Resultat

Teknik – ett ämne för alla
Examensarbete HT 98
Författare Maria Brooks och Gitte Nählinder
Handledare Maria Sandström
Förord
Det fantastiska med teknik är att det är ständigt närvarande. Både
närmiljön och resten av världen innehåller teknik på ett eller annat sätt.
Allting som görs och används är av teknisk art. Någon har en gång kommit
på hur en sak görs bäst. Till och med att knyta ett skosnöre är ett litet
tekniskt arbete. Man konstruerar ju en knut.
För att känna sig teknisk behöver man inte ta över någon annans idé. Gärna
låta sig inspireras, men det viktigaste av allt är att man gör saker samtidigt
som man tänker på hur man tror de skulle göras bäst. Lösningarna är inte
alltid givna, utan man finner dem under arbetets gång. Det är där
teknikundervisningen tar form i skolan, i alla fall den form vi ser.
Eleverna bör få förståelse för vissa grundläggande tekniska principer. De
mekaniska momenten kan sedan praktiseras på de mest skilda
konstruktioner och tankesätt. Det viktiga är att eleverna ser på sin
omgivning med nya ögon och hittar tekniken runt omkring dem. Där kan
en helt ny värld öppna sig. Framförallt lär sig eleverna att bli lite
uppfinningsrika. Att kunna lista ut hur något är uppbyggt eller ska byggas
är oerhört tillfredsställande och gör att de gärna arbetar vidare.
1
Denna känsla tror vi är mycket viktig, även för inlärningen av andra
ämnen. Det viktiga är att alla ska få möjlighet att lyckas och att känna sig
stolta och nöjda med sitt arbete. Ämnet teknik bjuder på många sådana
möjligheter och dessa känslor kan sedan överföras på andra ämnen.
Tekniken finns överallt, så varför inte låta den genomsyra hela skolarbetet?
1 Syfte och problembeskrivning
Syftet med det här arbetet har framförallt varit att ta reda på om lärare
arbetar med teknikämnet och i så fall hur de gör det. Vi har också lagt stor
vikt vid lärarnas önskemål om eventuell fortbildning i ämnet. Vi utgick
ifrån följande frågeställningar:
 Finns det teknikundervisning på alla undersökta skolor?
 Har de lärare som undervisar i teknik någon utbildning/fortbildning i
ämnet?
 Hur ser lärarna på teknikundervisningen?
 Finns det något samband mellan intresse, utbildning och den undervisning
lärarna bedriver i ämnet?
 Finns det intresse för fortbildning i teknik bland lärarna?
2
2 Bakgrund
Under vår slutpraktik noterade vi att många lärare i klasserna 1-7 inte
undervisar i teknik. Vi tyckte det var oroande, då teknik i Lpo 94 tilldelats
en tydlig plats med egen kursplan.
Vi är båda mycket intresserade av teknik och därför föddes tanken på att ta
reda på mer om hur lärare funderar kring och arbetar med ämnet.
2.1 Definition av teknik
Ofta hör man att teknik är detsamma som tillämpad naturvetenskap, men
detta ger inte en fullständig bild. Teknik måste istället ses som det
samlande begreppet för de metoder människan har använt och använder för
att
förbättra
sina
levnadsvillkor.
I
ett
historiskt
perspektiv
är
naturvetenskap en mycket ung, medan teknik i form av lösningar och
utveckling av lösningar på praktiska och teoretiska problem har funnits så
länge människan har funnits på jorden. Tidigt lärde människan sig att
använda sina händer, som hon plockade bär och jagade med. Hon blev
3
sedermera bofast och kunde då, förutom att jaga, även livnära sig på
åkerjorden och boskap. Till lantbruket behövdes redskap för att underlätta
arbetet. Verktygen och metoderna prövades och förnyades ständigt. Några
små justeringar har krävts och sen har ett nytt användningsområde
”uppfunnits”. Det tog lång tid och var oftast mödosamt att förfina
metoderna, men kunskapen man vann därur är ett resultat av människans
kreativitet.
3 En jämförelse mellan de olika läroplanerna
Även om teknik inte funnits som eget ämne, har teknikmoment förekommit
ända sedan folkskolans dagar. Fysikundervisningen hade oftast en praktisk
inriktning. Detta framgår av följande citat ur 1955 års undervisningsplan
för folkskolan (citat ur Ulla Riis, Teknik – för alla!, 1989):
Undervisningen bör särskilt de första åren anordnas så, att den låter lärjungarna få
utlopp för sitt verksamhetsbegär genom självständigt utförande av lätta
arbetsuppgifter. Därför bör elevlaborationer förekomma, i den mån det är möjligt.
Dessa kan ibland avse tillverkning av enkla apparater…......Elektriska apparater
och maskiner, företrädesvis sådana som används i hemmet, såsom lampor,
kokplattor, strykjärn, dammsugare, elektriska spisar bör demonstreras och
förklaras.
Mycket av folkskolans praktiska och allmänbildande undervisningstraditioner fick stryka på foten för realskolans mer teoribaserade
undervisning i samband med övergången till enhetsskola och sedemera
grundskola. Enhetsskolan skulle utgöra en skolform för påföljande
skolstadier. Dessa stadier
bestämde innehållet som enhetsskolan
förväntades lära ut. Lärarutbildningarna för de lägre årskurserna har länge
4
följt
folkskolans
praktiska
inriktning,
medan
utbildningarna
för
högstadielärarna följt den tidigare utbildningen för läroverkslärare.
Naturligtvis har dessa skillnader präglat och medfört olika syn på
undervisning och uppläggning av skolarbetet på de skilda stadierna.
3.1
Lgr 62
Redan i Lgr 62 kan man se ett önskemål om samordning mellan ämnena:
Även vid undervisningen på högstadiet bör man emellertid sträva efter att både
kursinnehåll och lärogång i biologi, fysik och kemi samordnas så fullständigt som
möjligt, för att sammanhang skall uppnås och tid sparas.
3.2
Lgr 69
I denna läroplan infördes teknik som ett tillvalsämne på högstadiet. I
arbetet med Lgr 69 var tanken att man, bland annat via tillämpningar och
konkretiseringar inom tillvalsämnet teknik, skulle skapa förståelse och ett
ökat intresse för tekniska och naturvetenskapliga studier. Vi levde då i ett
samhälle som präglades av ekonomisk tillväxt och stor optimism.
Tyvärr tvingades man efterhand konstatera att denna förväntade effekt i
många fall uteblev, bland annat därför att teknik så gott som uteslutande
valdes av pojkar som sedan läste verkstads- eller fordonsteknisk linje på
gymnasiet.
5
3.3 Lgr 80
Läsåret 1982/83 infördes teknik som ett nytt obligatoriskt ämne på
samtliga stadier i den svenska grundskolan. Det ingick som en del av den
samlade NO-undervisningen. De tre främsta motiven var följande:
1. att öka intresset för teknik och naturvetenskap.
2. att åstadkomma en starkare förankring av skolarbetet i den verklighet
eleverna har erfarenhet av.
3. att utveckla arbetsformer som erbjuder en bättre samverkan mellan teori
och praktik.
