2 Kroppen - Sanoma Utbildning

Kroppen
2
Grundboken s. 22–43, Aktivitetsboken s. 12–27
Syftet med kapitlet är att eleverna ska få kunskap om hur kroppen
fungerar. Eleverna ska kunna namnen på några organ, veta hur
de ser ut, var på kroppen de finns, vilka funktioner de har och hur
de samverkar. De ska veta vad kroppen behöver för att kunna växa,
röra sig och må bra och vad som händer när man åldras.
De ska kunna ge exempel på och berätta något om vanliga sjuk­
domar.
2 Kroppen
Vart tar hamburgaren vägen,
när du har ätit upp den?
Hur orkar du springa?
Kan man klara sig utan skelettet?
Varför är blodet rött?
Vad finns det i luften som du
behöver?
är du hungrig kurrar magen, och när
man är trött gäspar man. Om man har
sprungit så svettas man, och blir man
rädd så slår hjärtat snabbare.
Kroppen visar på olika sätt hur vi mår
och vad vi behöver. När kroppen behöver
något försöker den tala om det. Lyssna
på din kropp: Är det mat eller sömn du
behöver? Din kropp består av olika delar,
till exempel hjärna, öron, lungor och skelett. Delarna kallas för organ. Som i en
fabrik har alla delar i kroppen sin speciella uppgift. De arbetar för att få hela
dig att fungera. Arbetet i kroppen är
igång hela tiden, också just nu när du
läser den här texten. Men vad är det som
pågår där inne?
Mål
När du har arbetat med det här
kapitlet ska du kunna:
AA
berätta om matens väg genom
kroppen.
AA
veta varför och hur vi andas.
AA
ge exempel på uppgifter som blodet
har.
AA
förklara hur muskler och skelettet
fungerar tillsammans.
AA
veta något om energi och hur vi
använder den i kroppen.
AA
ge exempel på något som händer
med kroppen när man blir gammal.
22
23
Centralt innehåll för kapitlet
Fångafrågor
•Människans organsystem. Organens namn,
utseende, placering, funktion och samverkan.
Läs fångafrågorna tillsammans och se vad eleverna kan. Låt dem svara som de tror och ge inte
svaren innan ni arbetat med kapitlet. Då kommer de själva att kunna hitta svaren.
•Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas
av sömn, kost, motion, sociala relationer och
beroendeframkallande medel.
Vart tar hamburgaren vägen, när du har ätit
upp den? (s. 24)
•Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
Hur orkar du springa? (s. 26, 27)
Kan man klara sig utan skelettet? (s. 36)
Varför är blodet rött? (s. 30)
Vad finns det i luften som du behöver? (s. 28)
1
Kroppen
Grundboken s. 22–23
2. Matstrupen
Nu sväljs maten ner och förs via matstrupen.
Eleven som är matstrupen tar skålen och går
vidare till den som är magsäcken.
Magmunnen öppnar sig och maten passerar ner
till magsäcken.
Reflekterande frågor till text och bild
•Vilka rörelser kan ni göra med kroppen? (Stå på händerna, gå ner i spagat, göra armhävningar ...)
•Vilken kroppsdel tycker ni är viktigast på kroppen? Varför? Vilken är minst viktig?
3. Magsäcken
Magsäcken knådar maten samtidigt som magsaften bryter ner maten mer.
Häll mer vatten (magsaft) och rör runt. Maten
stannar längre här innan den skickas vidare.
Förslag till lärarledda uppgifter
Rita och skriv
Använd arbetsblad 1, ”Kroppen”, s. xx. Be eleverna rita in alla organ de kan namnen på där
de tror att de sitter. De kan också kort beskriva
organens funktion om de kan. Spara bilden. Det
är spännande att jämföra och göra samma uppgift igen som avslutning på arbetet med kapitlet.
Vilka organ har de lärt sig namn och placering
på? För eleverna kan det vara roligt att konkret
se vad de lärt sig.
Kreativ
NO
4. Tolvfingertarmen
Tolvfingertarmen är lika lång som tolv fingrar
är breda. Här blandas vätskorna med galla och
bukspott. Här görs vätskorna mindre sura. Och
maten bryts ner mer.
Rör runt med skeden igen. Häll på mer vatten
(bukspott och galla). Ge vidare till tunntarmen.
Drama om matspjälkningen
5. Tunntarmen
Tunntarmen blandar maten med mer vätskor:
galla, bukspott och tarmsaft.
Blanda i mer vatten och rör runt.
Syftet är att eleverna ska lära sig
hur organen samverkar i matspjälkningen.
Berätta om matspjälkningen och låt några elever
demonstrera hur den går till. Eleverna är själva
de olika delar och organ som finns med i matspjälkningen. Det behövs åtta elever: munnen,
matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, blodet, tjocktarmen och ändtarmen.
6. Blodet
Genom tarmluddet i tunntarmen tas näring upp
av blodet som transporterar näringen vidare ut
i kroppen.
Tunntarmen ger lite av det i skålen till blodet som
går iväg med det. Resten av maten, skålen, ges till
tjocktarmen.
Eleverna ska sitta i rätt ordning och helst ha
skylt på sig med vad de är. Ge första eleven en
stort papper med en ritad eller fotograferad
maträtt på.
7. Tjocktarmen
Tjocktarmen suger bort vattnet och kvar blir en
tjock smet som åker vidare. Dessutom lämnar
blodet saker som kroppen vill bli av med här,
döda blodkroppar eller bakterier.
Så mycket vatten som möjligt kramas ur från
sörjan som sedan ges vidare.
1. Munnen
Först hackar tänderna sönder maten i mindre
delar.
Riv sönder matbilden i mindre bitar. Lägg bitarna
i en glasskål.
Saliven gör det lättare att bryta ner.
Häll vatten (som är saliven) på bitarna i skålen.
Tungan vispar runt maten så det blandas ordentligt.
Rör runt med en sked så vatten och pappersbitar
blandas.
8. Ändtarmen
Här slutar matens väg genom kroppen. Det som
kroppen inte tagit upp och som lämnats här försvinner ut från kroppen.
Lägg det i toaletten (symbolisk toalett kan vara
papperskorg).
2
Kroppen
Grundboken
Grundbokens.s.108–111
24–25
Matspjälkningen
Maten innehåller många olika näringsämnen. Proteiner behöver du
för att växa. De behövs också för att reparera och byta ut slitna celler
i kroppen. Proteiner är det gott om i till exempel kött, fisk, mjölk
och bönor.
Energi får du främst från kolhydrater. Det finns gott om kolhyd­
rater i till exempel potatis, ris, bröd och frukt. Fettet som du äter
ger dig både energi och ämnen för att bygga upp nya celler. Fett
finns bland annat i smör och margarin. Det finns andra viktiga
ämnen som du också måste få i dig. Järn behövs för att blodet ska
kunna ta upp syre och kalk behövs till skelettet. Olika vitaminer
krävs för att du ska må bra och för att din kropp ska fungera.
Varför måste
vi äta?
Bilden visar en förstoring av tarm­
ludd. Näringen som du har nytta av
sugs upp av de små blodkärlen som
finns i tarmluddet. Ämnen som är
värdelösa för kroppen eller som
består av för stora bitar går vidare
i tarmen. Tarmluddet fungerar som
ett filter.
Från mun till magsäck
Munnen gapar! Med stor aptit äter du upp din hamburgare. Hur då?
Ja, inte slukar du den hel som fiskmåsen. Du använder dina
finurliga verktyg – tänderna. Har du tänkt på att framtänderna
fungerar som en avbitartång och kindtänderna som en kross
eller mortel? När du tuggar blandas tuggan med saliv, som
tänder
gör det lättare att svälja. Saliv är spottet som finns i munnen.
Det bildas ny saliv när du tuggar och äter.
Din tunga är som en visp! Sedan sväljer du och tuggan
passerar snabbt genom matstrupen. Det tar bara två
tunga
sekunder! Nu öppnas övre magmunnen och släpper in
tuggan. Sedan stängs den igen. Det är tur att det
finns en magmun som kan stängas till, annars
matstrupe
skulle maten rinna ut när du står på händer!
Tuggan hamnar i magsäcken. Det är en kraftig
muskel som liknar en påse och rymmer ungefär
övre magmun
en liter. Magsäcken knådar maten, samtidigt
som den blandas med magsaft. Magsaften är
mycket sur och löser upp maten till en
lever
”välling”. Om du har kräkts någon gång, vet
magsäck
du hur den ser ut och att den smakar surt.
Insidan av tunntarmen är ojämn, veckad och luddig. Det kallas
tarmludd. Här finns många nyttiga bakterier. De hjälper till att ta
vara på den näring som vi behöver. Näringen från maten tas upp av
blodkärl som finns i tarmluddet.
Sedan transporterar blodet näringsämnena till levern. Den funge­
rar som en stor fabrik och där sätts de olika ”byggstenarna” ihop, så
att de passar just till din kropp. Blodet transporterar sedan ”bygg­
stenarna” från levern ut i hela kroppen. En del näringsämnen, som
inte behövs just då, kan lagras i levern. Levern renar också blodet
från gift, om man har ätit eller druckit något olämpligt.
Det som blir över
Det som inte blodet i tarmluddet tog hand om fortsätter ut i tjocktarmen. Tjocktarmens uppgift är att suga tillbaka det mesta av
vattnet. Då blir det bara kvar en tjock smet av det som kroppen inte
behöver. Blodet tömmer också ut skräp i tarmen, som exempelvis
döda blodkroppar och döda bakterier. När den tjocka sörjan kom­
mer till ändtarmen, känner du att det är dags att gå på toaletten!
tunntarm
Biologi
I magsäcken stannar maten i två till tre timmar. Sedan fortsätter
den till nästa del av matspjälkningsapparaten – först till tolvfinger­
tarmen och sedan till tunntarmen. Nu följer en slingrig och skvalpig
färd genom en lång tunnel. I tunntarmen blandas maten med andra
vätskor som bryter ner den ytterligare. Vätskorna är galla, bukspott
och tarmsaft. Gallan kommer från levern. Det som för ett par tim­
mar sedan var en läcker hamburgare har nu blivit en oigenkännlig
soppa. Den består bland annat av proteiner, kolhydrater och fetter.
Det är nu det händer!
tjocktarm
ändtarm
24
Färden fortsätter
kroppen
kroppen
25
Matspjälkningen
Förslag till lärarledda uppgifter
Mål för uppslaget är att eleverna …
…förstår varför man äter och vad mat innehåller.
Organ i kroppen
Använd en ny kopia av arbetsblad 1, ”Kroppen”,
s. xx. Låt eleverna med hjälp av boken rita ut
matspjälkningen. De kan arbeta i par och med
hjälp av sin skiss förklara hur matspjälkningen
går till.
…kan namn, funktion och placering på magsäck,
tarmar och lever.
…kan förklara hur organen samverkar i matspjälkningen.
Reflekterande frågor till text och bild
Idisslare
Använd arbetsblad 2, ”Idisslare”, s. xx. Det är en
text om djur som idlisslar, med frågor till.
•Hur vet man att man är hungrig/törstig? Hur
känns hunger och törst?
•Varför måste vi äta? (För att kunna växa, röra
oss, tänka ...)
•I vilken mat finns kolhydrater?(bröd, pasta, potatis, grönsaker, frukt) Fetter? (mjölk, ost, smör,
kött, olja) Järn? (kött, lever, spenat, blodpudding, persilja) Kalcium? (mjölk, ost, fil)
Fåglars matspjälkning
Använd arbetsblad 3, ”Fåglars matspjälkning”, s.
xx. Det är en text med frågor till.
•Vad innehåller hamburgaren? (Kolhydrater i
bröd, protein och fett i kött, A- och D-vitamin i
ost, C-vitaminer i sallad och tomat.)
Mer om mat
Gör en lista på vad skolmaten innehåller. Ta
dagens maträtt eller gör det under en vecka. Då
kan olika grupper få ansvar för det. Får eleverna
genom skolmaten i sig allt de behöver? Diskutera
även vad de äter till frukost och middag.
•Tarmluddet på fotografiet på s. 25 är förstorat,
i verkligheten är det så litet att man knappt
kan se det. Vad har man tarmludd till? (Där tar
blodet upp näringsämnen från maten som passerar i tarmarna.)
Favoritmat
Låt eleverna skriva om och rita en favoriträtt
men komplettera så att allt som behövs finns
med. Sätt upp på väggen som dekorativa menyer!
•Dassbilden: Vad är det egentligen som kommer ut, vad är bajs? (Det som kroppen gör sig
av med, ”skräp” som döda celler, blodkroppar
och bakterier samt det vi ätit som kroppen inte
tagit upp.)
3
Kroppen
Grundboken
Grundbokens.s.108–111
24–25
Lever, galla och bukspottkörtel
Mer om matspjälkning
I rödbetor finns en stark färg som är ofarlig.
Låt eleverna testa att äta några kokta rödbetor
och se hur lång tid det tar för rödbetorna att
passera kroppen (man kan se färgen på avföring
och urin).
Kreativ
NO
Levern fungerar som en kemisk fabrik, men också som en lagerlokal. Man brukar räkna med att
levern har 500 funktioner. Hit strömmar blodet från tarmarna med näring som omvandlas
i levern för vidare transport ut i kroppens olika
delar. Levern har dessutom hand om kroppens
energihushållning och här lagras reservenergin
(glykogen). Här omvandlas giftiga ämnen bl.a. till
urinämnen som sedan skickas till njurarna och ut
med urinen. I levern tillverkas också galla.
Galla är en vätska som samlas i gallblåsan. Gallblåsan mynnar ut i början av tunntarmen i tolvfingertarmen. Gallans uppgift är att spjälka olika
fetter som finns i maten så att kroppen kan tillgodogöra sig dem.
Bukspottkörteln producerar bukspott som hjälper till att spjälka kolhydrater, fett och protein.
