» Industriell ekonomi
FÖ4 Produktkalkylering forts
Linköping 2012-11-01
Magnus Moberg
FÖ4 Produktkalkylering forts
» Välkommen, syfte och tidsplan
» Repetition
– Anna och Lisa har länge funderat på att öppna en webbyrå. De
har tidigare läst datateknik på uni och arbetar nu på ett stort itkonsultbolag. De tror att många kvinnliga företagare skulle
kunna tänka sig att anlita dem eftersom de själva är kvinnor.
– Nu finns det en ledig lokal tillgänglig och de har möjlighet att
köpa utrustning och annat som de behöver från en konkurrent
som ska läggas ned. Totalt måste de satsa 150 000 kr var för att
komma igång. Anna och Lisa satsar 50 000 var och lånar resten
– Ge exempel på fyra saker Anna och Lisa bör ta reda på innan de
startar företaget
» Frågor?
Kostnadsindelningar
Indelning enligt
Totala
kostnader
Syfte/användningsområde
Volym
• Fasta
• Rörliga
• Periodiskt återkommande
produktion
• Få eller liknande produkter
Kostnadsslag
• Direkta
• Indirekta
• Fördela totalkostnad på
enstaka produkter
• Många produkter med
gemensamma resurser
Påverkbarhet
• Särkostnader
• Samkostnader
Beslutssituationer
• Vanligtvis kort sikt
• Endast hänsyn till kostnader
som påverkas av beslutet
Direkta och indirekta
» Kostnadsfördelning
– Kostnadsslag - Indelnings efter ”handelsbenämning” ex. lön
– Kostnadsställe - Avdelning/ funktion ex. tillverkning, försäljning
– Kostnadsbärare - Objektet ex. en produkt, en tjänst
» Direkta kostnader
– en kostnad kan hänvisas till en kostnadsbärare
» Indirekta kostnader (omkostnader)
– en kostnad som inte direkt kan hänvisas till en kostnadsbärare
Indirekta
kostnader
(omkostnader)
Kostnadsställe
Kostnadsslag
Fördelning
av indirekta
kostnader
Kostnadsbärare
Direkta kostnader
Påläggskalkyler
» Varför?
– Fördela de totala kostnaderna på enstaka produkter
– Undersöka lönsamhet per produkt samt för prissättning
» När?
– Används främst när kostnaderna för företagets resurser i
betydande omfattning är gemensamma för företagets produkter
samtidigt som produkterna skiljer sig väsentligt åt
» Utmaningar
– Hitta den faktor som ”driver” respektive omkostnad
(Kausalitetsprincipen)
Kostnadsslag
» Direkta
– dM
Direkt material
– dL
Direkt lön
– Speciella direkta kostnader ex. tillverkning – patent och
försäljning - provisioner
» Indirekta
– MO
Materialomkostnader ex. lagerlokal, svinn
– TO
Tillverkningsomkostnader ex. avskrivningar på maskiner
– AO
Administrationsomkostnader ex. ekonomiavdelningen
– FO
Försäljningsomkostnader ex. reklam
– AFFO
Affärsomkostnader = AO+FO
TO
MO
AFFO
Metod för påläggskalkylering
1. Dela in alla kostnader i kostnadsslag
2. Välj påläggsbas för samtliga omkostnader
3. Beräkna total påläggsbas
4. Beräkna påläggssatser för omkostnader
5. Beräkna omkostnad per enhet
Påläggskalkylering
Direkta
kostnader
Indirekta
kostnader
Tillverkningskostnad
Självkostnad
dM
dM
MO
dL
TO
MO
dL
Tillverknings-
TO
Kostnad
Speciella direkta
tillverknings.
kostnader
Speciella direkta
tillverkningskostnader
AFFO
AO
FO
Speciella direkta
försäljningskostnader
Speciella direkta
försäljningskostnader
Påläggsbas och sats
» Vanligaste påläggsbaser
– MO -
dM, antal enheter, lageryta
– TO -
dL, maskintid, fabriksyta, arbetstid, olika avdelningar
– AFFO -
tillverkningskostnad (Tvk), antal enheter
» Påläggssats = det som ska fördelas
total påläggsbas
Uppställning
Exempel
Direkt material
Materialomkostnad
(påläggssats MO) * dM
Direkt lön
Tillverkningsomkostnad
(påläggssats TO) * maskintid/st
Speciella direkta tillv. kostn.
(tex royalties)
Tillverkningskostnad
Σ
AFFO
(påläggssats AFFO) * tillv. kostn./st
Speciella direkta fsg. kostn.
(tex provision)
Självkostnad
Σ
Vinst
Försäljningspris
Σ
Exempel Påläggskalkyl
Under ett år som bedöms vara ett normalår tillverkar
och säljer ett företag 20 000 enheter av A och
30 000 enheter av B. Företaget har följande
kostnader.
Direkt material för en A är 2 kr och för en B 3 kr
medan den direkta lönen per styck är 4 respektive
5 kr. De totala kostnaderna för materialhantering
uppgår till 39 000 kr årligen. Gemensamma
kostnader i tillverkningsavdelningen var 322 000
kr. Administration och försäljning kostar varje år
72 100 kr.
Vad kostar det företaget att tillverka och sälja en
enhet av A respektive B?
Vinst
» Fast försäljningspris
– Pris/st – Självkostnad/st = x kr Vinst/st (absolut vinst)
» Vinstpålägg
– Pris = självkostnad * (1+vinstpålägg)
» Vinstmarginal (VM)
– Pris = självkostnad/(1-VM)
Kostnadsslag i kalkyltrappan
Resultat
Försäljningsomkostnader, FO
AFFO
Administrationsomkostnader, AO
Speciella direkta kostnader
Tillverkningsomkostnader, TO
Direkta lönekostnader, dL
Materialomkostnader, MO
Direktmaterial, dM
Tillverkningskostnad, Tvk
Försäljningspris
Självkostnad
Sjk
Pålägg till ABC
» Påläggskalkylering
– Påläggskalkylering ofta för grov uppdelning
– Förutsätter att produkter utnyttjar resurser med relativt lika
kostnader
» ABC-kalkylering
– Activity Based Costing - Aktivitetsbaserad kalkylering
– Ej volymrelaterad utan relaterad till värdeadderande aktivitet
(ett arbetsmoment eller arbetsuppgift)
– Kostnadsdrivare - faktorer som “driver” aktivitetskostnad
– Bakomliggande tanke liknar i praktiken väldigt mycket en
påläggskalkyl nedbruten till många kostnadsslag med olika
påläggsbaser
– Mer korrekt kostnadsfördelning då andel omkostnader är stor
ABC-kalkyl
Kostnadsslag
Direkta
kostnader
Kostnadsbärare
Indirekta
kostnader
Kostnadsställe
Fördelade
kostnader
AktivitetsKostnadsställe
kostnader
Aktivitet
Påläggskalkylering
» Påläggskalkylering
– Flera olika produkter som utnyttjar resurser olika (direkta och
indirekta kostnader)
– Omkostnader fördelas med pålägg:
OMK/ påläggsbas (volym: tid, kvantitet, värde etc.)
» Olika omkostnader och nycklar
– MO fördelas med förhållande till dM
– TO fördelas med förhållande till dL
– AFFO fördelas med förhållande till TVK
Försäljningsomkostnader
Administrationomkostnader
Speciella direkta kostnader
Självkostnad
Tillverkningsomkostnader
Direkta lönekostander
Materialomkostnader
Direktmaterial
Tillverkningskostnad
Till lektion
» Frågor?
