Teknik – ett ämne för alla Examensarbete HT 98 Författare Maria Brooks och Gitte Nählinder Handledare Maria Sandström Förord Det fantastiska med teknik är att det är ständigt närvarande. Både närmiljön och resten av världen innehåller teknik på ett eller annat sätt. Allting som görs och används är av teknisk art. Någon har en gång kommit på hur en sak görs bäst. Till och med att knyta ett skosnöre är ett litet tekniskt arbete. Man konstruerar ju en knut. För att känna sig teknisk behöver man inte ta över någon annans idé. Gärna låta sig inspireras, men det viktigaste av allt är att man gör saker samtidigt som man tänker på hur man tror de skulle göras bäst. Lösningarna är inte alltid givna, utan man finner dem under arbetets gång. Det är där teknikundervisningen tar form i skolan, i alla fall den form vi ser. Eleverna bör få förståelse för vissa grundläggande tekniska principer. De mekaniska momenten kan sedan praktiseras på de mest skilda konstruktioner och tankesätt. Det viktiga är att eleverna ser på sin omgivning med nya ögon och hittar tekniken runt omkring dem. Där kan en helt ny värld öppna sig. Framförallt lär sig eleverna att bli lite uppfinningsrika. Att kunna lista ut hur något är uppbyggt eller ska byggas är oerhört tillfredsställande och gör att de gärna arbetar vidare. 1 Denna känsla tror vi är mycket viktig, även för inlärningen av andra ämnen. Det viktiga är att alla ska få möjlighet att lyckas och att känna sig stolta och nöjda med sitt arbete. Ämnet teknik bjuder på många sådana möjligheter och dessa känslor kan sedan överföras på andra ämnen. Tekniken finns överallt, så varför inte låta den genomsyra hela skolarbetet? 1 Syfte och problembeskrivning Syftet med det här arbetet har framförallt varit att ta reda på om lärare arbetar med teknikämnet och i så fall hur de gör det. Vi har också lagt stor vikt vid lärarnas önskemål om eventuell fortbildning i ämnet. Vi utgick ifrån följande frågeställningar: Finns det teknikundervisning på alla undersökta skolor? Har de lärare som undervisar i teknik någon utbildning/fortbildning i ämnet? Hur ser lärarna på teknikundervisningen? Finns det något samband mellan intresse, utbildning och den undervisning lärarna bedriver i ämnet? Finns det intresse för fortbildning i teknik bland lärarna? 2 2 Bakgrund Under vår slutpraktik noterade vi att många lärare i klasserna 1-7 inte undervisar i teknik. Vi tyckte det var oroande, då teknik i Lpo 94 tilldelats en tydlig plats med egen kursplan. Vi är båda mycket intresserade av teknik och därför föddes tanken på att ta reda på mer om hur lärare funderar kring och arbetar med ämnet. 2.1 Definition av teknik Ofta hör man att teknik är detsamma som tillämpad naturvetenskap, men detta ger inte en fullständig bild. Teknik måste istället ses som det samlande begreppet för de metoder människan har använt och använder för att förbättra sina levnadsvillkor. I ett historiskt perspektiv är naturvetenskap en mycket ung, medan teknik i form av lösningar och utveckling av lösningar på praktiska och teoretiska problem har funnits så länge människan har funnits på jorden. Tidigt lärde människan sig att använda sina händer, som hon plockade bär och jagade med. Hon blev 3 sedermera bofast och kunde då, förutom att jaga, även livnära sig på åkerjorden och boskap. Till lantbruket behövdes redskap för att underlätta arbetet. Verktygen och metoderna prövades och förnyades ständigt. Några små justeringar har krävts och sen har ett nytt användningsområde ”uppfunnits”. Det tog lång tid och var oftast mödosamt att förfina metoderna, men kunskapen man vann därur är ett resultat av människans kreativitet. 3 En jämförelse mellan de olika läroplanerna Även om teknik inte funnits som eget ämne, har teknikmoment förekommit ända sedan folkskolans dagar. Fysikundervisningen hade oftast en praktisk inriktning. Detta framgår av följande citat ur 1955 års undervisningsplan för folkskolan (citat ur Ulla Riis, Teknik – för alla!, 1989): Undervisningen bör särskilt de första åren anordnas så, att den låter lärjungarna få utlopp för sitt verksamhetsbegär genom självständigt utförande av lätta arbetsuppgifter. Därför bör elevlaborationer förekomma, i den mån det är möjligt. Dessa kan ibland avse tillverkning av enkla apparater…......Elektriska apparater och maskiner, företrädesvis sådana som används i hemmet, såsom lampor, kokplattor, strykjärn, dammsugare, elektriska spisar bör demonstreras och förklaras. Mycket av folkskolans praktiska och allmänbildande undervisningstraditioner fick stryka på foten för realskolans mer teoribaserade undervisning i samband med övergången till enhetsskola och sedemera grundskola. Enhetsskolan skulle utgöra en skolform för påföljande skolstadier. Dessa stadier bestämde innehållet som enhetsskolan förväntades lära ut. Lärarutbildningarna för de lägre årskurserna har länge 4 följt folkskolans praktiska inriktning, medan utbildningarna för högstadielärarna följt den tidigare utbildningen för läroverkslärare. Naturligtvis har dessa skillnader präglat och medfört olika syn på undervisning och uppläggning av skolarbetet på de skilda stadierna. 3.1 Lgr 62 Redan i Lgr 62 kan man se ett önskemål om samordning mellan ämnena: Även vid undervisningen på högstadiet bör man emellertid sträva efter att både kursinnehåll och lärogång i biologi, fysik och kemi samordnas så fullständigt som möjligt, för att sammanhang skall uppnås och tid sparas. 3.2 Lgr 69 I denna läroplan infördes teknik som ett tillvalsämne på högstadiet. I arbetet med Lgr 69 var tanken att man, bland annat via tillämpningar och konkretiseringar inom tillvalsämnet teknik, skulle skapa förståelse och ett ökat intresse för tekniska och naturvetenskapliga studier. Vi levde då i ett samhälle som präglades av ekonomisk tillväxt och stor optimism. Tyvärr tvingades man efterhand konstatera att denna förväntade effekt i många fall uteblev, bland annat därför att teknik så gott som uteslutande valdes av pojkar som sedan läste verkstads- eller fordonsteknisk linje på gymnasiet. 5 3.3 Lgr 80 Läsåret 1982/83 infördes teknik som ett nytt obligatoriskt ämne på samtliga stadier i den svenska grundskolan. Det ingick som en del av den samlade NO-undervisningen. De tre främsta motiven var följande: 1. att öka intresset för teknik och naturvetenskap. 