Sjukdomar i bukspottkörteln är bl.a. diabetes,
som även kallas för sockersjuka. Personer med
diabetes har förhöjd sockerhalt i blodet. Bukspottkörteln utsöndrar insulin. Men om man
saknar eller har brist på insulin så kan kroppen
inte reglera sockerhalten i blodet. Det finns olika
typer av diabetes och därför också olika metoder
för behandling. En diabetiker kan behöva ändra
matvanor, äta tabletter eller ta sprutor.
Du är vad du äter
Syftet är att lära sig vad kroppen
behöver för ämnen för att må bra
och växa.
Rita upp en kropp på ett papper i A3 eller större
eller förstora arbetsblad 1. Låt eleverna fundera
på vad kroppen behöver för mat och leta matbilder i tidningar som de klipper ut och klistrar
in på kroppen. Se till att de får med all mat som
kroppen behöver för att må bra och växa. De kan
skriva bredvid vad kroppen behöver och varför.
Diskutera vad eleverna tror händer om man inte
får i sig allt man behöver.
Begrepp
bukspott, fetter, framtänder, galla, järn, kalk,
kindtänder, kolhydrater, lever, magmun, magsäck, matstrupe, proteiner, saliv, tarmludd,
tarmsaft, tjocktarm, tolvfingertarm, tunntarm,
vitaminer, ändtarm
Fakta
Sjukdomar som kan drabba organen
som igår i matspjälkningen
Halsfluss är när man får bakterier i halsmandlarna som gör att man får en infektion. Halsfluss
smittar och är vanligast under vår och höst.
När man får magsjuka mår man illa och kräks
eller får diarré. Det finns både virus och bakterier
som orsakar magsjuka. Det är en virusinfektion
som ger det vi kallar vinterkräksjukan. Ibland
kan man bli magsjuk av mat eller vatten som är
dåligt. Magsjuka smittar lätt och det är vanligt att
många runt den som har magsjuka blir smittade.
För att undvika att smittas är det bra att tvätta
händerna ofta och alltid efter toalettbesök och
innan man ska äta.
Matspjälkning
Observera att det heter matspjälkning inte matsmältning. Maten smälter inte utan spjälkas, dvs.
plockas isär rent kemiskt till mindre beståndsdelar. Proteiner spjälkas till aminosyror, fetter till
fettsyror, komplicerade kolhydrater till enklare
sådana som socker.
Blindtarmen
Tunntarmen mynnar en liten bit från tjocktarmens början. Där finns en liten ficka, en återvändsgränd som kallas blindtarmen. Längst ut i
blindtarmen finns ett litet smalt maskformigt bihang. Det är det som man i dagligt tal kallar för
blindtarmen. Om det fastnar något i det trånga
bihanget får man blindtarmsinflammation. Det
måste opereras men det är en ganska enkel operation. Om man inte opererar kan blindtarmen
brista. Då är det allvarligt för då kan man få en
livshotande inflammation i hela buken.
4
Kroppen
Grundboken s. 24–25
Gallsten är vanligt men inte farligt att få. Det
är vanligare att man får det om man är över
40 år. Det som händer är att man får inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln. Det bildas
kristaller som byggs på och kan bli större. Det
kallas för gallsten. Dessa ”stenar” kan täppa igen
gångarna och hindra gallan att komma vidare.
Man får ont i magen och oftast feber.
Gluten är ett protein som finns i vete, råg och
korn. Det finns de som inte tål gluten och det kal�las för glutenintolerans. Om man äter gluten fast
man är glutenintolerant så minskar tarmluddet i
tunntarmen. Då skadas tunntarmen och man kan
få olika symtom och besvär. Man kan inte bli frisk
och plötsligt tåla gluten igen. Har man glutenintolerans har man det livet ut. Då behöver man äta
glutenfri mat.
Länktips
www.vardguiden.se
www.slv.se/s
www.1177.se
(Läs under Temasidor, Kroppen och Liv och hälsa.)
5
Kroppen
Grundboken s. 26–27
Kroppen behöver energi
Bränsle
Energi behövs både för att en bil ska kunna köra och för att vi ska
kunna springa. För att få energi behöver bilen och kroppen bränsle.
I bränslet finns energin lagrad. Motorn i bilen, som driver hjulen,
behöver bensin som bränsle. Musklerna i vår kropp, som gör att vi
kan röra oss, behöver mat som bränsle. I maten vi äter finns kol­
hydrater, fetter och proteiner som alla innehåller energi till oss.
Allt levande behöver energi. I solens ljus och värme finns energi
som är livsviktigt för livet på jorden. Växter kan fånga solens energi
och lagra den. Det kallas fotosyntes. Växtätande djur får i sig
energin när de äter växter. Rovdjur får i sig energin när de äter växt­
ätare. Vi människor behöver energi för att hålla värmen, röra oss,
tänka och växa. Det är musklerna som gör att vi kan röra oss och
musklerna behöver energi för att fungera. Genom maten får musk­
lerna energi och kraft att röra sig.
Förbränning frigör energi
I både bensin och mat finns ämnen med kol som innehåller energi.
När man använder bränslet, vid förbränningen, behövs syre. När
kolämnena förbränns frigörs det energi. Energin från bensinen
används till rörelse så att bilens hjul kan rulla. En del av energin blir
värme och därför behöver bilar en kylare, så att det inte blir för
varmt. När bensinen förbränns i motorn förenas kolet med syret.
Då bildas det koldioxid som följer med avgaserna ut ur bilen. När vi
springer händer precis samma sak. Maten förbränns och det frigörs
energi som gör att musklerna kan röra sig. En del av energin blir
värme i kroppen. Man blir varm och svettig. Det syre som vi andas in
förenas med kolet i matens kolhydrater. Vi andas ut koldioxid.
Energin från solen binds i växterna
som tar upp koldioxid och vatten
från omgivningen. Då bildas
kolhydrater som innehåller energi!
Koldioxid
Energi
Avgaser
Syre
För att orka måste man fylla på sitt
”energiförråd”, till exempel med blå­
bärssoppa.
Vatten
När man äter växten och
andas in syre förbränns
kolhydraterna i kroppen.
Kolhydrat
Det är ändå stor skillnad mellan förbränningen i bilen och den
i kroppen. När bensinen förbränns i motorn så är temperaturen
mycket hög, många hundra grader. Bensinen förbränns snabbt och
bilens motor blir jättestark. Avgaserna som kommer ut är inte helt
rena.
När kroppen förbränner maten är temperaturen bara +37 ˚C
och förbränningen går långsamt. I kroppen finns ämnen som kallas
enzymer. De gör att förbränningen kan ske vid låg temperatur. De
gör också att förbränningen blir fullständig och avgasen koldioxid
ofarlig.
fotosyntes
Kemi
Vatten
26
Energin frigörs och syret och kolet bildar
koldioxid och det blir vatten över.
Alla ämnen cirkulerar men energin flödar!
koldioxid + vatten + energi
Energi
k lhydrat + syre
förbränning
kroppen
kroppen
27
Kroppen behöver energi
Förslag till lärarledda uppgifter
Mål för uppslaget är att eleverna……
…förstår att energi finns lagrad i mat och att den
frigörs när vi äter.
…förstår begreppet förbränning och att det då
frigörs energi.
Fotosyntesen
Repetera fotosyntes: Vad behövs? Skriv på
tavlan:
…vet vad vi behöver energin till.
Koldioxid + vatten + energi • kolhydrat + syre
…vet att växter kan lagra solenergi.
Rita en stor pil från vänsterled till högerled och
skriv fotosyntes över. Se bilden på s. 27. Rita en
pil åt andra hållet och skriv förbränning vid den
pilen. Diskutera. Energin är inbakad i kolhydraterna. På natten när inget solljus finns, hur gör
växterna då? Observera att det bildas vatten vid
förbränning av kolhydrater! Jämför med ångan
som går ut som rök från en skorsten.
Reflekterande frågor till text och bild
•Allt levande behöver energi, men vad är skillnaden mellan en växt och ett djur? (Växter
kan producera sin egen energi. Djur måste äta
växter eller växtätare för att få i sig energi.)
•Vad är det för skillnad på förbränning och
fotosyntes? (Vid fotosyntes lagras solens
energi, vid förbränning frigörs energi. När vi
äter förbränns energin i maten så vi får energi.
Växterna kan fånga solens energi och lagra den,
det är fotosyntes. När växterna inte har ljus,
som på natten, använder de sin lagrade energi,
dvs. de förbränner.)
Diskutera om växter och djur kan leva utan
varandra. Koppla ihop med näringskedjor och
-pyramider. Kan växter leva utan djur? Kan djur
leva utan växter? Kan man säga att någon art är
oviktig? (Glöm inte nedbrytarna, de är djur. Växter är beroende av nedbrytare som gör att de kan
ta upp näring. För vem är arter viktiga? Människans perspektiv?)
•Hur kan flickan på bilden få i sig energi när
hon äter äpplet? Var kommer energin i äpplet
ifrån? (Energin kommer från solen. Trädet har
lagrat den genom fotosyntes. Äpplet har lagrad
energi i sitt fruktkött. När flickan äter det förbränner hon maten och frigör energin i äpplet.
För att förbränna krävs även syre, som flickan
andas in.)
Begrepp
avgas, bränsle, energi, enzymer, fetter, fotosyntes, förbränns, kol, koldioxid, kolhydrater,
proteiner, syre
6
Kroppen
Grundboken s. 26–27
Fakta
Fett ger mycket energi
Länktips
Hur mycket energi en människa behöver varierar.
Det beror på hur lång man är, hur gammal man är,
hur mycket man väger och om man rör sig mycket eller lite. Maten vi äter innehåller även olika
mängd energi. Kolhydrater innehåller mycket
energi. Det finns i bl.a. potatis, bröd, frukt, och
rotfrukter. Det finns mycket energi i socker men
socker har ingen näring. Fett innehåller mycket
mer energi än proteiner. För mycket fett är inte
bra och en del fetter är inte heller bra för kroppen. Det finns olika sorters fett: mättat fett som i
kött och ost, enkelomättat fett som i olivolja och
nötter och fleromättat fett som i fisk. Ett exempel på fleromättat fett är Omega-3 som är nyttigt
för kroppen. Man brukar uppmana människor att
äta mer mat som innehåller fleromättat fett och
mindre av mättat fett.
www.skinnarmo.com
www.slv.se
Fett för att klara sig till Nordpolen
Äventyrarna Ola Skinnarmo och Göran Kropp
skidade år 2000 över isen för att nå Nordpolen,
något som förutom mod kräver mycket energi
och ork. Inför resan åt de båda mycket fett. De
färdades 100 mil över is och i ständig kyla. De tog
sig fram på skidor dragandes på packning i pulkor. Det fanns många hinder på vägen: isbjörnar,
sprickor och öppningar i isen, förfrysning och
hunger. De kunde inte packa för mycket utrustning, så hur mycket mat som skulle med hade de
noga räknat på. Maten skulle räcka i 60 dagar om
de dessutom hade en egen fettreserv. Den egna
fettreserven skulle de äta sig till före resan. Båda
la på sig extra fett på 15–20 kg, fett som de senare
skulle förbränna och göra sig av med under den
svåra vandringen. Självklart tränade de också
genom att bygga upp kroppen med muskler. Under sitt äventyr stötte de på isbjörn och pulkorna
skars sönder mot isens vassa kanter. Eftersom
isen inte ligger på land utan flyter på havet var de
hela tiden tvungna att ha koll på var de var med
GPS. Isblocken kunde driva flera kilometer och
drev de åt fel håll fick de vandra längre för att inte
komma ur kurs. Ibland måste de ta sig runt stora
sprickor i isen. Göran förfrös ett finger när han
höll i en revolver med bara händer för att försvara
sig mot en isbjörn. Skadorna på fingret gjorde att
Göran fick avbryta sin resa, men Ola fortsatte ensam och nådde målet, Nordpolen.
7
Kroppen
Grundboken s. 28–29
Andningen
LUFTSTRUPEN är ett
kraftigt rör med flera
broskringar. Den delar
sig i två grenar som
leder till lungorna.
Hosta
För att du ska kunna använda energin som finns i maten, måste
näringsämnena förbrännas. Då behövs syre precis som vid all annan
förbränning. Syre är en av gaserna som finns i luft. Varje gång du andas
in fyller du på syreförrådet. Blodet hämtar syret i lungornas små lung­
blåsor och transporterar sedan ut det till kroppens alla delar.
När näringsämnena förbränns i kroppen bildas det koldioxid. Det
är en osynlig och luktlös gas som kroppen inte behöver. Den trans­
porteras med blodet till lungorna. När man andas ut kommer kol­
dioxiden ut ur kroppen. Utandningsluften innehåller också vatten­
ånga. Det kan man se om man andas på ett kallt fönster. Då bildas
det imma på fönstret.
LUNGBLÅSORNA
sitter i små klasar
längst ut på luftrören.
Om man kunde veckla
ut alla lungblåsorna,
skulle ytan bli lika
stor som en trerums­
lägenhet.
Så här ser flimmerhåren ut i för­
storing. Flimmerhåren sköter ren­
hållningen i luftstrupen.
Man andas in genom
NÄSAN eller MUNNEN. När man
andas genom näsan så renas
luften, värms upp och blir fuktig.
Man hostar för att hindra att farliga och irriterande ämnen hamnar
i lungorna. Det kan vara små partiklar i luften, eller slem som bildas
i näshålan när man är förkyld.
På luftstrupens insida sitter små hår som kallas flimmerhår. De
rör sig hela tiden och skickar tillbaka skräp som kommer ner. Det är
när skräpet har kommit till övre delen av luftstrupen som man hos­
tar. Det är nästan som en luftexplosion med en hastighet på
150 km/h!
Om man röker eller andas in tobaksrök förlamas eller förstörs
flimmerhåren. Då kan de inte förhindra att skräp åker ner
i lungorna.
