Barns och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för

Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter för Folkhälsopolitisk
rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar, som Statens folkhälsoinstitut presenterade för regeringen i november 2010. Rapporten ger
en fördjupad kunskap och information inom folkhälsans målområde 3
– barns och ungas uppväxtvillkor.
Syftet med denna rapport är att visa hur förutsättningarna för hälsa
inom målområde 3 med fokus på perioden 2004–2009 har utvecklats,
vilka åtgärder som har genomförts inom målområdet samt att ge
rekommendationer till framtida åtgärder.
Rapporten vänder sig i första hand till sakkunniga och praktiker inom
området barns och ungas uppväxtvillkor men även politiker, som
genom denna skrift får ett fördjupat underlag för att följa upp genomförda åtgärder och göra prioriteringar för framtidens folkhälsa inom
målområde 3.
Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor
Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Statens folkhälsoinstitut har därför regeringens uppdrag att analysera
och följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att föreslå framtida
satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet
återkommande folkhälsopolitisk rapport.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
målområde
3
Barns och ungas
uppväxtvillkor
Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010
R 2011: 06
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
R 2011:06
[email protected]
www.fhi.se
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-805-0 (pdf)
ISBN 978-91-7257-806-7 (print)
Målo mråde 3
Barns och ungas
uppväxtvillkor
Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:06
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-805-0 (pdf)
ISBN 978-91-7257-806-7 (print)
OMSLAGSFOTO: Photos.com
GRAFISK PRODUKTION: ab typoform
TRYCK: Elanders Sverige AB, Mölnlycke, 2011
Innehåll
5 Förord
6 Sammanfattning
Utvecklingen under perioden 2004–2009 av faktorer som påverkar hälsan 6
Åtgärder under perioden 2004–2009 7
Rekommenderade åtgärder 8
10 Summary
Development of determinants of health during the period 2004–2009 10
Measures undertaken 2004–2009 11
Recommended measures 13
15 DEL 1. INLEDNING
17 DEL 2. MILJÖN I HEMMET
Analysmodell DPSIR 18
Samband mellan miljön i hemmet och hälsa 21
Utveckling av miljön i hemmet 2004–2009 21
Barns relation till föräldrarna 22
Barn med funktionsnedsättning 34
Barn till ensamstående 34
Riskutsatta barn 35
Skillnader i hälsa mellan olika grupper – sammanfattning 36
Genomförda åtgärder och resultat 37
Åtgärder 2004–2009 37
Identifierade utvecklingsbehov och förslag i Folkhälsopolitisk rapport 2005 44
45 DEL 3. MILJÖN I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN
OCH BARNS KOMPETENSER
Analysmodell DPSIR 46
Samband mellan miljön i förskolan samt skolan och hälsa 49
Utveckling av miljön i förskolan och skolan 2004–2009 50
Miljön i förskolan 52
Miljön i skolan 57
Barns kompetenser 62
Barn med funktionsnedsättning 77
Skillnader i hälsa mellan olika grupper – sammanfattning 78
Genomförda åtgärder och resultat 79
Åtgärder 2004–2009 79
Identifierade utvecklingsbehov och förslag i Folkhälsopolitisk rapport 2005 91
95 DEL 4. ANALYS AV DEN SAMLADE BILDEN
Sammanfattande slutsats och framtida behov 105
107 DEL 5. REKOMMENDATION TILL ÅTGÄRDER FÖR MÅLOMRÅDE 3
1. Utveckla en vägledning för att stödja kommunerna i deras uppföljningsansvar för
ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta. 109
2. Utveckla och genomföra försöksverksamhet med validerade metoder för systematisk
uppföljning för att kunna följa barns utveckling på gruppnivå vid fyra eller fem års ålder. 110
3. Göra statistik på lokal nivå för barns och ungas förutsättningar för hälsa mer
lättillgänglig, för att underlätta planering och uppföljning 112
4. Ge ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga insatser för att förbättra skolprestationerna
för barn med särskilda behov 113
114 Referenser
122 Bilaga 1. Genomförda åtgärder 2004–2009 inom målområde 3
Miljön i hemmet — genomförda åtgärder och resultat 122
Miljön i förskola och skola och barns kompetenser – genomförda åtgärder och resultat 134
Referenser 158
Förord
Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog
den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan
(2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Den första rapporten gavs ut
år 2005 och den andra i november 2010.
Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av
genomförda åtgärder. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett
sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de
föreslagna åtgärderna.
Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i
flera olika underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bland annat en fördjupad bild av
varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller underlagsmaterialet som har tagits fram inom målområde 3 – barns och ungas uppväxtvillkor.
Rapporten har arbetats fram av David Berglund, Sven Bremberg, Sara Holmgren,
Pia Kvillemo och Sofia Ljungdahl vid avdelningen för barns och äldres hälsa,
Statens folkhälsoinstitut. Rapporten har granskats av institutets interna sekretariat
för den folkhälsopolitiska rapporten (2010). Vetenskaplig granskare har varit Lene
Lindberg, docent och avdelningschef för Tillämpat folkhälsoarbete, Institutionen
för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet i Stockholm.
Underlag till rapporten har lämnats från Handisam, Skolverket och Statistiska
centralbyrån. Även andra myndigheter har bidragit i varierande omfattning när det
gäller att inrapportera sina genomförda åtgärder.
Östersund, maj 2011
Sarah Wamala
Generaldirektör
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 5
Sammanfattning
en av flera underlagsrapporter till Folkhälsopolitisk rapport
2010. Här ges en fördjupad bild av målområde 3 – barns och ungas uppväxtvillkor.
Det är viktigt med tidiga åtgärder som inverkar positivt på familjeförhållanden och
skolförhållanden, för på så sätt kan man främja barns och ungdomars hälsa och
minska skillnader i deras uppväxtvillkor. Denna underlagsrapport tar upp ett antal
viktiga faktorer för trygga och goda uppväxtvillkor: miljön i hemmet, förskolan
och skolan samt barns kompetenser. Dessa faktorer påverkar i sin tur barnens hälsa
under uppväxten och senare i livet.
Denna rapport är
Utvecklingen under perioden 2004–2009
av faktorer som påverkar hälsan
Detta avsnitt sammanfattar utvecklingen under perioden 2004–2009 när det gäller
olika faktorer som påverkar hälsan, med speciellt fokus på skillnader i hälsa. För
faktorn miljön i hemmet gör vi dock inga jämförelser över tid på grund av ett tidsseriebrott i indikatorn ”relationen mellan barn och föräldrar”. Denna indikator utgår
från Undersökningen av levnadsförhållanden (Barn-ULF) (Statistiska centralbyrån,
2010). När det gäller relationerna i hemmet uppger drygt 90 procent av de tillfrågade barnen att de kommer mycket eller ganska bra överens med sin mamma, och
drygt 80 procent uppger att de kommer mycket eller ganska bra överens med sin
pappa. En något större andel barn med föräldrar födda i Sverige säger sig ha en bra
relation till sina föräldrar jämfört med barn vars föräldrar är födda utanför Sverige.
Ser man till föräldrarnas yrke upplever något färre barn att de kommer mycket bra
överens med sina föräldrar bland arbetare, jämfört med tjänstemannahushåll och
företagarhushåll. I denna undersökning har förälderns utbildningsnivå ingen tydlig
inverkan på relationen mellan barn och förälder.
För faktorn ”miljön i förskolan och skolan och barns kompetenser” kan man inte
se några stora förändringar för någon indikator. Utvecklingen har dock varit negativ för vissa grupper av elever. Under perioden 2004–2009 ökade andelen elever i
årskurs nio med minst betyget godkänd i alla lästa ämnen något, från 75,5 procent
till 77,0 procent. Ny statistik från Skolverket visar dock att andelen sjönk till 76,6
procent läsåret 2009/10 (Skolverket, 2010m). Det innebär att det fortfarande är
nästan en fjärdedel av eleverna i grundskolans årskurs nio som inte uppnår kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Man kan även se stora skillnader mellan olika
grupper av elever. Läsåret 2008/2009 var det fler pojkar än flickor i årskurs nio
som inte uppnådde dessa mål. 80,1 procent av eleverna med svensk bakgrund fick
minst betyget godkänt i alla lästa ämnen jämfört med 60,3 procent bland elever
6 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
med utländsk bakgrund. Andelen var lägst för barn till föräldrar med endast förgymnasial utbildning (45,7 procent) och motsvarande siffror var 71,6 procent och
86,7 procent för barn till föräldrar med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. När det gäller elever till föräldrar med endast förgymnasial utbildning sjönk
dessutom andelen godkända elever med 4,7 procentenheter mellan läsåren 2004/05
och 2008/09.
Andelen gymnasieelever som får ett slutbetyg inom fyra år var 75,8 procent
läsåret 2008/09 och mönstret liknar det för grundskolan. En större andel flickor
än pojkar uppnår slutbetyg inom fyra år. Det gäller även fler elever med föräldrar
som har svensk bakgrund än som har utländsk bakgrund (78,4 procent respektive 61,1 procent). För elever med utländsk bakgrund sjönk dessutom siffran med
3,5 procentenheter mellan läsåren 2004/05 och 2008/09. Bland elever vars föräldrar som högst har förgymnasial utbildning fick 55,0 procent slutbetyg inom fyra år.
Motsvarande siffror var 72,3 och 84,8 procent för elever med föräldrar som har
gymnasial utbildning respektive eftergymnasial utbildning. Även här så har siffrorna för barn till föräldrar med endast förgymnasial utbildning försämrats något;
andelen elever med slutbetyg inom fyra år sjönk med 3,3 procentenheter under
perioden 2004–2009.
Åtgärder under perioden 2004–2009
Ett stort antal åtgärder har genomförts eller initierats inom detta målområde. De
flesta har syftat till att påverka utbildningsnivå, attityder, beteenden och värderingar samt påverkansfaktorer som arbetsmarknadsförhållanden, föräldraskap
och förhållanden i förskolan och skolan. År 2009 utformade regeringen Nationell
strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla (Regeringskansliet, 2009)
som ska främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Det handlar
om att minska psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär,
trötthet och huvudvärk bland ungdomar i skolåldern. Statens folkhälsoinstitut fick
exempelvis i uppdrag att under 2009 fördela 70 miljoner kronor i stimulansmedel
till ett urval av kommuner som i samarbete med forskningslärosäten ska utveckla
strategier för föräldrastödet i enlighet med den nationella strategin. Dessutom finns
det många andra viktiga åtgärder inom föräldrastödsområdet som pågår eller nyligen har initierats av regeringen.
Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa, och
goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. Exempel på åtgärder
inom utbildningsområdet är Skolverkets regeringsuppdrag att fördela statsbidrag
för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna (Skolverket,
2010i). Regeringsuppdraget handlade också om att informera skolhuvudmännen om hur statsbidraget används. Vidare beslutade regeringen i juni 2007 att ge
nio universitet och högskolor i uppdrag att starta en speciallärarutbildning under
2008 (Regeringens proposition 2008/09:1) för att stödja tidiga insatser inom läs-,
skriv- och matematikutveckling. Andra exempel är Skolverkets uppdrag när det
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 7
gäller fortbildning av personal i förskolan och lärare i skolan (Skolverket, 2010j).
Regeringen har nyligen genomfört ett antal betydelsefulla reformer på skolområdet,
och i dag pågår många omfattande och genomgripande åtgärder för att förbättra
måluppfyllelsen.
Unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden, och slutförd grund- och gymnasieskola är viktigt för
att få en förankring på arbetsmarknaden. En fungerande övergång till arbetslivet
är ett viktigt mål för arbetsmarknads- och folkhälsopolitiken och åtgärderna där.
Regeringen har bland annat avsatt medel ur Allmänna arvsfonden till projekt som
ska bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden (Ungdomsstyrelsen, 2006).
Arbetsmarknadssatsningen har riktat sig till ungdomar med utländsk bakgrund eller
som befinner sig i ett socioekonomiskt utanförskap. Man har även uppmärksammat ungdomar i glesbygd och ungdomars egen organisering. Kommunerna har en
viktig roll när det gäller att skapa goda förutsättningar för ungdomar, men många
saknar handlingsplaner för hur de ska följa upp ungdomar under 20 år som har
fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta. Det visar Skolverket i en utvärdering (Skolverket, 2006c). Som åtgärd skrivs eleverna i de flesta fall in på gymnasiets
individuella program där en majoritet fortfarande saknar betyg vid 20 års ålder.
Framtida åtgärder inom målområdet bör gå ut på att alla barn och ungdomar
ska ha möjlighet att avsluta skolan med fullständiga betyg, och dessutom behövs
åtgärder för att underlätta övergången till arbetslivet. Kommunerna samt landstingen och regionerna har ett stort ansvar för att skapa goda livsvillkor för barn
och unga, men för att man ska kunna prioritera, följa upp och utveckla åtgärder på
området behövs statistik på lokal nivå. I många fall är denna statistik svårtillgänglig
eller finns hos flera olika aktörer. Statistiken behöver därför samordnas och blir mer
tillgänglig.
Rekommenderade åtgärder
Kapitel 4 innehåller an analys av den samlade bilden när det gäller barns och ungdomars uppväxtvillkor. Baserat på denna analys föreslår vi följande åtgärder:
1. Utveckla en vägledning för att stödja kommunerna i deras uppföljningsansvar
för ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta.
Förslaget är avstämt med Skolverket.
2. Utveckla och genomföra försöksverksamhet med validerade metoder för systematisk uppföljning för att kunna följa barns utveckling på gruppnivå vid fyra
eller fem års ålder.
Skolverket har avstyrkt förslaget. Statens folkhälsoinstitut anser att det är viktigt
att ta hänsyn till Skolverkets synpunkter vid utveckling av denna typ av försöksverksamhet, men ser fortfarande förslaget som angeläget.
8 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
3. Göra statistik på lokal nivå för barns och ungas förutsättningar för hälsa mer
lättillgänglig, för att underlätta planering och uppföljning. Förslaget är uppdelat
i två delar:
• Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att göra lokal statistik – från olika centrala
myndigheters befintliga datainsamlingar inom området – för barns och ungas
förutsättningar till hälsa mer lättillgänglig för planering och uppföljning.
Arbetet bör samordnas med det redan påbörjade arbete som gäller regeringsuppdraget att utveckla öppna jämförelser inom folkhälsoområdet.
• Regeringen fortsätter stödja de centrala myndigheternas datainsamlingar
inom området, i syfte att tillgängliggöra statistik på lokal nivå som är av
kontinuerlig karaktär.
Skolverket står bakom den första delen av förslaget.
4. Ge ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga insatser för att förbättra skolprestationerna för barn med särskilda behov.
Förslaget är avstämt med Skolverket.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 9
Summary
public health objective 3:
Conditions during childhood and adolescence
– sub-report to the Public Health Policy Report 2010
of 21 sub-reports related to the Public Health Policy Report
2010. It provides more detail on public health objective 3 – conditions during childhood and adolescence. Early measures, with a positive impact on home and school
environment, are important for promoting child and adolescent health and for reducing disparities in childhood conditions. This sub-report describes several factors of
importance for providing favourable conditions during childhood and adolescence:
environments in the home, preschool and school, and child competencies. These
factors may affect the health of an individual during his or her entire life.
This report is one
Development of determinants of health
during the period 2004–2009
This section summarises the development during the period 2004–2009 of different factors of importance to health, with an emphasis on disparities in health.
Regarding the home environment factor, there are no comparisons over time due
to a change in the method of data collection for the indicator “child-parent relationships”. Data representing this indicator is derived from the Survey of Living
Conditions (Barn-ULF) (Statistics Sweden, 2010). Over 90 per cent of the children
participating in the survey say that they have a good relationship with their mother,
and more than 80 per cent that they have a good relationship with their father. Of
children whose parents are born in Sweden, a somewhat higher percentage say that
they have a good relationship with their parents, compared with children whose
parents are born outside of Sweden. Looking at parental occupational status, a
slightly lower percentage of children say that they have a very good relationship
with their parents among blue-collar households, as compared to white-collar or
entrepreneurial households. In this survey, no evident effect on child-parent relationships could be observed regarding parental educational level.
No major changes over time could be observed for the factor “preschool and
school environment and child competencies”. However, some specific groups of
children exhibited a negative trend. During the period 2004–2009, the proportion
of students in grade nine who obtained at least the minimum passing grade in all
subjects increased slightly, from 75.5 per cent to 77.0 per cent. However, more
recent statistics from the Swedish National Agency for Education show that this
10 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
proportion decreased to 76.6 percent during the 2009/10 school year (National
Agency for Education, 2010m). This means that almost one-fourth of the students
in grade nine do not achieve the educational objectives for one or more subjects.
There are also differences between different groups of students. During the 2009/10
school year, more boys than girls failed to achieve the educational objectives. Of students with a Swedish background, 80.1 per cent obtained at least the minimum of a
passing grade in all subjects, as compared to 60.3 per cent of students with a foreign
background. The lowest proportion was observed for children whose parents only
have pre-secondary education (45.7 per cent). The corresponding numbers were
71.6 per cent and 86.7 per cent for children whose parents have secondary or postsecondary education, respectively. Moreover, for children with parents with presecondary education only, the proportion dropped 4.7 percentage points between
the school years 2004/05 and 2008/09.
The proportion of upper secondary school students who received a school leaving certificate within four years was 75.8 per cent for the school year 2008/09,
and the pattern is similar to that in grade nine. A larger proportion of girls than
boys attain a school leaving certificate within four years. There are also differences between students with a Swedish (78.4 per cent) and a foreign background
(61.1 per cent). Among the latter, the proportion has decreased by 3.5 percentage
points between the school years 2004/05 and 2008/09. Among students whose
parents only have pre-secondary education, 55.0 per cent obtained a school leaving certificate within four years. The corresponding numbers were 72.3 and 84.8
per cent for students whose parents have secondary or post-secondary education,
respectively. Furthermore, for students with parents with pre-secondary education
only, the proportion dropped 3.3 percentage points between 2004 and 2009.
Measures undertaken 2004–2009
A large number of measures have been undertaken under public health objective 3.
To a large extent, these measures have aimed to improve educational levels, attitudes, and behaviours, and factors influencing these such as labour market conditions,
parenting, and the pre-school and school environment. In 2009, the Government
presented a National strategy for parental support (Government Offices of Sweden,
2009). One important aim is to reduce psychosomatic symptoms (such as nervousness and anxiety), sleeping problems, fatigue and headaches among children and
adolescents. As a part of this strategy, the Swedish National Institute of Public
Health was assigned by the Government to distribute SEK 70 million in stimulus funding to selected municipalities during 2009. The municipalities receiving
the funding are to develop strategies for parental support in line with the national
strategy in cooperation with research institutes/universities. Moreover, a range of
important measures in the field of parental support are underway or have recently
been initiated by the Government.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 11
Investments in education are one of the foremost ways to promote child health,
and educational achievement is a strong protective factor for children exposed to
different risk factors. An example of measures within the field of education is the
government assignment given to the Swedish National Agency for Education to
distribute government grants to strengthen work with the basic skills of reading,
writing and mathematics (National Agency for Education, 2010i). In June 2007, the
Government also assigned nine universities and schools of higher education the task
of initiating a special education teacher training programme during 2008 in order
to support early measures in reading, writing and mathematics skills development
(Government Bill 2008/09:1). Another example is the task assigned to the Swedish
National Agency for Education regarding further training for pre-school personnel
and school teachers (National Agency for Education, 2010j). The Government has
recently implemented several important reforms in the education sector, and today a
number of extensive, comprehensive measures to improve students’ goal attainment
are underway.
Young people without a completed upper-secondary education, find themselves
in an especially difficult situation on the labour market. Completed compulsory
and upper-secondary school is important in order to become established on the
labour market. A smooth transition to employment is an important objective for
labour market policy and public health policy and measures within those areas. The
Government has for example allocated funding to projects aimed at reducing youth
marginalisation on the labour market (National Board for Youth Affairs, 2006).
This effort focused on young people with a foreign background and those who
live in socioeconomic exclusion. Municipalities play an important role in creating
favourable conditions for young people. However, an evaluation conducted by the
Swedish National Agency for Education shows that action plans for the followup of young people below the age of 20, who have completed compulsory school
but are neither studying nor employed, are often non-existent (National Agency
for Education, 2006c). These youths are often enrolled in the so-called individual
programme in upper secondary school. The majority of students attending this programme have not obtained a school leaving certificate at 20 years of age.
Future measures within public health objective 3 should focus on increasing the
possibilities for children to complete school with at least the minimum of a passing
grade in all subjects, and on facilitating the transition to the labour market. The
municipalities, counties and regions have a responsibility to create good living conditions for children and adolescents, but to be able to prioritise, follow up and
develop measures within this area, statistics on the local level are needed. In many
cases, such data is difficult to obtain or is provided by different actors. Therefore,
the statistics need to be coordinated and more readily accessible.
12 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Recommended measures
Chapter 4 contains an analysis of the overall situation regarding conditions during
childhood and adolescence. Based on this analysis, we propose the following
measures:
1. Develop guidelines to support municipalities in their responsibility to follow-up
young people below the age of 20 who have completed compulsory school, but
who are neither employed nor enrolled in some form of education.
2. Develop and implement trial studies with validated methods for systematic follow-up, in order to assess child development at the group level at four or five
years of age.
3. Make statistics at the local level for child and adolescent conditions for health
more accessible to facilitate planning and follow up.
4. Provide more knowledge support and continued early measures to improve
school achievement for children with special needs.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 13
1
INLEDNING
en av flera underlagsrapporter till Folkhälsopolitisk rapport
2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar, som är den andra folkhälsopolitiska rapport som Statens folkhälsoinstitut har tagit fram på uppdrag av regeringen.
Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden (se nedan) är en kompassriktning för att nå social hållbarhet (proposition 2002/03:55 och 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget som en del
av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.
Denna rapport är
MÅL FÖR FOLKHÄLSAN
Det övergripande nationella folkhälomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
Här ges en fördjupad bild av målområde 3. Till skillnad från övriga målområden
behandlar målområde 3 en specifik grupp i befolkningen, barn och ungdomar. En
av anledningarna är att förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan
under hela livet. Genom tidiga åtgärder som inverkar positivt på familjeförhållanden och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i
uppväxtvillkor minskas. Denna underlagsrapport tar upp ett antal viktiga faktorer
för trygga och goda uppväxtvillkor: miljön i hemmet, förskolan och skolan samt
barns kompetenser. Dessa faktorer påverkar i sin tur barnens hälsa under uppväxten och senare i livet. Faktorerna berör främst politikområdena folkhälsopolitik,
barnpolitik, utbildningspolitik och kulturpolitik.
16 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
2
MILJÖN I HEMMET
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 17
Barns och ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön, varav
miljön i hemmet är en viktig sådan faktor. En god relation mellan föräldrar och
barn minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen.
På samma sätt kan brister i hemmiljön påverka barnen negativt. Relationen mellan
barn och föräldrar är därför här den centrala indikatorn för att följa utvecklingen av
miljön i hemmet. I detta kapitel redovisar vi bland annat data från Undersökningen
av levnadsförhållanden (Barn-ULF), belyser skillnader i hälsa samt redovisar
genomförda åtgärder inom området under 2004–2009.
Analysmodell DPSIR
DPSIR är en modell för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle
och miljö. Den har utvecklats av Europeiska miljöbyrån (European Environmental
Agency, 1999). DPSIR står för Driving forces, Pressure, State, Impact och Response.
Statens folkhälsoinstitut har valt att använda modellen inom folkhälsoområdet i
syfte att beskriva orsakssambanden i samspelet mellan samhälle och hälsa. Det
stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande faktorer
som har betydelse för människors levnadsvanor och livsvillkor, och i nästa steg
för folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan
påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen ger med andra ord en tydlig
struktur för analyser. De engelska benämningarna har här ersatts med Drivkrafter,
Påverkansfaktorer, Tillstånd, Effekter/hälsoutfall, Åtgärder och styrmedel.
18 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Figur 1. Analysmodell för faktorer som påverkas av politiska beslut
Drivkrafter (samhällsnivå)
• Ekonomisk utveckling
• Utbildningsnivå
• Ekonomiska villkor
(inkomstfördelning)
• Värderingar (barnperspektiv,
jämställdhet, barns rättigheter)
Åtgärder och styrmedel
• Se tabell i avsnittet om
rekommendationer till
åtgärder
Påverkansfaktorer
• Kvalitet på föräldraskapet
Tillstånd
• Miljö i hemmet, relationen
mellan barn och föräldrar
Effekter/hälsoutfall
• Psykisk och fysisk hälsa
• ANDT-bruk
• Barns och ungas kompetenser
Förklaring av DPSIR-modellen
Drivkrafter
Den ekonomiska utvecklingen i ett land påverkar barnens hälsa. En ekonomiskt pressad situation kan påverka relationerna inom familjen (Ds 2004:41). Den
kan även minska föräldrarnas möjligheter att forma sina barns liv på det sätt de
anser bäst.
Barnens hälsa påverkas också av föräldrarnas utbildningsnivå i ett land, särskilt
kvinnornas utbildningsnivå (World Bank, 1993). Med god utbildning kan föräldrar
bland annat bättre ta till sig aktuell information om en god omvårdnad av barnen.
Jämförelser visar att länder med relativt jämn inkomstfördelning har bättre
folkhälsa än länder med ojämnt fördelade resurser (Pickett & Wilkinson, 2007).
Förklaringen är sannolikt att sambandet mellan resurser och nyttan av en given
resurs inte är linjärt. Om en familj med 40 000 kronor i samlad månadsinkomst får
ett tillskott på ytterligare 40 000 är nyttan större för denna familj än för en familj
som redan har 400 000 kronor i månadsinkomst. Teoretiskt innebär detta att de
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 19
givna resurserna i ett samhälle ger störst nytta, och störst utbyte i form av hälsa, om
alla har samma inkomst (allt annat lika).
Värderingarna i samhället påverkar sättet på vilket föräldrar bemöter sina barn
(Aries, 1962). Barn kan i första hand uppfattas som en del av en familj eller som
individer med egna rättigheter. I de nordiska länderna ser man av tradition barn
som individer med egna rättigheter, medan uppfattningen i många andra länder
är att barn i första hand är del av en familj. Skillnaden i synen på barn avspeglas i
inställningen till fysisk bestraffning; i Sverige är aga förbjudet sedan 1979, medan
det fortfarande år 2011 är tillåtet i bland annat flera anglosaxiska länder. Synen på
barn som individer med egna rättigheter är också kopplad till inställningen att kvinnor ska ha lika rättigheter som män.
Påverkansfaktorer
Familjer har olika villkor i olika sociala skikt, vilket påverkar föreställningarna om
det lämpligaste sättet att uppfostra barn. Detta är särskilt tydligt vid internationella
jämförelser. I USA lever många barn i relativt fattiga familjer, och i sådana grupper
är det vanligt med åsikten att föräldrar ska bemöta barnen auktoritärt (Smith &
Farrington, 2004).
Kvaliteten på föräldraskapet kan beskrivas i form av uppfostringsstilen. Den
amerikanska psykologen Diana Baumrind identifierar tre olika föräldrastilar: en
auktoritativ, en auktoritär och en eftergiven (Baumrind, 1967). Till denna typologi har ytterligare en föräldrastil lagts till, en försummande föräldrastil. Dessa
fyra föräldrastilar går att kategorisera efter två dimensioner, värme och kontroll.
Auktoritativa föräldrar är både kontrollerande och varma. De är konsekventa och
har tydliga regler för barnet att följa och belönar barnets medgörlighet med värme.
De har höga förväntningar men visar också omsorg och stöd. Auktoritära föräldrar
är kontrollerande, men tenderar att vara kallare och mindre hänsynstagande och
kan vara avvisande mot barnet. Eftergivna föräldrar visar värme och omsorg, men
undviker att sätta gränser för barnet. Försummande föräldrar visar både brist på
värme och krav.
Uppfostringsstilen påverkar barnets relation till föräldrarna.
Tillstånd
Relationen mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barnets hälsa och
utveckling. Den auktoritativa uppfostringsstilen verkar ge bäst effekt, med föräldrar som är både kontrollerande och varma (Steinberg, Lamborn, Darling, Mounts,
& Dornbusch, 1994). Ungdomar med auktoritativa föräldrar uppvisar bättre
anpassningsförmåga, bättre skolresultat, mindre inåtvända psykiska problem och
mindre beteendeproblem.
20 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Samband mellan miljön i hemmet och hälsa
En god relation mellan föräldrar och barn minskar risken för hälsoproblem hos
barnen.
Barns och ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön Miljön i
hemmet är en viktig sådan faktor. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen (Resnick et
al., 1997; Stewart-Brown, 2008). För barns hälsa och välfärd är det särskilt viktigt
att deras föräldrar visar värme mot barnen men också kan sätta ramar för barnens
beteenden (Bremberg, 2004). Barn och unga anser själva att det viktigaste för att
må bra är att ha föräldrar som engagerar sig, det vill säga avsätter tid, bryr sig och
lyssnar på sina barn (Backett-Milburn, Cunningham-Burley, & Davis, 2003).
Medan goda relationer mellan föräldrar och barn kan fungera som en skyddsfaktor för barnen, så kan brister i hemmiljön påverka barnen negativt (Lagerberg
& Sundelin, 2000). Dåliga relationer i en familj kan bland annat öka risken för
psykiska problem hos barnet (Rhoades, 2008; Weich, Patterson, Shaw, & StewartBrown, 2009). Något som kan få särskilt allvarliga konsekvenser för barnet är
bristande omsorg från föräldrar och vårdnadshavare. En sådan utsatt hemsituation
kan bland annat bero på missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet eller våld i familjen.
De yttre villkoren kan också ha stor inverkan på relationerna mellan föräldrar och
barn. Föräldrar som lever under pressade socioekonomiska villkor kan ha svårare
att utveckla goda relationer med sina barn (Bremberg, 2004).
Utveckling av miljön i hemmet 2004–2009
De allra flesta barn uppger att de kommer mycket eller ganska bra överens med
båda sina föräldrar, men barn med föräldrar födda utanför Sverige uppger att de
har en något sämre relation. Förälderns utbildningsnivå påverkar inte relationen
till barnet på något entydigt sätt. I tjänstemanna- och företagarhushåll anger
något fler barn att de kommer mycket bra överens med sina föräldrar än i arbetarhushåll.
I uppdraget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 ingår att redovisa utvecklingen av
olika indikatorer under perioden 2004–2009. För att ge en tydligare bild av utvecklingen innehåller kapitlet om miljön i hemmet även en del data som ligger utanför
denna tidsperiod. DPSIR-modellen ovan beskriver vikten av goda relationer mellan
barn och föräldrar (tillståndet) för barns hälsa (utfallet). Relationen mellan barn
och föräldrar är därför här den centrala indikatorn för att följa utvecklingen av
miljön i hemmet.
Under 2005–2006 genomfördes den senaste WHO-undersökningen av hälsovanor hos skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år, i 41 länder i Europa och Nordamerika
(Currie et al., 2008). Jämfört med de flesta andra länder rapporterade en större andel
skolbarn i Sverige att de har goda relationer till sina föräldrar. Undersökningens
svenska del visade inte heller på några tydliga förändringar under perioden 2001–
2005 när det gäller hur lätt barn i olika åldrar upplever att det är att tala med sin
mamma respektive pappa (Danielsson, 2006). Generellt kan sägas att flickor hade
svårare än pojkar att prata med pappan och att äldre barn hade svårare att prata
med föräldrarna än yngre. En ny undersökning genomfördes 2009–2010, men
resultaten är ännu inte tillgängliga.
Barns relation till föräldrarna
För perioden 2004–2009 tar vi i detta avsnitt upp data från ”ULF” – Undersökningen
av levnadsförhållanden (Statistiska centralbyrån, 2010). I undersökningen följs relationen mellan barn och föräldrar via en enkät som barn och ungdomar får besvara
(Barn-ULF). Barnen får exempelvis ange hur de kommer överens med sina föräldrar.
Det kan dock finnas problem med denna metod. Bland annat kan svaren påverkas
av barnens uppfattning av hur de anser att relationen till föräldrarna bör vara. Ett
annat problem är att barnets förväntningar kan påverka svaren. Lågt ställda förväntningar kan ge en alltför positiv bild, medan högt ställda förväntningar kan ge en
överdrivet negativ bild. Det finns ett tidsseriebrott i undersökningen (då Statistiska
centralbyrån, SCB, bytte insamlingsmetod), och därför gör vi här inga jämförelser mellan de senaste undersökningarna från år 2007/08 och tidigare år. Antalet
undersökta individer är litet och för att kunna titta på olika redovisningsgrupper är
undersökningarna från 2007 och 2008 sammanslagna. Sammanlagt 1 170 flickor
och 1 110 pojkar svarade på enkäten år 2007 och 2008, och bortfallet var 30 procent. En ny undersökning utfördes 2009 och sammanslagna data från 2008/09
publicerades under hösten 2010. Data från Barn-ULF 2008/09 är dock inte inkluderade i redovisningen nedan eftersom de inte var tillgängliga vid dataleveransen till
Statens folkhälsoinstitut.
22 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Flickors och pojkars relation till föräldrarna
En jämförelse av barns relation till sin mamma respektive pappa visar att relationen
till mamman är något bättre än den till pappan. När det gäller relationen till mamman upplevde 55 procent av flickorna i åldern 10–18 år och 56 procent av pojkarna
att de kom mycket bra överens med sin mamma. 36 procent av flickorna och 38
procent av pojkarna svarade att de kom ganska bra överens med sin mamma, och
7 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de kom ”så där” överens med
sin mamma. Sammanlagt var det 1 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna
som ansåg att de kom ganska eller mycket dåligt överens med sin mamma (figur 2).
Figur 2. Kommer överens med mamma. Flickor och pojkar i åldern 10–18 år. Källa: UnderFigur x Överens
med mamma
sökningen
av levnadsförhållanden
2007–2008 – Barn och ungdomar, SCB. Bearbetning av
Statens folkhälsoinstitut.
Procent
60
Flickor
Pojkar
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
Ganska bra
Så där
Ganska dåligt
Mycket dåligt
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 23
När det gäller relationen till pappa upplevde 50 procent av flickorna i åldern 10–18 år
och 55 procent av pojkarna att de kom mycket bra överens med sin pappa. 34 procent
angav att de kom ganska bra överens med sin pappa. Det var något fler flickor än
pojkar (9 respektive 4 procent) som upplevde att de kommer ”så där” överens med
sin pappa. Av såväl pojkarna som flickorna upplevde sammanlagt 3 procent att de
kom ganska eller mycket dåligt överens med sin pappa (figur 3).
Figur 3. Kommer överens med pappa. Flickor och pojkar i åldern 10–18 år. Källa: UnderFigur x Överens
med pappa
sökningen
av levnadsförhållanden
2007–2008 – Barn och ungdomar, SCB. Bearbetning av
Statens folkhälsoinstitut.
Procent
60
Flickor
Pojkar
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
24 Ganska bra
Så där
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Relationen mellan barn och föräldrar i olika åldersgrupper
Resultatet av undersökningen tyder på att ungdomar i åldern 16–18 år inte kommer
fullt så bra överens med sina föräldrar som de lite yngre barnen. När det gäller flickor
och pojkar i åldern 10–12 år och deras relation till sin mamma upplevde 53 procent
av barnen att de kom mycket bra överens med sin mamma. Bland 13–15-åringarna
och 16–18-åringarna uppgav 57 respektive 56 procent att relationen var mycket
bra. Svarsalternativet ”ganska bra” omfattade 41 procent av 10–12-åringarna,
37 procent av 13–15-åringarna och 33 procent av 16–18 åringarna. Det var något
fler 16–18-åringar som ansåg att deras relation till mamman var ganska eller mycket
dålig (4 procent), i jämförelse med 1 procent i de övriga åldersgrupperna (figur 4).
Figur
x Överens
mamma
åldersgrupp
Figur 4.
Kommermed
överens
med utifrån
mamma,
utifrån åldersgrupp. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden 2007–2008 – Barn och ungdomar, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Procent
60
10–12 år
13–15 år
16–18 år
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
Ganska bra
Så där
Ganska dåligt
Mycket dåligt
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 25
När det gäller relationen till sin pappa upplevde 54 procent av barnen i åldern
10–12 år att de kom mycket bra överens, liksom 52 procent av 13–15-åringarna och
16–18-åringarna. När det gäller ”ganska bra” var det 37 procent av 10–12-åringarna, 35 procent av 13–15-åringarna och 31 procent av 16–18-åringarna som valde
det svarsalternativet. Det var något fler 16–18-åringar som ansåg att deras relation
till pappan var ganska eller mycket dålig (6 procent), i jämförelse med 1 procent av
10–12-åringarna och 2 procent av 13–15-åringarna (figur 5).
Figur x Överens med pappa utifrån åldersgrupp
Figur 5. Kommer överens med pappa, utifrån åldersgrupp. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden 2007–2008 – Barn och ungdomar, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Procent
60
10–12 år
13–15 år
16–18 år
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
26 Ganska bra
Så där
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Relationen mellan barn och föräldrar utifrån föräldrarnas ursprung
Relationen mellan barn och föräldrar skiljer sig något åt utifrån föräldrarnas
ursprung. Barn med föräldrar födda i Sverige uppgav att de hade en lite bättre relation än barn med föräldrar födda utanför Sverige.
Indelningen bygger på uppgifter om föräldrarnas födelseland: Sverige eller något
annat land. Med förälder avses de vuxna i hushållet. För barn i ombildade familjer
gäller det alltså inte barnets ursprungliga pappa eller mamma, utan förälderns nya
man eller kvinna. I kategorin ”föräldrarna födda utomlands” återfinns de barn som
bor i ett hushåll där samtliga vuxna är födda utomlands. Kategorin ”föräldrarna
födda i Sverige” innehåller barnen som bor i ett hushåll där minst en av de vuxna
är född i Sverige.
Bland barn med utlandsfödda föräldrar upplevde 50 procent att de kom mycket
bra överens med sin mamma och motsvarande andel var 56 procent bland barn
med föräldrar födda i Sverige. När det gäller svaret ”ganska bra” låg siffran på 38
procent bland barnen med föräldrar födda utomlands och 36 procent bland barnen
med föräldrar födda i Sverige. 4 procent av barnen med föräldrar födda utomlands
angav att de kommer ganska eller mycket dåligt överens med sin mamma. För barn
med föräldrar födda i Sverige var motsvarande siffra 1 procent (figur 6).
Figur 6. Kommer överens med mamma, utifrån föräldrarnas födelseland. Källa: Undersökningen
av levnadsförhållanden
2007–2008
– Barn
och ungdomar,
SCB. Bearbetning av Statens folkFigur
x Överens med mamma
utifrån
föräldrarnas
ursprung
hälsoinstitut.
Procent
60
Föräldrar födda utomlands
Föräldrar födda i Sverige
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
Ganska bra
Så där
Ganska dåligt
Mycket dåligt
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 27
Bland barnen med utlandsfödda föräldrar upplevde 46 procent att de kom mycket
bra överens med sin pappa jämfört med 53 procent bland barn med föräldrar i
födda i Sverige. När det gäller svaret ”ganska bra” låg siffran på 35 procent bland
barnen med föräldrar födda utomlands och 34 procent bland barnen med föräldrar
födda i Sverige. 4 procent av barnen med föräldrar födda utomlands angav att de
kom ganska eller mycket dåligt överens med sin pappa. För barn med föräldrar
födda i Sverige var motsvarande siffra 3 procent (figur 7).
Figur 7. Kommer överens med pappa, utifrån föräldrarnas födelseland. Källa: Undersökningen
Figur
x Överens med pappa
utifrån –
föräldrarnas
ursprung SCB. Bearbetning av Statens folkav
levnadsförhållanden
2007–2008
Barn och ungdomar,
hälsoinstitut.
Procent
60
Föräldrar födda utomlands
Föräldrar födda i Sverige
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
28 Ganska bra
Så där
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Relationen mellan barn och föräldrar utifrån föräldrarnas utbildningsnivå
Utbildningsnivån som redovisas består enbart av uppgifter om den person som
intervjuades i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Den personen kan
vara barnets förälder eller förälderns sambo. Hushållets utbildningsnivå går för
närvarande inte att redovisa.
Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar inte relationen mellan barn och föräldrar på något entydigt sätt. Det går dock att se en liten skillnad i relationen till
mamman mellan de barn vars föräldrar som högst har gymnasial utbildning och de
vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. 57 procent av barnen med föräldrar
med eftergymnasial utbildning upplevde att de kom mycket bra överens med sin
mamma, jämfört med 54 procent bland barn med föräldrar som högst har gymnasial utbildning. För svaret ”ganska bra” låg siffran på ungefär samma nivå för båda
grupperna. 1 procent av barnen med föräldrar med eftergymnasial utbildning kom
ganska eller mycket dåligt överens med sin mamma, liksom 2 procent av de barn
vars föräldrar har högst gymnasial utbildning (figur 8).
Figur 8. Kommer överens med mamma, utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Källa: UndersökFigur x av
Överens
med mamma utifrån
föräldrarnas
utbildningsnivå
ningen
levnadsförhållanden
2007–2008
– Barn och
ungdomar, SCB. Bearbetning av Statens
folkhälsoinstitut.
Procent
60
Högst gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
Ganska bra
Så där
Ganska dåligt
Mycket dåligt
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 29
54 procent av barnen som har föräldrar med eftergymnasial utbildning upplevde
att de kom mycket bra överens med sin pappa, jämfört med 52 procent bland barn
med föräldrar som högst har gymnasial utbildning. Omdömet ”ganska bra” gav 33
procent av barnen vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och 35 procent av
barnen med föräldrar som högst har gymnasial utbildning. Andelen barn som kom
ganska eller mycket dåligt överens med sin pappa var ungefär 3 procent för båda
grupperna (figur 9).
Figur 9. Kommer överens med pappa, utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Källa: UndersökFigur x av
Överens
med pappa utifrån
föräldrarnas
utbildningsnivå
ningen
levnadsförhållanden
2007–2008
– Barn
och ungdomar, SCB. Bearbetning av Statens
folkhälsoinstitut.
Procent
60
Högst gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
30 Ganska bra
Så där
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Relationen mellan barn och föräldrar utifrån föräldrarnas yrke
I det analyserade datasetet delas föräldrarnas yrken in i fyra kategorier: arbetarhushåll, tjänstemannahushåll (lägre och mellan), högre tjänstemannahushåll och
företagarhushåll. Denna indelning av hushållen bygger på både urvalspersonens
och dennes make/maka/sambos yrken enligt en särskild prioriterin
Bland arbetarhushållen var det en något mindre andel barn som upplevde att de
kom mycket bra överens med sina föräldrar jämfört med tjänstemannahushåll och
företagarhushåll. Skillnaderna blir mindre om man tar med svaret ”ganska bra”.
51 procent av barnen i arbetarhushåll upplevde att de kom mycket bra överens
med sin mamma, jämfört med 56 procent i tjänstemannahushåll och 59 procent
i företagarhushåll. Andelen som kom ganska bra överens med sin mamma var 38
respektive 37 procent bland barnen i arbetarhushåll och tjänstemannahushåll, och
32 procent i företagarhushåll. I arbetarhushållen kom sammanlagt 3 procent ganska eller mycket dåligt överens med sin mamma. För övriga hushållstyper låg siffran
på mellan 0 och 2 procent (figur 10).
Figur 10. Kommer överens med mamma, utifrån föräldrarnas yrke. Källa: Undersökningen av
Figur x Överens med2007–2008
mamma utifrån
föräldrarnas
yrke SCB. Bearbetning av Statens folkhälsolevnadsförhållanden
– Barn
och ungdomar,
institut.