2. att åstadkomma en starkare förankring av skolarbetet i den verklighet eleverna har erfarenhet av. 3. att utveckla arbetsformer som erbjuder en bättre samverkan mellan teori och praktik. Riksdagen ville markera grundskolans roll som en obligatorisk bottenskola: Inom grundskolan ges ingen utbildning som syftar till speciella yrken. De kunskapsområden som skall behandlas skall vara av grundläggande betydelse, oavsett kommande verksamhet. Skolan skall därför bland annat ge eleverna insikt i …naturvetenskap och teknik, …. Kunskaper som är av betydelse för vardagslivet skall spela en stor roll. (Lgr 80, s 15) Motivet för allmänbildning: Eleverna skall få kunskaper om den tekniska utvecklingen och om hur tekniken kan förändra vår tillvaro, påverka arbetsförhållanden och sysselsättning och inverka på vår miljö. Därigenom skall de få bättre förutsättningar att förstå, kritiskt granska och aktivt ta ställning till olika problem i det tekniskt komplicerade samhälle vi lever i. (Lgr 80, s115) Avsikten med att införa teknik var att undervisningen skulle bli mer konkret och mer effektiv. Intresset för teknik och naturvetenskap förväntades nu öka hos flertalet elever. 6 Ett annat skäl för att införa teknik som ett obligatoriskt ämne var flickornas förhållande till teknik och naturvetenskap. Jämställdhetsskäl talade för en förändring. Våra attityder grundläggs tidigt. För att få en långsiktig effekt måste insatser göras så tidigt som möjligt och sen följas upp genom hela skolsystemet. Det var inte helt enkelt att infoga ett ”nytt” ämne utan egen identitet i den övriga gruppen naturorienterande ämnen. För undervisningen på låg- och mellanstadierna fanns dock goda möjligheter att samordna ämnena. Införandet av mer praktiska moment verkade inte medföra några hinder. Lärarna på låg- och mellanstadierna ansåg redan att de arbetade mycket praktiskt. I Lgr 80 märker man att de nödvändiga tekniska och naturvetenskapliga kunskaperna sätts mer i centrum. Människans och naturens (allt levandes) behov känns centralt och genomsyrar läroplanen. Ett av skälen till att man ville få flickorna mer intresserade av teknik var att man hoppades att den tekniska utvecklingen och den ekologiska medvetenheten också skulle ses ur ett kvinnligt perspektiv. Enligt tradition har det oftast varit män som utsatt våra ekologiska system för stora påfrestningar. Läroplanen syftade alltså till att få fler kvinnor insatta i problematiken. Det undersökande arbetssättet löper som en röd tråd genom hela läroplanen och tillkomsten av ett obligatoriskt teknikämne kunde ses som ett uttryck för samma strävan. Eleverna tillägnar sig kunskaper och färdigheter även utanför skolan. Redan då de kommer till skolan har de kunskaper och erfarenheter, men också vetgirighet och nyfikenhet. Skolan måste i sitt arbete knyta an till detta. (Lgr 80, s 14) 7 Studiet av orienteringsämnen får inte bli ensidigt teoretiskt. I dem bör finnas inslag av exkursioner, studiebesök, och/eller fältarbete, i förekommande fall även av experiment, laborationer och praktiskt arbete. Arbetsmetoderna bör variera och komplettera varandra. ( Lgr 80, s 113) Kunskaper om naturvetenskapens och teknikens roll för samhällsutvecklingen ser man inte tydligt. På ett ställe kan man dock läsa: Genom ett historiskt perspektiv bör eleverna få kunskap om naturvetenskapens roll för utveckling av vårt nuvarande samhälle och vår levnadsstandard. (sid 16) Om datorerna, som då var en tämligen ny företeelse, står det så här i Lgr 80:s matematikkursplan för högstadiet: Alla elever bör orienteras om användningen av datorer i samhället och om den snabba utvecklingen på området. Speciellt gäller det att eleverna inser att datorn är ett tekniskt hjälpmedel som styrs av människor. 3.4 Lpo 94 Teknikämnet byggs upp av fem centrala frågeställningar och perspektiv: Utvecklingsperspektivet:…”den tekniska utvecklingens drivkrafter respektive effekter på individ, samhälle och natur studeras i ett historiskt perspektiv… Människa- teknik –natur: behandlar ”relationen mellan mänskliga behov och teknik”… Teknikens uppgifter: ger ”eleverna verktyg att analysera teknikens roll och funktion…omvandla, lagra, transportera samt kontrollera, styra och reglera” 8 Komponent- systemperspektivet: ”Genom att studera enskilda tekniska föremål och deras infogning i komponent- redskap/maskinsystem kan eleverna få viktiga insikter om teknikens speciella karaktär och villkor” Konstruktion och verkningssätt: ”Teknikens problemlösande karaktär, som den kommer till uttryck i systematiskt utvecklingsarbete, från problemidentifiering till konstruktion och utvärdering behandlas.” Synen på teknik har ändrats och fått en mycket tydligare struktur och utformning i och med Lpo 94. Eleverna uppmuntras att konstruera sin egen kunskap. Den finns och har utvecklats i något speciellt sammanhang och skall fungera som ett verktyg. Kunskapen ska känns meningsfull och vara användbar. Vad gäller målen, som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret, står det bl a att de ska…”kunna, med handledning, planera och utföra enkla konstruktioner.” Det berörs inte i Lgr 80. Däremot betonas hemmets teknik på ett sätt som inte sker i den nya läroplanen. En del av högstadiets mål i Lgr 80:s område ”människans verksamhet” skulle man kunna tillämpa redan i de lägre årskurserna enligt Lpo 94. Detsamma gäller synen på datorer. 3.5 Sammanfattning läroplaner Teknikämnet i Lgr 80 blev inte så lyckat eftersom det inte fick någon klar struktur. Detta medförde att lärarna kände sig villrådiga. Fortbildningen på fem dagar visade sig inte räcka för att alla barn skulle få den allmänbildning, som de utlovats. I Lpo 94 finns de yttre förutsättningarna. 