NORDIC VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING Nr. 5 2006 Guld Det röda ögat i sikte • Korrigering av aberrationer – framtidens • Profilen: John Godoy optiker • SKLFs svar till Socialstyrelsen under luppen • Kongressnytt • Tema: forskning • Nya marknader C260828_NordicVision_5_06.indd 1 06-11-02 13.25.45 Foto: Tord Olsson Innehåll Nr 5/2006 Medlemstidning för Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kurt Östlund, ordförande SKLF tel 073-960 53 40, [email protected] SKRIBENTER I DETTA NUMMER: Kurt Östlund Jan Bergmanson Maren Isecke Maria Hedström Caroline Jarkö Anita Robertson Olof Nesterud Johan Östlund John Godoy, mannen bakom organisationen ”Vision for All”, som startade i Sverige 1995. Född i Lima, Peru, uppvuxen i Boston, och numer bosatt i Sverige. Sid 18 – 21. 3 5 6 8 12 18 23 34 36 38 C260828_NordicVision_5_06.indd 2 LEDARE Mot nya mål? NYHETER I KORTHET REMISSVAR Optikerns yrkesroll OUTLOOK Christmas Shopping in Texas VETENSKAPLIGT Det röda ögat PROFILEN Ledordet är humanitet! EXAMENSARBETEN – Förekomst av Meibomian Gland Dysfunction – Vågfrontslinsen, en tänkbar lösning för sfärisk aberration KONTAKTOLOGI – – – – When Thinner is not Better Ortopediska skäl att använda kontaktlinser Kliniska erfarenheter av endagslinser med inbyggd fuktningsförmåga Tänkbara orsaker till torrhetssymptom hos kontaktlinsbärare ANNONSBOKNING: Display i Umeå, tel 090-711 500 Patrik Sandström, [email protected] Johan Sandberg, [email protected] PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: Citat Journalistgruppen Strandbergsgatan 20 Box 30159, 104 25 Stockholm tel 08-610 20 00 Projektledare: Ingrid Båvsjö, [email protected] SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: Isafjordsgatan 22 B, 5 tr, 164 40 Kista tel 08-35 05 00, fax 08-35 94 90 [email protected], www.sklf.se ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: Consol AB Johnson & Johnson, Vision Care Nordiska Lins AB Specsavers Blic Franchise AB SRAT Topcon Scandinavia AB PRODUKTNYHETER OMSLAGSFOTO: Maud Lindahl SKLF BILDTEXT: Allergisk konjunktivit – överkänslighetsreaktion på antigen i luften. – Kalendarium – Information från SKLFs styrelse 06-11-02 13.26.04 Mot nya mål? i de t ta n u m m e r kan du läsa Sveriges Kontaktlinsförenings svar på de frågor som Socialstyrelsen ställde till de olika remissinstanserna i och utanför branschen. Frågorna är inte nya och egentligen inte svaren heller. Optiker i Sverige har, åtminstone de senaste fyrtio åren, strävat efter ökade befogenheter och målsättningen har hela tiden varit att uppnå samma akademiska plattform som i England och USA. Målen är alltså inte nya, men utgångsläget för att nå högre höjder är ett annat nu än tidigare. Nyckelordet är fortfarande utbildning. Den gamla rundgången i resonemanget att inga nya befogenheter kan ges om inte utbildningen blir bättre, vilket bemötts med det logiska resonemanget att ingen ökad utbildning behövs eftersom befogenheterna ändå är begränsade, har nu uppenbarligen brutits. Att uppnå ett mål enligt ovan måste kännas härligt, men större befogenheter innebär också större ansvar. Att arbeta under större ansvar ger dock en annan dimension och en annan tillfredsställelse. En tillfredsställelse över att ha förmåga att hjälpa även patienter med svåra och speciella synproblem. Känslan av att som person vara respekterad för sina kunskaper tror jag är långt mera värd än lyckan över en ökad rabattförsäljning. De nya målen i svensk optometri måste vara en faktisk höjning av yrkesskickligheten, något som ger respekt och efterfrågan. Vi i Sverige behöver inte bli bäst i Europa, men vi kan bli lika bra som den bäste. Det är inte något dåligt mål. på hö s t e n bru k a r m a n göra en del reflektioner över den gångna säsongen. Fusariumutbrottet har nu resulterat i ett slags facit över vad som egentligen hände. Det man kan konstatera är att bruk av kontaktlinser och kontaktlinsvätskor inte är riskfyllt, utan det är missbruk som är det. Ingen nyhet precis. Den som inte följer skötselanvisningarna för vätskor och den som inte byter sina kontaktlinser i tid löper alltid en risk att få problem. Betydelsen av rätt kombination mellan linser, främst silikonhydrogellinser, och skötselsystem har fått stort genomslag bland praktiker. Tester på lämpligheten av olika kombinationer görs nu på flera håll och den slutliga sanningen är ännu inte fastställd. Frustrationen är stor hos många kontaktlinspraktiker över dödläget när det gäller den ohämmade internetförsäljningen av kontaktlinser. Många praktiker tycker att myndigheterna inte lever upp till sin roll som allmänhetens röst. Det anses att en låg skaderapportering är ett tecken på få skador. Det anser inte jag. • • • T i l l s i s t v i l l jag på m i n na om Kontaktlinskongressen i Göteborg, 16 – 18 mars 2007. Det kommer att bli en höjdare, jag lovar. Tag vara på hösten! Kurt Östlund Ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening [email protected] NORDIC VISION 5·2006 3 C260828_NordicVision_5_06.indd 3 06-11-02 13.26.11 LÄS MER PÅ : specsaversb lic.se/ partner 7 317074 936924 C260828_NordicVision_5_06.indd 4 06-11-02 13.26.14 NYHETER I KORTHET Istockfoto Restriktioner mot kontaktlinsvätskor E f t e r et t t e r ror i s t ho t i somras, med möjlig sprängning av flygplan över Atlanten, förbjöd de Brittiska myndigheterna passagerare och besättningar att ta ombord alla typer av vätskor, inklusive kontaktlinsvätskor. Kontrollerna var extra nog- Konsten att stirra länge granna när det gällde Atlant-flygningar. Undantag kunde ges för endagslinser i förseglade förpackningar, dock högst två par. Månadslinser fick tas ombord om de förvarades i sitt etui med minimal mängd vätska. Explosiva lösningar är dock ingenting nytt. Terrorister detonerade 1994 en flaska avsedd för kontaktlinsvätska, fylld med nitroglycerin, ombord på ett Filippinskt flygplan. En passagerare dödades i attentatet. Piloterna på British Airways har kritiserat myndigheterna och menar att åtminstone de borde vara undantagna från bestämmelserna och kunna ta ombord sina kontaktlinsvätskor. I U S A h a r m a n tävlingar i att stirra så länge som möjligt, utan att blinka. Tävlingarna går ut på att två personer står och stirrar på varandra, och den som blinkar först har förlorat. Tiden för att lyckas hålla ögonen öppna utan att blinka brukar vara ca 20 minuter. Professor Kelly K. Nichols, OD, Ohio State University College of Optometry, ger några tips till den som tänker prova på ”sporten”: – Fokusera på en liten detalj i motståndarens ansikte. – Försök att minimera ögonrörelser, eftersom dessa kan locka fram en blinkning. – Använd helst glasögon för att undvika drag. – Om du använder kontaktlinser måste de vara fräscha. Fukta med droppar en timme innan tävlingen. – Överväg användning av Omega-3. – Bjud din motståndare på en drink före tävlingen. – Om du är under press, undvik kollaps. Lycka till! (BCLA News Update, 30/8, 2006) Därför är kornea transparent endotelet i lymfkärl och blodkärl, mycket starkt bundet till korneas epitel och motverkar inflammatoriska nybildningar av kärl. Faktorns funktion kan liknas vid ett sänke som binder eller neutraliserar tillväxtfaktorer för kärlbildning. (Contact Lens Spectrum, augusti, 2006). (Denna studie publicerades i ”Proceedíngs of the National Academy of Sciences”, 25 juli 2006). Ögonskador vid orthokeratologi Istockfoto for sk a r e vid ”The Harvard Department of Opthalmology´s Schepens Eye Research Institute” och ”Massachusetts Eye and Ear Infirmary” har funnit orsaken till att kornea är transparent och fri från blodkärl, ett unikt fenomen som gör att ögat kan se. Nyckeln, säger forskarna, är den oväntade närvaron av stora mängder av tillväxtfaktorn för endotelets protein (VEGFR-3) på ytan av epitelet i normala friska ögon. Enligt de fynd som gjorts är VEGFR-3, som normalt finns på Svår allergisäsong I en undersökning som genomförts av Vistakon visar det sig att under de dagar när en särskilt svår allergisäsong är som intensivast, har 54 procent av kontaktlinspatienter med allergiska ögonbesvär mycket svårt att bära sina linser. Av dessa slutar 42 procent att använda sina linser över huvud taget och använder glasögon i stället. Av de ögonallergiska patienterna besökte 40 procent sin optiker eller ögonläkare på grund av sina symptom. 41 procent övervägde att börja använda endagslinser, om de nu alls kunde ha linser under allergisäsongen. (Contact Lens Spectrum, augusti, 2006). Si ng a p or e Nat iona l E y e C e n t r e (SNEC) meddelar att sex barn i åldern 8 – 14 år fått permanenta ögonskador på grund av komplikationer vid orthokeratologi under de senaste två åren. Man anser att bättre utbildade praktiker och mer komplett patientinstruktion skulle göra att liknande problem undviks i framtiden. (BCLA News Update, 30/8, 2006). I förra numret föll dessvärre namnen på fotograferna vid examensdagarna bort. I Kalmar fotograferade xxxxxx, i Stockholm xxxx och i Norrtälje var det xxxxx som stod bakom kameran.graferade xxxxxx, i StockI förra numret föll dessvärre namnen holm xxxx och i Norrtälje var det xxxxx som på fotograferna vid examensdagarna stod bakom kameran. bort. I Kalmar fotograferade Yvonne Information som föll bort Norman, i Stockholm Anders Pleijel och i Norrtälje var det Daniel Jeminen som stod bakom kameran. NORDIC VISION 5·2006 5 C260828_NordicVision_5_06.indd 5 06-11-02 13.26.15 REMISSVAR Optikerns yrkesroll Sveriges Kontaktlinsförenings svar på Socialstyrelsens undersökning Sveriges Kontaktlinsförening tackar för förtroendet att vara remissinstans avseende Socialstyrelsens uppdrag att utreda om nuvarande regler om behörighet att utföra synundersökning och tillhandahålla synhjälpmedel och att förskriva eller tillhandahålla kontaktlinser är ändamålsenliga och tillräckliga. Angående de specifika frågor som ställts angående optikerns yrkesroll lämnar Sveriges Kontaktlinsförening nedanstående svar och kommentarer. 1 Föreligger särskilda risker att i samband med hälso- och sjukvård vidröra hornhinnan, i andra fall än vid kontaktlinsutprovning? Behöver optikern i sin yrkesutövning i annat fall vidröra hornhinnan? Att vidröra hornhinnan medför alltid en potentiell risk, men utöver det som påkallas vid kontaktlinsutprovning, finns bara ett ytterligare skäl och det är vid användning av vissa moderna, oftast bärbara, tonometrar av ”lätt touch teknik”, alltså inte Javal-Schiötz eller Goldmanns tonometri. Är det optikerns arbetsuppgift att utföra oftalmoskopi, att titta in i ögat med ett instrument? Behövs för detta ändamål möjlighet för optikern att använda diagnostiska läkemedel vid sådan undersökning? Är det tillräckligt att optikern hänvisar till läkare när optikern i samband med synprövning finner någon form av synrubbning/synstörning? På vilka områden skulle optikern kunna gå vidare med kompletterande undersökningar? Finns det instrument för dessa extra undersökningar som en optiker bör kunna hantera på ett för patienten säkert sätt? (SOSFS 1995:4, 2§) Enligt SOFS 1995:4 (M), 4§ ”får optikern utföra de undersökningar som behövs för bedömningen av vilka synhjälpmedel patienten behöver och för ställningstagandet om patienten behöver hänvisas till läkare…” 2 Oftalmoskopi är en sådan undersökning som är nödvändig för att med större säkerhet kunna upptäcka avvikelser från det normala. I normalfallet är direkt oftalmoskopi fullt tillräckligt, men en vidgad pupill underlättar bedömningen av ögonbottens periferi och när patienten har grumliga medier. Sveriges Kontaktlinsförening anser inte att det är tillräckligt att hänvisa en patient till läkare, det böra vara ögonläkare. Vid behov bör kompletterande undersökningar göras med avseende på ögats tryck, synfält, färgseende och kontrastseende. Inom dessa områden finns moderna instrument som kan hanteras på ett för patienten säkert sätt. 3 Är det optikerns uppgift att pröva en patients färgseende, kontrastseende eller synfält? Även en optiker bör ha till uppgift att pröva färgseende, kontrastseende och synfält. Den sistnämnda undersökningen kan lämpligen ske i form av screening. För den vanliga synundersökningen som skall ligga till grund för utprovning av optiska synhjälpmedel behöver optikern några ytterligare hjälpmedel än tavla/provningsglas? Särskilda apparater som mäter styrkan på befintliga glas? Retinoskopi (skiaskopi) i tillägg till den subjektiva refraktionen ökar säkerheten i beslutet av den slutliga ordinationen. Mätning i autorefraktor kan också vara till hjälp. Subjektiv refraktion görs huvudsakligen med hjälp av en phoroptor, sällan med vanliga provglas. Moderna provtavlor projiceras på en skärm av en projektor. Optotyperna kan varieras med avseende på ljus och kontrast. Hornhinnans topografi kan mätas tämligen noggrant med en keratometer eller en topografisk analysator (t ex en Keratron) och ge värdefull information inför beslutet av den slutliga ordinationen, särskilt i de fall där hornhinnan är mycket oregelbunden. I den bedömningen måste som alltid hänsyn tas till de befintliga glasstyrkorna. Dessa mäts i en vertometer, ett modernt instrument som mäter styrkorna automatiskt. 4 5 Finns tillräckliga medicinska skäl för att optikern skall behöva mäta ögontrycket? Tryckmätningsmetod med luftpelare (undersökningsmetod där hornhinnan inte mekaniskt vidrörs), är den tillräcklig? Det medicinska skälet för att optiker skall mäta ögontrycket är att fånga in patienter med begynnande eller utvecklat glaukom. En höjning av trycket i ena eller båda ögonen under en viss tidsperiod (exempelvis 5 år), stor skillnad i trycket mellan ögonen och tryckvärden över ca 30 mm/Hg, kan vara indikationer på ett begynnande glaukom. Tonometri bör göras rutinmässigt på alla patienter senast vid 45 års ålder, främst för att få ett utgångsvärde på tensionen. Utan tryckmätning finns risk att många patienter med glaukom inte upptäcks i tid. Kompletterande information om upptäckt synfältsinskränkning och papillexkavation ger en ökad tyngd i remissförfarandet och även patienter med lågtrycksglaukom kan upptäckas. Tonometri med luftpelare har visat sig vara mycket tillförlitlig och mätningar kan även göras med en mjuk kontaktlins i ögat. 6a Finns det skäl att optikern skall kunna ge patienten smärtstillande droppar i samband med synundersökning/ utprovning av optiska synhjälpmedel? Nej, inte under normala förhållanden. 6b Behöver optikern vid kontaktlinsutprovning kunna ge antiinflamatoriska läkemedel? Nej, inte under normala förhållanden. 7 Bestämmelser om förbud för vissa åtgärder (4 kap. LYHS) innehåller ett förbud för den som inte är hälso- och sjukvårdspersonal att prova ut eller tillhandahålla kontaktlinser (se 4 kap. 2 § 6). Bestämmelserna i 4 kap. gäller inte för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras yrkesutövning. Om en optiker utan kontaktlinsbehörighet provar ut kontaktlinser ligger detta så långt utanför yrkesutövningen att optikern i det fallet inte kan anses tillhöra hälso- och sjukvårdspersonalen eller är det 6 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 6 06-11-02 13.26.19 REMISSVAR att se som att optikern överskrider sin yrkeskompetens? Vad gäller om en sådan optiker tillhandahåller kontaktlinser om patienten/kunden a) uppvisar ett giltigt recept, b) inte har någon sådan handling? En optiker utan kontaktlinsbehörighet skall inte prova ut eller tillhandahålla kontaktlinser. Om sådant ändå görs, överskrids yrkeskompetensen. En optiker utan kontaktlinsbehörighet skall a) inte heller tillhandahålla kontaktlinser om patienten uppvisar ett recept, b) än mindre göra detta om recept saknas. Utlämnande av glasögon till anhörig (inte persolig inställelse) med giltigt recept (jämför med regler för receptbelagda läkemedel på apotek)? Glasögon till anhörig kan utlämnas mot uppvisande av giltigt recept, under förutsättning att vanlig legitimationshandling företes av såväl den anhörige som den som hämtar ut glasögonen. 