Procent
60
Arbetarhushåll
Tjänstemannahushåll, lägre och mellan
Tjänstemannahushåll, högre
Företagarhushåll
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
Ganska bra
Så där
Ganska dåligt
Mycket dåligt
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 31
Andelen barn som upplevde att de kom mycket bra överens med sin pappa var
46 procent i arbetarhushåll, jämfört med 54 procent i tjänstemannahushåll och
58 procent i företagarhushåll. I arbetarhushållen kom 37 procent av barnen ganska
bra överens med sin pappa, jämfört med 34 procent i tjänstemannahushåll 29 procent i företagarhushåll. Bland barnen i arbetarhushåll kom sammanlagt 3 procent
ganska eller mycket dåligt överens med sin pappa. För övriga hushållstyper varierade siffran mellan 2 och 4 procent (figur 11).
Figur 11. Kommer överens med pappa, utifrån föräldrarnas yrke. Källa: Undersökningen av
levnadsförhållanden 2007–2008 – Barn och ungdomar, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoFigur x Överens med pappa utifrån föräldrarnas yrke
institut.
Procent
60
Arbetarhushåll
Tjänstemannahushåll, lägre och mellan
Tjänstemannahushåll, högre
Företagarhushåll
50
40
30
20
10
0
Mycket bra
32 Ganska bra
Så där
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Barns relation till mammas eller pappas sambo
Resultaten visar att relationer till pappors sambos är sämre än de till mammors
sambos. Relationen till mammans eller pappans sambo är också avsevärt sämre än
den till föräldrarna.
Bland flickorna uppgav 21 procent att de kom mycket bra överens med mammans sambo och 21 procent att de kom ganska bra överens. Motsvarade andel
bland pojkarna var 26 respektive 18 procent. När det gäller pappans sambo uppgav
20 procent av flickorna att de kom mycket bra överens med pappans sambo och 20
procent att de hade en ganska bra relation. Motsvarande andel bland pojkarna var
14 respektive 19 procent. 2 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna uppgav
de kom ganska eller mycket dåligt överens med mammans sambo, medan 6 procent
av flickorna och 5 procent av pojkarna hade en ganska eller mycket dålig relation
med pappans sambo (figur 12).
x Överens
mammas
och pappas
sambo
Figur 12.
Kommermed
överens
med mammas
eller
pappas sambo. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden 2007–2008 – Barn och ungdomar, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Procent
30
25
20
Flickor
Pojkar
Överens med
mammas sambo
Flickor
Pojkar
Överens med
pappas sambo
15
10
5
0
Mycket bra
Ganska bra
Så där
Ganska dåligt
Mycket dåligt
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 33
Barn med funktionsnedsättning
DPSIR-modellen på sidan 19 ovan visar att goda relationer mellan barn och föräldrar (tillståndet) är viktigt för barns hälsa (utfallet). Familjer med barn med funktionsnedsättning upplever samma problem och svårigheter som andra familjer, men
de ställs även inför andra svårigheter. Situationen för dessa familjer kan på flera
sätt bli mer krävande än för andra familjer (Arnhof, 2008; Socialstyrelsen, 2010f).
Syskonen i familjen kan också påverkas eftersom funktionsnedsättningen kan ta
mycket tid och kraft från föräldrarna. Hur barnen mår påverkas också av hur föräldrarna själva mår. Det finns en forskningsrapport om föräldrar i Jämtland som har
barn med funktionsnedsättning (Åkerström & Nilsson, 2004), och i den studeras
bland annat föräldrarnas självskattade hälsa. Föräldrarna, och särskilt mammorna,
skattade sin hälsa betydligt lägre än normalbefolkningen och sjukskrivningsfrekvensen låg över den hos normalbefolkningen. Många föräldrar hade tvingats gå
ner i arbetstid eller helt sluta arbeta, vilket i sin tur påverkade familjens ekonomi.
Omgivningen saknar också ofta erfarenhet av de problem som föräldrarna ställs
inför och har därmed svårt att ge rätt stöd och hjälp.
Handisam betonar att det saknas data eller statistik som visar hur situationen är
för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inom detta målområde. I sin
rapport Utveckling av Handisams indikatorsystem föreslog Handisam därför att
frågor som tar hänsyn till funktionsnedsättningar förs in i generella undersökningar
såsom Arbetskraftsundersökningars grundenkät och Barn-ULF (Handisam, 2008).
Barn till ensamstående
DPSIR-modellen belyser även effekten av ekonomiska villkor (drivkraften) på familjrelationerna (tillståndet). Under 1990-talet hade hushåll med ensamstående med barn
den sämsta ekonomiska utvecklingen av alla barnfamiljer. Enligt SCB:s undersökningar ökade andelen ensamstående föräldrar med låg inkomststandard från 20 till
24 procent under perioden 2004–2008, och siffran har mer än fördubblats sedan
1975. Siffror från Försäkringskassan visar på att bland ensamstående unga med barn,
så ökade andelen med låg ekonomisk standard från 19 till 76 procent mellan 2001
och 2009 (Ungdomsstyrelsen, 2010). Förklaringar till denna utveckling tas upp i
Barns och ungas hälsa: Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010.
Ur barnens perspektiv kan en uppväxt med knappa ekonomiska resurser få negativa konsekvenser på flera områden, bland annat när det gäller boendevillkor och
möjligheter att delta i fritidsaktiviteter (Ds 2004:41). En forskningssammanställning av svenska studier visar att barn till ensamstående också löper en ökad risk för
att drabbas av olika typer av problem, däribland psykisk sjukdom (Ljungdahl &
Bremberg, 2009). Den ökade risken kan delvis förklaras av olika socioekonomiska
faktorer. Däremot så är skillnaden betydligt mindre när det gäller förekomsten
av lättare psykiska besvär som nedstämdhet, magsmärtor och nervositet (Brolin
Låftman & Östberg, 2004). När det gäller föräldrarnas utbildningsnivå är mammor
som har som högst förgymnasial utbildning ensamstående i större utsträckning än
34 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
mammor med högre utbildning (Johansson & Gardberg Morner, 2007). I viss mån
gäller även detta pappor.
UNICEF jämförde år 2006 hälsan och välbefinnandet hos barn i åldern 0–14 år
i olika länder (UNICEF Innocenti Research Centre, 2007), och när det gäller den
fysiska hälsan rankades Sverige på en förstaplats bland länderna i den rika delen av
världen. Det är dock en relativt hög andel svenska barn som växer upp med ensamstående föräldrar och upplever skilsmässor under barndomen, och därför hamnade
Sverige på en andra plats i den totala rankningen. Andelen ensamstående mammor
och pappor med hemmaboende barn i åldern 0–17 år var 21 respektive 4 procent1 år
2005. Motsvarande andelar år 2008 var 19 respektive 5 procent (Statistiska centralbyrån). Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar eller ombildade familjer
ökar med barnens ålder (Socialstyrelsen, 2009c). Cirka 90 procent av alla barn bor
med båda sina föräldrar under de första levnadsåren, medan andelen är nere på drygt
60 procent vid 15 års ålder. Av de barn till föräldrar som inte bor tillsammans har
20 procent växelvis boende och 10 procent bor delar av tiden hos vardera föräldern.
Riskutsatta barn
DPSIR-modellen beskriver hur kvaliteten på föräldraskapet (påverkansfaktorn)
påverkar relationen mellan barn och föräldrar (tillståndet), och de konsekvenser det
kan få för barnens hälsa (utfallet). När en förälder eller vårdnadshavare brister i sin
förmåga att tillgodose sina barns behov innebär det störningar i familjens relationer
och sätt att fungera i vardagen. Sviktande stöd från föräldrar och vårdnadshavare
kan ha många olika orsaker, däribland missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet och
våld i familjen. Den bristande omsorg, otrygghet och oförutsägbarhet som barn
upplever i sådana situationer kan få allvarliga konsekvenser för deras senare utveckling (Lagerberg & Sundelin, 2000). Det finns inga säkra uppgifter om hur många
barn och ungdomar som lever i en utsatt hemsituation. I många familjer sammanfaller dessutom olika riskfaktorer, vilket gör det ännu svårare att ta fram en samlad
statistik kring hur många barn och ungdomar som lever i en utsatt hemmiljö.
Socialtjänsten kan i särskilda fall tvångsomhänderta barn och ungdomar med
stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). De barn och ungdomar som behöver vård eller bo i ett annat hem än det egna placeras i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Det finns olika anledningar till att barn och
unga omedelbart omhändertas eller påbörjar vård enligt LVU. År 2009 var brister
i hemmiljön det åberopade skälet för cirka 50 procent, medan 40 procent berodde
på den unges eget beteende och cirka 10 procent på både brister i hemmiljön och
1. Indelningen efter familjetyp bygger på uppgifter från folkbokföringen. Brister i statistiken
gör att sambor utan gemensamma barn felaktigt klassificeras som ensamstående föräldrar.
Detta innebär att antalet barn/familjer med samboföräldrar underskattas medan antalet barn/
familjer med en ensamstående förälder överskattas.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 35
eget beteende (Socialstyrelsen, 2010a). För barn i åldern 0–12 år var skälet till LVUinsatsen oftast brister i hemmiljön men med högre ålder ökar andelen som blir föremål för en insats på grund av sitt eget beteende. Under år 2009 påbörjade ungefär
9 500 barn och unga heldygnsinsatser enligt LVU och/eller socialtjänstlagen (SoL).
Av dem var närmare 3 000 barn i åldern 0–12 år. Antalet heldygnsinsatser enligt
LVU och/eller SoL ökade med 25 procent mellan 2004–2009. Socialstyrelsen visar i
en rapport att barn som växer upp i samhällets vård har stora överrisker för ogynnsam utveckling över tid (Socialstyrelsen, 2010g).
Skillnader i hälsa mellan olika grupper – sammanfattning
Här sammanfattar vi skillnaderna mellan olika grupper för indikatorn ”relationen
mellan barn och föräldrar”. Avsnittet Utveckling av miljön i hemmet 2004–2009
innehåller en mer utförlig beskrivning.
De allra flesta barn uppger att de kommer mycket eller ganska bra överens med
båda sina föräldrar. När det gäller relationen till mamman upplever 91 procent av
flickorna i åldern 10–18 år och 94 procent av pojkarna att de kommer överens med
sin mamma. För relationen till pappan är motsvarande andelar 84 procent av flickorna och 89 procent av pojkarna.
Relationen mellan barn och föräldrar skiljer sig något åt utifrån föräldrarnas
ursprung. Barn med föräldrar som är födda i Sverige2 uppger att de har en lite bättre
relation jämfört med barn vars föräldrar är födda utanför Sverige. I procentenheter
är skillnaden störst för svarsalternativet ”mycket bra”. Bland barn med utlandsfödda föräldrar upplever 50 procent att de kommer mycket bra överens med sin
mamma och 46 procent att de kommer mycket bra överens med sin pappa, jämfört
med 56 respektive 53 procent bland barn med föräldrar som är födda i Sverige.
Vidare upplever 11 procent bland barnen med utrikes födda föräldrar att de kommer ”så där” eller dåligt överens med sin mamma, och 12 procent att de kommer
”så där” eller dåligt överens med sin pappa. Motsvarande siffror för barn med föräldrar födda i Sverige är 6 respektive 9 procent.
En något mindre andel barn från arbetarhushåll upplever att de kommer mycket
bra överens med sina föräldrar jämfört med tjänstemanna- och företagarhushåll.
Av barnen i arbetarhushåll upplever 51 procent att de kommer mycket bra överens
med sin mamma, jämfört med 56 procent i tjänstemannahushåll och 59 procent i
företagarhushåll. Andelen barn som upplever att de kommer mycket bra överens
med sin pappa är 46 procent i arbetarhushåll, jämfört med 54 procent i tjänstemannahushåll och 58 procent i företagarhushåll. Skillnaderna blir dock mindre om man
inkluderar svaret ”ganska bra”.
2. Kategorin ”Föräldrarna födda i Sverige” innehåller barnen som bor i ett hushåll där minst en
av de vuxna är född i Sverige. I kategorin ”Föräldrarna födda utomlands” återfinns de barn
som bor i ett hushåll där samtliga vuxna är födda utomlands.
36 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar inte relationen mellan barn och föräldrar på
något entydigt sätt.
Genomförda åtgärder och resultat
I avsnittets första del presenterar vi ett urval av de åtgärder som genomfördes under
2004–2009 i syfte att påverka miljön i hemmet. Framställningen fokuserar på åtgärder, företrädesvis regeringsuppdrag, som syftar till att öka barns och ungas förutsättningar att få en god hälsa – det vill säga drivkrafter, påverkansfaktorer eller tillstånd. Här nämns också kartläggningar, utredningar och undersökningar som ofta
föregår beslut om sådana åtgärder, men främst i anslutning till de mer utåtriktade
åtgärderna. En mer utförlig lista och ytterligare information finns i bilaga 1.
Folkhälsopolitikens elva målområden berör alla barn och ungas uppväxtvillkor, direkt eller indirekt, och många viktiga åtgärder redovisas därför under andra
målområden. Ett centralt exempel är familjers ekonomiska villkor som har stor
betydelse för hemmiljön och relationen mellan barn och föräldrar. Åtgärder inom
detta område presenteras under målområde 2. Andra faktorer som i hög grad påverkar relationen mellan föräldrar och barn är föräldrarnas alkohol- och drogvanor.
Åtgärder för att påverka dessa presenteras främst under målområde 11, men även
i detta kapitel när det gäller barn och ungdomar som växer upp i hem där alkoholoch drogmissbruk förekommer.
I avsnittets andra del redovisar vi hur de genomförda åtgärderna jämför sig med
de identifierade utvecklingsbehoven och förslagen i Folkhälsopolitisk rapport 2005.
Åtgärder 2004–2009
Åtgärderna presenteras kortfattat i nedanstående tabell som följs av mer beskrivande texter. Undantag är ett avsnitt om riskutsatta barn och ungdomar som inte
presenteras i tabellen utan endast i löpande text. Många av åtgärderna nedan är
pågående eller nyligen avslutade, och därför är det för tidigt att utvärdera effekterna
av dem.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 37
Tabell 1. Genomförda eller pågående åtgärder 2004–2009
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktorer
som påverkas
Bedömning
av resultaten
Nationell strategi
för ett utvecklat
föräldrastöd
Nationell
Regeringen, Statens
folkhälsoinstitut,
landsting, kommuner, forskningslärosäten, ideella organisationer, lokala
aktörer m.fl.
Kvalitet på föräldraskapet, relationen
mellan barn och
föräldrar
(miljön i hemmet)
Pågående satsning
Spridning av
föräldrastödsprogram
Nationell
Regeringen, Statens
folkhälsoinstitut
Kvalitet på föräldraskapet, relationen
mellan barn och
föräldrar
(miljön i hemmet)
Ökad spridning
av föräldrastödsprogram och ökat
intresse för dem
Regeringen,
Socialstyrelsen,
Örebro universitet
Kvalitet på föräldraskapet,
relationen mellan
barn och föräldrar
(miljön i hemmet)
Slutrapport 2013
Regeringen, Statens
folkhälsoinstitut,
kommuner, forskningslärosäten,
lokala aktörer inkl.
ideella organisationer
Lärarnas arbetssätt, miljön i
skolan, miljön i
hemmet, ANDTbruk, fysisk och
psykisk hälsa
Pågående satsning
Regeringen,
Socialstyrelsen
Relationen mellan
barn och föräldrar
(miljön i hemmet)
Uppdraget redovisades i september
2010. Innehåller
analys av hur generella familje- och
föräldrastödsinsatser kan kompletteras samt hur
befintliga insatser
till målgruppen kan
effektiviseras.
Regeringen
Relationen mellan
barn och föräldrar
(miljön i hemmet)
Lagförslag. Lagen
förväntas träda i
kraft 2011.
Utvärdering av
föräldrastödsprogram
Lokalt sektorsöverskridande
hälsofrämjande
arbete för barn
och ungdomar
(50-miljonersprojektet)
Nationell
Kunskapsöversikt
om situationen
för familjer med
barn med funktionsnedsättning
och familjer där
vårdnadshavare
har en funktionsnedsättning
Stärkt barnperspektiv för verksamhet enligt LSS
Nationell
Åtgärder för
riskutsatta barn
och ungdomar
38 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Se nedan
Den nationella strategin för föräldrastöd
År 2009 utformade regeringen Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En
vinst för alla (Regeringskansliet, 2009). Strategin syftar till att främja hälsan och
förebygga ohälsa bland barn och ungdomar för att minska psykosomatiska symtom
som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk bland ungdomar i
skolåldern. Målet är att alla föräldrar ska erbjudas samma möjligheter till stöd och
hjälp under barnets uppväxt (0–17 år) genom ökad samverkan kring föräldrastöd
mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar samt ett ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Det föräldrastöd som erbjuds ska bygga
på vetenskap och strategin avser att inspirera kommuner och landsting att utveckla
föräldrastöd och att utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och
utvecklingsarbetet. I strategin framhålls vikten av samverkan, och även ideella organisationer och andra lokala aktörer lyfts fram. Enligt föräldrastödsutredningen ska
det framtida föräldrastödet också vara intressant för de föräldrar som från början
inte är lika motiverade eller intresserade av att få stöd, och hjälpen ska utformas så att
den når alla föräldrar: mammor och pappor, ensamstående med barn, föräldrar med
utländsk bakgrund och föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
Statens folkhälsoinstitut har flera regeringsuppdrag inom ramen för Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Ett uppdrag var
att under 2009 fördela 70 miljoner kronor i stimulansbidrag till ett urval kommuner
som i samarbete med forskningslärosäten ska utveckla strategier för föräldrastödet i
enlighet med strategin. I regeringsuppdraget om ett utvecklat föräldrastöd ingick även
att anordna ett dialogforum kring föräldrastöd, samt att utveckla och ansvara för ett
webbaserat system som erbjuder kommuner en möjlighet till att göra öppna jämförelser avseende föräldrastöd. Under 2010 fick Statens folkhälsoinstitut ytterligare uppdrag av regeringen. Dessa är beskrivna i mer detalj i den sammanfattande analysen.
Spridning av föräldrastödsprogram
Statens folkhälsoinstitut hade under 2001–2004 i uppdrag att samla in, analysera
och sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan utformas (Bremberg,
2004). Därefter har en ökad spridning av föräldrastödsprogram skett i landet,
bland annat inom ramen för uppdraget ”Skolan förebygger” som Statens folkhälsoinstitut drev under 2005–2007 och av Alkoholkommittén (2001–2007) (Alkoholkommittén, 2008). I en rapport från Folkhälsoinstitutet beskrivs spridningen av
föräldragrupper i förskole- och skolåldern, baserat på ett urval av svenska kommuner inklusive storstäderna (Lager & Bremberg, 2008). Skattningar pekar, med vissa
förbehåll för osäkerhet, mot att 56 procent av Sveriges föräldrar år 2008 bodde
i kommuner där evidensbaserade metoder3 för föräldrar med barn i åldern 2–9 år
3. I rapporten förklaras begreppet evidensbaserade metoder på följande sätt: ”Metoder med
dokumenterad nytta, eller så kallade evidensbaserade metoder, är metoder eller strategier som
har visats vara verksamma i studier med kontrollgrupper. Det är studier där man kan jämföra
utfall i en grupp som deltagit i insatsen med utfall i en grupp som inte deltagit, men där grupperna för övrigt är lika och har behandlats på ett liknande sätt.”.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 39
förekom. Omfattningen av dessa gruppverksamheter motsvarar ungefär 5 procent
av en årskulls storlek. Motsvarande omfattning beräknades till 3 procent år 2006
och 1 procent år 2004. Vidare beräknas 83 procent av föräldrarna år 2008 ha bott i
kommuner där evidensbaserade metoder för föräldrar med barn i åldern 10–15 år
förekom. Omfattningen av dessa verksamheter motsvarar cirka 30 procent av en
årskull, vilket var en ökning jämfört med 2006 då motsvarande andel var 10 procent, och med 2004 då omfattningen utgjorde 1 procent av en årskull. På uppdrag
av regeringen kartlade Folkhälsoinstitutet år 2008 också föräldrars erfarenhet av
och intresse för föräldrastöd (Eriksson & Bremberg, 2008). Rapporten visar att
det är fler föräldrar som är intresserade av att gå föräldrastödsutbildningar än som
faktiskt har gjort det.
I Länsrapport presenterar Statens folkhälsoinstitut uppgifter om de föräldrastödsmetoder som används i alkohol- och drogförebyggande syfte. År 2009 uppgav
drygt 70 procent av 239 svarande kommuner att de hade föräldraprogram om alkohol och droger, årskurs 6–9 (med för programmet utbildade handledare). Vidare
uppgav drygt 90 procent av 209 svarande kommuner att de använder någon eller
några av de elva metoder som specificerades i enkäten. Resultatet visade inga större
förändringar jämfört med 2008 när det gällde användningen av metoderna (Statens
folkhälsoinstitut, 2010c). Kommunerna kan också arbeta med andra metoder än
de som efterfrågades i enkäten eller med föräldrastöd i dess vidare bemärkelse, det
vill säga såsom föräldrastöd definieras i Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Föräldrastöd är där definierat som ”en aktivitet som ger föräldrar kunskap
om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker
föräldrars sociala nätverk”.
Utvärdering av föräldrastödsprogram
Flera av de föräldrastödsprogram som används i Sverige är baserade på förlagor
som har utvärderats i andra länder men inte i en svensk kontext. Regeringen beslutade hösten 2008 att finansiera en omfattande utvärdering av fem vanligt förekommande föräldrastödsprogram i Sverige (Socialstyrelsen, 2010d). Via Socialstyrelsen
fick Örebro universitet uppdraget att undersöka hur effektiva programmen är när
det gäller att minska barns psykiska ohälsa och sociala problem och att stärka föräldraskapet. Utvärderingen ska slutredovisas till Socialstyrelsen i januari 2013.
Vidare har Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjort en systematisk litteraturöversikt och bedömt det vetenskapliga stödet för 33 program som
syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn, däribland föräldrastödsprogram
(Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010). Enligt SBU:s definition av evidens har 7 av dessa ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen: de riktade föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple-P, familjestödsprogrammet Family Check Up (indikerad prevention) samt skolprogrammen
Good Behavior Game (universell prevention), Coping Power (indikerad prevention), Coping With Stress (indikerad prevention) och FRIENDS (universell prevention). Ytterligare utvärderingar av program för föräldrar sker vid exempelvis STAD
40 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
(Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) i Stockholms läns landsting, i
samarbete med bland annat Karolinska Institutet (STAD, 2010). Vid Socialstyrelsen
pågår även en granskning av det vetenskapliga stödet för effekter av en rad föräldrastödsprogram och andra program som syftar till att stödja unga och deras familjer,
samt program för användning i skolmiljö (Socialstyrelsen, 2010c).
Kunskapsöversikt
Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt om situationen för
familjer med barn med funktionsnedsättning och familjer där vårdnadshavare har
en funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2010f). Socialstyrelsen analyserade hur
generella familje- och föräldrastödsinsatser kan kompletteras samt hur befintliga
insatser till målgruppen kan effektiviseras för att skapa förutsättningar för ett
familjeliv, där föräldrar och barn kan utvecklas som individer och i gemenskap.
Uppdraget redovisades hösten 2010 (Socialstyrelsen, 2010b).
Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar
På uppdrag av regeringen fördelade Statens folkhälsoinstitut år 2009 totalt 50 miljoner kronor till sex kommuner för lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande
arbete (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). Projektet pågår under 2009–2011 och
syftet är att dels främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa, dels generera
kunskap om effektiva hälsofrämjande metoder och kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Arbetet ska vila på en vetenskaplig grund och ske i nära samarbete med ett forskningslärosäte.
Stärkt barnperspektiv för verksamhet enligt LSS
I propositionen ”Personlig assistans och andra insatser – åtgärder för ökad kvalitet
och trygghet” föreslog regeringen att barnperspektivet ska stärkas när det gäller
personlig assistans och verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade) (Regeringens proposition 2009/10:176).
Åtgärder för riskutsatta barn och ungdomar
Under senare år har flera åtgärder vidtagits för att upptäcka och stödja barn som
riskerar att utveckla ohälsa. I det följande används olika begrepp för att beskriva
målgruppen riskutsatta barn och ungdomar, exempelvis barn i utsatta hemmiljöer,
unga i riskzon, barn som far illa etc. Gemensamt för de aktuella barnen och ungdomarna är dock närvaro av olika riskfaktorer eller frånvaro av vissa skyddsfaktorer, vilket sin tur kan leda till ohälsa. Åtgärder för riskutsatta barn och ungdomar
bedrivs inom många arenor och riktar sig mot både uppväxtmiljöer och faktorer
hos individen som kan öka risken för psykisk men även fysisk ohälsa. I resten av
detta avsnitt nämns några exempel på åtgärder som genomfördes under 2004–2009
eftersom det inte är möjligt att här ge en heltäckande bild av alla satsningar inom
detta område. Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 1. Ytterligare åtgärder finns
beskrivna hos andra aktörer, däribland Socialstyrelsen, Barnombudsmannen,
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 41
Polisen, Brottsförebyggande rådet, Skolverket, Ungdomsstyrelsen, länsstyrelserna,
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), enskilda landsting och kommuner samt
ideella organisationer som arbetar inom området. Ännu fler åtgärder beskrivs i
regeringens strategi för att stärka barnens rättigheter i Sverige (Regeringens proposition 2009/10:232). Därtill har Statens folkhälsoinstitut i en rapport beskrivit
flera av de åtgärder som genomfördes under 2004–2009 (Statens folkhälsoinstitut,
2010b). Rapporten gjordes inom ramen för ett regeringsuppdrag som gick ut på att
kartlägga insatser för barn och ungdomar i risksituationer.
Barn och ungdomar i utsatta hem- och familjesituationer
Under flera år har statliga utvecklingsmedel för åtgärder inom alkohol- och narkotikaområdet fördelats till kommunerna via länsstyrelserna, varav en del har
gått till tidiga insatser för barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykisk
ohälsa samt till barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer
(Socialstyrelsen, 2006a, 2008a, 2009d). Under 2009 och 2010 hade Statens folkhälsoinstitut uppdraget att fördela medel till länsstyrelserna på ett sådant sätt att goda
förutsättningar skapas för kommunerna att utveckla alkohol-, narkotika-, dopningsoch tobaksförebyggande insatser (Regeringen, 2009, 2010b). Statens folkhälsoinstitut och länsstyrelserna skulle eftersträva att minst två tredjedelar av bidragsbeloppet
användes till kommunernas förebyggande insatser för barn till föräldrar med missbruksproblem eller med psykisk ohälsa, för barn i familjer där våld och övergrepp
mellan vuxna förekommer samt för missbrukande kvinnor som utsätts för våld.
Regeringen har även genom uppdrag till Statens folkhälsoinstitut fullt ut finansierat
länssamordnare i samtliga län. Utvärderingar visar att länssamordnarna har haft en
viktig roll i att stimulera kommunernas utveckling av det förebyggande arbetet.
Socialstyrelsen har i ett regeringsuppdrag tagit fram och spridit en vägledning
för aktörer som arbetar med stödjande verksamhet som riktar sig till barn och unga
som lever i familjer där det finns missbruks- eller beroendeproblem (Socialstyrelsen,
2009b). Uppdraget genomfördes i samarbete med Institutet för utveckling av metoder
i socialt arbete (IMS). Socialstyrelsen har i sin verksamhet även uppmärksammat barn
till föräldrar med psykisk sjukdom, föräldrar med utvecklingsstörning, ensamkommande flyktingbarn, asylsökande barn och barn som vistas på hem för vård eller
boende (HVB) respektive i familjehem (Socialstyrelsen, 2006b, 2010h) År 2008 fick
myndigheten exempelvis regeringens uppdrag att initiera ett nationellt projekt för att
utbilda psykiatrins och primärvårdens personal i Beardslees familjeinterventionsmetod. Metoden riktar sig till målgruppen barn till föräldrar med psykisk sjukdom.
Alkoholkommittén som var verksam mellan 2001 och 2007 genomförde en rad
satsningar för riskutsatta barn och ungdomar (Alkoholkommittén, 2008).
Samverkan kring riskutsatta barn
År 2004 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag som innebar att i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling ta fram en
strategi för samverkan när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa
42 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
(Socialstyrelsen, 2007). Vidare beslutade regeringen i februari 2005 att Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen under
perioden 2006–2007 tillsammans skulle medverka till att etablera försöksverksamheter, så kallade barnahus (Åström & Reimer, 2008). Barnahusen innebär att myndigheter samverkar under samma tak vid utredningar kring barn som misstänks
vara utsatta för allvarliga brott. År 2009 tillsatte regeringen också en utredning
om översyn av skolans arbete med utsatta barn. (Dir. 2009:80; Dir. 2010:18; SOU
2010:64). Uppdraget avrapporterades i december 2010 (SOU 2010:95).
SKL driver under 2009–2011 det så kallade Modellområdesprojektet, som syftar
till att synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska hälsa i 14 områden runt om i landet (Sveriges Kommuner och Landsting, 2010a).
Unga i riskzon
Ungdomsstyrelsen hade 2006–2008 regeringens uppdrag att stärka kvaliteten i ungdomsarbetet i landet, bidra till kompetensutveckling, stärka föreningslivets sociala
insatser för unga samt utveckla drogfria mötesplatser (Ungdomsstyrelsen, 2008b).
Inom ramen för uppdraget fördelades cirka 113 miljoner kronor till 229 projekt,
och bidragsansökningarna kom från både offentliga aktörer och föreningslivet.
Ungdomsstyrelsen anser att satsningen i hög grad har bidragit till att stärka och
utveckla det förebyggande och främjande ungdomsarbetet. Ungdomsstyrelsen har
också i en rad andra regeringsuppdrag under 2004–2009 kartlagt villkoren för ungdomar som på olika sätt har en utsatt situation (Ungdomsstyrelsen, 2007, 2008a).
SKL och IMS drev mellan 2007 och 2009 Projekt Pinocchio, vars syfte var att
förhindra att barn utvecklar ett normbrytande beteende (Sveriges Kommuner och
Landsting, 2009a).
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar
Under senare år har olika aktörer genomfört en rad satsningar för barn och ungdomars psykiska hälsa. Stora satsningar har även gjorts för befolkningen i stort. Ett
exempel är Socialstyrelsens regeringsuppdrag att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare
psykisk ohälsa. Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP) har bland annat
inventerat vilka metoder som används i kommuner och landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som riskerar
att utveckla allvarlig psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2008b)4.
4. UPP publicerade våren 2010 fem kunskapssammanfattningar som berör olika områden: ledsna
barn, ängsliga och oroliga barn, barn som utmanar, barn som tänker annorlunda och barn som
utsätts för fysiska övergrepp.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 43
Identifierade utvecklingsbehov och förslag
i Folkhälsopolitisk rapport 2005
Nedan följer en förteckning över de identifierade utvecklingsbehoven och lagda förslagen inom området ”Miljön i hemmet” i Folkhälsopolitisk rapport 2005 (Statens
folkhälsoinstitut, 2005). Enligt Folkhälsoinstitutet var det angeläget att
• möjliggöra för breda grupper av föräldrar med barn i alla åldrar att delta i föräldrastödsgrupper
• verka för att föräldrastödsinsatser inte ökar skillnader mellan olika grupper; de
•
•
•
första föräldragrupperna i ett område startas därför lämpligen i dess socialt mest
utsatta delar
stödja forskningsinstitutioner och ideella organisationer med medel för forskning inom området föräldrastöd
förbättra befintliga metoder för att följa relationen mellan föräldrar och barn
över tid
skapa möjligheter för att fortsätta att följa barns relationer till sina föräldrar
över tid i undersökningar som Barn-LNU5.
Genomgången av åtgärder på sidan 37–41 visar att många åtgärder pågår eller
redan är genomförda inom föräldrastödsområdet. Tillsammans med Nationell
strategi för ett utvecklat föräldrastöd uppfyller regeringsuppdragen inom föräldrastödsområdet de utvecklingsbehov som lyftes i Folkhälsopolitisk rapport 2005.
När det gäller undersökningar om barns levnadsförhållanden, med frågor om
relationen till föräldrarna, så genomfördes den första Barn-LNU år 2000. Som en
följd av denna första undersökning som fungerade väl har SCB sedan 2001 inkluderat en barndel i sin årliga undersökning av levnadsförhållanden (ULF), där frågorna
baserats på Barn-LNU 2000. I den så kallade LNU 2010 samlas återigen data in
från de barn och ungdomar i åldern 9–18 år (födda 1992–2000). Barnen fick själva
redogöra för sina levnadsförhållanden när det gäller boende och trygghet, familj
och sociala relationer, skola och mobbning, psykiskt välbefinnande, ekonomiska
och materiella resurser samt arbete (Institutet för social forskning, 2010).
Den internationella undersökningen av skolbarns hälsa och hälsovanor (HBSC)
är en annan återkommande undersökning som bland annat belyser barnens relation till sina föräldrar (Statens folkhälsoinstitut, 2010f). Sverige deltar i undersökningen sedan 1985/86. Undersökningen genomförs vart fjärde år i ett slumpurval
och omfattar 11-, 13- och 15-åringar. Den senaste svenska studien genomfördes
2009/10 och resultatet kommer att publicera under våren 2011. Internationella rapporter har publicerats fortlöpande och materialet har legat till grund för ett stort
antal vetenskapliga artiklar.
5. LNU (Levnadsnivåundersökning).
44 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
3
MILJÖN I FÖRSKOLAN
OCH SKOLAN OCH
BARNS KOMPETENSER
Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan
eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa. De som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har också sämre möjligheter inom arbetslivet.
Relationer i skolan samt barns kompetenser är därför här de centrala indikatorerna
för att följa utvecklingen av miljön i skolan. Det är även viktigt med en god miljö i
förskolan. För att följa den utvecklingen använder vi andelen årsarbetskrafter med
pedagogisk högskoleutbildning.
I detta kapitel redovisar vi bland annat data från Undersökningen av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) samt statistik från Skolverket, belyser skillnader i
hälsa samt redovisar genomförda åtgärder inom området under 2004–2009. I uppdraget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 ingår att redovisa utvecklingen av olika
indikatorer under de åren. För att ge en tydligare bild av utvecklingen redovisar vi
ibland även data som ligger utanför denna tidsperiod.
Analysmodell DPSIR
DPSIR är en modell för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle
och miljö. Den har utvecklats av Europeiska miljöbyrån (European Environmental
Agency, 1999). DPSIR står för Driving forces, Pressure, State, Impact och Response.
Statens folkhälsoinstitut har valt att använda modellen inom folkhälsoområdet i
syfte att beskriva orsakssambanden i samspelet mellan samhälle och hälsa. Det
stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande faktorer
som har betydelse för människors levnadsvanor och livsvillkor, och i nästa steg
för folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan
påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen ger med andra ord en tydlig
struktur för analyser. De engelska benämningarna har här ersatts med Drivkrafter,
Påverkansfaktorer, Tillstånd, Effekter/hälsoutfall, Åtgärder och styrmedel.
46 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Figur 13. Analysmodell av faktorer som påverkas av politiska beslut
Drivkrafter (samhällsnivå)
• Ekonomisk utveckling
• Ekonomiska villkor
(inkomstfördelning)
• Värderingar (barnperspektiv,
jämställdhet)
Åtgärder och styrmedel
• Se tabell i avsnittet om
rekommendationer till
åtgärder
Påverkansfaktorer
• Lärarnas arbetssätt
• Skolans organisation
Tillstånd
• Pedagogisk miljö i förskola
och skola
• Övrig miljö i förskola och skola
Effekter/hälsoutfall
• Psykisk och fysisk hälsa
• ANDT-bruk
• Barns och ungas kompetenser
(inlärning (betyg))
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 47
Förklaring av DPSIR-modellen
Drivkrafter
I ett samhälle växelverkar den ekonomiska utvecklingen med utbildningsnivån.
Ekonomisk utveckling skapar resurser som gör det möjligt att investera i utbildning
för unga människor. Samtidigt bidrar en hög utbildningsnivå till ökad produktivitet
och därigenom till ekonomisk utveckling.
Utbildning kräver ekonomiska resurser. I länder med ojämn inkomstfördelning
tenderar väsenliga delar av utbildningssystemet att finansieras privat, exempelvis i
USA. I system med privat finansiering har familjer med låga inkomster svårare att
låta barnen ta del av utbildning av god kvalitet, vilket leder till att den genomsnittliga utbildningsnivån i landet blir lägre
I samhällen där barn värderas högt tenderar man att investera mer i barns utbildning, och detsamma gäller för kvinnors utbildning. Om kvinnor och män har liknande ställning är det mer troligt att kvinnor också att få ta del av utbildning på
liknade villkor som män.
Påverkansfaktorer
Två viktiga påverkansfaktorer är lärarnas arbetssätt och skolans organisation. Det
framträder bland annat tydligt i en sammanställning av metastudier, där resultat
från 50 000 studier av mer än 80 miljoner elever har ingått (Hattie, 2008). Även
elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras resultat. Det är dock tänkvärt
att forskningssammanställningen visar på att föräldrarnas inkomst och utbildning
betyder mindre än aspekter som är knutna till lärare och skola.
Tillstånd
Elevernas prestationer i skolan, i form av betyg, ger ett mått på den pedagogiska
miljön i förskolan och skolan. En god skolmiljö kännetecknas av ett allmänt positivt
klimat och av lärare som ger tydliga instruktioner och återkoppling på elevernas
prestationer samt har höga förväntningar på eleverna. En sådan skolmiljö både
främjar goda skolprestationer och minskar risken för psykiska problem bland eleverna (Sammons, Mortimore, & Thomas, 1996).
48 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Samband mellan miljön i förskolan samt skolan och hälsa
• Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan. Det finns ett samband mellan skolgång och hälsa och goda kompetenser
ökar också ungas möjligheter inom arbetslivet.
• Förskolan är en annan viktig arena som tillsammans med andra aktörer har
möjlighet att i ett tidigt skede förebygga ohälsa hos barn samt utjämna socioekonomiska skillnader som förmedlas i första hand av föräldrarna.
Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren
(Feinstein, Sabates, Anderson, Sorhaindo, & Hammond, 2006; Kuh, Power, Blane,
& Bartley, 1997). Skolprestationen kan också påverka den psykiska hälsan och vice
versa (Gustafsson et al., 2010). Det finns därtill studier som visar att när andelen
unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, så försämras också den psykiska hälsan bland unga (Lager & Bremberg, 2009). De unga som saknar slutbetyg
från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta
kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet.
En av de viktigaste åtgärderna i skolan är att ge omfattande stöd till elever med
inlärningssvårigheter (Hattie, 2008). Enligt en rapport från Skolverket 2007 kan
försämringarna i elevernas kunskapsresultat bero på att skolan har blivit mindre
likvärdig och att elever med behov av större insatser inte får dessa behov tillgodosedda (Skolverket, 2007b).
De utmärkande dragen för en god skolmiljö nämns ovan, och en sådan skolmiljö
både främjar goda skolprestationer och minskar risken för psykiska problem bland
eleverna (Sammons et al., 1996). Hälsofrämjande och förebyggande skolverksamhet
kan positivt förändra skolans klimat och därmed förbättra skolans möjligheter att
utbilda unga. En forskningssammanställning om åtgärder som förbättrar elevernas
resultat i skolan visar också på att lärare med ett gott ledarskap i klassrummet kan
främja goda skolprestationer och minska risken för psykiska problem bland eleverna (Hattie, 2008). Sammanställningen visar även hur viktigt det är med strukturerade utvärderingar av enskilda lärare, åtgärder som minskar störande beteenden i
klassrummet samt goda relationer mellan elever och lärare. I en av Skolverkets kunskapsöversikter framträder fyra faktorer som tillsammans har påverkat elevernas
skolresultat negativt: ökad segregering6, decentralisering av skolsystemet, ökande
differentiering inom undervisningen och ökad individualisering av elevernas arbete,
i bemärkelsen mer arbete på egen hand (Skolverket, 2009l).
6. I rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? (Skolverket, 2009l) pekar man på att
en rad studier visar att skolornas elevsammansättning har blivit sådan att elever med likartad
bakgrund samlas på samma skola i högre utsträckning. Resultatskillnaderna mellan olika skolor och elevgrupper har också blivit större, framför allt utifrån social bakgrund.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 49
Förändringen av undervisningsmönster mot en ökad individualisering har i sin tur
lett till att stödet hemifrån har blivit ännu viktigare för elevernas skolprestation
(Skolverket, 2009j). Därmed får också socioekonomiska och -kulturella faktorer
större betydelse, såsom föräldrarnas utbildning och kulturella kapital. Skolverket har
även genomfört en studie av resursfördelningen i skolor och förskolor (Skolverket,
2009h). Studien visar att uppföljningar och utvärderingar av resursfördelningens
konsekvenser ofta är bristfälliga, att för få kommuner tar hänsyn till förskolans och
skolans socioekonomiska struktur i sin resursfördelning, samt att det kompensatoriska inslaget sammantaget är mycket litet på många håll.
Förskolan är en annan viktig arena som tillsammans med andra aktörer har möjlighet att i ett tidigt skede förebygga ohälsa hos barn samt utjämna socioekonomiska
skillnader som i första hand kommer från föräldrarna. En förskola av den kvalitet
som erbjuds i Sverige främjar barnens utveckling och det gäller även för barn i åldern
1–3 år (Statens folkhälsoinstitut, 2009b). Barnens färdigheter och psykiska hälsa gynnas av barncentrerad pedagogik, program för träning av sociala och känslomässiga
färdigheter och personalens förskollärarutbildning (Bremberg, 2001).
Utveckling av miljön i förskolan och skolan 2004–2009
• Mellan åren 2004 och 2008 har andelen årsarbetskrafter i förskolan med
pedagogisk högskoleutbildning ökat något. Kommunala huvudmän står för
hela den ökningen. För enskilda huvudmän har i stället andelen sjunkit.
• Sedan mitten av 1990-talet har svenska elevers skolresultat försämrats vid
olika kunskapsmätningar.
• Omkring en fjärdedel av eleverna i årskurs nio uppnådde inte kunskapsmålen i
ett eller flera ämnen under läsåret 2008/09, och en av tio elever fick inte behörighet till gymnasiet. I gymnasiet är det omkring en fjärdedel av eleverna som
inte får ett slutbetyg inom fyra år. Det finns även stora skillnader mellan flickor
och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund
samt skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
Svenska elevers resultat vid olika kunskapsmätningar har försämrats sedan mitten
av 1990-talet (Skolverket, 2009j, 2010k), vilket gäller både svag- och högpresterande elever. När det gäller grundskolan drar Skolverket i sin lägesbedömning 2009
den sammanfattande slutsatsen att elevernas kunskapsresultat inte har utvecklats i
rätt riktning sedan mitten av 1990-talet. Detta gäller dels elevernas faktiska kunskaper, dels jämfört med andra OECD- och EU-länder. Den internationellt jämförande OECD-studien PISA mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik
och naturvetenskap (Skolverket, 2010k). Den senaste undersökningen från år 2009
visar att nästan en femtedel av de svenska eleverna inte når upp till basnivån i läsför-
50 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
ståelse. Jämfört med den första undersökningen år 2000 har resultaten för svenska
elever försämrats och läsförståelsen är i dag bara genomsnittlig i ett internationellt
perspektiv. Svenska 15-åringars resultat i matematik har även de försämrats och i
naturvetenskap ligger samma grupp för första gången under OECD-genomsnittet.
