1 Alla barn ska känna sig trygga i förskolan

advertisement
Likabehandlingsplan 2012
gällande för
Rönnens förskola
Likabehandlingsplanens innehåll
1 Inledning 2
1.2 Mål och syfte 3
2 Definitioner 4
2.1 Diskriminering 4
2.1.1 Direkt och indirekt diskriminering 4
2.1.2 Trakasserier 4
2.1.3 Annan kränkande behandling 4
3 Nulägesanalys 5
3.1 Förebygga diskriminering och annan kränkande behandling 5
3.1.1 Allmänt 5
3.1.2 Diskriminering på grund av kön 6
3.1.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet 6
3.1.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning 7
3.1.5 Diskriminering på grund av funktionshinder 7
3.1.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning 7
3.2 Upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling 7
3.2.1 Allmänt 7
3.2.2 Diskriminering på grund av kön 8
3.2.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet 8
3.2.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning 8
3.2.5 Diskriminering på grund av funktionshinder 8
3.2.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning 8
3.3 Utreda och åtgärda diskriminering och annan kränkande
behandling 9
3.3.1 Allmänt 8
3.3.2 Arbetsgång vid diskriminering och annan kränkande behandling 8
3.4 Ansvarsfördelning 9
4 Kommande åtgärder under 2012.10
5 Blanketter
5.1 Anmälan av kränkande behandling/trakasserier 11
5.2 Åtgärder vid kränkande behandling/trakasserier 12
2
3
1 Inledning
.
Alla barn skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till förskolan som ska
kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande.
Den nya diskrimineringslagen (2008:567) och skollagens kapitel 14 a (2008:571
förstärker och förtydligar skolans ansvar. Bestämmelserna är till för att tillvarata
barns rättigheter och betona förskolans skyldighet att arbeta mot diskriminering och
annan kränkande behandling. Dessutom skall personalen uppmuntra och stärka
barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet
och tolerans tidigt grundläggs. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens
välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande
behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke
om andra människor utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i
människors uppfattningar och levnadssätt. Förskolan har ett särskilt ansvar för att
barn som utsätts för kränkningar får den hjälp de behöver. Varje förskola skall också
ha en likabehandlingsplan. Bestämmelserna syftar till att värna och främja allas lika
värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.
Bestämmelserna tydliggör även förbudet för förskolans rektor eller annan personal
att fatta beslut som innebär att barn som utsätts för någon form av kränkande
behandling. Förskolan skall också övervaka att inte barn utsätter varandra för
kränkande behandling.
All personal är ansvarig för barnens trygghet. Det innebär att alla vuxna på förskolan
reagerar på diskriminering och annan kränkande behandling.
Personalens medvetenhet och kunskap om detta ska öka. Likabehandlingsplanen är
framtagen i samråd med personal och ledning under år 2011 genom olika möten och
planeringsdagar. Vi har delgett varandra och diskuterat erfarenheter av föräldrars
upplevelser och önskemål kring verksamheten.
Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från förskolans
personal.
Vår målsättning är: Alla barn ska känna sig trygga i förskolan.
1.2 Rönnens förskolas mål och syfte.
Barnen ska känna att ALL personal på Rönnens förskola arbetar aktivt för att
motverka diskriminering och annan kränkande behandling.
Vårt mål och syfte är att efter varje läsår utvärdera och därmed kartlägga hur vi aktivt
har arbetat mot diskriminering i alla dess former och annan kränkande behandling.
Beroende på utvärderingens resultat vidtas lämpliga åtgärder under kommande
läsår.
4
2 Definitioner
Vid all diskriminering och annan kränkande behandling är det alltid det enskilda
barnets/förälderns upplevelse vi utgår ifrån.
2.1 Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än
andra barn.
2.1.1
Direkt och indirekt diskriminering.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlats, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar
situation om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning. Ett exempel på detta är om förskolan väljer att endast erbjuda
pojkarna i barngruppen att följa med till brandstationen.
Indirekt diskriminering är när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt där alla behandlas lika men som i praktiken innebär att ett barn
missgynnas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning.
Ett exempel på detta är om förskolan bestämmer sig för att endast serverar skinka
till julen och inte serverar ett annat/liknande alternativ för de barn som har en annan
trosuppfattning.
2.1.2
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling
till någon av diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsöverskridande identitet
eller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och
sexuell läggning.
Ett exempel på detta kan vara om ett barn blir hånat och/eller tillrättavisat för sitt
språk.
2.1.3
Annan kränkande behandling.
Med annan kränkande behandling menas en kränkning av barns värdighet som
saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Tanken är att begreppet ska täcka in
alla beteenden som ett barn upplever som kränkande men som saknar koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara diskriminering vilket innebär en
upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar
eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag under en viss tid. Detta kan också
vara slag, knuffar, hot, svordomar, öknamn, utfrysning och blickar. Ett exempel på
kränkning av barns värdighet kan vara ständig och destruktiv utövning av makt.
Att vid en situation som tillexempel under påklädning skapa en hotfull stämning
och medvetet men outtalat peka ut och kränka ett barn och utnyttja barnets
sårbarhet för att barnet inte kan klä sig själv.
5
3 Nulägesanalys
3.1
För att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling arbetar vi på
Rönnens förskola med följande områden
3.1.1. Allmänt
Förskolan är inspirerad och arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin vilket innebär att
förskolan vilar på demokratins grunder. Pedagogerna för regelbundna reflektioner
och diskussioner om vår barnsyn. Det innebär för oss att vi ser barnen som
kompetenta samhällsmedborgare som formas utifrån den grupp som de tillhör. Den
tillåtande atmosfären skapar förutsättningar och ger en bra grund för demokratiska
värderingar.
 Start: Socioemotionellt program 1-3 år.
Detta program har kommit till för att underlätta och systematisera förskolans arbete
med att utveckla barns sociala och emotionella kompetens. Detta ger barnen en
möjlighet att på ett positivt sätt samspela med omvärlden och känna igen de
grundläggande känslorna och att förhålla sig till sina känslor.
 Stegvis: Socioemotionellt program 3 - 5 år.
Stegvis är ett undervisningsprogram för förskolan ämnat främja barnens sociala och
emotionella kompetens för att motverka våld. Med hjälp av detta program kan hem
och förskola mötas kring önskvärda normer och värderingar. I programmet tränas:
Social kompetens, vilket handlar om samarbete. Att dela med sig, hjälpa andra,
följa regler och direktiv.
Empati, att se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa
omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla.
Positiv självhävdelse, att hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt
och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck.
Självkontroll, att använda tankarna för att få kontroll över känslorna.
Ansvarstagande, att hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras
egendom och andras arbete.
 Barnmöten
Dessa möten vilar på demokratins grunder och är ett möte där man deltar på lika
villkor. Vilket innebär att alla är lika viktiga och bli lyssnade på med respekt.
 Barnråd
Varannan vecka har vi ett barnråd som träffar förskolechefen där det finns två
representanter från varje enhet, barnen är i åldern 2 – 5 år. Vi vill lägga till en
dimension till i det demokratiska lärande. Här kommer man som representant för sin
enhet och tränas i att framföra gruppens åsikt och i dialog med förskolechefen
komma fram till ett beslut.
 Projektgrupper.
Där samlas barn i små grupper för att utifrån sina personligheter, behov och
förutsättningar delta i projektarbeten som grundar sig på barnens intressen.