8a 8b Kontaktlinser mot recept – vilken kompetens krävs för att kontrollera receptet? Kontroll av recept på kontaktlinser kan bara göras av optiker med kontaktlinsbehörighet. Detta har blivit än mer betydelsefullt i dag, eftersom det är viktigt att linser tillverkade av nya material, såsom silikonhydrogel, kombineras med rätt skötselsystem. 9 Utlämnande av plusglas är i princip helt fritt. Personer som behöver minusglas och som inte går till optiker, vilken skaderisk föreligger? Behövs reglering från patientsynpunkt? Användning av felaktiga minusglas innebär ingen direkt skaderisk, men kan ge obehag i form av dubbelseende, huvudvärk och ackommodationsspasm. Någon särskild reglering förefaller inte vara nödvändig. 10a Skall optikerns behörighet kunna avse undersökning och utprovning av barn under åtta år? Optikerns behörighet bör i framtiden även kunna avse undersökning och utprovning av synhjälpmedel till barn under åtta år. Förutsättningen är att optikerutbildningen kompletteras för detta ändamål och att samverkan i normalfallet sker med den etablerade ögonvården. Vilka kompletteringar/utvidgningar av optikerutbildningen skulle detta kräva? Den kompletterande utbildningen bör i huvudsak inriktas på ökade kunskaper i objektiva undersökningsmetoder, diagnostiska ögonpreparat, ögonsjukdomar hos barn, binokulära avvikelser, motorisk och sensorisk samsyn samt synskärpans utveckling hos barn. 10b Med nuvarande optikerutbildning bör emellertid gränsen för undersökning av barn kunna sänkas till fem år. Då är fyraårskontrollen gjord och eventuella glasögonbehov framkallade av exempelvis närsynsproblem i förskolan kan hanteras av optiker. 11 Finns det övriga kommentarer till optikerföreskriften SOSFs 1995:4? Den nya optikerföreskriften måste utformas på ett klart och entydigt sätt, så att inga vidlyftiga tolkningar kan göras. Kommentarer i övrigt. Sveriges Kontaktlinsförening bistår gärna Socialstyrelsen med ytterligare synpunkter i det fortsatta utredningsarbetet, om så önskas. Styrelseledamoten i Sveriges Kontaktlinsförening, Birgitta Nordin, ögonläkare, reserverar sig emot skrivningen under punkt 10, samt att optiker skall få rätt att använda andra tonometrar än lufttonometrar. 12 Stockholm 2006-09-17 Kurt Östlund Ordförande NORDIC VISION 5·2006 7 C260828_NordicVision_5_06.indd 7 06-11-02 13.26.20 OUTLOOK |XJAN X X BERGMANSON Christmas Shopping in Texas I am inviting you to fly to Houston, Texas, and attend our 23rd Cornea, Contact Lenses and Contemporary Vision Care Conference, December 1 to 3, 2006. T h i s i s a h igh qua l i t y meeting and one of the oldest ones in the US. Our meeting was started by the legendary pioneer in the contact lens field, Professor Montague Ruben, who made his fame at Moorefield Eye Hospital in London and rounded off his illustrious career at University of Houston College of Optometry. I have enjoyed the chairmanship of this meeting for the last 18 years or so and it is attended by some 300 optometrists, which makes it a good sized meeting by ”As presenters we are inviting our standards. Our sucsome of the leading researchers cess and longevity in the tough US meeting marand clinicians in the field, but ket with, if anything, too they also must be great speakers. many educational programs, is based upon At this meeting you will get the quality and content. As latest research findings and presenters we are invitsome of the leading newest product developments.” ing, researchers and clinicians in the field, but they also must be great speakers. At this meeting you will get the latest research findings and newest product developments straight from ‘the horse’s mouth’. That is why you should come! And, if you come, you can do all your christmas shopping here in Texas and your travel expenses will be paid for!! We only pay 8.25 per cent in moms – not 25 per cent – and on top of that everything is cheaper here. W h at ’s on ou r m e n u t h i s y e a r? First of all we have the inimitable and incomparable Professor Brien Holden, who loves Texas and its big steaks. Patrick Caroline, well known to visitors of the old ERS symposia organized by Bausch & Lomb, is presenting a lecture this year and he is still making the fitting of gaspermeable lenses seem easy and making a lot of sense. One of our most popular speakers, Dr. John Goosey, is back to tell you the latest in corneal surgery. Dr Goosey was a great success at the recent SKLF conference and was invited back to Scandinavia last summer to talk to Danish surgeons. He is going to discuss some new surgical developments, of which we may wish to be aware. This is a different topic to that he presented at the SKLF conference last spring. Earl Smith, OD, PhD, Dean of our College and a world renowned myopia researcher, will discuss his most recent work on this huge public health issue. We also have a mini-symposium on ocular allergies with several prominent speakers. Every year we present an award to a worthy researcher or clinician in our field and this year our awardee is Mark Willcox, who is an outstanding researcher in the field of corneal infective disease. He comes out of the University of New South Wales in Sydney, Australia. I a m pl e a se d to tell you that we have enlisted other incredible speakers presenting on relevant and interesting topics. We have an optometrist, who is also a malpractice trial lawyer, who mesmerizes, if not putting fear, in the audience. At one time he was one of my brightest students, but now he is a practicing lawyer! We have in the program, as always, some colleagues from University of Houston College of Optometry, who present some of their interesting work on contact lenses, tears, pre- and post-op care and ocular therapeutics. W e sta rt on t h e F r i day a f t e r no on with some lectures and workshops at our university clinics and on Saturday and Sunday we have our lectures presented at the Omni Hotel, one of the best hotels in Houston. The meeting rate for a room in this luxury hotel, where celebrities like Clint Eastwood chooses to stay, is about 100 dollars. Yes, one hundred bucks!!! Where in Stockholm can I stay for that amount of money? Under which bridge? In addition, this hotel is literally next door to the Galleria, one of the greatest shopping centers in the world! Indeed, I have friends from various countries in the world who arrive here with empty suitcases!! N ow, d o n o t g e t m e s ta rt e d o n f o od – one of my passions – but in Houston you have internationally acclaimed restaurants offering a wide variety of cuisines. I promise, we have a lot more to offer than BIG steaks. Check out our unique Texas pit smoked barbeque, the tasty TexMex cuisine and the fabulous seafood from the Gulf of Mexico. Add to that all the 8 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 8 06-11-02 13.26.23 OUTLOOK | JAN BERGMANSON XXX trappings of a big city, cheaper drinks and California (and Texas) wines and you are not going to walk away unhappy or undernourished from Houston. T h e b o t t om l i n e is that it will not cost you much, you’ll have a good time and, above all, you’ll learn something – hopefully a lot! If this is not enough to convince a few of you to come for a visit I will drop the registration fee for you, my Swedish colleagues, by 100 dollars to somewhere in the neighborhood of 200 dollars. The University of Houston College of Optometry continuing education (CE) program is an important link between us and our profession. One of our priorities is to serve our profession, but our CE department has to be profitable. Our Cornea meeting is traditionally our biggest program both in terms of attendance and profit. The success of this meeting is one reason I can give our Viking visitors a break on the registration fee. no money, free services to the tune of half a million dollars! We help poor people, members of our society without insurance, citizens in financial straights, hurricane victims etc. We turn nobody away! I hear sometimes, when visiting Sweden, that doctors in the US are only interested in money and, if you, the patient, don’t have money or insurance, you are out of luck. Now you know that this is a lie, or as we say in Texas, it is ‘BULLSHIT’. This year, by being more efficient and promoting our services better, we took in an extra cool million dollars! Who says that state institutions must cost the taxpayers a lot of money? Ta l k i n g a b ou t mo n e y brings to my mind another aspect of our operations, our clinical program. Our clinical program must be solvent – it must not cost the tax payer money for me to examine a patient. We are a teaching institution, so we are not going to be a high volume clinic, but we must be efficient and fiscally responsible. Indeed, if we can do better than just break even we will make money that we can use to buy new equipment and to support education and research. The latest figures on the income of our clinic activities have just come in and I will here share with you some interesting numbers. A n i m p orta n t a spe c t of our clinical program is not only to provide excellent patient care and clinical training of tomorrow’s practitioners, but also to teach our young clinicians to charge for their services. We must request payment for the care we provide. The State of Texas does not permit us to give away services and material. However, when patients do not have the means to pay for these services or materials, such as spectacles, contact lenses and medications, we have programs to help out. Most of our income is derived from insurance, both federal and private. To get to that money we must file the claims correctly, which is a huge subject area itself. Our records must back up whatever we ask to receive and, in the case of federal money, it is a felony (read likely imprisonment) to file a false claim. This is a serious business our student clinicians must learn and running our clinics as a private entity is a very good lesson for them to take with them into practice after completing the qualifications for a license. Ou r c l i n ic s e a r n e d between 4 to 5 million dollars last year and while accomplishing this feat we managed to give away more than 500 000 dollars to indigent care. That is right – we gave people, who had F i na l ly, c om e t o T e x a s and enjoy our hospitality, do some Christmas shopping and most importantly receive great continuing education by the best in the business! University of Houston College of Optometry invites you to their 23rd Cornea. Contact Lenses and Contemporary Vision Care Conference. NORDIC VISION 5·2006 9 C260828_NordicVision_5_06.indd 9 06-11-02 13.26.24 Sveriges Kontaktlinsförenings KONTAKTLINSKONGRESS I GÖTEBORG 16 – 18 mars 2007 Elite Park Avenue Hotel Det är bäddat för succé i mars nästa år. Fyra av föreläsarna ser du här. I nästa nummer av Nordic Vision presenteras fyra till. JAN BERGMANSON E R I C PA PA S NORMAN LE ACH RON BEERTEN Programmet är som förut mixat och omfattar bland annat: Internationella föreläsare • Intressanta workshops • Paneldiskussioner Leverantörsutställning • Mingelbuffé • SKLFs årsmöte En seriös föreläsning mest på skoj • Festmiddag med dans och uppträdanden Du får helt enkelt inte missa årets höjdpunkt för tillpassande praktiker. Boka in denna helg redan nu! Anmäler dig gör du när du fått din inbjudan i brevlådan. Varmt välkommen! 10 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 10 06-11-02 13.26.26 C260828_NordicVision_5_06.indd 11 06-11-02 13.26.34 VETENSK APLIGT Det Röda Ögat Författare: Maren Isecke Översättning: Anita Robertson Foton: Fotograf Maud Leindahl, S:t Eriks Ögonsjukhus Detta arbete tillkom under en termins praktik på Optometri-Institutet Cagnolati. Praktiktiden utgör 5:e terminen av utbildningen optik/optometri vid den tekniska högskolan i Berlin. Kunskaperna i anatomi och patologi kunde nu användas i praktiska livet. Ofta kommer en patient till oss och beklagar sig över röda ögon. Optometristen måste då fråga sig: Vad beror det på? Måste det behandlas? Är det akut? Följande sidor ger en överblick över de oftast förekommande orsakerna till röda ögon. BILATERALT Hordeolum Preseptal Cellulit Orbital Cellulit Chalazion Keratit Episklerit Sklerit Främmande kropp Akut trångvinkelglaukom Subkonjunktival blödning Konjunktivit (v, a, b) Blefarit (b, s, m) Torra ögon Irit Hordeolum Episklerit Fr. kropp Subkonj. blödning Akut Trångvinkel Glaukom Behandling: Om behandlingen hos optometrist inte hjälper remitteras patienten till ögonläkare. SMÄRTA Sklerit Keratit Subjektiva symptom: Kan vara asymptomatiska. Smärta, brännande känsla, främmande kropps känsla, grus i ögonen, tårflöde. Objektiva symptom: Röda främre ögonlockskanter, fnasiga ögonlockskanter, mucopurulent sekret. Långvariga problem kan ge upphov till felställning av ögonfransarna (Trichiasis) och Hordeulum. SMÄRTA Stark Ingen Medel Konjunktivit Blefarit Torrt öga Fr. kropp Stark – Terapi: Ögonlockshygien, antibiotikasalva, steroider mot inflammationerna om det behövs, tårsubstitut, varma kompresser. Subkonj. blödning Chalazion Preseptal Cellulit Främre blefarit (Seborrhoe) Orbital Cellulit SEKRET Oljigt Slemmigt Varigt Vattnigt Inget Blefarit (s, m) Konjunktivit (a) Konjunktivit (b) Konjunktivit (v) Irit Blefarit (b) v = Virus Blefariter kan indelas i 3 grupper: Främre Blefarit (Stafylokocker), Främre Blefarit (Seborrhoe) och Bakre Blefarit. Orsaker: Infektion orsakad av Stafylokocker runt omkring ögonfransfästen ger kroniskt irriterade ögon framför allt hos människor med hudproblem. UNILATERALT Ingen Inflammationer i ögonlockskanterna Främre blefarit (Stafylokocker) DET RÖDA ÖGAT Medel BLEFARIT b = Bakteriell konjunktivit a = Allergisk m = Meiboms Körtlar s = Bakteriell Blefarit Orsaker: Defekter i Zeiss´ körtlar uppträder hos människor med dermatit som orsakas av seborrhoe. Subjektiva symptom: Kliande ögon, främmande kropps känsla. Objektiva symptom: Röda främre ögonlock, vita, feta mjäll mellan ögonfransarna som gör att de klibbar ihop, 12 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 12 06-11-02 13.26.34 VETENSK APLIGT oljig tårfilm, oljigt sekret. Långvariga problem kan ge upphov till felställning av ögonfransarna (Trichiasis) och Hordeulum. Behandling: Om behandlingen hos optometrist inte hjälper remitteras till ögonläkare. Terapi: Ögonlockshygien, antibiotikasalva, steroider, tårsubstitut, varma kompresser. CHALAZION Kronisk lipogranulomatös inflammation. Orsaker: Blockerade Meiboms körtlar vilket stoppar upp sekretionen. Förkommer ofta hos patienter med Acne Rosacea och dermatit orsakad av seborrhoe. Hordeulum Subjektiva symptom: Ej smärtsamt, kronisk svullnad. Objektiva symptom: Fasta små knutor som kan flyttas, svullnad. Behandling: Optometrist kan behandla. Remitteras till ögonläkare om det ej blir bättre. PRESEPTAL CELLULIT / ORBITAFLEGMONE Terapi: Spontan tömning är möjlig. Kan tas bort kirurgiskt. Inflammation i orbita framför septum Blefarit Orsak: Bakteriell infektion. Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes, Streptococcus pneumoniae. Vid sår orsakade av bett från människor eller djur finns anaeroba bakterier som peptostreptokocker. Bakre blefarit (Meiboms körtlar) Orsaker: Felfunktion i Meiboms körtlar. Förekommer ofta hos patienter med Acne Rosacea eller dermatiter orsakade av Seborrhoe. Subjektiva symptom: Torra ögon, svullna ögonlockskanter. Objektiva symptom: Ögonlocken är röda på insidan och svullnar om problemen är långvariga. Små oljiga pärlor på ögonlockskanten vid körtelöppningarna, oljigt sekret ur körtlarna, oljig tårfilm, otillräcklig vätning av ögat. Behandling: Optometrist kan behandla men ögonläkare konsulteras om antibiotika behövs. Terapi: Ögonlockshygien, systematisk antibiotikabehandling, tårsubstitut, varma kompresser, mjuk massage av ögonlocken. Chalazion Objektiva symptom: Rött och svullet ögonlock. EXTERNT HORDEULUM Bakteriell inflammation i ögonlockskanternas körtlar Orsak: Inflammation i Zeiss eller Molls körtlar på ögonlockskanterna. Orsakas av stafylokocker. Nedsatt motståndskraft. Subjektiva symptom: Smärta, svullna ögonlockskanter, spänningskänsla, kliande känsla. Objektiva symptom: Rött på ett begränsat område på ögonlockskanten, svullnad, varig svullnad. Behandling: Eventuellt oftalmologisk behandling och internistisk utredning. Posterior blefarit Subjektiva symptom: Smärta i ögonlocket, patienten kan inte öppna ögat. Terapi: Ögonlockshygien, varma kompresser, antibiotika oralt, vänta, epilering av de närmaste ögonfransarna. Behandling: Till ögonläkare omgående (för att utesluta orbital cellulit). Terapi: Systematisk antibiotika. ORBITAL CELLULIT /ORBITAFLEGMONE Inflammation i orbita bakom septum Orsaker: Mikrobiell infektion (t ex på grund av bett). Oftast spritt från näshålan eller tänderna. Staphylococcus aureus, Streptcoccus pyogenes, Streptococcus pneumoniae och Haemophilus förkylningsvirus (hos barn). Subjektiva symptom: Betydande smärta vid beröring, diplopi, feber /patienten känner sig sjuk, nedsatt syn på grund av förhöjt tryck på synnerven av varig orbital abcess. NORDIC VISION 5·2006 13 C260828_NordicVision_5_06.indd 13 06-11-02 13.26.34 VETENSK APLIGT Objektiva symptom: Rött och svullet ögonlock, inskränkt bulbmotilitet, avvikande pupillreflex, proptos (ögongloben trycks framåt). Behandling: Akut till ögonläkare då det finns risk för att infektionen sprids till Sinus Cavernosus, i det centrala nervsystemet, vilket kan ge livshotande trombos. Terapi: Systematisk antibiotika KONJUNKTIVIT Inflammation i bindehinnan Indelas i bakteriell konjunktivit, viruskonjunktivit, konjunktivit orsakad av klamydia, allergisk konjunktivit, GPC och andra konjunktiviter. Viruskonjunktivit Orsaker: Adenovirus och Herpes Simplex. Subjektiva symptom: Adenovirus: tårflöde, ljuskänslighet, bilateral irritation. Herpes Simplex: tårflöde, ensidiga blåsor och lätt svullnad. Objektiva Symptom: Adenovirus: rött öga, vattnigt sekret, foliklar, subkonjunktival blödning, regional svullnad och lymfknutor. Herpes Simplex: rött öga, vattnigt sekret herpes-blåsor, foliklar på bindehinnan. Behandling: Optometrist kan behandla men var försiktig. Adenovirusmitta överförs lätt. Terapi: Regleras av sig självt. Hygienen är viktig! Tårsubstitut, ibland profylaktisk antibiotikabehandling. Orsaker: Grampositiva bakterier som t ex Staphylococcus Epidermidis, Staphylococcus Aureus, Streptococcus Phneumoniae. Gramnegativa bakterier som t ex Haemophilus influenzae, Moraxella Iacunata. Objektiva symptom: Akut rodnad först i fornika sedan vid limbus. Kladdiga ögonlock som kan vara svullna. Sekret som är vattnigt i den första fasen och blir slemmigt/varigt efter en eller två dagar. Hornhinnan drabbas i sällsynta fall (punctata epitheliopathy). Behandling: Optometrist kan behandla. Om anibiotika krävs kontaktas ögonläkare. Terapi: Går över av sig själv inom 10 – 14 dagar. Ögonlockshygien, antibiotikadroppar eller -salva. Orsaker: Överkänslighetsreaktion på antigen i luften såsom pollen, damm, päls. Subjektiva symptom: Kliande ögon, sekret. Objektiva symptom: Röda ögon, tårflöde, nysningar, svullna ögonlock, bindehinnan mjölkig eller rosa. Terapi: Antihistaminer och inflammationshämmande medicinering om det behövs. KCE Klamydiakonjunktivit Orsaker: Chlamydia trachomatis typ D till K. Förekommer mest hos yngre personer. Hos 50 procent finns även en venerisk infektion som är asymptomatisk. Subjektiva symptom: Sekret, svullna ögon. Objektiva symptom: Röda ögon, mest ensidigt men kan vara på båda ögonen, slemmigt, varigt sekret, svullna ögonlock, på den tarsala bindehinnan först papiller sedan foliklar, mest i övre fornix, små infiltrat vid limbus. Behandling: Snabbt till ögonläkare. Terapi: Systematisk antibiotika. Kan pågå under 3 – 12 månader om det inte behandlas. Partnern medicineras också. Bakteriell konjunktivit Allergisk konjunktivit Behandling: Om tillståndet är akut och om behandling krävs remitteras till ögonläkare. Bakteriell konjunktivit Subjektiva symptom: Gruskänsla, brännande känsla, kladdiga ögonlock efter uppvaknandet. Klamydia-konjunktivit Allergisk konjunktivit GPC Orsaker: Kronisk mekanisk belastning. Reaktion på belagda kontaktlinser. Allergisk läggning. Subjektiva symptom: Kontaktlinserna är inte längre så bekväma. Ögonen gör ont när linserna tagits ut. Objektiva symptom: Röda ögon, slemtrådar, Papiller uppstår på tarsala bindehinnan, blir större och ger till slut jättepapiller. Behandling: Om det är betingat av kontaktlinsbruk kontrolleras det av optometrist. Om det inte orsakats av kontaktlinsbärande eller inte blir bättre efter några dagar remitteras till ögonläkare. 14 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 14 06-11-02 13.26.51 VETENSK APLIGT Terapi: Avvara kontaktlinserna eller använd endagslinser, antihistaminer, intensivrengöring av linserna. Objektiva symptom: Röda ögon, klibbigt sekret, liten mängd tårvätska, avlagringar i tårvätskan, skummande tårvätska, torra ställen, stipplings, uppruggad, ojämn hornhinneyta. Behandling: Till ögonläkare. GPC 3 Andra konjunktiviter – Adult gonococcal keratoconjunctivitis (bakteriell). – Neonatal gonococcal keratoconjunctivit (bakteriell). – Moluscum Contagiosum Conjunctivitis (viral). – Trachom (vanligaste orsaken till blindhet i underutvecklade länder med sämre hygien). KERATOCONJUNCTIVIT SICCA Torra ögon Orsaker: Ögondroppar som antiallergika, kärlsammandragande som gör att ögat ser vitt ut och som ofta används okontrollerat. Störningar i tårfilmens sammansättning genom systematisk påverkan av medikament, ämnesomsättningsstörningar, brist på vitamin-A. Lokala störningar i tårfilmens sammansättning av ögondroppar, inflammatoriska förändringar, ärr i bindehinnan. Inskränkningar i ögonlockens funktioner såsom ektropion eller entropion. Pterygium förhindrar vätningen. Psykosomatiska aspekter. Nervförlamning. Subjektiva symptom: Ögonen bränner eller kliar, tårflöde, främmande kropps känsla, trötta ögon, smärta, sekret, fotofobi, ögonlocken känns tunga. De subjektiva besvären står ofta inte i förhållande till de objektiva fynden. Terapi: Minst 95 procent med medikament som tårsubstitut och eventuellt salva för natten. Mekaniska åtgärder som punctum pluggar, sidoskydd på glasögonen, förband i form av fuktig kammare. Operativa åtgärder som att försluta tårkanalerna eller göra rima mindre. Avsluta kortisonbehandling och ställa om annan medikamentös behandling. SUBKONJUNKTIVAL BLÖDNING Blödning under bindehinnan (stafylokocker/ streptokocker). Slemmiga-variga exudat. Om det orsakas av pseudomonas kan hornhinnan perforeras inom 4 – 8 timmar. AKUT! Smärtan är starkare än man förmodar utifrån objektiva fynd. Behandling: Genast till ögonläkare Terapi: Bredbandsantibiotika. Cycloplegica för att förhindra synekier. Keratitis pseudomonas aeruginosa. Svampkeratit Orsaker: Plötsligt ökat tryck på ögat som av press eller lyft. Ett av bindehinnans blodkärl spricker. Orsaker: 2 grupper: filamentös keratit av mögelsvamp och candida keratit av jästsvamp. Subjektiva symptom: Asymptomatiskt. Subjektiva symptom: Liknande som vid bakteriell keratit. Objektiva symptom: Skarpt avgränsad blödning i bindehinnan Behandling: Optometrist kan hantera Terapi: Regleras av sig själv. Objektiva symptom: Rött öga, gråvit ulcus med oskarpa kanter med lätta infiltrat , som fingeravtryck i angränsande stromavävnad. (filamentös) Gulvit ulcus med varbildning (candida). Behandling: Genast till ögonläkare. KERATIT Inflammation i hornhinnan Terapi: Diagnostiseras i laboratorium. Antimykotika. Avskrapning av epitelet. Uppdelas i bakeriell keratit, svampkeratit, acanthamöbakeratit, viruskeratit och andra. Bakteriell keratit Orsaker: Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Enterobacteriaceae. Svampkeratit Subjektiva symptom: Smärta, främmande kropps känsla, fotofobi, nedsatt visus. Objektiva symptom: Rött öga, stromala infiltrat samt oval gulvit varbildning i stroma omgivet av klar corneavävnad. NORDIC VISION 5·2006 15 C260828_NordicVision_5_06.indd 15 06-11-02 13.27.09 VETENSK APLIGT Objektiva symptom: Icke nekrotiserande: utbrett rött öga, icke förskjutbar knuta. Nekrotiserande: Vävnadsskador (Staphylom), nekros av hornhinnan (keratit). Acanthamöbakeratit Orsaker: Acanthamöba protozoer, förväxlas ofta med herpes eller svampinfektion. Behandling: Genast till ögonläkare. Subjektiva symptom: Försämrad visus, stark smärta (står inte i paritet med objektiva fynd). Objektiva symptom: Under 1 – 4 veckor små oregelbundna infiltrat i främre delen av stromat. Epitetelet utanpå infitraten uppvisar lätt punctata. Infiltraten utvidgas och växer samman och bildar en central eller perifer ring (icke varig). Möjligen kan ett hypopion bildas. Behandling: Genast till ögonläkare. Terapi: Medikament, senare keratoplastik. Terapi: Inflammationshämmande medikament/steroider. Behandling av den systematiska sjukdomen. Keratitis dendritica Andra – Marginalkeratit – Rosacea keratit – Systematiska kollagen och kärlsjukdomar (t ex artrit) EPISKLERIT Orsaker: Mest idiopatiska, ofta recidiverande, ofta hos unga vuxna. Orsaker: Inflammations och immunprocesser, följd av systematiska sjukdomar som reumatism och toxoplasmos (ett tidigt tecken på autoimmun sjukdom). Acanthamöba-keratit Viruskeratit Behandling: Optometrist kan behandla. Orsaker: Herper Simplex, Herpes Zoster. Terapi: Inflammationshämmande medikament, limiteras av sig själv. Behandling: Genast till ögonläkare. Terapi: Virustatika (Aciclovir). Smärtstillande puder och salva. Främre uveit : Irit. Mellanuveit: Iridocyklit (tas inte upp här). Bakre uveit: Chorioidit, Chorioretinit (tas inte upp här). Främre uveit Objektiva besvär: Enkel form: rodnad i en sektor. Nodulär form: något upphöjd, avgränsad, förskjutbar knuta. Objektiva symptom: Rött öga, nedsatt känsel i cornea, grenformad, infärgbar förändring i cornea, (Keratitis Dendritica) (epitelial form av Herpes Simplex). Diskusformad grumling i stromat (Keratitis Disciformis) (stromal form av Herpes Simplex). Ödem i epitelet med förtjockning av stromat (Keratitis Disciformis). Vid Herpes Zoster finns samma tecken som vid t ex konjunktivit, episklerit, sklerit eller keratit. Inflammation i Uvea Inflammation i läderhinnan Subjektiva symptom: Ringa besvär, ensidigt, tårflöde, fotofobi. Subjektiva symptom: Herper Simplex: Influensa symptom, via Nervus Ophtalmicus, främmande kropps känsla, kliande, brännande känsla till stark smärta, tårflöde. Herpes Zoster: Visusförlust UVEIT Subjektiva symptom: Fotofobi, pulserande smärta som strålar ut och som tilltar vid ackommodation, synförsämring. Objektiva symptom: Rött öga, retningsmios, percipitat i corneas endotel, inflammationsceller i kammarvätskan, bakre synekier. Behandling: Snabbt till ögonläkare. Terapi: Mydriatika (för/emot synekierna), kortison, behandling av ursprungliga sjukdomen, inflammationshämmande droppar. Nodulär episklerit SKLERIT Inflammation i läderhinnan Orsaker: Följd av systematiska sjukdomar. 2 arter: icke nekrotiserande och nekrotiserande. Subjektiva symptom: Icke nekrotiserande, liknande som vid episklerit, något starkare besvär. Nekrotiserande: Starka smärtor, synnedsättning. Uveitis Ciliare Injektion Akut primärt trångvinkelglaukom Högt intraokulärt tryck då kammarvätskan har svårt att rinna ut. 16 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 16 06-11-02 13.27.21 VETENSK APLIGT Orsaker: Trång främre kammare, iris ligger nära cornea, trång kammarvinkel som kan blockeras. Terapi: Ta bort skräp/främmande kropp, antibiotisk salva för profylax om det finns ett sår. Subjektiva symptom: Snabb synförsämring, häftig smärta, illamående och kräkningar. Objektiva symptom: Plötsligt starkt förhöjt intraokulärt tryck, rött öga, cornealödem med epitelblåsor, grund främre kammare med perifer iridocorneal kontakt, pupillen inte helt rund och reagerar inte på ljus och vid ackommodation. cornea redan efter kort tid (basiska ämnen). Behandling: Genast till ögonläkare. AKUT. Terapi: Spola ögonen, vänd, drag bort ögonlocken från ögat, ta bort synliga partiklar med bomullspinne. Brännskador Främmande kropp i cornea Orsaker: Öppen flamma, het ånga, hett vatten, starkström, fyrverkerier, UV-strålning (blixt). Behandling: Genast till ögonläkare. AKUT. Subjektiva symptom: Stark smärta, fotofobi, starkt nedsatt syn, tårflöde. Terapi: Sänkning av det intraokulära trycket med medikament eller kirurgi. Främmande kropp i konjunktiva Objektiva symptom: Ögonfransar och ögonbryn bortbrända, blåsbildning på konjunktiva och ögonlock, mer eller mindre utpräglad grumlig cornea, röd konjunktiva, med fluorescein infärgbara epiteldefekter. Trubbigt våld mot ögat Behandling: Genast till ögonläkare. AKUT. Orsaker: knytnävsslag, tennisboll eller dylikt. Terapi: Inte skölja. Täcks med ett löst liggande sterilt förband. Galukomanfall. Akut trångvinkelglaukom Subjektiva symptom: Ofta lite symptom, mera besvär, smärta, nedsatt syn. TRAUMA Objektiva symptom: Rött öga, subkonjunktival blödning, Skadad iris, linsluxation, pupilen inte helt rund, enoftalmus/ exoftalmus. Främmande kropp, Trubbigt våld mot ögat. Frätskador. Brännskador. Behandling: För att utesluta komplikationer remitteras till ögonläkare Främmande kropp Terapi: Dubbelsidigt sterils förband för att stilla. Orsaker: Damm/partiklar i ögat eller under kontaktlinser, olyckor med t ex metallsplitter. Subjektiva symptom: Främmande kropps känsla. Smärta som är stark och ihållande om det är cornea som är drabbad. Försvinner snabbt om det handlar om skräp under en kontaktlins men kan ge försämrad visus om det ligger kvar på eller har fastnat i cornea. Om smärtan försvinner utan att synen försämras kan skräpet ligga kvar utanför de brytande medierna. Kliande känsla. Irisskada efter trubbigt våld Frätskador Orsaker: Syror, basiska ämnen, tårgas. Subjektivt: Stark smärta, synnedsättning. Objektiva symptom: Främmande kropp, rött öga, skrapspår på epitelet eller djupare, exoftalmus. Objektivat: Konjunktival retning och skorvbildning på ögonlocken (syror). Behandling: Genast till ögonläkare Blekt öga och gråvita grumlingar i NORDIC VISION 5·2006 17 C260828_NordicVision_5_06.indd 17 06-11-02 13.27.39 I september i år samlade man in begagnade glasögon för återanvändning. Det blev två hela containrar. John Godoy rengör begagnade glasögon tillsammans med Guatemalas ambassadör Susana Barrios Beltranena. Efter denna hjälpinsats är hon och hennes man nu medlemmar i Vision for All och planerar ett femårigt projekt i Guatemala. 