Allergi och astma
Allergi får man om man är överkäns­
lig mot något ämne. Många allergier
ger besvär i luftvägarna, till exem­
pel pollenallergi. En allvarligare
form är astma. Då får man andnöd
och mycket svårt att andas. För att
motverka dessa sjukdomar finns det
medicin som man kan äta eller andas
in med en inhalator.
STRUPHUVUDET sitter mellan
svalget och luftstrupen. Här
passerar luften mellan stäm­
banden. Det är stämbanden som
gör att vi kan prata.
LUFTRÖREN delas
upp i en massa små grenar.
Lungorna
Biologi
LUNGORNA innehål­
ler ungefär 350 miljo­
ner små lungblåsor.
MELLANGÄRDET.
Här sitter musklerna
som man använder när
man andas.
28
De två stora lungorna skyddas av bröstkorgen.
Lungorna är mjuka och ömtåliga. De fungerar
ungefär som skumgummi. När du andas in fylls
de med luft och sväller upp. När du andas ut
kramas de ihop av muskler i mellangärdet.
En person som andas lugnt drar in omkring
en halv liter luft i varje andetag. Men om man
anstränger sig och andas häftigt, drar man in
mer än två liter varje gång! Ett barn brukar ta
30 andetag per minut, medan en vuxen bara tar
15–20 andetag på en minut.
Om man är andfådd och snabbt behöver få
luft till lungorna brukar man flåsa och andas
genom munnen.
FISKAR kan ta upp syrgas som
finns löst i vattnet. De andas med
gälar. De suger in vatten genom
munnen och sedan passerar vatt­
net genom de fransiga gälarna.
När vattnet har använts pumpas
det ut genom gällocken.
kroppen
DAGGMASKEN andas genom
huden, där det finns små hål.
Huden måste vara fuktig annars
fungerar det inte. Maskar som blir
torra i solsken kvävs.
GETINGEN har liksom alla insek­
ter ett andningsorgan som sitter i
bakkroppen. Man kan se hur
getingar andas när de sitter och
pumpar med bakkroppen för att
få in luft genom små hål.
kroppen
29
Andningen
Mål för uppslaget är att eleverna ...
Förslag till lärarledda uppgifter
…vet var på kroppen lungorna sitter.
Organ i kroppen
Använd arbetsblad 1, ”Kroppen”, s. xx. Låt
eleverna med hjälp av boken rita ut andningsorganen. De kan arbeta i par och med hjälp av sin
skiss förklara hur andningen går till.
…vet vilka funktioner andningsorganen har.
…kan förklara hur organen samverkar vid andning.
…vet varför man hostar.
…får kunskap om sjukdomarna allergi och
astma.
Mät lungkapaciteten
Fyll en stor skål med vatten (mer än 2 liter)
ända upp till kanten. Ställ skålen i en annan
bunke som ska vara tom. Stoppa i ena ändan av
en plastslang ända ner till botten av skålen med
vatten. Låt eleverna testa en i taget: Fyll lungorna med luft. Blås sedan ut så mycket luft du
kan i ett andetag. Den mängd vatten som rinner över motsvarar din utandningsvolym. Häll
upp vattnet i ett litermått och mät. Jämför med
varandra. Man kan inte tömma lungorna helt
på luft. Utandningsvolymen är det som kallas
lungkapacitet.
Reflekterande frågor till text och bild
•Kan ni andas så lungorna fylls?
•Varför andas vi? (För att få syre till kroppens
alla celler. Syret behövs vid förbränning.)
•Kan man andas med näsan och munnen samtidigt? Vad andas ni mest med?
•Varför hostar vi? (För att få upp smuts och
skräp som kommit ner i luftstrupen.)
•Flimmerhåren är förstorade på bilden. Var sitter de? (I luftstrupen.)
•Hur andas djuren på bilderna på s. 29? (Fiskar
med gälar, daggmasken med huden och getingen med bakkroppen.)
Mer om djurs andning
Låt eleverna ta reda på fakta om olika djurs andningsorgan och hur de andas. Jämför t.ex. gräshoppor, fiskar, fåglar, daggmaskar och maneter.
Mer om andning
Hur går livräddning till? Kan ni se en film eller
bjuda in någon som visar hur livräddning går till?
8
Kroppen
Grundboken s. 28–29
Begrepp
allergi, andfådd, astma, energi, flimmerhår, förbränns, förkyld, hosta, imma, koldioxid, luftstrupe, lungor, lungblåsor, mellangärde, struphuvud,
syre
Fakta
Att skaffa syre
Att sätta i halsen
Om man bortser från några bakterier som har en
speciell förbränning, där svavel ingår, så behöver
allt levande tillgång till syre. Syret medverkar i
livsprocesser där näringen ”förbränns” och livsviktig energi frigörs. Eftersom syret inte kan lagras i levande växter och djur måste det hela tiden
tillföras utifrån. Man andas!
Andningen sker i två steg, dels när syret tas in i
kroppen och koldioxid skeppas iväg, dels i själva
cellen där förbränningen och energiomvandlingen sker.
Olika djurgrupper löser sin syreupptagning på
olika sätt. Det finns djur, t.ex. blodiglar och havsborstmaskar, som tar upp syret från vattnet direkt genom sin hud. Syret finns löst i vattnet de
lever i. Även grodor andas med huden när de är
i vattnen.
Fiskar och grodyngel har gälar. Gälarnas form
med fransar och utskott gör att ytan blir mycket
stor. Ytan på gälarna kan ta upp syret som finns
löst i vattnet. Fiskarnas gälar är skyddade av gällock. Insekter har trakéer i sin bakkropp som
sköter syreupptagningen från luften. Trakéernas
mynningar är små hål. För att luft ska komma in
i trakéerna pumpar insekterna med sin ledade
bakkropp.
Andra djur som andas har lungor. Egentligen
sker själva syreupptagningen genom vatten. Luftens syre som man andas in löser sig först i fukten
inuti lungornas små lungblåsor.
Luftstrupen och matstrupen är två olika ”rör”
som går bredvid varandra i halsen. Om man får
mat i luftstrupen kan man i värsta fall kvävas. Det
är i stort sett omöjligt att svälja mat eller dryck
så att den hamnar i luftstrupen när du äter. När
man sväljer täpps luftstrupen till och matstrupen
öppnas. Det är därför man inte kan andas samtidigt som man sväljer. Testa! Men det kan hända
att man råkar få mat eller annat i halsen om man
springer runt, hostar eller skrattar med något i
munnen. Då kan det komma ner i fel strupe. Det
gäller då att hosta så mycket man kan så att matbiten kommer upp igen. Fungerar inte det måste
man snabbt få hjälp.
Astma
Astma är en sjukdom som påverkar luftvägarna.
Det finns olika typer av astma. Man kan få astma
om man är allergisk t.ex. mot pälsdjur. Men man
kan ha astma fast man inte är allergisk, t.ex. när
man blir överansträngd eller får luftrörsinfektioner. När man har astma får man svårt att andas
eftersom luftrören drar ihop sig och slemhinnan
svullnar. Det blir svårt för luften att komma igenom luftrören. Det finns olika behandlingar mot
astma som gör att inflammationen i luftrören
dämpas och svullnaden lägger sig.
Länktips
www.vardguiden.se
www.svenskalivraddningssallskapet.se
www.astma.com
Några olika lungor
Spindlars lungor liknar sidorna i en bok. De kallas
därför boklungor.
Ormar har en enda lång, smal lunga.
Fåglar har mycket speciella lungor med extra
lungsäckar. De kan därför flyga högt och ändå
klara det låga lufttrycket. Rekordet är 10 000
meter där man sett storspovar. Människor klarar
inte den höjden utan syrgastub eller tryckkabin.
9
Kroppen
Grundboken s. 30–31
Blod och hjärta
Hjärtat
Det är hjärtat, en flitig muskel, som med väldig kraft pumpar runt
blodet i hela kroppen. Det tar bara en minut för blodet att strömma
ett helt varv i kroppen. Du kan känna pumptagen från hjärtat unge­
fär en gång i sekunden. Det är din puls.
Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knutna hand. Hjärtat har
två halvor som är skilda åt. Den högra halvan pumpar blod till lung­
orna. När blodet kommer tillbaka till hjärtat från lungorna rinner
det in i den vänstra halvan, som pumpar det syresatta blodet vidare
ut i kroppen. När det vänder tillbaka, rinner det in i hjärtats högra
halva igen och sedan på nytt till lungorna.
Blodet är en röd vätska. Om man tittar på en droppe blod i ett
mikroskop, ser man att vätskan egentligen är gulaktig och genom­
skinlig. Att blodet ser rött ut beror på alla små röda blodkroppar som
svävar omkring i vätskan. Den röda färgen är ett ämne som inne­
håller järn. Färgämnet heter hemoglobin, och det är hemoglobinet
som transporterar syret från lungorna ut i kroppen. Vätskan i blodet
kallas blodplasma. Den innehåller vatten och många ämnen som är
lösta i vattnet.
l mikroskopet kan man också se stora vita blodkroppar. När du får
en infektion, till exempel när du blir förkyld, bildas det fler vita
blodkroppar. Som en räddningspatrull rycker de ut och slukar alla
bakterier.
När man får ett sår bildar ämnen i blodet
ett nät. I det nätet fastnar blodplättar och
hindrar blodet att fortsätta rinna. Så bildas
en sårskorpa.
Kroppens transportsystem
Det finns mellan fyra och fem liter blod i en människa. Blodet
skvalpar inte omkring hur som helst utan pumpas runt i små
rör som kallas blodkärl eller ådror.
Man kan säga att blodet är kroppens järnväg som fraktar
näring, syre, koldioxid och ”sopor” till rätt ställe. Blodet hämtar
näring från tarmen och syre från lungorna och strömmar sedan
fullastat ut till kroppens alla delar. Där lämnas syret och näring­
en. När blodet hämtar syre i lungorna, så lämnar det samtidigt
av koldioxid som vi andas ut. Och samtidigt som blodet hämtar
näring i tarmarna, så lämnar det kvar döda blodkroppar och
annat avfall där.
1
Huden, kroppens eget skydd, har
skadats. Blodkärlen har gått sön­
der. Det blöder. Men det kan vara bra
att det blöder lite för då spolas en del
bakterier bort.
röda
blodkroppar
Blodkärlen
De små ”rören” där blodet rinner kallas för blodkärl. De som
pressar ut blodet i kroppen heter artärer. Blodkärlen grenar sig
och blir smalare. De allra smalaste blodkärlen heter kapillärer.
De blodkärl som leder tillbaka till hjärtat igen kallas vener.
vita
blodkroppar
2
Biologi
blodplättar
De vita blodkropparna angriper
bakterierna. Kampen kan bli så
svår att många vita blodkroppar dör.
Det är de som blir var. Blodet levrar
sig. I skydd under sårskorpan bildas
det ny vävnad. Såret läker.
3
Blodkärlen i kroppen är som ett förgrenat nät.
Ljusrött = syresatt blod, kommer från lungorna.
Mörkrött = syrefattigt blod med koldioxid,
går till lungorna.
Sårskorpan är vårt eget plåster.
När läkningen är klar faller sår­
skorpan bort. Man kan se ett ärr. De
flesta ärren försvinner efter en tid.
30
kroppen
kroppen
31
Blod och hjärta
Mål för uppslaget är att eleverna …
Kreativ
...vet var i kroppen hjärtat sitter.
NO
...vet vilka funktioner hjärtat, lungorna och blodet har.
...kan förklara hur hjärtat, blodet och lungorna
samverkar.
Blodomloppet
Syftet är att eleverna ska förstå att
blodomloppet är ett slutet kretslopp som går runt i hela kroppen.
Använd arbetsblad 1, s. xx. Visa på en uppförstorad bild av kroppen eller låt eleverna göra egna
bilder. Rita ut hjärtat på bilden. Ta sedan en tunn
röd tråd och limma eller tejpa fast på hjärtat.
Tråden ska sen ut i hela kroppen, till fötterna,
armarna, huvudet osv. Det ska symbolisera blodomloppet. Tråden får inte klippas av, det är ett
slutet kretslopp. Finns det inte tillgång till röd
tråd så använd en röd penna. Vill man göra en
effektfull tavla kan man klippa ut kroppen och
klistra den på ett svart eller rött papper.
...vet vad blodet består av.
Reflekterande frågor till text och bild
•Har någon ett ärr? Vad är ärr? (Märket som blir
kvar när ett sår läkt och sårskorpan fallit bort
kallas ärr. Vissa försvinner medan andra blir
kvar, ibland resten av livet.)
•Har ni varit med om att hjärtat slagit fort utan
fysisk ansträngning? (Om man är nervös eller
rädd kan det ge upphov till hjärtklappning.)
Kreativ
•Hur fungerar blodomloppet? (Det är viktigt att
förklara att blodomloppet är ett slutet system,
blodet går runt i kroppen. På bilden på s. 31 i
grundboken syns inte de minsta kapillärerna.)
NO
Forma med lera
Syftet är att eleverna ska få en
uppfattning om organens utseende, storlek och form.
Låt eleverna använda lera och forma olika organ
med händerna. De kan börja med att titta på bilder och ta reda på mått på organen de ska forma.
Enkelt är hjärtat som är som en knuten hand
eller hjärnan som är som två knutna händer.
Prata om hur organen ser ut och låt gärna flera
elever sitta runt ett bord och jobba med samma
organ. Det skapar inspiration och samtal mellan
eleverna.
Förslag till lärarledda uppgifter
Organ i kroppen
Använd arbetsblad 1, s. xx. Låt eleverna med
hjälp av boken rita ut blodomloppet. De kan sitta
i par och med hjälp av sin skiss förklara hur hjärtat, blodet och lungorna samverkar.
10
Kroppen
Grundboken s. 30–31
Mer om sår
Ta reda på mer om olika sår, sticksår, skärsår och
skrapsår. Be skolsköterskan berätta och visa hur
man tvättar och lägger olika förband.
Mer om blod
Ta reda på hur man kan byta blod, hur en blodtransfusion fungerar.
