VETENSKAPSRÅDET 2014-09-24 Ämnesområdet för medicin och hälsa REPRODUKTION, GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING Beskrivning av forskningsområdet Grund-, translationell och klinisk forskning bedrivs aktivt vid flera universitet, och flera enheter täcker hela spannet. Perinatal forskning bedrivs exempelvis på hög innovativ nivå där man systematiskt studerar mekanismer och behandling av hjärnskador hos prematurt födda barn. Flera forskargrupper är aktiva inom perinatal epidemiologi och baserar forskning på Födelseregistret och associerade kvalitetsregister. Forskning på perinatala stamceller och immunologi har nära koppling med regenerativ medicin, exempelvis bedrivs forskning på fetala blod- och mesenkymala stamceller vid innovativa intrauterina behandlingar. Vidare finns det en navelsträngsbank för blodstamcellsforskning och det finns omfattande forskning på kliniskt användbara humana embryonala stamceller (hESC), med över 60 hESC-linjer i banken. Immunologisk forskning på området är viktigt. Avancerad forskning är på gång med nya metoder för preimplantatorisk genetisk diagnostik. Annan viktig forskning inom området omfattar endometriefunktion, hjärtblock, könsutveckling, påverkan av miljögifter, endometrios, adenomyos och leiomyom. Translationell forskning för fertilitetsbevarande åtgärder pågår från utveckling av säkra nedfrysningsmetoder för könsceller och reproduktiva vävnader, till utmognad av könsceller i odling till mogna gameter, och transplantation av reproduktiva vävnader tillbaka till individen, som har förlorat sin fertilitet på grund av ärftliga orsaker eller cancer. Styrkor och svagheter Det finns vissa starka forskningsgrupper och projekt. Exempelvis bedrivs kliniskt viktig forskning där mekanismer och behandling av hjärnskador hos prematurfödda barn har studerats. Flera intressanta och viktiga fynd i relation till hypoxemi, neuroinflammation, mitokondriernas funktion och microglias roll i hjärnskadan har hittats och bidragit till att förbyggande åtgärdsstrategier har utvecklats. Neuroprotektion har utvecklats och testats i stora internationella samarbete och de har tydligt förbättrat prognosen på prematurt födda barn. Detta är världsledande innovativ forskning. Högklassiga register- och epidemiologiska studier utförs vid många universitet, bland annat studeras konsekvenser av flerbördsgraviditeter och det obstetriska utfallet i olika situationer. Kliniska uppföljningsstudier vid assisterad reproduktion har varit av bra kvalitet och kliniskt mycket viktiga, men dock inte särskilt innovativa. Perinatala psykologiska problem, sådana som depression, har studerats. En ny innovativ behandling för kvinnor, som inte har fungerande livmoder, har utvecklats från preklinisk till klinisk forskning. Forskningen har varit unik och systematiskt med olika djurmodeller och nu praktiska kliniska tillämpningar. Det bedrivs också framgångsrik världsledande och mycket innovativ grundforskning angående äggstockarnas och äggledarnas funktion. Ytterligare ett stort forskningsområde utgörs av regenerativ medicin, som innefattar olika typer av perinatala stamceller från etablering av stamcellerna till kliniska behandlingar. Området är internationellt och nationellt starkt och innovativt och inkluderar till exempel forskning där man isolerar fetala stamceller från foster och med tissue engineering tillskapar vävnadsgraft som sedan kan återföras efter födelsen. Tekniken kan få stor betydelse vid behandling av medfödda missbildningar. En annan typ av celler, som erhålls perinatalt, är stamceller från navelsträngsblodet. Idag används dessa celler effektivt vid blodstamcellstransplantationer, men aktiv forskning bedrivs för att få funktionella blodstamceller att dela sig i odling. Stora problem är finansiering av detta ”halvindustriella” arbete, juridiska synpunkter om äganderätten och om celler räknas som biobanksmaterial eller inte. Stamcellsbanken är inte biobank därför att embryona från vilka cellerna har tagits inte har något personnummer. De är inte längre humana embryon heller. Spårbarheten finns via dubbelkodssystem. Tydliga riktlinjer för användandet, akademiskt och industriellt, av dessa stamceller behöver tas fram. Viktig forskning pågår även inom områden som human embryoutveckling samt utveckling av nya metoder för preimplantatorisk genetisk diagnostik. Translationell forskning för fertilitetsbevarande åtgärder pågår från utveckling av säkra nedfrysningsmetoder för könsceller och reproduktiva vävnader till utmognad av könsceller, ÄMNESÖVERSIKT FÖR REPRODUKTION, GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING 2014 1 VETENSKAPSRÅDET 2014-09-24 Ämnesområdet för medicin och hälsa funktionella gameter, och transplantation av reproduktiva vävnader tillbaka till individen. Bra forskning bedrivs även inom fetal kardiologi med hjälp av avancerade ultraljudsundersökningar. Trender och tendenser Ett av de starka områdena, obstetrisk epidemiologi, har visat sig att vara enormt konkurrenskraftigt. Forskning runt perinatala stamceller kommer att utvecklas parallellt med området regenerativ medicin. Forskning på embryon och könsceller kommer ha stor internationell potential. Rekommendationer Det är bekymmersamt att det har blivit svårare att rekrytera unga obstetriker och gynekologer till grund- eller klinisk forskning. Det behövs flera unga läkare som ägnar sig åt seriös, ambitiös forskning. Fler incitament, som till exempel högre forskarlöner, samt mera tid för forskning för unga läkare skulle behövas. Ambitionsnivån för Sveriges kliniska forskare bör också höjas. Ett krav på åtminstone några månaders vistelse vid avancerad forskningsinstitution eller sjukhus kunde öppna många forskarstudenters och klinikers ögon. Detta kan åstadkommas genom att göra till exempel europeiska mobilitetsresurser bättre kända men lärosätena borde också själva utmanas att utveckla utbytesprogram. Postdoktortjänster för kliniska doktorander i utlandet bör befrämjas och premieras. Vill du lämna synpunkter på forskningsområdet reproduktion, graviditet och förlossning? Följ den här länken för att lämna kommentar. ÄMNESÖVERSIKT FÖR REPRODUKTION, GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING 2014 2