Riksdagen ville markera grundskolans roll som en obligatorisk
bottenskola:
Inom grundskolan ges ingen utbildning som syftar till speciella yrken. De
kunskapsområden som skall behandlas skall vara av grundläggande betydelse,
oavsett kommande verksamhet. Skolan skall därför bland annat ge eleverna insikt i
…naturvetenskap och teknik, …. Kunskaper som är av betydelse för vardagslivet
skall spela en stor roll. (Lgr 80, s 15)
Motivet för allmänbildning:
Eleverna skall få kunskaper om den tekniska utvecklingen och om hur tekniken
kan förändra vår tillvaro, påverka arbetsförhållanden och sysselsättning och
inverka på vår miljö. Därigenom skall de få bättre förutsättningar att förstå, kritiskt
granska och aktivt ta ställning till olika problem i det tekniskt komplicerade
samhälle vi lever i. (Lgr 80, s115)
Avsikten med att införa teknik var att undervisningen skulle bli mer
konkret och mer effektiv. Intresset för teknik och naturvetenskap
förväntades nu öka hos flertalet elever.
6
Ett annat skäl för att införa teknik som ett obligatoriskt ämne var flickornas
förhållande till teknik och naturvetenskap. Jämställdhetsskäl talade för en
förändring. Våra attityder grundläggs tidigt. För att få en långsiktig effekt
måste insatser göras så tidigt som möjligt och sen följas upp genom hela
skolsystemet.
Det var inte helt enkelt att infoga ett ”nytt” ämne utan egen identitet i den
övriga gruppen naturorienterande ämnen. För undervisningen på låg- och
mellanstadierna fanns dock goda möjligheter att samordna ämnena.
Införandet av mer praktiska moment verkade inte medföra några hinder.
Lärarna på låg- och mellanstadierna ansåg redan att de arbetade mycket
praktiskt.
I Lgr 80 märker man att de nödvändiga tekniska och naturvetenskapliga
kunskaperna sätts mer i centrum. Människans och naturens (allt levandes)
behov känns centralt och genomsyrar läroplanen. Ett av skälen till att man
ville få flickorna mer intresserade av teknik var att man hoppades att den
tekniska utvecklingen och den ekologiska medvetenheten också skulle ses
ur ett kvinnligt perspektiv. Enligt tradition har det oftast varit män som
utsatt våra ekologiska system för stora påfrestningar. Läroplanen syftade
alltså till att få fler kvinnor insatta i problematiken. Det undersökande
arbetssättet löper som en röd tråd genom hela läroplanen och tillkomsten
av ett obligatoriskt teknikämne kunde ses som ett uttryck för samma
strävan.
Eleverna tillägnar sig kunskaper och färdigheter även utanför skolan. Redan då de
kommer till skolan har de kunskaper och erfarenheter, men också vetgirighet och
nyfikenhet. Skolan måste i sitt arbete knyta an till detta. (Lgr 80, s 14)
7
Studiet av orienteringsämnen får inte bli ensidigt teoretiskt. I dem bör finnas inslag
av exkursioner, studiebesök, och/eller fältarbete, i förekommande fall även av
experiment, laborationer och praktiskt arbete. Arbetsmetoderna bör variera och
komplettera varandra. ( Lgr 80, s 113)
Kunskaper
om
naturvetenskapens
och
teknikens
roll
för
samhällsutvecklingen ser man inte tydligt. På ett ställe kan man dock läsa:
Genom ett historiskt perspektiv bör eleverna få kunskap om naturvetenskapens roll
för utveckling av vårt nuvarande samhälle och vår levnadsstandard. (sid 16)
Om datorerna, som då var en tämligen ny företeelse, står det så här i Lgr
80:s matematikkursplan för högstadiet:
Alla elever bör orienteras om användningen av datorer i samhället och om den
snabba utvecklingen på området. Speciellt gäller det att eleverna inser att datorn är
ett tekniskt hjälpmedel som styrs av människor.
3.4
Lpo 94
Teknikämnet byggs upp av fem centrala frågeställningar och perspektiv:
Utvecklingsperspektivet:…”den
tekniska
utvecklingens
drivkrafter
respektive effekter på individ, samhälle och natur studeras i ett historiskt
perspektiv…
Människa- teknik –natur: behandlar ”relationen mellan mänskliga behov
och teknik”…
Teknikens uppgifter: ger ”eleverna verktyg att analysera teknikens roll och
funktion…omvandla, lagra, transportera samt kontrollera, styra och
reglera”
8
Komponent- systemperspektivet: ”Genom att studera enskilda tekniska
föremål och deras infogning i komponent- redskap/maskinsystem kan
eleverna få viktiga insikter om teknikens speciella karaktär och villkor”
Konstruktion och verkningssätt: ”Teknikens problemlösande karaktär, som
den
kommer
till
uttryck
i
systematiskt
utvecklingsarbete,
från
problemidentifiering till konstruktion och utvärdering behandlas.”
Synen på teknik har ändrats och fått en mycket tydligare struktur och
utformning i och med Lpo 94. Eleverna uppmuntras att konstruera sin egen
kunskap. Den finns och har utvecklats i något speciellt sammanhang och
skall fungera som ett verktyg. Kunskapen ska känns meningsfull och vara
användbar.
Vad gäller målen, som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte
skolåret, står det bl a att de ska…”kunna, med handledning, planera och
utföra enkla konstruktioner.” Det berörs inte i Lgr 80. Däremot betonas
hemmets teknik på ett sätt som inte sker i den nya läroplanen. En del av
högstadiets mål i Lgr 80:s område ”människans verksamhet” skulle man
kunna tillämpa redan i de lägre årskurserna enligt Lpo 94. Detsamma gäller
synen på datorer.
3.5
Sammanfattning läroplaner
Teknikämnet i Lgr 80 blev inte så lyckat eftersom det inte fick någon klar
struktur. Detta medförde att lärarna kände sig villrådiga. Fortbildningen på
fem dagar visade sig inte räcka för att alla barn skulle få den
allmänbildning, som de utlovats. I Lpo 94 finns de yttre förutsättningarna.
9
Läraren måste vara väl förtrogen med ämnet och dessutom ta ansvar för
det.
3.6 Läromedlens roll i undervisningen
Enligt tradition har läromedlen fått vara det som bestämde innehållet i
undervisningen. De bestod ofta av en komplett beskrivning av det
kunskapsinnehåll som skulle förmedlas inom ämnet. Inom de olika
sekvenserna skulle man kunna se en begreppsstruktur.
Till de flesta läromedlen hörde någon form av arbetshäfte för eleverna.
Funktionen var att sätta eleverna att bearbeta det lärostoff som ingick i den
aktuella undervisningssekvensen. Arbetshäftena sparade tid för lärarna.
Oftast fanns ingen annan material utöver läromedlet och arbetshäftet för att
sysselsätta en hel skolklass.
Idag har många traditionella läromedel förlorat sin styrande roll i
skolundervisningen.
Den
skillnad
i
mognad
som elever
har
i
åldersblandade klasser bidrar förmodligen till det ändrade synsätt på
kunskapsinhämtning, som råder idag. Eleverna åläggs ett större ansvar att
söka fakta och inhämta kunskap än som var brukligt förr.