Begrepp
artär, blod, blodplasma, blodkärl, blodplättar,
hemoglobin, hjärta, kapillär, puls, röda blodkroppar, syrefattig, syresatt, sårskorpa, var, ven,
vita blodkroppar, ådrorna, ärr
Fakta
Blod
Blodet bildas inuti skelettbenet i den s.k. benmärgen. Det bildas ungefär tre miljoner röda
blodkroppar per sekund i din kropp. En röd blodkropp lever i ungefär fyra månader. När de bryts
ner bildas det ett brunt färgämne som kroppen
använder i solbrännan, men som också kasseras
och går ut med avföringen och ger den dess bruna
färg. Om man kunde lägga alla röda blodkroppar
som finns i en människa i en lång rad skulle de
räcka fyra varv runt jorden!
Det finns olika egenskaper hos människors
blod. Man brukar dela in blod i olika blodgrupper: A, B, AB och 0. Om man förlorar mycket
blod vid en svår skada måste man göra en blodtransfusion. Det betyder att man ger blod från
någon annan människa till den skadade. Då är
det viktigt att det blir från en blodgivare med rätt
blodgrupp. Blodgrupp A kan ta emot blod från
A och 0, blodgrupp B från B och 0, AB kan ta emot
från alla grupperna men grupp 0 bara kan ta emot
från 0.
Det finns ytterligare en faktor i blodet som
måste stämma vid blodtransfusion och det är den
s.k. Rh-faktorn. Den kan vara positiv (Rh+) eller
negativ (Rh-).
Blodet kan avslöja mycket om hur kroppen mår.
Därför brukar man ta olika blodprover när någon
är sjuk.
c
a
d
b
a. höger förmak
b. höger kammare
c. vänster förmak
e
d. vänster kammare
e.aortan
Till höger förmak (a) kommer syrefattigt blod från krop­
pen. Det rinner ner i höger kammare (b) som pumpar ut
det till lungorna. I lungorna syresätts blodet och rinner
tillbaka till hjärtat. Nu kommer det in i vänster förmak
(c) och vidare till vänster kammare (d). Från vänster
kammare pumpas det syrerika blodet ut genom aortan
(e) till kroppen.
Hjärtat Hjärtat pumpar ut blodet med stor kraft via artärerna
till kapillärerna. Från de smala kapillärerna samlas
blodet och rinner tillbaka i venerna. I venerna drivs
blodet tillbaka till hjärtat genom att vi använder
muskler. I venerna är blodtrycket inte lika högt som
i artärerna. För att hindra blodet från att rinna åt
fel håll har venerna klaffar.
Hjärtat har fyra rum: högra och vänstra kammaren samt högra och vänstra förmaket. Från högra
kammaren pumpas blodet till lungorna där det
syresätts. Därifrån strömmar blodet till vänstra
förmaket och därefter till vänstra kammaren.
11
Kroppen
Grundboken s. 30–31
Från vänstra kammaren pumpas syrerikt blod ut
i kroppen och så småningom kommer syrefattigt
blod till högra kammaren osv. Mellan högra och
vänstra hjärthalvan finns en kraftig skiljevägg.
Mellan förmak och kammare finns hjärtklaffar.
Hjärtslagens frekvenser mäts genom att man
räknar slagen per minut, pulsen. Hjärtats pumpande åstadkommer ett tryck i blodet, blodtrycket som varierar under olika faser i hjärtats arbete.
Varje dygn pumpar hjärtat 100 000 slag och det
passerar 8 000 liter blod. Hjärtat på en människa
slår ca 70 slag per minut, på en näbbmus 1 000
slag per minut och på en elefant 20 slag per minut.
Hjärtats muskel får sin blodförsörjning genom
kransartärerna. Om kransartärerna drabbas av
blodpropp får man hjärtinfarkt. Hjärtmuskulaturen styrs av elektriska impulser från hjärnan.
Det sker automatiskt och styrs bl.a. av syrehalten
i blodet. Impulserna mäter man med EKG (elektrokardiografi).
Pacemaker är en liten elektrisk apparat som
man opererar in i personer när hjärtat inte fungerar som det ska. En pacemaker känner av hjärtats
slag och om hjärtat slår för långsamt så tar pacemakern över. Den första pacemakern opererades
in 1958 och var tillverkad i Sverige.
Länktips
www.1177.se
(Läs under Temasidor, Kroppen.)
12
Kroppen
Grundboken s. 32–33
Kroppens reningsverk
Kroppens eget försvar
Kroppen har två stora reningsverk: levern och njurarna. De behövs
för att kroppen ska bli av med alla oanvändbara eller farliga ämnen
som vi kan få i oss när vi andas och äter.
Om man blir sjuk kan det bero på att man blivit infekterad av bakte­
rier eller virus. Man kan få feber, ont i halsen eller bli snuvig.
Bakterier
De runda små kulorna är bakterier
som fastnat på flimmerhåren i
halsen. Bilden är en förstoring.
LUNGORNA. När man andas
ut åker koldioxid med ut. Det
är en gas som vi inte behöver,
vår avgas.
Man kan bli sjuk av bakterier som kommit in i kroppen. Bakterier är
små levande celler. De är så små att vi inte kan se dem med blotta
ögat. Vi kan andas in dem, men de kan också finnas i maten om den
är dålig. Ibland kan man få bakterier i ett sår.
De flesta bakterier som kommer in i oss tar kroppens eget försvar
hand om. De vita blodkropparna går till attack och avlägsnar dem.
Ibland är bakterierna för många och då måste man få någon medi­
cin. Penicillin är en vanlig medicin mot bakteriesjukdomar.
Men alla bakterier är inte skadliga för oss. Det finns en mängd
bakterier som vi har nytta av. Ute i naturen finns många bakterier
som hjälper till med nedbrytningen av växter och djur. I våra tarmar
finns det bakterier som hjälper oss att få ut viktiga ämnen ur maten.
Utan dem skulle vi inte klara oss. Sådana nyttiga bakterier finns
bland annat i yoghurt och filmjölk.
Virus
lungor
I våra två NjURAR silas allt
blod genom miljoner små
filter. Här skiljs farliga och
onyttiga ämnen bort från
blodet innan det rinner vidare.
Ämnena som måste bort från
kroppen är lösta i en vätska
som rinner från njurarna ner
till urinblåsan. Vätskan heter
urin (kiss).
lever
Biologi
32
Virus kan man också bli sjuk av. Det finns en mängd olika sorts
virus. De är mycket mindre än bakterierna. När du blir förkyld är
det virus som orsakar det. För att kunna bekämpa virus har de vita
blodkropparna speciella metoder. De lär sig att känna igen virus­
typen och bildar antikroppar, ett slags försvar, mot den. Då utplånas
alla sådana virus. Det kallas att man är immun mot den sjukdomen.
Om du har haft vattkoppor så får du inte det igen. Det beror på att
dina vita blodkroppar har antikroppar mot den sjukdomen. Men
eftersom det finns många olika förkylningsvirus så kan man ändå bli
förkyld många gånger.
TARMARNA. Samtidigt som
blodet hämtar näringsämnen
från maten i tarmarna så läm­
nar det av skräp. Det kan vara
bakterier, utslitna celler och
döda blodkroppar. Här blandas
det också med sådana ämnen
från maten som kroppen inte
kan använda. Det är allt detta
som blir avföring (bajs) som
hamnar i ändtarmen, och som
man sedan bajsar ut.
Vaccinering
njurar
tarmar
URINBLÅSAN är en elastisk
”påse” där urinet samlas. När
urinblåsan är full, blir man
kissnödig. När man kissar blir
man av med de ämnen som
kroppen inte behöver eller
som är skadliga.
LEVERN väger ungefär ett och
ett halvt kilo hos en vuxen
person. Varje minut tar levern
emot en liter blod som kom­
mer från tunntarmen med
näringsämnen. Bland dem
finns också ämnen som vi inte
behöver eller som är skadliga
för oss. De giftiga ämnena bryts
ner i levern innan de skickas
vidare med blodet till njurarna.
urinblåsa
urinrör
Mot vissa sjukdomar brukar man vaccinera sig. Då får man en
spruta med döda eller mycket försvagade bakterier eller virus. De
kan inte angripa dig, men dina blodkroppar börjar tillverka anti­
kroppar mot dem och du blir immun. Det betyder att om du senare
blir smittad av den sjukdomen så blir du inte sjuk.
kroppen
kroppen
33
Kroppens reningsverk och eget försvar
antikroppar, ett försvar mot dem, så nästa gång
känner de igen viruset och kan försvara sig mot
det. Man kan vaccinera sig mot virus men inte
mot bakterier. Bakterier är levande celler men
virus kallar man ofta inte levande. De tar sig in
i celler och omprogrammerar dem.)
Mål för uppslaget är att eleverna …
…kan beskriva och förklara varför det är skillnad
i höjd och form på de svenska fjällens och
Alpernas bergstoppar.
…förstår begreppet exploatera.
…förstår hur människan påverkar och förändrar
naturen.
•Har ni tagit en spruta någon gång? Varför?
…får veta mer om Alpernas natur, några arter
som lever där och hur de anpassat sig.
Förslag till lärarledda uppgifter
Organ i kroppen
Använd arbetsblad 1, s. xx, och låt eleverna med
hjälp av boken rita ut levern, lungorna, njurarna,
urinblåsan och tarmarna. De kan arbeta i par
och med hjälp av sin skiss förklara hur kroppens
”reningsverk” fungerar.
Reflekterande frågor till text och bild
•Har ni varit sjuka någon gång? Var det bakterier
eller virus som var orsaken?
•Fotot på s. 33 i grundboken visar bakterier på
flimmerhåren, men det är lite andra färger och
väldigt uppförstorat. Vad är en bakterie? (Bakterier är levande celler. De är så små att vi inte
kan se dem med blotta ögat. Det finns massor
av olika bakterier som lever på olika ställen på
jorden. Vissa lever i oss och hjälper till med att
bryta ner maten. Bakterier är livsviktiga, inte
bara för oss utan i alla kretslopp. Men det finns
bakterier som är skadliga för oss och gör oss
sjuka.)
Mer om bakterier och virus
Be skolsköterskan att berätta om olika vaccinationer och om virus och bakterier.
Begrepp
bakterie, cell, immun, lever, njure, nedbrytning,
urinblåsa, vaccinering, virus
•Vad är det för skillnad på bakterie och virus?
(Virus är mycket mindre än bakterier. Sjukdomar orsakade av bakterier kan botas med medicin, men på virus fungerar det inte. Kroppens
försvar mot virus är att bilda antikroppar. Om
man fått en typ av virus en gång bildar kroppen
13
Kroppen
Grundboken s. 32–33
Fakta
Njurar och urin
Virus
När kroppen förbränner olika näringsämnen
och när olika delar av organen använts och blivit utslitna bildas ”skräp” och avgaser. Olika avfallsämnen skulle skada om de stannade kvar i
kroppen. De måste samlas ihop och skickas ut på
något sätt. En del andas vi ut (koldioxid) en del
svettas vi bort. Blodet renas genom ett ”filter”,
njurarna. Den reningsproceduren pågår ständigt
och varje dygn passerar ca 180 liter blod genom
njurarnas reningsfilter. Från njurarna strömmar
sedan urinen ut i urinblåsan som i sin tur töms
när man kissar. Man kissar omkring 1,5 liter per
dygn. Man har två njurar som är ca 10 cm stora
och bruna till färgen.
Man diskuterar fortfarande om virus ska räknas
som en livsform. Det beror på att virus inte liknar någon annan livsform som finns. Ett virus kan
inte föröka sig på egen hand utan går in i en cell
och ”programmerar” om den så att cellen börjar
tillverka fler virus. Den kan gå in i alla celler: bakterier, djurceller och växtceller. Mot virus finns
i regel inga botemedel. Antibiotika som man ger
mot bakterier fungerar inte mot virus. Men de
flesta virussjukdomar läker kroppen ut själv. Det
som hjälper är om kroppen på något sätt blir immun mot ett virus. Vid ett fåtal virussjukdomar
kan man ta läkemedel för att kontrollera sjukdomen och hjälpa kroppens läkningsprocess.
Viktiga och farliga bakterier
Urinvägsinfektion
Bakterier är encelliga organismer som nästan
kan liknas vid hur våra celler ser ut. Bakterier är
väldigt små, mikroskopiskt små, och kan ha olika
former som kulor, spiraler eller stavar. En bakterie förökar sig genom att dela på sig. Är det en
bra miljö för bakterien kan den föröka sig till flera
miljoner på några timmar.
Bakterier finns i alla ekosystem på jorden. De
finns i kokande varma källor och i isar, på syrefattiga bottnar i haven och till och med på radioaktiva ställen som i en kärnreaktor. Man tänker ofta
på bakterier som de som orsakar sjukdom, men
det finns många olika bakterier, allt från dem som
ger oss sjukdomar till dem som är livsviktiga för
oss. Bakterier är viktiga i näringskedjor och det
finns massor av bakterier i mage och tarmar som
hjälper oss att bryta ner maten.
Det finns bakterier som överlever behandlingar
man gör för att bli av med dem, som att äta penicillin De bakterierna har utvecklat ett skydd
mot läkemedlet och man kallar det för resistenta
bakterier. Detta är ett stort problem. Det skulle
kunna leda till att sjukdomar som man tidigare
kunde ta medicin mot kanske inte längre går att
bota. Man använder dessutom antibiotika när
man opererar på sjukhus och utan det skulle en
operation blir mer riskfylld, eftersom smittor
skulle kunna spridas i de öppna såren.
En vanlig sjukdom är urinvägsinfektion. Det är
bakterier som tränger in i urinröret och upp till
urinblåsan. Om bakterierna bara finns där kallas
det för blåskatarr. Om bakterierna kommer upp
till njurarna kan det bli allvarligare och i värsta
fall leda till blodförgiftning. Man behandlar idag
urinvägsinfektion med olika antibiotika.