Även i gymnasieskolan är utvecklingen likartad. I den internationella jämförande
studien TIMSS Advanced 2008 har svenska gymnasieelevers kunskaper i matematik
och fysik försämrats kraftigt sedan 1995 (Skolverket, 2009k). I sin rapport Öppna
jämförelser – Gymnasieskola 2009 pekar SKL på att Sverige ligger under OECDländernas genomsnitt när det gäller andelen gymnasieelever som avslutar sin gymnasieutbildning vid den ålder när den normalt avslutas (Sveriges Kommuner och
Landsting, 2009b). År 2007 var denna siffra i Sverige 74 procent, jämfört med
OECD-genomsnittet på 82 procent. Enligt OECD innebär en avslutad gymnasieutbildning att risken för arbetslöshet bland 20–24-åringar i genomsnitt minskar med
7,4 procentenheter.
Statistik från Skolverket visar också att andelen behöriga till gymnasieskolans
nationella program sjönk med 0,6 procentenheter år 2010 jämfört med år 2009
(Skolverket, 2010m). För behörighet till gymnasieskolans nationella program krävs
godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. År 2010 var 88,2 procent av
eleverna behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program. Det innebär
att nära 12 procent, eller omkring 14 000 elever som gick ut årskurs 9 våren 2010,
inte hade uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det är den
högsta andelen sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes (Skolverket,
2010e). Det har heller aldrig varit en så stor förändring mellan två läsår.
Rapporter från Skolverket pekar på att de negativa trenderna inom skolan
bland annat kan bero på att skolan har blivit sämre på att kompensera för elevers
sociala bakgrund och på att ge stöd till de elever som har störst behov av insatser
(Skolverket, 2007b, 2009j, 2009l). Skolverket kommer att ytterligare undersöka
förklaringarna till att elevers resultat har försämrats, samt fördjupa kunskapen om
varför andelen högpresterande elever har minskat över tid.
Det finns även positiva tendenser – Skolverkets attitydundersökningar visar att
andelen elever som trivs med skolarbetet och upplever det som engagerande ökade
mellan 2003 och 2009 (Skolverket, 2010b), inom både grundskolan och gymnasiet.
Många elever känner sig dock stressade och saknar arbetsro i skolan. På skolans
område pågår eller planeras för närvarande stora reformer som alla syftar till att
förbättra måluppfyllelsen.
När det gäller förskolan visar en UNICEF-rapport att Sverige som enda land
uppnår samtliga minimikrav (till exempel utbildad förskolepersonal och en viss personaltäthet) som är utarbetade för att skydda barn under åren när de är som mest
sårbara och formbara (Adamson, 2008). Andelen barn i förskoleverksamheten har
ökat med tiden. År 2009 gick 86 procent av alla svenska 1–5-åringar i någon form
av förskoleverksamhet, jämfört med 75 procent tio år tidigare och 83 procent år
2005 (Skolverket, 2010g). Av dessa barn går de flesta i en förskola och denna andel
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 51
har ökat från 64 procent år 1999 till 82 procent år 2009. Nära en femtedel (18,6
procent) av förskolebarnen gick i en enskild förskola år 2009, och motsvarande
andel 2005 var 16,7 procent. Antalet och andelen barn som går i familjedaghem har
däremot minskat över tid.
Miljön i förskolan
DPSIR-modellen beskriver vikten av en god miljö i förskolan (tillståndet), vilket
gäller både den pedagogiska miljön och miljön i övrigt. Som nämnts ovan gynnas
barnens färdigheter och psykiska hälsa av flera faktorer i förskolan: barncentrerad pedagogik, program för träning av sociala och känslomässiga färdigheter och
förskollärarutbildning hos personalen (Bremberg, 2001). I den svenska förskolan
är pedagogiken vanligen barncentrerad, men det finns ingen statistik som visar
förekomsten av program för träning av sociala och känslomässiga färdigheter. Här
följer vi miljön i förskolan med huvudindikatorn ”anställdas utbildning”, det vill
säga andelen årsarbetskrafter i förskolan som har en pedagogisk högskoleutbildning (förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning). Det är
också intressant att följa andelen förskollärare samt andelen personal som inte har
någon utbildning för arbete med barn. Statistiken är levererad av Skolverket.
52 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Personal med pedagogisk högskoleutbildning
Mellan åren 2004 och 2008 har andelen årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning ökat något, från 51 till 53 procent. Kommunala huvudmän står för hela den ökningen. För enskilda huvudmän7 sjönk i stället andelen
med pedagogisk högskoleutbildning, från 46 procent till 43 procent (figur 14).
Skillnaden mellan kommunala respektive enskilda huvudmän låg år 2008 på
12 procentenheter.
Figur x Pedagogisk högskoleutbildning
Figur 14. Andel årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning 1999–2008,
utifrån huvudman. Källa: Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Andel årsarbetare
60
50
40
30
20
10
0
1999
2000
Totalt
2001
2002
Kommunal
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Enskild
7. Enskild huvudman: Verksamhet som kommunen ansvarar för men som drivs av en annan
huvudman än kommunen.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 53
Beskrivning av personal med förskollärarutbildning
Mellan åren 2004 och 2008 sjönk andelen personal med förskollärarutbildning
något, från 50 till 49 procent. För kommunala huvudmän låg andelen personal med
förskollärarutbildning stabilt kring 51 procent under perioden 2004–2008, men för
enskilda huvudmän sjönk den från 42 till 37 procent (figur 15).
Figur 15. Andel årsarbetskrafter i förskolan med förskollärarutbildning 1999–2008, utifrån
Figur x Förskollärarutbildning
huvudman. Källa: Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Andel årsarbetare
60
50
40
30
20
10
0
1999
2000
Totalt
54 2001
2002
Kommunal
2003
2004
Enskild
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
2005
2006
2007
2008
Personal som inte har någon utbildning för arbete med barn
Andelen personal som inte har någon utbildning för arbete med barn låg kring
5 procent under åren 2001–2008. Även här står enskilda huvudmän för den största
andelen på 11 procent, jämfört med 4 procent hos kommunala huvudmän. (figur
16).
Figur 16.
x Ingen
för arbete
med barn
Andelutbildning
årsarbetskrafter
i förskolan
utan utbildning för arbete med barn 1999–2008,
utifrån huvudman. Källa: Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Andel årsarbetare
60
50
40
30
20
10
0
1999
2000
Totalt
2001
2002
Kommunal
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Enskild
Fördelning av män och kvinnor på förskolan
Från år 2007 finns det uppgifter om män och kvinnor som arbetar inom förskolan,
fördelat på utbildningsnivå. År 2007 var totalt 3 procent av årsarbetskraften inom
förskolan män. Siffran var oförändrad år 2008.
Kommunala skillnader
Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen årsarbetare
med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan. År 2008 varierade andelen
från 27 till 94 procent mellan olika kommuner. I de kommuner som låg bäst till
(90:e percentilen) hade 74 procent av årsarbetarna pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande andel hos de kommuner som låg sämst till var 37 procent.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 55
Varuproducerande8 kommuner hade högst andel personal med pedagogisk högskoleutbildning medan förortskommunerna hade lägst andel, 60 respektive 43 procent
(tabell 2).
Tabell 2. Årsarbetare efter utbildning 2008, medelvärden för kommungrupp
Kommungrupp
Andel (%) årsarbetare inom förskolan med förskollärarutbildning
fritidslärarutpedagog- bildning
utbildning
barnskötarutbildning
fritidsledarutbildning
annan utb.
för arbete
med barn
ingen utb.
för arbete
med barn
Samtliga
kommuner
49
1
3
40
0
3
5
Storstäder
44
1
2
46
0
3
5
Förortskommuner
38
1
4
43
0
4
10
Större städer
54
1
3
37
0
2
3
Pendlingskommuner
49
1
4
40
0
2
4
Glesbygdskommuner
49
1
2
40
0
2
5
Varuproducerande
kommuner
56
2
2
35
0
2
3
Övriga,
> 25 000 inv.
54
1
3
36
0
2
4
Övriga,
12 500–
25 000 inv.
53
2
4
35
0
2
3
Övriga,
< 12 500 inv.
52
1
4
38
0
2
3
Källa: Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
8. Varuproducerande kommuner (40 stycken): Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet.
Kommungruppsindelningen är gjord av SKL. Kommunerna är indelade i nio grupper efter
vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och
näringslivsstruktur.
56 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Miljön i skolan
DPSIR-modellen ovan beskriver vikten av en god miljö i skolan (tillståndet). Liksom
i hemmet bygger en god skolmiljö på positiva samspel och tydliga ramar, dels mellan
lärare och elever, dels eleverna emellan. WHO-undersökningen av skolbarns hälsovanor som genomfördes år 2005–2006 visar att en högre andel svenska skolbarn
säger sig ha goda relationer till sina kamrater jämfört med barn i de flesta andra
länder (Currie et al., 2008). Vi vill följa skolmiljön i form av relationer mellan lärare
och elever samt mellan elever, och därför använder vi nedan nationell statistik som
är levererad av SCB. Barns levnadsförhållanden har undersökts med hjälp av en
enkät som år 2007 och 2008 gick ut till totalt 2 280 barn. I denna enkät fick barnen
svara på frågor om hur de upplever att de bemöts av lärare, andra vuxna och andra
elever. Ett byte av insamlingsmetoden innebar ett tidsseriebrott och därför gör vi här
inga jämförelser mellan undersökningarna från år 2007/08 och tidigare år. Antalet
undersökta individer är litet och för att kunna titta på olika redovisningsgrupper är
undersökningarna från 2007 och 2008 sammanslagna. Sammanlagt 1 170 flickor
och 1 110 pojkar svarade på enkäten år 2007 och 2008. Bortfallet ligger på 30
procent.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 57
Relationer mellan lärare och elever
I SCB:s enkät ställs först frågan: ”Vilket av följande stämmer in på hur det är i
din skola?”. Därefter kan eleverna svara ”ja” eller ”nej” på påståendet: ”Det finns
lärare som behandlar mig illa eller orättvist”. Svaren visar att 12 procent av samtliga barn upplever att lärare behandlar dem illa eller orättvist. Om vi jämför flickor
och pojkar är det 13 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna som känner
så. Det är fler av de äldre barnen jämfört med de yngre som upplever att lärare
behandlar dem illa eller orättvist, 8 procent i åldern 10–12 år, men 14 respektive
13 procent av barnen i åldern 13–15 år och åldern 16–18 år (figur 17).
Figur 17. Andel elever som upplever att lärare behandlar dem illa eller orättvist, utifrån åldersgrupp. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden 2007–2008 – Barn och ungdomar, SCB.
Figur x Andel elever som upplever att lärare behandlar dem illa eller ”orättvist” utifrån
Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
åldersgrupper
Procent
16
Ja
14
12
10
8
6
4
2
0
10–12 år
13–15 år
16–18 år
När det gäller barn till föräldrar födda utomlands uppger 15 procent att lärare
behandlar dem illa eller orättvist medan motsvarande siffra är 12 procent för barn
till föräldrar födda i Sverige. Det är även vanligare att barn i storstäder och förortskommuner (15 procent) upplever att lärare behandlar dem illa eller orättvist i
jämförelse med större städer och pendlingskommuner (11 procent) och övriga kommuner (10 procent). När det gäller föräldrarnas yrke eller utbildningsnivå finns det
ingen skillnad bland barnens upplevelser.
58 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Relationer mellan elever
I undersökningen får eleverna också svara på frågan: ”Händer det i skolan att andra
elever anklagar dig för saker som du inte gjort eller sådant du inte kan rå för?”. Det
totala antalet barn som upplever sig bli anklagade en gång i månaden eller oftare
ligger på 11 procent. Andelen barn som uppger att de aldrig blir anklagade av andra
elever är 63 procent (figur 18).
Figur 18. Andel elever som upplever att andra elever anklagar dem för saker som de inte har
Figureller
x Andel
elever
somkan
upplever
andra
elever anklagaravdem
för saker som de 2007–2008
inte har gjort
gjort
sådant
de inte
rå för. att
Källa:
Undersökningen
levnadsförhållanden
eller
sådant
de inte kanSCB.
rå förBearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
–
Barn
och ungdomar,
Procent
80
Ja
70
60
50
40
30
20
10
0
Nästan varje
dag
Minst en
gång/vecka
Minst en
gång/månad
Någon enstaka
gång
Aldrig
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 59
Det är något fler pojkar än flickor som upplever sig bli orättvist anklagade. 13
procent av pojkarna upplever det en gång i månaden eller oftare, i jämförelse med
6 procent av flickorna (figur 19).
Figur 19. Andel pojkar och flickor som upplever att andra elever anklagar dem för saker som
de
intex har
gjort
eller och
sådant
de inte
rå för. att
Källa:
Undersökningen
avdem
levnadsförhållanden
Figur
Andel
pojkar
flickor
somkan
upplever
andra
elever anklagar
för saker som de
2007–2008
Barnsådant
och ungdomar,
SCB.
Bearbetning
av Statens folkhälsoinstitut.
inte har gjort– eller
som de inte
kan
rå för
Procent
80
Flickor
Pojkar
70
60
50
40
30
20
10
0
Nästan varje
dag
60 Minst en
gång/vecka
Minst en
gång/månad
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Någon enstaka
gång
Aldrig
En annan fråga som ställs till eleverna är: ”Händer det i skolan att andra elever visar
att de inte gillar dig, t.ex. genom att reta, viska eller skämta om dig?”. 8 procent
av alla barn upplever det en gång i månaden eller oftare (figur 20). Det finns bara
små eller obetydliga skillnader när det gäller kön samt föräldrarnas ursprung, civilstånd eller utbildningsnivå. Bland förtagarhushåll och tjänstemannahushåll är det
6 respektive 7 procent av barnen som en gång i månaden eller oftare utsätts för att
andra elever visar att de inte gillar dem. Motsvarande siffra bland arbetarhushåll
är 12 procent.
Figur 20. Andel elever som upplever att andra elever visar att de inte gillar dem, exempelvis
genom
att reta,
viskasom
ellerupplever
skämta om
levnadsförhållanden
Figur x Andel
elever
att dem.
andraKälla:
eleverUndersökningen
visar att de inte av
tycker
om dem exempelvis
2007–2008
–
Barn
och
ungdomar,
SCB.
Bearbetning
av
Statens
folkhälsoinstitut.
genom att reta, viska eller skämta om dem
Procent
80
Ja
70
60
50
40
30
20
10
0
Nästan varje
dag
Minst en
gång/vecka
Minst en
gång/månad
Någon enstaka
gång
Aldrig
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 61
Barns kompetenser
Enligt DPSIR-modellen kan man mäta den pedagogiska miljön i förskolan och skolan (tillståndet) genom att studera elevernas prestationer i form av betyg (utfallet). De kompetenser som barn och unga utvecklar under skoltiden är viktiga för
barnens hälsa, både under uppväxten och senare i livet (Kuh et al., 1997). Både
intellektuella, sociala och emotionella kompetenser är betydelsefulla eftersom de
påverkar anpassningen till skolan, vilket i sin tur inverkar på de levnadsvanor som
de unga utvecklar under uppväxten och som har betydelse för hälsan senare i livet.
Goda kompetenser ökar också de ungas möjligheter inom arbetslivet, vilket gynnar
deras hälsa under hela levnadsloppet. Därför följs faktorn ”barns och ungas kompetenser” nedan av huvudindikatorn betyg i grundskolan respektive gymnasieskolan.
Statistiken är insamlad via Skolverkets nationella uppföljningssystem.
62 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
GRUNDSKOLAN
Slutbetyget minst godkänt i alla ämnen
För att följa utvecklingen av barns kompetenser används här betyget i grundskolan,
i form av andelen elever i årskurs nio som har minst betyget godkänd (G) i alla lästa
ämnen. Den andelen ökade med 1,5 procentenheter under perioden 2004–2009,
från 75,5 procent läsåret 2004/05 till 77,0 procent läsåret 2008/09. Ny statistik
från Skolverket visar dock att siffran har sjunkit något; läsåret 2009/10 var det
76,6 procent som nådde målen i alla ämnen (Skolverket, 2010m). Den högsta siffran över andelen godkända elever uppmättes när tidsserien påbörjades i och med
läsåret 1997/98. Då var andelen elever med minst G i alla lästa ämnen 79,6 procent
(figur 21).
Figur 21. Den totala andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen.
Källa:
uppföljningssystem,
Skolverket.
Bearbetning
avi Statens
Figur Skolverkets
x Den totalanationella
andelen elever
i årskurs nio med
minst betyget
godkänd
samtligafolkhälsoämnen
institut.
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
9
/0
08
/0
8
20
07
/0
7
20
06
/0
6
20
05
/0
5
20
04
/0
4
20
03
3
20
/0
20
02
2
/0
20
01
/0
1
00
0
20
/0
99
9
19
/9
98
19
19
97
/9
8
0
Minst G i alla lästa ämnen
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 63
Skillnader mellan olika elevgrupper
Det finns flera faktorer som har betydelse för elevernas skolresultat, däribland kön,
föräldrarnas bakgrund samt föräldrarnas utbildningsnivå. När det gäller kön är
det fler pojkar än flickor som inte uppnår kunskapsmålen i ett eller flera ämnen.
Andelen flickor med minst G i alla lästa ämnen var 78,8 procent läsåret 2004/2005,
medan motsvarande andel pojkar var 72,3 procent. Skillnaden mellan könen kvarstår över tid i undersökningarna och under läsåret 2008/09 hade andelen flickor
med minst G i alla lästa ökat med 1,1 procentenheter till 79,9 procent och andelen
pojkar hade ökat med 1,9 procentenheter till 74,2 (figur 22).
Figur 22. Den totala andelen pojkar och flickor i årskurs nio med minst betyget godkänd i
samtliga
ämnen.
Skolverkets
nationella
Skolverket.
Bearbetning av
Figur x Den
totalaKälla:
andelen
pojkar och
flickor iuppföljningssystem,
årskurs nio med minst
betyget godkänd
Statens
folkhälsoinstitut.
i samtliga
ämnen
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
9
/0
08
/0
8
20
07
/0
7
20
06
/0
6
20
05
5
/0
Pojkar
20
04
/0
4
20
03
3
20
/0
02
2
20
20
01
/0
/0
1
00
0
20
99
19
Flickor
64 /0
9
/9
98
19
19
97
/9
8
0
Det finns ännu större skillnader mellan elever med svensk bakgrund och elever
med utländsk bakgrund9. Under läsåret 2008/09 fick 80,1 procent av eleverna med
svensk bakgrund minst G i alla lästa ämnen jämfört med 60,3 procent av alla elever
med utländsk bakgrund. Denna skillnad var också relativt oförändrad sedan läsåret
2004/05 då motsvarande siffror var 77,8 procent och 60,8 procent. Detta visar att
elever med utländsk bakgrund har svårare att uppnå kunskapsmålen (figur 23).
Figur 23. Den totala andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen,
utifrån
bakgrund.
uppföljningssystem,
Figur xnationell
Den totala
andelen Källa:
eleverSkolverkets
i årskurs nionationella
med minst
betyget godkänd i Skolverket.
samtliga ämnen
Bearbetning
av
Statens
folkhälsoinstitut.
utifrån föräldrarnas bakgrund
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
9
/0
08
/0
8
20
07
/0
7
20
06
/0
6
20
05
/0
5
20
04
/0
4
20
03
3
20
/0
02
2
20
01
/0
1
Svensk bakgrund
20
/0
00
0
20
/0
99
9
19
/9
98
19
19
97
/9
8
0
Utländsk bakgrund
9. Elever med utländsk bakgrund: Elever som är födda utomlands samt elever som är födda i
Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Elever med svensk bakgrund: Elever med
minst en svenskfödd förälder. Denna kategori inkluderar även elever med okänd bakgrund.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 65
Det finns även stora skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen elever
som fick minst G i alla lästa ämnen var lägst för barn till föräldrar med endast förgymnasial utbildning, och läsåret 2008/09 låg siffran på 45,7 procent. Motsvarande
siffror för barn till föräldrar med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå var 71,6 procent resp. 86,7 procent. För de sistnämnda grupperna har siffran
varit relativt oförändrad sedan läsåret 2004/05. För gruppen elever till föräldrar
med endast förgymnasial utbildning sjönk dock andelen med 4,7 procentenheter
mellan läsåren 2004/05 och 2008/09. Detta visar att föräldrarnas utbildningsnivå
har betydelse för barnens skolresultat (figur 24).
Figur 24. Den totala andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen,
utifrån
utbildningsnivå.
Källa: Skolverkets
nationella
uppföljningssystem,
Skolverket.
Figur xföräldrarnas
Den totala andelen
elever i årskurs
nio med minst
betyget
godkänd i samtliga
ämnen
Bearbetning
av
Statens
folkhälsoinstitut.
utifrån föräldrarnas utbildningsnivå
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
66 Gymnasial
utbildning
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
9
8
/0
08
20
/0
07
7
Eftergymnasial
utbildning
20
06
/0
6
20
5
/0
05
20
/0
04
20
4
20
03
/0
3
/0
02
20
/0
2
01
1
Förgymnasial
utbildning
20
/0
00
20
/0
0
99
19
19
98
/9
9
0
Kommunala skillnader
Skolor i förortskommuner har den högsta andelen elever som uppnår behörighet att
söka till gymnasieskolans program, 91 procent. Det kan jämföras med 85 procent i
kommungruppen storstäder som har den lägsta andelen (Skolverket, 2009d). Figur
25a och b visar andelen elever i grundskolans årskurs nio som fick minst G i alla
ämnen, för varje kommun läsåret 2004/05 respektive 2008/09. Mörkblå färg betyder att kommunen hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Ljusblå
färg får de 25 procent av kommunerna som har lägst värden, och mellanblå färg
anger att kommunernas värde på indikatorn ligger bland de 50 procenten i mittfältet. I kommuner med ett litet elevantal får enstaka elevers prestationer större betydelse för siffran över andelen elever som har uppnått målen. Om resultatuppgiften
är baserad på färre än fem elever ingår inte kommunen i analysen.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 67
Figur 25 a. Kommunvis redovisning av andelen elever i grundskolans årskurs nio som fick
minst G i alla ämnen läsåret 2004/05. Siffrorna inom parentes avser antalet kommuner. Källa:
Skolverkets nationella uppföljningssystem, Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%) elever
81,4–95,4 (71)
72,2–81,4 (146)
58,6–72,2 (73)
68 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Figur 25 b. Kommunvis redovisning av andelen elever i grundskolans årskurs nio som fick
minst G i alla ämnen läsåret 2008/09. Siffrorna inom parentes avser antalet kommuner. Källa:
Skolverkets nationella uppföljningssystem, Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%) elever
81,7–93,3 (71)
72,3–81,7 (143)
54–72,3 (72)
Bortfall (4)
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 69
SKL har i sin rapport Öppna jämförelser – Grundskola 2010 analyserat utvecklingen över tid i Sveriges kommuner (Sveriges Kommuner och Landsting, 2010b).
I rapporten ingår beräkningar av det sammanvägda resultatet10 från läsåren 2005/06
till 2008/09. Danderyd, Hammarö, Lidingö, Nacka och Pajala finns bland de 20
kommuner som hade högst sammanvägda resultat samtliga fyra år. Lomma, Lund,
Malung-Sälen, Mörbylånga, Vadstena och Åsele återfinns bland de 20 bästa under
tre av åren. Åtta av kommunerna – Habo, Härryda, Kungsbacka, Tanum, Täby,
Vaxholm, Öckerö och Ödeshög – fanns år 2009 för första gången på listan över de
bästa. Bland kommunerna med bäst resultat återfinns kommuner från skilda kommungrupper, med ekonomiska satsningar på skolan som ligger både över och under
genomsnittet, med olika lärartäthet och med skilda förutsättningar när det bland
annat gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. Motsvarande gäller också de
kommuner som uppvisar de sämsta resultaten.
SKL har även studerat trenderna för dessa fyra år för att kunna identifiera kommuner som har förbättrat resultaten. Några exempel på sådana kommuner är Gävle,
Olofström, Öckerö, Borgholm och Överkalix. Gemensamt för dessa kommuner är
enligt SKL:s undersökning att de arbetar aktivt för att förbättra resultaten i skolan,
bland annat genom att ge förvaltningsledningen tydliga uppdrag att fokusera på
bättre resultat, genom att arbeta för att få en helhetssyn på barnen från förskolan
till årskurs nio, samt genom att arbeta långsiktigt. Konkreta exempel på detta är en
förbättrad uppföljning av elevernas måluppfyllelse, ett aktivt arbete med att lyfta
fram goda exempel och höja förväntningarna, bättre övergångar mellan förskola
och skola och bättre samarbete i arbetslagen. Vikten av engagerade och skickliga
lärare betonas även.
10.Det sammanvägda resultatet utgår från olika standardiserade och därefter viktade resultatindikatorer (bland annat resultat i ämnesproven i årskurs 9, andel som har uppnått målen i alla
ämnen, genomsnittligt meritvärde och andel som har behörighet till gymnasieskolan).
70 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Gymnasieskolan
Slutbetyg inom fyra år
Många elever behöver mer än tre studieår för att få ett slutbetyg. Genom att titta
på andelen elever som får slutbetyget inom fyra år ökar genomströmningen med
7–8 procentenheter (Skolverket, 2009b). För att följa gymnasieelevers kompetensutveckling används därför indikatorn slutbetyg inom fyra år.
Läsåret 2008/09 var det 75,9 procent av eleverna som fick ett slutbetyg inom fyra
år, och den siffran var relativt oförändrad sedan läsåret 2004/05. Det gäller även
sedan mätningarna påbörjades läsåret 1997/98 (figur 26).
Figur 26.
x Den
Figur
Dentotala
totalaandelen
andelengymnasieelever
gymnasieelevermed
medslutbetyg
slutbetyginom
inomfyra
fyraårår. Källa: Skolverkets
nationella uppföljningssystem, Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
9
/0
08
/0
8
20
07
/0
7
20
06
/0
6
20
05
/0
5
20
04
/0
4
20
03
3
20
/0
20
02
2
/0
20
01
/0
1
00
0
20
/0
99
9
19
/9
98
19
19
97
/9
8
0
Slutbetyg inom fyra år
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 71
Skillnader mellan olika elevgrupper
Precis som för grundskoleeleverna finns det olika bakomliggande faktorer som
påverkar gymnasieelevernas skolresultat. Exempelvis är det fler flickor än pojkar
som får slutbetyg inom fyra år och under läsåret 2008/2009 var det 78,3 procent
av flickorna och 73,5 procent av pojkarna som fick ett slutbetyg efter fyra år eller
mindre. Det innebär att 26 procent av pojkarna inte uppnådde ett slutbetyg inom
fyra år, i jämförelse med 22 procent av flickorna. Båda andelarna var relativt oförändrade under perioden 2004/05 till 2008/09 (figur 27).
Figur
Dentotala
totalaandelen
andelengymnasieelever
gymnasieelevermed
medslutbetyg
slutbetyginom
inomfyra
fyraårår,utifrån
utifrånflickor
kön. Källa:
Figur 27.
x Den
och pojkar
Skolverkets nationella uppföljningssystem, Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
Flickor
72 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
/0
9
08
/0
8
20
07
/0
7
20
06
/0
6
20
05
/0
5
Pojkar
20
04
/0
4
20
20
03
/0
3
20
01
20
02
/0
2
1
/0
00
0
20
/0
19
99
/9
9
98
19
19
97
/9
8
0
Det är fler elever med svensk än med utländsk bakgrund11 som får slutbetyg inom
fyra år, och läsåret 2008/2009 gällde det 78,4 procent av eleverna med svensk bakgrund och 61,1 procent av eleverna med utländsk bakgrund. Siffran för elever med
svensk bakgrund var oförändrad mellan läsåret 2004/05 och läsåret 2008/09 men
för de övriga sjönk siffran med 3,5 procentenheter under samma tidsperiod (figur
28).
Figur 28. Den totala andelen gymnasieelever med slutbetyg inom fyra år, utifrån nationell bakgrund.
Skolverkets
nationella
uppföljningssystem,
av Statens
Figur xKälla:
Den totala
andelen
gymnasieelever
med slutbetygSkolverket.
inom fyra Bearbetning
år utifrån föräldrarnas
folkhälsoinstitut.
bakgrund
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
9
/0
08
/0
8
20
07
/0
7
20
06
/0
6
20
05
/0
5
20
04
/0
4
20
03
3
20
/0
02
2
20
01
/0
1
Svensk bakgrund
20
/0
00
0
20
/0
99
9
19
/9
98
19
19
97
/9
8
0
Utländsk bakgrund
11.Elever med utländsk bakgrund: Elever som är födda utomlands samt elever som är födda i
Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Elever med svensk bakgrund: Elever med
minst en svenskfödd förälder. Denna kategori inkluderar även elever med okänd bakgrund.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 73
Det finns stora skillnader mellan eleverna utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
Läsåret 2008/2009 var det 55,0 procent av eleverna med föräldrar med högst förgymnasial utbildning som fick slutbetyg inom fyra år. Motsvarande siffror för barn
till föräldrar med gymnasial eller eftergymnasial utbildning var 72,3 respektive 84,8
procent. Det skiljer alltså hela 30 procentenheter mellan barn till föräldrar med
enbart förgymnasial utbildning och barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning. Denna utveckling var relativt oförändrad under perioden 2004–2009. För
elever med föräldrar med högst förgymnasial utbildning var dock andelen som fick
slutbetyg inom fyra år något lägre läsåret 2008/2009 jämfört med läsåret 2004/05.
Läsåret 2004/05 var andelen 58,8 procent (figur 29).
Figur 29. Den totala andelen gymnasieelever med slutbetyg inom fyra år, utifrån föräldrarnas
Figur x Den totala
andelen
gymnasieelever
slutbetyg inom fyra
år utifrånBearbetning
föräldrarnasav
utbildningsnivå.
Källa:
Skolverkets
nationellamed
uppföljningssystem,
Skolverket.
utbildningsnivå
Statens
folkhälsoinstitut.
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
Förgymnasial
utbildning
74 Gymnasial
utbildning
Eftergymnasial
utbildning
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
/0
9
08
20
/0
8
07
20
/0
7
06
20
/0
6
05
20
/0
5
04
20
20
03
/0
4
0
Kommunala skillnader
Det finns även kommunvisa skillnader i andelen gymnasieelever som får ett slutbetyg inom fyra år, och figur 30 visar läget för läsåret 2008/09. Mörkblå färg betyder
att kommunen hör till de 25 procent av kommunerna som har bäst värden. Ljusblå
färg får de 25 procent av kommunerna med lägst värden, och mellanblå färg anger
att kommunernas värde på indikatorn ligger bland de 50 procenten i mittfältet. I
kommuner med ett litet elevantal får enstaka elevers prestationer större betydelse
för siffran över andelen elever som har uppnått målen.
I sin rapport Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2009 redovisar SKL elevernas
slutbetyg, deras deltagande i arbetslivet och i högre studier, benägenheten att delta
i allmänna val samt kostnaderna för elevernas utbildning (Sveriges Kommuner och
Landsting, 2009b). Jämfört med grundskolan är det en avsevärt mindre andel av
gymnasieeleverna som går sin utbildning i den egna hemkommunen: Fyra av tio väljer att göra sin gymnasieutbildning i en annan kommuns skola eller i en fristående
skola. Detta gör det svårare för kommunerna att säkerställa att alla elever som är
folkbokförda i kommunen får en likvärdig utbildning. Med andra ord saknas ibland
kunskap om hur kommunens folkbokförda elever lyckas med sin gymnasieutbildning. SKL påpekar att detta dock kan säkerställas genom att kommunen systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat.
I Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2010 redovisar SKL elevernas slutbetyg,
övergången till högre studier och arbetsliv samt kommunens kostnader för gymnasieskolan. Rapporten visar bland annat att 90 procent av eleverna som slutförde
gymnasiet år 2009 uppnådde högskolebehörighet, men att många behövde mer än
tre år för att klara det (Sveriges Kommuner och Landsting, 2010c). Andelen elever
som uppnådde högskolebehörighet inom tre år var drygt 70 procent men spridningen mellan kommunerna var stor och varierade från 44 till 86 procent. Det är
alltså omkring en fjärdedel av eleverna som behöver mer än tre år för att fullfölja
gymnasiet, det individuella programmet inte inräknat12. Detta kan bland annat
bero på väl motiverade tillfälliga studieuppehåll eller på att eleverna byter studieväg
en bit in i utbildningen, men fördröjningen innebär ändå ökade kostnader för kommunerna. SKL påpekar att ur ett kommunalekonomiskt perspektiv bör målet vara
att minimera andelen elever som går i gymnasiet i mer än tre år. Kostnaderna för
gymnasieskolan är också ofta högre i kommuner där invånarna har lägre inkomster eftersom många elever i dessa kommuner går ett yrkesförberedande program.
Rapporten visar även att andelen elever som direkt går vidare till högre studier har
ökat med några procent, något som kan bero på det tuffare läget på arbetsmarknaden.
12.År 2009 var det bara 20,4 procent av eleverna på det individuella programmet som fick ett
fullständigt slutbetyg inom fyra år (Skolverket, 2006c).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 75
Figur 30. Kommunvis redovisning av andelen gymnasieelever som fick ett slutbetyg efter
fyra år eller mindre, läsåret 2008/09. Siffrorna inom parentes avser antalet kommuner. Källa:
Skolverkets nationella uppföljningssystem, Skolverket. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%) elever
79,7–91,1 (72)
73,0–79,7 (145)
55,7–73,0 (73)
76 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Barn med funktionsnedsättning
DPSIR-modellen visar hur lärarnas arbetssätt och skolans organisation (påverkansfaktorerna) inverkar på både den pedagogiska miljön och miljön i övrigt (tillståndet) i skolan och förskolan, vilket i sin tur bland annat påverkar barnens kompetenser (utfallet). Den pedagogiska miljön beror mycket på personalens utbildningsnivå,
och frågan om utbildningsnivå är relevant oavsett barnens funktionsförmåga.
Förskolornas arbete med likabehandlingsplaner är också betydelsefull. Även om
planerna inte har specifik fokus på barn med funktionsnedsättning är de en av flera
förutsättningar för delaktighet. Skolverket har i uppdrag att följa upp arbetet med
likabehandlingsplanerna men det är osäkert om det blir regelbundna uppföljningar.
Handisam betonar att det inom området ”barns miljö i förskola och skola och kompetenser” till stora delar saknas data eller statistik som visar hur situationen är för
barn och ungdomar med funktionsnedsättning. För att få underlag till fler indikatorer föreslår Handisam i sin rapport Utveckling av Handisams indikatorsystem att
frågor som tar hänsyn till funktionsnedsättningar förs in i generella undersökningar,
till exempel Attityder till skolan (Handisam, 2008).
Skolinspektionen har granskat skolsituationen för elever med funktionsnedsättning (rörande syn, hörsel eller rörelseförmåga) och kommit fram till att det ofta
saknas rutiner för överföring av information om de enskilda elevernas behov inom
skolorna och att man inte alltid följer de råd som ges av experter om undervisningen
för elever med hörselnedsättning (Skolinspektionen, 2009a). Ofta finns det också
brister i anpassningen av skolans lokaler, läromedlen och kompetensen att använda
dem, samt i elevernas hjälpmedel. Enligt Skolinspektionen förekommer det även
situationer i utbildningen där ansvaret mellan undervisande lärare och assistenter är
oklart. I några skolor förekommer också kränkningar av elever med funktionsnedsättning. Skolinspektionen påpekar dessutom att både huvudmännen och skolorna
bör bli bättre på att följa upp och utvärdera verksamheten.
Skolverkets undersökning Attityder till skolan visar även att knappt sex av tio
lärare själva anser att de har tillräcklig kompetens för att stödja elever som behöver
särskilt stöd (Skolverket, 2010a). Denna andel har dessutom ökat sedan 2003 då
andelen var knappt fem av tio. Det är främst lärare som har lång erfarenhet i läraryrket som anser att de kan stödja dessa elever.
Bristande tillgänglighet i miljön kan leda till att barn och ungdomar med funktionsnedsättning blir utestängda från aktiviteter och arenor där andra barn och
ungdomar finns (Skr 2009/10:166). Detta kan leda till ett socialt utanförskap och
en brist på valfrihet. Uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken visar även på att frågor om tillgänglighet och funktionsnedsättning
utifrån ett mångkulturellt perspektiv inte har inkluderats på ett genomgående och
strukturerat sätt (Skr 2009/10:166). Skolverket i en engångsundersökning undersökt den fysiska tillgängligheten till grund- och gymnasieskolans lokaler, belyst de
brister som finns, analyserat orsakerna till skillnader mellan olika kategorier av
skolor, samt kartlagt och analyserat i vilken utsträckning elever med funktionsned-
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 77
sättning och deras vårdnadshavare kan välja skola i jämförelse med övriga elever
(Skolverket, 2008e). Enkäten visar att det är vanligt med brister. I många skolor
finns brister som kan försämra förutsättningarna för elever med en funktionsnedsättning, eller till och med göra det omöjligt för dem att gå i skolan. Utvecklingen
är dock positiv när det gäller skolornas fysiska tillgänglighet. I rapporten kommer
Skolverket också med ett antal förslag som syftar till att dels öka förutsättningarna
för att skolors tillgänglighet ska förbättras, dels öka tydligheten i vad som gäller
avseende möjligheten att välja skola för elever med funktionsnedsättning.
Föräldrarnas utbildningsnivå har en stor betydelse för barnens slutbetyg i
grundskolan. Som beskrivits i kapitlet om miljön i hemmet är barn med funktionsnedsättning ofta beroende av sina föräldrar i högre utsträckning än andra barn.
Föräldrarnas utbildning kan då komma att spela en än viktigare roll för barnens
skolresultat (Handisam, 2010). Särskilt tydliga konsekvenser kan detta få för barn
som har utrikes födda föräldrar, eftersom de inte alltid har samma förutsättningar
att hjälpa sina barn genom den svenska skolutbildningen.
Skillnader i hälsa mellan olika grupper – sammanfattning
Här sammanfattar vi skillnaderna mellan olika grupper för indikatorerna betyg i
grundskolan respektive gymnasieskolan. Avsnittet Barns kompetenser innehåller en
mer utförlig beskrivning.
Man kan se ett likartat mönster för grundskolan och gymnasieskolan. När det
gäller kön är det fler pojkar än flickor som inte uppnår kunskapsmålen i ett eller
flera ämnen i grundskolans årskurs nio. Andelen flickor med minst betyget godkänd
i alla lästa ämnen var 80 procent läsåret 2008/09 medan motsvarande andel pojkar
var 74 procent. Samma läsår var det 78 procent av flickorna och 74 procent av pojkarna som fick slutbetyg från gymnasiet efter fyra år eller mindre.
Det finns även stora skillnader mellan elever med svensk bakgrund och elever
med utländsk bakgrund13. Läsåret 2008/09 fick 80 procent av grundskoleleverna
med svensk bakgrund minst betyget godkänd i alla lästa ämnen, i jämförelse med
60 procent bland elever med utländsk bakgrund. I gymnasiet ser man motsvarande
skillnad. Läsåret 2008/09 fick 78 procent av eleverna med svensk bakgrund ett
slutbetyg inom fyra år, i jämförelse med 61 procent av eleverna med utländsk bakgrund. Under perioden 2004–2009 var siffran i stort sett oförändrad för elever med
svensk bakgrund, men för gymnasieelever med utländsk bakgrund sjönk den med
3,5 procentenheter.
Föräldrarnas utbildningsnivå leder också till stora skillnader. Andelen elever i
grundskolan som fick minst betyget godkänd i alla lästa ämnen var lägre bland barn
13.Elever med utländsk bakgrund: Elever som är födda utomlands samt elever som är födda i
Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Elever med svensk bakgrund: Elever med
minst en svenskfödd förälder. Denna kategori inkluderar även elever med okänd bakgrund.
78 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
till föräldrar med endast förgymnasial utbildning (46 procent läsåret 2008/09),
jämfört med barn till föräldrar som har längre utbildning. Bland barn till föräldrar med gymnasial samt eftergymnasial utbildningsnivå fick 72 procent respektive
87 procent minst betyget godkänd i alla lästa ämnen. Andelen godkända barn till
föräldrar med endast förgymnasial utbildning sjönk dessutom med 4,7 procentenheter under perioden 2004–2009. På gymnasiet var det bara 55 procent av eleverna
med föräldrar med högst förgymnasial utbildning som fick ett slutbetyg inom fyra
år. Motsvarande siffror för barn till föräldrar med gymnasial utbildning respektive eftergymnasial utbildning var 72 respektive 85 procent. Även här har siffrorna
för barn till föräldrar med endast förgymnasial utbildning försämrats något; andelen barn med slutbetyg inom fyra år sjönk med 3,3 procentenheter under perioden
2004–2009.
Genomförda åtgärder och resultat
I avsnittets första del presenterar vi ett urval av de åtgärder som genomfördes under
2004–2009 i syfte att förbättra miljön i förskolan och skolan samt barns kompetenser. Förslaget till en ny skollag och en revidering av styrdokument är från 2010, men
åtgärden är så viktig för området att vi har valt att presentera den här. Liksom när
det gäller miljön i hemmet fokuserar framställningen på åtgärder som syftar till att
förändra drivkrafter, påverkansfaktorer eller tillstånd.
I avsnittets andra del redovisar vi de identifierade utvecklingsbehoven och förslagen i Folkhälsopolitisk rapport 2005 och sätter dem i relation till de genomförda
åtgärderna.
Åtgärder 2004–2009
Åtgärderna presenteras kortfattat i tabell 3 som följs av mer beskrivande texter.
Flera av åtgärderna nedan är pågående eller har nyligen avslutats, och därför går det
inte att utvärdera effekterna av dem ännu. I många fall det dessutom svårt att uttala
sig om den specifika åtgärdens eventuella effekt på ett visst utfall.
En utförligare lista och mer information finns i bilaga 1. Där finns även avsnitt
om kartläggningar, utredningar och undersökningar.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 79
Tabell 3. Genomförda eller pågående åtgärder 2004–2009
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktorer som
påverkas
Bedömning av resultaten
Förslag till
ny skollag
och revidering av styrdokument
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Skolans organisation,
lärarnas arbetssätt,
(pedagogisk) miljö
i förskola och skola,
barns och ungas
kompetenser, fysisk
och psykisk hälsa
Den nya skollagen beslutades
av riksdagen den 22 juni 2010,
trädde i kraft den 1 augusti 2010
och ska tillämpas på utbildningar
från och med den 1 juli 2011.
Statsbidrag
till personalförstärkning
i skola och
fritidshem
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
kommuner
Miljön i skola och
fritidshem
Personaltätheten har ökat med
knappt 11 procent i skolor och
fritidshem under bidragsperioden.
Vissa förbättringar av elevers
resultat har skett, men det går inte
att säga i vilken mån det beror på
statsbidraget.
Förskolelyftet
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
lärosäten,
enskilda
utbildningsanordnare,
skolhuvudmän
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Pågående satsning
Lärarlyftet
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
lärosäten,
skolhuvudmän
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Pågående satsning. I löpande
uppföljningar/enkäter anger de
flesta lärare att de fått större ämneskunskaper respektive ämnesdidaktisk kompetens samt har eller
avser förändra sitt sätt att lära ut
respektive förändra vad de lär ut.
Statsbidrag
m.fl. åtgärder för
arbete med
basfärdigheterna läsa,
skriva och
räkna
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
skolhuvudmän
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
I redovisning av regeringsuppdraget konstateras att det är omöjligt
att mäta effekter av satsningar
som denna och att det kommer
att dröja flera år innan effekterna
blir synliga i elevernas resultat.
Enstaka rapporteringar om synbara resultat på individnivå har
dock lämnats från skolhuvudmännen.
