högt naturvärde).
2
Fosfor
Grundämne som i vatten förekommer som fosfat,
polyfosfat eller organiskt bundet. Fosfater ingår i en
del tvättmedel. Fosfor spelar en viktig roll som närsalt
vid organisk tillväxt och risk för övergödning av vattendrag.
Hårdgjorda ytor
Ytor från vilka en direkt avrinning av i stort sett allt
dagvatten sker.
Infiltration
Vattnets inträngning i markytan.
Kombinerat system
Avloppssystem där spill-, dag- och dränvatten avleds i
gemensam ledning.
Kväve
Grundämne som i vatten förekommer som
ammoniumjon, nitrat, nitrit eller organiskt bundet.
Erfordras som näringsämne vid organisk tillväxt.
Kväve kan ha betydelse för övergödning av vissa
havsområden.
LOD
Lokalt omhändertagande av dagvatten. Hantering av
dagvatten inom det området där det bildas och som
därmed onödiggör eller minskar behovet av bort
ledande. Kan åstadkommas genom infiltration,
perkolationsmagasin eller lokal fördröjning av dagvattnet.
Närsalter
Näringsämnen t ex kväve och fosfor.
Nödutlopp
Anordning på spillvattenledningen i duplikat eller
separatsystem, som endast träder i funktion vid driftstörning eller hög tillrinning orsakad av inläckage eller
felkopplade serviser.
Organiska ämnen
Ämnen som innehåller kol och väte kovalent bundna
till varandra i molekyler. De kan också innehålla atomer från andra ämnen t ex syre, kväve, fosfor och sk
halogener.
Perkolation
Vattnets fortsatta transport genom marklagren efter
att det infiltrerat.
Permeabilitet
Ett mått på vattengenomsläpplighet i mark.
3
Separering
Äldre kombinerade avloppsledningar byggs om till
duplikat eller separatsystem.
Separatsystem
Separat avloppssystem där spillvatten och ofta även
dränvatten avleds i sluten ledning, medan dagvattnet
tas om hand lokalt eller avleds i rännsten eller öppet
dike.
Recipient
Ytvatten eller grundvatten som tar emot utsläpp av
dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten
Råvatten
Vatten som används för beredning av dricksvatten.
Kan vara både yt- och grundvatten.
Servisledning
Anslutningsledning mellan fastigheten och va- verkets
huvudledning.
Spillvatten
Förorenat vatten från hushåll, industrier, service
anläggningar o dyl.
Tungmetaller
Metalliska grundämnen, t ex kadmium, bly, kvicksilver, koppar, zink. Formen som tungmetallerna förekommer i har stor betydelse för den biologiska
tillgängligheten och möjliga miljöeffekter.
Återkomsttid
Genomsnittlig tid mellan regn med viss intensitet och
varaktighet.
Översilningsytor
Översilning innebär att vatten som ska renas periodiskt pumpas över ett markområde som kan utgöras
av en yta med naturliga jordar, men också av en yta
med anlagd markbädd. Rening sker genom upptag i
växtlighet och genom nedbrytning i mark.
4
Fördjupning
I bilagan redogörs för vissa av de miljömål som riksdagen har antagit, som har
särskild betydelse för vattenfrågorna. Bilagan är en fördjupning av de mål,
strategier och förslag som finns i huvudtexten. Under respektive mål ges en
bakgrundsbeskrivning, dagens situation kommenteras, olika åtgärder och
möjliga kvalitetsmål diskuteras.
Allmänt
Bakgrund
En rik tätortsnatur förutsätter att man tar hänsyn till och bevarar den biologiska mångfalden även i tätortsmiljön. Den biologiska mångfalden kan förenklat definieras som allt levande på jorden och i alla dess former. Biologisk mångfald står för tre betydelser
.
.
.
artrikedom
genrikedom
biotoper, livsmiljöer, i landskapet
I begreppet biologisk mångfald brukar man också inrymma de biologiska
processer och funktioner som upprätthålls i naturmiljön.
Tätortsmiljöerna innehåller allt från kvarlevande naturliga biotoper och kulturlandskap till anlagda parkområden, esplanader, trädgårdar, kyrkogårdar och
slottsmiljöer, vägslänter och ledningsgator. De varierar från biologisk synvinkel
i storlek, kvalité och innehåller en stor variation av art- och individantal.
Rumsligt kan dessa miljöer hänga samman på olika sätt och bilda en ”grön
infrastruktur” som på olika sätt står i förbindelse med det omgivande naturoch kulturlandskapet utanför tätorten. Tätortens natur utgörs av mångfalden
av arter och deras livsmiljöer, vattenleder, gröna korridorer, kärnområden,
småbiotoper och mikromiljöer som representeras av t ex kanalsystem och
vattendrag, åraviner, alléer, stora parker, grönområden, områden av naturskogskaraktär, dammar, och enstaka äldre träd. Många växt- och djurarter
har hittat en ”fristad” också i tätorterna särskilda livsmiljöer, t ex i resterna av
ett gammalt kulturlandskap eller i en kvarnmiljö. De är beroende av särskild
hävdform eller vattenregim för att fortleva.
5
Situation
Göteborg har en varierad tätortsnatur med många naturtyper, park-, grönområden och vattenvägar även i stadens mest centrala delar, odlings- och
skogslandskap samt värdefulla marina områden, t ex ålgräsängar, hårdbottnar
och skärgårdsmiljöer och strandområden längs kusten och vid vattendragen.
Exempelvis kan nämnas Lärjeåns och Säveåns strandskogar och ravinlandskap. I staden finns även förhållandevis stora och orörda ströv- och naturområden, t ex Änggårdsbergen och Delsjöreservatet samt ädellövskogsområden, bl a i Rya skog och längs Lärjeån. I delar av Kvillebäckens dalgång, vid
Välen och Stora ån, Haga å och Osbäcken återfinns rester av ett tidigare dominerande odlingslandskap med våtmarker, bl a småvatten, som dessutom kan
omfattas av ett särskilt biotopskydd. Bland särskilt värdefulla och intressanta
vattenområden och våtmarker kan nämnas:
.
Den västsvenska fuktheden, västligt präglade våtmarksområden med
arter som klockgentiana, alkonblåvinge, orre och nattskärra. Denna
naturtyp återfinns bl a i Vättlefjäll, Sandsjöbacka och Delsjöområdet.
.
Strandängarna kring Göta och Nordre älv med tidvattenpåverkade
stränder och en mångskiftande flora och fauna. Vissa delar utgör natur
reservat med beteshävd.
.
Havsstrandängar och vidsträckta naturliga sandstränder längs kusten
och i skärgården, t ex på Galterö, Amundön och i Askimsfjorden.
.
Meandrings- och skredområden samt ravinlandskap i Lärjeåns dalgång
och vid Haga å.
.
Värdefulla odlingslandskap, i vilka ingår biotopskyddade diken och
småvatten med rödlistade arter, t ex småfläckig sumphöna, smådopping
och större vattensalamander.
.
Göta älvs och Säveåns vattensystem med värdefulla fiskarter, främst
Säveålaxen.
.
Värdefulla marina miljöer, hårdbottnar vid Tistlarna och vid Vinga,
estuarie- och grundområden med ålgräsängar och estuariemiljöer i Haga
kile, Göta resp Nordre älvs dalgång.
6
De största hoten mot den biologiska mångfalden i storstäder som Göteborg,
torde vara en successiv fragmentering av grön- och vattenområden genom en
stegvis tätortsexpansion, där varje steg för sig kan vara tämligen begränsat,
men där stegen tillsammans på lång sikt ofta får en förödande konsekvens.
Trafiken ställer krav på nya kommunikationsstråk, som ofta trasar sönder
ostörda naturmiljöer och därigenom hotar naturvärdena, bl.a. genom kulvertering och torrläggning av vattendrag och småvatten. Trafiklederna skapar lätt
barriäreffekter, vilket kan få förödande konsekvenser för vissa arter genom att
deras spridningsmöjligheter förhindras.
Grönområden kan också påverkas negativt genom ett alltför hårt drivet
skogsbruk samt av igenläggning eller utdikning av våtmarker. Sötvattenmiljöer
och marina miljöer påverkas ofta negativt eller förstörs av olämpliga
utfyllnader, vattenföretag, muddringar samt genom överuttag av fisk eller av
andra marina resurser.
Andra hot mot floran och faunan i tätortsmiljön är en utarmning eller
förlust av olika livsmiljöer genom försurnings- och föroreningspåverkan, t ex
genom utsläpp av övergödande ämnen till mark och vatten, att man bygger på
för låglänta partier och får översvämnings- och föroreningsproblem som följd,
t ex längs Stora ån.
Åtgärder och Kvalitetsmål
Skälen till att bevara biologisk mångfald i tätorter är flera. Ca 85% av Sveriges
befolkning bor i tätorter. Vid bostaden, arbetsplatsen eller längs resvägen från
och till arbetet värdesätter man upplevelser och kontakt med vatten, grönska
och närnatur och här hämtar man kanske kunskapen och förståelsen för
naturen och hur livet hänger samman, årstidsväxlingar och kretslopp. Ett
viktigt skäl att bevara biologisk mångfald är att många människor har möjlighet att uppleva natur i vardagslag. Andra skäl är att vi riskerar att förlora
genresurser som skulle kunna nyttjas inom läkemedelsutvecklingen eller inom
jordbruket. Många människor ifrågasätter även människans rätt att utrota
växter och djur som funnits och utvecklats under lång tid.
Tillgången till grönområden och vattenmiljöer ökar välbefinnadet och trivseln och har stor betydelse för människors hälsa, rekreation och friluftsliv.
Våtmarker fungerar som ”biologiska filter” för dagvatten.
Hur skötseln och planeringen av den biologiska mångfalden och den gröna
strukturen utförs är av stor vikt. Idag anses det självklart att även engagera
närboende och brukare i detta arbete t ex genom Agenda 21 arbete tillsammans med naturvårdande föreningar, lokala grupper, skolor och dagis.
7
Några viktiga åtgärder för kommunen är:
.
Aktivt integrera frågor som rör vatten- och grönstrukturen och biologisk mångfald i planarbetet på olika nivåer såväl inom översiktsplaneringen och detaljplaneringen samt genom samarbete med andra
förvaltningar och kontor, stadsdelsförvaltningar, föreningar och
lokala grupper.
.
Kompetens och kunskapsuppbyggnad, t ex om naturvårdslagstiftning
i miljöbalken samt biologisk artkunskap generellt hos handläggare.
.
Utveckla kvalitetsmål för kommunala insatser för att bevara den biologiska
mångfalden på art- och landskapsnivå. Peka ut arter och livsmiljöer som
kommunen har ett särskilt ansvar för. Ett sådant exempel kan vara Göta
och Haga å. Samarbete krävs med Länsstyrelsen med avstämning mot
nationella och regionala mål. Till grund för utformningen av kvalitetsmål
bör även ligga Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, Policy för avloppsutsläpp, tidigare vattenvårdsprogram i kommunen, Program Vatten,
regionalt målarbete, vattendirektivets bestämmelser samt eventuella rekommendationer eller krav som berör naturreservat, riksintresse- och Natura 2000-områden.
·
Fortlöpande inhämta kunskap och sprida kunskap om den biologiska
mångfalden i tätortsmiljön genom inventeringar, miljöövervakning och
projekt av olika slag. Samarbete med skolor, universitet, lokala grupper och
föreningar är betydelsefullt och nödvändigt i detta arbete. En hel del arbete
har påbörjats på detta sätt. Stadsmuseet har låtit sammanställa en förteckning och historisk bild över rödlistade arter. Miljöförvaltningen har tagit
initiativ till att bygga upp en GIS-anpassad kunskapsbas över rödlistade
arter och vissa andra artgrupper i kommunen (Artdataarken).
·
Återkommande miljövervakningsarbete, t ex vad gäller tillstånd i naturen,
hav, sjöar, vattendrag, våtmarker och om påverkan av olika ämnen på
föroreningskänsliga arter. Som exempel kan nämnas biologisk monitoring
av indikatorarter och rödlistade arter knutna till vattenmiljöer, t ex flodpärlmussla och kungsfiskare samt bottenfaunaundersökningar för att
långsiktigt kunna bedöma förorenings och försurningspåverkan m m.
8
·
Aktivt arbete att bevara värdefulla ekosystem och landskapstyper samt
skyddet av fortplantnings- rast- och övervintringsområden för arter som är
hotade. Det gäller även i arbetet med biotopskydd och reservatsarbete för
särskilt värdefulla naturmiljöer i kommunen.
Prioriteringar
Utveckla kompetensen och kunskapsnivån i planarbetet. Satsningar GIShantering.
Resurser för inventeringar och miljöövervakning, bl a en utökad biologisk
monitoring i sötvattenmiljöer.
Skydd av värdefulla vattenmiljöer, t ex marina miljöer som ålgräsängar och
produktiva grundområden. Det gäller även värdefulla sötvattenmiljöer med rik
och varierad bottenfauna och häckande och övervintrande strömstare, t ex i
Lärjeåns vattensystem och sötvattenbiotoper med rödlistade arter, t ex knölnate i Kvillebäcken, asp, flodnejonöga i vissa vattendrag, smådopping och
större vattensalamander i vissa småvatten.
Grundvatten av god kvalitet
Bakgrund
Grundvattnet har sin största betydelse som dricksvattenresurs för många
människor. Ett övergripande nationellt mål är att grundvattnet skall ge en
säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för
växter och djur i sjöar och vattendrag. Den senare aspekten är också viktig då
mellan 80-90% av vattnet i sjöar och vattendrag ursprungligen kommer från
grundvattnet.
Vi måste även anpassa vår förbrukning av grundvattnet så att vi inte sänker
grundvattennivån och äventyrar vattentillgången eller vattenkvaliteten. Överuttag i samband med t ex bevattning kan få allvarliga konsekvenser för
vattentäkter, natur-och fiskeintressen.
Situation
Det finns flera hot och påverkansfaktorer vad gäller vattenkvaliteten och
tillgången till grundvatten, försurning, övergödning, oreglerade överuttag i
grundvattenmagasin och -täkter, lokala föroreningskällor, t ex avloppspåverkan, saltvatteninträngning och radonförekomst i speciella berggrundsmaterial.
9
I Göteborg är dricksvattenförsörjningen till största delen baserad på ytvatten
från Göta älv, men förhållandevis många fastigheter i olika ytterområden i
kommunen har egna dricksvattenbrunnar. Runt tusentalet permanent- och
fritidsbostäder får sin vattenförsörjning genom egna grundvattentäkter. De
största problemen har varit försurningspåverkan samt fluorid- och radonförekomst inom vissa områden. Även förorenings- och saltpåverkan förekommer.
Flertalet enskilda vattentäkter ligger inom försurningskänsliga områden i
kommunen, bl a i de östra delarna av Göteborg, men även lokalt på Hisingen.
Då många enskilda brunnar var försurningsdrabbade i mitten på 1980-talet
påbörjades en övergripande kontroll av grundvattnet i dessa brunnar och
statsbidrag utgick till åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i brunnarna.
Samtidigt påbörjades en omfattande grundvattenprovtagning av grundvattnet
i ett antal grundvattenrör i olika delar av kommunen. Sedan starten 1986
provtas grundvattnet årligen och idag finns över 50-talet analyser av bl a pH,
alkalinitet och sulfat samt tungmetaller från flera av observationsrören.
Tungmetallerna i dessa mätningar är generellt sett låga. Alkalinitet och pH
visade på en sjunkande trend under 1980-talet men har med något undantag
under 1990-talet planat ut. En positiv tendens gäller också för sulfathalten,
som visar på svagt sjunkande halter i flertalet observationsrör.
Höga radonhalter förekommer i vissa djupborrade brunnar på norra Hisingen, där bergrunden utgörs av en särskild granit med förhöjd radonhalt.
Inom samma områden kan det även förekomma förhöjda och oönskade nivåer
av fluorid i brunnsvattnet. Omfattande provtagning av radon ägde rum under
början av 1990-talet och i vissa fall har olika åtgärder vidtagits för att reducera
radonhalten.
Åtgärder och kvalitetsmål
Försurningen av det ytliga grundvattnet beror främst på den sura dispositionen, men lokalt kan markanvändningen och skogsbruk ha stor inverkan. Åtgärder inom skogsbruket kan därför ha betydelse för grundvattnets
kvalité. För att underskrida belastningsgränserna för grundvattnet i sydvästra
Sverige behövs fortsatt minskning av svavel- och kväveutsläppen.
Kommunal långsiktig och hushållningsinriktad vattenresursplanering är
betydelsefullt. Vattenförsörjningen bör även lokalt ges hög prioritet, t ex i
kustbandet där vattenuttag och vattentillgång kan utgöra ett problem.
Grundvattentillgångar och sårbarhetskartor för grundvattnet har nyligen
kartlagts av SGU i det s k Göteborgsprojektet och finns tillgängligt digitalt och
10
i rapportform. Kommunala undersökningar, t ex Miljöförvaltningens
grundvattenkontroll i observationsrör, tillgängliga vattentäktsundersökningar
av fluorid, radon, nitrit och nitrat och analyser från förordnandevattentäkter
ingår i Göteborgsprojektet. Det är angeläget att det sker en kontinuerlig uppdatering av data i projektet. Aktuella hot av olika slag, t ex miljöfarliga verksamheter, har också beaktats i Göteborgsprojektet och ingår i sårbarhetskartan.
Grundvattenproblem beaktas i den kommunala bebyggelseplaneringen, där
vattenförsörjningen baseras på enskilda grundvattenuttag, t.ex. i försurningskänsliga delar av kommunen. Det gäller även påverkan av föroreningar på
grundvattnet och oönskade sänkningar av grundvattennivån i stadsmiljön.
Förbättrat skydd av vattentäkter, översyn av reservatsföreskrifter samt
förebyggande åtgärder för att motverka skador på vattenresurserna.
Information och stödåtgärder, t ex i tekniska åtgärdsfrågor, tas fram åt
hushåll med försurnings- eller radonpåverkade egna vattentäkter.
Beakta försurnings och föroreningspåverkan i planeringen och genom
miljöförbättrande åtgärder, kontroll och skydd av olika slag. Upprätta en
grundvattenkarta med skyddszoner inom kommande ÖP.
På sikt bör kvalitetsmål utarbetas för grundvattenskyddet som ett led i kommunens vattenplan. Här bör en anpassning ske till regionala mål samt till
miljökvalitetsnormerna i vattendirektivet för grundvatten samt med hänsyn till
Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för grundvatten”. Idag finns redan
kvalitetsmål för bl a nitrat i grundvatten som en anpassning och tillämpning
av bestämmelser som rör grundvatten i vattendirektivet.