10
4 Tidigare forskning om NO/Teknik
”Man kan om man vill” är ett NOThäfte utgivet av Skolverket och
Högskoleverket (1998) som redovisar en undersökning om lärares och
skolledares syn på NO/Teknik- problematiken. Den fråga man ställt sig är
varför intresset för naturvetenskap och teknik är så litet bland ungdomar
idag. I inledningen står det bland annat:
Sverige behöver fler naturvetare och tekniker. Hela utbildningsväsendet måste
satsa hårdare på att öka rekryteringen och se till att elever och studenter i
utbildningen fullföljer sina studier.
Om inte grundskolan har teknikutbildade lärare som börjar arbeta med
ämnet i de lägre åldrarna, försvåras rekryteringen vid ett senare stadium.
Detta har under en tid märkts bland annat vid rekryteringen till
lärarutbildningarna, där man inte lyckats fylla sina platser på
Grundskollärarlinjens Ma/NO-inriktning.
11
26 lärare och skolledare i hela landet är intervjuade i ovanstående
undersökning. Vad undersökningen lett till är i korthet följande:
 I grundskolan har arbetssättet förändrats från ett mer traditionellt
lärande, till ett undersökande lärande, med en mer handledande roll för
läraren.
 Ett glapp har uppstått mellan grundskolan och gymnasiet, då man i
gymnasiet inte arbetar undersökande i samma utsträckning som i
grundskolan.
 Skolledare och lärare på gymnasiet känner stor misstro till de
ämneskunskaper de lärare som undervisar i skolåren 4-6 har.
 Eleverna tappar intresset för NO och teknik med stigande ålder.
 NV-programmet på gymnasiet uppfattas som svårt.
 De flesta lärare och skolledare anser att alla elever har vad som krävs för
att lära sig den naturvetenskap och teknik som behövs för att få
förståelse för skeenden i vår omvärld.
 En del lärare upplever det som ett problem att arbetsmarknadens behov
inte kan täckas av utbildad arbetskraft, medan andra hävdar att det inte
går att förutse hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut.
Skolverket har under vårterminen 1998 också genomfört en undersökning
som kallats Hur står det till med den obligatoriska tekniken i skolan?
Resultatet av denna undersökning kommer att offentliggöras under
vårterminen 1999.
En annan undersökning är gjord av Per Ekborg och Maria Sandström på
Lärarhögskolan i Malmö. De har bland annat intervjuat ett antal lärare och
skolledare vid skolor där studerande vid grundskollärarprogrammet har
12
genomfört sin praktik. Undersökningen handlar om hur det nya
teknikämnet enligt Lpo 94 uppfattas. En rektor har svarat att han vill se
helheter i undervisningen och vill därför inte dela på NO- ämnena och
tekniken. En högstadielärare har svarat att det endast är NO- lärarna som
undervisar i teknik. Ämnet är alltså inte integrerat med de övriga
skolämnena. Resultatet är redovisat i häftet Tekniken i grundskolan –
tankar kring ett regionalt nätverk för lärare (1997).
5 Metod
Innan vi bestämde oss för vilken typ av undersökning vi skulle göra, fick
vi god hjälp av boken Information av marknadsföringsbeslut (1993)
skriven av Per Lekvall och Clas Wahlbin.
Kvantitativa studier är sådana där det insamlade materialet uttrycks i
sifferform (kodas) och på ett meningsfullt sätt kan analyseras. En kvalitativ
undersökningsmetod är mindre strukturerad på förhand och därför mer
lämpad för undersökningar med explorativ inriktning. Analys och tolkning
i en kvalitativ undersökning är av mer subjektiv karaktär.
Fördelen med personliga intervjuer är följande: låg risk för bortfall, god
kontroll på vem som svarar, god kontroll på miljön de befinner sig i, stor
flexibilitet i utfrågningen, inga begränsningar av möjliga frågetekniker,
13
goda möjligheter att ställa kunskapsfrågor, det går ganska snabbt. Nackdel
med det samma är att administrationen av fältarbetet är svårt.
Vi har sammanställt en enkät med 15 frågor. Somliga frågor är av
personlig art och kan därför tolkas på många sätt. Vad lärare tycker i skilda
frågor är helt beroende av vilken erfarenhet de har, vilken utbildning de
har och sist, men icke minst, deras personliga läggning. Vi har träffat
många lärare med skiftande bakgrund, olika utbildningar och i blandade
åldrar.
Under intervjutillfällena har vi mycket medvetet låtit bli att ställa några
ledande frågor. Tyvärr var ju ändå situationen sådan det kan ha påverkat
deras svar. Vi insåg från början att svaren vi förmodade att vi skulle få,
inte skulle vara alldeles lätta att analysera. Det visade sig också vara
mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att sätta variabler på svaren. Som
undersökare ville vi vara så neutrala som möjligt, så att vi inte fick några
”önskade” svar. Vår undersökning är därför kvalitativ, med några
kvantitativa inslag.
Sammanlagt har vi intervjuat 18 lärare på 16 skolor. Alla intervjuer har
gjorts med lärare i årskurserna 4-6 . Vi har inte medvetet försökt komma i
kontakt med lärare i spridda åldrar eller lärare med olika erfarenhet.
Slumpen har fått avgöra även vad det gäller könsfördelning och vilken
utbildning lärarna haft. Lärarnas ålder är mellan 23-54 år. Utbildningarna
lärarna har representeras av är folkskollärare (3 st), mellanstadielärare (7
st), Sv/SO-lärare (en 1-7 och en 4-9), Ma/NO-lärare (4 st) och förskollärare
(2 st). Vi har intervjuat lika många män som kvinnor. Deras lärarerfarenhet
sträcker sig från ett år till 32 år.
14
Intervjuerna är utspridda i södra Skåne, då vi inte haft möjlighet att färdas
några längre sträckor. Resultatet tror vi ändå kan gälla generellt för Skåne.
Följande kommuner och antal skolor i varje, har vi besökt: Lund; tre
skolor, Malmö; en skola, Skurup; fyra skolor, Staffanstorp; en skola,
Trelleborg; två skolor, Vellinge; tre skolor, Ystad; två skolor. Vi har blivit
väl mottagna av alla skolor och platscheferna har varit intresserade av vårt
arbete.
6 Enkätpresentation
6.1 Har Du teknik i Din grundutbildning?
Lärarutbildningarnas innehåll och form kan se väldigt olika ut på olika
utbildningsorter. Den nuvarande grundskollärarutbildningen startade
höstterminen 1988, men många lärare i dagens skola har en äldre
utbildning där teknik inte har varit möjligt att studera. Vi misstänker att det
finns många klasslärare som saknar teknik i sin grundutbildning och vill
därför ta reda på om så är fallet.
15
6.2 Har skolledningen föreslagit/erbjudit kollegiet teknikfortbildning?
Enligt Lpo 94 finns teknik som ett obligatoriskt ämne i den svenska
skolan. Vi undrar därför om ledningen på de olika skolorna föreslagit sin
personal fortbildning i ämnet.