9 Läraren måste vara väl förtrogen med ämnet och dessutom ta ansvar för det. 3.6 Läromedlens roll i undervisningen Enligt tradition har läromedlen fått vara det som bestämde innehållet i undervisningen. De bestod ofta av en komplett beskrivning av det kunskapsinnehåll som skulle förmedlas inom ämnet. Inom de olika sekvenserna skulle man kunna se en begreppsstruktur. Till de flesta läromedlen hörde någon form av arbetshäfte för eleverna. Funktionen var att sätta eleverna att bearbeta det lärostoff som ingick i den aktuella undervisningssekvensen. Arbetshäftena sparade tid för lärarna. Oftast fanns ingen annan material utöver läromedlet och arbetshäftet för att sysselsätta en hel skolklass. Idag har många traditionella läromedel förlorat sin styrande roll i skolundervisningen. Den skillnad i mognad som elever har i åldersblandade klasser bidrar förmodligen till det ändrade synsätt på kunskapsinhämtning, som råder idag. Eleverna åläggs ett större ansvar att söka fakta och inhämta kunskap än som var brukligt förr. 10 4 Tidigare forskning om NO/Teknik ”Man kan om man vill” är ett NOThäfte utgivet av Skolverket och Högskoleverket (1998) som redovisar en undersökning om lärares och skolledares syn på NO/Teknik- problematiken. Den fråga man ställt sig är varför intresset för naturvetenskap och teknik är så litet bland ungdomar idag. I inledningen står det bland annat: Sverige behöver fler naturvetare och tekniker. Hela utbildningsväsendet måste satsa hårdare på att öka rekryteringen och se till att elever och studenter i utbildningen fullföljer sina studier. Om inte grundskolan har teknikutbildade lärare som börjar arbeta med ämnet i de lägre åldrarna, försvåras rekryteringen vid ett senare stadium. Detta har under en tid märkts bland annat vid rekryteringen till lärarutbildningarna, där man inte lyckats fylla sina platser på Grundskollärarlinjens Ma/NO-inriktning. 11 26 lärare och skolledare i hela landet är intervjuade i ovanstående undersökning. Vad undersökningen lett till är i korthet följande: I grundskolan har arbetssättet förändrats från ett mer traditionellt lärande, till ett undersökande lärande, med en mer handledande roll för läraren. Ett glapp har uppstått mellan grundskolan och gymnasiet, då man i gymnasiet inte arbetar undersökande i samma utsträckning som i grundskolan. Skolledare och lärare på gymnasiet känner stor misstro till de ämneskunskaper de lärare som undervisar i skolåren 4-6 har. Eleverna tappar intresset för NO och teknik med stigande ålder. NV-programmet på gymnasiet uppfattas som svårt. De flesta lärare och skolledare anser att alla elever har vad som krävs för att lära sig den naturvetenskap och teknik som behövs för att få förståelse för skeenden i vår omvärld. En del lärare upplever det som ett problem att arbetsmarknadens behov inte kan täckas av utbildad arbetskraft, medan andra hävdar att det inte går att förutse hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut. Skolverket har under vårterminen 1998 också genomfört en undersökning som kallats Hur står det till med den obligatoriska tekniken i skolan? Resultatet av denna undersökning kommer att offentliggöras under vårterminen 1999. En annan undersökning är gjord av Per Ekborg och Maria Sandström på Lärarhögskolan i Malmö. De har bland annat intervjuat ett antal lärare och skolledare vid skolor där studerande vid grundskollärarprogrammet har 12 genomfört sin praktik. Undersökningen handlar om hur det nya teknikämnet enligt Lpo 94 uppfattas. En rektor har svarat att han vill se helheter i undervisningen och vill därför inte dela på NO- ämnena och tekniken. En högstadielärare har svarat att det endast är NO- lärarna som undervisar i teknik. Ämnet är alltså inte integrerat med de övriga skolämnena. Resultatet är redovisat i häftet Tekniken i grundskolan – tankar kring ett regionalt nätverk för lärare (1997). 5 Metod Innan vi bestämde oss för vilken typ av undersökning vi skulle göra, fick vi god hjälp av boken Information av marknadsföringsbeslut (1993) skriven av Per Lekvall och Clas Wahlbin. Kvantitativa studier är sådana där det insamlade materialet uttrycks i sifferform (kodas) och på ett meningsfullt sätt kan analyseras. En kvalitativ undersökningsmetod är mindre strukturerad på förhand och därför mer lämpad för undersökningar med explorativ inriktning. Analys och tolkning i en kvalitativ undersökning är av mer subjektiv karaktär. Fördelen med personliga intervjuer är följande: låg risk för bortfall, god kontroll på vem som svarar, god kontroll på miljön de befinner sig i, stor flexibilitet i utfrågningen, inga begränsningar av möjliga frågetekniker, 13 goda möjligheter att ställa kunskapsfrågor, det går ganska snabbt. Nackdel med det samma är att administrationen av fältarbetet är svårt. Vi har sammanställt en enkät med 15 frågor. Somliga frågor är av personlig art och kan därför tolkas på många sätt. Vad lärare tycker i skilda frågor är helt beroende av vilken erfarenhet de har, vilken utbildning de har och sist, men icke minst, deras personliga läggning. Vi har träffat många lärare med skiftande bakgrund, olika utbildningar och i blandade åldrar. Under intervjutillfällena har vi mycket medvetet låtit bli att ställa några ledande frågor. Tyvärr var ju ändå situationen sådan det kan ha påverkat deras svar. Vi insåg från början att svaren vi förmodade att vi skulle få, inte skulle vara alldeles lätta att analysera. Det visade sig också vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att sätta variabler på svaren. Som undersökare ville vi vara så neutrala som möjligt, så att vi inte fick några ”önskade” svar. Vår undersökning är därför kvalitativ, med några kvantitativa inslag. Sammanlagt har vi intervjuat 18 lärare på 16 skolor. Alla intervjuer har gjorts med lärare i årskurserna 4-6 . Vi har inte medvetet försökt komma i kontakt med lärare i spridda åldrar eller lärare med olika erfarenhet. Slumpen har fått avgöra även vad det gäller könsfördelning och vilken utbildning lärarna haft. Lärarnas ålder är mellan 23-54 år. Utbildningarna lärarna har representeras av är folkskollärare (3 st), mellanstadielärare (7 st), Sv/SO-lärare (en 1-7 och en 4-9), Ma/NO-lärare (4 st) och förskollärare (2 st). Vi har intervjuat lika många män som kvinnor. Deras lärarerfarenhet sträcker sig från ett år till 32 år. 14 Intervjuerna är utspridda i södra Skåne, då vi inte haft möjlighet att färdas några längre sträckor. Resultatet tror vi ändå kan gälla generellt för Skåne. Följande kommuner och antal skolor i varje, har vi besökt: Lund; tre skolor, Malmö; en skola, Skurup; fyra skolor, Staffanstorp; en skola, Trelleborg; två skolor, Vellinge; tre skolor, Ystad; två skolor. Vi har blivit väl mottagna av alla skolor och platscheferna har varit intresserade av vårt arbete. 6 Enkätpresentation 6.1 Har Du teknik i Din grundutbildning? Lärarutbildningarnas innehåll och form kan se väldigt olika ut på olika utbildningsorter. Den nuvarande grundskollärarutbildningen startade höstterminen 1988, men många lärare i dagens skola har en äldre utbildning där teknik inte har varit möjligt att studera. Vi misstänker att det finns många klasslärare som saknar teknik i sin grundutbildning och vill därför ta reda på om så är fallet. 