Individuella
utvecklingsplaner (IUP)
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Barns kompetenser
Uppföljning av IUP-bestämmelser
visar bl.a. att lärare samtalar om
elevernas kunskapsutveckling på
ett medvetet sätt samt formulerar
utvecklingsmål som är kopplade
till läroplanens mål.
80 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Åtgärder
för elever
i behov av
särskilt stöd
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling,
Skolverket
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Kunskapsspridning har genomförts och allmänna råd har tagits
fram.
Översyn
av skolans
arbete med
utsatta barn
Nationell
Regeringen
Barns kompetenser,
skolans organisation,
lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
miljön i förskolan och
skolan, miljön i hemmet, psykisk hälsa
Utredningen ger en samlad bild
av hur skolan arbetar och samverkar med andra kring de barn och
elever som far illa eller som har
stora stödbehov. I betänkandet
lämnas förslag på förebyggande
och främjande insatser.
Statsbidrag
till resurspersoner i
segregerade
områden
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling
(Pedagogisk) miljö,
barns kompetenser
Cirka 15 000 elever har fått ta del
av resurspersonernas insatser.
Dessa elever har olika modersmål,
varav arabiska är det vanligaste.
Mångfaldssatsningen
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling,
lärosäten/
utbildningsorganisationer
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Kunskapen om värdegrundsfrågor
har ökat och attityderna förändrats hos personal.
Åtgärder
mot diskriminering
och annan
kränkande
behandling
av barn och
elever
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Miljön i förskolan
och skolan
De flesta verksamheter har kommit en bit på väg när det gäller
att genomföra lagstiftningen. En
uppföljande studie pekar på att
mycket arbete återstår, exempelvis
när det gäller arbetet med likabehandlingsplaner.
Åtgärder
mot
mobbning
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
lärosäten,
m.fl.
Miljön i skolan
En kunskapsöversikt har tagits
fram och en utbildningssatsning
genomförts.
Skolan
förebygger
Nationell
Regeringen,
Statens
folkhälsoinstitut,
länsstyrelser/
regioner,
kommuner/
stadsdelar,
Örebro
universitet
(utbildare/
föreläsare)
Lärarnas arbetssätt,
miljön i skolan,
miljön i hemmet,
ANDT-bruk
Vid projekttidens slut (det första
uppdraget) år 2007 kände 80
procent av landets rektorer till
någon av de förebyggande åtgärder som spridits genom uppdraget. I 90 procent av kommunerna
användes någon av de metoder
som projektet förespråkade. Hur
stor del av utvecklingen som beror
satsningen går dock inte att säga.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 81
Skolan förebygger 2
Nationell
Regeringen,
Statens
folkhälsoinstitut,
regionala
aktörer
Lärarnas arbetssätt,
miljön i skolan,
ANDT-bruk
ANDT-förebyggande arbete i skolan
och skolans roll i det förebyggande/
hälsofrämjande arbetet diskuteras
i högre utsträckning. Flertalet deltagande län upplever en förbättrad
dialog mellan skolan och den hälsofrämjande/förebyggande sektorn.
Lokalt
sektorsöverskridande
hälsofrämjande arbete
för barn och
ungdomar
(50-miljonersprojektet)
Nationell
Regeringen,
Statens
folkhälsoinstitut,
kommuner,
forskningslärosäten,
lokala aktörer inkl.
ideell sektor
Lärarnas arbetssätt,
miljön i skolan,
miljön i hemmet,
ANDT-bruk, fysisk
och psykisk hälsa
Pågående satsning
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling,
Skolverket,
skolhuvudmän
Barns och ungas
kompetenser
Försöksverksamheten pågår
mellan 1 juli 2008 och 30 juni
2011.
Försöksverksamhet med
gymnasial
lärlingsutbildning
Folkhögskolekurser för
unga utan
slutbetyg
Nationell
Regeringen,
folkhögskolor
Barns och ungas
kompetenser
Pågående satsning.
Arbetsmarknadssatsningen
Nationell
Regeringen,
Allmänna
arvsfonden,
Ungdomsstyrelsen
Ungdomars tillträde
till arbetsmarknaden,
barns och ungas
kompetenser
Enligt en utvärdering av Ungdomsstyrelsen har satsningen
varit en lärande process för alla
inblandade och Ungdomsstyrelsen bedömer att erfarenheterna
från den på sikt kan förändra
arbetet med unga utanför. Effekter
i arbetsmarknadsstatistiken har
dock inte noterats.
Lag om
kommuners
ansvar för
unga som
saknar sysselsättning
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Individuella åtgärder
för unga utan sysselsättning, barns och
ungas kompetenser
Lagen trädde i kraft 1 juli 2005.
Skolverkets utvärdering pekar
dock på ett antal problem med
kommunernas informationsinsamling och åtgärder.
Strategi för
fler personer
med funktionshinder i
arbetslivet
Nationell
Regeringen,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan,
Skolverket,
Socialstyrelsen
Ungdomars kompetenser och möjligheter för unga med
funktionshinder att
försörja sig genom
eget arbete
15 strategiska förslag har tagits
fram.
82 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Förslag till ny skollag och revidering av styrdokument
Under våren 2010 överlämnade regeringen till riksdagen en proposition med ett
förslag till en ny skollag (Regeringens proposition 2009/10:165). Den nya skollagen
beslutades av riksdagen den 22 juni 2010, trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ska
tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli 2011 (Riksdagen, 2010). Från och
med den 1 juli 2012 omfattas även vuxenutbildningen. Lagen gäller utbildningar
från förskolan till vuxenutbildningen och innebär att de regler som i dag finns i olika
lagar och förordningar samlas på ett ställe. Här följer några viktiga nyheter:
• Förskolan blir en egen skolform.
• Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland
•
•
•
•
•
•
•
annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg.
Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare,
med vissa undantag.
I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram.
Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet
för elever med speciella färdigheter i ett ämne.
Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator
inom elevhälsan och också till studie- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha
tillgång till ett skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor.
Fler beslut än i dag ska kunna överklagas, vilket ökar rättssäkerheten för elever
och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola på grund av
”betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter” får ökad rättssäkerhet.
Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero.
Några nya åtgärder är skriftliga varningar och tillfälliga avstängningar, även i
grundskolan.
Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som mis�sköter sig.
De stora reformer som för närvarande pågår eller planeras, syftar till att förbättra
måluppfyllelsen, och den pågående reformeringen innebär att nya kursplaner och
kunskapskrav tas fram för grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan
och sameskolan. Dessutom revideras läroplanen, innehållande skolans värdegrund
och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Skolverket
överlämnade sitt förslag om reviderad läroplan och nya kursplaner till regeringen
den 31 mars 2010. För gymnasieskolan innebär den pågående reformeringen ett
nytt utbud av program, nya behörighetsregler, nya ämnesplaner och examensmål,
samt införande av en gymnasieexamen och en lärlingsutbildning. Den 15 februari
2010 överlämnade Skolverket till regeringen sitt förslag om program, ämnesplaner och examensmål. Regeringen presenterade den 31 mars 2010 sitt beslut om de
nya examensmålen för gymnasieskolans nationella program. Skolverket har också
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 83
utvecklat prov för fler ämnen och fler årskurser inom det nationella provsystemet
(Skolverket, 2010g).
Statsbidrag för personalförstärkning i skola och fritidshem
Mellan 2001 och 2006 hade Skolverket regeringens uppdrag att fördela ett riktat
statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Ursprungligen skulle
17,5 miljarder kronor fördelas mellan 2001 och 2007 (Skolverket, 2007c), men
delar av statsbidraget fördes senare över till det dåvarande generella statsbidraget. Enligt kommunernas uppföljningar av statsbidraget ökade också personaltätheten i kommunala skolor och fritidshem under bidragsperioden: från 9,30 till
10,28 heltidsanställda per 100 elever, vilket är en ökning med knappt 11 procent.
I slutrapporteringen av uppdraget konstateras även vissa förbättringar av resultaten
på nationell nivå. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökade något under
bidragsperioden, liksom den genomsnittliga betygspoängen på gymnasiet samt
andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- eller högskolestudier.
Skolverket konstaterar dock att resultaten inte nödvändigtvis beror på dessa personalförstärkningar. Under bidragsperioden har huvudmännen och skolorna även
vidtagit en mängd andra åtgärder för att förbättra resultaten i verksamheterna.
Förskolelyftet
Skolverket fick år 2009 i uppdrag att svara för fortbildning av personal i förskolan
(Skolverket, 2010j). Denna fortbildning ska enligt regeringsuppdraget framför allt
inriktas på barns språkliga och matematiska utveckling, och för pedagogiska ledare
inriktas på fördjupade kunskaper inom dessa områden samt kunskaper om uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet. Skolverket får uppdra åt lärosäten
eller enskilda utbildningsanordnare att anordna fortbildning och ska också sprida
information till huvudmän och andra berörda om fortbildningen och möjligheten
att få statsbidrag. För den här satsningen har regeringen avsatt 200 miljoner årligen
under 2009–2011. Uppdraget redovisas i Skolverkets årsredovisningar (Skolverket,
2010o).
Lärarlyftet
År 2007 fick Skolverket i uppdrag att svara för fortbildning av lärare. Syftet
var att stärka lärarnas kompetens för att därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Uppdraget ska redovisas årligen i årsredovisningarna (Skolverket, 2010j).
Statsbidrag betalas ut till skolhuvudmän och fortbildning kan ske både inom ordinarie kursutbud vid lärosäten och genom av Skolverket köpta kurser. Totalt investerar regeringen cirka 2,8 miljarder på att fortbilda yrkesverksamma och behöriga
lärare (Skolverket, 2010d). De lärare som deltog i Skolverkets köpta kurser under
hösten 2008 och våren 2009 fick sedan under hösten 2009 besvara en webbenkät
om utbildningens effekter (Skolverket, 2010o). Svarsfrekvensen var omkring 66
procent. Cirka 75 procent av de svarande uppgav att de i hög eller mycket hög grad
hade fått ökade ämneskunskaper och cirka 66 procent att de hade fått ökad ämnes-
84 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
didaktisk kompetens. Cirka 87 procent uppgav att de hade förändrat eller kommer
att förändra sin undervisning beträffande vad de lär ut om sitt ämne, och 83 procent
uppgav detsamma beträffande sitt sätt att lära ut.
Statsbidrag med flera åtgärder för arbete med basfärdigheterna läsa, skriva
och räkna
År 2008 fick Skolverket i uppdrag att fördela statsbidrag för att stärka arbetet
med basfärdigheterna läsa skriva och räkna samt informera skolhuvudmän om
hur statsbidraget används (Skolverket, 2010i). Syftet var att öka måluppfyllelsen
i skolan, utifrån bedömningen att tidiga åtgärder för att stärka dessa färdigheter
kan förebygga senare problem. Totalt avdelades 148,5 miljoner kronor som huvudmännen kunde söka. I redovisningen konstaterar Skolverket att det är omöjligt att
mäta effekterna av satsningar som denna och att det kommer att dröja flera år
innan effekterna blir synliga i elevernas resultat. Från huvudmännen kommer dock
enstaka rapporteringar om synbara resultat på individnivå. Myndigheten fick redan
2005 i uppdrag att bygga upp och förvalta ett nationellt centrum för språk-, läs- och
skrivutveckling, och samma år fick man även i uppdrag att erbjuda lärare kompetensutveckling inom detta. År 2008 fick Myndigheten för skolutveckling uppdraget att sammanföra de båda uppdragen till ett. En slutrapport om de uppnådda
resultaten lämnades i juni 2010 (Skolverket, 2010h). Kompetensutvecklingen har
genomförts som en valbar seminarieserie där deltagarna också kunde få handledning. Vidare så har kontakter mellan forskning och skola främjats, bland annat
genom att handledare från universitet och högskolor deltog i seminarieserien. En
utvärdering visar att drygt 87 procent var nöjda med seminarieserien och Skolverket
bedömer att seminarieserien har gett många positiva resultat. Den har tillgodosett
deltagarnas önskan om kunskap inom området, och har möjliggjort för deltagarna
att genomföra ett projektarbete utifrån den egna kommunens prioritering. År 2005
fick Skolverket också i uppdrag att lämna förslag till justeringar i de kursplaner för
grundskolan som gäller de ämnen, där brister i elevernas kunskaper kunnat konstateras, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse (Skolverket, 2006b).
För att stödja tidiga insatser inom läs-, skriv- och matematikutveckling beslutade
regeringen vidare i juni 2007 att ge nio universitet och högskolor i uppdrag att
under 2008 starta en speciallärarutbildning (Regeringens proposition 2008/09:1)
Utbildningen är en påbyggnadsutbildning till lärarutbildningen (Högskoleverket,
2007). För att implementera mål och nationella prov i årskurs 3 i svenska, svenska
som andraspråk och matematik fick Skolverket 2008 ett regeringsuppdrag för perioden 2008–2010. För att genomföra den obligatoriska provomgången kompenseras kommunerna med 56 miljoner, vilket även omfattar de nationella prov i ämnena
biologi, kemi och fysik som enligt ett förslag ska införas i årskurs 9 (Regeringens
proposition 2008/09:1). Även inom området matematik, naturvetenskap och teknik har ett antal kompetenshöjande åtgärder genomförts.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 85
Individuella utvecklingsplaner
År 2005 publicerade Skolverket allmänna råd och kommentarer om den individuella utvecklingsplanen, på regeringens uppdrag (Skolverket, 2005a, 2006e). Samma
år fick Skolverket i uppdrag att genomföra och redovisa informationsinsatser om de
allmänna råden (Skolverket, 2006e). Uppdraget redovisades 2006. Då kom också
nya bestämmelser i grundskoleförordningen om individuella utvecklingsplaner och
Skolverket fick i uppdrag att följa upp tillämpningen av dem (Skolverket, 2006a).
Myndigheten konstaterade i uppföljningen att den individuella utvecklingsplanen
hade fått mycket tydlig effekt på alla ställen man besökte och att lärarna samtalar om elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet sätt, samt formulerar utvecklingsmål som är kopplade till läroplanens mål. Skolverket pekade dock också på
vissa problem och osäkerhet kring dokumentationen i planerna. År 2008 ersattes
de allmänna råden med nya; benämningen var densamma men råden hade också ett
tillägg om skriftliga omdömen i utvecklingsplanen (Skolverket, 2008b). Enligt de
nya råden ska den individuella utvecklingsplanen vara ett stöd för elevens lärande
och innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en planering för hur
eleven ska utvecklas mot de nationella målen. Tanken är att den skriftliga informationen ska komplettera och förtydliga den muntliga informationen som ges vid
utvecklingssamtalet. De allmänna råden riktar sig till lärare, skolledare och annan
personal i grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan.
Råden vänder sig också till fristående skolor.
Åtgärder för elever i behov av särskilt stöd
År 2008 fick Myndigheten för skolutveckling regeringens uppdrag att genomföra
insatser för att stärka kunskapsbedömningen i särskolan och särvux (Skolverket,
2009g). Myndigheten gjorde en behovsinventering och har inom ramen för projektet tagit fram ett stödmaterial och en bibliografi/litteraturguide. För att komplettera stödmaterialet har man även tagit fram lärande exempel i form av webbfilmer.
Poänggivande kurser erbjuds inom ramen för lärarlyftet och rektorskonferenser har
hållits.
År 2008 (rev. 2009) publicerade Skolverket allmänna råd för arbetet med
åtgärdsprogram (Skolverket, 2008a). Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa
att en elevs som behöver särskilt stöd verkligen får det. Ett skäl till att Skolverket
ger ut råden är att det har visat sig att skolor har svårigheter med att genomföra de
utredningar som ska ligga till grund för åtgärdsprogrammen. Ett annat skäl är att
programmen ofta förutsätter att eleven ensam är bärare av de problem som skolan
önskar åtgärda genom programmet. De allmänna råden för arbetet med åtgärdsprogram vänder sig till rektorer, lärare och annan personal i grundskolan, sameskolan, särskolan, specialskolan, gymnasieskolan och fristående skolor. Skolverket har
även gett ut en kunskapsöversikt av de senaste årens forskning och utvärdering som
rör särskilt stöd i grundskolan (Skolverket, 2008d).
86 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Översyn av skolans arbete med utsatta barn
År 2009 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att leda Utredningen
om översyn av skolans arbete med utsatta barn (SOU 2010:95). Uppdraget redovisades 2010. I sitt slutbetänkande ger utredningen en samlad bild av hur skolan
arbetar och hur den samverkar med andra kring de barn och elever som far illa eller
som har stora stödbehov. I betänkandet lämnas också förslag på förebyggande och
främjande insatser. Utredningen har även publicerat delbetänkandet Se de tidiga
tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola (SOU
2010:64).
Statsbidrag för resurspersoner i segregerade områden
Myndigheten för skolutveckling fördelade under 2005 och 2006 ett statsbidrag för
att stimulera rekrytering av extra personal, så kallade resurspersoner. Syftet var att
stärka kommunernas förutsättningar att arbeta med elever i segregerade områden
som har skolsvårigheter. Totalt fördelades 162 miljoner kronor till 35 kommuner
som främst valdes på grund av elevernas låga måluppfyllelse. Av de 716 resurspersoner som anställdes var 435 behöriga lärare (61 procent). Resterande andel utgjordes
av till exempel elev- och lärarassistenter, tvåspråkiga allmänna resurser, bibliotekarier, kuratorer och fritidspedagoger vid fritidshem som är kopplade till skolorna.
Cirka 15 000 elever har fått ta del av resurspersonernas insatser (Regeringens proposition 2008/09:1).
Mångfaldssatsningen
År 2005 fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag av regeringen att under
2006–2007 satsa 225 miljoner för att stödja skolor och kommuner i segregerade
områden. Generella insatser har varit möjliga för alla Sveriges kommuner att ta
del av, medan de riktade stödinsatserna gick till 32 identifierade kommuner. En
rad åtgärder genomfördes, bland annat kompetenshöjande och attitydförändrande insatser för olika personalkategorier. Satsningen utvärderades sedan vid
Mälardalens högskola (Sandahl, 2009). I utvärderingen syns exempelvis följande
resultat: modersmålslärarna uppmärksammades i mycket högre grad än tidigare,
många insåg språkets betydelse för alla ämnen, kunskapen om värdegrundsfrågor
ökade och attityderna förändrades hos personalen. I rapporten konstateras vidare
att de effekter som beskrivs normalt sett inte är på elevnivå eller på betygsresultat.
Åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
År 2004 publicerade Skolverket Allmänna råd och kommentarer för arbetet med
att motverka alla former av kränkande behandling (Skolverket, 2009a). Den 1 april
2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i kraft. Genom lagen fick barn och elever i alla verksamheter som omfattas av skollagen ett stärkt skydd mot olika former av kränkningar. Samtidigt inrättades barn- och elevombudet, BEO. Skolverket fick redan
2005 i uppdrag att förbereda inrättandet av ett barn- och elevombud och uppdraget
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 87
redovisades 2006 (Skolverket, 2006d). Den 1 januari 2009 ersattes sedan lagen
med ett nytt kapitel i skollagen om kränkande behandling samt nya bestämmelser
om diskriminering i den nya diskrimineringslagen. Skolverket har också tagit fram
allmänna råd för att underlätta arbetet (Skolverket, 2009a, 2010g)14. Genom ett
regeringsuppdrag från 2006 har Skolverket också följt upp barn- och elevskyddslagens tillämpning, undersökt barns och elevers uppfattningar om diskriminering,
trakasserier och kränkningar samt inventerat den fysiska tillgängligheten till lokaler
i grund- och gymnasieskolan.15 Tre rapporter har publicerats (Skolverket, 2009c).
Uppföljningen av barn- och elevskyddslagens tillämpning visar bland annat att de
allra flesta verksamheter har kommit en bit på väg när det gäller att genomföra
lagstiftningen men att mycket arbete återstår, till exempel när det gäller likabehandlingsplaner. Undersökningen av barns och elevers uppfattningar om diskriminering,
trakasserier och kränkningar visar bland annat att det framför allt är utanför lektionstid som trakasserier och kränkningar förekommer mellan barn, elever och studerande. I några enstaka fall berättar dock elever om lärare som har diskriminerat
elever.16 I studien av tillgänglighet till skolors lokaler framgår att många skolor
skulle behöva vidta åtgärder för att bli tillgängliga för rullstolsburna personer.
Åtgärder mot mobbning
År 2007 fick Myndigheten för skolutveckling regeringsuppdraget att under tre år
utforma och genomföra en utbildningssatsning för skolor om forskningsbaserade
och utvärderade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan (Skolverket, 2010j)17.
Verket har i årsredovisningarna beskrivit hur projektet fortlöper. En kunskapsöversikt (Skolverket, 2009e) och en utvärdering av komponenter i olika metoder
(Skolverket, 2011) har publicerats. Dessutom genomförs en utbildningssatsning
vid elva lärosäten för skolans personal, och Skolverket har på eget initiativ spridit
verkets samlade kunskap om kränkningar och diskriminering (Skolverket, 2010g).
Brottsförebyggande rådet (Brå) har också publicerat en systematisk litteraturöversikt där effekten av mobbningsförebyggande program har analyseras (Ttofi,
Farrington, & Baldry, 2008).
14.Skolverket har även haft regeringens uppdrag att vidareutveckla och konkretisera den antidiskrimineringsstrategi som lämnades till regeringen (Justitiedepartementet) i augusti 2007
(IJ2007/3243/IM), bl.a. genom att ta fram en översiktlig tidsplan. Uppdraget redovisades 2009
(Skolverket, 2009m).
15.Skolverket har även enligt uppdrag i sitt regleringsbrev (U2005/9498/BIA) arrangerat fyra
nationella konferenser för att informera om den nya lagen.
16.Skolinspektionen genomförde vidare kvalitetsgranskningen ”Skolors arbete vid trakasserier
och kränkande behandling” år 2010.
17.Uppdraget utvidgades 2008 för att även inkludera kränkning som grundas på diskriminering
(Regeringsbeslut 1:5 2008-05-15).
88 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Skolan förebygger 1 och 2
År 2004 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att uppdatera och under perioden 2005–2007 genomföra en implementeringsplan som institutet redovisat 2003 (Statens folkhälsoinstitut, 2009g). Syftet
med uppdraget var att sprida kunskap om verkningsfulla alkohol- och drogförebyggande insatser i grundskolan. Bland de program och metoder som var aktuella ingick både föräldrastödsprogram och program för att främja socialt emotionellt lärande, lärares bemötande av elever samt mobbningsförebyggande program.
Folkhälsoinstitutet gjorde en bred informationsspridning och utbildningar för skolpersonal med flera genomfördes Vid projekttidens slut 2007 kände 80 procent av
landets rektorer till någon av de förebyggande insatser som hade spridits genom
uppdraget. I 90 procent av kommunerna användes dessutom någon av de metoder
som projektet förespråkade. Uppdraget redovisades 2008 (Statens folkhälsoinstitut,
2008).
År 2009 fick Statens folkhälsoinstitut ett nytt uppdrag att sprida metoder som
i grund- och gymnasieskolan kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak (Statens folkhälsoinstitut, 2009f).
Uppdraget innebär att intensifiera arbetet med att aktivt sprida metoder som i
grund- och gymnasieskolan kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol,
narkotika, dopningspreparat och tobak, och utgöra en fortsättning på ovan nämnda
uppdrag. Insatser som uppdraget rör handlar bland annat om att förbättra lärarnas
sätt att möta sina elever, stärka elevernas sociala och emotionella kompetens, reducera förekomsten av mobbning och utveckla elevhälsan (Statens folkhälsoinstitut,
2010e).
Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar
På uppdrag av regeringen fördelade Statens folkhälsoinstitut år 2009 medel till sex
kommuner för lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). Satsningen pågår under 2009–2011 och totalt 50 miljoner har
avsatts till kommunerna. Syftet med projektet är att dels främja barns och ungas
psykiska och fysiska hälsa, dels få kunskap om effektiva hälsofrämjande metoder och kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Arbetet ska vila på en
vetenskaplig grund och ske i nära samarbete med ett forskningslärosäte.
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
Regeringen beslutade i december 2007 att inleda en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (SFS 2007:1349; Skolverket, 2010f). Skolverket fick i uppdrag
att utforma kursplaner till försöksverksamheten och att betala ut ett statsbidrag till
skolhuvudmännen. Myndigheten för skolutveckling fick i uppdrag att besluta om
antalet platser och fördela dem på skolorna. Försöksverksamheten pågår mellan
1 juli 2008 och 30 juni 2011.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 89
Folkhögskolekurser för unga utan slutbetyg
I höstbudgeten 2009 satsade regeringen medel för att erbjuda ungdomar som saknar
slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan en tre månader lång utbildning med skräddarsydda kurser vid en folkhögskola (Borg & Littorin, 2009). Syftet är att motivera
dessa ungdomar att återgå till sina studier. 1 000 årsstudieplatser är planerade.
Arbetsmarknadssatsningen
Regeringen beslutade 23 juli 2003 att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden
till projekt som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden
(Ungdomsstyrelsen, 2006). Arbetsmarknadssatsningen har riktat sig till ungdomar
som har utländsk bakgrund eller befinner sig i ett socioekonomiskt utanförskap,
och den har även uppmärksammat ungdomar i glesbygd samt ungdomars egen
organisering. Ideella organisationer, ekonomiska föreningar och stiftelser har kunnat söka medel för utveckling av arbetsmarknadsprojekt och så kallade navigatorcentrum. Dessa centrum ska underlätta ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden
genom en effektivare samverkan mellan offentliga och ideella aktörer. Fram till
2007 hade Ungdomsstyrelsen även det parallella uppdraget att stödja utvecklingen
av navigatorcentrum inom ideella organisationers verksamheter (Regeringens
proposition 2008/09:1). Under en treårsperiod avsattes 40 miljoner kronor, och
Ungdomsstyrelsen administrerade satsningen och fördelade medlen. För att följa
arbetsmarknadsprojektets utveckling och försöka se effekterna utvärderade Ungdomsstyrelsen också 19 av de organisationer som fick bidrag. Enligt utvärderingarna har satsningen, även om effekterna inte syns i arbetsmarknadsstatistiken, varit
en lärande process för alla inblandade och Ungdomsstyrelsen bedömer att erfarenheterna från den på sikt kan förändra arbetet med unga utanför. I flera projekt har
påpekats att frågor som är problematiska för unga utanför har synliggjorts och
förslag på alternativa lösningar har funnits, till exempel nya former av samverkan
mellan offentliga och ideella aktörer (Ungdomsstyrelsen, 2006).
Lag om kommuners ansvar för sysselsättning av unga
Den 1 juli 2005 trädde en ny lag om information om icke skolpliktiga ungdomar
i kraft. Enligt lagen ska kommunerna hålla sig informerade om hur ungdomar i
kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Detta
i syfte att erbjuda dem individuella åtgärder. I regleringsbrevet för 2005 och 2006
fick Skolverket i uppdrag att efter samråd med Ungdomsstyrelsen från och med den
1 juli 2005 följa upp dels hur kommunerna håller sig informerade om de ungdomar
under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta, dels vilka individuella åtgärder som kommunerna erbjuder dessa ungdomar. Uppdraget slutredovisades 2006 (Skolverket, 2006c). I redovisningen framhålls ett antal problem med
både informationsinsamlingen och åtgärderna, och Skolverket pekar på behovet
av en tydligare ansvarsfördelning i kommunerna och förbättrade möjligheter till
informationsinsamling. Skolverket framhåller även att kommunerna bör se över sin
åtgärdsverksamhet.
90 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Strategi för fler personer med funktionshinder i arbetslivet
År 2007 fick dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan, Skolverket
och Socialstyrelsen i uppdrag att formulera en gemensam strategi för hur personer
med funktionshinder ska kunna försörja sig genom eget arbete. En rapport överlämnades i februari 2008 till Arbetsmarknadsdepartementet (Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Skolverket, & Socialstyrelsen., 2008). Rapporten innehåller
femton strategiska förslag som tar fasta på att utveckla samverkan mellan myndigheterna, stärka svaga länkar i rehabiliteringen och undanröja hinder i regelverken.
Förslagen syftar till att på olika sätt underlätta för personer med funktionshinder
att finna, få och behålla ett arbete, och därigenom bidra till att fler personer med
funktionshinder kan försörja sig genom eget arbete. Särskild uppmärksamhet riktas
mot unga med funktionsnedsättning och deras inträde i arbetslivet.
Identifierade utvecklingsbehov och förslag
i Folkhälsopolitisk rapport 2005
Nedan följer en förteckning över de identifierade utvecklingsbehoven och lagda
förslagen som rör områdena ”miljön i förskolan”, ”miljön i skolan” och ”kompetenser” i Folkhälsopolitisk rapport 2005 (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Utifrån
varje förslag beskriver vi också de åtgärder som har genomförts.
Miljön i förskolan
I Folkhälsopolitisk rapport 2005 föreslog Satens folkhälsoinstitut att
• ytterligare sammanställningar görs av den internationella forskning om sambandet mellan miljön i förskolan och hälsa, som både belyser utbildnings- och folkhälsoperspektiv.
Statens folkhälsoinstitut har genomfört en systematisk litteraturöversikt över förskolans effekter hos barn i 1–3-årsåldern (Statens folkhälsoinstitut, 2009b) och den
övergripande slutsatsen är att förskolan främjar barnens kognitiva utveckling. Även
andra översikter och studier visar i flertalet fall på positiva effekter av förskola på
barn i olika åldrar (Statens folkhälsoinstitut, 2009d). I de studier där man fann
negativa effekter verkar förskolan ha bristande kvalitet, framför allt låg personaltäthet, vilket är vanligt i länder där förskolan inte subventioneras med skattemedel.
Vidare föreslog Satens folkhälsoinstitut att
• kommuner görs uppmärksamma på att förskolepersonalens utbildningsnivå är
•
en bestämningsfaktor för barns hälsa.
lokal statistik/indikatorer kring hur stor andel av personalen som är högskoleutbildad sammanställs.
Skolverket publicerade år 2005 allmänna råd och kommentarer angående kvaliteten i förskolan. De allmänna råden riktar sig till både kommunen och den personal
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 91
som arbetar i förskolan och de kan också vara vägledande för kommunens tillståndsgivning för och tillsyn av de enskilt drivna förskolorna (Skolverket, 2005b).
Enligt råden bör kommunerna sträva efter att anställa personal med pedagogisk
högskoleutbildning inriktad mot barn i förskoleåldern, samt ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag. Skolverket understryker betydelsen av att personalen är välutbildad och ha möjlighet till kompetensutveckling, att en viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal som har pedagogisk
högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåldrarna, samt att det är kommunens ansvar att personalen har en lämplig kompetens.
Ett annat av Skolverkets regeringsuppdrag går ut på att svara för fortbildning av
personal i förskolan. För den satsningen har regeringen avsatt 200 miljoner årligen
under 2009–2011 (Skolverket, 2010j).
Skolverket för statistik på kommunnivå över andelen årsarbetskrafter i förskolan
med pedagogisk högskoleutbildning (förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning). Statistiken finns bland annat redovisad i denna rapport.
Miljön i skolan
I Folkhälsopolitisk rapport 2005 påpekade Myndigheten för skolutveckling att
• det vore önskvärt med särskilda insatser för lanseringen av deras stödmaterial
om mobbning.
År 2007 fick myndigheten ett regeringsuppdrag18 som gällde insatser mot mobbning som syftar till att sprida kunskap om förebyggande och åtgärdande metoder
som är evidensbaserade och kvalitetssäkrade. Dessutom genomför man en utbildningssatsning vid elva lärosäten för skolans personal, liksom en av Skolverket egeninitierad spridning av verkets samlade kunskap om kränkningar och diskriminering
(Skolverket, 2010g).
Vidare föreslog Statens folkhälsoinstitut att
• de två skolmyndigheternas skrifter om mobbning/kränkande behandling kompletteras med systematiska sammanställningar av kontrollerade empiriska studier kring verksamma program för att förebygga negativt bemötande och främja
stödjande miljöer i skolan
• man kartlägger förekomsten av forskningsbaserade program i Sverige för att
förebygga negativt bemötande, t.ex. mobbning eller våld, eller främja positivt
bemötande, t.ex. träning av sociala färdigheter.
Brå har publicerat en systematisk litteraturöversikt där effekten av effekten av
mobbningsförebyggande program har analyseras (Ttofi et al., 2008). Ett antal
andra undersökningar och åtgärder har också genomförts inom området, se bilaga
1 för mer detaljer.
18.Uppdraget utvidgades 2008 så att även kränkning som grundas på diskriminering inkluderas
(Regeringsbeslut 1:5 2008-05-15).
92 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Statens folkhälsoinstitut samlar årligen in uppgifter från länsstyrelser och kommuner om deras tillsynsarbete enligt alkohol- och tobakslagen och om kommunernas övriga förebyggande arbete med alkohol och droger. I denna Länsrapport
finns bland annat uppgifter om hur många av de svarande kommunerna som har
program för lärares bemötande, mobbningsförebyggande program, program för
socialt och emotionellt lärande samt föräldrastödsprogram (Statens folkhälsoinstitut, 2009e). Rapporten visar även hur stor andel av föräldrarna som erbjuds att ta
del av sådana föräldrastödsprogram samt hur stor andel av skolorna som arbetar
med de aktuella programmen.
Flera angränsande åtgärder på området är också genomförda eller pågående. Ett
exempel är regeringsuppdraget att kartlägga det grövre våldet i skolan som Brå fick
år 2008. Resultatet av kartläggningen presenterades 2009 i en rapport (Estrada,
Granath, Shannon, & Törnqvist, 2009), och utifrån kartläggningen har ett stödmaterial publicerats. Skolverket har också genomfört ett regeringsuppdrag, som
ursprungligen gavs till Myndigheten för skolutveckling, som syftar till att förhindra
grövre våld i skolan (Skolverket, 2009f). Skolverket har också fördelat projektmedel i en pågående satsning19 för att stödja arbetet mot hot och våld i skolan
(Skolverket, 2010g).
Statens folkhälsoinstitut föreslog även att
• ytterligare forskning genomförs kring elevers inflytande; idag saknas utvärderade program
• lokal statistik/indikatorer kring hur stor andel barn som erbjuds delta i forskningsbaserade program för att förebygga negativt bemötande/främja positivt
bemötande synliggörs på lokal nivå.
År 2005 fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att stödja och inspirera arbetet med att öka barns, elevers, studerandes och föräldrars inflytande i förskolan, skolan och vuxenutbildningen
(Myndigheten för skolutveckling, 2007). Bland annat togs ett kunskapsunderlag
fram i samarbete med Örebro universitet, likaså ett stöd- och informationsmaterial.
Myndigheten hade samråd med föräldraorganisationer och ordnade seminarier och
workshops. Huruvida effekter i form ökat elev- och föräldrainflytande uppnåtts
framgår inte av slutrapporten, men Myndigheten för skolutveckling lyfter bland
annat fram att lärare behöver större möjligheter till vidareutbildning genom bland
annat högskoleutbildning på distans, till exempel genom den högskolekurs som
finns inom Örebro universitet. Statens folkhälsoinstituts årliga uppföljning av drogförebyggande arbete presenteras i Länsrapport, och även där finns uppgifter om
hur många av de svarande kommunerna som har program för lärares bemötande,
mobbningsförebyggande program, program för social och emotionell träning samt
föräldrastödsprogram (Statens folkhälsoinstitut, 2009e).
19.Pågående satsning (Skolverket. Projektmedel för tryggare skola 2009-09-07. Hämtad 201005-25 från http://www.skolverket.se/sb/d/2786/a/16939).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 93
Kompetenser
I Folkhälsopolitisk rapport 2005 föreslog Satens folkhälsoinstitut att
• den mängd internationell folkhälsovetenskaplig forskning som idag finns kring
skola, kompetenser och hälsa sammanställs systematiskt ur ett svenskt perspektiv
kommunerna
stöds i att använda både forskningsbaserade metoder och forsk•
ningsbaserade indikatorer på området.
En arbetsgrupp knuten till Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskott har systematiskt granskat den existerande litteraturen om skola, lärande och barns psykiska hälsa
(Gustafsson et al., 2010). Översikten innehåller en kartläggning av internationell forskning. Forskningen visar på att skolprestationen kan påverka den psykiska hälsan och
vice versa. I rapporten redovisas också separat resultat från forskning om svenska barns
och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer.
Kommunerna har fått en del stöd i att använda både forskningsbaserade metoder
och forskningsbaserade indikatorer på området. Några exempel nämns nedan och
ytterligare exempel återfinns i bilaga 1.
På uppdrag av regeringen fördelade Statens folkhälsoinstitut år 2009 medel till
sex kommuner för lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete (Statens
folkhälsoinstitut, 2009a). Satsningen pågår under 2009–2011 och totalt 50 miljoner har avsatts till kommunerna. Syftet med projektet är att dels främja barns
och ungas psykiska och fysiska hälsa, dels få kunskap om effektiva hälsofrämjande
metoder och kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Arbetet ska vila på
en vetenskaplig grund och ske i nära samarbete med ett forskningslärosäte. Valet av
kommuner grundade sig på ett antal kriterier, bland annat att de lokala projekten
innefattar ett brett tvärsektoriellt samarbete som involverar ideella organisationer.
Ytterligare regeringsuppdrag inom området är Skolan förebygger och Skolan
förebygger 2 (Statens folkhälsoinstitut, 2009f, 2009g). Alkoholkommittén, som var
verksam 2001–2007, arbetade genom så kallade modellskolor för att sprida och
implementera den typ av insatser som var aktuella i uppdraget Skolan förebygger
(Statens folkhälsoinstitut, 2009c).
År 2009 fattade regeringen beslut om att en landsomfattande kartläggning av
barn och ungas psykiska hälsa skulle genomföras enligt ett tidigare förslag från
Socialstyrelsen. Elever i skolår 6 och 9 fick svara på frågor om hur de upplever sin
hälsa. Psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och bristande välbefinnande är berörda områden, samt problemens inverkan på vardagslivet. Eleverna i skolår 9 fick även frågor om mobbning samt bruk av tobak och
alkohol. SCB fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen, Socialstyrelsen fick i
uppdrag att förvalta insamlade data och Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att
tillhandahålla data till kommuner och landsting i en form som gör uppgifterna lät�tillgängliga för lokala aktörer. Resultaten av kartläggningen är tänkta att ligga till
grund för lokala diskussioner på den enskilda skolan eller i den enskilda kommunen
(Statens folkhälsoinstitut, 2010b).
Ytterligare åtgärder är beskrivna i bilaga 1.
94 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
4
ANALYS AV DEN
SAMLADE BILDEN
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 95
Många åtgärder har genomförts eller initierats inom detta målområde. Åtgärderna
har främst syftat till att påverka utbildningsnivå, attityder och beteenden, värderingar samt påverkansfaktorer som arbetsmarknadsförhållanden, föräldraskap och
förhållanden i förskolan och skolan. Många av åtgärderna som beskrivs i denna
rapport är pågående eller nyligen avslutade, och därför går det inte ännu att se eller
utvärdera effekterna. För många avslutade åtgärder kan det också vara svårt att
uttala sig om åtgärdens eventuella effekt på ett specifikt utfall eftersom det i ofta inte
legat inom ramen för det avrapporterade uppdraget eller åtgärden att göra sådana
analyser. I andra fall är de analyserade effekterna inte relevanta för indikatorerna i
denna rapport. Dessutom kan utfallet påverkas av andra händelser som sammanfaller tidsmässigt med de aktuella åtgärderna, vilket kan leda till att eventuella effekter inte syns. Ett sådant exempel är den aktuella lågkonjunkturen som kan påverka
en rad olika faktorer (se DPSIR-modellerna).
Ett exempel på svårigheten med att mäta effekter är Skolverkets regeringsuppdrag att fördela statsbidrag för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva
och räkna samt att informera skolhuvudmän om hur statsbidraget används. I sin
slutredovisning konstaterar Skolverket att det är omöjligt att mäta effekterna av
satsningar som denna och att det kommer att dröja flera år innan effekterna blir
synliga i elevernas resultat (Skolverket, 2010i).
Nedan sammanfattar vi situationen och analyserar framtida behov inom områdena miljön i hemmet, förskolan, barns kompetenser samt statistik. I kapitel 5 ger
vi förslag till åtgärder inom dessa områden. Kapitel 4 innehåller även sammanfattningar av situationen för barn till ensamstående, barn med funktionsnedsättning
samt riskutsatta barn.
Miljön i hemmet
Åtgärder som främjar goda relationer mellan barn och föräldrar har stora
möjligheter att också främja barns hälsa och välfärd. Flera viktiga åtgärder
inom föräldrastödsområdet pågår eller har nyligen initierats av regeringen.
•
• De program som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn bör vara
utvärderade i svenska studier av hög metodologisk kvalitet och med uppföljningstider om minst sex månader. För det krävs mer forskning och utvärdering,
och regeringens satsningar inom området är av stor vikt.
Relationen till föräldrar, syskon samt andra barn och vuxna i ett barns närhet är
viktiga för barnets välbefinnande. Den relation som betyder mest under uppväxten
är relationen till föräldrarna (Bremberg, 2004). Det innebär att åtgärder som främjar goda relationer mellan barn och föräldrar också har mycket stora möjligheter att
främja barnens hälsa och välfärd. Sammanställningar av forskningen tyder på att
metoder i form av föräldrastöd kan förbättra samspelet mellan barn och föräldrar
och därigenom minska risken för olika hälsoproblem (Bremberg, 2004; Kaminski,
Valle, Filene, & Boyle, 2008; Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010).
96 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Det saknas dock svenska studier av hög kvalitet och med uppföljningstider om minst
sex månader som stödjer detta. Regeringens satsningar inom området är därför av
stor vikt. Dessutom saknas kunskap inom föräldrastödsområdet för vissa specifika
grupper av barn, däribland barn med funktionsnedsättning. Ett mer utvecklat föräldrastöd kan bidra till en minskad social ojämlikhet, men det förutsätter att verksamheten är utformad på ett sådant sätt att man får ett jämnt deltagande från olika
sociala grupper. Det är därför viktigt att föräldrastödet är konstruerat så att man
även når de som kan ha störst nytta av åtgärden, exempelvis föräldrar i resurssvaga
grupper. Sådana åtgärder pågår redan eller har nyligen initierats av regeringen.
I avsnittet om genomförda åtgärder nämndes att regeringen år 2009 utformade
Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla (Regeringskansliet,
2009). Statens folkhälsoinstitut har flera regeringsuppdrag inom ramen för denna
strategi. Under 2010–2011 pågår ett uppdrag med syftet att bidra till utveckling av
kommunala strategier för föräldrastöd. Utlysningen av projektmedel genomfördes
under sommaren 2009, och Folkhälsoinstitutet har fördelat 70 miljoner kronor till
ett urval av kommuner som i samarbete med forskningslärosäten ska utveckla kommunala strategier för föräldrastöd, i enlighet med definitionen av föräldrastöd som
finns i den nationella strategin. Under 2010 fick Statens folkhälsoinstitut också i
uppdrag att fördela ytterligare 60 miljoner kronor till ett urval av kommuner, denna
gång med särskild prioritering till mer utvärderingsinriktade projekt. Ett annat uppdrag innebar att fördela 10 miljoner kronor till ett eller två lärosäten som bedriver
relevant forskning och som i samarbete med en kommun ska utveckla, följa upp
och utvärdera riktat föräldrastöd. I fördelningen av dessa medel skulle Statens folkhälsoinstitut särskilt beakta projekt där goda förutsättningar finns för att utveckla
föräldrastödet till föräldrar till barn med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.