Länktips
www.vardguiden.se
www.1177.se
(Läs under Temasidor, Kroppen.)
14
Kroppen
Grundboken s. 34–35
Våra muskler
När du har ätit upp din hamburgare springer du iväg ut. I dina
muskler förbränns kolhydraterna. Du får ny energi som håller dig
varm, men som också gör att du orkar röra dig.
Musklerna i din kropp är mycket bra på att använda energin till
rörelse. Men en hel del av energin blir värme. Det känner du när du
har ansträngt dig, till exempel spelat fotboll ett tag. Då blir du extra
varm och svettig.
Ordet muskel kommer från
latin och betyder ”liten råtta”.
När musklerna rör sig under
huden ser det ut som en liten
råtta som rör sig!
Hur kan man röra sig?
Det är musklerna som gör att man kan röra sig. De hjälper dessutom
till att hålla balansen. Musklerna kan bara arbeta genom att dra
ihop sig. Därför arbetar musklerna ofta tillsammans två och två. När
man böjer armen är det muskeln på ovansidan som drar ihop sig.
Men när man sträcker ut armen, är det i stället muskeln på under­
sidan som drar ihop sig.
Musklerna sitter fast i skelettet med senor. Om man böjer armen
lite grann, kan man känna en kraftig sena i armvecket. När senan
drar i underarmsbenet hjälper den muskeln att böja armen.
Mer om muskler
Vi har också muskler som inte sitter fast i skelettet, till exempel
runt munnen, i pannan, tungan, tarmarna och hjärtat. En del musk­
ler arbetar automatiskt, utan att man vet om det. Andra muskler kan
man styra med viljan. Kan du komma på några muskler som du
bestämmer över, och några som arbetar av sig själva?
Musklerna består av smala trådar som kallas muskelfibrer. De
ligger samlade i långa paket och är omgivna av hinnor. Trådarna är
ungefär så tunna som hårstrån och kan bli 30 cm långa. Man kan se
hur muskler ser ut när man äter kött och fisk, för det är djurens
muskler vi äter.
Det är bra att röra sig mycket och använda sina muskler. Ju mer
du använder dina muskler, desto mer växer de och desto kraftigare
och starkare blir de. Det är därför idrottare tränar mycket. Om man
är sjuk och ligger till sängs länge blir musklerna mindre och svagare.
Biologi
Aj, träningsvärk!
Armböjarmuskeln heter biceps och armsträckar­
muskeln heter triceps. Den muskel som arbetar
är markerad med rött.
34
Stretching motverkar träningsvärk.
kroppen
Efter att ha ansträngt sig mer än vanligt, eller om man har gjort
rörelser som man inte är van vid, kan man bli öm i musklerna.
Då hann inte andningen med. Det kom inte tillräckligt med syre
i musklerna och då bildades mjölksyra i musklerna. Det kallas
träningsvärk. Det gör ont, men det är inte farligt. Det tar emot att
träna mer när musklerna värker. Men det bästa sättet att bota sådan
träningsvärk är faktiskt att göra rörelserna igen. Gör dem lugnare
och under kortare pass, så att andningen hinner med och kan ge
musklerna mer syre. När man har tränat på det sättet en tid, så bil­
das det fler små blodkärl som kan ge musklerna mer syre. Tränings­
värk tränar man bort!
kroppen
35
Våra muskler
Mål för uppslaget är att eleverna …
Musklernas fibrer
Skär en köttbit och visa hur en muskel ser ut.
Visa muskelfibrerna.
…förstår vad musklerna har för roll i kroppen
och att de behöver energi.
…vet det finns muskler i hela kroppen.
Reflekterande frågor till text och bild
Mer om muskler
Be idrottsläraren ha fys-träning och prata om
vilka muskler som tränas samt visa stretching.
•Bilden på s. 34 i grundboken visar var på kroppen vi har muskler. Var finns det inga muskler?
Begrepp
…förstår hur viktigt det är att röra på sig.
•Tränar ni musklerna ibland?
automatisk, biceps, energi, förbränna, muskel,
muskelfibrer, mjölksyra, sena, triceps, träningsvärk
•Har ni haft träningsvärk, hur kändes det?
Förslag till lärarledda uppgifter
Pröva dina muskler
Kan du rulla tungan? (10 % kan)
Kan du göra klöverbladstunga? (1 % kan)
Kan du nå näsan med tungan? Hakan?
Vilka grimaser kan du göra? Vi gör grimaser för
att visa hur vi mår, det är ett sätt att kommunicera med varandra. Hur ser man ut när man är arg?
Glad? Ledsen? Förvånad? Sur? Visa med hela
kroppen samt med musklerna i ansiktet.
Vilka muskler används när du gör olika rörelser,
t.ex. sit-ups?
15
Kroppen
Grundboken s. 34–35
Fakta
Tre olika slags muskler
Förändra musklerna
Det finns tre olika slags muskler: skelett-, glattoch hjärtmuskler. Skelettmusklerna är de muskler
som sitter fast i skelettet och kan påverkas med
viljan. De sitter i t.ex. benen och armarna. Vi föds
med en viss mängd skelettmuskler och får inte
fler. Däremot ökar storleken på musklerna. Glattmusklerna kan inte styras med vilja. Det finns i
bl.a. luftrören, tarmarna och blodkärlen. De fungerar som sammandragningar och kan t.ex. pressa
maten vidare genom tarmarna. Hjärtmusklerna
finns i hjärtat. De ser mer ut som nät och pumpar ut blodet i blodkärlen. Dessa muskler kan inte
styras av viljan.
Anabola steroider är olagliga ämnen, konstgjorda
hormoner, som en del tar för att få större muskler,
i form av tabletter eller med spruta. Det är olagligt och farligt för hälsan. Förutom att kroppen
ändras fysiskt kan man ändras psykiskt. Man kan
få sömnproblem, bli aggressiv eller bli deprimerad.
De som tävlar inom idrott får ta tester för att
kontrollera att de inte tagit anabola steroider eller andra ämnen som är olagliga. Det kallas dopning om någon idrottare tagit ämnen som förändrar kroppen. Dopning är förbjudet och man blir
avstängd från tävlingar om man dopat sig. Man
vill inte att deltagare ska dopa sig för att alla ska
delta på lika villkor, men även för att det är en risk
för hälsan.
Motion
Kroppen är till för att röra sig. Ju mer stillasittande man är, desto mer besvär kan man få med
kroppen. Ett sätt att hålla sig frisk är att röra på
sig. Det finns många studier som visar att om man
rör på sig och håller kroppen igång kan man slippa flera sjukdomar. När man är barn är det viktigt
att få springa, hoppa och klättra. Det bygger upp
kroppen för framtiden. För att röra på sig måste
man inte nödvändigtvis träna en viss idrott. Går
man ofta, springer, går i trappor, böjer sig och rör
på sig i vardagen, t.ex. till och från skolan och på
raster, så håller man kroppen igång. Att röra på
sig gör dessutom att man minskar risken för att
bli överviktig. Att vara överviktig är en hälsofara
och kan leda till fetma.
När man åldras ändras kroppen. Muskler kan
minska och försvinna. Det är viktigt att även äldre tränar och rör på sig. Det ger bättre balans och
håller hjärnan igång.
Länktips
www.1177.se
(Läs under Temasidor, Kroppen samt Liv och hälsa.)
16
Kroppen
Grundboken s. 36–37
Skelettet
Vad består skelettet av?
ryggmärg
Varför har man ett skelett? Jo, därför att det ger kroppen dess form
och stadga. Det skyddar också ömtåliga delar av kroppen. Skelettet
består av hårda ben, men ändå är du rörlig. Det beror på att skelett­
delarna är många och att de passar perfekt ihop. Mellan skelett­
delarna finns olika slags leder.
KRANIUM är ett namn för
benen i skallen. Det skyddar
din ömtåliga hjärna och kan
sägas vara kroppens egen
hjälm. Att huvudet är runt gör
att skallen blir extra stark.
BRÖSTKORGEN består av
revbenen och bröstbenet. Den
skyddar hjärtat, lungor och
magsäcken. Bröstkorgen är
elastisk. Det märker du när du
andas djupt. Du har 12 par
revben.
disk
HALSKOTOR. Vi har sju stycken
halskotor precis som alla däggdjur.
Genom kotorna går ryggmärgen som
är en viktig del av nervsystemet.
Mellan kotorna ligger skivor av
brosk. Ryggmärgen ligger skyddad
inuti kotorna.
RYGGRADEN ger stadga åt hela
kroppen. Den är svagt S­formad,
vilket gör den fjädrande och stark.
Ryggraden består av många kotor
som är staplade på varandra. Det är
därför den går att böja så mycket
åt olika håll. Skivorna kallas diskar.
Brosk är ett ämne som är segt och
elastiskt.
Det är framför allt två ämnen som bygger upp ditt skelett. Det är
kalcium och fosfor. Kalcium kallas ockå kalk. Både fosfor och
kalcium finns bland annat i mjölk.
Skelettet är hårt och verkar vara dött, men det är en levande
vävnad precis som alla andra organ i kroppen. Det behöver hela
tiden näring och energi. Om man råkar ut för en olycka så att man
bryter en arm eller ett ben, så kommer blodet med reservdelar och
benet läker ihop.
Det är inte bara musklerna som är bättre om de används, det gäller
också skelettet. Ju mer du rör dig, desto starkare blir ditt skelett.
Hela tiden repareras det och smådelarna byts ut. Man har räknat ut
att en människa byter ut sammanlagt 40 skelett under sin livstid.
Benbrott
Om man bryter ett av benen i skelettet så är det viktigt att det hålls
stilla och placeras i rätt läge när det ska läka. Det gör man med
hjälp av gipsbandage eller skenor. För att veta hur skadan ser ut
brukar man göra en röntgenundersökning.
BÄCKENET består av höft­
benen och är format som en
skål. Det bär upp magen,
tarmarna och andra inälvor.
Höftleden är en kulled.
Den kan vridas runt
åt flera håll.
Biologi
Lederna i fingrar och
knän fungerar som
gångjärn som bara går
att böja åt ett håll.
SVANSKOTOR. Har du svans? Ja,
du har faktiskt några små svans­
kotor längst ner på ryggraden. Det
är en rest av den svans som våra
förfäder hade en gång för mycket
länge sedan.
LÅNGA RÖRBEN finns i våra
armar och ben. Rörbenen är nästan
ihåliga men förstärkta av smala
tvärslåar. Därför är inte rörbenen
så tunga.
36
Röntgenkamerans strålning går
igenom muskler, men inte ben. Det
är alltså bara benen vi ser på fotot.
Ser du vilket ben i handen som är
brutet?
kroppen
kroppen
37
Skelettet
Mål för uppslaget är att eleverna ……
Mer om skelettets form och konstruktion
Titta hur kraniet är uppbyggt. Jämför med
kupoler på byggnader. Hur ser fötterna ut? Hur
ser höfterna ut? Jämför med broar och valv och
pelare. Titta på kända byggnader som La Mezquita (moskén i Cordoba, Spanien) eller Vasilijkatedralen, (Moskva, Ryssland).
…förstår skelettets funktion.
…kan namnge några skelettdelar i kroppen.
…förstår att kosten är viktig även för skelettets
uppbyggnad.
Reflekterande frågor till text och bild
•Vad ser ni på fotot på s. 37 i grundboken? Var är
benet brutet?
•Har ni brutit något ben i kroppen?
•Vilka skelettdelar kan ni känna på er själva och
vilka kan ni inte känna?
Förslag till lärarledda uppgifter
Studera skelett
Finns det någon modell av skelett från djur eller
människa på skolan, ta fram det och titta på. Vad
har man de olika skelettdelarna till? Jämför med
bokens uppslag. Känn samtidigt på den egna
kroppen. Kan man känna nackkotor, nyckelben
eller revben?
17
Kroppen
Grundboken s. 36–37
Mer om leder
Det finns fler leder än boken tar upp. Låt eleverna ta reda på vilka det finns, var de sitter
och testa att röra och känna för att förstå hur de
fungerar.
Kreativ
NO
Placera ut organen
Syftet är att eleverna ska lära sig
organens namn och placering.
Dela in klassen i mindre grupper. Först ska de
rita en kropp, någon i gruppen kan vara mall
och ligga på ett stort papper. De ska sedan rita
och måla olika organ som ni läst om på ett annat papper, som de klipper ut och placerar på
kroppen. Alla organ ska ha placerats ut och vara
i så rätt storlek som möjligt när kroppen är klar.
Avslutningsvis kan grupperna få som uppgift
att med hjälp av bilden på kroppen berätta om
blodomloppet, matspjälkningen, andningen och
kroppens reningsverk. Kroppen kan sitta uppe
och ni kan återkomma till den när eleverna läser
om fler organ.
Mer om skelett
Låt eleverna ta reda på hur olika djurs skelett
ser ut. Jämför med insekter som har skelettet utanpå kroppen. Leta fram och skriv ut bilder. Låt
några anordna en utställning där man ska gissa
vilka djurskelett det är på bilderna.
Utgrävda skelett
Hur kan man veta allt man vet om förr i tiden?
Ta reda på hur arkeologer och forskare kan ta
fram fakta genom skelettdelar. Vad är kol-14
metoden?
Begrepp
I Koll på historia finns fakta om utgrävningar
från Vasaskeppet. Där kan man läsa mer om all
fakta man kunnat ta fram från personer som
fanns med på skeppet genom utgrävningar och
fynd av skelett.
benbrott, bröstkorg, bäcken, disk, fosfor, halskota, långa rörben, kalk, kalcium, kranium, ryggmärg, ryggrad, skelett, svanskota
Bygg ett skelett
Använd arbetsblad 4, ”Skelettpusslet”, s. xx. Här
finns en bilder på skelettdelar som eleverna kan
klippa ut och pussla ihop till ett helt skelett.
Kreativ
NO
Skelettet som sprattelgubbe
Syftet är att eleverna ska upptäcka
kroppens leder och var på kroppen
de finns.