15 6.2 Har skolledningen föreslagit/erbjudit kollegiet teknikfortbildning? Enligt Lpo 94 finns teknik som ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. Vi undrar därför om ledningen på de olika skolorna föreslagit sin personal fortbildning i ämnet. 6.3 Har Du deltagit i någon teknikfortbildning? Enligt Ulla Riis, Teknik - för alla? (1989) togs initiativ till fortbildning i naturvetenskap och teknik redan 1977. Tanken var att den, efter fem år, skulle omfatta drygt var tredje klasslärare. Vidare framgår att denna utbildning startade hösten 1980. Möjlighet till fortbildning har därför funnits länge. Betyder det att många lärare också har deltagit i fortbildning i NO/teknik? 6.4 Är Du intresserad av att få fortbildning, alternativt mer fortbildning i teknik? Vi vill undersöka om det finns intresse bland lärare att fortbilda sig i teknik. 6.5 Är ämnet teknik inskrivet i Ditt schema? Vilken plats får tekniken i undervisningen i förhållande till de andra NOämnena? Har ämnet en given plats på bestämda timmar varje vecka? 16 6.6 Känner Du att teknik finns med i Din undervisning? Ämnet kan behandlas även om det inte är inskrivet i schemat. En del lärare kanske ser teknik som en del av NO-undervisningen och lägger tekniken i det blocket. Andra arbetar kanske i mer sammanhängande teman. Det har vi själva sett under vår praktikperiod. 6.7 I vilken årskurs börjar Du undervisa i teknik? Börjar lärarna med teknik direkt när de får en ny klass eller väntar de tills barnen blivit lite äldre? 6.8 Använder Du läromedel i teknik och i så fall vilka? Har skolorna köpt in materiel och/eller läromedel till teknikundervisningen? Gör lärarna själva sitt läromedel? Är det så att eventuell brist på läromedel gör det svårt att komma igång? Diskussionsfrågor 6.9 Vad är ämnet teknik för Dig? Vi tror att svaren på denna fråga blir väldigt skiftande. De varierar säkert 17 beroende på vad de olika lärarna lägger för innebörd i ordet teknik och vilka erfarenheter de har. 6.10 Tycker Du att det är väsentligt med obligatorisk teknik i skolan? Har lärarna förstått vikten av ämnet? Kan de se sambanden mellan teknik och de övriga skolämnena? Använder de sig av ämnet teknik för att öka elevernas förmåga att förstå omvärlden? 6.11 Är det tydligt vad teknikundervisningen ska innehålla? Hur uppfattas den nya kursplanen? Kan det vara så att kursplanen är skriven och formulerad på ett sätt som gör den tolkningsbar på flera olika sätt? 6.12 Är det svårt att hinna med teknikundervisningen? Prioriteras den bort till förmån för andra mer traditionella ämnen? Om så är fallet, hur motiverar lärarna det? Hur tänker de som verkligen prioriterar ämnet teknik? 6.13 Hur vill Du att Dina tekniklektioner ska vara organiserade? Hur går lärarna tillväga när de ska ha teknik? Går eleverna från en station till en annan? Löser de problem ihop eller var och en för sig? Hur mycket 18 styr läraren undervisningen? 6.14 Tycker Du om att undervisa i teknik? Spelar lärarnas utbildning någon roll för om de tycker om att undervisa i teknik eller inte? Är lärarna nöjda med hur undervisningen fungerar? Är det något de skulle vilja ändra på? 6.15 Vilken roll tror Du att teknikundervisningen spelar i framtiden? Vilken status har tekniken idag? Tror lärarna att den kommer att förändras? I så fall hur? 7 Resultat 7.1 Har Du teknik i Din grundutbildning? Här har sex lärare av arton svarat ja och tolv har svarat nej. Av de sex lärare som svarat ja har fyra gått grundskollärarlinjen MaNO 1-7 och två gått mellanstadielärarlinjen. Det bör dock nämnas att dessa två lärare fått utbildning i användning av klassrumsmateriel snarare än metodisk teknikundervisning. Hälften av de som har teknik i sin utbildning undervisar ändå inte i ämnet. 19 7.2 Har skolledningen föreslagit/erbjudit kollegiet teknikfortbildning? Åtta lärare arbetar på skolor där skolledningen föreslagit teknikfortbildning. Av dessa åtta lärare har sju antagit erbjudandet om fortbildning. Den lärare som inte ville ha fortbildning tyckte att det fanns tillräckligt många lärare med NO/Teknik- kompetens på hans skola. En lärare blev, för 23 år sedan, erbjuden fortbildning i teknik. Hon var då tjänstledig och deltog därför inte i fortbildningen. Hon arbetar fortfarande på samma skola och erbjudandet har inte återkommit. Tio lärare arbetar på skolor där skolledningen inte föreslagit teknikfortbildning. Två av dessa har ändå fortbildat sig på eget initiativ. 7.3 Har Du deltagit i någon teknikfortbildning? Som ovan nämnts har nio av de tillfrågade lärarna deltagit i någon form av teknikfortbildning. Av dessa är det en lärare som också har teknik i sin grundutbildning. Fortbildningskurserna de här lärarna deltagit i har sett ut på olika sätt. En del har varit utspridda under två terminer, andra har varit mer intensiva under kortare perioder. De flesta fortbildningskurser har inte varit renodlade teknikkurser, utan precis som på 80-talet haft en inriktning på 20 naturvetenskap. 7.4 Är Du intresserad av att få fortbildning, alternativt mer fortbildning i teknik? Totalt sett är det fjorton av de arton lärare vi intervjuat som har någon form av teknikutbildning. Sjutton av arton lärare har angivit att de vill ha fortbildning i teknik. Endast en svarade nej. Denna lärare tillhör den grupp som redan har någon form av teknikutbildning. De flesta lärare har svarat att de vill ha fortbildning på sin egen skola och då gärna i form av samarbetsövningar och praktiskt arbete. Av de lärare som idag arbetar med teknik har många uttryckt en önskan att få träffa andra lärare som arbetar med teknik för att utbyta erfarenheter och få tips. Ett argument har varit att risken annars är stor att de fastnar i de övningar de brukar göra med eleverna och därför tappar glöden för ämnet. 7.4.1 Några lärarkommentarer - Jag vill gärna ha klassrumstips. Bra experiment för de minsta.(Ma/NOlärare) - Praktiskt på fältet. Studiedag ger för litet. Tyvärr så glömmer man. (Mellanstadielärare som förut haft teknik i elevens val. Ämnet saknas nu helt på skolan eftersom lärare fattas.) - Handledning på min egen skola, så att fortbildaren kan se vilka möjligheter vi har. (Mellanstadielärare som inte undervisar i teknik.) 