POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING BAKGRUND Akut bröstsmärta är ett mycket vanligt symptom. Den bakomliggande orsaken är oftast ofarlig men en betydande andel av patienterna har en akut hjärtinfarkt (sk ’hjärtattack’). Hjärtinfarkt uppkommer när det bildas en blodpropp i ett av hjärtats egna blodkärl. Proppen stoppar blodflödet och därmed blodleveransen till en del av hjärtat. Eftersom hjärtat kräver oavbruten blodförsörjning leder proppen till permanenta skador i hjärtat.Skadan utbreder sig för varje minut som går och under tiden upplever patienten svåra bröstsmärtor. Om skadan blir stor kan det leda till hjärtsvikt vilket innebär att hjärtat är oförmöget att pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt är behäftat med en ökad sjuklighet och dödlighet. Utöver risken för framtida hjärtsvikt kan hjärtinfarkten leda till uppkomst av livshotande rytmrubbningar i akutskedet. För att minska risken för hjärtsvikt och livshotande rytmrubbningar måste patienter med bröstsmärta handläggas och diagnostiseras skyndsamt. Det finns effektiva behandlingar som kan lösa upp proppen och minska skadan men behandlingsresultatet är tidsberoende. I nuläget är omhändertagandet av patienter med bröstsmärta inte optimalt. Först och främst har man misslyckats att utbilda befolkningen. Individer med bröstsmärta dröjer nämligen länge (ibland timmar eller dagar) innan de beslutar sig för att söka vård. De har således inte förstått att bröstsmärta kan indikera ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar kontakt med sjukvården. Vidare är det endast var tredje patient som ringer SOS-alarm och begär ambulanstransport. Alla patienter borde ringa SOS-alarm eftersom ambulanstransport medbringar en rad fördelar. Ambulansen kan starta diagnostik, utvärdera patientens tillstånd, starta läkemedelsbehandling och dirigera patienten till rätt vårdnivå direkt vid ankomst och under transporten. Omhändertagandet på sjukhus har å andra sidan förbättrats radikalt de senaste decennierna. Sammanfattningsvis kan man säga att omhändertagandet har förbättrats de senaste decennierna men det finns utrymme för förbättring. Denna studie granskade det prehospitala omhändertagandet av patienter med bröstsmärta. Prehospitalt omhändertagande inkluderar SOS-alarm och ambulansen. Det föreligger nämligen kunskapsluckor i den prehospitala vården. Dessa kunskapsluckor är olyckliga eftersom SOS-alarm och ambulansen utgör viktiga komponenter i vårdkedjan. Denna studien beskriver 14 500 patienter som ringde SOS-alarm under 2009-2010 pga bröstsmärta. Vi följde patienterna genom vårdkedjan för att upptäcka brister och möjligheter till förbättring. RESULTAT Vi noterade att larmoperatören på SOS missade 20 % av alla hjärtinfarkter och 25 % av alla potentiellt livshotande tillstånd som härrör från hjärta eller kärlsystem. Larmoperatören lyckades dock prioritera män och kvinnor lika och vi såg inga skillnader ur geografiskt perspektiv. Ambulans skickades till alla patienter som ringde SOS och ambulansen transporterade i princip alla till sjukhus för fortsatt utredning. Användning av EKG i ambulansen var mycket bristfälligt. EKG är ett diagnosverktyg som är lätt att använda och kan oftast påvisa om det finns akuta blodproppar i hjärtat, varför det borde användas på alla patienter. Vi noterade också att i de fall som larmoperatören missade att upptäcka en hjärtinfarkt, föranledde detta kraftiga fördröjningar till behandling. Resultaten indikerar att omhändertagandet av patienter med bröstsmärta kan bli bättre. Araz Rawshani, Examensarbete, Läkarprogrammet