18 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 18 06-11-02 13.27.56 PROFILEN Kunder som kommer in i Synoptik-butiken i Varuhuset Nyckeln i Nyköping kommer troligen att träffa en av Sveriges mest unika optiker. Han heter John Godoy och blev legitimerad optiker i Borensberg 1992. Det unika är dels att John föddes i Lima, Peru och växte upp i Boston, USA dels att han är mannen bakom organisationen ”Vision for All”, som startade i Sverige 1995. Text: Kurt Östlund foto: tord olsson JOHN GODOY Ledordet är humanitet! Johns far var från Peru och hans mor från USA. De träffades på Massachusetts Institute of Technology i Boston, USA. Johns far ville att barnen skulle få bättre utbildningsmöjligheter. Efter en period i Perus huvudstad Lima flyttade familjen till USA. John var åtta år när han tillsammans med sina tre bröder kom till Boston. John studerade vid Dartmouth College i fyra år och avlade en Bachelor of Art i historia samt en lärarexamen. Efter utbildningen åkte John 1980 till Europa som utbytesstudent. Under ett år bodde han i Frankrike och Italien och undervisade amerikaner i franska och italienska – själv pratar han fem språk. Åren 1982 till 1984 arbetade John som volontär i Nicaragua för att lära analfabeter att läsa och skriva. i en liten tvårummare där en salvadoransk familj på tolv personer redan bodde. Du bekostade själv insatsen och bodde tillsammans med tolv flyktingar från El Salvador i ett litet hus. Varför gav du dig ut på ett sådant äventyr? – På Boston College studerade jag tillsammans med en berömd brasiliansk pedagog, Paulo Freire, och han gjorde att jag blev intresserad av att lära fattiga människor läsa och skriva, men också intresserad av att lära av fattiga människor. Efter att diktatorn Somoza hade störtats i Nicaragua 1979 startades ett program för att bekämpa analfabetismen. Jag ställde upp frivilligt som lärare, och i staden Estelí lärde jag salvadoranska flyktingar att läsa och skriva. Jag fick bo i ett hörn på golvet Du startade också en spansk skola för utlänningar i Nicaragua. Varför då? – Jag är mycket intresserad av språk, historia och kultur. Med många volontärer från många olika länder, till exempel amerikaner, svenskar, fransmän och tyskar, och därmed många olika språk, fanns ett behov av undervisning i spanska. Jag skrev också en bok i spansk grammatik, Una Sola Trinchera, med tillhörande arbetsbok, vilka fortfarande används. I Nicaragua kom du i kontakt med många människor som inte kunde lära sig att läsa och skriva på grund av för dålig syn. Hur tänkte du när du konfronterades med detta problem? – Då jag inte själv använde glasögon förstod jag inte varför många äldre människor, men även en del yngre, inte kunde läsa i sina arbetsböcker eller se texten på svarta tavlan. Genom diskussion med andra volontärer, bland annat från Sverige, kunde vi identifiera problemet. Att inhandla glasögon visade sig dock vara alldeles för dyrt. FÖDD: 18 november 1957. YRKE: Legitimerad optiker. UTBILDNING: Bachelor of Art, Teachers Certificate, 1980, legitimerad optiker, 1992, kontaktlinsbehörighet, 1996 FAMILJ: Hustru Marita, barnen Tania, 22, Cecilia, 20 och David, 19. BOR: Ljungsbro. ARBETE: Synoptik, Nyköping och Älmhult. Ordförande i ”Vision for All”. INTRESSEN/HOBBYS: Har inte tid. ÄTER HELST: Strömming. LÄNGSTA RESA: Amazonas djungel. SENASTE FILM: Modigliani. SENASTE LÄSTA BOK: E = mc2, av David Bodanis. DRÖMMER OM: Att fortsätta arbetet med undervisning inom optik i Sverige och utomlands. Det hände mycket i Nicaragua under de här åren. Du kom bland annat i kontakt med en svensk sjuk- NORDIC VISION 5·2006 19 C260828_NordicVision_5_06.indd 19 06-11-02 13.28.10 XXX Vision for All reser regelbundet runt till fattiga länder och hjälper folk som inte själva har råd med synundersökning och glasögon. Här kommer alla insamlade glasögon till nytta. sköterska som arbetade i samma område. Hur kom det sig? – I den spanska skolan studerade man på förmiddagen och gjorde frivilligt arbete på eftermiddagen. På det sättet gick det att överbrygga gapet mellan att bara vara intellektuell eller att bara arbeta ute på fälten. På sjukhusets akutmottagning arbetade en svensk sjuksköterska, Marita från Torekov. Vi träffades när vi var ”Men kom ihåg att detta är ett med och målade väggarna runt och BB-avdelningen, lagarbete med 650 medlem- akuten som var helt grå, i varma färger. Marita arbetade även som mar inblandade och med lärare på sjukhuset. support från tusentals andra De bord som på förmiddagarna användes för att bland personer och företag.” annat tvätta såväl döda soldater som patienter på rengjordes och användes som skolbänkar när personalen på eftermiddagarna lärde sig att läsa och skriva. Marita ansvarade för den undervisningen. Hur kan man inte bli kär i en sådan kvinna? Maritas kontrakt var slut 1984 och ni flyttade till Sverige. Varför det? – När Maritas kontrakt gick ut och hon måste återvända till Sverige hade jag redan flyttat in i hennes våning, eftersom 21 flyktingar nu bodde i min första bostad. Hon bad mig följa med till Sverige eftersom vi planerade att bilda familj. Efter två år i Sverige med bland annat undervisning i Malmö bestämde du dig för att studera till optiker. Samma år flyttade du och Marita med era två döttrar till Ljungsbro i Östergötland. Vad var anledningen till den flytten? – Efter endast ett år i Sverige sökte jag till optikerutbildningen i Borensberg, och kom in. Ljungsbro ligger nära Borensberg och för att hålla ihop familjen medan jag studerade flyttade vi dit. Du gav ett löfte att om du lyckades med dina optikstudier skulle du återuppta ditt internationella solidaritetsarbete. Du tog din optikerexamen 1992 och 1996 blev du också behörig kontaktlinsoptiker. Har du levt upp till ditt löfte? – Ja, det tycker jag. För mig som humanist var det en stor utmaning att studera vetenskapliga ämnen som biologi, matematik och dylikt. Mina kunskaper i optometri har jag i stor utsträckning använt i utvecklingsländer, och genom ”Vision for All” tänker jag fortsätta att göra så. 20 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 20 06-11-02 13.28.17 Över 70 medlemmar samlades för att tvätta och mäta upp de insamlade glasögonen. Du startade organisationen ”Vision for All” 1995. I dag är ni 650 medlemmar och har hjälpt över 36 000 fattiga människor i elva länder att se bättre. Du måste vara mycket nöjd med den utvecklingen. – Ja, det är jag. Men kom ihåg att detta är ett lagarbete med 650 medlemmar inblandade och med support från tusentals andra personer och företag. Det är en fortsättning på en lång och stolt tradition bland optiker att arbeta i solidaritetens tecken. ”Vision for All” har genom sin upparbetade organisation gjort det enklare för olika organisationer som vill skänka glasögon till fattiga människor i fattiga länder. Du har uppenbarligen en stark humanistisk känsla och ser insatserna för god syn åt fattiga människor som ditt viktigaste projekt. – Ja, jag ser det som ett privilegium att ha en bra utbildning och ett arbete. Jag är stolt över att ha med den svenska flaggan varhelst de svenska optometristerna med sina medhjälpare gör sina frivilliga insatser. I september i år samlades över 70 medlemmar i ”Vision for All” i Ljungsbro för att tvätta och mäta upp begagnade glasögon som samlats in i två stycken sju meter långa containrar. Ungefär hälften av glasögonen måste av olika skäl kasseras, men trots det har vi nu progressiva, bifokala och trifokala glasögon att ta med på kommande resor. Vart tänker ni åka nästa gång? – Våra nu planerade resor går till Tanzania (november), Nicaragua (december), Chile (januari), Peru (februari), Litauen (mars), Eritrea (april), Bolivia (maj) och Kuba (juli). ”Vision for All” •”Vision for All” har ett mycket bra arbetskoncept, som kan vara värt att lägga på minnet: – Att hjälpa fattiga människor att se är att ge hjälp till självhjälp. – Kan du se, kan du lära dig skriva och läsa. – Kan du skriva och läsa, kan du utbilda dig. – Kan du utbilda dig, kan du få ett värdigare liv. •”Vision for All” har en styrelse där John Godoy är ordförande. Såväl en- skilda medlemmar som organisationer betalar en årsavgift. Den som vill stödja ”Vision for All” kan sätta in pengar på ett 90-konto (PG 90 06 61-0). • Nordic Vision lovar att stödja arbetet för de fattiga i världen, och SKLF ser också fram emot medverkan från ”Vision for All” på nästa kontaktlinskongress, som äger rum i Göteborg, 16-18 mars 2007. • John kan nås via e-post: [email protected]. Webbadress: www.visionforall.org NORDIC VISION 5·2006 21 C260828_NordicVision_5_06.indd 21 06-11-02 13.28.21 XXX NY endagslins en fuktig och fräsch känsla från morgon till sen kväll Nu utökat styrkeomfång +6,00 D till -12,00 D 1• DAY ACUVUE® MOIST™ kombinerar på ett unikt sätt det beprövade materialet Etafilcon A med en fuktrik ingrediens som innesluts i linsen. Detta skapar en långvarig, silkeslen fuktande kudde NORDIC VISION 5·2006 genom22hela linsen som får dina patienters ögon att kännas fräscha och sköna hela dagen. ACUVUE® och 1•DAY ACUVUE® MOIST™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 22 06-11-02 13.28.27 EX AMENSARBETE Förekomst av Meibomian Gland Dysfunction hos kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare Text: Maria Hedström Examensarbete 10 poäng. Optikerprogrammet 120p. Högskolan i Kalmar, Institutionen för kemi och biomedicinsk vetenskap Handledare: Peter Gierow, docent. Examinator: Catarina Ericson, universitetsadjunkt. SAMMANFATTNING Torra ögon är ett vanligt förekommande problem som kan leda till kontaktlinsintolerans hos kontaktlinsbärare. En orsak till detta kan vara en icke fungerande tårvätska som har många viktiga funktioner för ögats hälsa bland annat genom näringsutbyte och som ett skyddande lager. Då den består av olika lager med olika funktioner, har jag inriktat mig på funktionen hos de meibomska körtlarna. De meibomska körtlarna ligger längs de bakre ögonlockskanterna och har till huvuduppgift att producera ett sekret till tårfilmens yttersta oljelager. Detta lager hjälper till att minska avdunstningen av tårarna och att skapa en jämn hinna av tårvätskan för att den optiska brytningen ska bli så bra som möjligt. Vid nedsatt funktion ökar avdunstningen och ger en minskad tårstabilitet som i sin tur leder till symtom som torrhetskänsla och irritation. Det finns olika definitioner och orsaker till detta tillstånd. En definition är att det är ett Meibomian Gland Dysfunction (MGD), Definition Det finns ingen klar definition av MGD. Tillståndet har bland annat definierats av olika forskare som icke-inflammatoriskt, där utseendet på lipiderna förändras från ett normalt klart skick, till ett mer visköst och grumligt skick. Det är ett tillstånd där en infektion förekommer, men det innebär inte att en inflammation är närvarande. MGD kan också ses som ett förstadium icke-inflammatoriskt tillstånd där lipiderna förändras från ett normalt klart skick till ett mer visköst och grumligt skick. Symtomen kan variera från inga till uttalade besvär. Hyperkeratinisering och hormonella förändringar är några av de orsaker som nämns i litteraturen. Syftet med studien var att jämföra förekomsten av meibomian gland dysfunction (MGD) hos 60 personer, kontaktlinsbärare respektive icke-kontaktlinsbärare och med en uppdelning mellan grupperna och könen. Undersökningarna utfördes med hjälp av biomikroskopi och deltagarna besvarade även en enkät angående eventuella orsaker till tillståndet eller besvären. Resultatet visade ingen betydelsefull skillnad i förekomst av MGD mellan de båda grupperna. Slutsatsen av detta är att kontaktlinser inte orsakar MGD, men åkomman kan innebära stor risk för kontaktlinsintolerans. Därför är det viktigt att upptäcka MGD vid synundersökningen, då symtomen kan lindras genom behandling. till blefarit, en vanligt förekommande inflammation och/eller infektion på ögonlocken som både kan vara akut eller kronisk. Skillnaden mellan MGD och blefarit är dess uppkomst, då MGD har en ickeinflammatorisk etiologi, medan blefarit ofta orsakas av inflammation eller infektion. MGD kallas även för meibomit eller meibomianit, men då det inte alltid är en inflammation inblandad, anses det lämpligt att kalla den för meibomian gland dysfunction. Etiologi Det finns olika teorier om orsaken till MGD, men en hyperkeratinisering har visat sig vara en bakomliggande orsak. En ökad halt av keratinproteiner i oljan har hittats hos dem som lider av MGD. En teori är att keratinisering av epitelväggarna på körtlarnas mynningar ökar hos vissa, av okänd orsak. Det leder till att mynningarna blir tilltäppta av keratinerat epitel och att utflödet av sekret hindras. Dessa keratinproteiner ger oljan dess gulaktiga färg. Bredden på körtlarna minskar med åldern eftersom antalet körtlar minskar och det kan vara orsaken till att förekomsten av MGD också ökar med åldern. Liksom morfologiska förändringar och rubbning av körtelöppningarna. Tillslutning av de meibomska körtlarna kan även bero på hormonella förändringar, då oljan blir tjockare genom ökning av östrogenhalten. Antiandrogener, läkemedel som motverkar manliga könshormoner, samt östrogener sänker produktionen av sekret. Det har visat sig att personer med hudinflammationer som seborrhea och acne rosacea ofta har MGD, då det kan vara relaterat till systemsjukdomar. Vid infektion på ögonlockskanterna kan bakterier, ofta staphylococcus epidermidis och staphylococcus aureus, ansamlas och producera lipidnedbrytande ämnen som påverkar tårfi lmsstabiliteten negativt genom att lipidskiktet blir skadat. Därför är det viktigt att behandla infektionen och dess orsak. Flera läkemedel, speciellt de som påverkar de parasympatiska nerverna, kan minska sekretionen från exokrina körtlar som de meibomska. Konserveringsmedel NORDIC VISION 5·2006 23 C260828_NordicVision_5_06.indd 23 06-11-02 13.28.29 EX AMENSARBETE som finns i vissa ögonläkemedel, till exempel benzalkoniumklorid, kan vara toxiska för epitelceller och kan bland annat upplösa lipidlagret i tårfilmen. Symtom Bristen av lipider i tårvätskan leder till torra ögon på grund av ökad avdunstning och minskad tårstabilitet. Det ger förlust av smörjning och skador på epitelet på okulära ytan, vilket ger symtom. Eftersom symtomen ofta uppkommer vid synkrävande situationer, till exempel läsning, besöker patienten optikern i första hand för att korrigera synen. En okorrigerad felsynthet kan ge liknande besvär. Ibland uppkommer varken symtom eller avvikelser på ögonlockskanten förrän