21 - Jag vill ha både teori och praktik, hela NO-paketet helst, på skolan. Vi har inget högstadium, därför inte heller någon NO-sal. (Mellanstadielärare som inte undervisar i teknik.) - Fortbildning för mellanstadiet med enkelt materiel. (Mellanstadielärare som förut haft elevens val, men inte längre undervisar i teknik.) - Praktiskt på skolan. Nu tar vikarier teknikundervisningen i elevens val. (Sv/SO-lärare som inte undervisar i teknik.) - Teoretiskt och praktiskt i tematisk form med ett historiskt perspektiv. (Ma/NO-lärare) - Samarbetsövningar med hela arbetslaget. (Mellanstadielärare) - För att jag måste. (Mellanstadielärare) - ”Hotta tips” i utbytesform. (Sv/SO-lärare som undervisar i teknik.) 7.5 Är ämnet teknik inskrivet i Ditt schema? Sju lärare har ämnet inskrivet i sitt schema och elva har det inte. Många av dem som inte har teknik inskrivet i sitt schema arbetar ändå med ämnet som en del i ett större tema, ofta NO- tema. Jfr fråga 6. 7.5.1 Några lärarkommentarer - Om jag haft mer erfarenhet hade jag tagit tag i teknikundervisningen och därmed haft det inskrivet i mitt schema. - Nej, men jag har det i NO-paketet. - Ja, 50 minuter i veckan. - Ja, i form av tema. - 2x40 minuter varannan vecka i halvklass. Vi delar med gymnastiken. 22 7.6 Känner Du att teknik finns med i Din undervisning? Tretton lärare tycker att teknik finns med i deras undervisning, ca en lektion per vecka. Då i form av olika teman, men ibland som eget ämne. Fem lärare tycker inte att ämnet finns med. Jfr fråga 5. En lärare svarade först att hon inte kände sig utrustad för att undervisa i teknik. När vi lite senare diskuterade pojkars och flickors olika spatiala mognad sa hon: - När jag nu vet mer om hur viktig den tidiga teknikundervisningen är, för flickorna framförallt, känner jag att jag faktisk vill börja arbeta med ämnet. En annan lärare har svarat att han varken har teknik i sin grundutbildning eller någon fortbildning. Han har inte givit teknik någon plats i sin undervisning med motivationen att eleverna får teknik i slöjden. 7.6.1 Några lärarkommentarer - Experiment glider över i fysik och teknik. Propellerbygge är teknik och hur de fungerar är fysik. - Ja, men jag vet inte hur stor plats det tar jämfört med de andra NOämnena. - Ja, eftersom jag har elevens val. - Elever i årskurs 3-6 måste få greja, pilla, ställa hypoteser, experimentera och upptäcka. 7.7 I vilken årskurs börjar Du undervisa i teknik? 23 Av de lärare som undervisar i teknik börjar alla, utom en, när de får barnen i sin klass. (I dessa fall oftast i åk 4.) Den lärare som inte börjar då är förskollärare och har i sin tjänst tagit på sig att undervisa i teknik. Hon startar med teknikundervisningen med barn som fyllt ett år och följer dem upp till åk 5. Hon säger: ”Att börja med teknik så tidigt som vi gör är både roligt och spännande. Barnen kan mycket mer än vi vuxna tror. På detta sätt tar man också med sig arbetsglädjen från förskolan upp i skolan.” 7.8 Använder Du läromedel i teknik och i så fall vilka? Ingen av de intervjuade lärarna använder sig av traditionella teknikläromedel, dvs eleverna har inga egna böcker. En del av de som undervisar har tillverkat eget materiel, ofta med hjälp av olika experimentböcker. En bokserie som ofta förekom är Tekno:s Kul att kunna. Dessutom använder en del skolor Tekniklådor utgivna av Beta-pedagog. Flera av lärarna låter eleverna tillverka sina egna teknikböcker. Eleverna får ett problem presenterat för sig, ställer en hypotes, arbetar med sina idéer och kommer fram till ett resultat. Detta dokumenteras därefter i en skrivbok. Diskussionsfrågor 7.9 Vad är ämnet teknik för Dig? 24 7.9.1 Några lärarkommentarer - Spännande och roligt. Med mer erfarenhet skulle jag själv ta tag i tekniken mer. För mig betyder det att ta ansvar och tänka själv. - Temadagar, vardagsteknik, broar och cyklar. - Fysik, kemi, datorer, brandövningar, diabilder och musik. - Vardagsteknik, cykelreparationer, skarva kontakter, konstruktioner och brobygge. - Problemlösning och frågeställningar t ex: - Vad tror ni händer nu? - Roligt, upptäckarglädje, frågor utan givna svar. - Klura och fundera. - Pilla, greja, prova. - Först och främst vardagsteknik. - Vardagsteknik, att hålla cyklar i trim. - Teknik finns runt omkring oss hela tiden, speciellt i SO-ämnena. - Bygga och konstruera. - Påtagligt och handfast. - Ett sätt att utveckla skolarbetet. - Olika typer av hjälpmedel. Hälften av de tillfrågade lärarna har nämnt ordet vardagsteknik i sina svar. Problemlösning och konstruktion är också termer vi stött på vid ett flertal tillfällen. För övrigt har svaren varit lika varierande som antalet lärare vi intervjuat. 7.10 Tycker Du att det är väsentligt med obligatorisk teknik i skolan? På denna fråga har alla tillfrågade svarat ja, även de som inte undervisar i 25 ämnet. Några av de sistnämnda lärarna, som inte har någon teknikutbildning, uttryckte en ovilja att undervisa i teknik. De ansåg ändå att det är viktigt med teknik, men lämnar det helst till någon annan lärare. Åtta lärare arbetar tematiskt med ämnet och integrerar det sålunda med de övriga skolämnena. En lärare ansåg att det är viktigt att man, i teknikundervisningen, inte bara gör ritningar och konstruerar modeller, utan också låter eleverna konstruera i naturlig storlek. Detta för att de ska få en förståelse för hur en konstruktion ter sig i verkligheten. 7.10.1 Några lärarkommentarer - Ja, eftersom barnen allt mindre ser på när vuxna ”mekar” i hemmet. Det är så lätt att ringa till en hantverkare, speciellt i detta området, där folk har det gott ställt ekonomiskt. - Ja, eftersom vi lever i ett tekniskt samhälle. - Ja, teknikämnet måste rymma mycket praktiskt arbete. Det behöver barnen. - Ju förr desto bättre. 7.11 Är det tydligt vad teknikundervisningen ska innehålla? Åtta lärare svarade ja, åtta svarade nej och två visste inte. Av de åtta lärare som svarade nej, tyckte dock fyra att otydligheten är bra, eftersom den ger möjlighet till friare tolkningar. 7.11.1 Några lärarkommentarer 26 - Nej, tack och lov. Som kursplanen är skriven finns det goda möjligheter till improvisation och fritt tolkande. Ramarna finns dock. - Som lärare kan man själv välja. Vissa moment kan dock inte misstolkas. - Kursplanen tydlig. Vi arbetar i arbetslag och stöttar varandra. - Nej. Förmodligen står det i kursplanen. Jag går mer efter känslan. - Nej och därför är det svårt. - Ja, med hjälp av litteratur. 