Detta uppdrag utgör ett komplement till det universella föräldrastöd som utvecklas
inom ramen för Nationell strategi för föräldrastöd. Utlysningen av medel skedde
i augusti 2010 och de två lärosäten som medlen fördelades till är Göteborgs universitet/Göteborgs kommun samt Högskolan i Jönköping/Jönköpings kommun.
Projekten kommer att pågå under 2011–2013 och slutrapporteras våren 2014.
I ett regeringsuppdrag har Socialstyrelsen år 2010 tagit fram en kunskapsöversikt kring situationen för familjer med barn med funktionsnedsättning och familjer
där någon vårdnadshavare har en funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2010b,
2010f). Socialstyrelsen har där analyserat behovet av hur generella familje- och
föräldrastödsinsatser kan kompletteras, samt hur befintliga insatser riktade till målgruppen kan effektiviseras för att skapa förutsättningar för ett familjeliv där föräldrar och barn kan utvecklas som individer och i gemenskap. I uppdraget ingick
också att analysera hur befintliga insatser riktade till målgruppen bidrar till att öka
tillgängligheten till generella aktiviteter i samhället som erbjuds barn och föräldrar.
Översikten visar bland annat att ett bra stöd till föräldrarna är en förutsättning för
att det övriga stödet ska fungera.
Vidare beslutade regeringen hösten 2008 att finansiera en omfattande utvärdering av de fem vanligast förekommande föräldrastödsprogrammen i Sverige. Via
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 97
Socialstyrelsen fick Örebro universitet uppdraget att undersöka hur effektiva programmen är när det gäller att minska barns psykiska ohälsa och sociala problem
och när det gäller att stärka föräldraskapet. Utvärderingen ska slutredovisas till
Socialstyrelsen i januari 2013. I kapitel 2 beskrivs ytterligare pågående och avslutade utvärderingar inom bland annat föräldrastödsområdet.
Statens folkhälsoinstitut har i uppgift att vara ett nationellt kunskapscentrum för
metoder och strategier inom folkhälsoområdet. När det gäller föräldrastöd innebär detta att förse nyckelpersoner inom kommuner och landsting med sammanställningar av forskning samt att ordna möten och diskussioner på regional nivå.
Statens folkhälsoinstitut, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och
Socialstyrelsen är eniga om att de program som används för att förebygga psykisk
ohälsa hos barn bör vara utvärderade i svenska studier av hög metodologisk kvalitet
och med uppföljningstider om minst sex månader. För det krävs mer forskning och
utvärdering och regeringens satsningar inom området är av stor vikt.
Förskolan
I dagsläget saknar förskolan validerade instrument för att på gruppnivå klargöra tendenser för hur barn utvecklas. Med sådana instrument kan man
bland annat följa upp och utvärdera konsekvenserna av resursfördelningen i
kommunen.
•
Skolverket har pekat på att kommuner sällan följer upp och utvärderar konsekvenserna av den resursfördelningsmodell som de har valt (Skolverket, 2009h). Därmed
saknar kommunerna underlag för den politiska diskussionen om resursfördelning
och bland annat dess koppling till barnens olika behov. Regeringen beslutade i
augusti 2010 om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan (Regeringen, 2010a). Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att implementera förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan (Regeringen,
2010c). Enligt den förändrade läroplanen ska förskolans kvalitet kontinuerligt och
systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera
förskolans kvalitet behöver man enligt läroplanen bland annat följa, dokumentera
och analysera barns utveckling och lärande. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet kan utvecklas så att varje barn får bästa möjliga
förutsättningar för utveckling och lärande. Dessa förändringar av läroplanen är
viktiga för förskolans kvalitetsarbete.
I budgetpropositionen för 2011 framhåller dock regeringen att de långa beslutsvägarna och det stora antalet aktörer inom skolans område gör det svårt att renodla
resultatet och mäta effekten av en viss åtgärd. Regeringen påpekar även att utvärdering av åtgärder som riktar sig till förskola och tidiga skolår försvåras av att effekterna i form av resultat på nationella prov och betyg inte mäts förrän flera år efter
åtgärdens genomförande. Statens folkhälsoinstitut bedömer därför att man, som
ett komplement till det redan pågående kvalitetsarbetet i förskolan, kan använda
98 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
validerade metoder för att mäta barns utveckling på gruppnivå. Detta för att bland
annat följa upp och utvärdera konsekvenserna av resursfördelningen i kommunen.
Ett exempel på ett validerat mätinstrument är Early Development Instrument
(EDI). EDI är konstruerat för att i tidiga barnaår skatta barns utveckling inom fem
olika områden, däribland det socioemotionella och kognitiva området. Instrumentet
speglar också barnens skolmognad (Irwin, Siddiqi, & Hertzman, 2007; Janus &
Offord, 2007), och det finns tydliga kopplingar mellan skolresultat och skattningar
enligt EDI och (Forget-Dubois et al., 2007; Janus et al., 2007; Lloyd & Hertzman,
2009). EDI används allt oftare internationellt, bland annat i Kanada och Australien
(Janus et al., 2007).
Barns kompetenser
Det är viktigt med ett ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga åtgärder för att
förbättra skolprestationerna för barn med särskilda behov. Regeringen har
nyligen genomfört ett antal betydelsefulla reformer på skolområdet, och för
närvarande pågår många omfattande och genomgripande åtgärder för att
förbättra måluppfyllelsen. Översynen av skolans arbete med utsatta barn har
därtill lett till flera förslag på förebyggande och främjande insatser.
•
• Det är även viktigt att öka ungdomars möjligheter till en fungerande övergång
till arbetslivet.
Som vi tidigare har nämnt finns ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren (Feinstein et al., 2006; Gustafsson et al., 2010; Kuh et al., 1997). Barn
med svårigheter i skolan, låga resultat och inlärningssvårigheter har en ökad risk
för problematiska psykiska och sociala problem, och detta är särskilt påtagligt för
barn i socialt utsatta situationer (SOU 2010:64). Satsningar på utbildning är med
andra ord en av de främsta vägarna för att främja barns hälsa. Goda skolresultat är
en stark skyddsfaktor för utsatta barn. Det är även känt att elever är mest påverkbara under de första skolåren (Hattie, 2008). Därför är det särskilt viktigt att tidigt
ge ökat stöd till elever med svårigheter, liksom att göra regelbundna skattningar på
gruppnivå av utvecklingen av barnens skolprestationer.
Försämringar av svenska barns skolprestationer observerades efter omfattande
skolreformer i början av 1990-talet. Internationella jämförelser visar att svenska
barns genomsnittskunskaper under perioden har sjunkit i läsförståelse, matematik
och naturvetenskap (Skolverket, 2010g). År 2009 visade Skolverket dels på ökade
skillnader i elevernas prestationer i grundskolan utifrån föräldrarnas utbildning,
dels på ökade skillnader i elevers prestationer olika skolor emellan (Skolverket,
2009j, 2009l). Skolverket har i flera rapporter iakttagit brister i fråga om skolors
arbete med särskilt stöd och påtalat behov av förbättringar (Skolverket, 2007a,
2008a, 2008c, 2008d). I skolans arbete med särskilt stöd har åtgärdsprogram en
central roll och skolans arbete med detta är av stor vikt. Forskningen visar att en av
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 99
de viktigaste åtgärderna i skolan är att ge omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter (Hattie, 2008).
Regeringen har genomfört ett antal reformer som har förutsättningar till att bryta
den ogynnsamma trenden och för närvarande pågår många omfattande och genomgripande åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen på skolområdet. Det handlar
bland annat om en ny skollag, en ny läroplan för förskolan, satsningar på kompetensutveckling av rektorer och lärare, förnyelse av de dokument som styr skolans
kunskapsinnehåll samt en reformering av gymnasieskolan. Därtill har man gjort
en översyn av skolans arbete med barn och elever som far illa eller som har stora
stödbehov (Dir. 2009:80; Dir. 2010:18; SOU 2010:64). Uppdraget avrapporterades
i december 2010 (SOU 2010:95). I slutbetänkandet ges en samlad bild av hur skolan
arbetar och hur den samverkar med andra kring de barn och elever som far illa eller
som har stora stödbehov. Där lämnas också förslag på förebyggande och främjande
insatser. Syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet
kring utsatta barn.
Andra exempel på åtgärder inom utbildningsområdet är Skolverkets regeringsuppdrag att fördela statsbidrag för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa,
skriva och räkna. Regeringsuppdraget handlade också om att informera skolhuvudmännen om hur statsbidraget används. I budgetpropositionen för 2011 föreslog
regeringen att statsbidraget för basfärdigheterna läsa, skriva, räkna ska förlängas
till och med 2012. Vidare beslutade regeringen i juni 2007 att ge nio universitet
och högskolor i uppdrag att starta en speciallärarutbildning under 2008. Syftet var
att stödja tidiga insatser inom läs-, skriv- och matematikutveckling (Regeringens
proposition 2008/09:1).
Det är även viktigt att prioritera åtgärder för att öka möjligheterna till en fungerande övergång till arbetslivet. Regeringen påpekar i budgetpropositionen för 2011
att unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation
på arbetsmarknaden och att slutförd grund- och gymnasieskola är viktigt för att få
en förankring på arbetsmarknaden (Regeringens proposition 2010/11:1). Läsåret
2008/09 var det 23 procent av eleverna i grundskolan som inte fick slutbetyget
godkänt (G) i alla lästa ämnen, och i gymnasiet fick 24 procent inte ett slutbetyg
inom fyra år. Samtidigt har andelen 20–24-åringar med ett heltidsarbete minskat
och bland ungdomar ökar andelen med låg inkomststandard. Av eleverna som gick
ut gymnasieskolan 2004 var det efter två år hela 29 procent som inte studerade
eller kunde klassificeras som etablerade på arbetsmarknaden. En fungerande övergång till arbetslivet är ett viktigt mål för arbetsmarknadspolitiken och åtgärderna
där (Olofsson, Panican, Pettersson, & Righardl, 2009). Arbetslöshet hos ungdomar ökar risken för marginalisering och ohälsa. Det finns starka samband mellan
ökningen av psykiska symtom bland unga i olika EU-länder och försämringen av
arbetsmarknaden för unga under perioden 1983–2005 (Lager & Bremberg, 2009).
Resultat från en pågående studie visar även att sjukhusvård för bland annat drogmissbruk är sex gånger vanligare i den grupp som vare sig arbetar eller studerar
(Sellström, Bremberg, Hjern, & Arnodsson, 2010).
100 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Redan idag har kommunerna ett ansvar att följa de ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga
individuella åtgärder. Det finns dock stora variationer i hur kommunerna uppfyller
detta ansvar. En utvärdering från Skolverket visar att många saknar handlingsplaner
och att åtgärden i de allra flesta fall innebär att ungdomarna skrivs in på gymnasiets
individuella program (Skolverket, 2006c). En majoritet av de ungdomar som skrivs
in på det individuella programmet saknar dock gymnasiebetyg vid 20 års ålder. År
2009 var det bara 20,4 procent som hade ett fullständigt slutbetyg inom 4 år på det
individuella programmet (Skolverket, 2010n). Enligt Skolverkets rapport innebär studieavbrotten dock i allmänhet inte att de aktörer som ansvarar för uppföljningsverksamheten fullföljer uppföljningen av ungdomarna. Skolverket anser i sin utvärdering
att kommunerna till stor del har den information som krävs för att kunna bedriva en
uppföljningsverksamhet och att kommunernas informationsinsamling borde kunna
förbättras genom tydligare ansvarsfördelning och samverkan inom kommunerna.
Man belyser även ett antal åtgärder som skulle underlätta kommunernas informationsinsamling, exempelvis att alla gymnasieskolor ges uttrycklig rapporteringsskyldighet till ungdomens hemkommun vid avbrutna gymnasiestudier. Enligt Skolverket
är det också viktigt att ungdomarna som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret inte bara rutinmässigt skrivs in på ett individuellt program.
Statistik
För att kunna planera och utvärdera sin verksamhet, och därigenom skapa
goda livsvillkor och levnadsvanor för barn och unga, behöver kommunerna
samt landstingen och regionerna tillgång till statistik på lokal nivå. I många
fall är dock statistiken svårtillgänglig.
•
Kommunerna samt landstingen och regionerna har ett stort ansvar för att skapa
goda livsvillkor för barn och unga. De måste kunna prioritera, följa upp och
utveckla åtgärder inom området, och för det behövs statistik på lokal nivå om barns
och ungas fysiska och psykiska hälsa, deras skolprestationer med mera. Därför är
det mycket viktigt att resultaten från olika datainsamlingar återförs och används på
lokal nivå så att aktörerna kan planera och utvärdera verksamheten. Detta sker inte
alltid i dag. I många fall är statistiken svårtillgänglig eller finns hos flera olika aktörer. Om en mätning är av engångskaraktär blir det även svårt att följa utvecklingen
på området. Statistiken behöver därför samordnas.
Öppna jämförelser på folkhälsoområdet är ett exempel där man på lokal
nivå redovisar data från flera olika aktörer (Sveriges Kommuner och Landsting,
Socialstyrelsen, & Statens folkhälsoinstitut, 2009). Rapporten har tagits fram i samarbete mellan SKL, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut samt ett antal landsting. Rapporten ska ses som ett första steg i ett mer långsiktigt utvecklingsarbete, och
där redovisas jämförelser av ett antal indikatorer på kommun- och landstingsnivå
som är viktiga för folkhälsan. Syftet är att öka insynen och öppenheten om vad kom-
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 101
muner och landsting åstadkommer samt att bidra till prioritering och utveckling av
folkhälsoinsatser på lokal och regional nivå. De öppna jämförelserna om folkhälsan
bygger på att data inte ska vara av engångskaraktär, utan ska vara tillgängliga och
möjliga att följa upp i framtiden. Tanken är att öppna jämförelser på folkhälsoområdet ska vara återkommande och kunna utvecklas med fler indikatorer. Man nämner
specifikt att det är angeläget att kunna belysa barns och ungas hälsa.
Barn till ensamstående
Inkomstskillnaderna år 2007 var de högsta som hade uppmätts sedan SCB påbörjade sina mätningar år 1975. Utvecklingen har varit särskilt ogynnsam för två grupper: ensamstående med barn och ensamboende i åldern 20–29 år. I gruppen ensamstående med barn har andelen med låg inkomststandard mer än fördubblats sedan
år 1999, då andelen var 11 procent. För år 2007 var andelen 24 procent. I Sverige
fanns år 2008 omkring 400 000 barn i åldern 0–17 år som levde med en ensamstående förälder. Som även beskrivits i Barns och ungas hälsa: Kunskapsunderlag
till Folkhälsopolitisk rapport 2010, så är gruppen ensamstående med barn till stor
del förvärvsaktiva, men inkomsterna i förhållande till försörjningsbördan är otillräckliga. En uppväxt med knapp ekonomi kan få negativa konsekvenser på flera
områden, bland annat när det gäller boendevillkor och möjligheter att delta i fritidsaktiviteter (Ds 2004:41). Transfereringar har visat sig vara av stor vikt för ensamföräldrar (Johansson & Gardberg Morner, 2007). De kan bidra till att jämna ut de
ekonomiska skillnaderna mellan barn och därigenom öka möjligheterna till en god
uppväxt för fler. Transfereringarna har dock inte ökat i tillräcklig omfattning för att
kunna motverka den negativa utvecklingen.
I underlagsrapporten för målområde 2 finns en djupare analys samt åtgärdsförslag.
Barn med funktionsnedsättning
När det gäller situationen för barn med funktionsnedsättning saknas idag i många
fall data som visar på hur situationen i hem- respektive skolmiljö ser ut för barnen. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2009 i uppdrag att skapa en modell
för hur ett system kan konstrueras för att löpande beskriva levnadsförhållanden
för personer med funktionsnedsättning. I sin rapport föreslår Socialstyrelsen att
en tilläggsundersökning till ULF ska genomföras vart fjärde år och att undersökningen ska beskriva levnadsförhållanden för vuxna med funktionsnedsättning,
barn med funktionsnedsättning, samt föräldrar till barn med funktionsnedsättning
(Socialstyrelsen, 2009a). I december 2010 fick SCB i uppdrag av regeringen att göra
en analys och lämna förslag på hur de befintliga statistikinsamlingarna och undersökningarna kan utvecklas för att bättre belysa situationen för barn och unga med
funktionsnedsättning (Regeringen, 2010e). SCB ska genomföra uppdraget i samråd
med statistikansvariga myndigheter inom de berörda statistikområdena. Uppdraget
ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 augusti 2011.
Som framgår ovan har nya regeringsuppdrag inom ramen för Nationell strategi
för ett utvecklat föräldrastöd utformats speciellt för att utveckla föräldrastödet till
102 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
föräldrar till barn med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. I strategin tar man
även upp den viktiga funktion som handikappförbunden har för både föräldrar till
barn med funktionsnedsättning och föräldrar med funktionsnedsättning. Ovan har
vi också beskrivit att Socialstyrelsen år 2010 tog fram en kunskapsöversikt kring
situationen för familjer med barn med funktionsnedsättning och familjer där vårdnadshavare har en funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2010f).
Vidare har regeringen gett ett antal myndigheter i uppdrag att föreslå delmål för
genomförandet av handikappolitiken inom sina respektive berörda verksamhetsområden för perioden 2011–2016. Uppdraget gäller Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Boverket, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Kammarkollegiet, Migrationsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Statens kulturråd, Statens skolverk, Trafikverket och Transportstyrelsen (Regeringen, 2010d).
Av uppdraget framgår även att Regeringen avser att, med utgångspunkt från befintliga statistiska undersökningar, skapa ett system för att kunna beskriva levnadsförhållanden för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning.
I förslaget till ny skollag finns också tydligare skrivningar om skolans ansvar vid
åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd.
Riskutsatta barn
Gemensamt för riskutsatta barn och ungdomar är närvaro av olika riskfaktorer
eller frånvaro av vissa skyddsfaktorer, något som sin tur kan leda till att de drabbas
av ohälsa. Under senare år har ett stort antal åtgärder vidtagits för att upptäcka och
stödja barn som riskerar att utveckla ohälsa. Dessa åtgärder bedrivs inom många
arenor och riktar sig mot både uppväxtmiljöer och faktorer hos individen som kan
öka risken för psykisk och fysisk ohälsa. Det är inte möjligt att inom ramen för
denna rapport ge en heltäckande bild av alla satsningar inom detta område. Därtill
saknas säkra uppgifter om hur många barn och ungdomar som lever i en utsatt hemsituation. I många familjer sammanfaller dessutom olika riskfaktorer, vilket gör det
ännu svårare att ta fram en samlad statistik kring hur många barn och ungdomar
som lever i en utsatt hemmiljö.
På den lokala nivån är det socialtjänsten som enligt Socialtjänstlagen ska, i nära
samarbete med hemmen, erbjuda insatser för barn och ungdomar som far illa.
Socialtjänsten ska i detta arbete samverka med andra samhällsorgan, organisationer
och andra som berörs. Insatserna ges antingen inom öppna verksamheter, så kallad
serviceinsats, eller efter en utredning med ett beslut om bistånd. Andra aktörer på
den lokala nivån kan erbjuda en mängd av olika typer av insatser utifrån sin egen
verksamhetsidé. Många kommuner har tecknat ett samverkansavtal med andra
aktörer för att underlätta arbetet med utsatta barn och ungdomar. För många av
metoderna som används i dag saknas dock ett vetenskapligt underlag med studier
av hög kvalitet.
Socialstyrelsen har i samverkan med SKL tagit fram indikatorer för öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården, och under våren 2010 samlade
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 103
man in uppgifter från kommunerna. Hittills finns det 8 indikatorer men arbetet
fortsätter med att utveckla ytterligare 13 indikatorer som beskriver strukturer, processmått och resultat.
Socialstyrelsen ska därtill ta fram ett system för en utvidgad insamling av data
som gäller den sociala barn- och ungdomsvården (SKL har en samrådande roll i
detta utvecklingsarbete). Det är den personnummerbaserade statistiken som ska
utvidgas till att omfatta uppgifter om ”skäl till insats” samt uppgifter om beslutade
öppenvårdsinsatser. Därutöver ska man också samla in uppgifter om ”driftsformer
och samverkan” inom öppenvården. För att kunna genomföra detta krävs en förändring av bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken som ger
Socialstyrelsen stöd för att behandla känsliga personuppgifter. Dessutom krävs en
ändring av förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna
statistiska uppgifter. Arbetet med detta pågår.
Socialstyrelsen har även fått ansvar för tillsynen i socialtjänsten, och bland annat
ska alla HVB-hem granskas två gånger varje år. Socialstyrelsen har också inrättat
en telefonsluss dit omhändertagna barn kan ringa. År 2010 startade även ett försök
med personliga tillsynsombud för barn i familjehem (Socialstyrelsen, 2010e).
Statens folkhälsoinstitut fick ett uppdrag av regeringen att kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna under 2009 som är särskilt riktat till barn och ungdomar i olika risksituationer. Med barn och ungdomar i risksituationer avses barn
och ungdomar som finns i utsatta miljöer, till exempel i familjer med missbruk eller
där någon brukar våld. En första rapport är publicerad (Statens folkhälsoinstitut,
2010d). Statens folkhälsoinstitut ska även följa upp kommunernas förebyggande
arbete under åren 2010 och 2011. Det fortsatta arbetet med att kartlägga insatser
för barn och ungdomar i risksituationer fokuserar på tidiga insatser (selektiv prevention). Detta med tanke på eventuell överlappning med det utvecklingsarbete som
bedrivs med utvecklad statistik på Socialstyrelsen, där det är meningen att uppgifter
ska hämtas för de beslutade insatserna (främst indikerad prevention). År 2011 kommer Statens folkhälsoinstitut att genomföra en pilotstudie med ett representativt
urval av kommuner och andra aktörer, och för att få ett bättre underlag ska enkäter
kompletteras med intervjuer. Målsättningen är att uppnå ett urval av aktörer, som
speglar både kommunernas befolkningsmängd och geografiska spridning i landet.
Kartläggningens resultat ska återredovisas till regeringen den 30 juni 2011.
I ett annat regeringsuppdrag har Socialstyrelsen tagit fram och spridit en vägledning för aktörer som arbetar med stödjande verksamhet för barn och unga som lever
i familjer där det finns missbruks- eller beroendeproblem (Socialstyrelsen, 2009b).
Socialstyrelsen påtalar i ”Social rapport 2010” att barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd generellt lämnar
grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn och de har även mycket höga
överrisker för ogynnsam utveckling över tid. Socialstyrelsen efterlyser därför förbättringar av dessa barns skolgång och påpekar att kommunerna (socialtjänsten)
har ett särskilt ansvar för placerade barns utbildning.
104 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Det finns även frågor eller problem där ansvaret delas mellan aktörer inom flera
olika sektorer och där ansvarsfördelningen kan bli otydlig. Det gäller exempelvis
nyanlända elevers skolgång, undervisningen i HVB-hem, barn som på andra sätt
far illa eller riskerar att fara illa samt elever med stor skolfrånvaro. I flera studier av skolsituationen för grupper av elever med olika slags utsatthet dras slutsatsen att en förbättrad samverkan behövs mellan skolan och samhällsaktörer inom
andra sektorer (Skolinspektionen, 2009b, 2010; Skolverket, 2009i, 2010c, 2010l;
Socialstyrelsen, 2010g), samt att flera hinder för samverkan redan har identifierats
(Skolverket, 2010c). Därtill har man gjort en översyn av skolans arbete med utsatta
barn (Dir. 2009:80; Dir. 2010:18; SOU 2010:64). Uppdraget avrapporterades i
december 2010 (SOU 2010:95).
I regeringens strategi för att stärka barnens rättigheter i Sverige beskrivs ännu fler
åtgärder som berör riskutsatta barn (Regeringens proposition 2009/10:232). Vidare
presenterar regeringen där sina prioriteringar och initiativ inom barnrättspolitiken.
Sammanfattande slutsats och framtida behov
Framtida åtgärder inom målområdet bör inriktas på att säkerställa att alla barn och
ungdomar har möjlighet att avsluta skolan med fullständiga betyg, samt åtgärder
för att öka möjligheterna till en fungerande övergång till arbetslivet. Kommunerna
samt landstingen och regionerna har ett stort ansvar för att skapa goda livsvillkor
för barn och unga, men för att man ska kunna prioritera, följa upp och utveckla
åtgärderna på området behövs statistik på lokal nivå. I många fall är denna statistik
svårtillgänglig eller finns hos flera olika aktörer. Statistiken behöver därför samordnas. I nästa kapitel presenterar vi flera åtgärdsförslag för framtiden.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 105
Folkhälsopolitisk rapport 2010 ger en samlad bild av alla de åtgärder som Statens
folkhälsoinstitut föreslår. I huvudrapportens baspaket ligger de högst prioriterade
åtgärderna och därefter följer förslag till kompletterande åtgärder i ett tilläggspaket.
I vissa av underlagsrapporterna ger vi även ytterligare förslag. För detta målområde
tillhör åtgärdsförslag nummer 1–3 baspaketet och nummer 4 ingår i tilläggspaketet.
Tabell 4 ger en samlad bild av de åtgärder som vi föreslår inom målområde 3.
Därpå följer en beskrivning av förslagen, men i de föregående kapitlen finns en mer
detaljerad bakgrund till de identifierade behoven. För samtliga förslag nedan har vi
bedömt de statsfinansiella kostnaderna utifrån tre nivåer: låg, medel och hög kostnad. Låg nivå avser kostnader upp till 10 miljoner kronor. Kostnader på medelnivå
gäller mellan 10 och 100 miljoner. När kostnaderna överstiger 100 miljoner bedöms
de som höga.
5
REKOMMENDATION TILL
ÅTGÄRDER FÖR MÅLOMRÅDE 3
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 107
Tabell 4. Rekommenderade åtgärder
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktor som
påverkas
Konsekvenser
(nytta)
Kostnader
Säkerhet i
bedömning
Utveckla en
vägledning
för att stödja
kommunerna i
deras uppföljningsansvar
för ungdomar
under 20 år
som fullgjort
sin skolplikt
men som inte
är sysselsatta
Nationell,
lokal
Regering,
Statens
folkhälsoinstitut,
kommuner
Uppföljningen av ungdomar med
ofullständiga
betyg
En mer
fungerande
övergång till
arbetslivet
och minskad
risk för utanförskap hos
ungdomar
Medel
Ej aktuellt
Utveckla och
genomföra
försöksverksamhet med validerade metoder
för systematisk
uppföljning för
att kunna följa
barns utveckling
på gruppnivå
vid fyra eller
fem års ålder
Nationell,
lokal
Regering,
Statens
folkhälsoinstitut,
kommuner
Användning
av resurser
inom förskola
och skola,
uppföljning
Att på gruppnivå klargöra
behov för
förskolebarns
utveckling
och hälsa
för att bättre
kunna rikta
åtgärder
tidigt
Låg–medel
(beroende
på omfattningen av
försöksverksamheten)
Gott vetenskapligt stöd
Göra statistik
på lokal nivå
för barns och
ungas förutsättningar för
hälsa mer lät�tillgänglig, för
att underlätta
planering och
uppföljning
Nationell,
regional,
lokal
Regering,
Statens
folkhälsoinstitut,
Nationella
statistikförande
myndigheter inom
området,
kommuner,
landsting,
regioner
Resurser till
förskola och
skola,
användning
av resurser
inom förskola
och skola
Bättre användning
av resurser
(stöd till
kommunernas uppföljning och
prioritering
av åtgärder),
kvalitetssäkring
Låg
Ej aktuellt
Ge ökat kunskapsstöd och
fortsatta tidiga
insatser för att
förbättra skolprestationerna
för barn med
särskilda behov
Nationell,
lokal
Regering,
Nationella
myndigheter, kommuner
Användningen av
resurser
inom skolan,
pedagogiska
miljön i skolan, uppföljning
Bättre kompetenser/
prestationer
hos barn och
unga. Ökad
möjlighet till
fungerande
övergång
skola–
arbetsliv
Medel
Gott vetenskapligt stöd
(elever är
särskilt
påverkbara under
de första
skolåren)
108 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
1. Utveckla en vägledning för att stödja kommunerna
i deras uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år
som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta.
Bakgrund
Det finns ett samband mellan skolgång och hälsa under hela livet (se kapitlet Analys
av den samlade bilden). 23 procent av eleverna i grundskolan uppnår inte slutbetyget godkänd i alla ämnen, och omkring 10 procent uppnår inte behörighet till
gymnasiet. I gymnasiet är det 24 procent som inte uppnår ett slutbetyg inom fyra
år. Regeringen påpekar i budgetpropositionen för 2011 att unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden
och att slutförd grund- och gymnasieskola är viktigt för att få en förankring på
arbetsmarknaden. Andelen 20–24-åringar som har ett heltidsarbete har minskat
och andelen personer med låg inkomst ökar i ungdomsgruppen. Ungdomar som
är arbetslösa löper ökad risk för marginalisering och ohälsa (Lager & Bremberg,
2009). (Sellström et al., 2010).
Redan idag har kommunerna ett ansvar att följa de ungdomar under 20 år som
fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem
lämpliga individuella åtgärder. Det finns dock stora variationer i hur kommunerna
uppfyller detta ansvar. En utvärdering från Skolverket visar att en stor del av kommunerna saknar handlingsplaner, och att åtgärden i de allra flesta fall innebär att
ungdomarna skrivs in på gymnasiets individuella program (Skolverket, 2006c). En
majoritet av de ungdomar som blir inskrivna på individuella programmet saknar
gymnasiebetyg vid 20 års ålder, men enligt utvärderingen innebär studieavbrotten
ofta att de aktörer som ansvarar för uppföljningsverksamheten inte fullföljer uppföljningen av ungdomarna.
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att utveckla en vägledning för att stödja kommunerna i deras ansvar att löpande hålla sig informerade
om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta,
i syfte att kommunerna ska kunna erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella
åtgärder.
Folkhälsoinstitutet kan genomföra uppdraget genom att fördela projektmedel
för metodutveckling för uppföljning och utvärdering till sökande kommuner. Detta
ger även möjlighet att på sikt införa nationella uppföljningar och öppna jämförelser på området. Förslaget är avstämt med Skolverket. Kostnaden bedöms ligga på
medelnivå.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 109
2. Utveckla och genomföra försöksverksamhet med validerade
metoder för systematisk uppföljning för att kunna följa barns
utveckling på gruppnivå vid fyra eller fem års ålder.
Bakgrund
Förskolan saknar validerade instrument för att klargöra tendenser för hur barn
utvecklas på gruppnivå. Sådana instrument ger bland annat möjlighet att planera
och följa upp resursfördelningen i en kommun. Skolverket har pekat på att kommuner sällan följer upp och utvärderar konsekvenserna av den resursfördelningsmodell
som de har valt (Skolverket, 2009h). Därmed saknar kommunerna underlag för den
politiska diskussionen om resursfördelning och bland annat resursernas koppling
till barnens olika behov.
Ett exempel på ett validerat mätinstrument är Early Development Instrument
(EDI). Med EDI kan man skatta barns utveckling i tidiga år inom fem olika områden, däribland det socioemotionella och det kognitiva området (Irwin et al., 2007;
Janus & Offord, 2007). Instrumentet speglar också barnens skolmognad, och det
finns tydliga kopplingar mellan skolresultat och skattningar enligt EDI (ForgetDubois et al., 2007; Janus et al., 2007; Lloyd & Hertzman, 2009). EDI har börjat
användas internationellt i stor utsträckning.
I augusti 2010 beslutade regeringen att ändra förordningen (SKOLFS 1998:16)
om läroplan för förskolan (Regeringen, 2010a). Regeringen har även gett Skolverket
i uppdrag att implementera förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan (Regeringen, 2010c). Enligt den förändrade läroplanen ska förskolans kvalitet
kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.
För att utvärdera förskolans kvalitet behöver man enligt läroplanen följa, dokumentera och analysera barns utveckling och lärande. Syftet med utvärderingen är
att få kunskap om hur förskolans kvalitet kan utvecklas så att varje barn får bästa
möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Dessa förändringar av läroplanen är av stor vikt för förskolans kvalitetsarbete.
Regeringen framhåller dock i budgetpropositionen för 2011 att de långa beslutsvägarna och det stora antalet aktörer inom skolans område gör det svårt att renodla resultatet och mäta effekten av en viss åtgärd. Regeringen påpekar även att
utvärdering av åtgärder som riktar sig till förskola och tidiga skolår försvåras av
att effekterna i form av resultat på nationella prov och betyg inte mäts förrän flera
år efter åtgärdens genomförande. Som ett komplement till det redan pågående kvalitetsarbetet i förskolan kan man därför använda validerade metoder för att mäta
barns utveckling på gruppnivå, för att bland annat följa upp och utvärdera konsekvenserna av resursfördelningen i kommunen.
110 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att fördela stimulansmedel till sökande kommuner för att i samarbete med ett lärosäte utveckla och
genomföra försöksverksamhet med validerade metoder för systematisk uppföljning
för att kunna följa barns utveckling på gruppnivå i förskolan vid fyra eller fem års
ålder. Detta i syfte att analysera möjligheten att införa instrumentet på först lokal
och sedan nationell nivå.
Skolverket har dock avstyrkt förslaget med hänvisning till att Skolverkets uppdrag att implementera den förändrade läroplanen för förskolan omfattar frågor om
uppföljning av barns utveckling. Statens folkhälsoinstitut anser att det är viktigt att
ta hänsyn till Skolverkets synpunkter vid utveckling av denna typ av försöksverksamhet, men ser fortfarande förslaget som angeläget. Kostnaden bedöms ligga på en
låg nivå eller på medelnivå, beroende på försöksverksamhetens omfattning.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 111
3. Göra statistik på lokal nivå för barns och ungas
förutsättningar för hälsa mer lättillgänglig, för att
underlätta planering och uppföljning
Bakgrund
Kommunerna samt landstingen och regionerna har ett stort ansvar för att skapa
goda livsvillkor och levnadsvanor för barn och unga. De behöver då tillgång till
statistik på lokal nivå om barns och ungas fysiska och psykiska hälsa, skolprestationer med mera för att kunna prioritera, följa upp och utveckla åtgärder på området.
Därför är det mycket viktigt att resultaten från olika datainsamlingar återförs och
används på lokal nivå, så att aktörerna kan planera och utvärdera verksamheten.
Detta sker inte alltid i dag. I många fall är statistiken svårtillgänglig eller finns hos
flera olika aktörer. Om en mätning är av engångskaraktär blir det även svårt att
följa utvecklingen på området.
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att:
• Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att göra lokal statistik – från olika centrala
myndigheters befintliga datainsamlingar inom området – för barns och ungas
förutsättningar till hälsa mer lättillgänglig för planering och uppföljning. Arbetet
bör samordnas med det redan påbörjade arbete som gäller regeringsuppdraget
att utveckla öppna jämförelser inom folkhälsoområdet.
Regeringen
fortsätter stödja de centrala myndigheternas datainsamlingar inom
•
området, i syfte att tillgängliggöra statistik på lokal nivå som är av kontinuerlig
karaktär.
Skolverket står bakom den första punkten i förslaget. Kostnaden bedöms som låg.
112 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
4. Ge ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga insatser för att
förbättra skolprestationerna för barn med särskilda behov
Bakgrund
Den generella måluppfyllelsen på skolområdet har betydelse för hälsan. Barn med
svårigheter i skolan, däribland låga resultat och inlärningssvårigheter, löper en ökad
risk för psykiska och sociala problem och detta är särskilt påtagligt för barn i socialt utsatta situationer (SOU 2010:64). Att satsa på utbildning är därmed ett av de
främsta sätten att främja barns hälsa, och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor
för utsatta barn. Det är även känt att elever är mest påverkbara under de första skolåren. Därför är det särskilt viktigt att tidigt ge ökat stöd till elever med svårigheter,
lik som att göra regelbundna skattningar på gruppnivå av utvecklingen av barnens
skolprestationer.
Internationella jämförelser visar att svenska barns genomsnittskunskaper
har sjunkit i läsförståelse, matematik och naturvetenskap (Skolverket, 2010g).
Skolverket har år 2009 visat dels på ökade skillnader i elevernas prestationer i
grundskolan utifrån föräldrarnas utbildning, dels på ökade skillnader i elevers prestationer olika skolor emellan (Skolverket, 2009j, 2009l). Flera av Skolverkets rapporter tar upp brister och behov av förbättringar i fråga om skolornas arbete med
särskilt stöd (Skolverket, 2007a, 2008a, 2008c, 2008d).
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga insatser för
att förbättra skolprestationerna för barn med särskilda behov. Ett exempel på en
sådan insats är att ge ytterligare stöd till elever med olika form av svårigheter under
de första skolåren.
Regeringen har nyligen genomfört ett antal viktiga reformer på skolområdet,
och många omfattande och genomgripande åtgärder för förbättrad måluppfyllelse
pågår. Därtill har man gjort en översyn av skolans arbete med utsatta barn (Dir.
2009:80; Dir. 2010:18; SOU 2010:64). Uppdraget avrapporterades i december
2010 (SOU 2010:95). Statens folkhälsoinstitut hänvisar därför till lagda förslag
inom ramen för denna översyn. Förslaget är avstämt med Skolverket. Kostnaden
bedöms ligga på medelnivå.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 113
Referenser
Adamson, P. (2008). The child care transition: A league table of early childhood education and care in economically advanced countries (Innocenti Report Card 8). Florence:
UNICEF Innocenti Research Centre.
Alkoholkommittén. (2008). Alkoholkommittén 2001–2007: Slutrapport. Stockholm: Alkoholkommittén.
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, & Socialstyrelsen. (2008). Strategi för
fler personer med funktionshinder i arbete. Stockholm: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen.
Aries, P. (1962). Centuries of childhood: A social history of family life. London: Jonathan
Cape.
Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa: Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Backett-Milburn, K., Cunningham-Burley, S., & Davis, J. (2003). Contrasting lives, contrasting views? Understandings of health inequalities from children in differing social
circumstances. Social Science and Medicine, 57(4), 613-623.
Baumrind, D. (1967). Child care practices anteceding three patterns of preschool behavior.
Genetic Psychology Monographs, 75(1), 43-88.
Borg, A., & Littorin, S. (2009). Detta gör vi för att minska ungdomsarbetslösheten. Hämtad
2010-07-13, från http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/21/borg-svarar-detta-gor-viatt-minska-ungdomsarbetslosheten
Bremberg, S. (2001). Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa? Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
Bremberg, S. (Red.). (2004). Nya verktyg för föräldrar: Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Brolin Låftman, S., & Östberg, V. (2004). Barn och ungdomars sociala relationer och
psykiska välbefinnande. I M. Bygren, M. Gähler & M. Nermo (Red.), Familj och arbete:
Vardagsliv i förändring (ss. 56-89). Stockholm: SNS förlag.
Currie, C., Gabhainn, S., Godeau, E., Roberts, C., Smith, R., Currie, D., et al. (Red.). (2008).
Inequalities in young people’s health: Health behaviour in school-aged children (HBSC)
study. International report from the 2005/2006 survey. Copenhagen: WHO Regional
Office for Europe.
Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006: Grundrapport. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Dir. 2009:80. Översyn av skolans arbete med utsatta barn. Hämtad från http://www.sweden.
gov.se/sb/d/11360/a/131300.
Dir. 2010:18. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta
barn (U2009:05). Hämtad från http://www.sweden.gov.se/sb/d/12494/a/140707
Ds 2004:41. Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet.
Eriksson, L., & Bremberg, S. (2008). Kartläggning av föräldrars erfarenhet och intresse av
föräldrastöd. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Estrada, F., Granath, S., Shannon, D., & Törnqvist, N. (2009). Grövre våld i skolan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
114 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
European Environmental Agency. (1999). Environmental Indicators: Topology and overview. Technical report No 25. Copenhagen.
Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). What are
the effects of education on health? I OECD (Red.), Measuring the effect of education
of health and civic engagement: Proceednings of the Copenhagen Symposium (ss. 171353). OECD.
Forget-Dubois, N., Lemelin, J.-P., Boivin, M., Dionne, G., Seguin, J. R., Vitaro, F., et al.
(2007). Predicting early school achievement with the EDI: A longitudinal populationbased study. Early Education and Development, 18(3), 405-426.
Gustafsson, J.-E., Westling-Allodi, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., et al. (2010). School, learning and mental health: A systematic review. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien.
Handisam. (2008). Utveckling av Handisams indikatorsystem. Johanneshov: Handisam.
Handisam. (2010). Trender i handikappolitikens omvärld. Johanneshov: Handisam.
Hattie, J. (2008). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement: London and New York, Oxon: Routledge.
Högskoleverket. (2007). Högskolenytt för vägledare nr 7. Hämtad 2010-07-01 från http://
www.hsv.se/publikationerarkiv/nyhetsbrev/2007/hogskolenytt/hogskolenyttforvagledar
enr72007.5.1b5d7151142bc5ae1180002103.html.
Institutet för social forskning. (2010). Barn-LNU. Hämtad 2010-08-31, från http://www.
sofi.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13054&a=64476
Irwin, L., Siddiqi, A., & Hertzman, C. (2007). Early child development: A powerful equalizer. Final report for the World Health Organization’s commission on the social determinants of health. Vancouver: Human early learning partnership (HELP), College for
interdisciplinary studies, University of British Colombia.
Janus, M., Brinkman, S., Duku, E., Hertzman, C., Santos, R., Syers, M., et al. (2007). The early
development instrument: Population-based measure for communities. A handbook on
properties, development and use. Hamilton: Offord Centre for child studies, Mc Master
University.
Janus, M., & Offord, D. (2007). Development and psychometric properties of the early
development instrument (EDI): A measure of children’s school readiness. Canadian Journal of Behavioural Science, 39(1), 1-22.
Johansson, M., & Gardberg Morner, C. (2007). Familjepolitiken viktig för barnen. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Kaminski, J. W., Valle, L. A., Filene, J. H., & Boyle, C. L. (2008). A meta-analytic review of
components associated with parent training program effectiveness. Journal of Abnormal
Child Psychology, 36(4), 567-589.
Kuh, D., Power, C., Blane, D., & Bartley, M. (1997). Social pathways between childhood and
adult health. I D. Kuh & Y. Ben-Shlomo (Red.), A life course approach to chronic disease
epidemiology (ss. 169-198). Oxford: Oxford University Press.
Lager, A., & Bremberg, S. (2008). Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskole- och
skolåldern fram till år 2008. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Lager, A., & Bremberg, S. (2009). Association between labour market trends and trends in
young people’s mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health,
9, 325.
Lagerberg, D., & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn: Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 115
Ljungdahl, S., & Bremberg, S. (2009). Barn till ensamstående i Sverige: Risker, förklarande
faktorer och förebyggande insatser. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Lloyd, J. E., & Hertzman, C. (2009). From kindergarten readiness to fourth-grade assessment: Longitudinal analysis with linked population data. Social Science and Medicine,
68(1), 111-123.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Slutredovisning av regeringsuppdrag: Elev- och
föräldrainflytande. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Olofsson, J., Panican, A., Pettersson, L., & Righardl, E. (2009). Ungdomars övergång från
skola till arbetsliv: Aktuella utmaningar och lokala erfarenheter. Lund: Socialhögskolan,
Lunds Universitet.
Pickett, K. E., & Wilkinson, R. G. (2007). Child wellbeing and income inequality in rich
societies: Ecological cross sectional study. British Medical Journal, 335(7629), 1080.
Regeringen. (2009). Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens folkhälsoinstitut.
Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2010a). Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan. Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2010b). Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Statens folkhälsoinstitut.
Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2010c). Tillägg till uppdrag till Statens skolverk avseende implementering av
skolreformer m.m. Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2010d). Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning
inför en handikappolitisk strategi. Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2010e). Uppdrag att ta fram underlag för statistik gällande barn och unga med
funktionsnedsättning. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2008/09:1. Budgetproposition 2009. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen: För kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2009/10:176. Personlig assistans och andra insatser: Åtgärder för
ökad kvalitet och trygghet. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.
Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2010/11:1. Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv. Stockholm: Regeringen.
Regeringskansliet. (2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla.
Stockholm: Regeringskansliet.
Resnick, M. D., Bearman, P. S., Blum, R. W., Bauman, K. E., Harris, K. M., Jones, J., et al.
(1997). Protecting adolescents from harm: Findings from the national longitudinal study
on adolescent health. Journal of the American Medical Association, 278(10), 823-832.
Rhoades, K. A. (2008). Children’s responses to interparental conflict: A meta-analysis of their
associations with child adjustment. Child Development, 79(6), 1942-1956.
Riksdagen. (2010). Beslut i korthet. Tisdag 22 juni 2010. Ny skollag (UbU21). Hämtad 2010-0908, från http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=7160&datum=6/22/2010
Sammons, P., Mortimore, P., & Thomas, S. (1996). Do schools perform consistently across
outcomes and areas? I J. Gray, D. Reynolds, C. Fitz-Gibbon & D. Jesson (Red.), Merging traditions: The future of research on school effectiveness and school improvement
(ss. 3-29). London: Cassels.
Sandahl, R. (2009). Mångfaldssatsningen: En satsning på mångfald eller en mångfald av
satsningar? Västerås/Eskilstuna: Mälardalens högskola.
116 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Sellström, E., Bremberg, S., Hjern, A., & Arnodsson, G. (2010). Association between unemployment and mental health: A follow-up study of psychiatric hospital admissions
among 3 million young adults. Manuscript.
SFS 2007:1349. Förordning (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Stockholm: Riksdagen.
Skolinspektionen. (2009a). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen
Skolinspektionen. (2009b). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2010). Undervisning vid hem för vård och boende. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2005a). Allmänna råd och kommentarer: Den individuella utvecklingsplanen.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2005b). Allmänna råd och kommentarer: Kvalitet i förskolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2006a). Hur används individuella utvecklingsplaner? En studie efter införandet
av nya bestämmelser. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006b). Redovisning av uppdrag om förslag till justeringar i grundskolans kursplaner. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006c). Redovisning av uppdrag om information om icke skolpliktiga ungdomar: Det kommunala uppföljningsansvaret. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006d). Redovisning av uppdrag till Statens skolverk att förbereda inrättande av
barn- och elevombud. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006e). Uppdrag att genomföra och redovisa informationsinsatser om de
allmänna råden för individuella utvecklingsplaner. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007a). Skolverkets lägesbedömning 2007: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007b). Skolverkets utbildningsinspektion: En sammanfattning av resultat och
erfarenheter under tre år. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007c). Statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem: Slutrapport. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008a). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008b). Allmänna råd och kommentarer: Den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008c). Skolverkets lägesbedömning 2008: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008d). Särskilt stöd i grundskolan: En sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008e). Tillgänglighet till skolans lokaler och valfrihet för elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009a). Allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009b). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09. PM Dnr 71-200973. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009c). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009d). En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2009. PM 2009-11-23,
Dnr 2009:00073. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009e). På tal om mobbning – och det som görs. Stockholm: Skolverket.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 117
Skolverket. (2009f). Redovisning av uppdrag om grövre våldsbrott i skolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2009g). Redovisning av uppdrag om kunskapsbedömning i särskola och särvux.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009h). Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2009i). Skolan och Aspergers syndrom. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009j). Skolverkets lägesbedömning. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009k). TIMSS Advanced 2008: Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad
matematik och fysik i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009l). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009m). Återrapportering av Skolverkets antidiskrimineringsstrategi. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010a). Attityder till skolan 2009. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010b). Attityder till skolan 2009: Elevernas och lärarnas attityder till skolan.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010c). Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010d). Om lärarfortbildningen. Hämtad 2010-05-25, från http://www.skolverket.se/sb/d/2862
Skolverket. (2010e). Pressmeddelande. Allt färre elever är behöriga till gymnasiet. Hämtad
2010-09-03, från http://www.skolverket.se/sb/d/3341/a/21132
Skolverket. (2010f). Redovisning av statsbidraget för försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning läsåret 2008/09. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010g). Redovisning av uppdrag om att rapportera om utveckling och insatser
på skolområdet med relevans för hälsan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010h). Redovisning av uppdrag om nationellt centrum för språk-, läs- och
skrivutveckling (NCSM och NCSS1). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010i). Redovisning av uppdraget att utvärdera statsbidraget för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010j). Regeringsuppdrag i särskild ordning. Hämtad 2010-05-10, från www.
skolverket.se/sb/d/1589
Skolverket. (2010k). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010l). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010m). Statistik avseende grundskolan. Skolverkets Internetbaserade resultatoch kvalitetsinformationssystem (SIRIS). Hämtad 2010-11-24, från http://siris.skolverket.
se/portal/page?_pageid=33,90309&_dad=portal&_schema=PORTAL
Skolverket. (2010n). Statistik avseende gymnasieskolan. Skolverkets Internetbaserade
resultat- och kvalitetsinformationssystem (SIRIS). Hämtad 2010-08-23, från http://siris.
skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90305&_dad=portal&_schema=PORTAL
Skolverket. (2010o). Årsredovisning 2009. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.
Skr 2009/10:166. Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken
och grunden för en strategi framåt. Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/12607
/a/143134
118 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Smith, C. A., & Farrington, D. P. (2004). Continuities in antisocial behavior and parenting
across three generations. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45(2), 230-247.
Socialstyrelsen. (2006a). Fördelning av medel till alkohol- och narkotikaförebyggande
åtgärder, ungdomsvård och missbrukarvård samt en sammanhållen vårdkedja år 2005:
Uppföljning av länsstyrelsernas medelsfördelning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2006b). Årsredovisning 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2007). Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskeraratt fara illa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2008a). Fördelning av medel till alkohol- och narkotikaförebyggande
åtgärder, ungdomsvård och missbrukarvård samt vårdöverenskommelsen för utveckling
av vården för personer med tungt missbruk år 2007: Uppföljning av länsstyrelsernas
medelsfördelning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2008b). Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: En
nationell inventering i kommuner och landsting. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009a). Att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning: Slutrapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009b). Barn och unga i familjer med missbruk: Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009c). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009d). Fördelningen av statliga utvecklingsmedel till länsstyrelserna
för utvecklingsarbete på området missbruk redovisas: Länsstyrelserna fördelar enligt
regeringens intentioner i år medlen främst till alkohol- och narkotikaförebyggande verksamhet. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010a). Barn och unga – insatser år 2009: Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010b). Föräldrastöd för familjer där barn eller vårdnadshavare har en
funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010c). Insatser för barn och familjer. Hämtad 2010-06-17, från http://
www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/insatser/barnochfamilj
Socialstyrelsen. (2010d). Olika former av föräldrastöd undersöks. Hämtad 2010-05-31, från
http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/olikaformeravforaldrastodundersoks
Socialstyrelsen. (2010e). Samhället är en dålig förälder. Hämtad 2010-07-22, från http://
www.socialstyrelsen.se/socialstyrelsenialmedalen/placeradebarn/samhalletarendaligforalder
Socialstyrelsen. (2010f). Situationen för familjer som har barn med funktionsnedsättning
eller vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Hämtad 2010-07-06, från http://www.
socialstyrelsen.se/regeringsuppdrag/situationenforfamiljersomharba
Socialstyrelsen. (2010g). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010h). Årsredovisning 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2010:64. Se de tidiga tecknen: Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och
skola. Delbetänkande av utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn.
Stockholm: Fritzes.
SOU 2010:95. Se, tolka och agera: Allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Fritzes.
STAD. (2010). Ungdomsstudien. Hämtad 2010-06-29, från http://www.stad.org/templates/
Page.aspx?id=165&epslanguage=SV
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 119
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Program för att förebygga psykisk
ohälsa hos barn: En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering.
Statens folkhälsoinstitut. (2005). Folkhälsopolitisk rapport 2005. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Slutrapport avseende regeringsuppdrag 2005–2007 om
spridning av kunskap och metoder som stärker det alkohol- och drogförebyggande
arbetet i skolan. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009a). 50-miljonersprojektet. Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Hämtad 2010-05-25, från http://www.fhi.se/
sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Regeringsuppdrag/50-miljonersprojektet/).
Statens folkhälsoinstitut. (2009b). Child day care center or home care for children 12-40
months of age: What is best for the child? A systematic literature review. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009c). Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009d). Förskola: Effekter på hälsa. Hämtad 2010-09-08, från
http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Forskola---effekter-pahalsa-/
Statens folkhälsoinstitut. (2009e). Länsrapport 2008. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009f). Skolan förebygger 2: Om uppdraget. Hämtad 2010-0525, från http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Regeringsuppdrag/
Skolan-forebygger-2/Om-uppdraget-/
Statens folkhälsoinstitut. (2009g). Särskilda uppdrag. Hämtad 2010-05-25, från http://www.
fhi.se/sv/Om-oss/Uppdrag-och-styrdokument/Regeringsuppdrag/Sarskilda-uppdrag/
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Föräldrastödsuppdraget. Hämtad 2010-05-31, från http://
www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Regeringsuppdrag/Foraldrastod/
Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa.
Hämtad 2010-07-15, från http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas halsa/
Regeringsuppdrag/Kartlaggning-psykisk-halsa/
Statens folkhälsoinstitut. (2010c). Länsrapport 2009. Ett urval figurer och tabeller. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010d). Regeringsuppdrag: Kartläggning av insatser för barn och
ungdomar i risksituationer. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010e). Skolan förebygger 2: Insatser. Hämtad 2010-05-25, från
http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Regeringsuppdrag/Skolanforebygger-2/Insatser/
Statens folkhälsoinstitut. (2010f). Skolbarns hälsovanor. Hämtad 2010-06-09, från http://
www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Skolbarns-halsovanor/
Statistiska centralbyrån. Statistikdatabasen. Hämtad 2010-08-31 från http://www.ssd.scb.
se/databaser/makro/start.asp?xu=C0783001&yp=fgvhts&lang=1&SSD=Sveriges+stati
stiska+databaser
Statistiska centralbyrån. (2010). Barns levnadsförhållanden. Hämtad 2010-08-26, från
http://www.scb.se/Pages/Product____261119.aspx
Steinberg, L., Lamborn, S. D., Darling, N., Mounts, N. S., & Dornbusch, S. M. (1994). Overtime changes in adjustment and competence among adolescents from authoritative,
authoritarian, indulgent, and neglectful families. Child Development, 65(3), 754-770.
120 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Stewart-Brown, S. (2008). Improving parenting: The why and the how. Archives of Disease
in Childhood, 93(2), 102-104.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009a). Projekt Pinocchio: Erfarenheter från ett
nationellt genombrottsprojekt med syfte att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år
som riskerar att utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. Stockholm: Sveriges
Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009b). Öppna jämförelser: Gymnasieskola 2009.
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010a). Modellområden: Psykisk hälsa barn och unga.
Hämtad 2010-05-25, från http://modellomraden.skl.se/web/psynk.aspx
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010b). Öppna jämförelser: Grundskola 2010. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010c). Öppna jämförelser: Gymnasieskola 2010.
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, & Statens folkhälsoinstitut. (2009).
Öppna jämförelser 2009: Folkhälsa. Västerås: Edita.
Ttofi, M. M., Farrington, D. P., & Baldry, A. C. (2008). Effectiveness of programmes to
reduce school bullying. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Ungdomsstyrelsen. (2006). Arbetsmarknadssatsningen: Att bryta ungdomars utanförskap på
arbetsmarknaden. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2007). Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2008a). Fokus 08: En analys av ungas utanförskap. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2008b). Ungdomsstyrelsens slutrapport: Insatser för unga i riskmiljöer.
Förebyggande och främjande ungdomsverksamhet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2010). Ung idag 2010. En beskrivning av ungdomars villkor. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
UNICEF Innocenti Research Centre. (2007). Child poverty in perspective: An overview of
child well-being in rich countries. A comprehensive assessment of the lives and well-being
of children and adolescents in the economically advanced nations. Florence: UNICEF.
Weich, S., Patterson, J., Shaw, R., & Stewart-Brown, S. (2009). Family relationships in childhood and common psychiatric disorders in later life: Systematic review of prospective
studies. British Journal of Psychiatry, 194(5), 392-398.
World Bank. (1993). World development report 1993: Investing in health. Oxford: Oxford
University Press.
Åkerström, B., & Nilsson, I. (2004). Samhällsstödet till barn och ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Östersund: Jämtlands läns landsting, FOU-Jämt.
Åström, K., & Reimer, A. (2008). Det blir nog bättre för barnen: Slutrapport i utvärderingen
av nationell försöksverksamhet med barnahus 2006–2007. Lund: Lunds universitet.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 121
Bilaga 1. Genomförda åtgärder 2004–2009
inom målområde 3
Miljön i hemmet — genomförda åtgärder och resultat
Här presenterar vi ett urval åtgärder som genomförts 2004–2009 i syfte att påverka
miljön i hemmet. Åtgärder för riskutsatta barn och ungdomar presenteras också,
av vilka en del syftar till att påverka hemmiljön och relationen mellan barn och
föräldrar.
Översikt och avgränsningar
Folkhälsopolitikens elva målområden berör alla barns och ungas uppväxtvillkor,
direkt eller indirekt. Många viktiga åtgärder är därför redovisade under andra målområden. Ett centralt exempel är familjers ekonomiska villkor, något som har stor
betydelse för hemmiljön och relationen mellan barn och föräldrar. Åtgärder inom
det området är presenterade under målområde 2. Andra faktorer som i hög grad
påverkar relationen mellan föräldrar och barn är föräldrars alkohol- och drogvanor. Åtgärder för att påverka dessa är främst presenterade under målområde 11,
men även i denna underlagsrapport när det gäller barn och ungdomar som växer
upp i hem där alkohol- och drogmissbruk förekommer. Framställningen fokuserar på åtgärder, företrädesvis regeringsuppdrag, som syftar till att förändra drivkrafter, påverkansfaktorer eller tillstånd. Kartläggningar, utredningar och undersökningar som ofta föregår beslut om sådana åtgärder nämns också, men främst i
anslutning till de mer utåtriktade insatserna. I avsnittet Miljön i förskola och skola
samt barns kompetenser presenteras också några centrala undersökningar under
en särskild rubrik. Andra insatser är mindre synliga i framställningen. Dit hör opinionsbildande arbete, informationsspridning och det arbete som remissinstanser
och deltagare i olika kommittéer som exempelvis Barnombudsmannen bedrivit för
att göra FN:s konvention om barnets rättigheter känd bland barn och ungdomar,
kommuner, landsting, regioner och professionella som kommer i kontakt med unga
(Barnombudsmannen, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009).
Åtgärderna presenteras kortfattat i en tabell och sedan följer mer beskrivande
texter. Ett avsnitt om riskutsatta barn och ungdomar presenteras endast i löpande
text.
122 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Åtgärder 2004—2009
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktorer som påverkas Resultat
Nationell strategi
för ett utvecklat
föräldrastöd
Nationell
Regeringen, Statens
folkhälsoinstitut,
landsting, kommuner, forskningslärosäten, ideella
organisationer m.fl.
lokala aktörer
Kvalitet på föräldraskapet, relationen
mellan barn och
föräldrar
(miljön i hemmet)
Pågående satsning
Spridning av
föräldrastödsprogram
Nationell
Regeringen, Statens
folkhälsoinstitut
Kvalitet på föräldraskapet, relationen mellan
barn och föräldrar
(miljön i hemmet)
Ökad spridning av och
intresse för föräldrastödsprogram
Regeringen,
Socialstyrelsen,
Örebro universitet
Kvalitet på föräldraskapet, relationen
mellan barn och
föräldrar (miljön i
hemmet)
Slutrapport lämnas
2013
Regeringen, Statens
folkhälsoinstitut,
kommuner, forskningslärosäten,
lokala aktörer
inkl. ideell sektor
Lärarnas arbetssätt,
miljön i skolan,
miljön i hemmet,
ANDT-bruk, fysisk
och psykisk hälsa
Pågående satsning
Regeringen,
Socialstyrelsen
Relationen mellan
barn och föräldrar
(miljön i hemmet)
Uppdraget är redovisat i september 2010.
Innehåller analys av
hur generella familjeoch föräldrastödsinsatser kan kompletteras samt hur befintliga
insatser till målgruppen kan effektiviseras.
Utvärdering av
föräldrastödsprogram
Lokalt sektorsöverskridande
hälsofrämjande
arbete för barn
och ungdomar
(50-miljonersprojektet)
Nationell
Kunskapsöversikt
om situationen
för familjer med
barn med funktionsnedsättning
och familjer där
vårdnadshavare
har en funktionsnedsättning
Stärkt barnperspektiv i verksamhet enligt LSS
Nationell
Regeringen
Relationen mellan
barn och föräldrar
(miljön i hemmet)
Lagförslag, lagen
förväntas träda i kraft
2011
Åtgärder mot hedersrelaterat våld
och förtryck,
våld i samkönade
relationer, m.m.
Nationell
Regeringen, flera
centrala myndigheter, länsstyrelser
Relationen mellan
barn och föräldrar
(miljön i hemmet).
Handlingsplanen har
resulterat i ett stort antal aktiviteter, en högre
kunskapsnivå samt
en bättre struktur för
arbetet både inom och
mellan myndigheter.
Åtgärder för
riskutsatta barn
och ungdomar
Se nedan
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 123
Den nationella strategin för föräldrastöd
Regeringen utformade år 2009 Den nationella strategin för föräldrastöd – en vinst
för alla (Regeringskansliet, 2009). Strategin syftar till att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar för att reducera psykosomatiska symptom
som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk bland ungdomar
i skolåldern. Målet är att alla föräldrar ska erbjudas samma möjligheter till stöd
och hjälp under barnets uppväxt (0–17 år) genom ökad samverkan mellan aktörer
vars verksamhet riktar sig till föräldrar samt med ett ökat antal hälsofrämjande
arenor och mötesplatser för föräldrar. Det föräldrastöd som erbjuds ska bygga på
vetenskap. Strategin är tänkt att inspirera kommuner och landsting att utveckla
föräldrastöd och att vara ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och
utvecklingsarbetet. I strategin framhålls vikten av samverkan och även idéburna
organisationer och andra lokala aktörer lyfts fram. Enligt föräldrastödsutredningen
ska det framtida föräldrastödet vara intressant även för de föräldrar som från början inte är lika motiverade eller intresserade. Stödet ska också utformas så att det
når alla föräldrar oavsett om man är mamma eller pappa, ensamstående med barn,
om man har utländsk bakgrund eller om man är förälder till ett barn med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut fick med anledning av den nationella strategin för föräldrastöd i uppdrag att fördela 70 miljoner kronor i stimulansbidrag
till ett urval kommuner. Kommunerna ska i samarbete med forskningslärosäten
utveckla strategier för föräldrastödet i enlighet med strategin (Statens folkhälsoinstitut, 2009e). Som ett led i regeringsuppdraget har Statens folkhälsoinstitut även
anordnat ett dialogforum kring föräldrastöd. Syftet med konferensen var att utbyta
erfarenheter, inspirera och sprida goda exempel på det lokala utvecklingsarbete som
pågår kring föräldrastöd. Konferensen hölls i december 2010. I regeringsuppdraget
om ett utvecklat föräldrastöd ingår även att utveckla och ansvara för ett webbaserat system som erbjuder kommuner en möjlighet att göra öppna jämförelser avseende föräldrastöd utifrån strategins definition av föräldrastöd, dess mål och delmål.
Uppdraget inleddes under 2009 och ska avrapporteras i juni 2012.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt om situationen för familjer med barn med funktionsnedsättning och familjer där vårdnadshavare har en funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2010f). I översikten analyserar
Socialstyrelsen hur generella familje- och föräldrastödsinsatser kan kompletteras,
samt hur befintliga insatser till målgruppen kan effektiviseras för att skapa förutsättningar för ett familjeliv där föräldrar och barn kan utvecklas som individer och
i gemenskap. Uppdraget redovisades hösten 2010 (Socialstyrelsen, 2010b).
Spridning av föräldrastödsprogram
Statens folkhälsoinstitut hade under 2001–2004 i uppdrag att samla in, analysera
och sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan utformas (Bremberg,
2004). Sedan dess har en ökad spridning av föräldrastödsprogram skett i landet,
bland annat inom ramen för uppdraget Skolan förebygger som drevs av Statens
124 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
folkhälsoinstitut 2005–200720 och Alkoholkommittén 2001–2007 (Alkoholkommittén, 2008). I en rapport från Statens folkhälsoinstitut (Lager & Bremberg, 2008)
beskrivs spridningen av föräldragrupper i förskole- och skolåldern. Resultaten är grundade på förhållanden i ett urval svenska kommuner inklusive storstäderna. Skattningar
pekar, med vissa förbehåll, mot att 56 procent av Sveriges föräldrar år 2008 bodde i
kommuner där det förekom evidensbaserade metoder21 för föräldrar med barn i åldern
2–9 år. Omfattningen av dessa gruppverksamheter motsvarade 2008 ungefär 5 procent
av en årskulls storlek. Motsvarande omfattning 2006 beräknades till 3 procent och för
2004 var siffran 1 procent. Vidare beräknas 83 procent av föräldrarna år 2008 ha bott
i kommuner där det förekom evidensbaserade metoder för föräldrar med barn i åldern
10–15 år. Omfattningen av dessa verksamheter motsvarade 2008 cirka 30 procent av
en årskull, vilket är en ökning jämfört med 2006 då motsvarande andel var 10 procent
och 2004 då omfattningen utgjorde 1 procent av årskullen. Statens folkhälsoinstitut
genomförde vidare 2008 på uppdrag av regeringen en kartläggning av föräldrars erfarenhet och intresse av föräldrastöd (Eriksson & Bremberg, 2008). Rapporten visar att
det i dag finns fler föräldrar som är intresserade av att gå föräldrastödsutbildningar än
föräldrar som har erfarenhet av att ha deltagit i sådan.
Statens folkhälsoinstitut samlar årligen in uppgifter från länsstyrelser och kommuner om tillsynsarbetet enligt alkohol- och tobakslagen och om kommunernas övriga alkohol- och drogförebyggande arbete. Dessa uppgifter sammanställs
i Länsrapport. Insamlingen innehåller bland annat frågor om ett antal specificerade föräldrastödsmetoder som används i alkohol- och drogförebyggande syfte.
Uppgifterna innehåller information om vilka kommuner som angett att de använder
någon metod samt en uppskattning av i vilken omfattning metoden används inom
kommunen. Vid insamlingen av uppgifter för år 2009 uppgav drygt 70 procent
av 239 svarande kommuner att de har föräldraprogram om alkohol och droger i
årskurs 6–9 (med för programmet utbildade handledare). Vidare uppgav drygt 90
procent av 209 svarande kommuner att de använder någon eller några av de elva
metoder som är specificerade i enkäten. Det har inte skett någon större förändring
av spridningen av de specificerade föräldrastödsprogrammen mellan 2008 och 2009
(Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Utöver de metoder som efterfrågas i enkäten kan
kommunerna arbeta med andra metoder eller med föräldrastöd i dess vidare bemärkelse, det vill säga såsom föräldrastöd definieras i Nationell strategi för ett utvecklat
föräldrastöd – En vinst för alla. Föräldrastöd beskrivs där som ”en aktivitet som ger
föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling
och/eller stärker föräldrars sociala nätverk”.
20.Se vidare under Genomförda åtgärder och resultat inom miljön i förskolan, skolan och barns
kompetenser.
21.I rapporten förklaras begreppet evidensbaserade metoder på följande sätt: Metoder med dokumenterad nytta, eller så kallade evidensbaserade metoder, är metoder eller strategier som har
visats vara verksamma i studier med kontrollgrupper. Det är studier där man kan jämföra
utfall i en grupp som deltagit i insatsen med utfall i en grupp som inte deltagit, men där grupperna för övrigt är lika och har behandlats på ett liknande sätt.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 125
Utvärdering av föräldrastödsprogram
Flera av de föräldrastödsprogram som används i Sverige har utvärderats i andra länder men inte i en svensk kontext. Under senare år har dock svenska utvärderingar av
föräldrastödsprogram och andra förebyggande program genomförts eller påbörjats.
Regeringen beslutade hösten 2008 att finansiera en omfattande utvärdering av fem
föräldrastödsprogram som är vanligt förekommande i Sverige. Via Socialstyrelsen
fick Örebro universitet uppdraget att undersöka hur effektiva programmen är när
det gäller att minska barns psykiska ohälsa och sociala problem och att stärka föräldraskapet (Socialstyrelsen, 2010d). En slutrapport ska publiceras senast i januari
2013. Ytterligare utvärderingar av program för föräldrar görs av exempelvis STAD
(Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) i Stockholms läns landsting, i
samarbete med bland annat Karolinska institutet (STAD, 2010). I underlagsrapportens sammanfattande analys är även utvärderingar publicerade 2010 beskrivna.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i en systematisk litteraturöversikt bedömt det vetenskapliga stödet för 33 program som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn, däribland föräldrastödsprogram (Statens beredning
för medicinsk utvärdering, 2010). Enligt SBU:s definition av evidens så har sju av
dessa ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen. Det är de
riktade föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple-P, familjestödsprogrammet Family Check Up (indikerad prevention) samt skolprogrammen Good
Behavior Game (universell prevention), Coping Power (indikerad prevention),
Coping With Stress (indikerad prevention) och FRIENDS (universell prevention).
Vid Socialstyrelsen pågår även en granskning av det vetenskapliga stödet för effekter
av en rad föräldrastödsprogram och andra program som syftar till att stödja unga
och deras familjer, liksom av program för användning i skolmiljö (Socialstyrelsen,
2010c).
Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar
På uppdrag av regeringen fördelade Statens folkhälsoinstitut år 2009 medel till sex
kommuner för lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). Satsningen pågår 2009–2011 och totalt 50 miljoner har avsatts
till kommunerna. Syftet med projektet är att dels främja barns och ungas psykiska
och fysiska hälsa, dels generera kunskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Arbetet ska vila på en
vetenskaplig grund och ske i nära samarbete med forskningslärosäte.
Stärkt barnperspektiv för verksamhet enligt LSS
Regeringen har i propositionen Personlig assistans och andra insatser – åtgärder
för ökad kvalitet och trygghet föreslagit att barnperspektivet stärks när det gäller
personlig assistans och verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade) (Regeringens proposition 2009/10:176). Åtgärderna i propositionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Redan i 2003 års regleringsbrev
fick Riksförsäkringsverket regeringens uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen
126 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
kartlägga och analysera hur tillämpningen av barns rätt till personlig assistans och
assistansersättning utvecklats (Socialdepartementet, 2002). Uppdraget redovisades
2004 (Riksförsäkringsverket, 2004). En parlamentarisk kommitté tillsattes vidare
2004 med uppdraget att göra en översyn av personlig assistans för vissa personer
med funktionshinder. Kommittén lämnade 2008 sitt slutbetänkande Möjlighet att
leva som andra: Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialstyrelsen och Specialpedagogiska institutet har dessutom
haft i uppdrag att i samverkan med Statens skolverk och Specialskolemyndigheten
tydliggöra ansvarsfördelningen och effektivisera samverkan mellan huvudmän när
det gäller stödet till barn och unga med funktionshinder (Socialstyrelsen, 2006b).
I rapporten Ansvar för samverkan – helhetsperspektiv på samhällets stöd till barn
och unga med funktionshinder redovisas de svårigheter som identifierats och
exempel på lösningar ges (Socialstyrelsen & Specialpedagogiska institutet, 2005).
År 2004 lämnade Socialstyrelsen en redovisning till regeringen av tillståndet och
utvecklingen vad gäller stöd och service till personer med funktionshinder, med en
särskild belysning av situationen för barn med funktionshinder och deras anhöriga
(Socialstyrelsen, 2005).
Hedersrelaterat våld och förtryck
Under perioden 2003–2007 skedde en satsning med 180 miljoner kronor för att bistå
flickor och pojkar samt unga kvinnor och män som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck från sina nära anhöriga. En stor del av medlen har fördelats till länsstyrelserna för förebyggande åtgärder, bland annat utbildning och attitydpåverkande insatser. I uppdraget till länsstyrelserna i de tre storstadslänen ingår
att lämna stöd till att skyddat boende inrättas eller utvecklas. Centrala myndigheter som Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket,
Ungdomsstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och Samarbetsnämnden för
statsbidrag till trossamfund har fått i uppdrag att förbättra kunskaperna och öka
medvetenheten om problemet hos dem som kommer i kontakt med utsatta ungdomar (Regeringens proposition 2006/07:1).
Ungdomsstyrelsen fick i mars 2007 uppdraget att fortsätta genomföra insatser
mot hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat i form av en nationell utbildning av tjejjourernas medarbetare i frågor som rör hedersrelaterat våld (Regeringen,
2007b). Ungdomsstyrelsen fick vidare samma år i uppdrag att genomföra utbildningar riktade till anställda i kommuner som har en samordnande roll för fritidsverksamhet, socialtjänst och skola. Utbildningarnas syfte är att förebygga dels mäns
våld mot flickor och unga kvinnor, dels hedersrelaterat våld (Regeringens proposition
2007/08:1). Under hösten 2007 fattade så regeringen beslut om en handlingsplan
för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld
i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39). Totalt satsas drygt en miljard kronor på
56 olika åtgärder under mandatperioden. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare,
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 127
ökad samverkan samt ökade kunskaper (Regeringen, 2010a). Handlingsplanen har
ett tydligt ungdomsperspektiv och omfattar både förebyggande och andra åtgärder riktade till unga (Regeringskansliet, 2008). Brottsförebyggande rådet (Brå) har
regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera handlingsplanen och lämnade 2010
en första delrapport (Lundgren, Holmberg, Jönsson, & Sackemark, 2010). Enligt
delrapporten är Brå:s övergripande bild att planen inneburit ett betydelsefullt startskott för utvecklingen av ett bättre arbete för att förebygga våld mot kvinnor och
hedersrelaterat våld och förtryck och för att stödja dem som utsatts. Myndigheten
konstaterar samtidigt att tre år är en kort tid för att utveckla och förändra och att
det som i första hand genomförts är insatser för att utbilda olika personalkategorier
som möter de utsatta grupperna i sitt arbete. Den forskning som ska ge en bättre
kunskapsbas om verksamma metoder har ännu inte färdigställts och det är osäkert
hur mycket man hunnit utveckla och förbättra de konkreta förebyggande och stödjande insatserna. Uppdraget slutredovisades i december 2010 (Brottsförebyggande
rådet, 2010b). Brå konstaterar i sin redovisning att med handlingsplanen har regeringen på ett kraftfullt sätt satt fokus på mäns våld mot kvinnor och på hedersrelaterat våld och förtryck. Handlingsplanen har resulterat i ett stort antal aktiviteter, en
ökad medvetenhet om vikten av att arbeta med dessa frågor, en högre kunskapsnivå
samt en bättre struktur för arbetet både inom och mellan myndigheter. Det går ännu
inte att se någon tydlig minskning av antalet kvinnor som uppger att de blivit utsatta
för våld av en man under det senaste året. Brå påpekar att det är rimligt att anta att
det dröjer ett tag innan insatserna i planen kan få fullt genomslag och att eventuella
minskningar kan ses först om ett par år.
Åtgärder för riskutsatta barn och ungdomar
Under senare år har flera åtgärder vidtagits för att upptäcka och stödja barn som riskerar att utveckla ohälsa. I texten som följer används olika begrepp för att beskriva
målgruppen eller målgrupperna, exempelvis barn i utsatta hemmiljöer, unga i riskzon etc. Gemensamt för de aktuella barnen och ungdomarna är dock närvaro av
olika riskfaktorer eller frånvaro av vissa skyddsfaktorer som sin tur kan leda till
utveckling av ohälsa.
Statens folkhälsoinstitut har, inom ramen för ett regeringsuppdrag att kartlägga
insatser för barn och ungdomar i risksituationer, i en rapport beskrivit flera av de
åtgärder som genomförts under 2004–2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
I rapporten redovisas också institutets första kartläggning inom uppdragets ram.
Åtgärder för riskutsatta barn och ungdomar bedrivs inom många arenor. De
riktar sig mot både uppväxtmiljöer och faktorer hos individen som kan innebära en ökad risk för psykisk men även fysisk ohälsa. I det följande nämns
exempel på åtgärder som genomförts 2004–2009. Det är inte möjligt att ge en
heltäckande bild av alla satsningar inom detta område och ytterligare information finns i ovan nämnda rapport från Statens folkhälsoinstitut, samt hos aktörer som Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Polisen, Brottsförebyggande rådet,
Skolverket, Ungdomsstyrelsen länsstyrelserna m.fl. myndigheter, liksom Sveriges
128 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Kommuner och Landsting (SKL), enskilda landsting och kommuner samt ideella
organisationer som arbetar inom området.
Barn och ungdomar i utsatta hem- och familjesituationer
Socialstyrelsen har under 2004 fördelat statsbidrag till ideella organisationer
verksamma inom det sociala området, bland annat till verksamhet för utsatta
barn och deras familjer samt verksamhet mot våld mot kvinnor (Socialstyrelsen,
2005). Myndigheten har 2004–2009 även haft en rad andra uppdrag för att stödja
våldsutsatta kvinnor och deras barn, bland annat genom stöd till kvinnojourer
(Socialstyrelsen, 2010e).
Statliga utvecklingsmedel för åtgärder inom alkohol- och narkotikaområdet
har också fördelats till kommunerna via länsstyrelserna under flera år. En del har
gått till tidiga insatser för barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykisk
ohälsa och till barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer
(Socialstyrelsen, 2006a, 2008a, 2009b). Under 2009 och 2010 har Statens folkhälsoinstitut haft uppdraget att fördela medel till länsstyrelserna på ett sådant sätt
att goda förutsättningar skapas för kommunerna att utveckla alkohol- narkotika-,
dopnings- och tobaksförebyggande insatser (Regeringen, 2009a, 2010b). Statens
folkhälsoinstitut och länsstyrelserna ska eftersträva att minst två tredjedelar av
bidragsbeloppet används till kommunernas förebyggande insatser för barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykisk ohälsa, barn i familjer där våld och
övergrepp mellan vuxna förekommer samt för missbrukande kvinnor som utsätts
för våld. Regeringen har även genom uppdrag till Statens folkhälsoinstitut fullt ut
finansierat länssamordnare i samtliga län. Utvärderingar visar att länssamordnarna
i hög grad har bidragit till att stimulera en utveckling av det förebyggande arbetet
i kommunerna.
Socialstyrelsen har under senare år arbetat med att utveckla ett systematiskt och
enhetligt system för utredning och uppföljning inom den sociala barnavården i projektet Barns behov i centrum (BBIC), samt med att förbättra statistik och indikatorer
för uppföljning av den sociala barn- och ungdomsvården (Socialstyrelsen, 2006b).
Myndigheten har också genom föreskrifter, allmänna råd och handböcker gett stöd
för socialtjänstens arbete med utsatta barn (Socialstyrelsen, 2008c). Ett exempel är
regeringsuppdraget att ta fram och sprida ett vägledande material om verksamma
metoder i stödjande verksamhet som riktar sig till barn och unga som lever i familjer
med missbruks- eller beroendeproblem. Uppdraget genomfördes i samarbete med
Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) (Socialstyrelsen, 2009a).
Socialstyrelsen har i sin verksamhet även uppmärksammat barn till föräldrar med
psykisk sjukdom, föräldrar med utvecklingsstörning, ensamkommande flyktingbarn, asylsökande barn och barn som vistas på hem för vård eller boende (HVB)
respektive i familjehem (Socialstyrelsen, 2006b, 2010g). Myndigheten fick 2008
regeringens uppdrag att initiera ett nationellt projekt för att utbilda psykiatrins
och primärvårdens personal i Beardslees familjeinterventionsmetod (Regeringen,
2008a). Metoden riktar sig till målgruppen barn till föräldrar med psykisk sjukdom.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 129
Alkoholkommittén som var verksam mellan 2001 och 2007 genomförde en rad satsningar för riskutsatta barn och ungdomar (Alkoholkommittén, 2008). Kommittén
gav exempelvis år 2004 ut boken Om barnen i missbrukets skugga: Vad kan du göra
i din kommun? (Alkoholkommittén, 2004). I september 2007 anordnade kommittén vidare, i samarbete med folkhälsoministern, den nationella satellitkonferensen
Dags för barnen. Konferensen vände sig till politiker, tjänstemän, forskare, ideella
organisationer m.fl. och var en markering av att insatser för barn i riskmiljöer ska
prioriteras.
Även Barnombudsmannen (BO) arbetar för att uppmärksamma riskutsatta barn,
bland annat genom att göra FN:s konvention om barnets rättigheter känd inom och
utanför Sverige. I rapporten Straffa inte barnet som publicerades 2004 uppmärksammas situationen för barn som har föräldrar som frihetsberövats (Barnombudsmannen,
2004). Under 2010 har myndigheten bland annat översatt barnkonventionen till olika
minoritetsspråk och tillgängliggjort konventionen för personer med funktionsnedsättning och tagit reda på barns och ungdomars åsikter om sin vistelse i familjehem
och så kallade HVB-hem22. Barnombudsmannen har lyft fram situationen för ungdomar på särskilda ungdomshem genom att samla in och sammanställa information
från dessa ungdomar under 2009 (Barnombudsmannen, 2010).
Samverkan kring riskutsatta barn
År 2004 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag som innebar att i samarbete
med Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling ta fram en strategi för
samverkan när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen,
2007).
Vidare beslutade regeringen i februari 2005 att Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen under perioden 2006–2007
tillsammans skulle medverka till etablering av försöksverksamheter, så kallade
barnahus. Barnahusen innebär att myndigheter samverkar under samma tak vid
utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. Syftet med
etableringen av barnahus var dels att barnanpassa utredningarna så att barnet
kan komma till ett ställe och inte i onödan genomgå upprepade förhör och intervjuer, dels att höja kvaliteten i utredningarna genom att myndigheter samverkar.
22.Under 2010 har BO haft i uppdrag att översätta FN:s konvention om barnets rättigheter
(barnkonventionen) till de nationella minoritetsspråken meänkieli (som pratas i Tornedalen),
samiska, romani chib och jiddisch. Barnkonventionen finns redan på minoritetsspråket finska.
I uppdraget ingick även att göra barnkonventionen tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, att producera en barnanpassad version av konventionen samt att ta fram
en plan för spridning av materialet. (Barnombudsmannen 2010-02-04. Barnkonventionen
på minoritetsspråk. Hämtad 2010-07-12 från http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.
aspx?pageid=7604). Regeringen har även beslutat att ge Barnombudsmannen i uppdrag att
under 2010 inhämta barn och ungdomars åsikter om och erfarenheter av vistelse i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) (Barnombudsmannen 2010-03-11. Nytt uppdrag:
Lyssna på barn i familjehem och HVB-hem. Hämtad 2010-07-12 från http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=7639)
130 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Satsningen har utvärderats vid Lunds universitet och en slutrapport presenterades i
februari 2008 (Åström & Reimer, 2008).
Myndigheten för skolutveckling (MSU)23 genomförde 2006 en kartläggning av
lärande exempel i femton kommuner om samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och barnpsykiatri i fall där barn far illa eller riskerar att fara illa (Skolverket,
2010f). Skolverket avslutade senare ett regeringsuppdrag om samverkan mellan
nämnda aktörer. Inom uppdraget fördelades 100 miljoner kronor till projekt spridda
över hela landet. Ett stödmaterial har producerats liksom en utvärderingsrapport
(Skolverket, 2009c). Regeringen tillsatte vidare 2009 en utredning om översyn av
skolans arbete med utsatta barn (Dir. 2009:80; Dir. 2010:18). Uppdraget avrapporterades i december 2010 (SOU 2010:95).
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver under 2009–2011 det så kallade
Modellområdesprojektet, som syftar till att synkronisera åtgärderna för barns och
ungdomars psykiska hälsa i fjorton områden runt om i landet. Inom satsningen
ska praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder tas fram.
Målet är att barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet, vilket
kan handla om samverkan mellan exempelvis skola, socialtjänst och sjukvård som
tillsammans ger hjälp på rätt nivå (Sveriges kommuner och landsting, 2010).
Unga i riskzon
Ungdomsstyrelsen hade 2006–2008 regeringens uppdrag att stärka kvaliteten i ungdomsarbetet i landet, bidra till kompetensutveckling, stärka föreningslivets sociala
insatser för unga samt utveckla drogfria mötesplatser. Inom ramen för uppdraget
fördelades cirka 113 miljoner kronor till 229 projekt. Bidragsansökningar kom från
både offentliga aktörer och föreningslivet. Ungdomsstyrelsen anser att satsningen
i hög grad har bidragit till att det förebyggande och främjande ungdomsarbetet
stärkts och utvecklats (Ungdomsstyrelsen, 2008b). Ungdomsstyrelsen har i en rad
andra regeringsuppdrag under 2004–2009 kartlagt villkoren för ungdomar som på
olika sätt befinner sig i en utsatt situation. År 2007 fick myndigheten i uppdrag att
göra en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom området hälsa och utsatthet (Ungdomsstyrelsen, 2007). Resultatet presenterades 2008 av
ett annat regeringsuppdrag (IJ2007/3407/UNG) där Ungdomsstyrelsen redovisade
en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor och ungas upplevelse av sin situation i utanförskapsområden. Analysen var gjord utifrån intervjuer med ungdomar
från fyra geografiska områden (Ungdomsstyrelsen, 2008a). Gemensamma faktorer
för områdena var låg inkomstnivå bland de boende, flera invånare beroende av
försörjningsstöd och minst hälften av invånarna födda utanför Sverige. År 2008
fick myndigheten i uppdrag att fördjupa analysen med inriktning på utbildning och
arbete (Regeringen, 2008b).
23.Myndigheten för skolutveckling avvecklades 2008 och verksamheten för nationell skolutveckling förlades till Skolverket.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 131
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Institutet för utveckling av metoder
i socialt arbete (IMS) drev 2007–2009 Projekt Pinocchio, vars syfte var att förhindra att barn utvecklar normbrytande beteende (Sveriges kommuner och landsting,
2009c). IMS fick vidare 2007 i uppdrag att sammanställa kunskap om verkningsfulla behandlingsmetoder som kan användas i socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare och har publicerat en systematisk sammanställning av sådana insatser
(Söderholm Carpelan et al., 2008).
Under sin verksamma tid mellan 2002 och 2007 arbetade Mobilisering mot narkotika (MOB) för att förebygga narkotikaanvändning bland ungdomar på olika
sätt, bland annat i den så kallade Trestadssatsningen (Mobilisering mot narkotika,
2007).
Brottsförebyggande rådet (Brå) arbetar brottsförebyggande och har i flera satsningar fokuserat på unga som begår eller riskerar att begå brott. Ett exempel är
ett uppdrag från regeringen att i samarbete med Säkerhetspolisen sammanställa en
rapport om våldsam extremism i Sverige inom vit maktmiljön och den autonoma
miljön. Syftet var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan ligga till grund för att
utforma strategier och konkreta åtgärder som motverkar denna typ av brottslighet. Uppdraget slutfördes 2009 (Korsell et al., 2009). Brå har även på regeringens
uppdrag skrivit en kunskapssammanställning om orsaker till brott bland unga samt
metoder att motverka en kriminell utveckling (Shannon & Ring, 2009). Barn och
ungdomar kan också utsättas för brott av olika slag. För att få en uppfattning om
vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet genomförde Brå på uppdrag av
regeringen en kartläggning som presenterades 2007 (Shannon, 2007).