6.3 Har Du deltagit i någon teknikfortbildning?
Enligt Ulla Riis, Teknik - för alla? (1989) togs initiativ till fortbildning i
naturvetenskap och teknik redan 1977. Tanken var att den, efter fem år,
skulle omfatta drygt var tredje klasslärare. Vidare framgår att denna
utbildning startade hösten 1980. Möjlighet till fortbildning har därför
funnits länge. Betyder det att många lärare också har deltagit i fortbildning
i NO/teknik?
6.4 Är Du intresserad av att få fortbildning, alternativt mer
fortbildning i teknik?
Vi vill undersöka om det finns intresse bland lärare att fortbilda sig i
teknik.
6.5 Är ämnet teknik inskrivet i Ditt schema?
Vilken plats får tekniken i undervisningen i förhållande till de andra NOämnena? Har ämnet en given plats på bestämda timmar varje vecka?
16
6.6 Känner Du att teknik finns med i Din undervisning?
Ämnet kan behandlas även om det inte är inskrivet i schemat. En del lärare
kanske ser teknik som en del av NO-undervisningen och lägger tekniken i
det blocket. Andra arbetar kanske i mer sammanhängande teman. Det har
vi själva sett under vår praktikperiod.
6.7 I vilken årskurs börjar Du undervisa i teknik?
Börjar lärarna med teknik direkt när de får en ny klass eller väntar de tills
barnen blivit lite äldre?
6.8 Använder Du läromedel i teknik och i så fall vilka?
Har
skolorna
köpt
in
materiel
och/eller
läromedel
till
teknikundervisningen? Gör lärarna själva sitt läromedel? Är det så att
eventuell brist på läromedel gör det svårt att komma igång?
Diskussionsfrågor
6.9 Vad är ämnet teknik för Dig?
Vi tror att svaren på denna fråga blir väldigt skiftande. De varierar säkert
17
beroende på vad de olika lärarna lägger för innebörd i ordet teknik och
vilka erfarenheter de har.
6.10 Tycker Du att det är väsentligt med obligatorisk teknik i skolan?
Har lärarna förstått vikten av ämnet? Kan de se sambanden mellan teknik
och de övriga skolämnena? Använder de sig av ämnet teknik för att öka
elevernas förmåga att förstå omvärlden?
6.11 Är det tydligt vad teknikundervisningen ska innehålla?
Hur uppfattas den nya kursplanen? Kan det vara så att kursplanen är
skriven och formulerad på ett sätt som gör den tolkningsbar på flera olika
sätt?
6.12 Är det svårt att hinna med teknikundervisningen?
Prioriteras den bort till förmån för andra mer traditionella ämnen? Om så är
fallet, hur motiverar lärarna det? Hur tänker de som verkligen prioriterar
ämnet teknik?
6.13 Hur vill Du att Dina tekniklektioner ska vara organiserade?
Hur går lärarna tillväga när de ska ha teknik? Går eleverna från en station
till en annan? Löser de problem ihop eller var och en för sig? Hur mycket
18
styr läraren undervisningen?
6.14 Tycker Du om att undervisa i teknik?
Spelar lärarnas utbildning någon roll för om de tycker om att undervisa i
teknik eller inte? Är lärarna nöjda med hur undervisningen fungerar? Är
det något de skulle vilja ändra på?
6.15 Vilken roll tror Du att teknikundervisningen spelar i framtiden?
Vilken status har tekniken idag? Tror lärarna att den kommer att förändras?
I så fall hur?
7 Resultat
7.1 Har Du teknik i Din grundutbildning?
Här har sex lärare av arton svarat ja och tolv har svarat nej. Av de sex
lärare som svarat ja har fyra gått grundskollärarlinjen MaNO 1-7 och två
gått mellanstadielärarlinjen. Det bör dock nämnas att dessa två lärare fått
utbildning i användning av klassrumsmateriel snarare än metodisk
teknikundervisning. Hälften av de som har teknik i sin utbildning
undervisar ändå inte i ämnet.
19
7.2 Har skolledningen föreslagit/erbjudit kollegiet teknikfortbildning?
Åtta
lärare
arbetar
på
skolor
där
skolledningen
föreslagit
teknikfortbildning. Av dessa åtta lärare har sju antagit erbjudandet om
fortbildning. Den lärare som inte ville ha fortbildning tyckte att det fanns
tillräckligt många lärare med NO/Teknik- kompetens på hans skola.
En lärare blev, för 23 år sedan, erbjuden fortbildning i teknik. Hon var då
tjänstledig och deltog därför inte i fortbildningen. Hon arbetar fortfarande
på samma skola och erbjudandet har inte återkommit.
Tio
lärare
arbetar
på
skolor
där
skolledningen
inte
föreslagit
teknikfortbildning. Två av dessa har ändå fortbildat sig på eget initiativ.
7.3 Har Du deltagit i någon teknikfortbildning?
Som ovan nämnts har nio av de tillfrågade lärarna deltagit i någon form av
teknikfortbildning. Av dessa är det en lärare som också har teknik i sin
grundutbildning.
Fortbildningskurserna de här lärarna deltagit i har sett ut på olika sätt. En
del har varit utspridda under två terminer, andra har varit mer intensiva
under kortare perioder. De flesta fortbildningskurser har inte varit
renodlade teknikkurser, utan precis som på 80-talet haft en inriktning på
20
naturvetenskap.
7.4 Är Du intresserad av att få fortbildning, alternativt mer
fortbildning i teknik?
Totalt sett är det fjorton av de arton lärare vi intervjuat som har någon form
av teknikutbildning. Sjutton av arton lärare har angivit att de vill ha
fortbildning i teknik. Endast en svarade nej. Denna lärare tillhör den grupp
som redan har någon form av teknikutbildning.
De flesta lärare har svarat att de vill ha fortbildning på sin egen skola och
då gärna i form av samarbetsövningar och praktiskt arbete.
Av de lärare som idag arbetar med teknik har många uttryckt en önskan att
få träffa andra lärare som arbetar med teknik för att utbyta erfarenheter och
få tips. Ett argument har varit att risken annars är stor att de fastnar i de
övningar de brukar göra med eleverna och därför tappar glöden för ämnet.
7.4.1 Några lärarkommentarer
- Jag vill gärna ha klassrumstips. Bra experiment för de minsta.(Ma/NOlärare)
- Praktiskt på fältet. Studiedag ger för litet. Tyvärr så glömmer man.
(Mellanstadielärare som förut haft teknik i elevens val. Ämnet saknas nu
helt på skolan eftersom lärare fattas.)
- Handledning på min egen skola, så att fortbildaren kan se vilka
möjligheter vi har. (Mellanstadielärare som inte undervisar i teknik.)
21
- Jag vill ha både teori och praktik, hela NO-paketet helst, på skolan. Vi
har inget högstadium, därför inte heller någon NO-sal. (Mellanstadielärare
som inte undervisar i teknik.)
- Fortbildning för mellanstadiet med enkelt materiel. (Mellanstadielärare
som förut haft elevens val, men inte längre undervisar i teknik.)
- Praktiskt på skolan. Nu tar vikarier teknikundervisningen i elevens val.