Använd arbetsblad 4, s. xx. Klipp ut lårben,
smalben, underarm och överarm. Klistra delarna
på ett hårdare papper och klipp ut delarna. Sätt
ihop delarna med varandra med hjälp av påsnitar/jungfruben. Fäst inte för hårt för de ska gå
att röra. Vill man fortsätta med sin sprattelgubbe
kan man fästa en tråd som gör att man kan dra i
snöret för att få gubben att sprattla.
Mall för hur man fäster snöre på sprattelgubbar
finns att hitta på nätet.
18
Europas sista vildmark?
Grundboken s. 36–37
Fakta
Skelett
Atlaskotan
Människans skelett har lite mer än 200 ben.
En del ben är stora, som lårbenet, och andra är
små, som delarna i tårna. Skelettet är en levande
vävnad och utgör ca en femtedel av människans
kroppsvikt. Blodet transporterar byggstenar, t.ex.
kalcium, till skelettet som hela tiden förnyas. Du
”gör av” med ett skelett på två år.
Att lyfta gaffeln till munnen när du äter kräver
samarbete av 50 olika muskler och rörelser i 30
leder. Runt alla skelettben finns en benhinna som
är rik på nerver. Det känner man om man till exempel blir sparkad på smalbenet. Ett nyfött barns
skelett är ganska mjukt.
Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor, fem ländkotor, korsbenet och fyra svanskotor.
Mellan kotorna finns skivor av brosk som kallas
disk. De gör att man kan röra ryggraden lättare.
Om du skulle mäta dig på morgonen och sedan
på kvällen samma dag, kanske du är lite kortare
på kvällen. Det är nämligen så att under dagen
trycks diskarna ihop. Genom alla kotor går en kanal, kotkanalen, som ryggmärgen ligger i.
Det finns olika typer av skelett: skelett utanpå
kroppen, skelett inuti kroppen och skelett som
har vätskefyllda hålrum. En skalbagge har skelettet utan på kroppen, precis som många andra insekter och även kräftor. Nässeldjur (t.ex. maneter
och koralldjur) och ringmaskar (t.ex. havsborstmaskar, iglar och daggmaskar) har skelett som
är som hålrum fyllda med vätska. Människor har
skelett inuti kroppen.
Skelettets uppgift är inte bara att ge stadga åt
kroppen och skydda ömtåliga organ. Inne i skelettbenen finns hålrum som är fyllda med benmärg. I benmärgen bildas bl.a. blodets röda blodkroppar. Hos barn som växer har alla ben röd
benmärg, men hos vuxna har en del av benmärgen ersatts av fett. Det finns en fettreserv i benen.
Under den tid skelettet växer har benen en mjukare vävnad i ytterändarna. Det är brosk. Efterhand förbenas brosket och då växer benet. Hos
foster är nästan hela skelettet av brosk. I ytterörat
och i näsan har man brosk hela livet.
I den grekiska mytologin berättas om en titan,
jätten Atlas, som slogs mot gudarna. När titanerna förlorade bestraffades de av gudarna. Atlas
fick uppgiften att med sina händer och axlar bära
upp hela himlavalvet. Om himlen och jorden inte
kunde röra varandra skulle det inte kunna bli fler
titaner, eftersom jorden och himlen var föräldrar
till alla titaner. Långt senare blev Atlas förstenad.
Så tror man att berget Atlas blev till. Den översta
halskotan heter Atlaskotan, eftersom den håller
upp huvudet precis som Atlas höll upp himlen.
Kol-14 metoden
För att ta reda på hur gammal en benbit är kan
man använda en metod som kallas för kol-14-metoden. Det finns flera olika varianter av grundämnet kol (isotoper). Kol-14 är en variant av kol och
finns i allt levande. En enkel förklaring till hur
metoden fungerar är att man mäter sönderfallet
av kol-14. När något dör börjar nämligen kol-14
sönderdelas. Det man mäter är hur långt sönderfallsprocessen har kommit och på så sätt kan man
räkna ut hur länge något har varit dött. 1960 fick
Willard Frank Libby nobelpris för sin upptäckt av
kol-14 metoden, en metod som har varit till stor
nytta för historiker, geologer och arkeologer.
Länktips
www.1177.se
(Läs mer under Temasidor, Kroppen.)
19
Kroppen
Grundboken s. 38–39
Händer
Tänder
I handen finns många små ben och mellan dem finns leder. Leden
mellan handen och tummen är särskilt rörlig. Det gör att vi kan
använda våra händer på många olika sätt. Fingrarnas rörelser styrs
med hjälp av långa starka senor från underarmens muskler. Finger­
topparna tillhör de mest känsliga av våra kroppsdelar. Tänk på hur
skickligt en synskadad kan läsa punktskrift!
emalj
tandkött
tandben
pulpa
Fötter
I vår fot finns 26 olika småben. Tillsammans med senor, muskler
och ledband bildar de ett stadigt, men ändå lagom fjädrande fotvalv
att stå på och hålla balansen med. Vår stortå är riktad framåt. Då får
vi en bättre plattform att stå på. Om man jämför med andra dägg­
djur har vi långa fötter. Det behövs eftersom vi bara går på två ben
och då krävs det större fötter för att hålla balansen.
Många däggdjur, som till exempel katten, går på tårna. Du har
säkert sett att tassen bara är en del av foten och att hälen sitter
högt upp på benet. Kor och hjortdjur går dessutom bara på
tåspetsarna på två tår (klövar). Hästen står på sina hovar
som är yttersta delen av mittentån på varje fot.
blodkärl
nerver
käkben
Vi föds utan tänder, men så småningom börjar de första
mjölktänderna växa fram. Efter ungefär tre år har man
fått sina 20 mjölktänder. När man är sex–sju år växer de
permanenta tänderna fram. Det börjar med att de tränger
ut mjölktänderna, som först blir lösa och sedan trillar ut.
Du kommer väl ihåg hur du kunde vicka på dem innan du
tappade dem? De innersta tänderna kommer mycket sent,
ungefär när man är 20 år. De kallas visdomständer. En
vuxen person har 32 tänder. Framtänderna är avbitarverk­
tyg. De knöliga kindtänderna tuggar man med.
Tänderna har ett extra hårt hölje av emalj. Emailj är
kroppens hårdast material. Innanför emaljen finns tand­
ben. Längst in finns pulpan med blodkärl och nerver. Tän­
derna lever och behöver näring från blodet. Tandroten sit­
ter nedsänkt i käkbenet. När man får hål i en tand har
emaljen gått sönder och bakterier förstör tandbenet. Om
det blir hål ända in till pulpan gör det mycket ont.
knä
Biologi
häl
FLADDERMUSEN flyger med
händerna. Mellan fingrarna har de
en flyghud som de kan spänna ut.
Naglar
Vi har naglar på våra fingrar och tår. De är hårda, men hör ändå inte
ihop med skelettet. De består av hornämne och är bildningar från
huden. Andra djur har klor, klövar eller hovar.
38
APORNAS tumme är kortare än
vår och inte lika rörlig. Däremot
har aporna tumme istället för
stortå på sina fötter. Det gör att de
kan klättra bra.
kroppen
VARGEN har precis som många
rovdjur långa hörntänder som
håller fast bytet.
kroppen
39
Händer, fötter, naglar och tänder
Mål för uppslaget är att eleverna ……
Experiment med äggskal
Använd arbetsblad 6, ”Äggskal och ättika”, s. xx.
…vet hur tänder är uppbyggda.
…vet mer om skelettdelarna händer och fötter.
Kreativ
Reflekterande frågor till text och bild
•Vad kallas hästens, kattens och kons fötter?
(häst: hov, en tå, katt: tass, fem tår, ko: klöv, två tår)
NO
Avtryck
Låt eleverna göra handavtryck och fotavtryck. De
kan göra dem på ett stort papper eller alla kan gör
sina egna.
Vill man blanda in andra avtryck, leta i böcker
efter olika djurs spår och rita av, t.ex. varg, björn,
skata, talgoxe, svan och hare. Se gärna till att storleken stämmer.
•Har ni haft hål i tänderna? Vad gjorde man då?
Vad lagade man med?
Förslag till lärarledda uppgifter
Tänder
Använd arbetsblad 5, ”Tänder”, s. xx. Diskutera
vilka tänder eleverna har, när de tappade tänderna och hur det kändes.
Mer om tänder
Besök en tandläkarmottagning om ni har möjlighet, och be någon visa hur tänder ser ut och hur
lagning av dem går till. Eleverna kan skriva ner
frågor i förväg.
Hur fungerar en tandställning och hur sätts
den fast?
På folktandvårdens hemsida och www.1177.se
finns frågor och svar och även filmer och spel för
barn.
Mer om djurs fötter och händer
Leta fram fakta om olika djur med specialiserade
fötter och händer, t.ex. känguru, säl, val, ren, apa
och olika fåglars vingar och fötter. Tips på djur
med spännande tänder: flodhäst, haj, krokodil,
gädda, bäver och huggorm.
20
Kroppen
Grundboken s. 38–39
smala ben och klövar. Precis som järven har isbjörnen stora tassar. Den lever också i marker
med mycket snö. På björnar kallas tassarna för
ramar. Mellan tårna finns hud som fungerar som
simhud. Isbjörnar simmar ofta och tar sig fram
smidigt i vattnet. De simmar med framtassarna
och använder inte baktassarna. Ett annat djur
med stora tassar är mullvaden. Eftersom den lever
under jord och gräver sig fram har den framtassar
som fungerar som grävskopor. Ekorren och kängurun har smala korta framben med tassar som
kan hålla i maten. Bakbenen är längre och kraftigare. De används när den tar sats och hoppar
fram. Sengångaren lever uppe i träd. På marken
rör den sig klumpigt och det är stor risk att den
blir tagen av något rovdjur. Uppe bland grenarna
kan den leva mer ostört och röra sig smidigt. Den
sover största delen av dygnet och hänger då i en
gren upp och ner. Men hjälp av sina långa klor
kan den hänga fast i en gren i många timmar.
Mer om djurs tänder
Har någon i klassen husdjur? Be dem att studera
tänderna på djuren och berätta. Hur många tänder har djuren i över- och underkäken? Har djuren hörntänder? Kanske har någon ett djur utan
tänder? (orm, fågel, fisk) Hur ser det ut i deras
munnar?
Begrepp
blodkärl, emalj, fot, hand, hjortdjur, hov, hörntand, kindtand, klo, klöv, käkben, led, mjölktand,
muskel, nerv, permanent, pulpa, sena, tandben,
tandkött, visdomstand,
Fakta
Olika tänder
Man kan tydligt se på tänderna på ett djur vad
den lever av för föda. Växtätare har tänder som
är strecktecknade. De har som vassa åsar på
tandytan som kan skära och mala sönder gräs
och kvistar. Idisslare kan sakna framtänder helt
i överkäken (t.ex. får). Rovdjur har vassa tänder,
s.k. rovdjurständer, för att kunna döda och slita
sönder sitt byte. Hos rovdjuren har varje tand sin
speciella uppgift (se bild nedan). Gnagares tänder ser speciella ut och är lätt att känna igen. Deras framtänder är väldigt långa. De flesta gnagare
är växtätare, men det finns de som är allätare och
även köttätare.
1
2
3
4
Hål i tänderna
Karies är en sjukdom som orsakar skador på
tänderna. De flesta får karies någon gång i livet.
I munnen finns bakterier som bildar syror. Dessa
fräter upp emaljen som är tändernas skydd. När
emaljen fått en öppning kan bakterier tränga ner
i tanden. Tandytan, emaljen, är inte lika hård på
mjölktänder och det är lättare för barn att få hål
i tänderna. Mjölktänder tappar man men det är
ändå viktigt att sköta om sina mjölktänder. I vissa
fall kan hål i mjölktänderna leda till att infektionen sprider sig ner till de permanenta tänderna
som ligger under. Har man börjat få skador som
är ytliga på en tand kan man motverka att det blir
större hål genom att sköta om tanden på olika
sätt. Kost och tandskötsel påverkar tänderna. Vad
man äter och dricker är viktigt, men även hur ofta
man äter och dricker. Att borsta tänderna så det
blir rent är inte alltid lätt. Hur man ska borsta är
något man måste lära sig.
5
Hos rovdjuren har varje tand sin speciella uppgift.
1 Framtand som kan knipsa tag i bytet
2 Lång hörntand som håller fast bytet.
3 Kindtand som kan krossa ben.
4 Rovtanden som kan skära sönder segt kött och senor.
5 Kindtand som kan knäcka ben.
Fotsvamp
På fötternas undersida eller mellan tårna kan
man få fotsvamp. Viss fotsvamp gör att det kliar
mycket och huden flagnar mellan tårna. Svampen
trivs när det är fuktigt och varmt, vilket det ofta
är mellan tårna. Det är oftast lätt att behandla
och bli av med fotsvamp själv. Det finns receptfria medel som man kan ha på svampen. Eftersom
fotsvamp trivs i varm, fuktig, mörk miljö ska man
se till att tvätta fötterna, lufta dem, gå barfota
mycket och byta strumpor ofta.
Olika tassar
Järven har stora tassar. Den lever i fjällmarkerna
i Sverige (och över hela de nordliga delarna av
jordklotet). Med sina stora tassar fördelar den
tyngden bättre när den går över snön. Man kan
jämföra det med att ha på sig snöskor. Att springa
och gå i hög snö är svårt och jobbigt om man hela
tiden sjunker ner, som renen och älgen som har
21
Kroppen
Grundboken s. 40–41
Livets början – och slut
Att bli gammal
Alla djur börjar som små embryon i ett ägg. När de utvecklas kallar
man dem för foster. Till en början är alla foster mycket lika varandra.
När man ser hur lika de är kan man förstå att vi ryggradsdjur är
ganska nära släkt. Efterhand som de olika fostren utvecklas syns
skillnaderna. När de sedan är färdiga att födas är de helt olika.