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar
En rad satsningar rörande barn och ungdomars psykiska hälsa har genomförts
under senare år och av olika aktörer. Stora satsningar har även gjorts för befolkningen som helhet. Exemplen på åtgärder som tas upp nedan har fokus på unga.
Socialstyrelsen fick 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av
svårare psykisk ohälsa (Regeringen, 2007a). Utvecklingscentrum för barns psykiska
hälsa (UPP) har bland annat inventerat vilka metoder som används i kommuner och
landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för
barn och unga som riskerar att utveckla allvarlig psykisk ohälsa (Socialstyrelsen,
2008b)24
24.UPP publicerade våren 2010 fem kunskapssammanfattningar som berör olika områden –
ledsna barn, ängsliga och oroliga barn, barn som utmanar, barn som tänker annorlunda och
barn som utsätts för fysiska övergrepp.
132 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
I slutet av 2008 antog SKL:s styrelse ett positionspapper för förbundets arbete
rörande barns och ungas psykiska hälsa. Positionspapperet innehåller sexton ställningstaganden om allt ifrån hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder
till åtgärder för att möta psykisk ohälsa, samt åtgärder för att minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder (Sveriges kommuner och landsting, 2009b).
Förbundet åtog sig vidare, i en överenskommelse med regeringen 2007, att undersöka förutsättningarna för en förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar med
psykisk ohälsa. Arbetet avslutades i december 2008 (Sveriges kommuner och landsting, 2008). En ny överenskommelse för 2009–2011 har ingåtts mellan regeringen
och SKL. Överenskommelsen rör förändringsarbete inom första linjens vård och
omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom.
Socialstyrelsen fick 2009 i uppdrag att fördela 214 miljoner kronor för att stödja
huvudmännen i arbetet med att förbättra tillgängligheten till rätt insatser för barn
och unga med psykisk ohälsa (Regeringen, 2009c). Socialstyrelsen har även för
2010 på uppdrag av regeringen betalat ut 30,5 miljoner kronor för att finansiera ett
förändringsarbete avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar
med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, enligt den överenskommelse som träffats mellan regeringen och SKL (Regeringen, 2009b). Även under 2007 och 2008
satsade regeringen på förbättrad tillgänglighet till hälso- och sjukvård för barn och
unga med psykisk ohälsa genom att 424 miljoner kronor betalades ut till landstingen (Socialstyrelsen, 2010a).
Unga i prostitution och människohandel
Den 10 juli 2008 fattade regeringen beslut om en handlingsplan mot prostitution
och människohandel för sexuella ändamål (Skr 2007/08:167). I handlingsplanen
uppmärksammas bland annat behovet av ytterligare kunskap om antalet barn och
ungdomar med erfarenhet av prostitution samt ungas behov av relevant information och möjligheter att diskutera dessa frågor med varandra och med vuxna. För
att möta behoven fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att genomföra
en studie bland unga mellan 13 och 25 år om deras erfarenheter av och attityder till sexuell exponering och sexuellt utnyttjande via Internet och andra medier.
I uppdraget ingick också att efter studien utforma ett metodmaterial samt utbildningsinsatser för att stärka det förebyggande arbetet och öka kunskapen i dessa
frågor hos personer som arbetar med ungdomar. Uppdraget är genomfört under
2008–2010 (Regeringens proposition 2008/09:1; Ungdomsstyrelsen, 2011). Sedan
2009 erbjuder Ungdomsstyrelsen längre och kortare utbildningar på temat unga,
sex och internet. Den fördjupade 3-dagarsutbildningen kommer även att genomföras vid tre tillfällen under 2011.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 133
Miljön i förskola och skola och barns kompetenser
– genomförda åtgärder och resultat
Nedan presenteras ett urval av åtgärder som genomförts 2004–2009 i syfte att
påverka miljön i förskolan och skolan samt barns kompetenser.
Översikt och avgränsningar
Liksom när det gäller miljön i hemmet fokuserar framställningen på åtgärder som
syftar till att förändra drivkrafter, påverkansfaktorer eller tillstånd. I redovisningen
ingår både övergripande reformer och mer avgränsade åtgärder, exempelvis statsbidrag till utbildning av personal. Framställningen är inriktad på åtgärder som har
en nära koppling till den faktor som ska påverkas, men kartläggningar, utredningar
och undersökningar tas också upp där det är relevant samt under en särskild rubrik.
Skolverkets rapportering till Statens folkhälsoinstitut (Skolverket, 2010f) har varit
vägledande vid urvalet av åtgärder som Skolverket genomfört.
Åtgärderna presenteras kortfattat i en tabell som följs av mer beskrivande texter.
Undantag är ett avsnitt om kartläggningar, utredningar och undersökningar som
inte presenteras i tabell utan endast i löpande text.
134 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Åtgärder under 2004—200925
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktorer som påverkas Resultat
Förslag till
ny skollag
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Skolans organisation,
lärarnas arbetssätt,
(pedagogiska) miljön
i förskolan och
skolan, barns och
ungas kompetenser,
fysisk och psykisk
hälsa
Den nya skollagen beslutades av
riksdagen 22 juni 2010, trädde i
kraft 1 augusti 2010 och ska til�lämpas på utbildningar från och
med 1 juli 2011.
Förskolelyftet
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
lärosäten,
enskilda utbildningsanordnare, skolhuvudmän
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Pågående satsning.
Statsbidrag för
personalförstärkning i förskolan
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
kommuner
Miljön i skolan och
fritidshemmet
Antal barn per årsarbetare sjönk i
91 procent av kommunerna 2005
och i 95 procent av kommunerna
2006.
Maxtaxa och
allmän förskola
m.m. – reform
och riktat statsbidrag
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
kommuner
Tillgänglighet till förskoleverksamhet och
skolbarnomsorg,
(barns kompetenser)
Den ökade tillgängligheten till förskola verkar ha haft stor effekt för
barn till föräldralediga. Andelen
inskrivna barn vid fritidshem
(6–9 år) har också ökat. Mindre
effekt noteras för barnens närvarotider.
Allmänna råd
och kommentarer för kvalitet i
förskolan
Nationell
Skolverket
(Pedagogiska) miljön
i förskolan, barns
kompetenser
Allmänna råd har tagits fram.
Utbildning för
rektorer och
förskolechefer
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, Skolverket,
lärosäten,
skolhuvudmän
(Pedagogiska) miljön
i förskolan och skolan
Pågående satsning.
25.Gränsen mellan påbörjade och avslutade åtgärder är inte helt enkel att dra eftersom arbetet
med förbättringar på olika områden är en pågående process där ett regeringsuppdrag ofta
leder till ett annat eller utvidgas och förlängs.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 135
Statsbidrag
m.fl. åtgärder
för arbete med
basfärdigheterna
läsa, skriva och
räkna
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
skolhuvudmän
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
I redovisning av regeringsuppdraget konstateras att det är omöjligt
att mäta effekter av satsningar
som denna och att det kommer
att dröja flera år innan effekterna
blir synliga i elevernas resultat.
Enstaka rapporteringar om synbara resultat på individnivå har
dock lämnats från skolhuvudmännen.
Kompetensutveckling och
andra utvecklingsinsatser
inom naturvetenskap och
teknik
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, Skolverket,
lärosäten,
skolhuvudmän,
skolor, science
centra, företag,
nationella resurscentra,
Kungl. Vetenskapsakademien
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Insatser inom området ska slutredovisas senast den 31 december
2011.
Lärarlyftet
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
lärosäten,
skolhuvudmän
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Pågående satsning. I löpande
uppföljning och enkät anger en
stor majoritet att de fått ökade
ämneskunskaper respektive ämnesdidaktisk kompetens samt att
de har eller avser att förändra sitt
sätt att lära ut respektive vad de
lär ut.
Statsbidrag till
personalförstärkning i skola och
fritidshem
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
kommuner
Miljön i skolan och
fritidshemmet
Personaltätheten har ökat med
knappt 11 procent i skolor och
fritidshem under bidragsperioden.
Vissa förbättringar av elevers
resultat har skett, men det går inte
att säga i vilken mån det beror på
statsbidraget.
Individuella
utvecklingsplaner (IUP)
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Barns kompetenser
Uppföljning av IUP-bestämmelser
visar bland annat att lärare samtalar om elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet sätt samt
formulerar utvecklingsmål som är
kopplade till läroplanens mål.
Åtgärder för
elever i behov av
särskilt stöd
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, Skolverket
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Kunskapsspridning har genomförts och allmänna råd har tagits
fram.
136 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Översyn av skolans arbete med
utsatta barn
Nationell
Regeringen
Barns kompetenser,
skolans organisation,
lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
miljön i förskolan
och skolan, miljön
i hemmet, psykisk
hälsa
Utredningen ger en samlad bild
av hur skolan arbetar och hur
den samverkar med andra kring
de barn och elever som far illa
eller som har stora stödbehov.
I betänkandet lämnas förslag
på förebyggande och främjande
insatser.
Allmänna råd
för utbildning av
nyanlända elever
Nationell
Skolverket
Lärarnas arbetssätt,
pedagogisk miljö,
barns kompetenser
Allmänna råd har tagits fram.
Statsbidrag till
resurspersoner
i segregerade
områden
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling
(Pedagogisk) miljö,
barns kompetenser
Cirka 15 000 elever har fått ta del
av resurspersonernas insatser.
Dessa elever har olika modersmål, varav arabiska är det vanligaste.
Bestämmelser
om frånvarorapportering
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Barns kompetenser
Vårdnadshavare till elever under
18 år ska informeras om eleven
uteblir från undervisningen utan
giltig anledning.
Individuella
program på
heltid
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling
Barns kompetenser
Uppföljning visar att verksamheten inom de individuella programmen till stor del utvecklats enligt
intentionerna med lagändringen.
Åtgärder för att
höja kvaliteten
i fritidshem
Nationell
Skolverket
Miljön i fritidshemmet, barns kompetenser
Allmänna råd har tagits fram och
andra stödjande insatser genomförts.
Kunskapsspridning om skolans
värdegrund
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Miljön i skolan
Uppdraget ska redovisas under
våren 2011.
Insatser för
jämställdhet
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, Skolverket,
skolhuvudmän,
skolor
Miljön i skolan
Uppdraget har reviderats och
avslutades i slutet av 2010.
Bland annat har utvecklingsmedel
getts till insatser för att förbättra
dokumentationen av jämställdhetsarbete, motverka traditionella
studie- och yrkesval och avhopp,
integrera jämställdhetsarbetet i
undervisningen och för att skolor
ska finna metoder att minska
skolrelaterad stress.
Arbete för att
utveckla samarbete mellan
förskola/skola
och föräldrar
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling
Miljön i förskolan
och skolan
Aktiviteter för att utveckla förtroendefullt samarbete mellan
förskola/skola och föräldrar har
genomförts.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 137
Mångfaldssatsningen
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, lärosäten,
utbildningsorganisationer
Miljön i skolan
Kunskapen om värdegrundsfrågor
har ökat och attityderna förändrats hos personal.
Åtgärder för ökat
elev- och föräldrainflytande
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, Örebro
universitet
Miljön i skolan
Aktiviteter för att främja elev- och
föräldrainflytande har genomförts.
Åtgärder mot
mobbning
Nationell
Regeringen,
Skolverket,
lärosäten, (Brå)
Miljön i skolan
Kunskapsöversikt har tagits fram
och utbildningssatsning genomförts.
Åtgärder mot
grövre våld i
skolan
Nationell
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, Skolverket,
Brå
Miljön i skolan
Aktiviteter för att förebygga våld
har genomförts.
Åtgärder mot
diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och
elever
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Miljön i förskolan och
skolan
De flesta verksamheter kommit
en bit på väg när det gäller att
genomföra lagstiftningen. En
uppföljande studie pekar på att
mycket arbete återstår, exempelvis när det gäller arbetet med
lika-behandlingsplaner.
Lokalt sektorsöverskridande
hälsofrämjande
arbete för barn
och ungdomar
(50-miljonersprojektet)
Nationell
Regeringen,
Statens folkhälsoinstitut,
kommuner,
forskningslärosäten,
lokala aktörer
inkl. ideell
sektor
Lärarnas arbetssätt,
miljön i skolan,
miljön i hemmet,
ANDT-bruk,
fysisk och psykisk
hälsa
Pågående satsning.
Skolan
förebygger 2
Nationell
Regeringen,
Statens folkhälsoinstitut,
regionala aktörer
Lärarnas arbetssätt,
miljön i skolan,
ANDT-bruk
ANDT-förebyggande arbete i
skolan och skolans roll i det
förebyggande/hälsofrämjande
arbetet diskuteras i högre utsträckning. Flertalet deltagande
län upplever en förbättrad
dialog mellan skolan och den
hälsofrämjande/förebyggande
sektorn.
138 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Skolan
förebygger
Nationell
Regeringen,
Statens folkhälsoinstitut,
länsstyrelser,
regioner, kommuner/stadsdelar, Örebro
universitet,
(utbildare eller
föreläsare)
Lärarnas arbetssätt,
miljön i skolan,
miljön i hemmet,
ANDT-bruk
Vid projekttidens slut (det första
uppdraget) år 2007 kände 80 procent av landets rektorer till någon
av de förebyggande insatser som
spridits genom uppdraget. I 90
procent av kommunerna användes
någon av de metoder som projektet förespråkat. Hur stor del av utvecklingen som beror satsningen
går dock inte att säga.
Folkhögskolekurser för unga
utan slutbetyg
Nationell
Regeringen,
folkhögskolor
Barns och ungas
kompetenser
Pågående satsning.
Regeringen,
Myndigheten
för skolutveckling, Skolverket,
skolhuvudmän
Barns och ungas
kompetenser
Försöksverksamheten pågår mellan 1 juli 2008 och 30 juni 2011.
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
Lag om kommuners ansvar
för unga som
saknar sysselsättning
Nationell
Regeringen,
Skolverket
Barns och ungas
kompetenser
Vårdnadshavare till elever under
18 år ska informeras om eleven
uteblir från undervisningen utan
giltig anledning.
Arbetsmarknadssatsningen
Nationell
Regeringen,
Allmänna
arvsfonden,
Ungdomsstyrelsen
Barns och ungas
kompetenser
Enligt en utvärdering som Ungdomsstyrelsen gjort har satsningen varit en lärande process för alla
inblandade och Ungdomsstyrelsen bedömer att erfarenheterna av
den på sikt kan förändra arbetet
med unga utanför. Effekter i arbetsmarknadsstatistiken har dock
inte noterats.
Strategi för fler
personer med
funktionshinder i
arbetslivet
Nationell
Regeringen,
Arbetsmarknadsstyrelsen,
Försäkringskassan, Skolverket,
Socialstyrelsen
Ungdomars kompetenser, möjligheter för
unga med funktionshinder att försörja sig
genom eget arbete
15 strategiska förslag har tagits
fram.
Förslag till ny skollag
Regeringen överlämnade i december 2009 en lagrådsremiss med ett förslag till ny
skollag (Lagrådsremiss, 2009). I remissen står att utgångspunkten för förslaget till en
ny skollag är en tydlig och enkel struktur, som i så stor utsträckning som möjligt är
gemensam för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Förskolan blir en
egen skolform och de fristående skolorna och förskolorna blir en del av skolväsendet.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 139
Förskolelyftet
Skolverket fick 2009 i uppdrag att svara för fortbildning av personal i förskolan
(Skolverket, 2010i). Fortbildningen som genomförs på uppdrag av Skolverket ska
enligt regeringsuppdraget framförallt handla om barns språkliga och matematiska
utveckling. För pedagogiska ledare inriktas den på fördjupade kunskaper inom dessa
områden samt uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet. Skolverket
får uppdra åt lärosäten eller enskilda utbildningsanordnare att anordna fortbildning. Myndigheten ska också sprida information till huvudmän och andra berörda
om fortbildningen och möjligheten att få statsbidrag. Regeringen har för satsningen
avsatt 200 miljoner årligen under 2009–2011. Årlig redovisning av uppdraget ska
ske i Skolverkets årsredovisningar (Skolverket, 2010j).
Statsbidrag för personalförstärkning i förskolan
Under åren 2005 och 2006 hade Skolverket regeringens uppdrag att fördela ett
riktat statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan i kommunerna. Syftet med
statsbidraget var att öka personaltätheten och att ge förutsättningar för att minska
barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Under 2005 fördelades
1 miljard kronor och under 2006 fördelades 2 miljarder kronor. Skolverket har
också haft i uppdrag att följa upp och utvärdera hur statsbidraget har utnyttjats.
I sin redovisning konstaterar Skolverket att statsbidraget har haft avsedd effekt.
Antal barn per årsarbetare sjönk i 91 procent av kommunerna 2005 och i 95 procent av kommunerna 2006 (Skolverket, 2008d).
Maxtaxa
År 2001 fattade Riksdagen beslut om att genomföra reformen Maxtaxa och allmän
förskola m.m. Syftet var att öka tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Reformen bestod av tre olika delar:
1. maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
2. tillgänglighet till förskoleverksamhet för arbetslösas och föräldraledigas barn
3. införande av allmän, avgiftsfri förskola för alla fyra- och femåringar.
Maxtaxan är frivillig för en kommun att införa. De kommuner som valt att til�lämpa maxtaxan har fått rätt till två statsbidrag enligt förordningarna 2001:160
och 2001:161; ett statsbidrag som ska kompensera för inkomstbortfall när avgifterna sänks, ett för kvalitetssäkrande åtgärder. Utöver administrering av bidrag gav
regeringen i uppdrag till Skolverket att följa upp och utvärdera både reformen och
ett bidrag för kvalitetssäkrande åtgärder. Under 2002–2003 omfattade bidraget för
maxtaxa cirka 3,4 miljarder kronor årligen. Från och med bidragsåret 2004 sänktes
anslaget till 3,16 miljarder kronor och taket i maxtaxan höjdes. Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder har fördelats med omkring 500 miljoner kronor per bidragsår
från och med 2002. I en sammanfattning av slutrapporteringen av uppdraget poängterar Skolverket att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen var väl utbyggd
för barn till förvärvsarbetande och studerande redan före reformen. Verket konsta140 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
terar samtidigt att uppföljningar och analyser som gjorts bland annat visar att maxtaxan haft en mindre effekt på barnens närvarotider medan den ökade tillgängligheten, framför allt för barn till föräldralediga, har haft en stor effekt. Andelen inskrivna
barn vid fritidshem (6–9 år) har också ökat (Skolverket, 2007b).26
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan
Som ett led i arbetet att hävda barns rätt till en bra förskola publicerade Skolverket
2005 allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (Skolverket, 2005b).
Syftet var att utifrån nationella mål förtydliga verksamheten och ge stöd ur likvärdighetssynpunkt. De allmänna råden riktar sig till både kommunen och den personal som arbetar i förskolan. Råden kan också vara vägledande för kommunens
tillståndsgivning till och tillsyn av de enskilt drivna förskolorna. År 2004 respektive
2008 genomförde Skolverket utvärderingar av förskolan och 2008 fick myndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå hur målen i förskolans läroplan kan förtydligas och kompletteras (Skolverket, 2004d, 2010f). Förändringarna ska syfta till
att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning i
verksamheten. Uppdraget redovisades 2009 (Skolverket, 2009d).
Utbildning för rektorer och förskolechefer
År 2008 fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att upphandla en befattningsutbildning för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer (Skolverket,
2010i). Syftet var att ge dem beredskap att leda och utveckla förskolan, skolan och
vuxenutbildningen mot de nationella målen för verksamheten. Utbildningen ska
också förbättra deras kunskaper om utvärdering och uppföljning av elevers, barns
och verksamheters resultat samt om mål, regler och de krav avseende myndighetsutövning som gäller för kommunala respektive fristående huvudmän. Regeringen
avsåg att avsätta medel under 2009 för rektorsutbildningen, samt att fram till
och med 2012 avsätta ytterligare medel för att tillgodose behovet av utbildning
för redan verksamma rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Sex lärosäten har Skolverkets uppdrag att genomföra rektorsprogrammet. Staten står för
utbildningskostnaderna medan huvudmannen står för lön under utbildningstiden,
resor till internat- och seminariedagar, kostnader för internat och kurslitteratur
(Skolverket, 2010d).
Statsbidrag m.fl. åtgärder för arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna
År 2008 fick Skolverket i uppdrag att fördela statsbidrag för att stärka arbetet med
basfärdigheterna läsa, skriva och räkna samt att informera skolhuvudmän om hur
statsbidraget används (Skolverket, 2010i). Syftet var att öka måluppfyllelsen i sko-
26.Den 1 juli 2009 utökades dessutom, i och med riksdagens beslut om barnomsorgspeng, möjligheterna att erbjuda pedagogisk omsorg i enskild regi för barn i förskoleåldern och från och
med 1 juli 2010 kommer även treåringar att omfattas av möjligheten till s.k. allmän förskola
(Skolverket, 2010f).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 141
lan, utifrån bedömningen att tidiga åtgärder för att stärka dessa färdigheter kan
förebygga senare problem. Satsningen riktar sig enligt den aktuella förordningen
2008:754 till den som är huvudman. Totalt avdelades 148,5 miljoner kronor för
huvudmännen att söka. I redovisningen konstateras att det är omöjligt att mäta
effekter av satsningar som denna och att det kommer att dröja flera år innan effekterna blir synliga i elevernas resultat. Samtidigt har enstaka huvudmän rapporterat
om synbara resultat på individnivå (Skolverket, 2010h). Myndigheten fick redan
2005 i uppdrag att bygga upp och förvalta ett nationellt centrum för språk-, läsoch skrivutveckling. Samma år fick man även uppdraget att erbjuda lärare kompetensutveckling inom samma område. År 2008 fick Myndigheten för skolutveckling
ett uppdrag att sammanföra de båda uppdragen till ett. En slutrapport om uppnådda resultat lämnades i juni 2010 (Skolverket, 2010g). Kompetensutvecklingen
har genomförts som en valbar seminarieserie med möjlighet till handledning för
deltagarna. Vidare har kontakter mellan forskning och skola främjats, bland annat
genom att handledare från universitet och högskolor deltagit i seminarieserien.
En utvärdering visar att drygt 87 procent var nöjda med seminarierna. Skolverket
bedömer att seminarieserien gett många positiva resultat. Den har tillgodosett deltagarnas önskan om kunskap inom området och möjliggjort för deltagarna att
genomföra ett projektarbete utifrån den egna kommunens prioritering. År 2005
fick Skolverket också i uppdrag att lämna förslag till justeringar i de kursplaner för
grundskolan som gäller de ämnen där brister i elevernas kunskaper kunnat konstateras, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse (Skolverket, 2006c).
För att stödja tidiga insatser inom läs-, skriv- och matematikutveckling beslutade
regeringen vidare i juni 2007 att ge nio universitet och högskolor i uppdrag att
starta en speciallärarutbildning under 2008 (Regeringens proposition 2008/09:1).
Utbildningen är en påbyggnadsutbildning till lärarutbildningen. De nio högskolorna – Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karlstads
universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Malmö högskola, Högskolan
Kristianstad och Lärarhögskolan i Stockholm (som från årsskiftet 2007/2008 blev
en del av Stockholms universitet) – fick inledningsvis en miljon kronor var för att
börja utveckla utbildningen (Högskoleverket, 2007). Kostnaden för speciallärarutbildningen inklusive studiemedel uppgick 2009 till 60 miljoner kronor och beräknades för 2010 till 58 miljoner kronor. För att säkerställa en speciallärarutbildning
av hög kvalitet avsattes även 10 miljoner kronor 2009 för en riktad kvalitetssatsning. Utbildningen beräknas vara fullt utbyggd 2011 (Regeringens proposition
2008/09:1). För att implementera mål och nationella prov i årskurs 3 i svenska,
svenska som andraspråk och matematik fick Skolverket 2008 ett regeringsuppdrag
för perioden 2008–2010 (Skolverket, 2010i). Kommuner kompenseras med 56
miljoner kronor för att genomföra den obligatoriska provomgången, vilket även
omfattar föreslagna nationella prov i ämnena biologi, kemi och fysik i årskurs 9
(Regeringens proposition 2008/09:1).
142 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser inom matematik,
naturvetenskap och teknik
Regeringen gav år 2007 dåvarande Myndigheten för skolutveckling ett uppdrag
att initiera kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser inom naturvetenskap och teknik. Uppdraget ändrades i regleringsbrevet för 2007 så att myndigheten
skulle redovisa särskilt hur arbetet med en nationell strategigrupp för samordning
av olika aktörers insatser framskred och hur arbetet med internationella tävlingar
genomförts. Strategigruppen har bestått av företrädare för lärosäten, skolor, science centra, företag, nationella resurscentra och Kungliga Vetenskapsakademien.
Uppdraget utökades 2008 till att omfatta stöd till ett projekt för samverkan mellan näringslivet och skolan inom området och dessutom stöd till fortsatt utveckling av projektet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) som drivs av Kungliga
Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (Skolverket,
2010f). Skolverket har 2009 lämnat en slutrapport samt en delredovisning som
handlar om undervisning i naturvetenskap och teknik i tidiga åldrar (Skolverket,
2009e, 2009f). År 2009 fick Skolverket ytterligare ett uppdrag för insatser inom
naturvetenskap och teknik där även matematik ingår (Skolverket, 2010i). Uppdraget
ersätter ett tidigare givet uppdrag om kvalitetshöjande utvecklingsinsatser inom
matematikundervisningen. I uppdraget ingår bland annat att fördela projektmedel
till skolhuvudmän för att öka kvaliteten i undervisningen. Skolverket ska också i
samarbete med Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs
universitet ta fram och tillhandahålla material för undervisning samt sprida information och erfarenheter från tidigare projekt. Insatserna inom området ska slutredovisas, tillsammans med eventuella förslag till fortsatta insatser, senast den 31
december 2011.
Lärarlyftet
År 2007 fick Skolverket i uppdrag att svara för fortbildning av lärare (Skolverket,
2010i). Syftet var att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Medel ges till uppdragsutbildning för fortbildning av lärare enligt
förordningen 2007:223 och statsbidrag för fortbildning ges enligt förordningen
2007:222. Uppdraget ska redovisas årligen i årsredovisningarna. Statsbidrag betalas ut till skolhuvudmän och fortbildningen kan ske både inom ordinarie kursutbud
vid lärosäten och genom av Skolverket köpta kurser. Totalt investerar regeringen
cirka 2,8 miljarder kronor i fortbildning för yrkesverksamma och behöriga lärare
(Skolverket, 2010c). De lärare som under hösten 2008 och våren 2009 deltog i
Skolverkets köpta kurser har under hösten 2009 besvarat en webbenkät om utbildningens effekter. Svarsfrekvensen var cirka 66 procent. Cirka 75 procent av de svarande uppgav att de i hög eller mycket hög grad har fått ökade ämneskunskaper och
cirka 66 procent att de har fått ökad ämnesdidaktisk kompetens. Cirka 87 procent
uppgav att de har förändrat eller kommer att förändra sin undervisning beträffande
vad de lär ut om sitt ämne och 83 procent uppger detsamma beträffande sitt sätt att
lära ut (Skolverket, 2010j).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 143
Statsbidrag för personalförstärkning i skola och fritidshem
Mellan 2001 och 2006 hade Skolverket regeringens uppdrag att fördela ett riktat
statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem (Skolverket, 2007e).
Ursprungligen skulle kommunerna tillföras 17,5 miljarder kronor mellan 2001
och 2007. Delar av statsbidraget fördes senare över till det dåvarande generella
statsbidraget. Enligt den aktuella förordningen 2001:36 lämnas bidrag till personalförstärkningar som syftar till att ge barn och ungdomar ökade möjligheter att
nå målen för utbildningen eller verksamheten. Enligt kommunernas uppföljningar
av statsbidraget har personaltätheten i kommunala skolor och fritidshem under
bidragsperioden ökat från 9,30 till 10,28 heltidsanställda per 100 elever, vilket är en
ökning med knappt 11 procent. I slutrapporteringen av uppdraget konstateras att
vissa förbättringar av resultaten skett på nationell nivå. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökade något under bidragsperioden och även den genomsnittliga
betygspoängen på gymnasiet samt andelen elever med grundläggande behörighet till
universitets- eller högskolestudier. Skolverket konstaterar dock att resultaten inte
med automatik kan tillskrivas de personalförstärkningar som genomförts med hjälp
av statsbidraget. Under bidragsperioden har huvudmän och skolor även vidtagit en
mängd andra åtgärder för att förbättra resultaten i verksamheterna.
I anslutning till fördelningen av statsbidraget gav regeringen år 2003 i uppdrag
till Skolverket att även se över kommunernas användning av statsbidraget för elever
som går i kommunala gymnasieskolor i annan kommun (Skolverket, 2004f).
Individuella utvecklingsplaner
År 2005 publicerade Skolverket på regeringens uppdrag allmänna råd och kommentarer om den individuella utvecklingsplanen (Skolverket, 2005a). Samma år
fick Skolverket i uppdrag att genomföra och redovisa informationsinsatser om de
allmänna råden (Skolverket, 2006f). Uppdraget redovisades 2006. Nya bestämmelser i grundskoleförordningen om individuella utvecklingsplaner trädde i kraft
2006 och Skolverket fick i uppdrag att följa upp tillämpningen av dem (Skolverket,
2006b). Myndigheten konstaterar i uppföljningen att effekten av införandet av den
individuella utvecklingsplanen är mycket tydlig på alla ställen man besökt och att
lärarna samtalar om elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet sätt samt formulerar utvecklingsmål som är kopplade till läroplanens mål. Skolverket pekar också
på vissa problem och osäkerhet kring dokumentationen i planerna. År 2008 ersattes
de allmänna råden med nya, med samma benämning men med tillägg om skriftliga omdömen i utvecklingsplanen (Skolverket, 2008c). Den individuella utvecklingsplanen ska enligt vad som framgår vara ett stöd för elevens lärande, innehålla
omdömen om elevens kunskapsutveckling samt planering för hur eleven ska utvecklas mot de nationella målen. Den skriftliga informationen är avsedd att komplettera
och förtydliga den muntliga informationen som ges vid utvecklingssamtalet. De
allmänna råden riktar sig till lärare, skolledare och annan personal i grundskolan,
den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. Råden vänder sig också
till fristående skolor.
144 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Åtgärder för elever i behov av särskilt stöd
År 2008 fick Myndigheten för skolutveckling regeringens uppdrag att genomföra
insatser för att stärka kunskapsbedömningen i särskolan och särvux (Skolverket,
2009l). Myndigheten för skolutveckling genomförde en behovsinventering och har
inom ramen för projektet tagit fram ett stödmaterial och en bibliografi eller litteraturguide. För att komplettera stödmaterialen har även lärande exempel i form av
webbfilmer tagits fram. Poänggivande kurser erbjuds inom ramen för lärarlyftet och
rektorskonferenser har hållits. År 2008 (reviderad 2009) publicerade Skolverket
vidare allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram (Skolverket, 2008a). Ett
åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Ett skäl till att Skolverket ger ut råden är att det har visat sig att skolor har
svårigheter med att genomföra de utredningar som ska ligga till grund för åtgärdsprogram. Ett annat skäl är att åtgärdsprogrammen i alltför hög utsträckning utgår
från att eleven ensam är bärare av de problem som skolan önskar åtgärda genom
programmet. De allmänna råden för arbete med åtgärdsprogram vänder sig till
rektorer, lärare och annan personal i grundskolan, sameskolan, särskolan, specialskolan, gymnasieskolan och fristående skolor (Skolverket, 2008a). Skolverket har
även gett ut en kunskapsöversikt av de senaste årens forskning och utvärderingar
som rör särskilt stöd i grundskolan (Skolverket, 2008e).
Översyn av skolans arbete med utsatta barn
År 2009 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att leda Utredningen
om översyn av skolans arbete med utsatta barn (SOU 2010:95). Uppdraget är redovisat 2010. I sitt slutbetänkande ger utredningen en samlad bild av hur skolan arbetar och hur den samverkar med andra kring de barn och elever som far illa eller
som har stora stödbehov. I betänkandet lämnas också förslag på förebyggande och
främjande insatser. Utredningen har även publicerat delbetänkandet ”Se de tidiga
tecknen” – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola (SOU
2010:64).
Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever
År 2008 publicerade Skolverket allmänna råd för utbildning av nyanlända elever,
barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan (Skolverket, 2008b). De
allmänna råden riktar sig till lärare, skolledare och annan personal i skolan samt
skolhuvudmän. Råden kan också ge vägledning till förskoleklass och fritidshem
samt till fristående skolor som tar emot nyanlända elever. År 2004 avrapporterade
Skolverket ett regeringsuppdrag om en fördjupad analys av orsakerna till varför
elever med utländsk bakgrund (elever som själva är födda utomlands samt elever
födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands) generellt har lägre utbildningsresultat än svenska elever (Skolverket, 2004c). Skolverket har vidare inom
ramen för ett regeringsuppdrag utarbetat förslag på nationella mål och riktlinjer för
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 145
utbildningen av nyanlända barn och ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan
samt motsvarande skolformer. Uppdraget redovisades 2007 (Skolverket, 2007c).
Statsbidrag för resurspersoner i segregerade områden
Myndigheten för skolutveckling fördelade under 2005 och 2006 ett statsbidrag för
att stimulera rekrytering av extra personal, så kallade resurspersoner. Syftet var att
stärka kommunernas förutsättningar att arbeta med elever i segregerade områden
som har skolsvårigheter. Totalt har 162 miljoner kronor fördelats till 35 kommuner. Kommunerna har utsetts främst på grundval av låg måluppfyllelse. Av de 716
resurspersoner som anställts är 435 behöriga lärare (61 procent). Resten utgörs av
till exempel elev- och lärarassistenter, tvåspråkiga allmänna resurser, bibliotekarier,
kuratorer och fritidspedagoger vid fritidshem som är kopplade till skolorna. Cirka
15 000 elever har fått ta del av resurspersonernas insatser. Dessa elever har olika
modersmål, varav arabiska är det vanligaste (Regeringens proposition 2008/09:1).
Bestämmelser om frånvarorapportering
Den 1 juli 2006 infördes ändrade bestämmelser om frånvarorapportering i skolformsförordningarna (Skolverket, 2006a). Enligt de nya bestämmelserna ska vårdnadshavare till elever under 18 år informeras om eleven uteblir från undervisningen
utan giltig anledning. Skolverket betonar i informationen kring bestämmelserna
att elevers deltagande i skolarbetet är en förutsättning för att eleven ska kunna nå
målen för utbildningen, och för att läraren ska ha möjlighet att rättvist bedöma
elevens kunskaper (Skolverket, 2006a). Skolverket redovisade 2005, innan de
ändrade bestämmelserna trädde i kraft, ett regeringsuppdrag om att i samråd med
Centrala studiestödsnämnden (CSN) ge information till skolorna om deras skyldigheter vid rapportering av gymnasieelevers frånvaro till CSN, så att de utformar
rutiner för att skolans kontakter med elever, föräldrar och CSN ska fungera på ett
rättssäkert sätt (Skolverket, 2005c).
Individuella program på heltid
Den 1 juli 2006 trädde en lagändring om heltidsutbildning på individuella program
(IV) i kraft. Lagändringen föregicks av regeringens proposition Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. Kvalitetsutveckling av gymnasieskolans individuella program föreslogs och regeringen ansåg att utbildningen
bör bedrivas på heltid för att i sin omfattning vara likvärdig med den som erbjuds
på nationella program. Regeringen uppdrog 2005 åt Myndigheten för skolutveckling att stödja och stimulera kommuners och skolors arbete för att öka kvaliteten
på utbildningen inom individuella program, stödja kommunernas planering för att
kunna erbjuda utbildning på heltid för elever med individuella program, bilda och
sprida kunskap på området etc. (Myndigheten för skolutveckling, 2007b). Uppdraget
slutredovisades 2007. Vidare gav regeringen år 2006 Skolverket i uppdrag att följa
upp utvecklingen inom gymnasieskolans individuella program (Skolverket, 2007d).
Uppföljningen visar att verksamheten inom de individuella programmen till stor del
146 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
utvecklats enligt intentionerna med lagändringen. Skolverket konstaterar samtidigt
att individuella program ur den enskildes perspektiv kan vara möjligheten till nystart
när det gäller studier, men att programmen ur ett systemperspektiv riskerar att bidra
till segregeringen inom grund- och gymnasieskolan. Vidare konstaterar Skolverket att
det är för tidigt att dra slutsatser när det gäller effekterna av lagstiftningen.
Åtgärder för att höja kvaliteten i fritidshem
År 2007 publicerade Skolverket allmänna råd för kvalitet i fritidshem (Skolverket,
2007a). De allmänna råden riktar sig till både kommuner och den personal som
arbetar på fritidshemmen och illustrerar hur ansvarsfördelningen mellan kommun
och verksamhet ser ut. Publikationen reviderades 2009 och 2010 med anledning av
att förordningstexten ändrades. Skolverket har också genomfört kartläggningar av
dels kommunernas regler för tillgång till plats i skolbarnsomsorg för de barn vars
föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga, dels skolbarnsomsorg för 10–12-åringar
(Skolverket, 2009m). Skolverket har påpekat att kvaliteten i fritidshemmen bör öka
och att det är viktigt att även barn till arbetslösa och föräldralediga ges möjlighet
att delta i skolbarnomsorgen (Skolverket, 2010f). Skolverket har också genomfört
utvecklingsstödjande insatser för ökad kvalitet i fritidshemmens pedagogiska arbete.27
Spridning av kunskap om skolans värdegrund
År 2009 fick Skolverket i uppdrag att till en beräknad kostnad av 4 miljoner kronor
genomföra insatser för att främja, stärka och sprida kunskap om skolans värdegrund. Uppdraget ska redovisas under våren 2011. I uppdraget står att den svenska
skolan med demokrati och mänskliga rättigheter som utgångspunkt ska ge alla
elever en förståelse för vårt samhälles grundläggande värden och för vad allas lika
värde innebär i praktiken, och att skolan ska präglas av ett samtalsklimat och en
arbetsmiljö där alla elever och all personal bemöts med respekt (Skolverket, 2010i).
Insatser för jämställdhet
År 2008 fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att genomföra jämställdhetsinsatser i skolan. Uppdraget har senare reviderats och avslutades 2010 (Skolverket,
2010f; Utbildningsdepartementet, 2009). Enligt uppdraget fick Myndigheten för
skolutveckling använda 8 miljoner kronor under 2008 och regeringen avsåg att
avsätta 17 miljoner kronor för 2009 respektive 2010 (Skolverket, 2010i). Uppdraget
har bestått av flera delar: 1. Könsmönster och avhopp; 2. Insatser med anledning
av det svenska ordförandeskapet i EU; 3. Fortbildning av skolpersonal i sex- och
samlevnadsundervisning; 4. Kompetensutveckling för rektorer kring hedersrelaterat våld och förtryck; 5. Insatser för att främja elevers psykiska hälsa, främst genom
stöd till elevhälsan. Bland många andra insatser har utvecklingsmedel getts till insat27.Skolinspektionen har nyligen genomfört en kvalitetsgranskning av fritidshem (Skolinspektionen, 2010).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 147
ser för att förbättra dokumentationen av jämställdhetsarbete, motverka traditionella studie- och yrkesval och avhopp, integrera jämställdhetsarbetet i undervisningen och för att skolor ska finna metoder att minska skolrelaterad stress. Som en
del av uppdraget har grundskolor, gymnasieskolor och huvudmän kunnat ansöka
om medel för utvecklingsprojekt kring jämställdhet (Skolverket, 2009g). Utbildning
kring hedersrelaterat våld inom rektorsutbildningen samt stödmaterial i ämnet har
också tagits fram (Skolverket, 2010f).
Arbete för att utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar
Under 2006–2008 arbetade Myndigheten för skolutveckling med ett regeringsuppdrag för att utveckla samarbetet mellan förskola/skola och föräldrar, med fokus
på att tidigt skapa ett förtroendefullt samarbete (Skolverket, 2010f). Två studier
initierades av myndigheten, dels en enkät till 1 500 lärare om hur de samarbetar
med föräldrar, dels en intervjustudie i tre skolor som beskriver hur lärare gör i
sin konkreta yrkespraktik för att etablera en förtroendefull kontakt med föräldrar.
Antologin Vi lämnar till skolan det käraste vi har publicerades 2008. Ett material
riktat till föräldrar om skolans innehåll, arbetssätt och organisation, översatt till
fem språk, togs också fram. En högskolekurs vid Örebro universitet genomfördes
och Skolverket har fortsatt denna uppdragsutbildning.
Mångfaldssatsningen
År 2005 fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag av regeringen att under
2006–2007 satsa 225 miljoner kronor i stöd till skolor och kommuner i segregerade områden (Myndigheten för skolutveckling, 2008). Enligt regeringen är det i de
segregerade områdena som det finns en överrepresentation av elever som inte når
målen i skolan. Med segregation menas i det här fallet etnisk segregation. Generella
insatser har varit möjliga för alla Sveriges kommuner att ta del av medan riktade
insatser haft 32 identifierade kommuner som mottagare av stöd. En rad insatser
har genomförts, bland annat kompetenshöjande och attitydförändrande insatser
för olika personalkategorier. Satsningen har utvärderats vid Mälardalens högskola
(Sandahl, 2009). I utvärderingen syns till exempel att modersmålslärarna har uppmärksammats i mycket högre grad än tidigare, att många insett språkets betydelse
för alla ämnen, att kunskapen om värdegrundsfrågor har ökat och attityderna förändrats hos personal. I rapporten konstateras vidare att de effekter som beskrivs
inte är på elevnivå eller på betygsresultaten.
Åtgärder för ökat elev- och föräldrainflytande
År 2005 fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag av regeringen att genomföra
insatser för att stödja och inspirera utvecklingen av arbetet med att öka inflytandet
för barn, elever, studerande och föräldrar i förskola, skola och vuxenutbildning
(Myndigheten för skolutveckling, 2007a). I uppdraget har en rad insatser genomförts. Ett kunskapsunderlag har tagits fram i samarbete med Örebro universitet,
grundat bland annat på studier av kommunikation mellan lärare och elever eller
148 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
föräldrar.28 Ett stöd- och informationsmaterial och webb har också tagits fram.
Samråd med föräldraorganisationer har genomförts liksom seminarier och workshops. Huruvida effekter i form ökat elev- och föräldrainflytande uppnåtts framgår
inte av slutrapporten. Däremot lyfter Myndigheten för skolutveckling bland annat
fram behovet av att utveckla lärares möjlighet till vidareutbildning genom bland
annat högskolestudier på distans, ‑till exempel den högskolekurs som finns lokalt
vid Örebro universitet.
Åtgärder mot mobbning
År 2007 fick Myndigheten för skolutveckling ett regeringsuppdrag att under tre år
utforma och genomföra en utbildningssatsning för skolor om forskningsbaserade
och utvärderade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan (Skolverket, 2010i)29.
Verket har i årsredovisningarna beskrivit hur projektet fortlöper. En kunskapsöversikt (Skolverket, 2009i) och en utvärdering av komponenter i olika metoder
(Skolverket, 2011) har publicerats. Dessutom genomförs en utbildningssatsning vid
elva lärosäten för skolpersonal och Skolverket har själva initierat en spridning av
myndighetens samlade kunskap om kränkningar och diskriminering (Skolverket,
2010f). Brottsförebyggande rådet (Brå) har publicerat en systematisk litteraturöversikt där effekten av mobbningsförebyggande program har analyserats, samt en
mer lättillgänglig presentation av resultaten (Alvant, 2009; Ttofi, Farrington, &
Baldry, 2008).