7.12 Är det svårt att hinna med teknikundervisningen? Nio lärare svarade ja, sju svarade nej och två visste inte. En del av de lärare som svarade ja har som skäl angivit, att de inte prioriterar ämnet. Några av dessa sa att de inte prioriterar tekniken därför att de anser sig ha för dåliga kunskaper i ämnet. Andra därför att de tycker andra ämnen, som t ex svenska och matematik, är viktigare. Många av de lärare som tycker att de hinner med ämnet säger att de arbetar med teknik i större teman och att det är en förutsättning för att uppnå målen. 7.12.1 Några lärarkommentarer - På min förra skola hade vi schemalagda teknikdagar. - Man får prioritera, ta från något annat. - Nej, jag har elevens val en gång per vecka. - Ja, för jag vill helst ha lite mindre grupper. - Av en 60 minuters lektion är 15 minuter teori och resten praktiskt arbete. - Inte i tematisk undervisning. - Ja, det tar mycket tid. - Ja, det är egentligen svårt att hinna med allt, så det gäller att ”styra upp” 27 så att det kommer med. 7.13 Hur vill Du att Dina tekniklektioner ska vara organiserade? Lärarnas synpunkter redovisas nedan. Observera att ett svar inte utesluter ett annat. Öppna frågor (7 st) Ordnat kaos (4 st) Laborationer, gärna i stationsform (4 st) Halvklass (4 st) Ibland könsdelat, ibland alla tillsammans (3 st) Individuell arbetsgång (1 st) Teknikhörna med veckans uppgift (1 st) Temadagar (1 st) 7.13.1 Några lärarkommentarer - Stationer, med olika grupper. - Maximum 20 elever. - Teknikhörna med veckans uppgifter, som ska ingå i eget arbete. - Laborationer är viktiga. 1-2:or får ingen skriftlig information. De arbetar i stationer. - Det är svårt här, eftersom vi inte har någon NO-sal. - Stor frihet för barnen. - Barnen får fundera själva och lyckas. 28 7.14 Tycker Du om att undervisa i teknik? Fyra lärare svarade ja med stor entusiasm, elva svarade ja, två svarade nej och en var tveksam. Fem av de tillfrågade lärarna har inte teknik i sin grundutbildning och har heller inte deltagit i någon fortbildning. De lärare som har utbildning i teknik har alla svarat att de tycker om att undervisa i ämnet. Nästan alla lärare har svarat att de tycker att tiden är för knapp, men att undervisningen annars fungerar bra och att eleverna tycker att det är roligt. 7.14.1 Några lärarkommentarer - Ja, det är roligt när man väcker barns nyfikenhet. - Ja, jag tycker det är roligt med elevens val. - Ja, det har vuxit fram. - Nej, det är svårt. 7.15 Vilken roll tror Du att teknikundervisningen spelar i framtiden? Här följer en sammanställning över lärarnas svar: Stor och betydande roll (12 st) Mer fortbildning, annars svårt (3 st) Som del av annat skolarbete (2 st) Datorkunskap större än teknikundervisning (1 st) Flera lärare har svarat att NO/Teknik måste få större plats i de lägre åldrarna. En lärare sa: - Om det ska vara någon mening med dessa ämnen 29 på låg- och mellanstadiet, måste eleverna tycka att det är roligt. 7.15.1 Några lärarkommentarer - Jag tror att teknikundervisningen kommer att bli viktigare i framtiden. Den blir mer och mer komplicerad. Vi måste akta oss för att göra det för krångligt. Det är bättre att hålla det enkelt, så att vi inte skrämmer barnen. - Den borde spela en större roll än idag, men det finns många hinder. - Jag tror att den kommer bli sammankopplad med något annat ämne, mer som ett tema. - Den kommer få ännu högre status, speciellt i högstadiet. - Viktigt för flickornas skull. - Man måste kunna fixa lite grejor hemma, så det är viktigt. - En större roll. Det man bygger ska finnas länge och därför är det viktigt att konstruktionen är både estetisk och hållbar. Dessutom måste man fundera över miljöpåverkan. - Stor roll. Annars blir skolarbetet för teoretiskt. Vi måste se till att få in mer praktiskt arbete så att inlärningen sker på olika sätt. (Att de olika intelligenserna tas till vara.) - Datan spelar större roll. Tekniken måste finnas, men hur? - Utan särskilda fortbildningsinsatser förblir det nog som nu, dvs alltför lite undervisning och troligtvis för sent i årskurserna. 8 Slutdiskussion Under 80-talet, då tekniken enligt Lgr 80 låg i block som kallades NO/Teknik, blev det populärt med fortbildning inom dessa områden. Detta var första gången som teknik var ett obligatoriskt ämne i grundskolan och det var dessutom tänkt att nå alla elever - både pojkar och flickor. Fortbildningarnas innehåll varierade, men de fick ofta en naturvetenskaplig 30 karaktär, snarare än en teknisk sådan. I slutet av 80-talet och i början av 90-talet kallades dessa för NOfortbildning eller NO/Teknikfortbildning och var främst tänkta som kompletteringsfortbildning för låg- och mellanstadielärare. Bristen på utbildade NO-lärare började då synas, främst med tanke på Lgr 80 och dess synliggörande av dessa ämnen. I vår undersökning kom vi fram till att alla lärare, utom en, var intresserade av att få fortbildning i teknik. Den lärare som angav att han inte ville ha fortbildning gjorde det därför att skolan redan anställt många lärare med den inriktningen. En förklaring som kan verka fullgod, men vi tycker att det kan ifrågasättas varför läraren inte vill fortsätta att utvecklas i sitt yrke. En fortbildning i teknik som bygger på tankarna i Lpo 94 är utvecklande, inte bara vad gäller tekniken utan också vad gäller andra ämnen som lätt kan kopplas till ämnet teknik, t.ex historia, svenska och de naturvetenskapliga ämnena. Till skillnad från ovanstående skola har de flesta skolor vi besökt tyvärr inte så många lärare med NO/Teknik- kompetens, men de försöker ändå arbeta med teknik. Fem av de intervjuade lärarna har varken grundutbildning eller fortbildning i teknik. Några av dem har däremot ett brinnande intresse för ämnet. Dessa lärare har alla uttryckt en vilja att få förkovra sig i tekniken och då främst den teknik de kallar ”klassrumsteknik”, dvs övningar där de använder enkla hjälpmedel som toarullar, mjölkkartonger, blomsterpinnar mm. Tio av de lärare vi intervjuat har inte blivit erbjudna fortbildning i teknik. 