tårfilmen blir påverkad av exempelvis kontaktlinser. De symtom som kan uppkomma vid MGD är ofta okulära, såsom torrhet, röda ögon, instabil synskärpa, suddig syn, ögontrötthet, smärta, främmande kroppskänsla, irritation, brännande känsla, klåda och kontaktlinsintolerans. Den tunna, lite ojämna tårfilmen minskar ljusreflektionen och ögonen kan därför även se matta ut. Fynd som upptäcks vid undersökning kan variera från mild till svår och är ofta bilaterala. Om inflammation förekommer syns det på bakre ögonlockskanten och på den palpebrala konjunktivan, som vitgula, grumliga och tjocka utsöndringar vid körtlarnas mynning. Vid nedre ögonlockskanten kan skum uppkomma i tårmenisken. Vid långvarig och allvarlig MGD kan andra tecken ses, till exempel förtjockning eller formförändring, som hack och oregelbundenhet av ögonlockskanterna. En utvidgning av körtlarna, mild till måttlig papillär hypertrofi, kärlförändringar och kronisk chalazion kan förekomma. Körtlarna kan vara malplacerade och dess mynningar minskade eller ökade i antal. Sekretet är ofta stelnat och vid tryckning på körteln kan utsöndringen vara tjock eller tandkrämsliknande. Då körtlarna är helt blockerade ger tryckningen inget sekret alls. En förstorad körtel eller ingen alls kan synas vid evertering. Andra objektiva undersökningar med biomikroskopet kan visa färgning av kornea eller konjunktiva med Rose Bengal eller lissamine green. En metod att mäta tårstabiliteten är genom tear film breakup time (BUT), som visar hur lång tid det tar för tårfilmen att spricka upp. Tiden kan minska med MGD. Behandling Det går inte att behandla orsaken till MGD, men det finns olika metoder att lindra symtomen. Varma kompressorer: Bomull eller handduk som är upphettad av kokt vatten kan användas till att massera stängda ögonlock eller läggas på ögonlocken i tio minuter. Detta gör att stelnat sekret mjukas upp. Nackdelen är att resultatet är varierande och det kan ta tid att få en tillfredsställande minskning av symtomen och patienterna avbryter därför oftast behandlingen. Ögonlocksrengöring: Rengöring hindar att skräp blockerar öppningarna på körtlarna och att kontaminering sker så att risken för infektion ökar. Man bör helst rengöra ögonlockskanterna morgon och kväll med exempelvis en ren blöt handduk. Det går också att använda tops som är indränkta i milt babyschampoo. Rengöringen minskar risken att MGD utvecklas till chalazion, en inkapslad inflammation i ögonlockets talgkörtlar. En kombination av varma kompresser och rengöring visade sig i en undersökning av Paugh et al. ge en betydlig förbättring av kvaliteten på tårfilmen efter två veckor. Även T-BUT ökade och komforten förbättrades. Mekanisk utpressning: Tillsammans med varma kompressorer och rengöring ges större möjligheter för körtlarna att utsöndra olja om man masserar eller trycker försiktigt på ögonlockskanten. Antibiotika: Systematisk medicinering med t ex Tetracyklin tar död på bakterier som normalt delar lipider till fettsyror. Fettsyror är mer hydrofila och bildar ej någon oljefilm och kan dessutom ha en denaturerande effekt på proteiner samt störa membraner. Tårsubstitut: Vätande droppar ger lindring av symtomen genom ökning av tårvolymen. Därigenom förlängs tiden som tårfilmen täcker linsen och den okulära ytan, vilket minskar torrhetskänslan. Ytrengöring av kontaktlinser: Normalt räcker en multi-purposelösning för de flesta kontaktlinsbärare, men för dem som lider av MGD, där lipidavlagringarna är avvikande, kan dessa lösningar vara så svaga att det behövs ett effektivare komplement till ytrengöringen. Detta kan lindra symtomen på suddig syn. Vid allvarligare fall rekommenderas att använda ytrengöringsmedel var fjärde timme för att få bättre syn och ökad komfort. Lipider kan då sätta sig på linser på bara några minuter eller några få timmar. Byte av linser oftare, till exempel endagslinser, brukar inte ge något resultat. Prognos Det kroniska tillståndet går inte att bota, men genom att använda behandlingarna intensivt under några veckor kan symtomen lindras. Om detta lyckas kan man uppnå bra komfort och syn. Det är även viktigt att fortsätta att sköta hygienen och behandla akuta problem, med exempelvis varma kompresser. Relation MGD och kontaktlinser Det är inte känt om kontaktlinser utlöser MGD men tillståndet kan leda till kontaktlinsintolerans. En studie av klinikern BeeLeng Ong, där avsikten var att undersöka om kontaktlinser hade någon skadlig effekt på de meibomska körtlarna, visade att förekomsten av MGD hos ett antal kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare inte innebar någon statistisk skillnad av betydelse. Detta pekar på att kontaktlinsbärande inte ger upphov till MGD. Många problem som kan uppkomma vid kontaktlinsbärande kan dock bero på att tårfilmen inte fungerar och där kan MGD vara en orsak. Hur kontaktlinser påverkar ögat Kontaktlinser kan orsaka flera fysiologiska förändringar på ögat. En ständig skavning mot ögonlocken när man blinkar kan ha en effekt på de meibomska körtlarna som leder till hyperkeratinisering. De försämrar utbytet av tårvätskan framför kornea och delar tårfilmen så att den blir tunnare. Detta ökar osmolariteten av tårvätskan och det påverkar hälsan på den okulära ytan negativt. Tårfilmen på den främre ytan av kontaktlinsen bryts snabbare upp än på kornea, speciellt om linsmaterialet är hydrofobt. Detta märks inte alltid som torrhetskänsla utan kanske som en synförsämring. Repor på linsen kan medföra att lipider lättare kan kontaminera mucus och därmed bryta upp tårfilmen. 24 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 24 06-11-02 13.28.30 EX AMENSARBETE Vid dålig funktion av tårfilmen kan avlagringar på linserna öka vilket ger en ökad mekanisk belastning på ögat och risken ökar för kontaktlinsallergi och giant papillary conjunctivitis (GPC). En studie har visat att en behandling av MGD även förbättrar GPC och minskar kontaktlinsintoleransen. Förändringarna varierar beroende på linstyp, material och tjocklek. Vid hydrogellinser har ett tunnare lipidlager upptäckts och ju tunnare linsen är desto instabilare blir lipidmönstret. Även högvätskehaltiga material kan orsaka ett mindre stabilt och tunnare mönster. PHEMA-linser har det tjockaste och stabilaste mönstret. Hur MGD påverkar kontaktlinsbärande Kontaktlinsintolerans är vanligt vid MGD. Kontaktlinser ökar avdunstningen hos tårfilmen, vilket förvärrar symtomen hos patienter som redan har problem med lipidlagret, vilket i sin tur också ökar avdunstningen. SYFTE Syftet med denna studie är att jämföra förekomst av meibomian gland dysfunction hos kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. I vissa fall kan dessa körtlar, om de är tilltäppta, medföra att symtom liknande dem vid torra ögon kan uppstå. Därför är det viktigt som optiker att vara observant vid kontaktlinstillpassningen för att undvika eventuella drop-outs som beror på nedsatt komfort, eftersom behandling av detta tillstånd för att lindra symtomen är möjligt. Examensarbetets mål – Att undersöka förekomsten av meibomian gland dysfunction på 60 personer, kontaktlins- och icke-kontaktlinsbärare. – Att jämföra de två olika grupperna, som i sin tur är uppdelade efter kön, för att eventuellt hitta något intressant samband . – Att fördjupa mig i de meibomska körtlarna och deras påverkan på tårfilmen och därmed också kontaktlinsbärandet. – Att ta reda på om eventuell rengöringsvätska (kemisk inverkan) kan påverka de meibomska körtlarna. För att bedöma förekomsten av meibomian gland dysfunction använde jag Efrons graderingsskala: – Grad 0 (normal): Blek ögonlockskant, öppningarna synliga, klara ögonfransar. – Grad 1 (spår): Rosa ögonlockskant, grumlig utsöndring på vissa körtelmynningar. – Grad 2 (mild): Röd ögonlockskant, mjölkig utsöndring på de flesta körtel-mynningar, ökat tårflöde. – Grad 3 (måttlig): Röd ögonlockskant, gul utsöndring på alla körtelmynningar, utsöndring börjar komma kontinuerligt. – Grad 4 (svår): Tjock, krämig, gul utsöndring i alla körtelmynningar. Ständig utsöndring. Röd bulbär konjunktiva. RESULTAT Förekomst av MGD. Tabell I. Totalt hos kontaktlins- och icke-kontaktlinsbärare Grad 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Tot antal Antal Hö öga Vä öga 21 19 4 3 7 10 4 5 1 0 37 37 Procent 54% 9% 23% 12% 1% Tabell I visar förekomst av MGD hos båda grupperna på 46 procent, varav hälften hade grad 1,0. Jämförelse mellan kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. Tabell II. Totalt hos kontaktlinsbärare Grad 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Tot antal Antal Hö öga Vä öga 12 11 2 2 2 3 1 1 0 0 17 17 Procent 68% 12% 15% 6% 0% Tabellerna II och III visar en högre förekomst av MGD hos icke-kontaktlinsbärare. Procentuellt var skillnaden 25 procent. Graden av tillståndet var även högre för denna grupp. Tabell III. Totalt hos icke-kontaktlinsbärare Grad 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Tot antal Antal Hö öga Vä öga 9 8 2 1 5 7 3 4 1 0 20 20 Procent 43% 8% 30% 18% 3% Enkätstudie Enkäten besvarades av 17 kontaktlinsbärare, varav 10 kvinnor och 7 män. Tjugo var icke-kontaktlinsbärare, varav hälften kvinnor och hälften män. Kvinnornas ålder varierade mellan 16 och 61 år, med en medianålder på 22 år. Männens ålder varierade mellan 16 och 52 år, med en medianålder på 25 år. Vid besvär eller förekomst av MGD skulle frågesammanställningen kunna visa något samband mellan de olika faktorerna som kan orsaka torra ögon. De första elva frågorna var riktade till både kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. Fråga 12 till 18 var enbart riktade till kontaktlinsbärare. Fråga: Har du några besvär i ögonen nu i form av klåda, torrhet, smärta, brännande känsla, skav, irritation, röda ögon, sveda, ljuskänslighet, ögontrötthet, dimsyn eller igenklistrade ögon på morgonen? I så fall vad och i vilket öga? Tabell IV. Besvär hos icke-kontaktlinsbärare Antal Grad 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Ja 1 0 2 1 1 25 Nej 5 1 7 2 0 75 Tabell V. Besvär hos kontaktlinsbärare Antal Grad 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Ja 3 0 2 0 0 29 Nej 9 1 1 1 0 71 NORDIC VISION 5·2006 25 C260828_NordicVision_5_06.indd 25 06-11-02 13.28.31 EX AMENSARBETE Skillnaden mellan besvären hos kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare var 6 procentenheter, vilket är marginellt. Besvären hos kontaktlinsbärarna var mest klåda och torrhet. En person led även av irritation och röda ögon. Samma besvär återfanns hos icke-kontaktlinsbärarna men även ögontrötthet och igenklistrade ögon på morgonen hos två personer. En ickekontaktlinsbärare med grad 1,0 led av kroniska vaglar och hade besvär som rinnande ögon och dimsyn. Av de som hade besvär hade 60 procent någon grad av MGD, med minst grad 0,5 på ett utav ögonen. DISKUSSION Syftet med denna studie var att jämföra förekomsten av MGD hos kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. Målet var att göra 60 undersökningar, med jämn fördelning mellan grupperna och könen, men det gick ej att uppnå på grund av att svårigheter att hitta försökspersoner som uppfyllde kriterierna. Ingen svarade på intresseanmälan. Det totala deltagandet blev därför 37 personer, 20 kvinnor och 17 män. Alltså undersöktes totalt 74 ögon. Fördelningen på männen blev ojämn i de två grupperna, med ett bortfall på tre hos kontaktlinsbärarna. Detta skulle kunna vara en felkälla då studien skulle vara mer tillförlitlig om antalet försökspersoner hade varit fler. Resultatet av undersökningarna visade ingen betydelsefull skillnad mellan före- komst av MGD hos de båda könen inom grupperna. Däremot var förekomsten högre hos kontaktlinsbärarna , både totalt och hos de båda könen. Mellan männen fanns dock en betydligt mindre skillnad än hos kvinnorna. Enkätfrågorna gav inga direkta samband, men gav intressanta uppgifter som överensstämde med litteraturen. Ett exempel är de två patienter som hade hudsjukdomen rosacea och som hade högre grader av MGD och uttalade besvär. Symtomen varierade hos dem med MGD, från inga till uttalade besvär. Resultatet kan ifrågasättas då undersökarens brist på erfarenhet kan medföra att bedömningen av ögonlockskanterna och eventuell dysfunktion i dessa körtlar blir felaktiga. Ong´s studier visade en förekomst av MGD hos 43 procent av hans försökspersoner, av dessa var 49 procent kontaktlinsbärare och 39 procent icke-kontaktlinsbärare. Hans resultat visade ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de båda grupperna. Andra studier av bl a Korb & Henriquez, som studerade 38 kontaktlinsbärare som hade utvecklat kontaktlinsintolerans utan någon självklar orsak, hittade en betydelsefull link mellan sekretionen från de meibomska körtlarna och kontaktlinsintolerans. I Ong´s artikel nämns Larke som påstår att 1/3 av etablerade kontaktlinsbärare utvecklar MGD. Problemet med dessa studier är att graderingen av MGD och definitionen varierar mellan forskarna och därmed blir resultaten olika. Diagnosen är även svår att ställa då det inte alltid handlar om inflammation eller andra synliga tecken. Diagnosen kan bara vara baserad på hur lipiderna i utsöndringen ter sig. Slutsatsen av detta arbete är att kontaktlinser inte orsakar MGD, men kan leda till kontaktlinsintolerans och andra besvär som torrhet och irritation. Litteraturen visade inget samband mellan kontaktlinsvätskor och MGD. Vissa konserveringsmedel har en toxisk effekt på epitelceller och eftersom det är en beståndsdel i vissa kontaktlinsvätskor, hade det varit intressant att undersöka detta närmare. Det får i så fall bli i ett annat arbete! Meibomian gland dysfunction är ett vanligt kroniskt tillstånd, liksom torra ögon, och bör därför uppmärksammas hos patienter med symtom som påminner om torra ögon. Någon orsak till detta har dock inte kunnat påvisas i detta arbete. Faktorer som miljö, hormonstatus och ofullständig blinkning kan påverka tårfilmen som därmed är svår att bedöma. Därför är det viktigt att mäta T-BUT, bedöma tårfilmen och ögonlockskanterna vid synundersökning för att kunna bedöma om patienten kan ha kontaktlinser. Anm. Uppsatsen är ej helt i originalversion. Viss redigering har gjorts inför publicering i denna tidskrift. The simple and proven contact lens fitting system for keratokonus Complex lens geometry, combined with the enhanced benefits of Boston materials, makes the Rose K lens the better fit for superior patient comfort and visual acuity Nordiska Lins AB Box 9053 • SE-400 92 Göteborg Tel. 031-748 49 40 [email protected] www.nordiska-lins.se 26 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 26 06-11-02 13.28.32 C260828_NordicVision_5_06.indd 27 06-11-02 13.28.33 ”Frihet är att slippa känslan av torra linser, var man än är.” Kajsa Bergqvist, världsstjärna i höjdhopp Händer det att dina ögon känns torra när du bär kontaktlinser? Prova den nya kontaktlinsen som förblir fuktig och fräsch även i krävande miljöer. 