De första trettio åren byggs kroppen upp.
Sedan följer trettio år när uppbyggandet och
nedslitningen går lika fort. Till slut sker åld­
randet som betyder att uppbyggandet av nya
celler inte hinner med i samma takt som
förslitningen.
Forskarna vet ännu inte så mycket om varför
vår kropp åldras. En del tror att det beror på
att våra celler bara kan förnyas ett visst antal
gånger. Andra forskare tror att det finns en typ
av åldersklocka i våra hjärnor. Den talar om för
kroppen när det är dags att bli gammal och dö.
Vad händer när man åldras?
Det är lätt att se på en människa om han eller
hon är gammal. Men olika människor åldras
olika fort. En gammal människa får grått hår.
Det är luft som ersätter färgpigmentet i håret.
Underhudsfettet minskar och då blir huden
rynkig och mister sin elasticitet. Lederna slits
och skivorna mellan kotorna blir allt tunnare.
Den som är gammal sjunker ihop och är inte
lika lång och rak som tidigare.
Åldrande och död
En gammal människa orkar inte lika mycket som när hon var yngre.
Krafterna avtar. Många av kroppsorganen blir också svagare. Det
gäller till exempel hjärtat, musklerna, njurarna och lungorna. Ofta
blir syn och hörsel sämre. Linsen i ögat blir stelare och kan inte
längre ställa in skärpan lika bra. Därför har många äldre personer
glasögon. Ibland blir närminnet sämre. Det betyder att en del gamla
glömmer sådant som hände nyss. De kan till exempel glömma bort
vad de skulle handla i affären. Däremot kommer gamla människor
ofta ihåg mycket tydligt vad de varit med om när de var unga.
När en människa dör betyder det att hjärnan slutar att fungera.
Då upphör också andningen och hjärtat slutar att slå. Efter ett tag
blir kroppen kall, blek och stel. Då har alla celler dött.
Livslängd
skogsmus
Biologi
Att växa och utvecklas
Alla växter och djur är uppbyggda av en mängd små delar som
kallas celler. En människa består av många tusen miljarder celler.
De olika cellerna är ”programmerade” för sin speciella uppgift. En
del celler hör till skelettet, andra är muskelceller eller nervceller.
Några är blodkroppar eller nervceller, andra är fett­ eller hudceller.
Cellerna delar sig under hela den tid som man växer och lever. Då
bildas nya celler och de gamla byts ut. I tarmarna byts cellerna en
gång i veckan.
3 år
groda
12 år
hund
15 år
varg
16 år
fladdermus
20 år
huggorm
gråsäl
20 år
45 år
jättesköldpadda
250 år
Cellerna i kroppen ser olika ut. Det
här är en förstorad bild på nervceller.
40
kroppen
kroppen
41
Livets början och slut, Att bli gammal
Förslag till lärarledda uppgifter
Mål för uppslaget är att eleverna …
…vet att man utvecklas från embryo till foster.
Kreativ
…förstår vad som händer med kroppen när man
åldras.
NO
…förstår att det är naturligt att åldras och dö.
Åren går
Syftet är att eleverna ska reflektera över vad som händer när man
åldras.
Rita och måla en person som ung, medelålders
och gammal. Man kan vika och klippa i ett pappersark som bilden visar och låta samma anletsdrag följa personen genom åren. Måla bakgrunden och sätt dit saker som visar vad personen är
intresserad av under olika tider. Använd porträtten som underlag för diskussion.
Reflekterande frågor till text och bild
•Titta på nervcellen på bilden på s. 40 i grundboken: vad är det för trådar, tror ni?
•Vilka foster är mest lika?
•Vad är gammal egentligen? Vilka äldre känner
ni?
•Vad händer med kroppen när man blir äldre?
Celler
Leta reda på andra bilder på celler och studera.
Rita av olika celler i kroppen: muskelcell, hudcell, nervcell, köncell osv.
22
Kroppen
Grundboken s. 40–41
Ökad medellivslängd
Mer om ålderdom
Vi har äldreboenden och hemtjänst för äldre
som behöver det, men hur ser det ut i andra
delar av världen? Jämför även med hur det var
förr i Sverige.
När man åldras förändras kroppen. Sinnena kan
försämras så att man inte ser, hör eller känner
dofter och smakare lika bra. Även balanssinnet
kan bli sämre så att man har lättare att falla. Medellivslängden har ökat i Sverige för både män och
kvinnor. När vi vet vad som händer med kroppen när den åldras kan man forska och ta reda på
hur svårigheter kan förebyggas. Idag vet man att
hälsa och livsstil kan påverka åldrandet. Motion
är viktigt och genom att röra på sig tränas musklerna och håller kroppen igång. Genom att äta
rätt mat och rätt mängder kan man undvika att
bli överviktig eller få brist på något viktigt ämne i
kroppen. Men precis lika viktigt är det att må bra,
att ha vänner eller intressen och aktiviteter så att
man trivs med sitt liv. Att träna hjärnan är bra att
när man åldras. Det finns sjukdomar som påverkar hjärnan och minnet. Mediciner, operationer
och andra behandlingar mot sjukdomar har stor
betydelse för att få människor att leva längre.
Mer om döden
Prata om och ta reda på hur man ser på döden i
olika kulturer och i ett historiskt perspektiv.
Begravningar
Prata om vad som händer när någon dött. Hur
kan en begravning gå till? (kremering, kista, askspridning, gravsten)
Fakta
Telomerer – en pusselbit till gåtan om åldrandet
År 2009 fick Carol Grieder, Elisabeth Blackburn
och Jack Szostak nobelpris. Deras forskning
handlar om hur celler kan dela sig utan att kromosomerna blir kortare. De hade upptäckte att
det fanns en yttersta del av kromosomerna som
fungerar som skydd av dem. Denna del kallas
telomer. När telomererna blir kortare åldras vi,
och för varje gång celler delas förkortas telomererna lite.
Fortsatt forskning på telomerer går bl.a. ut på
att hitta orsaker som påskyndar eller minskar
takten på åldrandet. Man tar reda på hur stress,
motion och hälsa påverkar åldrandet genom att
studera hur långa telomererna är.
Länktips
www.1177.se
(Läs under Temasidor, Tänder.)
Begrepp
cell, embryo, foster, åldras
Länktips
www.1177.se
(Läs under Temasidor, Liv och hälsa.)
23
Kroppen
Grundboken s. 42–43
Begrepp
Specialister
FÅGLARNAS
skelett måste vara
lätt för att de ska
orka flyga. Därför
är skelettbenen
ihåliga. De kraftiga
vingmusklerna sitter
fast i ett utskott på
bröstbenet.
KOLIBRIN har rekordet
bland fåglar när det
gäller hastigheten
på vingslag: 50
per sekund!
MYGGANS hastighet på
flygmusklema är rekord
i djurvärlden Antalet vingslag
per sekund kan vara 600.
GIRAFFEN med sin långa hals
har bara sju halskotor som
alla andra däggdjur. Kotorna
ser ut som långa vedträn.
Trots den långa halsen är
struphuvudet outveck­
lat och giraffen har
inget tydligt läte.
avgaser
kolhydrater
blodkroppar
kranium
blodplättar
matspjälkning
emalj
mjölktand
energi
organ
fosfor
protein
foster
ryggmärg
fotosyntes
saliv
förbränning
sena
hemoglobin
vaccinering
infektion
visdomstand
kalcium
vitamin
ORMAR kan ha över 400 rygg­
kotor och på varje kota sitter
ett par revben. Dess­
utom har ormen
en lång rad med
svanskotor.
Kan du nu?
Biologi
GRODAN kan andas både
med lungor och med huden.
Därför kan den också andas
under vatten. Hanarna brukar
till och med övervintra på
botten av sjöar eller dammar.
>A
Vad händer med maten som
man har ätit upp?
HAREN äter gräs och
kvistar. Det är svårsmält
föda och för att haren ska
kunna tillgodogöra sig
maten måste den passera
tarmkanalen två
gånger! Efter första
varvet blir avföringen
en lös, rinnande
”soppa” som haren
slickar i sig. På andra
varvet tas mer
näring upp. Kvar
blir spillnings­
kulorna.
>A
Vilka näringsämnen
behöver kroppen?
>A
Vilken nytta har vi av vårt
skelett?
>A
Hur kan vi röra oss?
>A
Vilka uppgifter har vårt blod?
>A
Varför måste vi andas?
>A
Vilka reningsverk finns i
kroppen?
RÅTTAN har
precis som giraf­
fen sju halskotor.
42
>A
Vad händer med kroppen
när man blir gammal?
kroppen
kroppen
43
Specialiter, Begrepp och Kan du nu?
ȪȪ Det är både energi, skelett och muskler som gör
att vi kan röra oss. Svaret kan rymma mycket,
men här är fokus på musklerna. För att kunna
röra oss måste vi ha energi, det får vi genom
maten (s. 24, 25). Maten förbränns och energin
frigörs (s. 26, 27). Musklerna använder energin
till rörelse. De arbetar ofta två och två, så när
en muskel drar ihop sig sträcker den andra ut
sig. Många muskler sitter fast i senor i skelettet.
Skelettet har leder som gör att vi kan böja och
röra oss (s. 34). Vissa muskler styr vi över, andra
arbetar automatiskt (s. 35).
Begrepp
Att förklara begreppen ökar inte bara ordförståelsen utan blir ett sätt att repetera och summera fakta. Man kan arbeta med begreppen på
flera sätt, här är några tips.
•Förhör och diskussion. Ge eleverna några
begrepp på listan eller be dem att själva välja
några som de ska förklara. Det kan göras muntligt eller skriftligt.
•Paruppgift. Låt eleverna arbeta i par och
förklara för varandra. De begrepp de inte kan
får de ta reda på tillsammans genom att söka i
grundboken. Utvärdera i klassen vilka begrepp
som var svårast.
ȪȪ Blodets uppgifter är att transportera olika ämnen ut till kroppens celler som syre och näring.
Det är de röda blodkropparna som ”bär” med
sig syret. Men blodet transporterar dessutom
ämnen som kroppen ska göra sig av med, t.ex.
koldioxid. Blodets vita blodkroppar ”försvarar”
kroppen från bl.a. bakterier. Blodplättarna hjälper till att bilda sårskorpa (s. 30, 31).
•Läxa. Be eleverna skriva förklarningar till några
begrepp hemma.
Kan du nu?
Svar till frågorna:
ȪȪ För att förbränna mat och använda energin som
finns i den behövs syre. Syre finns som en gas i
luften. Vi måste andas in luft för att få syre in i
kroppen (s. 28).
ȪȪ Maten spjälkas upp, från saliv och tänder i munnen till magsäck och tarmar (s. 24). Kroppen
tar upp näringsämnena i maten som behövs för
olika processer (s. 24, 26, 27). Det som kroppen
inte använder kommer ut som avföring eller urin
(s. 25, 32).
ȪȪ Levern och njurarna är kroppens reningsverk
(s. 32).
ȪȪ Man orkar inte lika mycket som när man var
ung. Även kroppens organ blir svagare när man
åldras. Man kan få sämre syn, hörsel eller hjärta.
Minnet blir ofta sämre och kroppen kan sjunka
ihop mer (s. 41).
ȪȪ Fett, protein, kolhydrater, järn, vitaminer, fosfor,
kalcium (s. 24, 26, 37).
ȪȪ Dels för stadga, att hålla upp kroppen och för att
kunna röra sig. Dels för att skydda organ i kroppen (s. 36).
24
Kroppen
Namn:
Diagnos 2
1 Vad händer med maten i munnen innan vi sväljer ner den?
2 Varför har vi magsaft i magsäcken?
3 Vad händer med maten i tarmarna?
4 Vad är egentligen bajs?
5 När du hostar kan man säga att det är ett försvar för kroppen. På vilket sätt är
det bra för oss att hosta?
6 Dra streck mellan orden och rätt förklaring.
Blodplättar
Ven
angriper bakterier i kroppen
blodkärl som transporterar blod ut i kroppen
Röda blodkroppar
bildar sårskorpa
Vita blodkroppar
blodkärl som transporterar blod till hjärtat
transporterar syret till kroppens celler
Artär 7 Välj tre av begreppen och förklara dem.
fotosyntes, förbränning, kapillär, magsäck, bakterie
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
25
Kroppen
Diagnos 2
Namn:
8 Skelettet ger stadga och håller upp din kropp. Det kan också skydda vissa
kroppsdelar. Förklara med exempel hur skelettet skyddar.
9 Man kan säga att kroppen har två reningsverk. Vilka organ kan det vara?
10 a) Förklara hur vi kan böja på armar och ben.
b) Hur kan vi orka springa och röra oss?
11 Virus eller bakterie? Sätt kryss.
VirusBakterie
Små levande celler.
Vita blodkroppar lär sig känna igen dem och bildar antikroppar.
Angrips av kroppens vita blodkroppar.
Kan man vaccinera sig mot.
Penicillin fungerar som medicin.
Kroppen behöver nyttiga sådana.
Kan man bli immun mot.
Vattkoppor.
Magsjuka.
12 Ge exempel på hur kroppen kan förändras när man bli äldre.
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
26
Kroppen
Diagnos 2
Namn:
Fun dera F
13 Du behöver mat för att kunna orka röra dig och växa. Men varför kan du inte
bara äta smörgåsar hela livet?
14 Varför åker blodet runt i kroppen istället för att ligga stilla i alla blodkärl?
15 Du har lungor, men vad använder du dem till? Berätta med hjälp av
begreppen: förbränning, koldioxid, blod, luft, syre.
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
27
kroppen
Diagnos 2, Facit
1Den fördelas i mindre bitar.
Med tänderna tuggar vi sönder
maten så det blir mindre delar.
Med tungan vispar vi runt maten så att den blandas med saliv
och blir en smet. Då kan vi svälja.