Konflikthantering
6
Vi använder oss av problemlösningsmodellen som är framtagen i
stegvisprogrammet.
Stopp: Upptäck och förstå egna känslor. Avläs andras känslor.
Tänk: Ta fram olika idéer. Välj den bästa lösningen. Gör en plan.
Gå: Pröva planen. Fungerade den? Om inte, pröva en ny plan.
 Pedagogiska diskussioner
Pedagogerna reflekterar och utvärderar kontinuerligt verksamheten.
 Personalen stationerar ut sig.
En vuxen finns tillgänglig i varje rum för att kunna upptäcka, avstyra och stötta
barnens eventuella konflikter i samspelet med varandra.
 Stora arbetslag
Mångfalden i arbetslaget främjar en ständig dialog kring barnsyn och pedagogens
förhållningssätt. Detta gör att negativa beteenden mellan barn – barn eller vuxen –
barn upptäcks tidigt och åtgärdas.
3.1.2 Diskriminering på grund av kön
I SDF Centrum i Malmö Stad är det ett prioriterat mål att arbeta med ett genus
perspektiv. För att komma vidare i vårt genusarbete har personalen under hösten
2010 börjat video filma varandra i vardagssituationer med barnen. För att kunna
upptäcka och reflektera kring sitt eget förhållningssätt.
I oktober 2010 hade hela förskoleområdet en gemensam föreläsning om
Jämställdhet i praktiken av Kajsa Wahlström. Syftet var att medvetandegöra det
egna förhållningssättet när det gäller genusproblematiken. På eftermiddagen fick
personalen åter igen titta på sina inspelade filmer för göra en reflektion och en
handlingsplan. I handlingsplanerna skrevs det ner hur vi framöver ska arbeta med att
motverka stereotypa könsroller. Detta genom att erbjuda en miljö, material och
organisation som ger barnen möjligheten att vara pojke respektive flicka på många
olika sätt.
Vi arbetar aktivt med att reflektera över den miljö vi erbjuder barnen i våra förskolor.
Vi förebygger diskriminering på denna grund genom att:




Alla aktiviteterna är för alla barn
Personalen tänker på hur de samtalar med barnen
Skapar könsneutral miljö
Vi arbetar för att få in fler män i förskolan
3.1.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet
Vi uppmuntrar våra olikheter och ser dessa som tillgångar i vår verksamhet. I
personalgruppen finns stor mångfald vad det gäller etnisk tillhörighet.

Vid nyanställning försöker vi få en bra sammansättning av pedagoger som
kan kopplas till barnens etniska tillhörighet.
7
3.1.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Det råder ett öppet klimat på förskolorna för att förbereda barnen på ett allt större
internationaliserat samhälle. Mångfalden bland barn och pedagoger är en del av vår
vardag.

Hänsyn tas till kosten ur ett religiöst perspektiv
3.1.5 Diskriminering på grund av funktionshinder
På förskolorna arbetar vi för att möjliggöra så att alla barn kan delta i verksamheten
på ett liknande sätt oavsett funktionshinder. I läroplanen Lpfö 98 står det att
arbetslaget skall ”ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och
tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde.





Om ett barn inte kan delta i ett visst evenemang pga. sitt funktionshinder, så
erbjuder vi ett likvärdigt alternativ.
Allergiker får specialkost som är likvärdig den vanliga kosten.
Förskolorna anpassar sin miljö för att alla barn oavsett funktionshinder ska
kunna delta på ett likvärdigt sätt i verksamheten.
Barn som har allergier ges medicin för att kunna delta i verksamheten på ett
likvärdigt sätt.
Vi har kontinuerlig kontakt med specialister inom berörda områden då det
behövs, tex audionom, logoped, psykolog.
3.1.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning

Respekt för varandras olikheter.
3.2 Upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling
3.2.1 Allmänt
För att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling arbetar vi på
följande sätt:
 Föräldrasamtal.
Vi har daglig kontakt med föräldrar, där de har möjlighet att för pedagogen berätta
om sitt barns upplevelse av sin förskolevistelse.
En gång per läsår inbjuder vi till enskilda föräldrasamtal där barnet också ska delta.
Vid föräldrasamtalen beskriver pedagogerna, föräldrarna och barnet i den mån det
går sin upplevelse av vistelsen i förskoleverksamheten. Detta skapar en gemensam
bild av barnets upplevelse av sin förskola.
8
 Barnmöten och barnråd
Under barnmöten och barnråden diskuteras händelser som förekommit.
 Aktiva, lyssnande pedagoger
Pedagogerna är lyhörda, uppmärksamma och aktivt deltagande i verksamheten. De
intar ett barnperspektiv och tar barns känslor på allvar.
 Pedagogerna är stationerade där barnen är.
Vilket innebär att pedagogerna är tillgängliga för barnen hela tiden.
 Observationer och dokumentationer.
Genom dessa instrument synliggörs barnens förhållningssätt gentemot varandra och
om det te.x. föreligger utanförskap.
 Start och stegvis
Programmet ger tillfälle att diskutera känslor och händelser som förekommit under
förskolevistelsen.
3.2.2 Diskriminering på grund av kön

Förskolans personal är observant på om verksamheten tillgodoser alla barn
oavsett kön.
3.2.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.