28 NORDIC VISION 5·2006 ACUVUE®, ACUVUE® OASYS™, HYDRACLEAR™ och ULTRA COMFORT SERIES™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 28 06-11-02 13.28.34 EX AMENSARBETE Vågfrontslinsen, en tänkbar lösning för sfärisk aberration Text: Caroline Jarkö Examensarbete 10p. Optikerprogrammet 120p. Karolinska Institutet, Institutionen för Neurovetenskap. Handledare: Anna Lindskoog-Pettersson, Universitetsadjunkt, Leg.Optiker, Linda Lundström, Doktorand KTH, Peter Unsbo, Universitetslektor KTH. Examinator: Rune Brautaset, Programdirektor, MPhil, PhD. SAMMANFATTNING Ögat är ett komplext system. Synkvalitén beror både på optiken i ögat och på retinas upplösning. För att få en bra bild på retina ska det vara så lite optiska störningar som möjligt. Att korrigera ett myopt, hyperopt eller astigmatiskt öga har länge varit möjligt, men nu kan också aberrationer till viss del korrigeras. Undersökningens syfte var att tillpassa en standardiserad aberrationskontrollerad kontaktlins, Definition AC, och undersöka vad som hände med aberrationerna och jämföra det med en vanlig endagslins, Dailies. Aberrationerna mättes i Zywave och kontrastkänsligheten mättes med en VisTechtavla. Kontrastkänsligheten undersöktes för att se om den ändrades när sfärisk aberration ändrades. Resultaten visade att det inte var fallet. Det okorrigerade ögat hade en positiv sfärisk aberration. Efter korrektion med kontaktlinserna sjönk sfärisk aberration till nära noll med Dailies, vilket är det som eftersträvas, och till ett negativt värde med Definition AC. Exempelvis en pupillstorlek på 4 mm gav följande medelvärden: 0,02 μm för det okorrigerade ögat, 0,00 μm med Dailies och -0,02 μm med Definition AC. För sfärisk aberration fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan det okorrigerade ögat och det med kontaktlinser korrigerade ögat, samt mellan de båda kontaktlinstyperna. Kontrastkänslighetsmätningens resultat gav ingen statiskt säkerställd skillnad mellan Dailies och Definition AC och det blev heller ingen märkbar skillnad i visus. 1. INTRODUKTION Ett öga har en mängd olika optiska begränsningar bland annat defokus, diffraktion och aberration. Defokus är vanlig myopi, hyperopi och astigmatism och detta korrigeras med sfär- och cylinderglas genom en vanlig refraktionering. Synen begränsas också av retinas upplösning, som beror på avståndet mellan tapparna i fovea. Detta medför att hur bra man än gör optiken begränsas synen ändå av retina. Syftet med undersökningen var att jämföra en standardiserad aberrationskontrollerande endagslins med en vanlig endagslins och undersöka om det blev någon skillnad på sfärisk aberration och kontrastkänslighet mellan kontaktlinserna. Minskade aberrationen borde kontrastkänsligheten bli bättre. Figur 1.1 Bilden illustrerar hur synskärpan begränsas av de olika faktorerna. 1.1 Aberration och diffraktion I det mänskliga ögat finns det optiska begränsningar som vanligtvis inte mäts med dagens instrument och då heller inte korrigeras. Diffraktion är en av dessa begränsningar och den ökar när pupillen minskar. Diffraktion kan liknas vid en våg som kommer in till en smal öppning. Vågorna före pupillen är raka och parallella och kommer att böja av och ge upphov till en suddig bild. En större pupill medför att diffraktion inte längre är den begränsande faktorn för ett ögas optiska kvalité. Vid ökad pupillstorlek, gränsen går oftast vid 2 – 3 mm kommer diffraktionen att minska och den suddiga fläcken på retina på grund av diffraktion blir liten. Bilden kommer nu istället att begränsas av aberration. En större pupill reducerar diffraktionen, men de perifera strålarna ger istället upphov till aberration, både högre och lägre ordningens aberration. Diffraktion är inget man kan korrigera, det är den fysikaliska gränsen för hur bra en avbildning kan bli. Aberrationer beror på optiska ojämnheter i ögat och på att strålarna bryter olika perifert jämfört med paraxialt. Aberration finns i alla ögon och är individuella vilket medför att påverkan på synen skiljer sig från person till person. Ackommodation, pupilldiameter och ålder påverkar och förändrar aberrationerna (Eisenberg, 2004). Aberrationsfria ögon finns inte, men det finns ögon som har mindre aberrationer än andra. Lägre ordningens aberrationer utgör ca 80 procent av de optiska aberrationerna (prisma, myopi, hyperopi och astigmatism). Dessa mäts och korrigeras med vanlig refraktionering. Högre ordningens aberrationer är bland annat tredje ordningens aberrationer coma och trefoil och fjärde ordningens aberrationer sfärisk aberration, sekundär astigmatism och quadrafoil Det finns både kromatiska och monokromatiska aberrationer. De kromatiska aberrationerna beror på att olika våglängder (färger) bryter olika och detta uppstår så fort ögat tittar i vitt ljus Exempelvis har blått ljus sin fokalpunkt ca NORDIC VISION 5·2006 29 C260828_NordicVision_5_06.indd 29 06-11-02 13.28.35 EX AMENSARBETE Figur 1.3 PSF i pupillstorlekar från 1 mm till 8 mm, läses från höger till vänster. Figur 1.4 Hartmann-Shack sensor. Figur 1.5 En punktkälla ger en perfekt sfärisk vågfront, som i sin tur ger en skarp bildpunkt. Figur 1.6 Zernike polynom i en pyramid. 1 D framför retina och rött ljus har sin fokalpunkt ca 0,25 – 0,50 D bakom retina i ett avslappnat öga (Millodot, 2004). Kromatiska aberrationer mäts eller korrigeras inte för det mäskliga ögat, då det antas att ögat kan kompensera för dessa störningar (Freeman et. al., 2003). Den monokromatiska aberrationen mäts vid gröna ljusets våglängd 587,6 nm (Rabbetts et al., 1998). har generellt mer sfärisk aberration (Eisenberg, 2004). Bryter strålarna i periferin mindre än de paraxiala strålarna kallas det negativ sfärisk aberration, överkorrigerad sfärisk aberration. Bryter de perifera strålarna mer kallas det positiv sfärisk aberration, okorrigerad sfärisk aberration (Unsbo, 2006). Positiv sfärisk aberration anses vara en av anledningarna till att man blir mer närsynt på kvällen, så kallad nattmyopi (Eisenberg, 2004) Sfärisk aberration blir mer positiv med ökad åldern. 1.1.2 Sfärisk aberration Till skillnad från kromatisk aberration är den sfäriska aberrationen olika från person till person (Rabbetts et al., 1998). Sfärisk aberration beror på att strålarna i periferin bryts mer eller mindre än de paraxiala strålarna. De perifera och de paraxiala strålarna har olika infallsvinkel och får därför olika fokalpunkter. Eftersom de perifera strålarna har en större infallsvinkel stämmer inte approximationen av Snells lag (sin i × n = sin i’× n’). Ju större pupillen är desto mer avviker de perifera strålarnas brytningsvinkel från de paraxiala strålarnas (Millodot, 2004). Personer som har större pupilldiameter än 6 mm 1.1.3 Vågfrontsaberrationer Låter man en perfekt plan vågfront träffa en perfekt konvex lins, utan avbildningsfel, kommer den plana vågfronten att ändra form och bli helt sfärisk. Eftersom ingen lins är perfekt kommer det att bli en ljusspridning i avbildningspunkten. Detta kallas Point Spread Function (PSF). PSF visar hur en ljuspunkt avbildas i ett optiskt system. Exempelvis hos en person med mycket coma kommer ljuspunkten att se ut att ha en svans och hos en person med hög sfärisk aberration kommer det att se ut som en halo runt ljuspunkten. En vanlig metod att mäta och avbilda vågfrontsaberrationer är med en Hartmann-Shack sensor. Denna metod är objektiv och går till så att en ljuspunkt placeras på näthinnan och mäter vågfronten på ljuset som kommer tillbaka ut genom systemet. Genom att jämföra den vågfronten som kommer tillbaka ut ur ögat med en perfekt plan vågfront, en referens- vågfront, får man en kartläggning av aberrationerna i det uppmätta ögat. Principen är kortfattat att en tunn laserstråle koncentreras på näthinnan för att skapa en punktkälla. Den tillbakagående strålen upplever alla aberrationer och avvikelsen avläses av en linsmatris och en CCD detektor. Genom detta kan vågfrontens utseende bestämmas. Andra metoder att mäta vågfronstaberrationern är Tschering och Laser ray tracing. 1.1.4 Vågfrontsanalys Den vanligaste och allmänt använda meto- 30 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 30 06-11-02 13.28.36 EX AMENSARBETE den att mäta syn är den subjektiva refraktioneringen. Fördelen med denna metod är att den innefattar hela synprocessen hos patienten, både optiken i ögat, nervprocessen, och den psykosociala uppfattningen. Begränsning med denna metod är att endast sfärisk korrektion i två meridianer 90 grader mot varandra används. Synkvalitén handlar inte bara om att synskärpan ska vara 1,0 eller högre utan också om kvaliteten på seendet. En vågfrontsmätning kan ge den informationen, då den ger ett mått på ögats aberrationer. En vågfrontsaberration är avståndet mellan den uppmätta vågfronten och en referensvågfront. För god bildkvalitet bör de monokromatiska aberrationerna vara små och skillnaden mellan den uppmätta vågfronten och en referensvågfront vara liten. En perfekt punktformad ljuskälla som placeras i linsens fokalpunkt kommer att ge en perfekt plan vågfront om linsen är felfri. Mätning av formen på vågfronten ger ett mått på den optiska kvaliteten. All avvikelse från den perfekta vågfronten kommer att bero på aberrationer i det optiska systemet. Jämförs en perfekt vågfront med en vågfront som kommer ut från ett uppmätt öga kan man skapa en karta över den optiska aberrationen i just det ögat. Aberrationer illustreras ofta i en pyramid, där 0:te ordningen är högst upp och ökande ordningar nedåt i pyramiden. För att beskriva de optiska aberrationerna och specificera behovet av korrektion används Zernike polynom, som beskriver vågfronten matematiskt. Varje lodrätt rad representerar en typ av aberration. Vågrätt syns den radiella frekvensen. Den översta raden kallas nollraden, 0:te ordningens aberrationer. Den har ingen egentlig optisk funktion, är bara en konstant. Nollraden är en utgångspunkt för att kunna skapa en skala. Andra raden kallas 1:a ordningens aberrationer och visar prismatiska effekter, även kallat tilt. Vanligtvis är inte första och andra raden visade i pyramiden eftersom det inte har någon inverkan på bildkvaliteten. På tredje raden hittar man defokus, Z-4, och astigmatism, Z-3 och Z-5, dessa tre kallas 2:a ordningens aberrationer. Z-3 visar sned astigmatism och Z-5 visar horisontell astigmatism. Denna rad representerar vanligt sfäriskt refraktionsfel. Den femte raden innehåller fem termer, varav den ena, Z-12 är sfärisk aberration, dessa tillhör 4:e ordningens aberrationer. För att lägga ihop värdet på vågfronten brukar Root Mean Square error (RMS) beräknas. RMS ger en uppfattning om systemet har mycket eller lite aberrationer. Kortfattat kan man säga att RMS jämför den uppmätta vågfronten med en perfekt vågfront och beräknar ett värde som anger skillnaden mellan dessa. Vanligtvis bortser man från lägre ordningens aberrationer. Ett lågt RMS är oftast bättre är ett högt. 1.1.5 Zywave Zywave från Bausch & Lomb är en Hartmann-Shack aberrometer som mäter ögats optiska aberrationer. Zywave mäter hela ögat, från lins till retina och det är de monokromatiska aberrationerna som mäts. Zywave ger en känsla av att titta på ett objekt långt bort i oändligheten, vilket ger ett så avslappnat öga som möjligt. För att beräkna vågfrontsaberrationen används Zernicke polynom. Zywave mäter på våglängden 785 nm och räknar om resultaten för en våglängd på 555 nm. 1.1.6 Aberrationskontrollerande linser Definition AC (aberration-control) från Biolens är en standardlins baserad på mätningar i en vågfrontsanalysator, Wavefront anylyzer KP9000PW. För maximal aberrationskontroll är den asfäriska kurvan i varje lins individuellt anpassad för varje styrka. Linsen ska kunna korrigera högre ordningens aberrationer med upp till 75 – 80 procent. Linsen har en och asfärisk, elliptisk geometri på den främre ytan. Det är samma styrka i hela linsen och ju högre minus det är på linsen, desto större effekt på aberrationskontrollen. Aberrationskontrollen gör att cylindern minimeras och kan maskas med upp till en dioptri. Definition linserna är, enkelt förklarat, vågfrontslinser utan en vågfrontsanalysator. Optical Connection i San José, USA har använt sig av vågfrontsteknologin i sin design med resultatet av ett medelöga som bas. 1.2 Kontrastkänslighet För att få ett mer fullständigt mått på ögats synskärpa kan kontrastkänsligheten i ögat mätas och bestämmas. Vanligtvis görs detta genom att låta försökspersonen titta på ett randmönster, som har mjuka övergångar från svart till vitt och alla gråskalor däremellan, ett ”sinusmodulerande” randmönster med varierad spatiell frekvens och kontrast. Tätheten i randmönstret kallas spatiell frekvens och uttrycks i cykler per grad synvinkel, där en cykel är ett svart och ett vitt band. Mönstren blir tätare och tätare ju högre spatiell frekvens som mäts och kontrasten justeras tills försökspersonen inte kan se något mönster, detta är den så kallade kontrasttröskeln. Kontrastkänsligheten kan beskrivas med hjälp av en kurva där X-axeln motsvarar spatiell frekvens och Y-axeln står för kontrastkänslighet. Kontrastkänsligheten är det inventerade värdet av kontrasttröskelvärdet och ritas in i förhållande till frekvensen i diagrammet. Skalorna i diagrammet är logaritmiska. Kurvan ger en bild av försökspersonens kontrastkänslighetsfunktion, CFS. En kontrastkänslighet på 1 motsvarar en kontrasttröskel på 100 procent. Känsligheten är allra högst vid mellanfrekvenserna och är lägre längs kurvans sidor. En av de saker som påverkar kontrastkänsligheten är ögats optik, men det finns även andra orsaker som ännu inte är helt förklarade. Kontrastkänlighetsminskningen vid låga frekvenser kan inte förklaras optiskt, men det beror till viss del på lateral inhibition, en aktiv nervcells hämmande effekt på omkringliggande nervceller. (Martin, 1995). 1.2.1 VisTech VisTech är en klinisk metod för att mäta en persons kontrastkänslighet. Den finns för både långt och på nära håll. Normal rumsbelysning används och ska vara jämn över hela tavlan; 30 – 80 cd/m2. Samma belysning används vid varje mätning. Tavlan placeras på tre meters avstånd från försökspersonen. På tavlan finns det fem rader (A – E) och nio kolumner (1 – 9) med randmönstrade cirklar av olika spatiell frekvens och kontrast. Varje rad har olika spatiell frekvens. I de översta cirklarna är frekvensen lägst och kontrasten blir lägre och lägre ju längre åt höger man kommer, det vill säga frekvensen ökar nedåt och kontrasten minskar åt höger. Testet utförs med ett öga i taget. Detta ger en bild av försökspersonens NORDIC VISION 5·2006 31 C260828_NordicVision_5_06.indd 31 06-11-02 13.28.37 Sfärisk aberration μm EX AMENSARBETE 0,100 = Okorr 0,050 = Dailies = Def AC 0 -0,050 4 mm 4,5 mm 5 mm 6 mm -0,100 -0,150 -0,200 Kontrastkänslighet Figur 3.1 I diagrammet ovan visas resultaten av mätningarnas medelvärden för sfärisk aberration i höger öga vid olika pupillstorlekar och korrektioner. 180 = Hab 160 = Dailies 140 = Def AC Spatiell frekvens 120 100 80 60 40 20 0 A 1,5 cyk/grad B 3,0 cyk/grad C 6,0 cyk/grad D 12, 0 cyk/grad E 18,0 cyk/grad Figur 3.3 Kontrastkänslighetskurva för höger öga med habituell korrektion, Definition AC och Dailies. kontrastkänslighetskurva. På nära håll utförs testet på samma sätt, fast med hjälp av små tavlor i en speciell tavelhållare (Martin, 1995). 2. MATERIAL OCH METOD försökspersonernas aberrationer gjordes mätningar med Zywave utan någon korrektion på. Mätningarna i Zywave ut-fördes också monokulärt. Efter mätningarna tillpassades en kontaktlins och visus kontrollerades. Varannan försöksperson fick en Definition AC och varannan fick en Dailies. 