11
Levande sjöar och vattendrag
Bakgrund
Det övergripande målet på nationell nivå är att sjöar och vattendrag skall vara
ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig
produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets
ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv bevaras. Målet innebär att fiskar och andra arter
som lever i sötvattenmiljöer skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd.
Näringsbelastningen och föroreningspåverkan får inte begränsa förutsättningarna för den biologiska mångfalden och genmodifierade organismer som
kan hota den naturliga floran och faunan får inte införas. Målet syftar också
till att värna sjöarnas, strändernas och vattendragens stora värden för badoch friluftsliv samt för natur- och kulturupplevelser.
Detta mål omfattar bl a fysiska förhållanden och vattenkvalitet, biologisk
mångfald som rör sjöar som vattendrag, kanaler, anlagda dammar, småvatten.
Konkret berör det även rekreation och friluftsliv, t ex tillgång till goda badplatser med badvattenkvalité. Det berör strandskyddsaspekter, som tillgänglighet till stränder och vattenområden. Även Göta älv som dricksvattenresurs
berörs av detta mål. Det sker en omfattande miljöövervakning av olika
sötvattenmiljöer, t ex löpande fysikalisk-kemiska undersökningar,
elfiskeundersökningar och andra undersökningar som omfattar fiskefrågor,
metallundersökning av vattenmossa, av rödlistade arter, indikatorarter och
föroreningskänsliga arter. De större sjöarna och vattendragen undersöks som
regel i Göta älvs vattenvårdsförbunds regi, medan övriga bevakas av kommunen. Dessa undersökningar sker i Va-verkets, Kretsloppskontorets, Park och
Naturförvaltningens, Sportfiskarnas och Miljöförvaltningens regi. Vattenundersökningar utförs även i form av särskilt fastställda och riktade kontrollprogram för olika verksamheter samt genom tillsyn och prövning av avloppsutsläpp till olika vattenområden (s k utsläppskontroll).
Situation
Göteborgs kommun uppvisar en stor variation och rikedom av sötvattenmiljöer, sjöar, småvattendrag och floder. Vattenförhållandena i våra inre
vatten och kanalleder och floder har under det senaste årtiondet generellt sett
förbättrats avsevärt, t ex i Fattighusån och Mölndalsån, Nordre älv och i Göta
älvs mynning. Idag badar man i t ex Nordre älv vid Gullö och vid Tångenbadet i Göta älv strax utanför Älvsborgsbron. Dessa ”badplatser” uppfyller
12
inte formellt kriterierna för att få en status som officiell badplats då vattenkvaliteten kan variera stort och då risker föreligger i samband med bl a kraftig
nederbörd och fartygstrafik (t ex höga bakterietoppar vid kraftiga regn och
stora avsänkningseffekter i samband med passage av större fartyg).
Flertalet av regionens sjöar är belägna en bit in från kusten, ofta i högt
belägen försurningskänslig skogsmark. Många av sjöarna har stor betydelse för
friluftslivet, t ex Delsjöarna och Surtesjön. Många av floderna är betydelsefulla
ur fiskesynpunkt med värdefull vandringsfisk, t ex Säveålaxen och är av riksintresse för naturvården och ingår i EU:s nätverk av skyddade områden,
Natura 2000. Göta älv är Sveriges största flod med ett avrinningsområde på ca
50 000 km² och är mycket värdefull från bl a vattenförsörjningssynpunkt, för
turism och friluftsliv samt för den biologiska mångfalden. Lärjeåns vattensystem är av riksintresse för naturvården och hyser en rik biologisk mångfald,
både vad gäller arter och naturtyper, och är av stor betydelse för friluftslivet.
De minsta vattendragen rinner huvudsakligen genom de uppodlade lerslättsområdena innan de mynnar i kusten. Flertalet sjöar är försurningspåverkade
och kalkas regelbundet, medan de stora vattendragen och de små kuståarna är
starkt närsaltspåverkade. Flera vattendrag är öringförande och vissa vatten
utnyttjas för bevattning, t ex Kvillen. I Lärjeåns vattensystem finns ett mindre
flodpärlmusslebestånd, en värdefull bottenfauna samt rastande och häckande
strömstare. Det finns en stark ambition att ta tillvara och utveckla kvaliteterna
i våra sötvattenmiljöer och många av dom bevakas återkommande genom
omfattande kontroll och undersökningar av olika slag.
Hoten mot sötvattentillgångarna i kommunen är försurningen, t ex i
Vättlefjällsområdet, övergödning och miljögifter samt fysiska ingrepp av olika
slag. Viktiga förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv är tillräcklig vattenföring, varierat bottenmaterial samt vegetation längs stränderna. Olämpligt
byggande i nära anslutning till olika vattenområden, regleringar, dikningar,
dikesrensningar, omgrävningar, kulverteringar och skogsavverkningar får ofta
negativa konsekvenser för växt- och djurlivet. Regleringar och kulverteringar
kan förhindra och försvåra spridning eller vandring av olika arter. I t ex Göta
älv orsakar tappningarna vid Vänern och regleringar omfattande erosion på
stränderna längs älven i kommunen.
Åtgärder och kvalitetsmål
Värna sötvattenmiljöerna och tillvarata dess kvaliteter från miljö- natur- och
friluftssynpunkt i planeringen, på övergripande nivå och detaljnivå, i MKBarbetet etc.
13
Verka för en god vattenkvalitet i vattendrag, sjöar och andra vattenområden
genom miljöövervakning, tillsynsarbete och kontroll. Belastningen av föroreningar, t ex av metaller och organiska ämnen skall vara så låg att organismer
och ekosystem inte påverkas.
Begränsa utsläpp av avlopp och andra föroreningar till vatten, verka för
anläggande av skyddszoner kring vattendragen, förhindra kulverteringar och
dikningar och andra åtgärder som kan försämra vattenkvaliteten och påverka
den biologiska mångfalden negativt.
Förekommande arter knutna till respektive vattendrag skall kunna fortleva i
stabila bestånd. Särskilt uppmärksamhet skall gälla för rödlistade arter eller
särskilda ansvarsarter.
Tillvarata sjöarnas stora värden från frilufts- och rekreationssynpunkt, t.ex.
som badvattensjöar.
Sjöar och vattendrag skall hålla en vattenkvalité som motsvarar bakteriologiskt tjänlig badvattenkvalité.
Vad kvalitetsmålen bör omfatta i nuläget är mer generella riktlinjer eller
rekommendationer för resp. vattenområde eller kategori av vattenområde
(såsom t ex recipientbilagan till Vattenplanen ger uttryck för).
Särskilda och mer detaljerade kvalitetsmål för sjöar och vattendrag kan och
bör dock på sikt närmare utformas med utgångspunkt från Vattenplanen med
recipientbilagan och med hänsyn till regionalt målarbete, kommunal miljöövervakning, t ex som rör biologisk mångfald. Bedömningsgrunderna för sjöar
och vattendrag, vattendirektivets bestämmelser, särskilda krav i reservatsbestämmelser eller rekommendationer eller krav som rör riksintresse, Natura
2000-områden, strandskydd m m. När det gäller biologisk mångfald bör även
beaktas vattenlevande eller vattenanknutna rödlistade arter, indikatorarter
och ansvarsarter.
Prioriteringar
Värna sötvattenmiljöerna och tillvarata dess olika kvaliteter från miljö- natur
och friluftssynpunkt i plansammanhang.
Värna om en god vattenkvalitet samt den biologiska mångfalden i olika
vattenmiljöer genom miljöövervakning och tillsynsarbete. Det gäller föroreningar av metaller, miljögifter samt försurningspåverkan och näringsförhållanden. Särskild uppmärksamhet skall även riktas mot rödlistade arter
och ansvarsarter samt deras livsmiljöer.
14
Begränsa utsläpp av föroreningar från industrier, hushåll och från tätortsmiljöns trafik- och andra hårdgjorda ytor inom ramen för tillsynsarbetet.
Särskilda krav på skyddszoner bör gälla kring vissa vattenområden och
vattenreningsåtgärder, t ex 10 meters odlingsfri skyddszon samt krav på
vattenrening i våtmark för dagvatten från hårdgjorda ytor vid nybebyggelse.
Myllrande våtmarker
Bakgrund
Det nationella målet ” Myllrande våtmarker” innebär att våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden. Målet syftar till att bibehålla våtmarker av
olika slag med bevarad biologisk mångfald i hela landet. Det innebär att
våtmarkerna måste skyddas så långt det är möjligt mot markavvattning,
olämpliga skogsbruksmetoder, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering.
Även minskad beteshävd och upphörd slåtter kan vara allvarliga hot mot
våtmarker. Det gäller även våtmarkernas värden för kulturmiljön och friluftslivet.
Detta mål har en särskild betydelse för Göteborg, som en gång byggdes på
våtmarker. Stora delar av staden är byggd på utfyllnader av de gamla stadsvassarna och strandängarna längs Göta älv. Trots stadens framväxt sedan
flera århundraden finns ännu idag kvar en förhållandevis rik och varierad
förekomst av våtmarker i kommunen.
Våtmarkerna har många viktiga funktioner. De styr och reglerar grund- och
ytvattnets rörelse och magasinerar stora vattenmassor. De utgör livsmiljöer för
ett stort antal växt- och djurarter. De fungerar som biologiska filter i naturen
och har en vattenrenande funktion. I våtmarkerna sker en reduktion av närsalter såsom kväve. Detta har uppmärksammats och beaktats i det nya strandskyddet för Göteborg.
Situation
Göteborg har en förhållandevis rik tillgång på våtmarker, även om stora
våtmarksarealer försvunnit genom dikningar och andra åtgärder. I Göteborgsområdet finns en lång rad rödlistade arter, som framför allt är knutna till
småvatten och till havstränder och västligt präglade blandmyrar. Det finns ett
antal våtmarker som Göteborgstrakten har ett särskilt ansvar för, bl a västligt
15
präglade myrmarker med klockgentiana, alkonblåvinge och nattskärra. I
Göteborg hittar vi denna typ i Vättlefjäll, i Delsjö- respektive Sandsjöbackaområdet. En del av denna naturtyp omfattas av riksintresse för naturvården
och Natura 2000 samt utgör ekologiskt särskilt känsliga områden. Göta och
Nordre älvs strand- och fuktängar är en annan värdefull våtmarksmiljö med
en delvis unik flora och fauna. Andra värdefulla våtmarksmiljöer med en rik
biologi är hävdade strandängar vid kusten, t ex på Galterö, Amundön och i
Haga kile samt sumplövskogar i Lärjeåns dalgång. Viktigt är att uppmärksamma och värna om kvarvarande våtmarker i själva tätortsmiljön.
Bland hoten mot våtmarkerna förutom dikning, olämpliga skogsbruksmetoder, vägdragningar, olämplig byggnation kan nämnas vissa miljöfaktorer
som försurning av våtmarker samt kvävebelastningen på våtmarksmiljöerna.
Bristen på beteshävd och slåtter, t ex i Nordre- och Göta älvs kulturlandskap
är ett reellt hot mot den biologiska mångfalden. Särskild uppmärksamhet bör
riktas mot biotopskyddade småvatten och diken i odlingslandskapet. Små
sammanhängande våtmarkssystem eller efemära vatten, ofta kustnära vatten,
kan vara biologiskt intressanta och utgör inte sällan livsmiljöer för känsliga
arter, t ex rödlistade arter eller arter som inte tål konkurrens med fisk. Bland
intressanta rödlistade arter kan nämnas större vattensalamander, smådopping
och stinkpadda.
Våtmarkerna och deras värden har uppmärksammats under senare år
genom bl.a. olika initiativ från flera nämnders sida med en rad våtmarksprojekt och inventeringar av våtmarker. Flera initiativ har tagits i kommunen
och man börjar se våtmarkerna som en resurs för att återskapa livsmiljöer för
olika våtmarksarter, för vattenrening av t ex dag- och avloppsvatten samt för
att skapa estetiskt tilltalande miljöer kring vatten i Göteborg. Flera projekt
drivs idag i kommunen med inriktning på vattenrening, restaurering av våtmarker och anläggande av våtmarksmiljöer för att höja trivseln och livskvaliteten i stadsmiljön.
Åtgärder och kvalitetsmål
Fortsatt arbete i kommunen med att återskapa tidigare igenlagda och förstörda
våtmarker, t ex igenläggning av dräneringsrör och diken genom att öppna eller
ta bort kulverteringar. Här kan nämnas flera projekt, som genomförts i kommunen, t ex våtmarker för vattenrening i Välen, Gärdsåsmosse och i Bergum
samt våtmarksrestaurering vid Kvillebäcken och Osbäcken.
Fortsatt inventering av småvatten i kommunen, bl a i odlingslandskapet
inom ramen för biotopskyddet.
16
Miljöövervakning, tillsynsarbete och kontroll som berör våtmarker, t ex av
rödlistade arter samt av indiaktorarter som förorenings- och försurningskänsliga arter.
Förhindra kulverteringar och dikningar och andra åtgärder som torrlägger
våtmarker och som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Våtmarkerna skall förvaltas och brukas på ett sådant sätt att inga förluster av deras
biologiska mångfald uppstår, t ex genom upprättande av en våtmarksplan.
Särskilt uppmärksamhet bör fokuseras kring funktionen och skötseln av
våtmarkerna.
Även när det gäller våtmarker bör man i en eventuell nästa etapp, med
Vattenplanen som utgångspunkt, utveckla och anta mer detaljerade kvalitetsmål. Då bör man även integrera regionalt målarbete, Artdataarkivet med
rödlistade arter, vattendirektivets bestämmelser, data som rör Natura 2000 –
områden, bedömningsgrunder etc.
Prioriteringar
Värna våtmarksmiljöerna och deras funktion samt tillvarata dess olika kvaliteter från miljö- natur och friluftssynpunkt i plansammanhang.
Bevaka våtmarkerna, deras funktion, miljösituation, livsmiljöer och arter
genom miljöövervakning och tillsynsarbete. Särskild uppmärksamhet riktas
mot rödlistade arter och mot vissa indikatorarter.
Begränsa utsläpp av föroreningar från industrier, hushåll och från
tätortsmiljöns trafik- och andra hårdgjorda ytor inom ramen för tillsynsarbetet
Fortsatt prioritet av arbetet med våtmarksrestaurering och vattenrening i
våtmark, t ex av dagvatten i samband med nybebyggelse och vid restaureringsarbete av våtmarker och naturområden (såsom i Välenområdet).
Ingen övergödning
Bakgrund
Det nationella målet är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte
skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för
biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och
vatten. Åtgärder mot övergödningen av hav, sjöar och vattendrag är ett prioriterat mål i kommunen. Övergödningen är ett reellt problem i kustvattnet och i
kustnära vattendrag. Att minska dess effekter i vattendragen har varit en
angelägen fråga för Göteborgs kommun.
17
Målet ”Ingen övergödning” innebär att närsaltsbelastningen inte skall
hanågon negativ inverkan på människors hälsa eller på den biologiska mångfalden. Sjöar och vattendrag i skogs- och hällmark skall återgå till ett naturligt
näringstillstånd. Odlingslandskapets sjöar och vattendrag kan och i vissa fall
bör vara näringsrika eller måttligt näringsrika. Tillförseln av näringsämnen till
havet skall på sikt inte orsaka övergödning. Naturligt förekommande arter i
havs- och vattenområden skall kunna bevaras i livskraftiga, balanserade populationer.
Situation
Den industriella utvecklingen till ett modernt industrialiserat samhälle har
rubbat kretsloppen och näringsbalansen mellan atmosfär, land och vatten.
Övergången till mer näringsrika förhållanden i vatten, eutrofieringen, har gett
en ökad primärproduktion eller växtproduktion, i vissa fall har massiva
algblomningar uppstått i havet. Den allt större produktionen av växter och
djur kräver en ökad nedbrytning av dött organiskt material. Vid denna process
åtgår syre, som i vissa fall inte räcker till och kan ta helt slut. Sedimentation av
organiskt material ökar, vilket i sin tur ytterligare ökar syreförbrukningen,
ammonium och svavelväte bildas etc. Det är främst kväve och fosfor som
bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och kusthavet. Närsalterna
härrör i huvudsak från hushållsavlopp, utsläpp från reningsverk och industrier samt mer diffus avrinning från tätorter, jordbruk och skogar. Stora
närsaltsflöden går ut i kustvattnet via de stora älvarna, framför allt Göta älv.
Många vattendrag är eutrofierade i Göteborg. Flera mindre kustnära vattendrag som Stora ån, Kvillebäcken, Krogarbäcken och Osbäcken är påtagligt
övergödda med höga kvävehalter och näringsrika med avseende på fosfor.
Undantag från detta är vattendrag i skogs- och bergsområden, t ex vattendrag
i Vättlefjäll och Sandsjöbackaområdet. De är som regel näringsfattiga och
försurade, t ex Kvarnabäcken, Hultabäcken och biflöden till Lärjeån.
Även de större vattendragen är påverkade av närsalter. Göta älv har en
kvävetransport som är 2,5 ggr den naturliga bakgrundsbeastningen medan
fosfortransporten endast marginellt överstiger den naturliga bakgrundshalten.
Fosforhalten i höjd med Lärjeholm uppfyller i nuläget det nationella kvalitetsmålet, medan kvävehalterna ligger betydligt över kvalitetsmålet, vilket kräver
insatser i hela Göta älvs vattensystem. Även Säveån uppvisar en liknande
situation som Göta älv med höga kvävehalter i Göteborg. Mölndalsån och
Lärjeån är näringsrika både med hänsyn till fosfor och till kväve. Även Göta
älvs mynningsområde har höga kvävehalter. Kommunens sjöar är däremot
som regel näringsfattiga och försurade.
18
Åtgärder och kvalitetsmål
Uppmärksamma eller motverka övergödningen och dess effekter i den övergripande planeringen och i detaljplaneringen samt i det löpande arbetet, t.ex.
genom krav på skyddzoner eller minskade närsaltutsläpp inom ramen för
tillsynsarbetet. Särskilda reningskrav för utsläpp av dagvatten, avrinning från
hårdgjorda ytor m m vid etablering av verksamheter, infrastruktur och bebyggelse vid känsliga vattenområden, t ex vid Haga å, Krogarbäcken, Säveån och
Stora ån.