(Sv/SO-lärare som inte undervisar i teknik.)
- Teoretiskt och praktiskt i tematisk form med ett historiskt perspektiv.
(Ma/NO-lärare)
- Samarbetsövningar med hela arbetslaget. (Mellanstadielärare)
- För att jag måste. (Mellanstadielärare)
- ”Hotta tips” i utbytesform. (Sv/SO-lärare som undervisar i teknik.)
7.5 Är ämnet teknik inskrivet i Ditt schema?
Sju lärare har ämnet inskrivet i sitt schema och elva har det inte. Många av
dem som inte har teknik inskrivet i sitt schema arbetar ändå med ämnet
som en del i ett större tema, ofta NO- tema. Jfr fråga 6.
7.5.1 Några lärarkommentarer
- Om jag haft mer erfarenhet hade jag tagit tag i teknikundervisningen och
därmed haft det inskrivet i mitt schema.
- Nej, men jag har det i NO-paketet.
- Ja, 50 minuter i veckan.
- Ja, i form av tema.
- 2x40 minuter varannan vecka i halvklass. Vi delar med gymnastiken.
22
7.6 Känner Du att teknik finns med i Din undervisning?
Tretton lärare tycker att teknik finns med i deras undervisning, ca en
lektion per vecka. Då i form av olika teman, men ibland som eget ämne.
Fem lärare tycker inte att ämnet finns med. Jfr fråga 5.
En lärare svarade först att hon inte kände sig utrustad för att undervisa i
teknik. När vi lite senare diskuterade pojkars och flickors olika spatiala
mognad sa hon: - När jag nu vet mer om hur viktig den tidiga
teknikundervisningen är, för flickorna framförallt, känner jag att jag
faktisk vill börja arbeta med ämnet.
En annan lärare har svarat att han varken har teknik i sin grundutbildning
eller någon fortbildning. Han har inte givit teknik någon plats i sin
undervisning med motivationen att eleverna får teknik i slöjden.
7.6.1 Några lärarkommentarer
- Experiment glider över i fysik och teknik. Propellerbygge är teknik och
hur de fungerar är fysik.
- Ja, men jag vet inte hur stor plats det tar jämfört med de andra NOämnena.
- Ja, eftersom jag har elevens val.
- Elever i årskurs 3-6 måste få greja, pilla, ställa hypoteser, experimentera
och upptäcka.
7.7 I vilken årskurs börjar Du undervisa i teknik?
23
Av de lärare som undervisar i teknik börjar alla, utom en, när de får barnen
i sin klass. (I dessa fall oftast i åk 4.)
Den lärare som inte börjar då är förskollärare och har i sin tjänst tagit på
sig att undervisa i teknik. Hon startar med teknikundervisningen med barn
som fyllt ett år och följer dem upp till åk 5. Hon säger: ”Att börja med
teknik så tidigt som vi gör är både roligt och spännande. Barnen kan
mycket mer än vi vuxna tror. På detta sätt tar man också med sig
arbetsglädjen från förskolan upp i skolan.”
7.8 Använder Du läromedel i teknik och i så fall vilka?
Ingen
av
de
intervjuade
lärarna
använder
sig
av
traditionella
teknikläromedel, dvs eleverna har inga egna böcker. En del av de som
undervisar har tillverkat eget materiel, ofta med hjälp av olika
experimentböcker. En bokserie som ofta förekom är Tekno:s Kul att kunna.
Dessutom använder en del skolor Tekniklådor utgivna av Beta-pedagog.
Flera av lärarna låter eleverna tillverka sina egna teknikböcker. Eleverna
får ett problem presenterat för sig, ställer en hypotes, arbetar med sina
idéer och kommer fram till ett resultat. Detta dokumenteras därefter i en
skrivbok.
Diskussionsfrågor
7.9 Vad är ämnet teknik för Dig?
24
7.9.1 Några lärarkommentarer
- Spännande och roligt. Med mer erfarenhet skulle jag själv ta tag i
tekniken mer. För mig betyder det att ta ansvar och tänka själv.
- Temadagar, vardagsteknik, broar och cyklar.
- Fysik, kemi, datorer, brandövningar, diabilder och musik.
- Vardagsteknik, cykelreparationer, skarva kontakter, konstruktioner och
brobygge.
- Problemlösning och frågeställningar t ex: - Vad tror ni händer nu?
- Roligt, upptäckarglädje, frågor utan givna svar.
- Klura och fundera.
- Pilla, greja, prova.
- Först och främst vardagsteknik.
- Vardagsteknik, att hålla cyklar i trim.
- Teknik finns runt omkring oss hela tiden, speciellt i SO-ämnena.
- Bygga och konstruera.
- Påtagligt och handfast.
- Ett sätt att utveckla skolarbetet.
- Olika typer av hjälpmedel.
Hälften av de tillfrågade lärarna har nämnt ordet vardagsteknik i sina svar.
Problemlösning och konstruktion är också termer vi stött på vid ett flertal
tillfällen. För övrigt har svaren varit lika varierande som antalet lärare vi
intervjuat.
7.10 Tycker Du att det är väsentligt med obligatorisk teknik i skolan?
På denna fråga har alla tillfrågade svarat ja, även de som inte undervisar i
25
ämnet. Några av de sistnämnda lärarna, som inte har någon
teknikutbildning, uttryckte en ovilja att undervisa i teknik. De ansåg ändå
att det är viktigt med teknik, men lämnar det helst till någon annan lärare.
Åtta lärare arbetar tematiskt med ämnet och integrerar det sålunda med de
övriga skolämnena. En lärare ansåg att det är viktigt att man, i
teknikundervisningen, inte bara gör ritningar och konstruerar modeller,
utan också låter eleverna konstruera i naturlig storlek. Detta för att de ska
få en förståelse för hur en konstruktion ter sig i verkligheten.
7.10.1 Några lärarkommentarer
- Ja, eftersom barnen allt mindre ser på när vuxna ”mekar” i hemmet. Det
är så lätt att ringa till en hantverkare, speciellt i detta området, där folk har
det gott ställt ekonomiskt.
- Ja, eftersom vi lever i ett tekniskt samhälle.
- Ja, teknikämnet måste rymma mycket praktiskt arbete. Det behöver
barnen.
- Ju förr desto bättre.
7.11 Är det tydligt vad teknikundervisningen ska innehålla?
Åtta lärare svarade ja, åtta svarade nej och två visste inte. Av de åtta lärare
som svarade nej, tyckte dock fyra att otydligheten är bra, eftersom den ger
möjlighet till friare tolkningar.
7.11.1 Några lärarkommentarer
26
- Nej, tack och lov. Som kursplanen är skriven finns det goda möjligheter
till improvisation och fritt tolkande. Ramarna finns dock.
- Som lärare kan man själv välja. Vissa moment kan dock inte misstolkas.
- Kursplanen tydlig. Vi arbetar i arbetslag och stöttar varandra.
- Nej. Förmodligen står det i kursplanen. Jag går mer efter känslan.
- Nej och därför är det svårt.
- Ja, med hjälp av litteratur.