2.1 Urval och kriterier Försökspersonerna i undersökningen var 20 – 37 år med en myopi mellan -0,50 D och -8,0 D. Antalet försökspersoner var 24 och alla var friska. För att undvika påverkan av till exempel katarakt och andra åldersrelaterade ögonsjukdomar, då detta till exempel kan påverka kontrastseendet, sattes en övre åldersgräns till 37 år. Två försökspersoner föll bort då kontaktlinsen inte passade, i båda fallen var kontaktlinsen för flat. 2.2.2 Besök 2 2.2 Mätinstrument och metoder Vid sista besöket utfördes samma mätningar som vid besök 2 men med den vid besök 2 tillpassade kontaktlinsen på ögat. Försökspersonerna kom på tre besök. Vid besök två gjordes samma mätningar igen, det vill säga ett kontrastkänslighetstest med VisTech-tavlan och aberrationsmätningar med Zywave och visus kontrollerades. Vid alla mätningar behölls linsen på. Efter mätningarna tillpassades den andra kontaktlinsen, samma styrka på kontaktlinsen användes. 2.2.3 Besök 3 3. RESULTAT 3.1 Sfäriska aberration Aberrationen mättes i Zywave och med hjälp av ett dataprogram skiljdes sfärisk aberration ut. Ett medelvärde beräknades och presenteras i diagram ovan (figur 3.1). Den statistiska signifikansen testades med ett Tukey-Kramer multiple comparison test och en signifikansnivå på α=0,05 sattes, om p < 0,05 är det en statistiskt säkerställd signifikans. En jämförelse mellan Dailies och Definition AC, Definition AC och okorrigerat och okorrigerat och Dailies gav att all data fick ett p < 0,05. Vilket gav att det var en statistiskt säkerställd signifikans. Det samma gällde för alla pupillstorlekar och ögon. 3.2 Kontrastkänslighet Ett Dunns multiple comparison test användes för att göra den statistiska analysen av kontrastkänslighetsmätningarna. (Figur 3.3) Signifikansnivån sattes till 0,05. Alla mätningar gav ett resultat på p > 0,05, vilket gav att ingen statistiskt säkerställd signifikans fanns. 3.3 Visus Vid jämförelse av visus blev det ingen mätbar skillnad. 2.2.4 Behandling av mätdata 3.4 RMS Inte heller RMS gav någon statistiskt säkerställd skillnad. Vilket visas med standardavvikelse staplarna. (Figur 3.6) All data från Zywave samlades in och med hjälp av ett dataprogram skiljdes mätdata för sfärisk aberration ut. Efter detta sorterades mätvärden för högerögon för sig och för vänsterögon för sig. Det gjordes på detta sätt på 4. DISKUSSION Syftet med undersökningen var att undersöka om det går att få bättre syn med en 2.2.1 Besök 1 Vid första besöket mättes försökspersonernas kontrastseende på en VisTech-tavla. Försökspersonen hade sin egen korrektion på, då mätningarna gjordes på avstånd och alla försökspersoner var myoper. Mätningarna utfördes monokulärt. Vid uppmätning av grund av eventuella bortfall. Okorrigerat jämfördes med Dailies, Dailies jämfördes med Definition AC och Definition AC jämfördes med okorrigerat för att se om det fanns någon statistiskt säkerställd skillnad. Statistikprogrammet InStat 3 användes för att göra statistikanalysen. För att göra diagram beräknades medelvärden av mätningarna för varje korrektion. Kontrastkänslighetsdata omvandlades, enligt tabell i VisTech-manualen och behandlades på samma sätt som mätvärdena för sfärisk aberration. 32 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 32 06-11-02 13.28.38 Visus EX AMENSARBETE 0,45 1,4 = Dailies 0,35 1 = Def AC RMS μm 0,30 0,8 0,6 0,25 0,20 0,4 0,15 0,2 0,10 0 = Okorr 0,40 1,2 0,05 Höger Vänster = Dailies = Def AC 0 4 mm 4,5 mm Figur 3.5 Visus med Dailies och Definition AC. Figur 3.6 Högre ordningens rms värden. standardiserad aberrationskontrollerad lins. Det intressanta var om det gick att tillpassa en sådan kontaktlinslins på ett öga och sedan mäta om optiken blev bättre. Ögat är inte ett perfekt rätlinjigt optiskt system och inte heller ett stabilt optiskt system. Den föränderliga pupillstorleken och ackommodationen gör att det blir förändring av aberrationerna och därför också vågfronten. Tyvärr är inte dessa ändringar konsekventa. Dessutom är ögat ett aktivt biologiskt system som förändras över tiden. Vilket gör det svårt att mäta den exakta aberrationen i ett öga. Även tårfilmen har viss inverkan på aberrationerna. En dålig tårfilm, med snabb Tear Break Up Time, kan öka högre ordningens aberrationer i ögat. En studie som gjorts visar att i torra ögon var det signifikant större förekomst av sfärisk aberration och coma än i ett normalt öga. Varje blinkning har också viss inverkan på det optiska systemet men hålls tårfilmen stabil borde påverkan vara minimal (Eisenberg, 2005). Mina resultat visar att Definition AC inte är att rekommendera för mina försökspersoner. Medelvärdet för sfärisk aberration ligger mellan 0,1 μm och 0,14 μm vid en pupillstorlek på 6 mm. I mina mätningar ligger medelvärdet på < 0,09 μm. Definition AC som är designat efter ett medelöga, antagligen för ett värde mellan kommer 0,1 μm och 0,14 μm, kommer att ta bort positiv sfärisk aberration, men reducera den för mycket och kvar blir negativ sfärisk aberration. Sfärisk aberration ska ligga så nära noll som möjligt. I det okorrigerade ögat var den sfäriska aberrationen positiv och med Definition AC sänktes den i och för sig, men blev istället negativ. Med Dailies blev resultatet en sfärisk aberration nära noll, vilket är det man eftersträvar. Mät- ningsresultaten visar att de flesta försökspersoner i denna undersökning hade positiv sfärisk aberration när ögat var okorrigerat och ögat är mer vant vid positiv sfärisk aberration. Ackommodationen påverkar den sfäriska aberrationen och gör att den går mot noll, i vissa fall blir den också negativ. Med det borde inte vara en felkälla då Zywave mäter det ackommodationsavslappnade ögat. Försökspersoner i undersökningen var unga och den positiva sfärisk aberration var låg, därför är inte Definition AC förstahandsvalet av kontaktlins. Det finns undersökningar som visar att positiv sfärisk aberration ökar med åldern. En Definition AC är kanske mer att rekommendera för äldre individer. Visusmätningarna visade att det inte blev någon signifikant skillnad mellan kontaktlinserna och det säger ju ändå att Definition AC inte försämrade synen. Kontrastkänslighetsmätningen gav inte heller någon signifikant skillnad. Kan vara möjligt att det skulle ha gett ett större utslag om man använt andra mätmetoder för visus och kontrastkänslighet. Exempelvis är VisTech ett ganska grovt test som mäter i stora kontraststeg. Möjligtvis skulle man ha fått ett större utslag om man använt sig av mätmetoder som mäter i mindre steg. Jag undersökte också om det fanns någon signifikant skillnad i RMSvärdena för högre ordningens aberration och kom fram till att inte heller där fanns det någon signifikant säkerställd skillnad, vilket visar att Definition AC trots allt inte försämrade synen. Det hade varit intressant att titta på hur dessa kontaktlinser fungerar vid nattmyopi. Det gjordes ingen subjektiv utvärdering eftersom detta hade krävt att försökspersonerna skulle använda linserna längre än bara några dagar. Detta 5 mm 6 mm hade också kunnat ge ett intressant resultat. Slutsatsen blir att, trots att Definition AC inte försämrade synen ska de nog bara tillpassas på personer som är i behov av aberrationskontroll och har hög positiv sfärisk aberration. För att ta reda på om värdet av sfärisk aberration är högt eller lågt och om en aberrationskontrollerande kontaktlins ska tillpassas bör vågfrontsmätningar utföras. Kort sagt framtiden kommer att handla mer och mer om aberrationer och därför bör vi lära oss att använda vågfrontsmätare och tolka vågfronter. Referenser 1. Jeffrey S. Eisenberg (2005) The Reality of Super Vision, Review of Optometry, Vol. No: 142:4Issue: 4/15/05. 2. John de Brabander (2004), Wavefront Technology part 1, Global Contact, nr 36, sida 32-35. 3. John de Brabander (2004), Wavefront Technology part, Global Contact, nr 37, sida 44-49. 4. John de Brabander (2004), Wavefront Technology part 3, Global Contact, nr 38, sida 35-39. 5. Jörgen Ringmans föreläsning 2002-11-05. 6. Lena Martin (1995) Att mäta syn, sida 169-171. 7. Linda Lundström (2006-04-24) muntlig information. 8. M.H. Freeman, C.C. Hull (2003) Optics, Eleventh edition, kapitel 7, sida 233. 9. Michel Millodot (2004) Dictionary of optometry and visual science, Sixth edition, sida 1, 2, 283. 10. Minna Morri (2005) Ackommodationens påverkan på ögats aberrationer, Examensarbete Optikerprogrammet, Karolinska Institutet, Stockholm. 11. Peter Unsbos föreläsning 2006-03-17, Kontaktlinsföreningens föreläsning om vågfrontslinser på Scandic hotell, Sollentuna. 12. Roland B. Rabbetts, Bennets (1998) Clinical Visual Optics, Third edition, sida: 13. Sveriges Kontaktlinsförening (2006) KLASS 2006, sida 20 och 23. 14. W.N. Charman (2005) Wavefront technology: Past, present and future, Vol 28, Issue 2, June 2005, sida 75-92. Anm. Uppsatsen är ej helt i originalversion. Viss redigering har gjorts inför publicering i denna tidskrift. NORDIC VISION 5·2006 33 C260828_NordicVision_5_06.indd 33 06-11-02 13.28.38 KONTAKTOLOGI When Thinner is not Better Of t e n i n l i f e we are conditioned to think that thinner is better, but this sentiment does not apply to the cornea. The thinner cornea is sometimes liable to become ecstatic, leading to distorted and poorer vision. The cornea has an important function in acting as an ultraviolet radiation (UVR) filter to protect ocular components. The thinning of the cornea, as occurs with some diseases and certain refractive surgeries, may interfere with this function. In keratoconus, pellucid marginal degeneration and other corneal thinning disease, we do not know what is lost when the cornea becomes thinner. Clinically we observe this as a stromal thinning. However, what is lost in the cornea and where precisely it starts remains a mystery. Research in our laboratory first had to focus on developing a more precise understanding of the normal human cornea. To determine if we with disease lose stromal lamellae, we needed to establish how many there should be in the first place. By using technology with ultimate resolution, transmission electron microscopy, we have for the first time established that the human cornea contains an average of 242 lamellae and that this value does not vary a great deal between humans. If corneal ectasia is the result of weakening of the cornea, where then is the weakening located? In LASIK, for instance, anterior lamellae are severed, and in some cases this leads to corneal ectasia. Is there something related to the arrangement of anterior lamellae that provides a vital structural strength to the corneal shape? Almost without exception lamellae are described in literature as crossing the cornea limbus to limbus. Our research has provided clear evidence suggesting that anterior lamellae, often if not always, stop short of providing a limbus to limbus bridge. We have yet to determine whether this new finding relating to the lamellar architecture evolved for structural or optical purposes. Histopathological examination of keratoconic corneas has revealed that the focus of this disease is the anterior cornea. At least in relatively early stages the posterior stroma, posterior limiting lamina and endothelium are of normal appearance, but significant changes are present in the epithelium, anterior limiting lamina (ALL) and anterior stroma. The ALL is absent over significant corneal areas and the anterior stroma harbors activated cells together with a noticeable thinning in the central ecstatic area. Our future work will assess the number of lamellae present in the cone and compare that to the periphery of the same cornea and also that of the healthy human cornea. Although the focus of the disease is in the ALL and the anterior stroma it may still be a disease originating and orchestrated from the epithelium. Future treatments, or even cures, of pathological thinning disease require that we understand what is lost and where it starts. An interesting result of our research on the UVR effects on the ocular components has shown that, contrary to popular opinion, all corneal UVR absorption is not occurring in the epithelium. A significant amount of corneal UVR absorption takes place in the stroma. It follows that thinning of the stroma will allow more UVR and also more toxic shorter wavelengths through this tissue to bombard internal ocular structures, where the crystalline lens will be the primary recipient. This leads to the question: are eyes with thinner corneas prone to develop cataract earlier? Unlike the body as a whole, thinner is not healthier for the cornea and the eye. Jan Bergmanson Ortoptiska skäl att använda kontaktlinser I E ng l a n d h a r minst fem procent av patienterna som besöker en optometrisk praktik med stor andel förstagångskontroller av barn, någon form av binokulär avvikelse. Nästan alla barn i England får sin första ögonundersökning utförd av en optometrist, som i normalfallet har en vidareutbildning i ämnet. Den vanligaste orsaken till ett binokulärt problem, är amblyopi i förening med anisometropi, men vanliga orsaker är också okompenserad heterofori och strabism. Barn som har den förstnämnda anomalin har stora möjligheter att bli behandlade enbart genom att använda kontaktlinser. Genom introduktionen av de nya silikonhydrogelmaterialen och därmed kontaktlinser som kan användas dygnet-runt i upp till trettio dygn, har ett genombrott i behandlingen skett. En besvärande amblyopi kan i vissa fall reduceras bara genom användning av kontaktlinser. Det kan visa sig att det inte alls behövs någon ocklusionsbehandling. En anisometropi kan antingen vara refraktiv eller axial. Den teori som har talat för användning av glasögonkorrektion i stället för linser, är att aniseikonin vid axial anisometropi reduceras genom den större förändringen av näthinnebilden i det mer felsynta ögat. Förutsättningen är att näthinnans receptorer är jämnt fördelade i respektive näthinna, trots skillnad i yta, vilket inte är troligt. I praktiken har det visat sig att kontaktlinser har andra fördelar som gör att patienterna föredrar dessa. Exempelvis ett normalt perifert seende, inga prismadiffe- renser vid sned blickriktning och en normal bildåtergivning. Stewart et al undersökte barn mellan 3 och 8 år, med tidigare obehandlad amblyopi och fann att i 22 procent av fallen försvann amblyopin enbart genom kontaktlinskorrektion. Ingen ocklusionsbehandling var nödvändig. Den etablerade uppfattningen är att amblyopi bör behandlas före sju års ålder, då receptiviteten är som störst. Denna insikt tycks gälla amblyopi vid strabism, men flera studier de senaste åren har visat att amblyopi på grund av anisometropi kan behandlas oberoende av patientens ålder. (Bruce J.W. Evans, Institute of Optometry, Department of Optometry and Visual Science, City University, London. Contactlens & Anterior Eye, September. 2006). 