All personal på förskolan är observant på hur barn grupperar sig i lek och hur
de tilltalar och bemöter varandra.
3.2.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning

All personal på förskolan är observant på hur barn grupperar sig i lek och hur
de tilltalar och bemöter varandra.
3.2.5 Diskriminering på grund av funktionshinder.

Personalen observerar om alla barn kan delta i verksamheten på ett liknande
sätt oavsett funktionshinder.
3.2.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning.


Personalen är uppmärksamma så att inga barn diskrimineras pga. familjens
sammansättning.
Personalen är observant på hur barnen tilltalar varandra.
9
3.3 Utreda och åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling
3.3.1 Allmänt
All personal är ansvarig för barnens trygghet. Varje incident av kränkande
behandling ska villkorslöst resultera i en reaktion från förskolans personal.
3.3.2 Arbetsgång vid diskriminering och annan kränkande behandling
Då det gäller att utreda diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder
och sexuell läggning samt annan kränkande behandling använder vi följande
arbetsgång i ett eller flera steg:
a)
b)
c)
d)
Samtal med de berörda barnen/barnet.
Barnmöten
Stegvis
Använda sig av litteratur/dramatisering/dockteater som gör det möjligt för
barnen att relatera till likvärdig händelse.
e) Samtal/åtgärdsprogram i samråd med vårdnadshavare.
I de fall diskrimineringen eller kränkningen är utförd av en vuxen mot ett barn ska
den person som upptäcker detta agera enligt följande i ett eller flera steg:
a) Omedelbart samtala med den som agerat tvivelaktigt
b) Dokumentera händelsen. Den vuxne ska användas sig av blanketten:
Personals kränkande behandling av barn.
c) Rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar muntligt och skriftligt.
Förskolechef vidtar därefter lämpliga åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering
eller annan kränkande behandling samt tar eventuella kontakter med berörda
myndigheter.
Händelsen dokumenteras i följande steg:
 Dokumentation av kränkande behandling
 Genomförda åtgärder: föräldrakontakt
 Åtgärdsprogram
 Uppföljningssamtal enligt överenskommelse i åtgärdsprogrammet.
3.4
Ansvarsfördelning
Förskolechef ansvarar för att:
 Likabehandlingsplan upprättas varje år.
 Likabehandlingsplanen förankras hos all personal.
 Att rutinerna i likabehandlingsplanen följs
10

Att kompetensutveckling sker inom området.
Personal ansvarar för att:
 Ansvarar för att likabehandlingsplanen genomsyrar verksamheten.
 Likabehandlingsplanen förankras hos vårdnadshavare på ett föräldramöte.
 Rutinerna i likabehandlingsplanen följs
4 Kommande åtgärder under 2012
Under det kommande året fortsätter vi med det redan beskrivna
likabehandlingsarbetet.
Förskolechef
 Implementera den nya likabehandlingsplanen i januari månad.
 Sammanställning av utvärdering från personalen i november/december
månad därefter startar arbetet med en ny likabehandlingsplan gällande
för 2013
Personalen
 Läsa och diskutera på enhetsmöten. Januari/februari månad.
 Planera arbetet med likabehandlingsplanen för respektive barngrupp.
Februari/mars månad.
 Under våren presenteras likabehandlingsplanen för föräldrarna.
 Vid föräldrasamtalen i maj/juni och nov/dec månad diskuteras
likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna.
 Utvärdering i december
 Ny likabehandlingsplan i december för nästkommande år.
11
Anmälan av kränkande behandling/trakasserier
Datum.
Ärendet anmält av
Kortfattat händelseförlopp inkl. datum, tid och plats:
Samtal med berörd personal, datum.
Samtal med vårdnadshavare, datum.
Ärendet är avslutat, datum
12
Åtgärder vid kränkande behandling/trakasserier
Datum.
Händelseförlopp, se bilaga 1
Ansvarig:
Åtgärder:
Ärendet avslutat,, datum, namnunderskrift förskolechef.
.
13
Download
Random flashcards
Create flashcards