Kontinuerlig miljöövervakning, t ex närsaltskontroll av de mindre vattendrag som inte ligger inom vattenvårdsförbundens undersökande verksamhet.
Minskning av närsaltsutsläppen till näringsrika vattendrag och kusthav från
enskilda hushåll, industrier samt från jordbruket och skogsmarken i kommunen. Risken för närsaltsläckage bör även uppmärksammas vid skogsavverkningar, t ex genom tillsynsarbete.
Krav på rening och andra åtgärder inom ramen för Policy för avloppsutsläpp till vattendrag, sjöar och hav. (se även Recipientbilagan till vattenplanen).
Fortsatt minskning av bräddningen av dag- och dräneringsvatten från
kommunens va- ledningsnät till vattendrag, inre vattenleder, kanaler och till
kusthavet. Vissa mindre vattendrag har drabbats hårt och är särskilt känsliga
för närsalts- och föroreningsutsläpp, t ex Osbäcken.
Initiera införande av skyddszoner (minst 10 meters bredd) vid vattendragen
samt anläggandet av våtmarker för vattenrening vid vattendragen.
Driva kampanjer och informationsarbete till hushåll i olika avrinningsområden med syfte att t ex minska fosforförbrukningen i disk och tvättmedel.
Kvalitetsmål bör utformas på grundval av regionala mål, Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder samt på basis av bestämmelser i vattendirektivet. Särskilda krav på vattenkvalité m m kan även riksintressen ställa.
Bara naturlig försurning
Bakgrund
Miljökvalitetsmålet för försurning av mark och vatten innebär att vi skall
motverka onaturlig försurning så att den naturgivna produktionsförmågan
och den biologiska mångfalden bevaras. Försurande effekter av nedfall och
markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.
Nedfallet av försurande ämnen skall inte heller öka korrosionen på byggnader
och föremål av olika slag.
19
Mark och vatten i Sverige genomgår en naturlig försurning, men under senare
årtionden har dock utsläpp av försurande luftburna ämnen, t ex av svavel,
påskyndat utvecklingen och orsakat omfattande effekter på mark, grundvatten, sjöar och vattendrag. Denna utveckling har varit påtaglig i sydvästra
Sverige som har försurningskänsliga mark- och vattenområden. Markens
motståndskraft mot försurning är dålig och belastningen av försurande ämnen
är långt högre än vad marken tål för att allvarliga förändringar inte skall äga
rum. Många sjöar har blivit så försurade att 10-20% av växt- och djurarterna
har försvunnit. Nedfallet över göteborgstrakten har under en lång tid legat
över den kritiska belastningsgränsen. Trots att svaveldioxidutsläppen har
minskat väsentligt under senare år, ca 40% i ett europaperspektiv, måste
utsläppen reduceras ytterligare för att vi skall komma under den kritiska
belastningsgränsen och för att en återhämtning kan börja ske i de känsligaste
områdena.
Situation
Omkring 1980 inleddes omfattande kalkningsinsatser av försurade sjöar och
vattendrag för att på sikt kunna återskapa utslagna havsörings- och laxbestånd i Lärjeåns vattensystem. Även flertalet sjöar i östra Göteborg, bl a i
Vättlefjäll, började återkommande att kalkas. Sjöarna är utsatta för en fortlöpande försurning. Idag har 98% av kommunens försurade sjöyta kalkats
liksom flertalet av kommunens vattendrag. Även skogs- och våtmarker har
kalkats på några ställen, bl a i Bredmosseområdet i östra Göteborg. Förutom
kalkningsinsatser vidtas olika biotopförbättrande åtgärder samt återinplantering av fisk i vissa vattendrag och sjöar.
Åtgärder och kvalitetsmål
Fortsatt prioriterade insatser genom kalkning av försurningspåverkade sjöar
och vattendrag samt biotopförbättrande åtgärder för olika försurningskänsliga
vattenlevande organismer, öring och andra fiskarter, strömstare och bottenfauna. Den historiskt naturligt förekommande fiskfaunan bör prioriteras vid
återinplantering av fisk. Kalkning undviks dock på naturligt sura våtmarker
och småvatten.
Återkommande miljöövervakningsarbete av försurade mark- och vattenområden, bl a övervakning av föroreningskänsliga arter, indikatorarter som lavar
och mollusker samt strömstare, öring, flodpärlmussla och bottenfauna. Den
biologiska monitoringen bör även omfatta rödlistade arter som är känsliga för
försurningspåverkan i olika grad, t ex lax, flodnejonöga och flodpärlmussla.
20
Vid behov utföra försurningsundersökning, pH, alkalinitet, sulfat, aluminium
och vissa tungmetaller etc i försurningskänsliga mark- och vattenområden.
Kvalitetsmål bör utarbetas på grundval av regionala mål. Naturvårdsverkets
Bedömningsgrunder, eventuella rekommendationer och krav för naturreservat,
riksintressen som berörs, vattendirektivets bestämmelser samt utifrån biologiska kvaliteter och lokala förutsättningar i kommunen.
En giftfri miljö
Bakgrund
Det övergripande målet på nationell nivå är att ”Miljön skall vara fri från
ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan
hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.”
Med giftfri miljö menas att naturfrämmande ämnen reduceras till en nivå
som ligger nära noll och att naturligt förekommande miljögifter ligger på
halter nära bakgrundsnivåerna för respektive ämne. Historiskt sett har ett
antal gifter orsakat allvarliga förgiftningar hos sälar, uttrar och rovfåglar i
Sverige, främst kvicksilver, DDT och PCB. Även om arterna återhämtat sig,
dyker nya än mer komplicerade miljögifter upp och sprids i miljön via avfall
och utsläpp till vatten och luft, t ex bromerade flamskyddsmedel. Sannolikt
finns ytterligare ännu ej identifierade miljögifter i omlopp. Globalt används ca
30 000 olika kemiska ämnen idag. Många ämnen läcker ut eller släpps ut från
industrin och är långlivade och sprids över stora avstånd med vindar och
vattenströmmar. Vissa miljögifter påträffas idag i höga koncentrationer även i
polartrakterna.
I Göteborg påträffades i slutet av 1980-talet en rad kemiska och stabila
organiska miljögifter i vatten och i bottnarna i Göta älv samt i organismer,
såväl i landlevande organismer som i vattenlevande organismer. I Göta älv
påträffades höga kvicksilverhalter och stabila organiska ämnen som PCB och
nonylfener i sedimenten. Häckande svanar och musslor i Göta älvs mynningsområde hade förhöjda halter av tungmetaller. Sedan början av 1990-talet har
halterna och giftbelastningen i sediment och i levande organismer, t ex i musslor, minskat kontinuerligt med undantag för vissa ämnen i farledsnära områden i Göta älvs mynning. I bottensedimenten och i vissa organismer i farledsnära vatten finns en viss belastning av organiska tennföreningar och koppar,
som sannolikt härrör från sjöfarten.
21
Situationen
Göteborg är en hamn- och industristad vid vatten, intill Göta älv och kustvattnet. Före reningsverkens införande på 1970-talet gick avlopp och dagvatten rätt ut i Göta älv och i älvmynningen. Göta älv var även starkt påverkad av industriutsläpp, bl a kvicksilver från Bohus EKA mellan 1920 och 1970.
Sedimentundersökningar från denna tid i Göta älv, Mölndalsån och i Välen
visade på höga halter av kvicksilver och andra tungmetaller. Sedan 1980-talet
har belastningen i den marina miljön generellt sett förbättrats. Till stor del kan
detta förklaras genom förbättrad reningsteknik och tillverkningsprocess,
återvinnig av restprodukter med miljögifter samt övergång till mer nedbrytbara produkter. Den positiva trenden framgår av Miljöförvaltningens och
Bohuskustens vattenvårdsförbunds undersökningar av miljögifter i vatten,
sediment och biologiskt material. Idag är halterna av organiska ämnen man
hittills undersökt låga i Göta älv, möjligen med undantag för organiska tennföreningar i hamn- och farledsnära områden. Under början av 1990-talet
konstaterades höga kvicksilverhalter i gädda i högt belägna sjöar i bl a
Vättlefjäll samt organiska miljögifter i fisk från Lärjeån. I Vallgraven påträffades 1997 höga halter av kvicksilver och andra ämnen i bottensedimenten.
Sedan början av 1990-talet sker årligen en omfattande kontroll av bottenfaunans status och metallföroreningsläget i flera av kommunens vattendrag genom
Miljöförvaltningens och Göta älvs vattenvårdsförbunds regi. En viss lokal
belastning av miljögifter har konstaterats i dessa undersökningar, bl a höga
blyhalter nedströms skjutbanor, höga kopparhalter från koppartak, där koppar läcker ut till vattendragen samt metallpåverkan i vattendrag nedströms
vissa äldre avfallsupplag. När det gäller miljögifter sker det alltså en kontinuerlig och omfattande kontroll i våra kustvatten och vattendrag.
Åtgärder och kvalitetsmål
Värna vår miljö, luft, vatten och mark i tillsynsarbetet och i planeringen, på
övergripande nivå och detaljnivå, i MKB-arbetet med en ambition att ytterligare reducera halterna av miljögifter i vår omgivningsmiljö. Naturfrämmande
stabila miljögifter dras undan från kretsloppen och bringas ned till en nivå
nära noll.
Verka för en god mark- och luftmiljö samt giftfria sjöar och andra vattenområden genom miljöövervakning, tillsynsarbete och kontroll. Belastningen av
föroreningar, t ex av metaller och organiska ämnen skall vara så låg att organismer och ekosystem inte påverkas.
22
Begränsa utsläpp av avlopp och föroreningar till luft, mark och vatten liksom
andra åtgärder, som kan försämra vattenkvaliteten och påverka den biologiska
mångfalden negativt.
Kvalitetsmål : Se kommentarer under våtmarker.
Prioriteringar
I plansammanhang och i tillsynsarbetet verka för att minska miljögiftsbelastningen i mark, vatten och i organismer av olika slag. Naturfrämmande
och svårnedbrytbara ämnen skall i möjligaste mån bytas ut eller reduceras till
nära noll.
Följa och bevaka miljösituationen i landmiljön, i sötvattenmiljön och i den
marina miljön, följa arter och livsmiljöer genom miljöövervakning, tillsynsarbete och särskilda undersökningar.
Begränsa utsläpp av föroreningar från industrier, hushåll och från
tätortsmiljöns trafik- och andra hårdgjorda ytor inom ramen för planarbete
och tillsynsarbete i kommunen.
23
Karaktäristik av recipienter
Innehåll
I denna bilaga redovisas en sammanställning av de recipienter till vilka dagvatten avleds och till vilka bräddning av avloppsvatten sker. I en kartbilaga
finns recipienternas avrinningsområden markerade. Beskrivningen är gjord
med hjälp av ”Policy för avloppsutsläpp i Göteborg”, ”Ekologiskt särskilt
känsliga områden i Göteborgs kommun”, ”Åtgärdsplan avlopp” samt ”Strandskydd i Göteborg”.
I ”Dagvatten inom planlagda områden” görs en klassificering av dagvattenbelastade vattendrag enligt metoden som kort beskrivs nedan. Syftet är att
lyfta fram de recipienter som är särskilt känsliga för föroreningsbelastning via
dagvatten och ge ett underlag för prioritering av åtgärder och ställningstaganden i samband med om- eller nybyggnad. Recipienterna delas in i fyra olika
prioriteringsklasser.
De olika recipienterna har värderats med avseende på ekologi och rekreation av Miljöförvaltningen respektive Park- och naturförvaltningen. Den relativa föroreningsbelastningen är beräknad av Va-verket utifrån schablonhalter,
se vidare ”Dagvatten inom planlagda områden”. Indelning i prioriteringsklasser görs genom att jämföra relativ föroreningsbelastning och värde.
Havsområden har värderats precis som vattendrag med avseende på ekologi och rekreation. Det visade sig att alla havsområden hade ett så högt värde
att de hamnar i prioriteringsklass 1 oavsett vilken belastning de har.
Enbart dagvatten som har direkt avrinning från hårdgjorda ytor har betraktats. Näringsämnen från exempelvis jordbruk eller grönytor har alltså inte
tagits upp.
24
Billdals skärgård och Askimsviken
Delsjöbäcken
Fattighusån, Hamnkanalen, Vallgraven
Finngösabäcken
Fjordområde utanför Fiskebäck och Önnered
Göta älv
Haga å
Hovåsbäcken
Hästholmarna och Prästgårdskilen
Krogarbäcken
Kvibergsbäcken
Kvillebäcken
Kvillen
Kustnära områden söder om Hjuvik och Torslanda
Låssbybäcken
Lärjeån
Madbäcken
Mölndalsån
Norra och södra Hästevikarna
Otterbäcken
Osbäcken
Stora ån
Säveån
Välen
Bäck i Vitsippsdalen
Kvarnebäcken, inkl Hovgårdsbäcken
Kvarnbäcken, Säve
Askesbydiket
Nordre Älv
25
Billdals skärgård och Askimsviken
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: Dagvattenavledning: 0,48 Mm3/år
Avrinningsområde: KV1-KV08, HÅ, OT, KR & HB
Avrinningsområde storlek: 740 ha
Hårdgjord yta: 49,8 ha
BESKRIVNING
Grunt kustvatten med stor betydelse för fågellivet och fiskproduktionen främst av s k foderfisk men även som uppväxt område för kommersiella fiskarter som torsk och plattfisk. Haga kile är fredningsområde för lax och öring.
Vattendragen Otterbäcken, Haga å, Hovåsbäcken och Krogarbäcken mynnar
här.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Ingrepp eller påverkan som stör den biologiska produktionen t ex utbyggnad
av småbåtshamnar, muddring, tippning, täktverksamhet och bottentrålning.
Delsjöbäcken
Prioriteringsklass:2
Basflöde: 1,7 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,02 Mm3/år
Avrinningsområde: D01-D052
Avrinningsområdets storlek: 587 ha
Vattendragets längd: 2,3 km
Hårdgjord yta: 33 ha
BESKRIVNING
Delsjöbäcken som är ett biflöde till Mölndalsån rinner, omväxlande i lugna
partier, forsar och dammar, från Delsjöområdet och mynnar i Mölndalsån i
området vid St Sigfridsplan. Bäckens avrinningsområde är 5,9 km2 och normalt
årsmedelflöde är 0,04 m3/s.
26
Genom avtappning från Delsjöarna ökas flödet i Delsjöbäcken till 0,08 m3/s
som normalt årsmedelflöde. Avtappningen från Delsjöarna, som pågått, sedan, 1984, är ett betydande tillskott i förhållande till det tidigare flödet i
bäcken. Den nedre delen av Delsjöbäcken och den del av Mölndalsån där
bäcken mynnar är kulverterad, totalt ca 500 m av bäckens lopp.
I bäckens övre del är den omgiven av naturområden och gles bostadsbebyggelse. Områdena kring Delsjöbäcken är populära strövområden. Bäcken har
betydelse för reproduktion av fisk. I bäcken finns ett bestånd av stationär
öring.
Till bäcken avleds obetydligt påverkat dagvatten från mindre områden med
duplikatsystem samt vid mycket kraftiga regn bräddat avloppsvatten från
områden med kombinerade system. Bräddning sker i tre punkter. I bräddavlopp med utsläpp till Delsjöbäcken sker bräddning vid mycket hög
utspädningsgrad, mer än 30 gånger. Med fullt utbyggt duplikatsystem i området skulle den totala belastningen på bäcken öka betydligt.
FAUNA OCH FLORA
Bäcken är omgiven av löv- och blandskog, lövskog av sumpskogskaraktär,
ädellövskogsbestånd samt park- och grönytor. Fågellivet är rikt. Bäcken har en
värdefull bottenfauna och stationär öring.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Föroreningspåverkan och hydrologiska förändringar.
Gullbergsån
27
Fattighusån, Hamnkanalen, Vallgraven m fl
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 2,2 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,2 Mm3/år
Avrinningsområdets storlek: 3200 ha
Vattendragets längd: 4,5 km
BESKRIVNING
Kanalerna avgränsar den gamla stadskärnan i Göteborg. De utgörs av fyra
olika vattensystem, Fattighusån, Gullbergsån, Hamnkanalen och Vallgraven
samt Rosenlundskanalen.
Stora hamnkanalen och Vallgraven ansluter direkt till Göta älv. Vattenomsättningen i kanalerna beror främst på tidvatten och vattenståndsförändringar i Göta älv. Avledning av vatten från Mölndalsån till kanalerna
bidrar till vattenomsättningen. Vattnen omges av varierad bebyggelse, bland
annat affärs- och kontorsfastigheter. Längs Vallgraven är det mestadels grönytor eller parkeringsytor.
Dagvatten avleds från mindre delar av de områden i centrala staden där
duplikatsystem byggts ut, huvuddelen av dagvattnet avleds till Göta älv. Vid
kraftiga regn kan bräddning från kombierade system förekomma i fyra punkter
under ett normalår.
FAUNA OCH FLORA
Knölnaten har i Fattighusån sin enda förekomst i Sverige.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Känslig för oförsiktig muddring, övertäckning av flytande restauranger, p-hus
eller liknande. Vattenkvaliteten i kanalerna och de inre vattenvägarna är av
stor betydelse för havsvandrande lax och öring. Fattighusån är klassad som
ekologiskt känslig i ÖP 93.
28
Finngösabäcken
Prioriteringsklass: 4
Basflöde: 3,1 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,07 Mm3/år
Avrinningsområde: FB01-04
Avrinningsområdets storlek: 82 ha
Vattendragets längd: 2,7 km
Hårdgjord yta: 12 ha
BESKRIVNING
Finngösabäcken är ett litet vattendrag med ringa flöde. Speciellt sommartid.
Bäcken rinner från Svarttjärn i Delsjöområdet och mynnar i Säveån. Den
rinner till övervägande del i Partille kommun men avvattnar områden inom
Delsjöområdets nordöstra delar i Göteborgs kommun. Finngösabäcken är
påverkad av lakvatten från Brudaremossen (vid bräddning). Bäckens längd är
2,7 km och avrinningsområdets storlek är 82 ha.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Svarttjärn som ingår i Finngösabäckens vattensystem, är klassat som ekologiskt
särskilt känsligt område i ÖP 93.
Fjordområde utanför Fiskebäck och
Önnered
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: Dagvattenavledning: 0,7 Mm3/år
Avrinningsområde: KV11-13
Avrinningsområdets storlek: 630 ha
Hårdgjord yta: 57,5 ha
29
BESKRIVNING
Varierat kustlandskap med öar, sund, badplatser och båthamnar. Värdefull
marin miljö med grundbottnar med ålgräsängar. Kustområdet har stor betydelse från landskapsbildssynpunkt och för rekreation och friluftsliv.