34 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 34 06-11-02 13.28.39 KONTAKTOLOGI Tänkbara orsaker till torrhetssymptom hos kontaktlinsbärare D e n va n l i g a s t e o r s a k e n till ”drop-outs” hos kontaktlinsbärare är dålig komfort. Den vanligaste orsaken till dålig komfort är torra ögon eller torrhetsliknande symptom. Frågan är om patienter med torrhetsliknande symptom verkligen har torra ögon eller om det är andra problem som ger upphov till torrhetskänslan. Doktor Thomas G. Quinn, OD, från Athens i USA reder ut begreppen. Mekanisk irritation. Kontaktlinser som har en alltför stor rörlighet på ögat eller en dålig linskant kan ibland orsaka en liten, men överkomlig, irritation. Med styvare linser (högre modulus) accentueras problemet. I enstaka fall kan till och med papillförändringar ske på konjunktivans palpebrala del. Förändringar som lätt kan förväxlas med dem som uppkommer vid allergi. De subjektiva besvären kan av patienten antas bero på torra ögon. Hypoxi. Om patienten använder linser med låg syretransmission kan en uppkom- men syrebrist i kornea ge en känsla av torrhet. De annars klassiska tecknen på syrebrist i kornea, nämligen kärlinväxning, striae och mikrocystor, kan kompletteras med en långsam ökning av myopin. Åtgärder här är förstås att byta till linser med ett högt Dk/t, till exempel silikonhydrogellinser. Kladdiga linsytor. När linsens passform kontrolleras i biomikroskopet är det viktigt att också spana efter eventuella linsbeläggningar orsakade av till exempel tvål, spray, parfym eller dylikt. Beläggningar ger ofta torrhetssymptom och det finns därför skäl att påminna om god skötsel i form av gnuggning av linsytorna efter varje urtagning. Denna rutin är speciellt viktig när silikonhydrogellinser används, oberoende av vilket skötselsystem som används. Vätskekänslighet. Om patienten har torrhetssymptom och alla orsaker enligt ovan är eliminerade finns anledning att misstänka en överkänslighet mot skötselvätskorna, eller snarare vissa ämnen i dem. Den radikala åtgärden är då att byta system, exempelvis till väteperoxid, eller att helt enkelt gå över till endagslinser. Torra ögon. Många patienter som uppvisar torrhetssymptom har detta eftersom de faktiskt har torra ögon på riktigt. För att kunna ställa den diagnosen måste praktikern ha konstaterat att patienten faktiskt har en tunn tårmenisk, färgning av kornea och konjunktiva, kort uppsprickningstid (T-BUT) och en allmänt nedsatt tårproduktion. För att avhjälpa situationen måste tårproduktionen förbättras både kvantitativt och kvalitativt. Fuktande ögondroppar, medicinering, massage av ögonlockskanterna och intag av Omega-3 tabletter är exempel på åtgärder som kan minska torrheten i ögonen. Ökad fuktning kan numera också åstadkommas genom användning av vissa självfuktande kontaktlinser. (Contact Lens Spectrum, september, 2006). Kliniska erfarenheter av endagslinser med inbyggd fuktningsförmåga S e n t på e f t e r m i ddag e n upplever 70 procent av mjuklinsbärarna torrhetssymptom. Av dessa har 35 procent sådana problem att de överväger att sluta använda linser helt och hållet. Den instabilitet i tårfilmen som en lins i ögat orsakar leder till dålig komfort och minskad användningstid per dag. Olika tårsubstitut kan användas för att kyla ner ögat, smörja kontaktlinsen, minska friktionen mot övre ögonlocket och skölja bort främmande partiklar i tårvätskan. En vanlig ingrediens i dylika droppar är polyvinylalkohol (PVA), 1 %. PVA anses ha en stabiliserande effekt på tårfilmen samt minskar nedbrytningen och avdunstningen. Ett tårsubstitut kan även öka användningstiden per dag och minska torrhetssymptomen, rödögdheten och färgbarheten av kornea. Med PVA minskar även proteinbeläggningar på HEMA-material. Som tidigare rapporterats innehåller materialet nelfilcon A (Focus Dailies), 1,5 % PVA. Utöver denna mängd finns 0,5 % obundet PVA i matrisen och det är denna del som långsamt pressas ut ur matrisen och ut i tårfilmen genom den mekaniska påverkan som blinkningen ger. Därmed erhålls en fuktande effekt av linsen. Fenomenet benämns ”AquaRelease”. Användningstiden per dag för en kontaktlinsbärare är i genomsnitt 13 – 14 timmar, med en standard deviation på +-4 timmar. I en nyligen publicerad undersökning visar det sig att de kontaktlinsbärare som tidigare burit sina linser som daglinser hade mer torrhetssymptom än de som burit sina linser dygnet-runt. För att testa hypotesen att AquaRelease förlänger komforten till dagens slut ändrades mängden av obundet PVA i nelfilcon A för att se om effekten efter 16 timmars användning per dag blev förbättrad tårstabilitet och komfort. På äldre kontaktlinsbärare antogs heldagsanvändning vara värre, men ingen av försökspersonerna, varken yngre eller äldre, behövde ta ut linserna i förtid på grund av för dålig komfort. Som jämförelse till nelfilcon A tillpassades även ocufilcon B (Biomedics), men den enda marginella skillnaden var en sämre initial komfort hos det sistnämnda materialet. Därmed föredrog de flesta försökspersonerna AquaRelease. En möjlig bidragande orsak kunde också vara att denna lins tillpassades något lösare, vilket gav mindre färgbarhet av kornealepitelet. (Rachael C. Peterson, James S. Wolffsohn, Joachim Nick, Lynn Winterton, John Lally, Life and Health Sciences, Aston University, Birmingham, England. CIBA Vision, Duluth, USA, Contact Lens & Anterior Eye, nr. 3, 2006). Tre av författarna är anställda av CIBA Vision. NORDIC VISION 5·2006 35 C260828_NordicVision_5_06.indd 35 06-11-02 13.28.40 PRODUKTNYHETER C I BA V i sion h a r n u lanserat sin ”ProGuard Lens Case”, en linsbehållare som innehåller silverjoner för avdödning av bakterier och minimerar kontamination på behållarens yta. Enligt CIBA frigörs silverjonerna långsamt när behållaren blir fuktig. Denna långsamma frigörelse förlänger den antimikrobiella effekten. Bättre droppar för sårläkning I e n n y l ig e n genomförd studie visade det sig att vid återbesök hade 0,3% gatifloxacin läkt bakteriella sår snabbare än vad 0,3% ciprofloxacin hade gjort. Plasmabehandling av stabila linser E s s i l or L a b or at or i e s i U S A har tillsammans med Paragon Vision Sciences lanserat en ny och renare plasmabehandling av sina stabila linser. Den finns på alla linser tillverkade med Paragon HDS teknologi och på FluoroPerm GP material. Video om kontaktlinsmyter The Contact Lens Manufacturers A s s o c i at i o n (CLMA) erbjuder en fri kopia av en video som undersöker och förklarar olika kontaktlinsrelaterade myter. Gå in på www.gpli.info för att få en egen kopia. Stopp för biofilm? F o r s k a r e v i d M o n ta n a S tat e U n i v e r s i t y har upptäckt att chitosan, en sockermolekyl som finns i celler från krabba och räkor, stöter bort bakterier och jästsvampar, vilket hindrar mikrober att bilda biofilm. Sådan biofilm tros stå för upp till 65 procent av bakteriella infektioner i USA. Den antimikrobiella effekten för chitosan är välkänd, men det här är första gången som man beskrivit anti-biofilm aktivitet. Chitosan skulle kunna användas för att ytbehandla t ex kontaktlinser och därigenom förhindra tillväxt av bakterier och svamp. Istockfoto Antimikrob linsbehållare En sockermolekyl från bl a krabbceller hindrar mikrober att bilda biofilm. Frequency XC CooperVision lanserar nu en ny baslins, Frequency XC. Den är ett resultat av samgåendet med OSI (Ocular Sciences, Inc) där man har sammanfört de bästa egenskaperna hos två olika kontaktlinser. Från den ena linsen, Biomedics Evolution, har designen kopierats för att nå bästa möjliga synskärpa och från den andra linsen, Proclear, har man tagit själva materialet och resultatet har blivit en baslins med utmärkt komfort, Frequency XC. De egenskaper som framhålls är – Materialets fördelar med den unika PC-teknologin. – Aberration Neutralising System (ANS), en uppgradering av den asfäriska designen. – Förbättrad kantprofil (rund) ger en mer komfortabel och hållbar lins. Linsmaterialet är Omafilcon A med 60 procent vätskehalt och Dk/t = 33. Linsen tillverkas genom gjutning i en baskurva, 8,50, och en diameter, 14,2. Hanteringsfärgen är ljusblå , linserna förpackas i 6-pack och linsen är avsedd för dagligt bruk. Tillgängliga linsstyrkor är +- 6,00 dioptrier i 0,25 steg, +- 6,50 till +- 10,00 i 0,50 steg. ([email protected]) Utökat omfång F r å n o c h m e d den 1 oktober 2006 finns Focus Dailies Toric även med cylinderstyrkan –1,50 dioptrier i axellägena 90 och 180 grader. Materialet är Nelfilcon A (69 procent vatten) kompletterat med komforthöjaren AquaComfort. Mer info: Ciba Vision 031-7226610. Demografisk undersökning Imperial Optical har publicerat en undersökning som visar demografiska data från konsumenter vilka gjort sökningar på internet efter kontaktlinser från J&J, Cooper, Ciba och B&L. Listan visar de tio vanligaste linsmärkena under juli 2006. Gå in på www. imperialoptical.com för att ta del av undersökningen. AOA Seal för UV-skydd AOA : s (The American Optometric Association) kommission för oftalmisk standard har tilldelat Vistakons Acuvue Advance och Acuvue Oasys sitt “Seal of Acceptance for UV Absorbing contact lenses”. AOA:s specifikationer är i linje med ANSI och ISO standard. UV- blockade linser klassificeras i två grupper baserat på linsens absorptionsförmåga vid minsta materialtjocklek. Vistakon hävdar att Acuvue är de enda linser som tilldelats klass 1 UV-block, vilket kräver att minst 90 procent UVA och minst 99 procent UVB absorberas. 36 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 36 06-11-02 13.28.40 PRODUKTNYHETER PureVision Multi-Focal B au s c h & L om b s n ya PureVision Multi-Focal, som Nordic Vision rapporterade om i nummer 3 då den precis hade lanserats i USA, finns sedan augusti även i Sverige. B&L har kombinerat den fina synprestandan i sin Soflens Multi-Focal med tillpassningsegenskaper, hälsa och komfort från PureVision. Med denna multifokala lins i silikonhydrogel förenas erfarenhet och ny teknologi i en spännande ny produkt för skarp syn, flexibelt långtidsbärande och utmärkt komfort. PureVision Multi-Focal modifierar medfödd aberration genom att inducera negativ, sfärisk aberration med linsen. Detta fungerar i samklang med medfödd aberration i ögat. Man skapar flera fokalpunkter på retina, som producerar den multifokala effekten. Detta ger en enastående skarp, färgstark synkvalitet på nära håll, på avstånd och mellanavstånd. Kliniska tester pågår för närvarande runt om i Europa och resultaten kommer att presenteras av UMIST i Manchester, England. ([email protected]) Linsvätska utan konserveringsmedel S y n e rgi ä r e n ny typ av linsvätska för mjuka linser från det italienska företaget VitaResearch. Enligt tillverkaren erbjuder denna väteperoxidbaserade envätskelösning en effektiv desinfektion och proteinrengöring genom den aktiva komponenten Oxychlorite. Ämnet bryts ned i ögat till vatten, salt och syre och vätskan är således fri från konserveringsmedel. Det vätande och smörjande ämnet är HPMC 0,15 procent. Tunn linsförpackning C l e a r L a b , e t t h e l ägt dotterbolag till 1-800 CONTACTS, har nyligen presenterat AquaSoft Singles, en innovativ platt förpackning för kontaktlinser. Förpackningen är endast 1 mm tjock. Linsen komprimeras för att få plats och packas med linsens insida nedåt. När patienten river av folien ligger linsen med utsidan upp, och linsens insida behöver därmed inte vidröras. Förpackningen tar naturligtvis mycket mindre plats än standardförpackningar. Ett par linser får plats i kreditkortsfacket i plånboken! Mer info: www.aquasoft.com Mer info: www.hydrolens.se Insändare Kontaktlinsföreningen får en guldstjärna för behövlig och lyckad förnyelse av Nordic Vision. Det är en professionell tidskrift av stor betydelse för optiker och ögonläkare. Nordic Vision har ett inbjudande utseende, fräsch layout och väl strukturerat vetenskapsbaserat innehåll. Det är en svensk branschtidning som håller internationell klass. BENGT NORDBERG Är du optiker... Bli medlem i optikernas egen fackförening! Information och ansökan på www.srat.se Svensk Optikerförening – En del av SRAT 08-442 44 60 L [email protected] NORDIC VISION 5·2006 37 C260828_NordicVision_5_06.indd 37 06-11-02 13.28.43 SKLF Kalendarium November 12 European Ortho-K Symposium, London, England. 18 – 19 Skandinavisk Optometrikongress, Stockholm. [email protected] 26 SKLFs vågfrontskurs, S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm SKLFs assistentkurs, S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm December 1–3 Annual Symposium of Cornea, Contact Lenses and Contemporary Vision Care, Houston, USA. www.opt.uh.edu; [email protected] 7 – 10 American Academy of Optometry, Annual Meeting, Denver, USA. www.aaopt.org. 2007 Januari 11 – 14 Optik 2007, Stockholmsmässan. [email protected] Mars 16 – 18 Kontaktlinskongressen 2007, Göteborg. [email protected] Översta raden från vänster: Marie Wallman Andersson, Olof Nesterud, Matilda Bremme, Erik Sundbom och Inga-Lill Thunholm-Henriksson. Nedre raden från vänster: Birgitta Nordin, Kurt Östlund och Anna-Karin Dahlin. Saknas på bilden gör Jan Johnsson, Nils Juto och Sven Åström. Information från SKLFs styrelse SK L F s or df ör a n de K u rt Ö s t lu n d har efter diskussion i styrelsen sammanställt ett svar på den remiss angående en ny optikerföreskrift som Socialstyrelsen tidigare delgivit föreningen. Remissens frågor och svar finns att läsa i sin helhet i detta nummer av Nordic Vision, sid 6 – 7. Op t i k e r Ow e F l odi ng har på SKLFs uppdrag hållit en efterutbildningskurs om kontaktlinser för ögonläkarna i samband med deras årsmöte i Uppsala. Enligt uppgift var denna kurs både eftertraktad och uppskattad. De n nov e m be r ordnar SKLF åter en kurs i vågfrontsteknologi och en kurs för kontaktlinsassistenter. Dessa kurser kommer att hållas på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. I b örja n av nästa år lanserar SKLF en helt ny hemsida med ny layout och utökade funktioner, bland annat matrikel och forum. S t y r e l s e n h a r be s lu tat att sträva efter att helt eliminera utskick med vanlig post och istället satsa fullt ut på e-post. Allt för att spara pengar som istället kan användas på annat håll. Maj – Juni I s y f t e at t öka avkastningen har styrelsen beslutat att placera en del av föreningens innestående medel i värdepapper enligt förslag från Handelsbanken. 31 maj – 3 juni BCLas kongress i Manchester (Galamiddag på Manchester Uniteds hemmaarena Old Trafford) På gru n d av ökad arbetsbelastning har styrelsen beslutat att från 1 september utöka föreningens anställde kanslist Johan Östlunds anställning från 80 procent till heltid. I s a m ba n d m e d styrelsemötet den 26 augusti valdes Jörgen Gustafsson och Eva Ljungberg in som aktiva medlemmar i SKLF. 38 NORDIC VISION 5·2006 C260828_NordicVision_5_06.indd 38 06-11-02 13.28.49 Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal. Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 www.topcon.se $7 5PQDPOTTVWFSÊOBUFLOJLJMÊDLFS GÚSQBDLOJOH%FOÊSNJOESFÊOWÌSB NFLBOJTLBNPEFMMFSPDImOOT NFE8JOEPXTFMMFS QBOFMTUZSOJOH 0TMBHCBSFS HPOPNJPDI TPNUJEJHBSF NFEMÊOLUJMM NBSLOBEFOT WBOMJHBTUFKPVS OBMTZTUFNGÚS TOBCCÚWFSGÚSJOH BWSFGSBLUJPOTEBUB -FWFSBOTFSOBIBSTUBSUBUy $7-JUFNJOESFGPSPQUFS GÚSQFOHBSOB C260828_NordicVision_5_06.indd 39 06-11-02 13.28.54 Posttidning B Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB Isafjordsgatan 22B 164 40 Kista 7 317074 936924 C260828_NordicVision_5_06.indd 40 06-11-02 13.28.55