31 Samtliga som har fått fortbildning har fått det under 90-talet. Detta kan kanske förklaras med att Lpo 94 är den första läroplan där ämnet teknik har en egen kursplan. I sin bok Puls Teknik 4-6 (Natur och Kultur, 1998) säger Staffan Sjöberg om behovet av fortbildning i teknik att ”den brist som gör sig påmind är i själva verket inte bristen på mångfald utan bristen på struktur, ett centralt stoff, en minsta gemensamma nämnare, något som kan ligga till grund för teknikundervisningen i den obligatoriska skolan.” Vi tror att detta framförallt gäller de lärare som inte har teknik i sin grundutbildning. De har aldrig fått ämnet definierat för sig och då kan det vara svårt att hitta de röda trådarna som gör att tekniken förankras i det övriga skolarbetet. Eftersom det ofta pratas om stressen i skolan är det extra viktigt att man som lärare finner struktur och sammanhang i arbetet. Genom att se sambanden mellan de olika ämnena i skolan tror vi att man också kan känna en lättnad i planeringen och uppnåendet av de av riksdagen satta målen. Ett sätt att göra detta är att arbeta tematiskt. Det finns en mängd teman där man kan hitta nästan alla traditionella skolämnen. Några exempel är kända uppfinnare, ortens arbetsplatser, transportmedel m fl. Listan kan göras lång. Vi tror dock att det viktiga är att utgå från elevernas egna intressen eller frågeställningar. Det är där man hittar den riktiga drivkraften och lusten till arbete och det är under sådana förutsättningar eleverna kan tillgodogöra sig ny kunskap och vidga sina referensramar. Växa i lärande, läroplan för barn och unga 6-16 år, Utbildningsdepartementet (1997), tar upp leken som en mycket viktig del i 32 skolarbetet. Också här ser vi stora möjligheter inom ämnet teknik. Genom att eleverna själva och med hjälp av handledning studerar teknik, undersöker, funderar och provar för att sedan komma fram till en lösning leks kunskapen in. Tretton av de arton tillfrågade lärarna anser att den obligatoriska tekniken finns med i deras undervisning. Det är dock stor skillnad på vad de tycker att ämnet teknik är. Vid våra intervjuer upptäckte vi bland annat att ordet ”vardagsteknik” hade olika innebörd för olika lärare. Det var allt från magnetism (som egentligen tillhör fysiken) till reparationer av cyklar. Vardagstekniken är en viktig del i teknikundervisningen, men den måste få finnas i ett sammanhang och inte som en lösryckt bit, bara för att ämnet teknik numera är obligatoriskt. Många lärare tror också att de måste äga alla rätta svar när de arbetar med teknik. Målen måste givetvis vara tydliga, men vägen till dem kan gå på en mängd olika sätt och dessutom kan de flesta tekniska funktioner utvecklas och förskönas. Vi tror att det är viktigt för eleverna att få försöka, kanske misslyckas, försöka igen o.s.v. för att bevara sin nyfikenhet och utveckla sin kreativitet. Det är då förståelsen och också glädjen kring ämnet infinner sig. En del av de lärare som angivit att de arbetar med teknik verkar endast se sin personliga insats som viktig och inte vad eleverna får. Visst undervisar dessa lärare i teknik, men då gäller det inte för alla barn. I flera av dessa fall har läraren elevens val på sitt schema, som då ofta kallas experiment. Det är sant att de elever som valt detta får lite teknik, men hur är det med alla de elever som valt något annat? Vi frågade en lärare som undervisar i 33 NO/Teknik i elevens val om detta. Han svarade: - På den här skolan får de ingen teknik. De traditionella teknikläromedlen är främst riktade till högstadiet, då teknik fanns som eget ämne endast på detta stadium före Lpo 94. Idag finns dock en rad nya läromedel i teknik och gemensamt för dem alla är att där finns tips och idéer att hämta. Två helt nya läromedel är Puls Teknik åk 4-6 av Staffan Sjöberg (Natur och Kultur, 1998) och Teknik - dess utveckling och betydelse för natur, samhälle och individ av Bosse Sundin och Kaj S. Norderyd (Acteno Utbildning, 1998), två bra läromedel som vi varmt kan rekommendera. Ett tredje är Försök med teknik av Hans Norqvist och David Powell (Almqvist och Wiksell, 1997) och ett fjärde är Skapande teknik av Witold Rogala (Ekelunds förlag AB, 1997). De två sistnämnda är en form av lärarhandledningar med förslag på lektionsplanering och praktiska övningar. Båda är omfattande och kan användas i skolåren F-6. På två av de skolor vi besökte fanns nyanskaffat No/Teknikmateriel, men det var inte uppackat. Här hade man alltså satsat på läromedel, men frågan är om intresset hos lärarna verkligen finns. Vem köpte in dessa läromedel och varför är det ännu inte uppackat? Vi kan bara gissa oss till svaren, men en förklaring skulle kunna vara att någon har känt ett ansvar för att teknikundervisningen skulle komma igång, men att tiden inte har räckt till eller att rädslan för att ge sig på något nytt och oprövat har tagit ut sin rätt. Det framgick vid våra intervjuer att alla tillfrågade lärare tyckte att det var väsentligt med obligatorisk teknikundervisning, men många av dem såg tyvärr endast hinder, såsom för små lokaler, för stora klasser, för lite materiel, tidsbrist, otillräcklig utbildning, istället för att se möjligheterna 34 med tekniken. Om inte förutsättningarna ändras kommer dessa lärare förmodligen inte att undervisa i teknik, trots att ämnet är obligatoriskt. Har en lärare ett genuint intresse av att undervisa i teknik, verkar det dock som om de yttre omständigheterna inte spelar någon roll. Läraren undervisar ändå och en sådan lärare sprider säkert mycket större entusiasm kring ämnet än en som gör det för att hon/han måste. Till vår förvåning hittade vi inget samband mellan lärarnas grundutbildning och deras intresse för teknik. Det verkade snarare som om intresset styrde undervisningen i högre grad än lärarnas utbildning. I Lpo 94 har, som tidigare sagts, ämnet teknik blivit ett eget ämne även i skolåren 1-6 och inte som tidigare från och med år 7. Vi tror att det är mycket viktigt, speciellt för flickorna, att kontakten med teknik sker så tidigt som möjligt. Man har gjort studier på pojkars och flickors respektive mognad och funnit att flickornas spatiala förmåga avtar i och med pubertetens inträde. Detta belyses ytterligare av Sten Levander i nedanstående citat från en artikel i Visst är vi olika (1993): I samband med puberteten sjunker blodflödet och ämnesomsättningen i hjärnan till hälften av den tidigare nivån. För att effektivisera och ekonomisera hjärnans arbete sker också en ”storstädning” bland de billiontals förbindelserna mellan de enskilda nervcellerna………..Förmågan att automatisera komplicerade intellektuella och motoriska färdigheter har förlorats. Inlärningen måste ske på ett annat och mer mödosamt sätt. Flickor kommer in i puberteten 1-2 år tidigare än pojkar, och nedgången i hjärnans ämnesomsättning och ”storstädningen”, d