Vattenområdet och kringliggande landområden norr och söder om Stora
Rösö utgör övervintringsområden för smådopping och ett stort antal andra
sjöfågelsarter. Den dagvattenbelastade Önneredsbäcken mynnar här.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Känslig för ökad föroreningsbelastning, övergödning, utfyllnader, muddring
samt störande friluftsliv.
Göta älv
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: 4750 Mm3/år
Dagvattenavledning: 1,3 Mm3/år
Avrinningsområde: Avrinningsområdets storlek:
BESKRIVNING
Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv med ett normalt årsmedelflöde på 550
m3/s. Den rinner i en mäktig dalgång från Vänern till havet. Vid Kungälv
delar sig älven i två grenar, en sydvästgående, Nordre älv och en sydgående,
Göta älv, som båda omsluter större delen av Hisingen i Göteborg. Tre fjärdedelar av flödet rinner genom Nordre älv. Uppströms Göteborg tillförs älven
behandlat avloppsvatten från industrier och kommuner, dagvatten, kylvatten
från industrier samt obehandlat avloppsvatten från bräddningar i kommunala
avloppssystem vid kraftiga regn.
FAUNA OCH FLORA
Längs Göta älv finns värdefulla strandängar. I älven finns förutom vandringsfisk även ett flertal stationära arter. Göta älv är en av Sveriges artrikaste
limniska fiskemiljöer med 30 fiskarter. Den är också en rastbiotop för flyttande
fågelarter.
30
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Göta älv är av riksintresse för fisket och är klassad som ekologiskt känsligt
sötvatten från regional fiskesynpunkt. Den är av stort intresse för bland annat
havsvandrande öring. Älven är också av riksintresse från natur- och
rekreationssynpunkt. Göta älv utgör råvattentäkt för Göteborgs dricksvattenförsörjning varför den är känslig för föroreningsbelastning och försämrad
vattenkvalitet. Strandängarna vid Göta älv är klassade som ekologiskt särskilt
känsliga områden i Översiktsplanen 1993 (ÖP 93). Det finns inga badplatser
vid Göta älv inom Göteborg.
Haga Å
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 5,2 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,03 Mm3/år
Avrinningsområde: HÅ01
Avrinningsområdets storlek: 1477 ha
Vattendragets längd: 4 km
Hårdgjord yta: 5 ha
BESKRIVNING
Haga å består av tre bäckgrenar som omväxlande rinner genom lövskogspartier och jordbruksmark med relativt gles bostadsbebyggelse och mynnar i
havet vid Haga kile. En gren som är näringsrik rinner upp i Kungsbacka kommun där den belastas av ett antal avloppsutsläpp. En annan gren rinner upp i
Åkekärr och de försurningskänsliga områdena i Sandsjöbacka.
Huvudgrenen är en bäckravin med dominans av al i de mer strandnära
partierna men med stort inslag av ask och alm. I söder finns ekdominerade bestånd och en liten alsumpskog. Mindre partier betas av häst och motionsspår
löper genom skogen.
FAUNA OCH FLORA
Utefter ån finns en rik lundflora med bla två kraftiga bestånd av gulsippa,
hässlebrodd, stinksyska, ramslök, lundelm, skogsbingel, hässleklocka och
buskstjärnblomma. I bäcken finns ett bestånd av havsvandrande öring. Fågellivet är rikt.
31
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Skogsvårdsåtgärder, ändrad hydrologi eller utsläpp av föroreningar. Haga å
och bäckravinerna är i ÖP93 klassade som särskilt känsligt område bland
annat vad gäller ändrad hydrologi. Haga å och mynningsområdet i Haga Kile
utgör ett från fiskesynpunkt mycket skyddsvärt vattenområde. Den grunda
havsviken är av stor betydelse för fiskeproduktionen och fågellivet. Haga å har
också ett värdefullt bestånd av havsvandrande öring.
Hovåsbäcken
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 5,2 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,03 Mm3/år
Avrinningsområde: HÅ01
Avrinningsområdets storlek: 1477 ha
Vattendragets längd: 4 km
Hårdgjord yta: 5 ha
BESKRIVNING
Hovåsbäcken rinner genom villabebyggelse via Hovås golfbana till havet. Den
är kulverterad på vissa sträckor. Hovåsbäcken rinner genom tätbebyggt område och har varierande vattenföring med risk för torrläggning under sommarhalvåret.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Hovåsbäcken mynnar i Askimsviken som är en produktiv havsvik av stor
betydelse för fågellivet och fiskproduktionen. I Askimsviken finns även flera
kommunala badplatser. Hovåsbäcken är av intresse för återinplantering av
havsvandrande öring och havsöringsled sker redan idag.
32
Hästholmarna och Prästgårdskilen
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 5,2 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,03 Mm3/år
Avrinningsområde: HÅ01
Avrinningsområdets storlek: 1477 ha
Vattendragets längd: 4 km
BESKRIVNING
Prästgårdskilen är en grund havsvik belägen ca 1 km väster om Björlanda. Området
saknar beteshävd och växer nu igen med högvuxna arter som blåsäv, havssäv, vass,
älgört och gul svärdslilja.
I kilens mynning ligger de båda öarna Stora och Lilla Hästholmen. Ejdern häckar i
stort antal på båda öarna och hela området är värdefulla rastlokaler för sjöfåglar och vadare samt jaktmarker för rovfåglar.
Stora Hästholmen har en ovanligt stor huggormspopulation som är föremål för forskning. Området är förordnat som naturvårdsområde
FAUNA OCH FLORA
Rik ejderhäckning, värdefullt rastområde för vadare och änder samt jaktmarker för
rovfåglar. Flera par av rödbena häckar i området.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Försämrad vattenkvalité, igenväxning, störande friluftsliv.
33
Krogabäcken
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 2,4 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,05 Mm3/år
Avrinningsområde: KR01
Avrinningsområdets storlek: 736 ha
Vattendragtes längd: 4 km
Hårdgjord yta: 4 ha
BESKRIVNING
Krogabäcken är ett närings- och syrerikt vattendrag som består av två grenar,
vilka omväxlande rinner genom villabebyggelse, odlad mark, betesmark och
grönområde, och mynnar i havet vid Haga Kile. Ådalen är i stora delar värdefull för friluftslivet och från landskapsbildssynpunkt. Värdefullt öringvattendrag med pågående restaureringar för öringsvandring i ån.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Känslig för hydrologiska förändringar och föroreningsbelastning. Krogabäcken
och dess mynningsområde i Haga kile utgör ett från fiskesynpunkt mycket
skyddsvärt vattenområde. Bäckens mynningsområde är klassat som ekologiskt
särskilt känsligt område av stor betydelse för fiskeproduktionen och fågellivet,
ÖP 93. Dessutom har Krogabäcken ett värdefullt bestånd av havsvandrande
öring.
34
Kvibergsbäcken
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: 0,8 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,2 Mm3/år
Avrinningsområde: K01-K08
Avrinningsområdets storlek: 193 ha
Vattendragets längd: 1,5 km
Hårdgjord yta: 47 ha
BESKRIVNING
Kvibergsbäcken rinner från Gärdsåsområdet vid Bergsjön och mynnar norrifrån i Säveån. Bäcken som rinner mellan Utby och Kvibergsområdet är delvis
kulverterad. Flödet är ringa men bäcken är vattenförande året om.
Kvibergsbäcken rinner genom tät bebyggelse samt genom attraktiva
rekreations- och grönområden. Bäckens avrinningsområde är 193 ha och
normalt årsmedelflöde är 0,03 m3/s. Från områden med duplikat system
avleds dagvatten som är måttligt påverkat.
Bräddning förekommer under normalår i tre punkter i samband med kraftiga regn.
FLORA OCH FAUNA
Värdefull strandskog. Rikt fågelliv och bottenfauna med bla en sällsynt dagslända och snäcka.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Känslig för föroreningsbelastning och hydrologiska ingrepp. I Kvibergsbäcken
förekommer havsvandrande öring.
35
Kvillebäcken
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 4,3 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,7 Mm3/år
Avrinningsområde: KB01-093
Avrinningsområdets storlek: 1183 ha
Vattendragets längd: 11 km
Hårdgjord yta: 145 ha
BESKRIVNING
Ängsmarker och buskridåer längs bäcken. I de norra delarna mot Skogomevägen finns betade partier. Kvillebäcken belastas av förorenat dagvatten,
läckage från jordbruk, avloppsutsläpp samt lakvatten från äldre avfallsupplag.
Kvillebäckens avrinningsområde som är cirka 11,2 km2 utgörs av de centrala
delarna av Hisingen. Flödet i bäcken påverkas tydligt av nederbördsmängden
eftersom det saknas sjöar som kan utjämna flödesvariationer. Normalt årsmedelflöde är cirka 0,1 m3/s. Till Kvillebäcken avleds dagvatten från områden
med duplikatsystem. Eftersom delar av området som avvattnas till
Kvillebäcken har hög exploateringsgrad och stor trafikbelastning är en del av
det dagvatten som avleds till bäcken tidvis starkt påverkat. Bräddning av
avloppsvatten förekommer under normalår i samband med kraftiga regn.
FAUNA OCH FLORA
I den södra delen av området finns en liten sump (Hökälla) med mycket kraftiga bestånd av den för trakten sällsynta jättestarren. I området finns ett rikt
fågelliv med häckande enkelbeckasin, tofsvipa, näktergal, kärrsångare och
buskskvätta. Under vinterhalvåret fungerar området som jaktmarker för flera
arter rovfåglar.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Hydrologiska ingrepp, igenväxning och upphörande bete. Riksintresse för
naturvård och fiske. Kvillebäckens dalgång är klassad som ekologiskt särskilt
känsligt område i ÖP 93.
36
Kvillen
Prioriteringsklass: 3
Basflöde: 10 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,07 Mm3/år
Avrinningsområde: KN01-KN07
Avrinningsområdets storlek: 266 ha
Vattendragets längd: 33 km
Hårdgjord yta: 11 ha
BESKRIVNING
Kvillen är en näringsrik å med varierande vattenstånd som skiljs från
Kvillebäcken genom en vattendelare vid rasmassorna i Tuve. Den översvämmas återkommande och bidrar på detta sätt till omsättning av närsalter.
Vattendraget rinner främst genom jordbruksmark och mynnar i Nordre älv
norr om Öxnäs. Kvillen utgör recipient för dagvatten från delar av Volvo
Steneby, Säve flygfält och Stora Holm trafikövningsplats. Ett fåtal avloppsutsläpp från ej anslutna fastigheter finns fortfarande kvar. Viktiga biflöden till
Kvillen är Muleredsbäcken, Pansarkvillen, Djupedalsbäcken och HukebäckenHolmbäcken-Skändlabäcken.
FAUNA OCH FLORA
Viktigt övervintringsområde för rovfåglar. I ån finns lekområde för mört.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Känslig för föroreningsbelastning, övergödning och hydrologiska förändringar.
Längs vattendraget finns flera områden med stora naturvärden enligt naturoch kulturvårdsprogrammet (Göteborgs stad 1979). Djupedalsbäcken ingår i
Djupedalsområdet som är klassat som ekologiskt särskilt känsligt område i ÖP
93.
37
Kustnära områden
söder om Hjuvik och Torslanda
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: Dagvattenavledning: 1,4 Mm3/år
Avrinningsområde: KV20-KV29
Avrinningsområdets storlek: 1978 ha
Hårdgjord yta: 266 ha
BESKRIVNING
Varierat och vackert kustlandskap med omväxlande klippkust, små vikar, öar
och skär samt strandnära kustbebyggelse, småbåtshamnar, kommunala badplatser och färjeterminaler för bilar. Värdefull landskapsbild och produktiva
marina grundområden med rastande och övervintrande sjöfågelbestånd.
Kuststräckan är värdefull för rekreation och friluftsliv.
Grunda kustvatten av mycket stor betydelse som foder- och uppväxtplats för
fisk.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Ingrepp eller påverkan som stör den biologiska produktionen tex utbyggnad av
småbåtshamnar, muddring, tippning och täktverksamhet. Känslig för
föroreningsbelastning samt övergödning.
38
Låssbybäcken
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 0,07 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,04 Mm3/år
Avrinningsområde: LB01-02
Avrinningsområdets storlek: 19 ha
Vattendragets längd: 12 km
Hårdgjord yta: 6 ha
BESKRIVNING
Bäcken som är starkt näringsrik och till stora delar igenväxt rinner till största
delen genom jordbruksmark och mynnar i en grund havsvik. Den är påverkad
av dagvatten från bland annat Volvo men mestadels rinner den genom ett
låglänt jordbruksområde. Ett fåtal avloppsutsläpp från ej anslutna fastigheter
förekommer. Vattenföringen är ringa eller ingen i Låssbybäcken och samtliga
bäckgrenar sommartid.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Låssbybäcken mynnar i det så kallade Bronsålderssundet som utgör en grund
havsvik av stort natur- och kulturhistoriskt intresse. Den är också av stor
betydelse för fisket.
39
Lärjeån
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: 47 Mm3/år
Dagvattenavledning: 1,7 Mm3/år
Avrinningsområde: L01-L27
Avrinningsområdets storlek: 1445 ha
Vattendragets längd 16 km
Hårdgjord yta: 271 ha
BESKRIVNING
Lärjeån rinner i en lång meandrande dalgång mellan två bergsplatåer med
alskogar, ädellövskogar och öppna betande partier. Lärjeåns dalgång besitter
stora geologiska värden som hydrogeologiska förlopp och erosionsprocesser.
Den är ett värdefullt område för tex friluftsliv, natur- och kulturstudier samt
fritidsfiske. Även biflödena har liknande kvaliteter Lärjeån utgör slutlig recipient för dagvatten från Hjällbo, Storås, Linnarhult och Äspereds industriområde. Avrinningsområdet är 120 km2 och normalt årsmedelflöde är 1,5 m3/s. I
västra delarna av avrinningsområdet avleds dagvatten till ån. Inga direktutsläpp av avloppsvatten finns till Lärjeån men ett fåtal finns till dess biflöden.
FAUNA OCH FLORA
I ån förekommer lax och flodpärlmussla.
Intill ån finns en lång rad sumpskogsarter som lundarv, springkorn, strutbräken, hässleklocka, brudborste, kransrams, blågrönt mannagräs, korsandmat, vattenstäkra, gullpudra och skärmstarr. På frisk mark längre upp i
dalgången tillkommer arter som nässelklocka, vätteros, blåsippa, vårärt, gullviva, långsvingel, lundslok, trollduva, storrams och skogsvicker.
Även kryptogamfloran är högintressant med mossor som Hygrohypnum
luridum, Myrinia pulvinata, Anomobryum julaceum och Plagiobryum zierii
och lavar som Biatorella monasteriensis och Arthothelium ruanum.
De hänsynskrävande svamparna Mycena renati och Sceletocutis nivea är
också kända från området.
Det lägre djurlivet har intressanta inslag med nordliga utpostlokaler för
jordlöparna Bembidion stephensi och Leistus rufomarginatus. Fågellivet är rikt
och dalgången hyser tex en stor population (ca 10 par) av de mindre hackspetten och häckande skogsduva.
40
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Skogsbruk, ändrad hydrologi, föroreningsbelastning och övergödning. Lärjeån
och dess dalgång är av riksintresse för natur- och friluftsliv. Lärjeåns dalgång
är klassat som ekologiskt särskilt känsligt område i ÖP 93. Den är även SCIområde (special area of community interest) enligt EU:s direktiv i Natura 2000.
Lärjeån utgör reservråvattentäkt för Göteborg. Lärjeån är av stor betydelse för
havsvandrande öring och lax.
Madbäcken
Prioriteringsklass: 4
Basflöde: 2,1 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,01 Mm3/år
Avrinningsområde: MD01
Avrinningsområdets storlek: 610 ha
Vattendragets längd: 4 km
Hårdgjord yta: 18 ha
BESKRIVNING
Rinner genom en dal med odlad mark och mynnar i en havsvik vid Tumlehed
intill en småbåtshamn och en kommunal badplats.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Mynningsområdet utgörs av en grund havsvik där det finns två badplatser, en
mindre vid Strömsund samt en större kommunal badplats, Tumlehedsbadet.
Madbäcken är klassad som ekologiskt särskilt känsligt område i ÖP 93.
41
Mölndalsån
Prioriteringsklass: 3
Basflöde: 125 Mm3/år
Dagvattenavledning: 1,1 Mm3/år
Avrinningsområde: M01-30
Avrinningsområdets storlek: 822 ha
Vattendragets längd: 3,5 km (i Gbg)
Hårdgjord yta: 349 ha
BESKRIVNING
Mölndalsån rinner från Nedsjöarna i Härryda via Landvettersjön, Rådasjön
och Stensjön till Fattighusån och Gullbergsån i Göteborg. Från Stensjöns utlopp rinner ån genom tätbebyggda industriområden i Mölndal och Göteborg.
Inom Göteborg finns i områdena längs ån huvudsakligen industri- och
kontorsfastigheter. Cykel- och gångstråk samt gator går parallellet med ån
längs större delen av dess sträckning inom Göteborg. Vid Gårdadämmet avleds
ett delflöde till Fattighusån och huvudflödet byter namn till Gullbergsån.
Mölndalsån är påverkad av närsalter, metaller och bakterier (dagvatten,
bräddningar, industriutsläpp). Hela Mölndalsåns avrinningsområde är 270
km2 och normal medelvattenföring är 4 m3/s.
Till Mölndalsån-Gullbergsån avleds dagvatten från områden med duplikatsystem och vid kraftiga regn bräddat avloppsvatten från områden med kombinerade avloppssystem. Eftersom det finns kvar kombinerade system i delar av
områdena längs ån avleds vid måttliga regn stora mängder dagvatten till Ryaverket.
Mölndalsån är klassad som ett ekologiskt känsligt sötvatten för fisket (lax
och öring).
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Ökad föroreningsbelastning samt övergödning.
42
Norra och södra Hästevikarna
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: Dagvattenavledning: 0,01 Mm3/år
Avrinningsområde: MD01
Avrinningsområdets storlek: 610 ha
Hårdgjord yta: 18 ha
BESKRIVNING
Varierat och vackert kustlandskap med klippor, holmar och sund, vikar och
ljunghed samt kustnära bebyggelse, badplatser och småbåtshamnar. Produktiva grundområden med strandpartier av stort värde för fiskproduktion och
för fågellivet både som rast- och reproduktionslokal. Området har rekreationsvärde och är viktigt för friluftslivet.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Ökad föroreningsbelastning, övergödning, utfyllnader, muddring samt förtätning av strandnära bebyggelse.