7.12 Är det svårt att hinna med teknikundervisningen?
Nio lärare svarade ja, sju svarade nej och två visste inte. En del av de lärare
som svarade ja har som skäl angivit, att de inte prioriterar ämnet. Några av
dessa sa att de inte prioriterar tekniken därför att de anser sig ha för dåliga
kunskaper i ämnet. Andra därför att de tycker andra ämnen, som t ex
svenska och matematik, är viktigare. Många av de lärare som tycker att de
hinner med ämnet säger att de arbetar med teknik i större teman och att det
är en förutsättning för att uppnå målen.
7.12.1 Några lärarkommentarer
- På min förra skola hade vi schemalagda teknikdagar.
- Man får prioritera, ta från något annat.
- Nej, jag har elevens val en gång per vecka.
- Ja, för jag vill helst ha lite mindre grupper.
- Av en 60 minuters lektion är 15 minuter teori och resten praktiskt arbete.
- Inte i tematisk undervisning.
- Ja, det tar mycket tid.
- Ja, det är egentligen svårt att hinna med allt, så det gäller att ”styra upp”
27
så att det kommer med.
7.13 Hur vill Du att Dina tekniklektioner ska vara organiserade?
Lärarnas synpunkter redovisas nedan. Observera att ett svar inte utesluter
ett annat.
 Öppna frågor (7 st)
 Ordnat kaos (4 st)
 Laborationer, gärna i stationsform (4 st)
 Halvklass (4 st)
 Ibland könsdelat, ibland alla tillsammans (3 st)
 Individuell arbetsgång (1 st)
 Teknikhörna med veckans uppgift (1 st)
 Temadagar (1 st)
7.13.1 Några lärarkommentarer
- Stationer, med olika grupper.
- Maximum 20 elever.
- Teknikhörna med veckans uppgifter, som ska ingå i eget arbete.
- Laborationer är viktiga. 1-2:or får ingen skriftlig information. De arbetar
i stationer.
- Det är svårt här, eftersom vi inte har någon NO-sal.
- Stor frihet för barnen.
- Barnen får fundera själva och lyckas.
28
7.14 Tycker Du om att undervisa i teknik?
Fyra lärare svarade ja med stor entusiasm, elva svarade ja, två svarade nej
och en var tveksam. Fem av de tillfrågade lärarna har inte teknik i sin
grundutbildning och har heller inte deltagit i någon fortbildning. De lärare
som har utbildning i teknik har alla svarat att de tycker om att undervisa i
ämnet. Nästan alla lärare har svarat att de tycker att tiden är för knapp, men
att undervisningen annars fungerar bra och att eleverna tycker att det är
roligt.
7.14.1 Några lärarkommentarer
- Ja, det är roligt när man väcker barns nyfikenhet.
- Ja, jag tycker det är roligt med elevens val.
- Ja, det har vuxit fram.
- Nej, det är svårt.
7.15 Vilken roll tror Du att teknikundervisningen spelar i framtiden?
Här följer en sammanställning över lärarnas svar:
 Stor och betydande roll (12 st)
 Mer fortbildning, annars svårt (3 st)
 Som del av annat skolarbete (2 st)
 Datorkunskap större än teknikundervisning (1 st)
Flera lärare har svarat att NO/Teknik måste få större plats i de lägre
åldrarna. En lärare sa: - Om det ska vara någon mening med dessa ämnen
29
på låg- och mellanstadiet, måste eleverna tycka att det är roligt.
7.15.1 Några lärarkommentarer
- Jag tror att teknikundervisningen kommer att bli viktigare i framtiden.
Den blir mer och mer komplicerad. Vi måste akta oss för att göra det för
krångligt. Det är bättre att hålla det enkelt, så att vi inte skrämmer barnen.
- Den borde spela en större roll än idag, men det finns många hinder.
- Jag tror att den kommer bli sammankopplad med något annat ämne, mer
som ett tema.
- Den kommer få ännu högre status, speciellt i högstadiet.
- Viktigt för flickornas skull.
- Man måste kunna fixa lite grejor hemma, så det är viktigt.
- En större roll. Det man bygger ska finnas länge och därför är det viktigt
att konstruktionen är både estetisk och hållbar. Dessutom måste man
fundera över miljöpåverkan.
- Stor roll. Annars blir skolarbetet för teoretiskt. Vi måste se till att få in
mer praktiskt arbete så att inlärningen sker på olika sätt. (Att de olika
intelligenserna tas till vara.)
- Datan spelar större roll. Tekniken måste finnas, men hur?
- Utan särskilda fortbildningsinsatser förblir det nog som nu, dvs alltför lite
undervisning och troligtvis för sent i årskurserna.
8 Slutdiskussion
Under 80-talet, då tekniken enligt Lgr 80 låg i block som kallades
NO/Teknik, blev det populärt med fortbildning inom dessa områden. Detta
var första gången som teknik var ett obligatoriskt ämne i grundskolan och
det var dessutom tänkt att nå alla elever - både pojkar och flickor.
Fortbildningarnas innehåll varierade, men de fick ofta en naturvetenskaplig
30
karaktär, snarare än en teknisk sådan.
I slutet av 80-talet och i början av 90-talet kallades dessa för NOfortbildning eller NO/Teknikfortbildning och var främst tänkta som
kompletteringsfortbildning för låg- och mellanstadielärare. Bristen på
utbildade NO-lärare började då synas, främst med tanke på Lgr 80 och dess
synliggörande av dessa ämnen.
I vår undersökning kom vi fram till att alla lärare, utom en, var intresserade
av att få fortbildning i teknik. Den lärare som angav att han inte ville ha
fortbildning gjorde det därför att skolan redan anställt många lärare med
den inriktningen. En förklaring som kan verka fullgod, men vi tycker att
det kan ifrågasättas varför läraren inte vill fortsätta att utvecklas i sitt yrke.
En fortbildning i teknik som bygger på tankarna i Lpo 94 är utvecklande,
inte bara vad gäller tekniken utan också vad gäller andra ämnen som lätt
kan
kopplas
till
ämnet
teknik, t.ex
historia, svenska och
de
naturvetenskapliga ämnena.
Till skillnad från ovanstående skola har de flesta skolor vi besökt tyvärr
inte så många lärare med NO/Teknik- kompetens, men de försöker ändå
arbeta med teknik. Fem av de intervjuade lärarna har varken
grundutbildning eller fortbildning i teknik. Några av dem har däremot ett
brinnande intresse för ämnet. Dessa lärare har alla uttryckt en vilja att få
förkovra sig i tekniken och då främst den teknik de kallar
”klassrumsteknik”, dvs övningar där de använder enkla hjälpmedel som
toarullar, mjölkkartonger, blomsterpinnar mm.
Tio av de lärare vi intervjuat har inte blivit erbjudna fortbildning i teknik.
31
Samtliga som har fått fortbildning har fått det under 90-talet. Detta kan
kanske förklaras med att Lpo 94 är den första läroplan där ämnet teknik
har en egen kursplan.