Åtgärder mot grövre våld i skolan
År 2008 fick Brå i uppdrag att kartlägga det grövre våldet i skolan. Resultatet
av kartläggningen presenterades 2009 i en rapport (Estrada, Granath, Shannon,
& Törnqvist, 2009). I rapporten redovisas även en genomgång av internationell
forskning på området. Skolverket har också genomfört ett regeringsuppdrag, som
ursprungligen gavs till Myndigheten för skolutveckling, som syftade till att förhindra grövre våld i skolan (Skolverket, 2010f). Utifrån Brå:s kartläggning har ett
stödmaterial publicerats (Skolverket, 2009k). Skolverket har också fördelat projektmedel för att stödja arbetet mot hot och våld i skolan (Skolverket, 2010f).
Åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
År 2004 publicerade Skolverket Allmänna råd och kommentarer för arbetet med
att motverka alla former av kränkande behandling (Skolverket, 2004a). Den 1 april
2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
28.Inom ramen för uppdraget genomfördes i samarbete med Örebro universitet genomgång av
forskning på området, kartläggning genom två enkätstudier, huvudstudie till 1 500 slumpvis
utvalda lärare i grundskolan, delstudie till 500 lärare i elva skolor inom myndighetens 32
utvalda dialogkommuner samt kvalitativ studie om kommunikationen mellan lärare och föräldrar vid tre skolor.
29.Uppdraget utvidgades 2008 så att även kränkning som grundas på diskriminering inkluderas
(Regeringsbeslut 1:5 2008-05-15).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 149
behandling av barn och elever i kraft. Samtidigt inrättades barn- och elevombudet
(BEO). Skolverket fick redan 2005 i uppdrag att förbereda inrättande av barn- och
elevombud och uppdraget redovisades 2006 (Skolverket, 2006e). Genom lagen fick
barn och elever i all verksamhet som omfattas av skollagen ett stärkt skydd mot
olika former av kränkningar. Den 1 januari 2009 ersattes den tidigare lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever med
ett nytt kapitel i skollagen om kränkande behandling, och nya bestämmelser om
diskriminering i den nya diskrimineringslagen. Skolverket har tagit fram allmänna
råd för att underlätta arbetet (Skolverket, 2009a, 2010f)30. Skolverket har inom
ramen för ett regeringsuppdrag som gavs 2006 följt upp barn- och elevskyddslagens tillämpning, undersökt barns och elevers uppfattningar om diskriminering,
trakasserier och kränkningar samt inventerat den fysiska tillgängligheten till lokaler
i grund- och gymnasieskolan (Skolverket, 2009b)31. Tre rapporter har publicerats
(Skolverket, 2009b). Uppföljningen av barn- och elevskyddslagens tillämpning visar
bland annat att de allra flesta verksamheter kommit en bit på väg när det gäller att
genomföra lagstiftningen. Men en slutsats av studien var att mycket arbete återstår,
till exempel när det gäller arbetet med likabehandlingsplaner. Undersökningen av
barns och elevers uppfattningar om diskriminering, trakasserier och kränkningar
visar bland annat att det framför allt är utanför lektionstid som sådana förekommer mellan barn, elever och studerande. I några enstaka fall berättar elever om
lärare som har diskriminerat elever32. I studien av tillgänglighet till skolors lokaler
framgår att många skolor skulle behöva vidta åtgärder för att bli tillgängliga för
rullstolsburna personer.
Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar
På uppdrag av regeringen fördelade Statens folkhälsoinstitut år 2009 medel till sex
kommuner för lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). Satsningen pågår under 2009–2011 och totalt 50 miljoner kronor har avsatts till kommunerna. Syftet med projektet är att dels främja barns och
ungas psykiska och fysiska hälsa, dels generera kunskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Arbetet
ska vila på en vetenskaplig grund och ske i nära samarbete med forskningslärosäte.
Valet av kommuner grundade sig på ett antal kriterier, bland annat att de lokala
projekten innefattar ett brett tvärsektoriellt samarbete som involverar ideella organisationer.
30.Skolverket har även haft regeringens uppdrag att vidareutveckla och konkretisera den antidiskrimineringsstrategi som lämnades till regeringen (Justitiedepartementet) i augusti 2007
(IJ2007/3243/IM) bl.a. genom att ta fram en översiktlig tidsplan. Uppdraget redovisades 2009
(Skolverket (2009) Återrapportering av Skolverkets antidiskrimineringsstrategi.
31.Skolverket har även enligt uppdrag i regleringsbrev (U2005/9498/BIA) arrangerat fyra nationella konferenser för att informera om den nya lagen.
32.Skolinspektionen har 2010 genomfört kvalitetsgranskningen Skolors arbete vid trakasserier
och kränkande behandling.
150 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Skolan förebygger
År 2004 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att uppdatera och under perioden 2005–2007 genomföra en implementeringsplan som institutet redovisat 2003 (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Syftet
med uppdraget var att sprida kunskap om verkningsfulla alkohol- och drogförebyggande insatser i grundskolan. Bland de program och metoder som var aktuella
ingick både föräldrastödsprogram och program för att främja socialt emotionellt
lärande, lärares bemötande av elever samt mobbningsförebyggande program. En
bred informationsspridning genomfördes genom regionala konferenser och en fördjupad satsning gjordes i kommuner eller stadsdelar i Skåne och Värmlands län.
Utbildningar för skolpersonal m.fl. genomfördes och i samarbete med Örebro universitet arrangerades distansutbildningar om 5 poäng där forskare och experter på
förebyggande arbete föreläste. Vid projekttidens slut 2007 kände 80 procent av
landets rektorer till någon av de förebyggande insatser som spridits genom uppdraget. I 90 procent av kommunerna användes någon av de metoder som projektet
förespråkat. Uppdraget redovisades 2008. Spridning av föräldrastödsprogram och
skolbaserade metoder har även skett tidigare och utanför uppdraget av olika aktörer. Alkoholkommittén, som var verksam 2001–2007, arbetade exempelvis med så
kallade modellskolor för att sprida och implementera den typ av insatser som var
aktuella i uppdraget Skolan förebygger (Statens folkhälsoinstitut, 2009b).
Skolan förebygger 2
År 2009 fick Statens folkhälsoinstitut ett nytt uppdrag att sprida metoder som i
grund- och gymnasieskolan kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak (Statens folkhälsoinstitut, 2009d). Uppdraget
innebär att intensifiera arbetet med att aktivt sprida metoder som i grund- och
gymnasieskolan kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika,
dopningspreparat och tobak, och utgöra en fortsättning på ovan nämnda uppdrag,
Skolan förebygger, som genomfördes 2005–2007. Insatser som uppdraget rör handlar
bland annat om lärarnas sätt att möta elever, att stärka elevernas sociala och emotionella kompetens, reducera förekomst av mobbning och utveckla elevhälsan. Även
Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika arbetade förebyggande inom
gymnasieskolan med fokus på att förhindra eller minska alkohol- och narkotikabruk
bland eleverna (Alkoholkommittén, 2008; Mobilisering mot narkotika, 2007).
Folkhögskolekurser för unga utan slutbetyg
Regeringen satsade i höstbudgeten 2009 medel för att erbjuda ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan en tre månader lång utbildning med
skräddarsydda kurser vid folkhögskola. Syftet är att motivera dessa ungdomar att
återgå till sina studier. 1 000 årsstudieplatser är planerade (Borg & Littorin, 2009).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 151
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
Regeringen beslutade i december 2007 att inleda en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (Skolverket, 2010e). Skolverket fick i uppdrag att utforma
kursplaner till försöksverksamheten och att betala ut statsbidraget till skolhuvudmän. Myndigheten för skolutveckling fick i uppdrag att fördela och besluta om
antalet platser. Försöksverksamheten pågår mellan 1 juli 2008 och 30 juni 2011
(SFS 2007:1349).
Lag om kommuners ansvar för sysselsättning av unga
En ny lag om information om icke skolpliktiga ungdomar trädde i kraft den 1 juli
2005. Lagen regleras i 1 kap. 18 § skollagen och ålägger kommunerna att hålla sig
informerade om hur ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som
inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem individuella åtgärder.
I regleringsbrevet för 2005 och 2006 fick Skolverket i uppdrag att efter samråd
med Ungdomsstyrelsen från och med 1 juli 2005 följa upp dels hur kommunerna
håller sig informerade om dessa ungdomar, dels vilka individuella åtgärder som
kommunerna erbjuder dem . Uppdraget slutredovisades 2006 (Skolverket, 2006d).
I redovisningen framhålls ett antal problem, både vad gäller kommunernas informationsinsamling och åtgärder. Skolverket pekar på behovet av en tydligare ansvarsfördelning i kommunerna och förbättrade möjligheter till informationsinsamling.
Skolverket framhåller även att kommunerna bör se över sin åtgärdsverksamhet.
Arbetsmarknadssatsningen
Regeringen beslutade 23 juli 2003 att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden
till projekt som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden
(Ungdomsstyrelsen, 2006). Arbetsmarknadssatsningen har riktat sig till ungdomar
med utländsk bakgrund eller i socioekonomiskt utanförskap och även uppmärksammat ungdomar i glesbygd samt ungdomars egen organisering. Ideella organisationer, ekonomiska föreningar och stiftelser har kunnat söka medel för att utveckla
arbetsmarknadsprojekt och så kallade navigatorcentrum. Navigatorcentrum syftar till att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden genom att offentliga
och ideella aktörer samverkar mer effektivt. Ungdomsstyrelsen har fram till 2007
även haft det parallella uppdraget att stödja utvecklingen av navigatorcentrum i
ideella organisationers verksamheter (Regeringens proposition 2008/09:1). Under
en treårsperiod avsattes 40 miljoner kronor. Ungdomsstyrelsen har administrerat
satsningen och fördelat medlen. För att följa arbetsmarknadsprojektets utveckling
och försöka se vilka effekter det haft har Ungdomsstyrelsen utvärderat nitton av
de organisationer som fått bidrag. Enligt utvärderingarna har satsningen, även om
effekterna inte syns i arbetsmarknadsstatistiken, varit en lärande process för alla
inblandade och Ungdomsstyrelsen bedömer att erfarenheterna på sikt kan förändra
arbetet med unga utanför. Flera projekt har påpekat att frågor som är problematiska för unga i utanförskap har synliggjorts och förslag på alternativa lösningar har
152 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
funnits, till exempel nya former av samverkan mellan offentliga och ideella aktörer
(Ungdomsstyrelsen, 2006).
Strategi för fler personer med funktionshinder i arbetslivet
År 2007 fick dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan, Skolverket
och Socialstyrelsen i regleringsbrev uppdraget att formulera en gemensam strategi
för hur personer med funktionshinder ska kunna försörja sig genom eget arbete.
En rapport överlämnades i februari 2008 till Arbetsmarknadsdepartementet
(Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, & Socialstyrelsen., 2008).
Rapporten presenterar femton strategiska förslag som tar fasta på att utveckla samverkan mellan myndigheterna, stärka svaga länkar i rehabiliteringen och undanröja
hinder i regelverken. Förslagen syftar till att på olika sätt underlätta för personer
med funktionshinder att finna, få och behålla ett arbete och på så sätt bidra till
att fler personer med funktionshinder kan försörja sig genom eget arbete. Särskild
uppmärksamhet riktas mot unga funktionshindrade och deras inträde i arbetslivet.
Kartläggningar, undersökningar, utvärderingar
Kartläggningar och undersökningar av risk- och skyddsfaktorer och av barns och
ungdomars hälsoutveckling eller uppföljning och utvärdering av olika verksamheter är viktiga instrument för att möjliggöra val av effektiva åtgärder som skapar
gynnsamma uppväxtvillkor. Ovan har en hel del utredningar och undersökningar
nämnts i anslutning till åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för barn och
ungdomar. I det följande lyfts ytterligare några exempel fram.
År 2000
fick Skolverket i uppdrag att från och med läsåret 2000/2001 under tre år följa
och analysera utvecklingen av den Rh-anpassade utbildningen som bedrivs vid riksgymnasier för elever med svåra rörelsehinder. Genom möjlighet att specialinrikta
kursplanerna följer eleverna i liten eller obefintlig utsträckning kurser på gymnasienivå. Skolverket skulle även överväga alternativ till en sådan gymnasieutbildning
(Skolverket, 2004b). Studiens resultat visar bland annat på stora skillnader mellan
riksgymnasierna och att Rh-anpassad utbildning inte kan ses som något entydigt
begrepp. Vidare konstaterar studien att det finns Rh-anpassad utbildning där elevernas behov förefaller underordnade interna organisatoriska behov, men att det
vanligaste är en Rh-anpassad utbildning som mycket tydligt sätter elevens totala
utbildningssituation (utbildning, habilitering och boende) i centrum och där stor
vikt läggs vid att ta reda på elevernas förutsättningar och möjligheter för utveckling.
Även när det gäller undervisningsmönster och pedagogisk differentiering finns stora
skillnader mellan riksgymnasierna. I uppföljningen av de 25 elever som inte antogs
till Rh-anpassad utbildning läsåret 2001/2002 beskrivs en elevgrupp som är mycket
heterogen ur de flesta aspekter.
Analys av utvecklingen av den Rh-anpassade gymnasieutbildningen
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 153
Utvärdering av teckenspråkutbildning för vissa föräldrar (TUFF) År 1998
fick Skolverket i uppdrag att efter samråd med Statens institut för handikappfrågor
i skolan fastställa en ramkursplan för utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn
som är beroende av teckenspråk för kommunikation. Skolverket skulle också följa
upp och utvärdera utbildningen. I uppdraget ingick också att bedöma om förändringar av bestämmelserna för utbildningen behövde göras. Uppdraget redovisades
2004 (Skolverket, 2004e). Skolverket kom fram till att det fanns problem förknippade med bestämmelserna om TUFF, framför allt på fyra områden: föräldrarnas
valmöjlighet, antal utbildningstimmar, ersättningsbelopp samt ansvaret för TUFF
och dess utveckling. I redovisningen föreslog Skolverket att den då pågående statliga
utredningen om översyn av teckenspråkets ställning (kommittédirektiv 2003:169)
skulle beakta de frågor och problem som myndigheten hade uppmärksammat.
Analys av faktorer som påverkar möjligheterna att uppnå de handikapppolitiska målen Skolverket fick 2005 i uppdrag av regeringen att genomföra en
omvärldsanalys i syfte att belysa de processer inom samhällssektorn som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen samt, efter förtydligande,
de processer (även kallade trender) som på ett positivt eller negativt sätt påverkar
möjligheten att nå de övergripande handikappolitiska målen (Skolverket, 2005d).
I rapporteringen menar Skolverket att den svenska skolan i allmänhet lyckas väl
med att inkludera barn och ungdomar med lätt identifierade, oftast fysiska funktionshinder. Samtidigt talar allt för att särlösningar som hemundervisning, särskilda
undervisningsgrupper eller nivåindelningar har ökat, vilket kan ha en segregerande
verkan och även bidra till att elever med funktionshinder är underrepresenterade
vid gymnasieskolans nationella program. Utgångspunkten måste vara att den generella skolmiljön ska anpassas till elevers olikheter men med ett erkännande om att
påfrestningarna kan bli orimliga för någon elev. Skolverket bedömer att specialpedagogernas samordnande, handledande och konsultativa uppgift bör förstärkas
och noterar också en brist på forskning och kunskap om vilka samhällsekonomiska
konsekvenser ett främjande och förebyggande arbetssätt i skolan medför.
Förslag till distansundervisning i sameskolan och specialskolan Skolverket
fick i maj 2009 regeringens uppdrag att föreslå när och under vilka förutsättningar
distansundervisning ska få anordnas i de statliga skolformerna sameskolan och,
om myndigheten bedömer det som lämpligt, specialskolan (Skolverket, 2009j).
Uppdraget omfattade därutöver teckenspråk. Skolverket redovisade uppdraget i
september 2009 med förslag till reglering av distansundervisning i språk, teckenspråk, övriga ämnen eller kurser, för elever med medicinsk eller psykosocial problematik samt elever med särskilda talanger. Myndigheten har enligt redovisningen
154 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
utgått från de principer och förslag som redovisades i samband med Uppdrag till
Statens skolverk om distansundervisning för i Sverige bosatta elever33.
Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2007 årligen tagit fram rapporter som jämför resultat- och resursindikatorer på kommunnivå. I projektet
Framgångsrika skolkommuner har SKL genomfört en analys av den övergripande
styrningen och ledningen i kommuner vars grundskoleverksamhet är framgångsrik.
Syftet med projektet har varit att lyfta fram goda exempel och bidra till att inspirera
kommunerna i deras utvecklingsarbete. En rad framgångsfaktorer identifierades
(Sveriges kommuner och landsting, 2009a).
Brå:s nationella skolundersökning om brott (SUB) ger underlag till att studera samband mellan brott och
olika riskfaktorer samt trender över tid i brottsligheten (Brottsförebyggande rådet,
2010a). Sedan 1995 har det i Sverige genomförts återkommande riksrepresentativa
skolundersökningar där elever i årskurs 9 anonymt får besvara frågor relaterade till
erfarenheter inom en rad olika områden. Frågorna handlar bland annat om egen
brottsaktivitet, andra problembeteenden, utsatthet för brott samt de ungas upplevelse av sina familjeförhållanden, exempelvis i vilken grad de tycker sig vanligtvis
komma ”bra överens” med mamma respektive pappa.
Brå:s nationella skolundersökning om brott (SUB)
Vart tredje år sedan 1993
har Skolverket genomfört nationella attitydundersökningar bland elever i årskurs
7–9 och gymnasieskolan samt bland lärare i hela grund- och gymnasieskolan. Sedan
2003 ingår även elever i årskurs 4–6 i undersökningen. Undersökningen handlar
bland annat om trivsel och trygghet, relationen mellan elever och lärare, lärarnas
kompetens, stress och krav i skolan samt mobbning och annan kränkande behandling. Det övergripande syftet med undersökningarna är att komplettera Skolverkets
nationella uppföljning och utvärdering av svensk grund- och gymnasieskola med
information om olika gruppers syn på, upplevelse av och attityder till skolan. Att
bidra till en fördjupad diskussion om skolan och ge signaler om behov av ytterligare
analyser är också ett viktigt syfte (Skolverket, 2010a).
Skolverkets återkommande attitydundersökning
Syftet med International
civic and citizenship education study (ICCS) är att undersöka hur unga människor i olika länder förbereds för att axla sin roll som medborgare. Studien bygger
på tidigare internationella undersökningar om samhällsfrågor men är anpassad till
de nya utmaningar som finns när det gäller att utbilda unga människor till medborgare. Den så kallade sexämnesstudien genomfördes 1971 och Civic education
International civic and citizenship education study
33.Skolverket, Redovisning av ett regeringsuppdrag – Distansundervisning för i Sverige bosatta
elever, dnr 69-2008:790, U2008/1675G, nr I:1
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 155
study (CIVED ) genomfördes 1999 bland 14- och 15-åringar i 28 länder samt bland
gymnasieelever i sexton länder. I ICCS:s huvudstudie i Sverige våren 2009 deltog
ungefär 170 skolor med två klasser från varje skola. Eleverna besvarade ett trettiotal kunskapsfrågor om samhälle, demokrati och att vara medborgare, men också
enkätfrågor om attityder, värderingar och engagemang rörande medborgar- och
samhällsfrågor (Skolverket, 2010b).
Landsomfattande kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa
År 2009 fattade regeringen beslut om att en landsomfattande kartläggning av barns
och ungdomars psykiska hälsa skulle genomföras enligt ett tidigare förslag från
Socialstyrelsen. Elever i årskurs 6 och 9 fick svara på frågor om hur de upplever
sin hälsa. Psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och bristande välbefinnande är berörda områden, samt problemens inverkan på vardagslivet. Till elever i årskurs 9 ställdes även frågor om mobbning samt bruk av tobak
och alkohol. Statistiska centralbyrån fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen,
Socialstyrelsen att förvalta insamlade data och Statens folkhälsoinstitut att tillhandahålla data till kommuner och landsting och i en form som gör uppgifterna lät�tillgängliga för lokala aktörer. Resultaten av kartläggningen är tänkta att ligga till
grund för lokal diskussion på den enskilda skolan eller i den enskilda kommunen
(Statens folkhälsoinstitut, 2010a).
Sverige deltar sedan 1985/1986 i en internationell undersökning av ungdomars hälsa och hälsovanor. Undersökningen genomförs i ett
slumpmässigt urval av elva-, tretton- och femtonåringar i de deltagande länderna.
Sedan 2005 genomförs undersökningen vart fjärde år, senast 2009/2010 (Statens
folkhälsoinstitut, 2010d). I enkäten ställs en rad frågor som rör olika dimensioner
av hälsa, hälsobeteende och miljöer som på olika sätt har betydelse för hur barn
och ungdomar mår, exempelvis hemmiljön och relationen till föräldrar samt miljön
i skolan. Syftet med studien är att dels öka kunskapen om levnadsvanor och förhållanden som anses viktiga för barns hälsa, dels följa utvecklingen inom landet över
tid och göra jämförelser med andra deltagande länder (Danielsson, 2006).
Skolbarns hälsovanor
Uppföljning av ungdomspolitiken Under 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag
att tillsammans med berörda myndigheter identifiera indikatorer för att kunna följa
ungas levnadsvillkor. Myndigheterna har sedan dess årligen redovisat utvecklingen
av ungas levnadsvillkor inom ramen för den egna verksamheten i samband med
sin årsredovisning. I den femte och senaste sammanställningen och sektorsövergripande analysen har sjutton myndigheter34 samt Riksidrottsförbundet bidragit
34.Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Högskoleverket, Kronofogdemyndigheten, Kulturrådet,
Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Tillväxtanalys, Tillväxtverket, Ungdomsstyrelsen och Valmyndigheten.
156 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
med uppgifter om utvecklingen inom sina respektive områden (Ungdomsstyrelsen,
2010b).
År 2010 publicerade
Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar (NCFF)
en nulägesanalys av landstings och regioners insatser i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, med fokus på skolan som arena. Rapporten bygger på intervjuer med nyckelpersoner på företrädelsevis regional nivå och till viss del på en
genomgång av nationella och internationella publikationer inom området (Green,
Tranquist, & Eriksson, 2010).
Kartläggning av hälsofrämjande insatser i skolan
År 2000 genomfördes den första så kallade Barn-LNU35, som var en
undersökning av barns levnadsförhållanden. Frågor ställdes direkt till barn med
hjälp av en bandspelare. Som en följd av denna första undersökning som fungerade
väl har Statistiska centralbyrån (SCB) sedan 2001 inkluderat en barndel i sin årliga
undersökning Levnadsförhållanden (ULF), där frågorna baserats på Barn-LNU
2000. I den så kallade LNU 2010 insamlades återigen data från barn och ungdomar
i åldern 9–18 år (födda 1992–2000). Barnen har själva fått redogöra för sina levnadsförhållanden avseende boende och trygghet, familj och sociala relationer, skola
och mobbning, psykiskt välbefinnande, ekonomiska och materiella resurser samt
arbete (Stockholms universitet, 2010).
Barn-LNU
Statens folkhälsoinstituts årliga kartläggning av drogförebyggande
arbete Statens folkhälsoinstitut samlar årligen in uppgifter från länsstyrelser och
kommuner om tillsynsarbetet enligt alkohol- och tobakslagen och om kommunernas övriga förebyggande arbete mot alkohol och droger. I Länsrapport finns bland
annat uppgifter om hur många av de svarande kommunerna som har olika program för lärares bemötande, mobbningsförebyggande program, program för social
och emotionell träning samt föräldrastödsprogram. Där finns även information om
hur stor andel föräldrar som erbjuds ta del av sådana föräldrastödsprogram samt
hur stor andel skolor som arbetar med de aktuella programmen i skolan (Statens
folkhälsoinstitut, 2009c).
Samarbetsorganisationen OECD initierade under 1990-talet den internationella undersökningen
Programme for international student assessment (PISA) (OECD, 2010). I undersökningen samlas uppgifter in om femtonåringars kunnande i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. År 2009 deltog Sverige för fjärde gången som ett av
cirka 67 länder. I studien ingår omkring 5 100 svenska femtonåringar fördelade på
190 skolor. I Sverige har Skolverket det yttersta ansvaret för PISA. Själva genomförandet av studien görs på Skolverkets uppdrag av Mittuniversitetet i samarbete
Programme for international student assessment (PISA)
35.LNU (Levnadsnivåundersökning).
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 157
med Lärarhögskolan i Stockholm (som från årsskiftet 2007/2008 blev en del av
Stockholms universitet). Dessutom finns en rådgivande nationell referensgrupp som
består av skolledare, forskare och ämnesexperter (Skolverket, 2009h).
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) Sedan 2003 har Ungdomsstyrelsen erbjudit alla kommuner att använda enkätverktyget Lupp, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Ungdomsstyrelsen, 2010a). Verktyget är ett resultat av
två års utvecklingsarbete tillsammans med ett antal kommuner. Under 2009 blev
Lupp ett registrerat varumärke, vilket innebär att vad som får kallas för Lupp och
vem som får göra Lupp-undersökningar regleras tydligare. Lupp genomförs av
kommunerna själva med stöd från Ungdomsstyrelsen. Stödet ges genom utbildning
i undersökningens olika steg och information om hur materialet kan användas.
Myndigheten tillhandahåller tre åldersbaserade enkäter samt lagrar och levererar
elektroniska data. Åldersgrupperna är unga i grundskolans årskurs 7–9, unga i
gymnasieskolan respektive unga vuxna i åldern 19–25 år.
Referenser
Alkoholkommittén. (2004). Om barnen i missbrukets skugga: Vad kan du göra i din kommun? Stockholm: Alkoholkommittén.
Alkoholkommittén. (2008). Alkoholkommittén 2001-2007: Slutrapport. Stockholm: Alkoholkommittén.
Alvant, P. (2009). Effekter av mobbningsförebyggande program: Vad säger forskningen?
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, & Socialstyrelsen. (2008). Strategi för
fler personer med funktionshinder i arbete. Stockholm: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen
Barnombudsmannen. (2004). Straffa inte barnet! En studie av barnperspektivet inom kriminalvården. Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2005). Öppna för gränser: Barns och ungdomars tankar om alkohol,
tobak och narkotika. Barnombudsmannens årsrapport 2005. Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2006). Röster som räknas: Barns och ungas rätt till delaktighet och
inflytande. Barnombudsmannens årsrapport 2006. Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2007). Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras
rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007. Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2008). Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land. Barnombudsmannen 2008. Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2009). Kom närmare: Om att överbrygga avståndet mellan barn och
vuxna. Barnombudsmannen 2009. Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2010). I’m sorry: Röster från särskilda ungdomshem. Barnombudsmannen 2010. Stockholm: Barnombudsmannen.
Borg, A., & Littorin, S. (2009). Detta gör vi för att minska ungdomsarbetslösheten. Hämtad
2010-07-13, från http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/21/borg-svarar-detta-gor-viatt-minska-ungdomsarbetslosheten
158 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Bremberg, S. (Red.). (2004). Nya verktyg för föräldrar: Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Brottsförebyggande rådet. (2010a). Brott bland ungdomar i årskurs 9. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet. (2010b). Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer: Slutredovisning av ett regeringsuppdrag. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006: Grundrapport. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Dir. 2009:80. Översyn av skolans arbete med utsatta barn. Hämtad från http://www.sweden.
gov.se/sb/d/11360/a/131300
Dir. 2010:18. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta
barn (U2009:05). Hämtad från http://www.sweden.gov.se/sb/d/12494/a/140707
Eriksson, L., & Bremberg, S. (2008). Kartläggning av föräldrars erfarenhet och intresse av
föräldrastöd. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Estrada, F., Granath, S., Shannon, D., & Törnqvist, N. (2009). Grövre våld i skolan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Green, S., Tranquist, J., & Eriksson, C. (2010). Hälsofrämjande insatser i skolan: En nationell
kartläggning år 2009. Örebro: NCFF, Örebro universitet.
Högskoleverket. (2007). Högskolenytt för vägledare nr 7. Hämtad 2010-07-01 från http://
www.hsv.se/publikationerarkiv/nyhetsbrev/2007/hogskolenytt/hogskolenyttforvagledar
enr72007.5.1b5d7151142bc5ae1180002103.html
Korsell, L., Olsson, J., Nyqvist, A., Vesterhav, D., Skinnari, J., Nilsson Sahlin, H., et al.
(2009). Våldsam politisk extremism: Antidemokratiska grupperingar på yttersta högeroch vänsterkanten. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Lager, A., & Bremberg, S. (2008). Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskole- och
skolåldern fram till år 2008. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Lagrådsremiss. (2009). Den nya skollagen: För kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm:
Regeringen.
Lundgren, M., Holmberg, S., Jönsson, L., & Sackemark, M. (2010). Mäns våld mot kvinnor,
hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer: En första uppföljning av regeringens handlingsplan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Mobilisering mot narkotika. (2007). Rapport 2007. Den nationella narkotikapolitiska
samordnarens slutrapport för verksamheten 2002-2007. Stockholm: Mobilisering mot
narkotika.
Myndigheten för skolutveckling. (2007a). Slutredovisning av regeringsuppdrag: Elev- och
föräldrainflytande. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling. (2007b). Slutredovisning av uppdraget om kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Bättre resultat och minskade skillnader 2006–2007:
Slutrapport regeringsuppdrag U2005/9130/S. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
OECD. (2010). FAQ: OECD PISA. Hämtad 2010-07-02, från http://www.pisa.oecd.org/doc
ument/53/0,3343,en_32252351_32235731_38262901_1_1_1_1,00.html
Regeringen. (2007a). Uppdrag att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. Stockholm:
Regeringen.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 159
Regeringen. (2007b). Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att genomföra utbildningar om insatser
som kan förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat
våld och förtryck. Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2008a). Medel till projektet för utbildning i Beardslees familjeinterventionsmetod. S2008/5120/HS (delvis). Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2008b). Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att genomföra en tematisk analys av
levnadsvillkoren för ungdomar i utanförskapsområden. Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2009a). Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens folkhälsoinstitut.
Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2009b). Uppdrag att utbetala bidrag för förändringsarbete avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom.
Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2009c). Uppdrag att utbetala bidrag till landstingen för en förstärkt vårdgaranti
för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Stockholm: Regeringen.
Regeringen. (2010a). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat
våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Hämtad 2010-06-29, från http://
www.sweden.gov.se/sb/d/3208
Regeringen. (2010b). Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Statens folkhälsoinstitut.
Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2006/07:1. Budgetproposition 2007. Stocholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2007/08:1. Budgetproposition 2008. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2008/09:1. Budgetproposition 2009. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2009/10:176. Personlig assistans och andra insatser: Åtgärder för
ökad kvalitet och trygghet. Stockholm: Regeringen.
Regeringskansliet. (2008). Med unga i fokus: Regeringens 21 viktigaste satsningar för ungdomar. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet. (2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla.
Stockholm: Regeringskansliet.
Riksförsäkringsverket. (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning: En
kartläggning och analys av utvecklingen 1996-2002. Stockholm: Riksförsäkringsverket.
Sandahl, R. (2009). Mångfaldssatsningen. En satsning på mångfald eller en mångfald av
satsningar? Västerås/Eskilstuna: Mälardalens högskola.
SFS 2007:1349. Förordning (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Stockholm: Riksdagen.
Shannon, D. (2007). Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet: Omfattning, karaktär, åtgärder. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Shannon, D., & Ring, J. (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka
kriminell utveckling. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2004a). Allmänna råd för att motverka alla former av kränkande behandling.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004b). Angående den Rh-anpassade gymnasieutbildningen för elever i liten
eller obefintlig utsträckning följer kurser på gymnasienivå. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004c). Elever med utländsk bakgrund. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004d). Förskola i brytningstid: Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2004e). Redovisning av regeringsuppdrag avseende utvärdering av teckenspråkutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Stockholm: Skolverket.
160 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Skolverket. (2004f). Redovisning av uppdrag avseende interkommunal användning av statsbidrag till personalförstärkningar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2005a). Allmänna råd och kommentarer: Den individuella utvecklingsplanen.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2005b). Allmänna råd och kommentarer: Kvalitet i förskolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2005c). Information kring elevers frånvaro i gymnasieskolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2005d). Skolverkets analys av faktorer inom skolsektorn som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen. Stockholm: Stockholm.
Skolverket. (2006a). Bestämmelser om frånvaro i skolformsförordningarna Hämtad 201006-08 från http://www.skolverket.se/sb/d/812/a/6806
Skolverket. (2006b). Hur används individuella utvecklingsplaner? En studie efter införandet
av nya bestämmelser. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006c). Redovisning av uppdrag om förslag till justeringar i grundskolans kursplaner. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006d). Redovisning av uppdrag om Information om icke skolpliktiga ungdomar: Det kommunala uppföljningsansvaret. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006e). Redovisning av uppdrag till Statens skolverk att förbereda inrättande av
barn- och elevombud. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006f). Uppdrag att genomföra och redovisa informationsinsatser om de
allmänna råden för individuella utvecklingsplaner. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007a). Allmänna råd och kommentarer: Kvalitet i fritidshem. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2007b). Fem år med maxtaxa: Uppföljning av reformen Maxtaxa och allmän
förskola m.m. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007c). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Redovisning av ett
regeringsuppdrag. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007d). Redovisning av uppdrag om Individuella program. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007e). Statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem: Slutrapport. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008a). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008b). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008c). Allmänna råd och kommentarer: Den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008d). Personalförstärkning i förskolan: Utvärdering av statsbidrag fördelat
under 2005 och 2006. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008e). Särskilt stöd i grundskolan: En sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009a). Allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009b). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? . Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009c). Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009d). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Stockholm:
Skolverket.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 161
Skolverket. (2009e). Förslag till hur undervisningen i naturvetenskap och teknik för de tidiga
åldrarna kan stärkas: Delredovisning av regeringsuppdrag U2009/914/G. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2009f). Kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser inom naturvetenskap och teknik (U2005/8130/S). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009g). Om jämställdhetsbidraget. Hämtad 2010-05-25 från http://www.
skolverket.se/sb/d/2808/a/16158
Skolverket. (2009h). PISA 2009. En internationell studie. Hämtad 2007-07-03, från http://
www.skolverket.se/sb/d/2698
Skolverket. (2009i). På tal om mobbning – och det som görs. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009j). Redovisning av ett regeringsuppdrag. Distansundervisning i sameskolan
och specialskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009k). Redovisning av uppdrag om grövre våldsbrott i skolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2009l). Redovisning av uppdrag om Kunskapsbedömning i särskola och särvux.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009m). Uppföljning av skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010a). Attityder till skolan 2009: Elevernas och lärarnas attityder till skolan.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010b). ICCS 2009. Hämtad 2010-06-08, från http://www.skolverket.se/
sb/d/1890
Skolverket. (2010c). Om lärarfortbildningen. Hämtad 2010-05-25, från http://www.skolverket.se/sb/d/2862
Skolverket. (2010d). Om rektorsprogrammet. Hämtad 2010-05-25, från http://www.
skolverket.se/sb/d/3371
Skolverket. (2010e). Redovisning av statsbidraget för försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning läsåret 2008/09. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010f). Redovisning av uppdrag om att rapportera om utveckling och insatser
på skolområdet med relevans för hälsan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010g). Redovisning av uppdrag om Nationellt centrum för språk-, läs- och
skrivutveckling (NCSM och NCSS1). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010h). Redovisning av uppdraget att utvärdera statsbidraget för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010i). Regeringsuppdrag i särskild ordning Hämtad 2010-05-10, från www.
skolverket.se/sb/d/1589
Skolverket. (2010j). Årsredovisning 2009. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.
Skr 2007/08:167. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/9761/a/108621
Skr. 2007/08:39. Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat
våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Hämtad från http://www.regeringen.
se/sb/d/9761/a/92142
Socialdepartementet. (2002). Regleringsbrev för budgetår 2003 avseende Riksförsäkringsverket.
Socialstyrelsen. (2005). Årsredovisning 2004 Stockholm: Socialstyrelsen.
162 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Socialstyrelsen. (2006a). Fördelning av medel till alkohol- och narkotikaförebyggande
åtgärder, ungdomsvård och missbrukarvård samt en sammanhållen vårdkedja år 2005:
Uppföljning av länsstyrelsernas medelsfördelning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2006b). Årsredovisning 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2007). Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerarat fara illa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2008a). Fördelning av medel till alkohol- och narkotikaförebyggande
åtgärder, ungdomsvård och missbrukarvård samt vårdöverenskommelsen för utveckling
av vården för personer med tungt missbruk år 2007: Uppföljning av länsstyrelsernas
medelsfördelning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2008b). Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: En
nationell inventering i kommuner och landsting. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2008c). Årsredovisning 2007. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009a). Barn och unga i familjer med missbruk: Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009b). Fördelningen av statliga utvecklingsmedel till länsstyrelserna
för utvecklingsarbete på området missbruk redovisas: Länsstyrelserna fördelar enligt
regeringens intentioner i år medlen främst till alkohol- och narkotikaförebyggande verksamhet. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010a). Bidrag till landstingen för en förstärkt vårdgaranti för insatser till
barn och unga. Hämtad 2010-06-30 från http://www.socialstyrelsen.se/regeringsuppdrag/bidragtilllandstingenforenfors
Socialstyrelsen. (2010b). Föräldrastöd för familjer där barn eller vårdnadshavare har en
funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010c). Insatser för barn och familjer. Hämtad 2010-06-17, från http://
www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/insatser/barnochfamilj
Socialstyrelsen. (2010d). Olika former av föräldrastöd undersöks. Hämtad 2010-05-31, från
http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/olikaformeravforaldrastodundersoks
Socialstyrelsen. (2010e). Regeringsuppdrag. Hämtad 2010-06-30, från http://www.socialstyrelsen.se/regeringsuppdrag
Socialstyrelsen. (2010f). Situationen för familjer som har barn med funktionsnedsättning
eller vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Hämtad 2010-07-06, från http://www.
socialstyrelsen.se/regeringsuppdrag/situationenforfamiljersomharba
Socialstyrelsen. (2010g). Årsredovisning 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, & Specialpedagogiska institutet. (2005). Ansvar för samverkan: Helhetsperspektiv på samhällets stöd till barn och unga med funktionshinder. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2008:77. Möjlighet att leva som andra: Ny lag om stöd och service till vissa personer
med funktionsnedsättning. Stockholm: Fritzes.
SOU 2010:64. Se de tidiga tecknen: Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och
skola. Delbetänkande av Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn.
Stockholm: Fritzes.
SOU 2010:95. Se, tolka och agera: Allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Fritzes.
STAD. (2010). Ungdomsstudien. Hämtad 2010-06-29, från http://www.stad.org/templates/
Page.aspx?id=165&epslanguage=SV
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Program för att förebygga psykisk
ohälsa hos barn: En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 163
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Slutrapport avseende regeringsuppdrag 2005–2007 om
spridning av kunskap och metoder som stärker det alkohol- och drogförebyggande arbetet i skolan. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009a). 50-miljonersprojektet. Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Hämtad 2010-05-25, från http://www.fhi.
se/sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Regeringsuppdrag/50-miljonersprojektet/).
Statens folkhälsoinstitut. (2009b). Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009c). Länsrapport 2008. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009d). Skolan förebygger 2. Om uppdraget. Hämtad 2010-0525, från http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Regeringsuppdrag/
Skolan-forebygger-2/Om-uppdraget-/
Statens folkhälsoinstitut. (2009e). Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd.
Hämtad 2010-12-21, från http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/
Regeringsuppdrag/foraldrastod/Kommunala-strategier/
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa.
Hämtad 2010-07-15, från http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas halsa/
Regeringsuppdrag/Kartlaggning-psykisk-halsa/
Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Länsrapport 2009: Ett urval figurer och tabeller. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010c). Regeringsuppdrag: Kartläggning av insatser för barn och
ungdomar i risksituationer. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010d). Skolbarns hälsovanor. Hämtad 2010-06-09, från http://
www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Skolbarns-halsovanor/
Stockholms universitet. (2010). Barn-LNU 2010. Hämtad 2010-06-15, från http://www.sofi.
su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=14197
Sveriges Kommuner och Landsting. (2008). Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar
med psykisk ohälsa: Rapport S2007/5696/HS. Stockholm: Sveriges Kommuner och
Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009a). Analys: Öppna jämförelser. Konsten att nå
resultat. Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009b). Positionspapper: Psykisk hälsa barn och unga.
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009c). Projekt Pinnocchio: Erfarenheter från ett
nationellt Genombrottsprojekt med syfte att förbättra arbetet kring barn upp till 12
år som riskerar att utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. Stockholm: Sveriges
Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010). Modellområden: Psykisk hälsa barn och unga.
Hämtad 2010-05-25, från http://modellomraden.skl.se/web/psynk.aspx
Söderholm Carpelan, K., Andershed, A.-K., Andershed, H., L, B., Nyström, M., & Ahlgren,
T. (2008). Insatser för unga lagöverträdare: En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet. Stockholm: Socialstyrelsen.
Ttofi, M. M., Farrington, D. P., & Baldry, A. C. (2008). Effectiveness of Programmes to
Reduce School Bullying. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Ungdomsstyrelsen. (2006). Arbetsmarknadssatsningen: Att bryta ungdomars utanförskap på
arbetsmarknaden. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
164 M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR
Ungdomsstyrelsen. (2007). Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2008a). Fokus 08: En analys av ungas utanförskap. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2008b). Ungdomsstyrelsens slutrapport: Insatser för unga i riskmiljöer.
Förebyggande och främjande ungdomsverksamhet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2010a). Lupp®. En väg till kunskapsbaserad ungdomspolitik Hämtad
2011-01-10, från http://www.ungdomsstyrelsen.se/kat/1,2070,1785,00.html
Ungdomsstyrelsen. (2010b). Ung idag 2010: En beskrivning av ungdomars villkor. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2011). Unga, sex och internet. Hämtad 2011-03-25, från http://www.
ungdomsstyrelsen.se/kat/1,2070,1635,00.html
Utbildningsdepartementet. (2009). Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Statens
Skolverk U2010/2393/S, U2010/267/G. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Åström, K., & Reimer, A. (2008). Det blir nog bättre för barnen: Slutrapport i utvärderingen
av nationell försöksverksamhet med barnahus 2006-2007. Lund: Lunds universitet.
M ÅLO M RÅDE 3 – B A R N S O C H U N G A S U P P VÄ X T V I LL K OR 165
Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter för Folkhälsopolitisk
rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar, som Statens folkhälsoinstitut presenterade för regeringen i november 2010. Rapporten ger
en fördjupad kunskap och information inom folkhälsans målområde 3
– barns och ungas uppväxtvillkor.
Syftet med denna rapport är att visa hur förutsättningarna för hälsa
inom målområde 3 med fokus på perioden 2004–2009 har utvecklats,
vilka åtgärder som har genomförts inom målområdet samt att ge
rekommendationer till framtida åtgärder.
Rapporten vänder sig i första hand till sakkunniga och praktiker inom
området barns och ungas uppväxtvillkor men även politiker, som
genom denna skrift får ett fördjupat underlag för att följa upp genomförda åtgärder och göra prioriteringar för framtidens folkhälsa inom
målområde 3.
Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor
Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Statens folkhälsoinstitut har därför regeringens uppdrag att analysera
och följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att föreslå framtida
satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet
återkommande folkhälsopolitisk rapport.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
målområde
3
Barns och ungas
uppväxtvillkor
Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010
R 2011: 06
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
R 2011:06
[email protected]
www.fhi.se
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-805-0 (pdf)
ISBN 978-91-7257-806-7 (print)