Otterbäcken
Prioriteringsklass: 3
Basflöde: 0,62 Mm3/år
Dagvattenavledning:0,03 Mm3/år
Avrinningsområde: OT01
Avrinningsområdets storlek: 180 ha
Vattendragets längd: 2 km
Hårdgjord yta: 5 ha
BESKRIVNING
Otterbäcken omges i sitt nedre lopp av en relativt artrik alsumpskog. Norr
om mynningen vid Hovås småbåtshamn saltpåverkade fuktängar och sandstränder. Otterbäcken rinner genom tätbebyggt område och har varierande vattenföring med risk för torrläggning under sommarhalvåret.
43
FAUNA OCH FLORA
I alsumpskogen finner man arter som lundelm, vattenskräppa, buskstjärnblomma, springkorn och bäckbräsma.
I fuktängen norr om mynningen finner man t ex stallört.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Skogssvårdsåtgärder, hydrologiska ingrepp. Otterbäcken mynnar i
Askimsviken som är en produktiv havsvik av stor betydelse för fågellivet och
fiskproduktionen. I Askimsviken finns flera kommunala badplatser. Bäcken är
av intresse för återinplantering av havsvandrande öring. Otterbäckens mynning är klassad som ekologiskt särskilt känsligt område i ÖP 93.
Osbäcken
Prioriteringsklass: 3
Basflöde: 2,8 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,4 Mm3/år
Avrinningsområde: OB01-OB04
Avrinningsområdets storlek: 188 ha
Vattendragets längd: 7,1 km
Hårdgjord yta: 62 ha
BESKRIVNING
Osbäcken är ett näringsrikt meandrande vattendrag, med biflödena Madbäcken och Kålseredsbäcken. Avrinningsområdet är 8,7 km2 och normalt
årsmedelflöde är ca 0,1 m3/s. Bäcken rinner i huvudsak genom jordbruksmark
från Klare Mosse i höjd med Biskopsgården till havet vid Björlanda strand.
Osbäcken är i stor utsträckning igenväxt av vass och bland annat i samband
med nederbörd starkt uppgrumlad. Osbäcken belastas av dagvatten från
Volvo via Kålseredsgrenen och dagvattenutsläpp från delar av Säve flygplats
via Madbäcken. Ett fåtal direktutsläpp av avloppsvatten från ej anslutna
fastigheter förekommer.
FAUNA OCH FLORA
I ån finns stationär respektive vandrande öring samt rastande strömstare.
Värdefull våtmark i mynningsområdet för vattenrening och biologisk mångfald.
44
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Från fiskevårdssynpunkt föreligger ett högt skyddsvärde (havsvandrande
öring). I anslutning till mynningsområdet ligger Store Udds badplats.
Stora ån
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: 6,5 Mm3/år
Dagvattenavledning: 2,8 Mm3/år
Avrinningsområde: ST01-ST19
Avrinningsområdet storlek: 1758 ha
Vattendragets längs: 5 km
Hårdgjord yta: 447 ha
BESKRIVNING
Stora ån är en näringsrik och lugnflytande å som avvattnar jordbruksmark,
trafik- och industriområden, från Mölndalsån i Mölndal och vidare genom
Göteborgs kommun och mynnar i en grund havsvik i den inre delen av
Askimsfjorden, Välen.
Åns nedre lopp omges omväxlande av busk- och lövskogsvegetation,
albestånd, vassar samt grönområden. Stora ån är liksom mynningsområdet
starkt närsaltsbelastat av förorenat dagvatten, jordbruk och avloppsutsläpp.
Den passerar bland annat industriområden och hårt trafikerade vägar. Det
dagvatten som avleds till Stora ån är tidvis starkt påverkat. Hela åns
avrinningsområde är ca 23 km2 och normalt årsmedelflöde är ca 0,2 m3/s.
Dagvattnet i Stora ån passerar genom Järnbrottsdammen där det renas innan
det når Välen.
FAUNA OCH FLORA
Rikt insekts- och fågelliv.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Stora åns nedre lopp och Välenviken har stora skyddsvärden från natur-,
fiske- och rekreationssynpunkt. Stora ån klassas som känslig recipient.
Avledningen av tidvis starkt påverkat dagvatten i kombination med det låga
basflödet innebär en hög relativ föroreningsbelastning. I direkt anslutning till
45
Stora åns mynningsområde finns kommunala badplatser, bland annat
Askimsbadet. Välenviken och den utanför liggande Askimsviken är båda
klassade som ekologiskt särskilt känsliga i ÖP 93.
Säveån
Prioriteringsklass: 2
Basflöde: 570 Mm3/år
Dagvattenavledning: 1 Mm3/år
Avrinningsområde: S01-S22
Avrinningsområdets storlek: 1359 ha
Vattendragets längd: 13km (fr Aspen)
Hårdgjord yta: 502 ha
BESKRIVNING
Säveån är i det stora hela en starkt exploaterad å som i kommunen kantas av
industriområden och bebyggelse. Säveån rinner från sjön Säven norr om Borås
och mynnar i Göta älv i höjd med Tingstadstunneln. Den passerar flera sjösystem. Sträckan i Göteborg är mycket kort, från Fjällbo till Gullbergsvass vid
mynningen i Göta älv. Vid Kviberg mynnar Kvibergsbäcken i Säveån. Hela åns
avrinningsområde är 1500 km2 och normalt årsmedelflöde är 18 m3/s. Till
Säveån avleds dagvatten från områden med duplikat system. I samband med
häftiga regn avleds bräddat avloppsvatten till Säveån.
FAUNA OCH FLORA
Transportled för lax och öring till lekplatser högre upp i vattensystemet. Mäktiga strandområden med omgivande värdefull strandskog. Säveån är ett viktigt
vattendrag för rastande och övervintrande sjöfågelbestånd.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Föroreningsbelastning, vattenregleringar och byggnader som försvårar fiskarnas vandringar till och från lekplatserna. Säveån är av riksintresse för fisket
och klassat som ekologiskt känsligt sötvatten (klass 1 vatten vad gäller lax och
havsvandrande öring). Säveån är även klassat som riksintresse för naturvården enligt naturresurslagen. Föreslaget som SCI-område (special area of
community interest) enligt EU-direktiv i Natura 2000.
46
Välen
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: Dagvattenavledning: 0,1 Mm3/år*
Avrinningsområde: KV09, Stora ån
Avrinningsområdets storlek: 1974 ha
Hårdgjord yta: 480 ha
BESKRIVNING
Välen är ett vackert smalt sund i den innersta delen av Askimsviken vid Stora
åns mynning med omgivande vassar, betade strandängar och strandskogspartier samt en liten bergknalle med ekskog. Strandängarna väster om viken
har nyligen röjts och stängslats in. Här betar nu ett mindre antal skotsk
höglandsboskap.
Viken är ett produktivt grundområde med mäktiga ålgräsängar. Området är
betydelsefullt från rekreations- och landskapsbildssynpunkt.
FAUNA OCH FLORA
I vassområdet är häckning konstaterad för vattenrall, kärrsångare och gräshoppsångare. Troligen häckar också näktergal, rosenfink och hornuggla. På
senare år har också skäggmes setts i området. Gräshoppsångare kan förekomma med upp till 10 sjungande hannar. Området är också en värdefull
rastlokal för flera fågelarter .
Vid det anslutande koloniområdet finns en hotad skalbaggsart, pepparrotsjordloppan (Phyllotreta armoraicae) som uteslutande lever på pepparrot.
Arten är i Sverige endast känd i Göteborgs kommun.
I ekskogen finns en relativt stor population av vippärt.
EKOLOGISK KÄNSLIGHET
Ökad föroreningsbelastning, övergödning, igenväxning, muddring och
utfyllnader.
47
Bäck i Vitsippsdalen
Prioriteringsklass: 1
Basflöde: 0,7 Mm3/år
Dagvattenavledning: 0,2 Mm3/år
Avrinningsområde: G215-216
Avrinningsområdets storlek: 218 ha
Vattendragets längd: 1,5 km
Hårdgjord yta: 40 ha
BESKRIVNING
Änggårdsbergen är ett stort höjdområde som ansluter till Göteborgs Botaniska
trädgård, till Göteborgs Universitets botaniska institution och till Sahlgrenska
sjukhuset. Större delen är naturreservat. Markerna har i stort sett varit öppna
men betet slutade i samband med att staden köpte marken omkring sekelskiftet. En bäckravin i norr (Vitsippsdalen) bär idag ca 90-årig blandskog med al,
ask och alm med enstaka äldre träd från betes- och slåttertiden. Denna ravin
har idag urskogskaraktär.
De övriga området bär idag en förstagenerationsskog med mest björk och
tall men i norr är inslaget av utländska trädslag stort och dessa är planterade
av Göteborgs Botaniska trädgård.
Ett par mindre sjöar ingår också. En liten rest -1,8 ha strax söder om Finns
mosse, av det forna ljunghedslandskapet hålls fortfarande öppet genom bränning ca vart 10 år.
FAUNA OCH FLORA
I Vitsippsdalen växer lundvårlök och på några lågor finns den hotade
alsidenmossan (Plagiothecium latebricola). Stora partier av fältskiktet domineras av trädgårdsflyktingarna blekbalsamin och vårsköna. Här finns också en
lång rad andra, helt eller delvis utplanterade, trädgårdsflyktingar som långsvingel, gulsippa, tandrot, månviol, vitskråp och ramslök. Här har man också
samlat in en rad hotade och hänsynskrävande svampar som Hyphodontia
alienata, Hypochnicium vellereum, Phlebia cremeoalutacea och Antrodia
albida. Den förstnämnda arten blev beskriven från Vitsippsdalen och utgör
därmed dess ”locus classicus”.
Smådopping häckar i Änggårdsbergens småsjöar. Vitsippsdalen har ett rikt
fågelliv.
48
EKOLOGISK KÄNSLIGHET/MOTIVERING
Igenväxning (ljungheden) och skogsvårdsåtgärder och ändrad hydrologi
(Vitsippsdalen). Bäckravinen är klassad som ekologiskt särskilt känsligt område
i ÖP 93. Den har tidvis ringa vattenföring och har ett stort värde från
rekreations- och natursynpunkt.
Kvarnebäcken, inkl Hovgårdsbäcken
Avrinningsområdets storlek: 618 ha
Vattendragets längd: 2 km respektive 3 km
BESKRIVNING
Åar som rinner genom jordbruksmark och mynnar vid Nolviks Kile.
Närsaltbelastningen är hög från jordbruket, vilket märks i förhöjda värden av
fosfor och kväve. Hovgårdsbäcken belastas även av lakvatten från den igenlagda Hovgårdstippen.
Kvarnbäcken, Säve
Avrinningsområdets storlek: 331 ha
Vattenadragets längd: 2,6 km
BESKRIVNING
Mindre bäck med ringa vattenföring som rinner genom jordbruksmark och
även passerar Gunnesby koloniområde. Höga halter av såväl kväve som fosfor.
49
Askesbydiket
Avrinningsområdets storlek: 1 132 ha
Vattendragets längt; 2,6 km
BESKRIVNING
Mindre bäck söder om Gullöområdet i Rödbo som mynnar i Nordre älv. Ringa
vattenföring sommartid, låga halter av kväve och fosfor i det övre loppet.
Botaniskt och ornitologiskt värdefullt område. Askekärret är klassat som ekologiskt särskilt känsligt område i ÖP 93.
Nordre Älv
Vattendragets längd: 1,4 km från
greningen vid Bohus till Nordre Älvs fjord
BESKRIVNING
Tre fjärdedelar av flödet från Göta älv går genom Nordre älv. Nordre älv har
höga halter av kväve, men måttliga halter av fosfor. Älven omfattas av en
regional recipientkontroll. Älven är av riksintresse för fisket och klassad som
ekologiskt känsligt sötvatten. Här finns havsvandrande öring.
Området utgör fredningsområde för lax och öring. Älven är även av riksintresse från natur- och rekreationssynpunkt. Strandängar vid älven är klassade
som ekologiskt särskilt känsliga i ÖP 93.
Naturreservatbildningen pågår, eftersom området är utpekat som ett Natura 2000-område med avseende på habitatdirektivet.
50
Rödlistade arter
i anslutning till sötvatten i Göteborgs kommun.
Förklaringar
Listan omfattar arter i och i anslutning till sött vatten i Göteborgs kommun.
Den omfattar även en del arter i bräckt vatten i de stora älvarnas nedre lopp
och mynningsområden. Listan är inte komplett. Ett urval av arter har gjorts,
främst särskilt skyddsvärda eller i övrigt intressanta arter. Dåligt kända arter
och lägre växter och djur är underrepresenterade. Det gäller bl a insekterna.
Många gånger kan sannolikt arterna fungera som indikatorarter eller s k
paraplyarter. Om man visar stor hänsyn till arterna i listan och deras livsmiljöer bör även många arter som inte finns med i listan bevaras. Detta bör
vara en lämplig strategi till dess att vi har fått mer kunskap om vissa arter och
artgrupper.
Listan baserar sig på tidigare kunskaper och fakta (se referenslistan). Ingen
särskild inventering har utförts i samband med detta arbete.
De olika artgrupperna är mycket olika undersökta och kända vilket utgör en
brist. Det gäller såväl förekomst som ekologi och hotstatus. Förhållandevis
väldokumenterade artgrupper är fåglar, fiskar, däggdjur, mollusker och kärlväxter. En hel del skalbaggar, mossor, lavar och svampar är också ganska väl
kända. Alger och de flesta evertebraterna (ryggradslösa djur) är i regel dålig
undersökta och dokumenterade.
Ansvarsarter, områden och biotoper
Efter rödlistan ges förslag s k ansvarsarter. Det är arter för vilka Göteborgs
kommun kan anses har ett särskilt bevarandeansvar. Dessutom redovisas
några särskilt viktiga områden och biotoper.
Fortsatt arbete
Rödlistan bör givetvis uppdateras och hållas aktuell. Dåligt kända arter och
artgrupper bör inventeras. Övervaknings- och åtgärdsprogram bör upprättas
åtminstone för de mest hotade arterna.
51
Listans uppställning och innehåll
De rödlistade arterna har hotkategorier enligt Rödlistade arter i Sverige 2000.
Arterna redovisas i bokstavsordning efter det latinska namnet inom varje
systematisk grupp. För varje art anges (när fakta finns) 5 artparametrar.
Rödlistkategorier (IUCN 1994)
RE Regionally Extinct (Försvunnen)
CR Critically Endangered ( Akut hotad)
EN Endangered (Starkt hotad)
VU Vulnerable (Sårbar)
NT Near Threatened (Missgynnad)
DD Data Defiscient (Kunskapsbrist)
Artnamn/hotkategori: Svenskt och vetenskapligt namn, hotkategori enligt
IUCN och svensk översättning enligt Artdatabanken.
Biotop: Livsmiljö
Förekomst: Exempel på kända förekomster i kommunen
Hot: Exempel på verksamheter som kan utgöra hot mot arten
Hänsyn: Exempel på hänsyn, åtgärder och skötsel som gynnar och bidrar till
att bevara arten
Innehåll
Artlista
Däggdjur ………………………..…………
Fåglar………………………..……………..
Kräldjur………………………..…………..
Groddjur………………………..………….
Fiskar………………………..……………..
Insekter………………………..……………
Kräftdjur………………………..………….
Musslor………………………..……………
Sötvattenssnäckor………………………….
Kärlväxter………………………..…………
Mossor………………………..…………….
Lavar………………………..………………
Svampar………………………..………….
Ansvarsarter………………………..………….
Områden och biotoper
Särskilt viktiga områden……………………
Särskilt viktiga biotoper………………….…
52
Referenser:
Ahlén, I. & Tjärnberg, M. (ed.) 1996. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige – Artfakta.
Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Appelqvist, T. 1993. Ekologisk särskilt känsliga områden i Göteborgs kommun. Översiktsplan för
Göteborg, Underlagsmaterial 1. Stadsbyggnadskontoret
Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattson, J.-E. (red.) 1995. Rödlistade växter i Sverige 1995.
ArtDatabanken, Uppsala.
Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å. 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken, för hotade arter, Uppsala.
Eriksson, O. G. 1994. Hotade, sällsynta och hänsynskrävande ryggradsdjur i Göteborgs och
Bohuslän. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Rapport 1994:3.
B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å. 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken, för hotade arter, Uppsala.
Gärdenfors, U. (ed.) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Göteborgs Ornitologiska Förening 1993. Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten. Fåglar på
Västkusten, supplement 26, 1993.
Göta älvs vattenvårdsförbund 2001. Fina och fula fiskar i Göta älv
Hallingbäck, T. (red.) 1998. Rödlistade mossor i Sverige–Artfakta. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Larsson, K.H. (red.) 1997. Rödlistade svampar i Sverige–Artfakta. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
IUCN 1994. IUCN Redlist categories. Prepared by the IUCN species Survival Komission, IUCN,
Gland Switzerland.
Magnusson, M. 1997. Rödlistade arter i Göteborgs kommun 1997. Examensarbete Luleå Tekniska
Universitet/Göteborgs Stadsmuseum.
Thor, G. & Arvidsson, L. (red.) 1998. Rödlistade lavar i Sverige–Artfakta. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Svensk Författningssamling 1998. Miljöbalken SFS 1998:808.
53
Artlista
Däggdjur
Utter (Lutra lutra) VU (sårbar)
Biotop: Sjöar, vattendrag, kuster och stränder.
Förekomst: Tillfällig vid Nordre älv
Hot: Exploatering av stränder, småbåtshamnar, olika utsläpp, utfiskning.
Hänsyn: Bevarande av strandmiljöer och vattendrag med god vattenkvalitet
och god födotillgång t ex fisk, musslor och kräftdjur.
Fåglar
(Omfattar häckfåglar samt arter som har betydelsefulla rast- och övervintringslokaler i kommunen).
Kungsfiskare (Alcedo atthis) VU (sårbar)
Biotop: Åar och bäckar med fisk, svag ström och lummig vegetation. Häckar i
strandbrinkar
Förekomst: Lärjeån, Säveån
Hot: Förstörelse av strandbrinkar, t.ex. strandskoning, avverkning av strandvegetation
Hänsyn: Bevarande av strandvegetation och strandbrinkar
Skedand (Anas qlypeata) NT (missgynnad)
Biotop: Näringsrika sjöar med mosaikartade miljöer med laguner (”blå bård”),
vassruggar, mader och betade strandängar
Förekomst: Kvillebäcken Hökälla (häckning?)