v s effektiviseringen av hjärnans arbete kommer alltså tidigare. De förlorar därmed sin förmåga till denna speciella inlärning tidigare än pojkarna. Längden av den tid som detta ”inlärningsfönster” är öppet är densamma för båda könen, men 35 tidpunkten för ”öppning och stängning” skiljer sig åt………..Därför måste skolan utnyttja inlärningsfönstret så effektivt som möjligt, för bägge könen………..När man i högstadiet börjar träna färdigheter som höger hjärnhalva är bättre på (och som pojkar primärt har mer fallenhet för), då har flickornas inlärningsfönster redan stängt, medan pojkarna fortfarande har några år kvar. På så sätt förstärker skolan de begåvningsskillnader som redan finns inbyggda i vår biologi. Resultatet blir mycket stora könsskillnader i tekniskt-naturvetenskaplig kompetens och stora skevheter i yrkesval i vuxenlivet. De flesta lärare vi intervjuat (12 st) har uttryckt att de i framtiden tror på en större betydelse och vikt av teknikundervisning än idag. Detta på grund av att vi varje dag matas med tekniska produkter och system. För att hänga med i den snabba utvecklingen kommer vi att behöva kontinuerlig fortbildning. I NOThäfte nr 13 (1998), kan man läsa att ”Människan och intresset för ämnena är högt hos eleverna i de lägre åldrarna men det sjunker stadigt med stigande ålder. Elevernas förmåga att tänka abstrakt motsvarar inte fullt de krav på abstraktionsförmåga som finns på högstadiet och gymnasiet.”(s 14) I Växa i lärande, står det bland annat att följande mål ska uppnås: att varje individ känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena. att varje individ känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang. Det står också att ”alla som arbetar i skolan skall bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.” 36 Allt detta tycker vi tyder på att ämnet teknik även i framtiden kommer att ha en mer framstående roll i skolarbetet. Det är också tydligt att ämnet måste komma in tidigt i undervisningen. Dessutom måste den förankras i den verklighet samhället erbjuder för att eleverna ska kunna se samband mellan skola och samhälle och senare i livet också göra sitt yrkesval. Vi tycker att teknikämnet bjuder på ypperliga möjligheter till detta bland annat genom tematiska studier som rör historia och samhällsvetenskap. 8.1 Tekniken i framtiden Vi kommer även i framtiden att behöva innovationer för att förbättra våra livsvillkor. Denna teknik kommer förmodligen att vara svårare att utveckla än vad vi hittills varit vana vid. Dels blir tekniken alltmer förfinad och komplicerad, dels måste den vara ekologiskt försvarbar. Vi måste hela tiden ta ställning till krav från omgivningen. I en sådan situation blir vi förmodligen tvingade att se över kompetensen hos de som utvecklar teknik och som beslutar om ny teknik. När ett miljöproblem uppdagas kan det ibland ta upp till tjugo år innan politiker börjar diskutera det. Innan problemet blir åtgärdat kan det gå några tiotal år till. Det säger sig självt att under den tiden kan miljöförstöringen bli så allvarlig att jämvikten inte kan återställas. För att påskynda denna process måste helst alla medborgare få ökade kunskaper i naturvetenskapliga och tekniska frågor. Om detta står det i ett kommentarmaterial till Lgr 80 utgivet av Skolöverstyrelsen (1990) kallat Om undervisningen i orienteringsämnen. 37 Kanske vore det med hänsyn till grundskolans syfte och elevernas motivation ett bra grepp om all undervisning i de naturorienterade ämnena i högre grad tog sin utgångspunkt i teknik och ekologi. Den tid som läroplanen anger för teknikämnet borde därvid i högre grad uppfattas såsom minst två timmar – och högst femton timmar. Undervisningen skulle då som nu hämta en stor del av sin kunskap från ämnena fysik, kemi och biologi, men dessa skulle i mindre grad styra undervisningens uppläggning. Med ett sådant betraktelsesätt är det lättare att mera kontinuerligt och i relevanta sammanhang ge kunskaper om de spänningsfält mellan människan, teknik och de livsnödvändiga balanserna som t ex miljöfrågorna befinner sig i. En sådan undervisning skulle säkert även öka intresset för fortsatta tekniska och naturvetenskapliga studier hos flertalet elever. Detta är skrivet efter Lgr 80:s tillkomst. Med Lpo 94 känns det som om undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena kommit närmare detta synsätt. 9 Avslutning 38 Under arbetets gång har vi kommit till insikt om hur teknikundervisningen fungerar på en rad olika skolor. Det finns en stor optimism bland lärare vad gäller ämnet, men också en viss osäkerhet. Vi tror att behovet av fortbildning är stort för att lärare skall känna sig trygga i undervisningen. Detta gäller speciellt de lärare som varken har teknik i sin grundutbildning eller fortbildning i ämnet, men det gäller också de som har utbildning. En stor del av dessa lärare har uttryckt en vilja att utveckla sin undervisning i ämnet. Vi vill tacka alla de lärare som tagit sig tid att svara på våra frågor. Vi vill också tacka Thomas Ginner på Skolverket som kom med många värdefulla synpunkter när vi utformade våra frågor. Sist, men inte minst, vill vi tacka vår handledare Maria Sandström som tålmodigt läst och kommenterat vårt materiel. 39 Litteratur Ekborg, P., Sandström, M., Tekniken i grundskolan- tankar kring ett regionalt nätverk för lärare, Lärarhögskolan i Malmö (1997). Gisselberg, K., Lindberg, D.H., Sjöberg, G. Vad gör vi med tekniken?(1984). Grundskolan- Kursplaner Betygskriterier, Skolverket (1996) Kursplaner för grundskolan, Lpo 94, Utbildningsdepartementet (1994) Lekvall, P., Wahlbin C.; Information för marknadsföringsbeslut, IHM Förlag AB, Göteborg (1993). Levander, Sten; Biologiska skillnader i intelligens mellan könen förstärks i den svenska skolan, artikel i Visst är vi olika, Utbildningsdepartementet (1993) Lgr 69- Läroplan för grundskolan- Allmän del, Utbildningsförlaget (1969). NOThäfte nr 13, Man kan om man vill, Skolverket, Högskoleverket (1998) Riis, Ulla; Teknik- för alla?, Universitetet i Linköping (1989) Sjöberg, Staffan; Puls Teknik 4-6, Natur och Kultur (1998). Om undervisningen i orienteringsämnen, Kommentarmaterial Lgr 80, 40 Allmänna förlaget (1991). Växa i lärande- förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år, Utbildningsdepartementet (1997). Lpo 94- Lpf 94, Läroplan för det Obligatoriska Skolväsendet, Utbildningsdepartementet (1994). 41