I sin bok Puls Teknik 4-6 (Natur och Kultur, 1998) säger Staffan Sjöberg
om behovet av fortbildning i teknik att ”den brist som gör sig påmind är i
själva verket inte bristen på mångfald utan bristen på struktur, ett centralt
stoff, en minsta gemensamma nämnare, något som kan ligga till grund för
teknikundervisningen i den obligatoriska skolan.” Vi tror att detta
framförallt gäller de lärare som inte har teknik i sin grundutbildning. De
har aldrig fått ämnet definierat för sig och då kan det vara svårt att hitta de
röda trådarna som gör att tekniken förankras i det övriga skolarbetet.
Eftersom det ofta pratas om stressen i skolan är det extra viktigt att man
som lärare finner struktur och sammanhang i arbetet. Genom att se
sambanden mellan de olika ämnena i skolan tror vi att man också kan
känna en lättnad i planeringen och uppnåendet av de av riksdagen satta
målen.
Ett sätt att göra detta är att arbeta tematiskt. Det finns en mängd teman där
man kan hitta nästan alla traditionella skolämnen. Några exempel är kända
uppfinnare, ortens arbetsplatser, transportmedel m fl. Listan kan göras
lång. Vi tror dock att det viktiga är att utgå från elevernas egna intressen
eller frågeställningar. Det är där man hittar den riktiga drivkraften och
lusten till arbete och det är under sådana förutsättningar eleverna kan
tillgodogöra sig ny kunskap och vidga sina referensramar.
Växa
i
lärande,
läroplan
för
barn
och
unga
6-16
år,
Utbildningsdepartementet (1997), tar upp leken som en mycket viktig del i
32
skolarbetet. Också här ser vi stora möjligheter inom ämnet teknik. Genom
att eleverna själva och med hjälp av handledning studerar teknik,
undersöker, funderar och provar för att sedan komma fram till en lösning
leks kunskapen in.
Tretton av de arton tillfrågade lärarna anser att den obligatoriska tekniken
finns med i deras undervisning. Det är dock stor skillnad på vad de tycker
att ämnet teknik är. Vid våra intervjuer upptäckte vi bland annat att ordet
”vardagsteknik” hade olika innebörd för olika lärare. Det var allt från
magnetism (som egentligen tillhör fysiken) till reparationer av cyklar.
Vardagstekniken är en viktig del i teknikundervisningen, men den måste få
finnas i ett sammanhang och inte som en lösryckt bit, bara för att ämnet
teknik numera är obligatoriskt.
Många lärare tror också att de måste äga alla rätta svar när de arbetar med
teknik. Målen måste givetvis vara tydliga, men vägen till dem kan gå på en
mängd olika sätt och dessutom kan de flesta tekniska funktioner utvecklas
och förskönas. Vi tror att det är viktigt för eleverna att få försöka, kanske
misslyckas, försöka igen o.s.v. för att bevara sin nyfikenhet och utveckla
sin kreativitet. Det är då förståelsen och också glädjen kring ämnet infinner
sig.
En del av de lärare som angivit att de arbetar med teknik verkar endast se
sin personliga insats som viktig och inte vad eleverna får. Visst undervisar
dessa lärare i teknik, men då gäller det inte för alla barn. I flera av dessa
fall har läraren elevens val på sitt schema, som då ofta kallas experiment.
Det är sant att de elever som valt detta får lite teknik, men hur är det med
alla de elever som valt något annat? Vi frågade en lärare som undervisar i
33
NO/Teknik i elevens val om detta. Han svarade: - På den här skolan får de
ingen teknik.
De traditionella teknikläromedlen är främst riktade till högstadiet, då
teknik fanns som eget ämne endast på detta stadium före Lpo 94. Idag
finns dock en rad nya läromedel i teknik och gemensamt för dem alla är att
där finns tips och idéer att hämta. Två helt nya läromedel är Puls Teknik åk
4-6 av Staffan Sjöberg (Natur och Kultur, 1998) och Teknik - dess
utveckling och betydelse för natur, samhälle och individ av Bosse Sundin
och Kaj S. Norderyd (Acteno Utbildning, 1998), två bra läromedel som vi
varmt kan rekommendera. Ett tredje är Försök med teknik av Hans
Norqvist och David Powell (Almqvist och Wiksell, 1997) och ett fjärde är
Skapande teknik av Witold Rogala (Ekelunds förlag AB, 1997). De två
sistnämnda
är
en
form av
lärarhandledningar
med
förslag
på
lektionsplanering och praktiska övningar. Båda är omfattande och kan
användas i skolåren F-6.
På två av de skolor vi besökte fanns nyanskaffat No/Teknikmateriel, men
det var inte uppackat. Här hade man alltså satsat på läromedel, men frågan
är om intresset hos lärarna verkligen finns. Vem köpte in dessa läromedel
och varför är det ännu inte uppackat? Vi kan bara gissa oss till svaren, men
en förklaring skulle kunna vara att någon har känt ett ansvar för att
teknikundervisningen skulle komma igång, men att tiden inte har räckt till
eller att rädslan för att ge sig på något nytt och oprövat har tagit ut sin rätt.
Det framgick vid våra intervjuer att alla tillfrågade lärare tyckte att det var
väsentligt med obligatorisk teknikundervisning, men många av dem såg
tyvärr endast hinder, såsom för små lokaler, för stora klasser, för lite
materiel, tidsbrist, otillräcklig utbildning, istället för att se möjligheterna
34
med tekniken. Om inte förutsättningarna ändras kommer dessa lärare
förmodligen inte att undervisa i teknik, trots att ämnet är obligatoriskt.
Har en lärare ett genuint intresse av att undervisa i teknik, verkar det dock
som om de yttre omständigheterna inte spelar någon roll. Läraren
undervisar ändå och en sådan lärare sprider säkert mycket större entusiasm
kring ämnet än en som gör det för att hon/han måste.
Till
vår
förvåning
hittade
vi
inget
samband
mellan
lärarnas
grundutbildning och deras intresse för teknik. Det verkade snarare som om
intresset styrde undervisningen i högre grad än lärarnas utbildning.
I Lpo 94 har, som tidigare sagts, ämnet teknik blivit ett eget ämne även i
skolåren 1-6 och inte som tidigare från och med år 7. Vi tror att det är
mycket viktigt, speciellt för flickorna, att kontakten med teknik sker så
tidigt som möjligt. Man har gjort studier på pojkars och flickors respektive
mognad och funnit att flickornas spatiala förmåga avtar i och med
pubertetens inträde. Detta belyses ytterligare av Sten Levander i
nedanstående citat från en artikel i Visst är vi olika (1993):
I samband med puberteten sjunker blodflödet och ämnesomsättningen i hjärnan till
hälften av den tidigare nivån. För att effektivisera och ekonomisera hjärnans arbete
sker också en ”storstädning” bland de billiontals förbindelserna mellan de enskilda
nervcellerna………..Förmågan att automatisera komplicerade intellektuella och
motoriska färdigheter har förlorats. Inlärningen måste ske på ett annat och mer
mödosamt sätt. Flickor kommer in i puberteten 1-2 år tidigare än pojkar, och
nedgången
i
hjärnans
ämnesomsättning
och
”storstädningen”,
d
v
s
effektiviseringen av hjärnans arbete kommer alltså tidigare. De förlorar därmed sin
förmåga till denna speciella inlärning tidigare än pojkarna. Längden av den tid
som detta ”inlärningsfönster” är öppet är densamma för båda könen, men
35
tidpunkten för ”öppning och stängning” skiljer sig åt………..Därför måste skolan
utnyttja inlärningsfönstret så effektivt som möjligt, för bägge könen………..När
man i högstadiet börjar träna färdigheter som höger hjärnhalva är bättre på (och
som pojkar primärt har mer fallenhet för), då har flickornas inlärningsfönster redan
stängt, medan pojkarna fortfarande har några år kvar. På så sätt förstärker skolan
de begåvningsskillnader som redan finns inbyggda i vår biologi. Resultatet blir
mycket stora könsskillnader i tekniskt-naturvetenskaplig kompetens och stora
skevheter i yrkesval i vuxenlivet.