Hot: Upphörd hävd (slåtter och bete), igenväxning
Hänsyn: Upprätthållen hävd som skapar mosaikartade våtmarksmiljöer
Årta (Anas querquedula) VU (sårbar)
Biotop: Näringsrika sjöar med mosaikartade miljöer med laguner (”blå bård”),
vassruggar, mader och betade strandängar
Förekomst: Kvillebäcken Hökälla, Torsviken, tidigare vid Stora Holm dammen,
Hot: Upphörd hävd (slåtter och bete), igenväxning
Hänsyn: Upprätthållen hävd som skapar mosaikartade våtmarksmiljöer
54
Brunand (Aythya ferina) VU (sårbar)
Biotop: Vegetationsrika grunda slättsjöar och dammar, ofta i eutrofierade
miljöer. Rastar och övervintrar i älvmynningar, hamnområden och grunda
kustområden
Förekomst: Rast och övervintringslokaler: Torsviken, Säveåns mynning, Göta
och Nordre älvs mynningsområden, hamnområdet
Hot: Långt gången eutrofiering, igenväxning
Hänsyn: Bevarande och restaurering av fågelsjöar
Bergand (Aythya marila) VU (sårbar)
Biotop: Häckar främst i norra delen av landet och på östkusten. Rastar och
övervintrar oftast i stora flockar i vissa speciella områden, ofta trafikerade
farleder och hamnar i kustområden
Förekomst: Torsviken, mindre antal rastar och övervintrar
Hot: Exploatering och utsläpp i rast- och övervintringsområden
Hänsyn: Bevarande av rast- och övervintringslokaler, åtgärder mot utsläpp
Mindre strandpipare (Charadrius dubius) NT (missgynnad)
Biotop: Sandiga, grusiga , vegetationsfattiga stränder samt sand-, grus- och
lertag m. fl. ruderatmiljöer
Förekomst: Torsviken (flera par), strandbankar vid Göta älv, sandtag i Ellesbo,
Järnbrottsmotet
Hot: Återställning av sand- och grusgropar m fl ruderatmiljöer, strandskoning,
igenväxning, trafik, båttrafik?
Hänsyn: Vissa ruderatmiljöer bör sparas från återställning, undvikande av
strandskoning
Kornknarr (Crex crex) EN (starkt hotad)
Biotop: Öppna – mosaikartade våtmarker, fuktiga ängsmarker, vallar och
diken och andra marginalmarker i jordbrukslandskapet
Förekomst: Sällsynt i våtmarker och odlingsmarker utefter Göta och Nordre
älv, Askesby, Kvillen Hökälla, ruderatmark i Ekered Gunnilse, Lärjeåns dalgång,
Hot: Uppodling av ängs- och marginalmarker, helåkersbrukande, täckdikning
Hänsyn: Bevarande av mosaikmarker, fuktängar och småbiotoper i jordbruksområden
55
Mindre hackspett (Dendrocopos minor) VU (sårbar)
Biotop: Löv- och blandskog med döda träd och grenar, bl a strandskog med al
Förekomst: Spridd i kommunen, stark population i Lärjeåns strandlövskogar
Hot: Avverkning av lövbestånd, granplantering, gallring och ”städning” i
självgallrande bestånd
Hänsyn: Bevarande av lövskogsmiljöer med mycket döda träd och grenar,
sparande av död ved och albestånd
Dubbekbeckasin (Gallinago media) NT (missgynnad)
Biotop: Slåttrade och betade fuktängar
Förekomst: Ej häckfågel. Viktigare rastområden i våtmarksområden utefter
Göta och Nordre älv, Bredungen
Hot: Upphörd hävd, igenväxning, exploatering
Hänsyn: Bibehållen och återupptagen hävd på fuktängar, bete och slåtter
Dvärgbeckasin (Motacilla minimus) NT (missgynnad)
Biotop: Häckar på större myrar i norra delen av landet, i söder främst vid
sänkta sjöar, rastar i olika våtmarker och fuktiga betesmarker
Förekomst: Ej häckfågel. Viktigare rastområden i våtmarksområden utefter
Göta och Nordre älv, Bredungen, Välen, Kvillebäcken Hökälla
Hot: Igenväxning, dikning, exploatering av våtmarker på rastlokalerna
Hänsyn: Bevarande och restaurering av lämpliga våtmarksområden
Salskrake (Mergus albellus) NT (missgynnad)
Biotop: Häckar i norra delen av landet, övervintrar i söder i floder och kustvatten
Förekomst: Torsviken är en viktig övervintringslokal, Nordre älvs mynning
Hot: Exploatering, verksamheter som försämrar födotillgången
Hänsyn: Bevarande av övervintringsplatsens kvaliteter
Sydlig gulärla (Motacilla flava flava) NT (missgynnad)
Biotop: Betade eller slåttrade strandängar.
Förekomst: Strandängar vid Göta och Nordre älv, Öxnäs, Lärjeån, Torsviken
Hot: Upphörd hävd, igenväxning
Hänsyn: Bibehållen hävd på strandängar, restaurering av strandängar
56
Storspov (Numenius arquata) NT (missgynnad)
Biotop: Kulturmarker med stort inslag av gräsmark, friska – fuktiga betesmarker och vallar
Förekomst: Rastar i mindre antal i Torsviken. Har häckat i Lärjeåns dalgång
Hot: Omvandlingar i odlingslandskapet, övergång till spannmål och helåkerslandskap, dräneringar
Hänsyn: Bevarande av för arten lämpliga rast- och häckningsområden, större
gräsmarksområden, undvikande av helåkerslandskap och dräneringar
Skäggmes (Panurus biarmicus) NT (missgynnad)
Biotop: Större vassområden utefter sjöar och vattendrag. Fordrar tillgång på
hög och tät vass
Förekomst: Sällsynt i vassområden utefter Göta och Nordre älv, Välen
Hot: Exploatering, röjning och fragmentering av större vassområden, vasstäkt
Hänsyn: Bevarande av större vassområden, hänsyn vid vasstäkt
Småfläckig sumphöna (Porzana porzana) VU (sårbar)
Biotop: Större öppna våtmarks- och träskområden, tuviga mader med fräken
eller högstarr och relativt stabilt vattenstånd, även områden bladvass eller säv.
Förekomst: Lagmansholmen, Ragnhildsholmen, Kvillen Hökälla, Svankällan,
Gunestorpsmosse
Hot: Sjöreglering, invallning, utdikning, omvandling av mader till åker, igenväxning och exploatering
Hänsyn: Bevarande av för arten lämpliga större våtmarksområden med naturliga vattenståndsvariationer
Pungmes (Remiz pendulinus) VU (sårbar)
Biotop: Vegetationsrika stränder och sumpmarker utefter sjöar och vattendrag. Biotopen bör innehålla både vass och träd och buskage, björk, viden m.fl.
Förekomst: Sällsynt i busk- och vassområden utefter Göta och Nordre älv
Hot: Exploatering och röjningar i strandområden
Hänsyn: Bevarande av vegetationsrika strandområden
Smådopping (Tachybaptus ruficollis) VU (sårbar)
Biotop: Vegetationsrika småvatten, dammar, märgelgravar, viltvatten, golfdammar och reningsdammar
57
Förekomst: Finnsmossen och Axlemossen i Ängårdsbergen, Slätta damm,
Kvillebäcken Hökälla, Svankällan, Svarttjärn i Delsjöområdet, Slottsbergsmossen i Ruddalen, Valmossen på Brännö, kanal och dammar vid Torsviken,
Hovåsmossen och damm på Hovås golfbana.
Hot: Igenfyllning och igenväxning av dammar och mossgölar.
Hänsyn: Bevarande och nyskapande av lämpliga småvatten, biotopvård.
Kräldjur
Snok (Natrix natrix) VU (sårbar)
Biotop: Olika miljöer i närheten av vatten och våtmarker. Äggen läggs i vassbäddar, gödselstackar, komposter m m
Förekomst: Ej inventerad men sannolikt tämligen spridd i kommunen.
Hot: Brist på äggläggningsmiljöer, utdikning, trafik.
Hänsyn: Bevarande av gynnsamma biotoper i anslutning till vatten samt
äggkläckningsmiljöer.
Groddjur
Större vattensalamander (Triturus cristatus) NT (missgynnad)
Biotop: Främst i miljöer med lövträd och skyddade platser, stenrösen, murkna
stubbar m m. Leker vanligen i fisktomma småvatten.
Förekomst: I dammar på flera håll i kommunen, bl a i Slottskogen, Botaniska
trädgården och på Albatross golfbana.
Hot: Försurning, inplantering av fisk, igenläggning och igenväxning av lekdammar.
Hänsyn: Bevarande (restaurering) av småvatten och övervintringsplatser
Fiskar
Stör (Acipenser sturio) RE (försvunnen)
Biotop: Lever i havet och i sötvatten. Vandrar upp i större vattendrag för att
leka. Leker över grusbotten i stark ström.
Förekomst: Äldre fynd finns från kustvatten utanför Göteborg och från Göta
älv. Inga säkra fynd från senare tid.
Hot: Överfiske, vandringshinder, föroreningar, förstörelse av lekbottnar.
Hänsyn: Bevarande av vandringsmöjligheter och lekvattnens kvalitet.
Majfisk (Alosa alosa) DD (kunskapsbrist)
Biotop: Lever i havet som vuxen. Vandrar upp i vattendrag för att leka.
Förekomst: Möjligen i Göta älvs vattensystem?
58
Staksill (Alosa fallax) DD (kunskapsbrist)
Biotop: Lever i havet som vuxen. Vandrar upp i vattendrag för att leka i
strömmande vatten över grus och stenbotten.
Förekomst: Göta älvs vattensystem.
Hot: Vandringshinder, föroreningar, förstörelse av lekbottnar.
Hänsyn: Bevarande av vandringsmöjligheter och lekvattnens kvalitet.
Asp (Aspius aspius) VU (sårbar)
Biotop: Lever i sjöar, floder och åar. Vandrar upp i vattendrag för att leka.
Leker över grus och stenbottnar i strömmande syrerikt vatten.
Förekomst: Göta älvs vattensystem, Göta och Nordre älv, Säveån, (Lärjeån?)
Hot: Vandringshinder, föroreningar, förstörelse av lekbottnar.
Hänsyn: Bevarande av vandringsmöjligheter och lekvattnens kvalitet.
Färna (Leuciscus cephalus) NT (missgynnad)
Biotop: Lever i sjöar, floder och åar. Vandrar upp i vattendrag för att leka.
Leker i strömmande syrerikt vatten.
Förekomst: Göta älvs vattensystem, Göta och Nordre älv, Säve.
Hot: Vandringshinder, föroreningar, förstörelse av lekbottnar.
Hänsyn: Bevarande av vandringsmöjligheter och lekvattnens kvalitet.
Havsnejonöga (Pteromyzon marinus) EN (starkt hotad)
Biotop: Lever i havet som vuxen och som larv i sötvatten.Vandrar upp i vattendrag för att leka. Leker över grus och stenbottnar i strömmande syrerikt
vatten.
Förekomst: Göta älvs vattensystem, Lärjeån, Säveån.
Hot: Vandringshinder, föroreningar, förstörelse av lekbottnar.
Hänsyn: Bevarande av vandringsmöjlighet och lekvattnens kvalitet.
Lax (Salmo salar) VU (sårbar)
Biotop: Lever i havet och i sötvatten. Vandrar upp i större vattendrag för att
leka. Leker över grus och stenbottnar i strömmande syrerikt vatten.
Förekomst: Göta älvs vattensystem (Göta och Nordre älv, Säveån, Mölndalsån).
Hot: Vandringshinder, föroreningar, förstörelse av lekbottnar, överfiske.
Hänsyn: Bevarande av vandringsmöjligheter och lekvattnens kvalitet, regler
för fisket.
59
Insekter
Alkonblåvinge (Maculinea alcon) VU (sårbar)
Biotop: I miljöer med klockgentiana som den lägger sina ägg på. Fukthedar i
bergstrakter, sjökanter, brandfält och kraftledningsgator.
Förekomst: Delsjöområdet och Öxnäs, tidigare även Vättlefjäll och Sillvik.
Hot: Igenväxning.
Hänsyn: Bevarande av växtplatserna för klockgentiana genom bibehållen
hävd/störning. Bete och/eller bränning av fukthedar.
Kräftdjur
Flodkräfta (Astacus fluviatilis) VU (sårbar)
Biotop: I sjöar och vattendrag.
Förekomst: Tidigare i Delsjöarna, numer försvunnen p.g.a. kräftpest.
Hot: Spridning av kräftpesten, inplantering av signalkräfta.
Hänsyn: Regler som hindrar spridning av kräftpesten och signalkräftan.
Musslor
Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) VU (sårbar)
Biotop: I vattendrag med steniga och grusiga bottnar och klart vatten med fisk,
främst öring och elritsa.
Förekomst: Lärjeåns vattensystem
Hot: Utsläpp, försurning, vattengrumling, utfiskning
Hänsyn: Bevarande av vattenkvalitet och fiskbestånd.
Sötvattenssnäckor
Stor blåssnäcka (Aplexa hypnorum) NT (missgynnad)
Biotop: Mindre dammar, diken, långsamrinnande vattendrag, avsnörda vikar
Förekomst: Nuvarande förekomst? Tidigare bl a i bäckar och dammar i Rya
skog, Säve och Hovås.
Hot: Exploatering, igenfyllning, föroreningar, övergödning.
Hänsyn: Bevarande småvatten med god vattenkvalitet samt befintliga lokaler.
Smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) VU (sårbar)
Biotop: Mindre dammar, diken, långsamrinnande vattendrag, avsnörda vikar
Förekomst: Västlig utbredning. Finns på flera håll i kommunen bl a i dammar i
Rya skog och i Sörred på Hisingen
Hot: Exploatering, igenfyllning, föroreningar, övergödning.
Hänsyn: Bevarande småvatten med god vattenkvalitet samt befintliga lokaler.
60
Kärlväxter
Hartmansstarr (Carex hartmanii) NT (missgynnad)
Biotop: Fuktängar, kärrkanter , fuktig betesmark .
Förekomst: Nordre älvs mynning mellan Kippholmen och Kvilleheds hamn
Hot: Igenväxning.
Hänsyn: Bevarande av hävd, slåtter eller bete.
Källgräs (Catabrosa aquatica) VU (sårbar)
Biotop: Källor, källdråg, dammar, sumpar, bäckar.
Förekomst: Askesby, Öxnäs.
Hot: Igenväxning
Hänsyn: Bevarande av hävd, slåtter eller bete.
Klockgentiana (Gentiana pneumonanthe) VU (sårbar)
Biotop: Fukthedar i bergstrakter, sjökanter, brandfält och kraftledningsgator
Förekomst: Vättlefjäll, Delsjöområdet, Öxnäs, Sillvik.
Hot: Igenväxning
Hänsyn: Bevarande av växtplatserna genom bibehållen hävd/störning. Bete
och eller bränning av fukthedar.
Strandlummer (Lycopodiella inundata) NT (missgynnad)
Biotop: Våt – fuktig mager sand eller torv, sjöstränder, sandtag, dykärr.
Förekomst: Nyligen rödlistad, aktuell förekomst, dåligt känd. Sandtag i Olofstorp, samt äldre uppgifter: Delsjön, Surtesjön.
Hot: Vattenståndsförändringar, exploatering av grunda stränder.
Hänsyn: Bevarande av växtplatserna och naturliga vattenståndsvariationer
Granspira (Pedicularis sylvatica NT (missgynnad)
Biotop: Fuktängar, kärrkanter , fuktig betesmark.
Förekomst: Öxnäs, Kroksjölund Vättlefjäll, Torsviken m fl.
Hot: Igenväxning
Hänsyn: Bevarande av hävd för att förhindra igenväxning, bete.
Spetsnate (Potamogeton acutifolius) VU (sårbar)
Biotop: Näringsrikt sötvatten, dammar, diken.
Förekomst: I sumpar vid Göta älv och Stora Holm dammen.
Hot: Muddring, dränering, igenväxning, igenfyllning, exploatering och utsläpp
Hänsyn: Bevarande av växtplatser och vattenkvalitet
61
Knölnate (Potamogeton trichoides) EN (starkt hotad)
Biotop: Näringsrikt sötvatten, långsamrinnande vattendrag, dammar, diken
och kanaler.
Förekomst: Mycket sällsynt, viktigaste förekomsten i landet i Kvillebäcken.
Förekommer också i Fattighusån, Mölndalsån och Vallgraven samt tillfällig i
dammar.
Hot: Muddring, dränering, igenväxning, igenfyllning, exploatering och utsläpp
Hänsyn: Bevarande av växtplatser och vattenkvalitet.
Engelsk fetknopp (Sedum anglicum) VU (sårbar)
Biotop: Klippiga stränder främst vid kusten.
Förekomst: Flera lokaler i älvmynningen, bl a Torsviken.
Hot: Exploatering och turism.
Hänsyn: Bevarande av växtplatser och kanalisering av friluftsliv.
Vattenstånds (Senecio aquaticus) VU (sårbar)
Biotop: Strandvåtmarker och strandbetesmarker utmed vattendrag.
Förekomst: Göta och Nordre älvs stränder. Stark population av nationellt
intresse.
Hot: Exploatering av strandängar och upphört bete/igenväxning.
Hänsyn: Bevarande av strandängar och betesmarker utefter älvarna.
Mossor
Svämmossa (Myrinia pulvinata) VU (sårbar)
Biotop: På rötter och stambaser av lövträd som tidvis översvämmas.
Förekomst: Lärjeån
Hot: Vattenståndsförändringar, avverkningar.
Hänsyn: Bevarande strandskog och naturliga vattenståndsvariationer.
Alsidenmossa (Plagiothecium latebricola) NT (missgynnad)
Biotop: På murken fuktig död ved och bark i fuktiga alsumpskogar .
Förekomst: Rya skog, Vitsippsdalen i Botaniska trädgården .
Hot: Dikning, vattenreglering, skogsbruk.
Hänsyn: Bevarande av artens livsmiljöer och substrat, bibehållande av naturliga vattenståndsvariationer.
62
Atlantvitmossa (Sphagnum strictum) NT (missgynnad)
Biotop: Fukthed och stränder i oceaniska områden.