2 Magsaften är mycket sur och löser upp maten.
3 I tarmarna blandas maten med
olika vätskor (galla, bukspott,
tarmsaft), så bryts maten ner
ännu mer. Det finns bakterier
som hjälper till att fördela maten. I tarmluddet tar blodet upp
näring från maten. Näringen
transporteras ut i kroppen via
levern som renar blodet. Blodet
lämnar dessutom sådant som
kroppen inte vill ha, t.ex. döda
celler. Vattnet och vätskor sugs
upp och kvar är en tjock smet
som åker ut genom ändtarmen
som avföring/bajs.
4 Det är en blandning av det vi
ätit som kroppen inte tagit upp
och det som kroppen vill bli av
med. Blodet lämnar ”skräpet”
(t.ex. döda celler eller bakterier)
i tjocktarmen.
5 Något som fastnat eller hamnat
fel i luftstrupen kan komma upp
om man hostar. Flimmerhåren
fångar upp skräp och slem så att
det inte ska åka ner i lungorna.
En hostning får upp det som
flimmerhåren ”fångat” in och
skickat upp mot övre delen av
luftstrupen.
6Blodplättar: bildar sårskorpa,
ven: blodkärl som transporterar
blod till hjärtat, röda blodkroppar: transporterar syre till kroppens celler, vita blodkroppar:
angriper bakterier i kroppen,
artär: blodkärl som transporterar blod ut i kroppen.
Namn:
8Kraniet skyddar hjärnan. Bröstbenet, revben och bröstbenet,
skyddar lungorna och hjärtat.
Bäckenet, höftben, bär upp magen, tarmar och alla inälvor.
9 Njurar och lever.
10a) Musklerna gör att man kan
röra och böja armar och ben.
Muskler arbetar i par. När den
ena sträcker ut sig drar den andra ihop sig. Musklerna sitter
fast i benet med senor. Skelettbenen kan röra sig genom olika
leder.
b) För att kunna röra på sig
måste vi få energi. Musklerna
använder energin till rörelse.
Energin får vi genom mat. Kolhydrater innehåller mycket energi.
11 Virus
Vita blodkroppar lär sig känna
igen dem och bildar antikroppar.
Kan man vaccinera sig mot.
Kan man bli immun mot.
Vattkoppor.
Bakterier
Små levande celler.
Angrips av kroppens vita blodkroppar.
Penicillin fungerar som medicin.
Kroppen behöver nyttiga sådana.
Magsjuka.
12Man kan få grått hår. Underhudsfettet minskar så man får
mindre elastisk hud och blir mer
rynkig. Lederna slits och kroppen kan sjunka ihop mer. Man
kanske inte orkar lika mycket
längre. Muskler och även organ
kan bli svagare. Hörseln, synen,
luktsinnet och minnet kan bli
sämre.
7Fotosyntes: Växternas process
för att lagra energi. Energin
kommer från solen. Förutom
solenergi ingår vatten och koldioxid. Förbränning: När lagrad
energi frigörs. Kan vara maten
som vi äter som förbränns och
vi får energi. För att förbränna
krävs syre. Kapillär: De tunnaste
blodkärlen i kroppen. Magsäck:
Påse i kroppen där maten hamnar när man sväljer. Där bryts
maten ner med magsaft innan
maten åker vidare till tarmarna.
Ärr: Märke där det varit ett sår.
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
28
kroppen
Fundera
I uppgift 13–15 kan eleverna visa
att de förstår att kroppen behöver allsidig kost för att få i sig
alla olika ämnen den behöver och
att kroppen behöver olika ämnen
för olika ändamål. De kan visa
om de förstår vad olika organ har
för uppgifter och att organ och
delar i kroppen samverkar med
varandra och är beroende av varandra.
13Ensidig kost är inte bra för
kroppen. En smörgås innehåller
inte allt kroppen behöver. Man
skulle få brist på vissa ämnen
och inte må bra. Kroppen behöver bl.a. kolhydrater, vitaminer,
fett, proteiner, järn och kalcium.
Kanske påstår någon att man
kan leva på en smörgås om den
har pålägg som täcker in alla
viktiga näringsämnen, och det
skulle ju kunna gå. Mer variation av mat är viktigt för smakupplevelsen och för att man ska
gilla mat och känna glädje.
14Blodets uppgift i kroppen är att
transportera olika ämnen. Blodet transporterar syre från lungorna ut till cellerna för att de ska
kunna förbränna energi. Koldioxid tar blodet upp och lämnar
till lungorna att andas ut. Näringsämnen från maten hämtar
blodet upp via tarmarna och
transporterar ut i kroppen. Samtidigt tar blodet upp ämnen som
kroppen inte vill ha, ”skräp”,
döda bakterier, blodkroppar
eller celler och lämnar till tarmarna så att det senare kan åka
ut från kroppen. Skulle blodet
ligga stilla skulle inget kunna
transporteras runt i kroppen.
15 För att kunna förbränna matens näringsämnen och frigöra
energin måste vi ha syre. Syre
finns i luften vi andas in. Vi andas in med näsan eller munnen
så luften fyller lungorna. Där
tar blodet upp syret. Det är de
röda blodkropparna i blodet som
transporterar syret ut i kroppens alla celler. Vid förbränning
bildas koldioxid men även vatten. Blodet lämnar koldioxid till
lungorna som andas ut det. I utandingen finns även vattenånga.
Arbetsblad 1
Namn:
Kroppen
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
29
kroppen
Namn:
Arbetsblad 2
Läs och skriv
Idisslare
Läs texten och svara på frågorna.
Alla djur som äter gräs och kvistar har specialiserade magar eftersom det är
svårsmält föda. Renar på fjället är idisslare, liksom andra hjortdjur som älg och
rådjur. Kor och får hör också till idisslarna. Man brukar se hur en ko står och
tuggar och tuggar länge efter att hon betat klart. Då idisslar hon. Idisslarna sväljer
först ner maten i en magsäck, våmmen, där matspjälkningen påbörjas. Efter ett tag
så stöts tuggan upp igen och då tuggas den en gång till. Det är då djuret idisslar.
Nästan gång hon sväljer är tuggan blandad med
saliv, den är flytande och rinner ner i en annan
magsäck, nätmagen. Efter nätmagen åker maten
vidare ner i bladmagen och till slut i löpmagen.
c
Idisslare har fyra magsäckar! På det här sättet kan
b
d
idisslande djur bryta ner svårsmält mat. Men det
a
tar lång tid. Man räknar med att det tar tre dagar
för maten att passera djuret. Precis som människan
har idisslarna en blindtarm som sitter där
tunntarmen övergår i tjocktarm. Men den är
mycket större än vår blindtarm.
1 Skriv namnen på idisslarens olika magar (a–d). Vad tror du e markerar för
något?
a)
b)
d)
e)
c)
3 Vad är en idisslare?
4 Ge exempel på några idisslare. Kan du fler än de som nämns i texten?
5 Hur lång tid tar det för maten att passera en idisslares kropp?
6 Varför tror du att idisslare har fyra magar men du bara en?
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
30
kroppen
e
Arbetsblad 3
Namn:
Läs och skriv
Fåglars matspjälkning
Läs texten och svara på frågorna.
Många fåglar slukar sitt byte helt. Om det är för stort
kräva
kan de stycka maten med näbben. Rovfåglars näbbar är
vassa och kraftiga för att kunna dela upp köttbitar. Den
som slukar maten hel får både päls, fjädrar,
skalbaggsskal, ben eller fiskfjäll i sig. Först hamnar
muskelmage
magsäck
maten i en speciell mage, krävan, där matspjälkningen
påbörjas. Därefter går den vidare ner igenom en
muskelmage där hårda delar av maten mals sönder, ofta med hjälp av grus som fågeln pickat
i sig. Efter det fortsätter maten vidare till magsäcken och tarmarna. En del fåglar bär med sig
maten i krävan till sina ungar. Den serveras genom att de spyr upp maten som då blivit
halvsmält och lättare för ungarna att äta. Fåglar har en stor kräva för att på kort tid kunna
sluka maten snabbt och flyga iväg och undvika rovdjur.
Allt kan inte spjälkas sönder i fågelns mage. Det som fågeln inte kan tillgodogöra sig brukar
den spy upp. Det kommer ut som en stor hård klump med matrester, en s.k. spyboll. Den
avslöjar vad fågeln har ätit. Trutar som varit på soptippen kan spy upp korvskinn och
plastbitar. Ejdrar som lever på kräftor och blåmusslor lämnar efter sig spybollar med
musselskal på stränderna. Dagrovfåglar kan spy upp fjädrar och päls men klarar att spjälka
benbitar. Ugglor däremot brukar inte kunna spjälka benbitar och skelett men klarar däremot
fjädrar och päls.
Man kan se hönsfåglar som fasaner gå och plocka i sig grus från vägkanten. Eftersom fåglar
inte har tänder att finfördela maten med brukar en del plocka småstenar och grus. Födan
mals mot gruset och kan därefter finfördelad gå vidare i matspjälkningsapparaten.
1 Varför äter vissa fåglar grus?
2 Vad är en spyboll ?
3 Kan fåglar spjälka fjädrar och päls?
4 Nämn två anledningar till att vissa fåglar har stor kräva
5 a) Välj tre fakta om fåglars matspjälkning som du tycker är viktiga.
b) Varför är de viktiga tycker du?
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
31
kroppen
Arbetsblad 4
Namn:
Skelettpusslet
Klipp ut och klistra upp skelettet på ett svart papper.
Tips: lägg ut alla bitar som de ska ligga innan du börjar klistra fast dem.
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
32
kroppen
Arbetsblad 5
Namn:
Ta reda på
Tänder
överkäke
Bilden visar en fullstädig tanduppsättning.
Jämför bilden med dina tänder.
underkäke
1 Hur många tänder har du?
Markera bildens tänder som stämmer med de tänder du har i munnen.
2 Vad är emalj?
3 Hur lagar man håll i tänderna? Vad använder man för material?
Fun dera F4
Jämför de två bilderna. Berätta hur tänderna kan påverkas av de två olika
”ätvanorna”.
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
33
kroppen
Arbetsblad 6
Namn:
Ta reda på
Vad innehåller din mat?
Läs på innehållsförteckningen på olika matförpackningar.
Fyll i tabellen. I faktarutan kan du se vilken betydelse
vitaminerna har.
mat innehåller …..… som din kropp behöver för att ….
potatiskolhydrater få energi
C-vitaminfungera, t ex skelettet ska kunna ta upp järn
smörfett
få energi
A-vitamin huden och synen ska må bra och fungera
och D-vitamin
Vitaminer är ämnen som kroppen behöver för
att fungera. Det finns många olika vitaminer
och de har olika funktion.
C-vitamin finns i frukt och bär, potatis mm,
behövs för skelettet, för friskt tandkött.
A-vitamin finns i fet fisk och mjölkprodukter,
behövs till hud, hornhinnan och
mörkerseendet.
D-vitamin finns i fet fisk, ägg och mjölk och
bildas vid solsken, behövs för kalkupptagning
till skelettet och tänderna.
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
34
B-vitaminer finns bland annat i mjöl, gryn,
ärtor, kött och mjölk. Det finns flera olika.
Viktiga för att kroppen ska kunna bryta ned
och förbränna födan.
K-vitamin finns i gröna
grönsaker och i tarmbakterier,
behövs för att blodet ska kunna
koagulera (levra sig vid
blödningar).
E-vitamin finns i ärtor, säd och
vegetabilisk olja, viktigt för blod
och muskler.
kroppen
Arbetsblad, Facit
Arbetsblad 2
Idisslare
1 a) våmmen b) nätmagen
c) bladmagen d) löpmagen
e) blindtarmen
2En idisslare sväljer först ner
maten i en magsäck men får upp
den igen för att tugga en gång
till.
3 Ko, får, älg, ren och rådjur. Andra idisslare kan vara hjortdjur
(dovhjort, kronhjort) men i andra länder även djur som giraff
och olika antiloper.
4 Tre dagar.
5 Idisslare är växtätare, de äter
gräs och kvistar som de betar.
Det är svårsmält mat. Det betyder att maten inte bryts ner så
lätt. Därför fungerar idisslares
matspjälkning på ett annat sätt
än vår. De har fyra magar och de
tuggar maten två gånger för att
den ska brytas ner. Vi äter inte
lika svårsmält mat så vi behöver
bara en magsäck och tugga den
en omgång.
Namn:
Arbetsblad 4
Skelettpussel
Se s. 36 i grundboken.
Arbetsblad 5
Tänder
2 Emalj är ett tunt hårt skikt på
tändernasom skyddar dem.
3 Man lagar tänder med olika material, vanligast är plast. Men
man kan laga med keramik eller
metaller som guld och titan. Det
går även med en viss typ av glas.
4 Diskutera svaren. Så fort man
äter börjar en syraattack på tänderna. Tänderna återhämtar sig
mellan måltiderna. Det är därför viktigt att man inte småäter ofta. Småätande gör att det
är lättare att få hål. Den andra
”ätvanan” har många småmål.
Dessutom är det mycket sötsaker mellan målen. Det är kakor,
godis och kaffe. Tänderna hinner inte återhämta sig mellan
alla mål. Vissa saker fräter mer
på tänderna.
Arbetsblad 3
Fåglars matspjälkning
1 Småstenar och grus hjälper till
att mala sönder maten som ligger i muskelmagen.
2 En spyboll är en hård klump
med matrester som fågeln spyr
upp. Det är sådant som fågeln
inte klarar av att bryta ner, t.ex.
fjädrar, musselskal, päls eller
skelett.
3 Alla fåglar kan inte det, men
ugglor klarar att spjälka fjädrar
och päls.
4 För att bära med sig mat tillbaka
till boet med ungar. För att få i
sig maten och lämna platsen
snabbt för att slippa faror.
5 Valfritt vad man väljer för fakta.
Här kan man diskutera och fråga vad eleverna tycker är viktigt
och varför.
Kopiering tillåten © Sanoma Utbildning AB
35
kroppen