De flesta lärare vi intervjuat (12 st) har uttryckt att de i framtiden tror på en
större betydelse och vikt av teknikundervisning än idag. Detta på grund av
att vi varje dag matas med tekniska produkter och system. För att hänga
med i den snabba utvecklingen kommer vi att behöva kontinuerlig
fortbildning.
I NOThäfte nr 13 (1998), kan man läsa att ”Människan och intresset för
ämnena är högt hos eleverna i de lägre åldrarna men det sjunker stadigt
med stigande ålder. Elevernas förmåga att tänka abstrakt motsvarar inte
fullt de krav på abstraktionsförmåga som finns på högstadiet och
gymnasiet.”(s 14)
I Växa i lärande, står det bland annat att följande mål ska uppnås:

att varje individ känner till och förstår grundläggande begrepp och
sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga
och humanistiska kunskapsområdena.

att varje individ känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår
grundläggande ekologiska sammanhang.
Det står också att ”alla som arbetar i skolan skall bidra till att motverka
sådana begränsningar i elevens studie och yrkesval som grundar sig på kön
eller social eller kulturell bakgrund.”
36
Allt detta tycker vi tyder på att ämnet teknik även i framtiden kommer att
ha en mer framstående roll i skolarbetet. Det är också tydligt att ämnet
måste komma in tidigt i undervisningen. Dessutom måste den förankras i
den verklighet samhället erbjuder för att eleverna ska kunna se samband
mellan skola och samhälle och senare i livet också göra sitt yrkesval. Vi
tycker att teknikämnet bjuder på ypperliga möjligheter till detta bland
annat genom tematiska studier som rör historia och samhällsvetenskap.
8.1 Tekniken i framtiden
Vi kommer även i framtiden att behöva innovationer för att förbättra våra
livsvillkor. Denna teknik kommer förmodligen att vara svårare att utveckla
än vad vi hittills varit vana vid. Dels blir tekniken alltmer förfinad och
komplicerad, dels måste den vara ekologiskt försvarbar.
Vi måste hela tiden ta ställning till krav från omgivningen. I en sådan
situation blir vi förmodligen tvingade att se över kompetensen hos de som
utvecklar teknik och som beslutar om ny teknik. När ett miljöproblem
uppdagas kan det ibland ta upp till tjugo år innan politiker börjar diskutera
det. Innan problemet blir åtgärdat kan det gå några tiotal år till. Det säger
sig självt att under den tiden kan miljöförstöringen bli så allvarlig att
jämvikten inte kan återställas. För att påskynda denna process måste helst
alla medborgare få ökade kunskaper i naturvetenskapliga och tekniska
frågor.
Om detta står det i ett kommentarmaterial till Lgr 80 utgivet av
Skolöverstyrelsen (1990) kallat Om undervisningen i orienteringsämnen.
37
Kanske vore det med hänsyn till grundskolans syfte och elevernas motivation ett
bra grepp om all undervisning i de naturorienterade ämnena i högre grad tog sin
utgångspunkt i teknik och ekologi. Den tid som läroplanen anger för teknikämnet
borde därvid i högre grad uppfattas såsom minst två timmar – och högst femton
timmar. Undervisningen skulle då som nu hämta en stor del av sin kunskap från
ämnena fysik, kemi och biologi, men dessa skulle i mindre grad styra
undervisningens uppläggning. Med ett sådant betraktelsesätt är det lättare att mera
kontinuerligt och i relevanta sammanhang ge kunskaper om de spänningsfält
mellan människan, teknik och de livsnödvändiga balanserna som t ex
miljöfrågorna befinner sig i. En sådan undervisning skulle säkert även öka intresset
för fortsatta tekniska och naturvetenskapliga studier hos flertalet elever.
Detta är skrivet efter Lgr 80:s tillkomst. Med Lpo 94 känns det som om
undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena kommit närmare detta
synsätt.
9 Avslutning
38
Under arbetets gång har vi kommit till insikt om hur teknikundervisningen
fungerar på en rad olika skolor. Det finns en stor optimism bland lärare vad
gäller ämnet, men också en viss osäkerhet. Vi tror att behovet av
fortbildning är stort för att lärare skall känna sig trygga i undervisningen.
Detta gäller speciellt de lärare som varken har teknik i sin grundutbildning
eller fortbildning i ämnet, men det gäller också de som har utbildning. En
stor del av dessa lärare har uttryckt en vilja att utveckla sin undervisning i
ämnet.
Vi vill tacka alla de lärare som tagit sig tid att svara på våra frågor. Vi vill
också tacka Thomas Ginner på Skolverket som kom med många värdefulla
synpunkter när vi utformade våra frågor. Sist, men inte minst, vill vi tacka
vår handledare Maria Sandström som tålmodigt läst och kommenterat vårt
materiel.
39
Litteratur
Ekborg, P., Sandström, M., Tekniken i grundskolan- tankar kring ett
regionalt nätverk för lärare, Lärarhögskolan i Malmö (1997).
Gisselberg, K., Lindberg, D.H., Sjöberg, G. Vad gör vi med
tekniken?(1984).
Grundskolan- Kursplaner Betygskriterier, Skolverket (1996)
Kursplaner för grundskolan, Lpo 94, Utbildningsdepartementet (1994)
Lekvall, P., Wahlbin C.; Information för marknadsföringsbeslut, IHM
Förlag AB, Göteborg (1993).
Levander, Sten; Biologiska skillnader i intelligens mellan könen förstärks i
den svenska skolan, artikel i Visst är vi olika, Utbildningsdepartementet
(1993)
Lgr 69- Läroplan för grundskolan- Allmän del, Utbildningsförlaget (1969).
NOThäfte nr 13, Man kan om man vill, Skolverket, Högskoleverket (1998)
Riis, Ulla; Teknik- för alla?, Universitetet i Linköping (1989)
Sjöberg, Staffan; Puls Teknik 4-6, Natur och Kultur (1998).
Om undervisningen i orienteringsämnen, Kommentarmaterial Lgr 80,
40
Allmänna förlaget (1991).
Växa i lärande- förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år,
Utbildningsdepartementet (1997).
Lpo 94- Lpf 94, Läroplan för det Obligatoriska Skolväsendet,
Utbildningsdepartementet (1994).
41