Förekomst: Orremossen Vättlefjäll, Bredmossen Delsjöområdet.
Hot: Dikning, kalkning och bebyggelseexploatering.
Hänsyn: Bevarande av växtplatserna, undvikande av dikning och kalkning.
Lavar
Den svenska rödlistan innehåller få lavar som är knutna till vatten. I dagsläget
är inga rödlistade arter som är knutna till vattenmiljöer kända i kommunen.
Svampar
Flodtagging (Hyphoderma echinocystis) DD (kunskapsbrist)
Biotop: Växer på död lövved. De få kända lokalerna i Europa ligger i fuktiga
ädellövskogar nära vattendrag.
Förekomst: Rya skog, en lokal på östkusten sex kända lokaler i världe.
Hot: Avverkning, utdikning av fuktiga ädellövskogar.
Hänsyn: Bevarande och skydd av svampens växtplatser.
63
Ansvarsarter
Följande arter utgör förslag på ansvarsarter* i Göteborgs kommun. En förhållandevis stor andel av den nationella populationen av dessa arter finns inom
kommunen. Göteborg bör därför ha ett särskilt ansvar att bevara dem. Lämpligen prioriteras övervaknings- och åtgärdsprogram för dessa arter.
(* Begreppet ansvarsart är ännu inte klart definierat men används trots det på
många håll inom naturvården för arter som har en särskilt stor koncentration
till ett land , en region eller en kommun).
Urvalskritrier: (1) Rödlistad art i kategori CR — EN och betydande andel av
den svenska populationen eller (2) rödlistad oberoende kategori och stor betydelse för bevarandet av arten i landet.
Knölnate EN (1) – mycket sällsynt utanför Göteborg, Kvillebäcken är landets
viktigaste lokal (känd från 2 län).
Vattenstånds VU (2) – sydvästlig utbredning, stor andel i göteborgstrakten
(känd från 3 län).
Flodtagging DD (2) – Rya skog är en av 6 kända lokaler i världen.
Alkonblåvinge VU (2) – Göteborg har en stor andel av den svenska
populationen (känd från 3 län).
”Säveålax” VU (2) – vildlax som utgör en unik och mycket skyddsvärd stam.
Havsnejonöga EN (1) – endast känd från O och N- län.
Salskrake NT (2) – Torsviken har stor betydelse som övervintringslokal.
Klockgentiana VU (2) ? – sydvästlig utbredning, ett flertal lokaler i Göteborg
men minskande (känd från 7 län).
Smal dammsnäcka VU (2)? – sydvästlig art, Göteborg har en betydande del av
den svenska populationen (känd från 6 län).
Särskilt viktiga områden
Innehåller förekomst av minst en art i kategori EN – CR eller minst två i kategori VU eller minst fem rödlistade arter oberoende av kategori.
Göta och Nordre älv – fisk (havsnejonöga, asp, lax m fl).
Göta och Nordre älvs strandmiljöer – fåglar (kornknarr, skäggmes, pungmes), växter (vattenstånds, spetsnate) m fl.
64
Lärjeån – fiskar (havsnejonöga, asp, ) fågel (kungsfiskare), mussla (flodpärlmussla) .
Lärjeåns dalgång – fåglar (mindre hackspett, kornknarr).
Mölndalsån – fisk (lax), växt (knölnate).
Kvillebäcken – fåglar (skedand, årta, småfläckig sumphöna, kornknarr m fl),
växt (knölnate).
Säveån – fisk (lax, asp, havsnejonöga m fl), fågel (kungsfiskare).
Torsviken – fåglar, mycket viktig övervintringsplats (salskrake, brunand,
bergand, mindre strandpipare, smådopping), växt (engelsk fetknopp).
Rya skog – svamp (flodtagging), mossa (alsidenmossa), fågel (mindre hackspett), snäckor (smal dammsnäcka, stor blåssnäcka).
Fuktheds- och hällmarksmosaiker i Öxnäs, Vättlefjäll (Orremossen) och
Delsjöområdet (Stora Geteryggen) – växter (klockgentiana, granspira,
cypresslummer, atlantvitmossa), insekt (alkonblåvinge), fågel (nattskärra).
Särskilt viktiga biotoper
Biotopskyddsmiljöer (i anslutning till vatten)
Skyddade enlig miljöbalken
”Arbetsföretag som kan skada naturmiljön får inte utföras inom sådana mindre mark- eller vattenområden (biotoper) som utgör livsmiljö för utrotningshotade växt- och djurarter eller som annars är särskilt skyddsvärda”
(7 kap 11 § miljöbalken)
Generellt skyddade biotoper
Småvatten och våtmarker i jordbrukmark – bl a diken och dammar.
Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark.
Biotoper som är skyddade efter avgränsning av länsstyrelsen
Rik- och kalkkärr i jordbruksmark.
Biotoper som är skyddade efter avgränsning av skogsvårdsstyrelsen
(Skogsbestånden skall som regel ha uppkommit genom naturlig föryngring och
vara marginellt påverkade av skogsbruk)
Ravinskogar – bl.a bäck- och kanjondalar
Örtrika bäckdråg
Ädellövsumpskogar
65
Rik- och kalkkärr i skogslandskapet
Alkärr
Källor med omgivande våtmarker i skog
Myrholmar
66
Idéseminarier
Vi har genomfört två seminarier med en bred inbjudan. Runt borden fanns vid
det första tillfället personer som på olika sätt var intresserade av vatten för
turism, lek, fiske, bad, upplevelse. Vid andra tillfället var temat vatten och
biologisk mångfald. Med representanter med kunskap från Chalmers, universitetet, eller praktisk hantering av vattenfrågor. Alla fick komma med idéer, som
här nedan redovisas i kortform.
Vatten som upplevelse
Idé: Belys vattnet och broarna mer.
Exempel kan hämtas från Alingsås och Norrköping.
1. Belysning på fontänerna.
2. Vattenfall från en bro.
Idé: Aktiviteter på kanalerna och åarna.
1. Skridskotävling. Ska det frysa på Hamnkanalen behöver den kanske
stängas till från Göta älv vintertid. Sänkbara slussportar.
2. Kvällstrafik med Paddan till Liseberg.
3. Turer på Säveån.
4. Amfibiebilar.
5. Se vattnet från undersidan med en mini-ubåt.
Idé: Vattenlekplats för barn.
1. Båtlekar. Ränna för barkbåtar.
2. Gömma sig i vattendimma. Hoppande vattenstrålar.
3. Fiskar i vattnet.
Idé: Öka tillgängligheten till vatten.
1. Säveåns nedre delar. Flytta staket bl a.
2. Lärjeåns mynningsområde.
3. Kippholmen.
67
Idé: Mer fiskelycka.
1. Fler laxyngel i Mölndalsån. Kan ge en upplevelse för Lisebergsbesökarna
med hoppande lax i ån.
2. Lättare sätta i egen båt med ramper.
3. Roddbåtar och fiskeredskap att hyra vid Sjölyckan.
4. Infotavlor vid Delsjön om fiskar pss. som det finns fågeltavlor.
Idé: Uppleva vattnet.
1. Bubbelvatten i Gullbergsån med hjälp av luftinblåsning.
2. Pegel som visar högsta vattenstånd i Hamnkanalen.
3. Visa på Älvsborgsbrons pyloner högsta vattennivån istiden.
4. Fontän (på flotte?) på Göta älv. Flyttas till ett ställe där evenemang pågår.
5. Hoppande vatten som på Liseberg fast i större skala.
6. Ta fram vattnet igen i Linnégatan.
Idé: Städa stränder.
Alltför många stränder är baksidor. Tänk på turisterna som kommer med båt.
1. Säveån.
2. Göta älv.
Vatten som natur
Idé: Vattenfördröjningsmagasin i bostadsområden.
1. Miljömässigt. Samlar upp dagvattnet, förhindrar spridning av gifter och
gödning.
2. Gestaltning i bostadsområdet, nyttja vattenspeglarnas estetiska effekt.
3. Använda vattnet pedagogiskt i undervisningen i skolan.
Goda exempel finns i vattenparken i Gärdås, restaurering av gammalt vattenmagasin. Brudaremossen, lakvatten.
68
Idé: Levande hamn
Finns gröna områden längs med hamnområdet. Dessa gröna fläckar måste
bevaras. Sjöbergen, Färjenäs, Torsviken, Ryaskog, Rya Nabbe.
1. Tillgången till vattnet är viktigt sett ur ett socialt perspektiv. 20 av 21 stadsdelar uttryckte närheten till vattnet som en viktig fråga för stadsdelen.
2. Biotopiska orsaker, Bl a stinkpaddan som har särskilt skydd genom EU. En
inventering för att fastslå vilka arter som rör sig i dessa områden och vilket
skydd de kräver är önskvärt.
Idé: Urban water
Alternativt vattensystem, mest dricksvatten. Koppla ihop med frågan om
baciller i vattendammar.
Idé: Diverse föroreningar kopplade till mark och byggnader.
Höga halter av kopparjoner i bl a Bräcke. Hustak större syndare än industrin.
1m2 koppartak fällde ut 2 ml kopparjoner per år. Kopparn förstör slammet i
Ryaverket. Åtgärder som nämndes:
1. Sluta använd koppartak i nybyggnation.
2. Fasa ut kopparn ur produktionen vad beträffar tak och som material i rör.
3. Skapa depåer vid ”källan” där jonerna fälls ut och inte förs vidare i systemet.
4. Skapa ”kopparreservat” där koppartak är nödvändigt enligt antikvarierna.
Lokala lösningar får tillämpas på dessa områden.
5. Lacka koppartaken, minskar utfällningarna
Föroreningar som pågått en längre tid har skapat en ny fauna i berörda områden. Vid ett eventuellt ”återskapande” slår man ut denna nya fauna som
behöver ett mer näringsrikt vatten. Något att tänka på när man ska restaurera
vattendrag.
69
Idé: Digitala kartor
Finns digitala kartor på:
•
Jordarter
•
Berggrunder
•
Grundvatten
•
Geokemisk provtagning
•
Maringeografisk karta
Kan användas till att utläsa diverse trender. Grundvatten, resurskarta och
sårbarhetsskydd.
Idé: Att tänka vid planering
1. Att bara skydda en biotop kanske inte räcker. Ibland måste en art ha tillgång till två olika biotoper för att kunna fortplanta sig.
2. Skapa skyddszoner till reservat. Bygg ej vid kanten till ett reservat.
3. Inventera vattendrag vid skog, jordbruk och bebyggt område.
4. Använd studenter, dessa gillar skarpa uppdrag.
5. EU-klagan pga dåligt visad hänsyn vid planering. Vet planerarna alla bestämmelser som finns vid planering i känsliga områden som t ex kustområden.
Idé: Blandade förslag
1. Grönytefaktorer, bl a växter på fasaden, minska de ”hårda ytorna” i staden. Torvkolonner, vertikala växtblock.
2. Vattenstråken i ÖP93.
3. Data över vattenståndet i Göteborg, en historisk tillbakablick.
Idé: Indikatorer
Utveckling av indikatorer för miljöanalys till vattendrag, kust- och grundvatten. För att se hur större projekt påverkar vattnet. Det skall finnas
indikatorer både för den biofysiska miljön och den sociala miljön. Vad som
skall vara ”indikatorer” skall utredas.
70
Idé: Långsiktig hållbarhet
1. Fosfor är en ändlig resurs. Beräknad tillgång ca 100 år till. Börja hitta sätt
att återvinna redan nu.
2. Inventera naturvärdena längs vattendragen i kommunen. Kostnad ca 2 kr
metern.
3. Ta fram en plan för dagvattnets framtida rening. Målet skall vara ett separat system frikopplat från spillvattnet inom 50 år.
4. Kalka skogen för att få undan försurningarna i sjöarna.
5. Plan för skogsbruk, påverkar försurningar mer än vad man kan tro.
71
Slottsskogen
Ekologiskt hållbart dammsystem
Syfte
·
·
·
·
minska övergödning och närsaltbelastning
öka biologiska mångfald
pedagogiskt, för allmänheten, illustrera kretslopp
En än mer upplevelserik park
Beskrivning
Slottsskogen är en av Göteborgs främsta attraktioner med besökssiffror som i
dagsläget överträffar all liknande verksamhet i vårt land. Parkens utveckling
har i modern tid i hög grad inriktats mot vardagsrekreation, motionsverksamhet, fälttävlingar och mycket annat som hör folklivet till. Här finns
även djurgårdar, fågel- och säldammar.
Föreslagna åtgärder
Avsikten är att skapa fyra sammanhängande dammsystem, i följande fyra
etapper, se karta.
·
System A innefattar Säldammen, Alpdammen och två nya dammar samt
en grundvattentäckt.
·
System B består av Stora dammen. Karlsrodammen, Fågeldammen vid
Linnéplatsen och Lilla dammen. System B fungerar som uppfångare av
överskottsvatten från system A via en kulvert från Säldammen till Stora dammen.
·
Till system B kopplas system C som är en cirkulation av vatten mellan
Hjorthagsdammen och Lilla Dammen.
·
Ett fjärde steg är att koppla på dagvatten från Änggårdsbergen vid
Karlsrodammen system D.System A:s främsta syfte är att rena säldammens
vatten till ett siktdjup, så man kan studera sälarna från undervattensläge.
System A består av vatten från Säldammen som pumpas via kulvert och vattenfall till två nyanlagda dammar i sluttningen mot väster vid Barnens Zoo och
pingvindammen. Härvid syresätts vattnet och viss sedimentation sker, innan
det rinner i en bäck mot Alpdammen. Denna grävs ut och utvidgas för att
72
innehålla 3000 kubikmeter vatten som sedimenterar och filtreras genom ett
sandlager i dess botten. Härifrån kan vatten tas in i Säldammens reningsanläggning, innan det pumpas in i Säldammen.
Överskottsvatten från system A går till system B via en befintlig kulvert som
mynnar ut i en nyanlagd bäck just innan vattnet når Stora dammen. Detta
vatten kommer att vara det som driver vattencirkulationen i system B . Härifrån flyter vattnet långsamt via en slingrande bäck utmed Dag Hammarskjöldsleden till Karlsrodammen och vidare till Fågeldammen vid Linnéplatsen.
Här tar en pumpstation hand om vattnet och lyfter upp det till Lilla dammen.
En slingrande bäck med smådammar och biologisk bädd leder sen ner vattnet
till Stora dammen.
I system C pumpas vatten till Hjorthagsdammen från Lilla dammen. Vatten
från Hjorthagsdammen leds via en bäck ned till Lilla dammen.
I system D tas överskott av dagvatten omhand från Änggårdsbergen och
leds in i System B. Detta arbete kommer att ske i samarbete med VA-verket.
Fauna och Flora
Vanligtvis brukar den lokala floran av vattenlevande organismer efter en tid
uppträda i dammsystem beroende på livsmiljö. Då det projekterade dammsystemet erbjuder tillskott till befintliga biotoper innebär det planerade projektet utökad biologisk mångfald.
Möjlighet finns för fisk-, mussel-, och kräftodling i någon del av dammsystemet. Karp finns redan etablerad sedan många år i Stora dammen. Även
viss algodling kan tillåtas, t ex grönalgerna Spirulina och Cladophora spp,
men detta kan kräva någon form av skörd för att förhindra stor algproduktion.
Växtarter i kombination med dammsystemet
Följande arter är viktiga för reduktion av närsalter i vatten, fröproduktion för
fåglar samt för dagfjärilars tillhåll:
vass
säv
kaveldun
ranunkler
igelknopp
svalting
jättegröe
starr
tåg
gul svärdslilja
pestskråp
bitterskråp
kvanne
ängsvädd
älgört
vattenmynta
fackelblomster
Andra växter lämpliga i dammiljö är:
nate
andmat
strandpryl
viden
hägg
olvon
73
Svankällan
Utveckling av ett bostadsnära
våtmarksområde
Syfte
·
att göra området mer attraktivt för rekreation
·
att skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald
·
att öka kunskapen om våtmarken bland besökare
·
att utjämna och minska föroreningsbelastningen på tillrinnande vatten
Beskrivning
Svankällan på Hisingen är en våtmark som länge varit känd för sitt naturvärde. Det rika fågellivet har lockat många människor till platsen. Ett antal
dammar grävdes i början på nittonhundratalet och användes till fiskodling in
på femtiotalet. Sedan dess har dammarna vuxit igen och de senaste decennierna har det kommit rapporter om förändringar i fågelfaunan till följd av
detta. I slutet på åttiotalet grävdes en damm för att främst gynna smådoppingen som tidigare fanns i området. Den har dessvärre inte kommit
tillbaka. I anslutning till våtmarksområdet planeras det för nya bostadsområden, vilket kommer att innebära att fler människor kommer att röra sig i området och att dagvattenflödet kommer att öka.
Föreslagna åtgärder för rekreation och för
att öka kunskapen om våtmarker
·
Stigar nyanläggs och befintliga förbättras
·
Berget görs mer tillgängligt
·
Sätta upp bänkar
·
Nytt fågeltorn byggs
·
Markåtgärder görs vid befintliga fågeltornet
·
Bräddutloppet görs mer estetiskt tilltalande och en bättre spång anläggs
vid utloppet
·
Informationstavlor sätts upp
·
Parkeringsplats anläggs
Svankällan
76
Föreslagna åtgärder för ökad biologisk
mångfald
·
Variera vattennivån i damm C
·
Skapa grunda vattenområden och flikiga stränder med uddar och vikar
·
Skapa flacka släntlutningar
·
Slåtter och bete i syfte att hindra igenväxningen
·
Fisk i dammarna
·
Ta bort popplar och andra träd
·
Restaurera och sätta upp fågelholkar
Åtgärder för rening av vatten
·
Rening av näringsämnen
·
Dagvattendamm
Övriga åtgärder
·
Skötselplan upprättas
·
Uppföljning och utvärdering av projektet
77
”Vatten – så klart” jämfört med ÖP99
Länsstyrelsen påpekar vikten av att den fördjupade översiktsplanen stämmer med kommunens
översiktsplan ÖP99. Nedan görs en analys av de förslag som finns i rapporten.
Slutsatsen är att det inte finns några motsatser mellan denna plan och översiktsplanen.
)|UVODJL´9DWWHQ±VnNODUW´
Genomför hälsorelaterade riskvärderingar för
dricksvatten
Genomför planändringar för industriområdena
inom vattenskyddsområdet för Göta älv och ta
fram alternativa lokaliseringar för redan
etablerade riskverksamheter
Gå vidare med det regionala samarbetet för att
kunna använda isälvdeltat i Gråbo för en mer
uthållig vattenförsörjning.
-lPI|UHOVHg3
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Karta 1 anger Agnesberg som
utredningsområde.
I del 2, sid. 45, står: Sjön Mjörn diskuteras
som ny råvattentäkt för regionen. Vattnet
därifrån kan renas tillgrundvatten i Gråbo
grusformationer. Dessa önskemål konkurrerar
med grusexploateringsintressen.
Verka för att vattentäkter och geologiska
I del 2, sid. 45, står: Göta älv har sådan
formationer som är eller kan bli av betydelse betydelse för vattenförsörjningen att
för vattenförsörjningen skyddas som
länsstyrelsen anser att den bör klassas som
riksintressen och av vattenskyddsområden.
område av riksintresse. Skyddsområde finns.
Sammanställ och riskklassa inventerade
I del 1, sid. 76 och 77 kommenterar deponier
områden, där risk för föroreningar i mark och för olika ändamål.
vatten finns.
För de områden som står för de allvarligaste
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
riskerna skall riskanalyser inriktade på vilka
åtgärder som är mest kostnadseffektiva,
genomföras.
Utred alltid LOD vid nyexploatering och
I del 1, sid. 108, står: ÖP föreslår att
ombyggnad vid t.ex. planändringar. Där LOD fördröjning och lokalt omhändertagande alltid
inte är möjligt bör i detaljplan andra åtgärder utreds vid planering.
regleras.
Kunskap om utformning och tekniska
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
lösningar för LOD höjs genom utbildning för
personal på SBK, VA, FK, TK och PN.
Utarbeta ett gemensamt dokument där
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
ansvarsfrågan kring dagvatten klargörs
Utveckla möjligheterna att komma till vatten I del 1, sid. 107, står: ÖP föreslår att
och att kunna fiska.
allmänhetens framkomlighet till vattnet ökas.
Använd policyn för dagvatten vid planering, Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
projektering och genomförande.
Följande recipienter bör prioriteras med
De angivna vattendragen har alla
avseende på skydd:
strandskyddsområden angivna på karta 1. På
Göta älv norr om intaget, Stora ån,
sid.107 i del 1 står att ÖP föreslår att områden
Kvibergsbäcken, bäck i Vitsippsdalen,
med särskilt höga naturvärden säkras för
Lärjeån, Säveån, Havsområden.
friluftsliv och naturvård.
78
Åtgärder för att reducera föroreningar från
bräddning och dagvattenavledning görs i
första hand för känsliga recipienter i
prioriteringsklass 1.
De angivna vattendragen har alla
strandskyddsområden angivna på karta 1.
Del 1, sid 108, föreslås att minst 20 m
kantzon sparas mot vattendrag vid
nyexploatering.
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Åtgärder för att lokalisera utsläpp av
föroreningar via dagvatten från
industriområden bör ökas. Inventering av
industriområden från vilka dagvatten leds till
recipient genomförs och bedömda
riskområden kontrolleras. Åtgärder genomförs
där behov finns t ex genom lokal behandling i
brunnar.
Utveckla metoden med kvalitetsstyrning.
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Gör Svankällan till ett attraktivt fågel- och
Svankällan ingår i området norr om
besöksområde.
Gerrebacka som är av särskilt stort värde för
natur- och friluftsliv.
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Utred vilka områden där ombyggnad typ
Bergsjön kan ske, d v s omläggning så att
dagvattnet lyfts fram.
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Skydda bäckar och åar från ytterligare
kulvertering och utred hur vattendrag kan
öppnas ytterligare.
Genomför åtgärderna i Osbäcken i första
Osbäcken rinner genom område som är
hand. Fortsatt studie av fler vattendrag.
markerat som särskilt värde för natur- och
friluftsliv.
I del 1, sid. 61, står att ÖP föreslår att de
Utveckla på kommunens gårdar åtgärder för
långsiktiga miljöaspekterna ska utvecklas till
att främja god vattenvård och begränsa
en allt viktigare aspekt i samband med beslut
övergödningen. Lyft fram lösningar typ
om markanvändning och infrastruktur.
Bergum som möjlighet för fler jordbruk.
I del 1, sid. 61, står att ÖP föreslår att
Främja ekologisk odling och kretslopp av
näringsämnen och mull genom att successivt bebyggelsen utformas ekologiskt genomtänkt.
skriva om kommunens arrendeavtal.
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Informera boende med enskilda
avloppsanläggningar om vikten av att
använda fosforfria disk- och tvättmedel och
att installera urinseparerade toaletter.
Slottsskogen är på kart 1 markerat som
Genomför förslaget till rening av
särskilt värdefullt för natur- och friluftsliv.
vattensystem i Slottsskogen. Avsätt
kommunala medel för samfinansiering.
Behåll tills vidare nuvarande nivå på kalkning Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
av sjöar och vattendrag.
En möjlighet att vandra utefter havet i väster I del 1, sid. 107, står: ÖP föreslår att
allmänhetens framkomlighet till vattnet ökas.
och på Hisingen bör successivt byggas ut. I
första hand bör tillgängligheten på sträckan
mellan Klippan och Långedrag ökas.
Skapa ett kontinuerligt gång- och cykelstråk
Större delen av Säveån markeras med
utefter Säveån resp Mölndalsån. Utbyggnaden strandskyddat område. Detaljerade
79
Gör i ordning enkla badplatser vid
Vättlefjällsentrén och vid Tångudden.
Åtgärda kvarstående kajkanter inom tio år.
Främja fler aktiviteter i kanalerna.
Vid exploatering, t ex i samband med
detaljplan, ska andelen hårdgjord yta
minimeras,
t ex genom permeabel (genomsläpplig)
markbeläggning eller sedumtak.
Utred var och hur en vattenlekplats kan
byggas och förvaltas.
Ge råd till konsumenter om vilka däck,
motoroljor, bilvårdsprodukter m.m. som är
bra miljöval.
Göteborgs kommun ska begränsa tillförseln
av lokala metallkällor till dagvattnet. Insatser
för att minska mängden koppar bör
prioriteras. Högsta prioritet har Sahlgrenska
och LillhagsParken. Planbestämmelser bör
reglera detta i känsliga områden.
Höj den dimensionerande nivån med 50 cm i
havsnära lägen, runt Göta älv och närmaste
biflöden. Vid lokalisering av bebyggelse i
hela Göteborg ska hänsyn tas till förväntade
maximala uppdämningsnivåer.
Utred nederbördsökningens effekter för
avloppssystemen och vidta åtgärder i
överensstämmelse med övriga åtgärder i
kretsloppsplanen.
80
I del 1, sid. 107, kommenteras badfrågan
genom skrivning om att enkla friluftsbad bör
kunna anläggas genom sandutfyllnad.
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
I del 1, sid. 61, står att ÖP föreslår att
bebyggelsen utformas ekologiskt genomtänkt
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
På sid. 106 står att ÖP syftar till att havet och
stranden även i framtiden ska utgöra en
attraktiv livsmiljö för människor, djur och
växter.
På sid. 106 står att ÖP syftar till att havet och
stranden även i framtiden ska utgöra en
attraktiv livsmiljö för människor, djur och
växter.
De bebyggelseområden som anges i ÖP har
möjlighet att placeras på erforderlig höjd över
havsytan.
Detaljerad fråga som ej kommenterats i ÖP99
KÄLLOR ATT DYKA NED I
Amcoff, C. & Magnusson, K. 1997. Omhändertagande av vägdagvatten i en anlagd våtmark i
Halland. Examensarbete, Inst. f. samhällsbyggnadsteknik, Luleå tekniska universitet
1997:236 Civ.
Appelkvist, Thomas (1992). Ekologiskt särskilt känsliga områden i Göteborg. Underlagsmaterial
till ÖP93. Stadsbyggnadskontoret, Göteborg.
Axelsson, J. & Hallgren, A. 1993. Regn som resurs. Movium, Gröna Fakta nr 2/9. SLU, Alnarp.
Blomqvist D. M fl (1993). Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten. Göteborgs Ornitologiska förening.
Boverket. 1995. Vatten i detaljplan. Boverkets allmänna råd 1995:2. Karlskrona.
Feuerbach, P. 1998. Praktisk handbok för våtmarksbyggare – anläggning och skötsel. Hushållningssällskapet i Halland, Halmstad.
Fleischer, S., Stibe, L & Rosenqvist, T. In print. Drainage basin management – creation of
multiple-purpuse ponds and wetlands. Verh. Int. Limnol. 26 in Dublin 1998.
Florgård, C. & Palm, R. 1980. Vegetationen i dagvattenhanteringen. Statens naturvårdsverk.
Liber förlag/Allmänna förlaget, Stockholm. (Slut på förlaget.)
Glimskär A., Svensson, R (1993). Våtmarkers värde för flora och fauna. Rapport 4175, Naturvårdsverket, Solna.
Grip, H. & Rodhe, A. 1991. Vattnets väg från regn till bäck. 2:a upplagan, 2:a tryckningen.
Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Göransson, Christer (1994). Att forma regnvatten. Tankar kring utformningen av dagvattenanläggningar i stadsmiljö. Sveriges Lantbruksuniversitet. ISBN 91-576-4931-6 / ISSN 02804549.
Göta älvs vattenvårdsförbund, Vattenmagazinet, tillståndet i Göta älv med biflöden
Göteborgs stad, Fastighetskontoret (1979). Natur- och kulturvårdsprogram för Göteborg.
Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd (1988). Miljövårdsprogram Vatten.
Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd (1993). Osbäcken - miljöbeskrivning och restaureringsförslag. R 1993:27. ISSN 1100-2249. ISRN GBG-MHS-R—93/27—SE.
Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd (1993). Policy för avloppsutsläpp i Göteborg. Vattendrag, sjöar och hav. R 1993:26. ISSN 1100-2249. ISNR GBG-MNS-R—93/26—SE.
Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd (1993). Våtmarker i Göteborg. Del 1: Miljömässiga och
ekologiska aspekter. Del 2: Vattenrening, restaurering och biologisk mångfald. Del 3: Fotobilaga. R
93:31(32, 33). Pehrsson, Olof. ISSN 1104-2249. ISRN GBG-MHS-R-93/31(32, 33)—SE.
Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd (1994). Säveån - natur- och miljöinventering i Göteborg.
R 1994:2.
Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd (1995). Grunda våtmarker i Göteborg - för biologisk
mångfald och vattenrening. R 1995:12. ISSN 1104-2249. ISNR GBG-MHS-R—95/12—SE.
Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskydd (1995). Metaller i sediment. En undersökning av fyra
sjöar i Göteborgs kommun 1994. R 1995:2.
Göteborgs stad, Miljöförvaltningen (1998). Strandskydd i Göteborg. Översyn och förslag till
ändringar. Bilaga 1: Områdesbeskrivningar. Bilaga 2: Kartor. R 1998:3 (3a, 3b).
81
Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret (1992). Vattnets kretslopp i Göteborg.
Haglund, Kurt; Norrman, Jonas (1984). Kvävet - ett vattenvårdsproblem. Miljöeffekter, utsläpp,
reningsmetoder, kostnader. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, B-publikation 745.
Hellström Inger (1991) Effekter i Göteborgs centrum av en vattenståndshöjning i havet, Institutionen för vattenbyggnad CTH, examensarbete 1991:3
Hultgren J., Hultman B., Stenberg Å. (1974). Rening av brädd- och dagvatten. Publikation
74:1.
Jansson, E., Lind, B. & Malbert, B. 1992. Lokal dagvattenhantering – erfarenheter från några
anläggningar i drift. Svenska vatten- och avloppsverksföreningen & Statens naturvårdsverk, Rapport 1992-09. Svensk Byggtjänst, Solna.
Kadlec, Knight (1995). Treatment Wetlands.
Larm, T. 1994. Dagvattnets sammansättning, recipientpåverkan och behandling. VA-Forsk, Rapport nr 1994-06. VAV, Stockholm.
Larm, T. 1997. Schablonhalter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten. En litteratursammanställning med uppdelning i olika markanvändning. PM, VBB VIAK, Stockholm.
Larm, T. 1998. Klassificering av dagvatten och recipienter, samt riktlinjer för reningskrav. PM,
VBB VIAK, Stockholm.
Landner, L och Lidström, L Koppar i samhälle och miljö
Linköpings kommun, Tekniska Verken i Linköping AB (1997). Kväve reduktion i våtmarker pilotförsök i Nykvarn. Rapport över verksamheten 1996. Inge Lindahl, Tekniska Verken i Linköping AB och Karin Sundblad, Linköpings Universitet.
Linköpings kommun, Tekniska Verken i Linköping AB (1998). Pflanzenkläranlage in
Nykvarn, Linköping/Schweden. Matthias Raab, Institut für Wasserwirtschaft und
Landschaftsökologie der Christian-Albrechts-Universität zu Kiel.
Linköpings kommun, Tekniska Verken i Linköping AB (1998). Våtmarksprojekt Nykvarn,
Linköping 1997. Undersökning av etableringsmetoder för våtmarker med avseende på etableringsgrad och arbetsinsats. Anna Einarsson, Helena Franzén, Henrik Lerner och Fredrik Skott,
Tekniska Verken i Linköping AB / Linköpings Universitet.
Lorentzon, L. m fl (1995). Våtmarksrening vid Landbro ARV. VA-forsk rapport 1995-08,
Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen.
Luetzen. N. & Söllested, V. 1994. Brug regnvandet i gården. Boligministeriet, Bygge- och
Boligstyrelsen, Köpenhamn.
.Lundberg, K. och Lindmark, P. 1994. Rening av vägdagvatten. Statens
geotekniska institut; Vägledning 7. Linköping.
Lönngren, G. (1995). Våtmarker: renare vatten och rikare livsmiljö. MOVIUM, Sveriges
Lantbruksuniversitet, Alnarp. ISBN 91-558-5691-8.
Lönngren G. (2000). Vatten i dagern, Centrum för ekologisk dagvattenhantering
Malmqvist, P-A, Samuelsson, A. (1993). Alternativ VA-teknik. Exempelsamling. VA-Forsk
rapport 1993-01. Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen. ISBN: 91-88392-38-4
82
Malmö stad, Gatukontoret / VA-verket (199?). Vattenmiljöer i Malmö.
Mitsch, Gosselink (1993). Wetlands.
Moshiri, G. A. (1993). Constructed Wetlands for Water Quality Improvement. Lewis Publishers
Inc.
Naturvårdsverket (1990). Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd 90:4,
Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket (1995) Användning av avloppsslam i jordbruket, rapport 4418
Naturvårdsverket (1997). Kväve från land till hav. Rapport 4735.
Naturvårdsverket (1997). Källor till kväveutsläpp. Rapport 4736.
Naturvårdsverket, (1999). Levande sjöar och vattendrag. Rapport 4996
Nelson, K. D. Design and construction of small earth dams. Practical Farming.
Niemczynowicz, J. 1999. Internationell sammanställning av erfarenheter med ekologisk
dagvattenhantering. Va-forsk rapport 1999:1, Stockholm.
Nordlander, S. 1999. Rent vatten & vacker park – om utformning av våtmarker för dagvattenrening. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f landskapsplanering Ultuna. Examensarbete
20 poäng.
Persson, Ann R., Persson, Pär E. J. (1995). Återskapande av våtmarker vid Råån. Planering,
projektering och uppföljning. Rååns vattendragsförbund.
Persson, B. 1990. Plats för regn. Sveriges Lantbruksuniversitet, Movium, Stad och land Nr
86. Alnarp
Persson, J. 1999a. Bestämmande faktorer vid dammutformning. Chalmers tekniska högskola,
Inst. f. vattenbyggnad; rapport B:65.
Pettersson, T. 1999. Stormwater Ponds for Pollution Reduction. Chalmers University of
Technology, Department of Sanitary Engineering.
Pettersson, T. JR(1996). Pollution reduction in stormwater detention ponds. Field study and
modelling experiments. Licentiate thesis, Report 1996:3. VA-teknik, Chalmers Tekniska
Högskola, Göteborg.
Räddningsverket (2000) Översiktlig översvämmningskartering längs Göta älv resp. Säveån.
Arbetet utfört av SMHI på uppdrag av Statens räddningsverk
Scheuler, T. R. (1992). Design of stormwater wetland systems. Guidelines for creating diverse and
effective stormwater wetlands in the Mid-Atlantic Region.
Stahre, Peter (?). Utjämning av dagvatten i öppna dammar. Tekniska Högskolan, Institutionen för vattenbyggnad, avdelningen för vattenvårdsteknik, Rationella avloppssystem,
Meddelande 3.
Statens Geoteknisk Institut (1997). Rening av vägdagvatten - studie av tre reningsanläggningar 1995 och 1996. Slutrapport.
Statens naturvårdsverk (1983). Dagvattenhantering: planering och miljöeffekter. SNV Meddelande 1983:1. ISBN 91-38-07325-0.
Stockholms stad (1999) Källor till föroreningar i Stockholms stad, del 1 metaller.
83
Stockholms stad (2000) Kopparflödet måste minska, broschyr
Ström, K (1995). PM beträffande tillståndet i kommunens sjöar och vattendrag - redovisning av
undersökningar. Rapport 1995:1-2.
Sweclim (Swedish Regional Climate Modelling Programme) Årsrapport 1998; Klimatet i
framtiden
Svenska Lövträd, Nordiska Gröntak AB, (1999) Katalog
Svensson, T. (1998). Rening av vägdagvatten. Vägavdelningen. Publ. 98:009, Vägverket Borlänge.
Urbonas, B. & Stahre, P. Stormwater, best management practices and detention. Prentice Hall,
New Jerse
Watt W E, Paine J D (1993). The effectiveness of a stormwater managment pond in removal
of urban contaminants from stormwater. Final report project 491 G. Hydrologic Modelling
Group. Department of Civil Engineering. Queen’s University at Kingston.
Va-verket Göteborg (1993), Åtgärdsplan avlopp
VBB VIAK(1991) Översvämmningsrisker i Västsverige på grund av växthuseffekten. R1991:1
Wennberg. C. 1997. Modellering av ekologisk dagvattenhantering. VA-forsk rapport 1997/11.
VAV, Stockholm.
Vägverket Region Väst (1998). Vägar och Våtmarker. Ett ekologiskt inspirationsprojekt utefter
nya E6 i Halland.
Vägverket. 1995. Yt- och grundvattenskydd. Publ. 1995:1. Vägverket, Borlänge.
84