Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med

050207
Vuxenhabiliteringens program
för vuxna personer med
funktionshinder inom autismspektrum
Februari 2005
VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER
MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM
Bakgrund
Vuxenhabiliteringen är ett komplement och en kunskapsresurs för personer med
stora och varaktiga funktionshinder. Arbetssättet präglas av en helhetssyn på
människans livssituation så att personer med funktionshinder kan leva ett liv
med hög livskvalitet, på jämlika levnadsvillkor med full delaktighet i samhället,
trots sina funktionshinder.
Ingång till Team Autism, Vuxenhabiliteringen.
Ingången för personer till Team Autism kan vara följande:
* personen har fått insats från Barn- och ungdomshabiliteringen och önskar
fortsatt stöd i vuxen ålder.
* remiss inkommer från olika verksamheter, exempelvis vuxenpsykiatrin
inklusive Neuropsykiatriska enheten och primärvård. Remiss sker i samråd med
den enskilde.
* person redan aktualiserad i Vuxenhabiliteringen och där diagnos inom
autismspektrum ställts av Vuxenhabiliteringen.
Insatser som kan ges både till personen, dennes anhöriga och övriga nätverk ges
i samråd med den enskilde. Insatserna är fokuserade på att motverka
konsekvenserna av handikappet inom olika livsområden.
Bärande principer
Följande principer är riktlinjer i arbetet:
1. Rätt till diagnos och insatser.
2. Samarbete med olika insatsgivare och övrigt nätverk över tid.
3. Samarbete med anhöriga.
4. Beaktande och bedömning av funktionshindret inom olika livsområden.
5. Individuell habiliteringsplan - pedagogiskt program.
6. Kontinuitet i insatserna.
7. Antalet personer runt den vuxne begränsas.
8. Att sprida kunskap om funktionshindret.
1
Februari 2005
Organisation
Team Autism är en del av Vuxenhabiliteringen och arbetar länsövergripande.
Teamet:
Team Autism består av 8 personer på 6½ tjänst. Följande yrken finns i teamet:
Arbetsterapeut
Kurator
Läkare
Pedagog
Psykolog
Teamet har dessutom tillgång till:
Sjukgymnast
Personlig samordnare:
En i Team Autism utses till personlig samordnare. Samordnaren är utsedd att ha
kontakt med den funktionshindrade personen. Samordnare ska vara kontaktlänk
mellan personen och Vuxenhabiliteringen. Samordnaren ska också se till att en
individuell habiliteringsplan görs och att personen ( och /eller företrädare ) är
delaktig. Samordnaren ska också se till att planen följs upp.
Basfakta
Definition/Symtom
Funktionshinder inom autismspektrum är livslångt och kännetecknas av uttalade
svårigheter inom tre områden :
- Begränsning av förmågan till ömsesidig social interaktion.
- Begränsning till ömsesidig kommunikation.
- Begränsning av fantasi, lek och intressen.
Funktionshindret är medfött eller uppstår tidigt i barnets liv.
Vid autism är symtomen starkt uttalade. Asperger syndrom påminner i centrala
avseenden om autism men ger inte samma svåra störning i utvecklingen av talat
språk och är oftast förknippat med bättre begåvning än autism. Även vid
Asperger syndrom är dock konsekvenserna ofta mycket svåra.
2
Februari 2005
Förekomst:
Antalet personer med autism beräknas vara 2/1000 födda barn. Asperger
syndrom förekommer hos ungefär 8/1000. Ytterligare 2/1000 uppvisar
varierande grad av ”autistiskt beteende”. Pojkar är överrepresenterade, särskilt
bland personer med autism och Asperger syndrom. (RFA:s skrift: Autism och
autismliknande tillstånd). Dock ökar antalet flickor med diagnos inom
autismspektrum. Detta beror till stor del på att flickors symtom ofta inte är lika
framträdande som hos pojkar och att man idag är duktigare på att känna igen hur
symtomen kan se ut hos flickor
Aktualisering på Vuxenhabiliteringen – målgruppstillhörighet
Vuxna personer med misstänkt diagnos inom autismspektrum utreds och
diagnostiseras huvudsakligen inom vuxenpsykiatrin och i de flesta fall inom
Neuropsykiatriska enheten i Lindesberg.
Det kan finnas personer som redan är aktualiserade på Vuxenhabiliteringen där
frågan om diagnos inom autismspektrum uppkommer. I dessa fall kan utredning
och diagnostisering ske inom Vuxenhabiliteringens verksamhet. Detta gäller
oftast personer med utvecklingsstörning.
Personer med diagnos inom autismspektrum har stora och varaktiga
funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
och tillhör därmed Vuxenhabiliteringens målgrupp. Personen ansöker om
insatser från vuxenhabiliteringen via remiss.
Vuxenhabiliteringens remissgruppen tar ställning till följande:
- Om personen ingår i den målgrupp som Vuxenhabiliteringen vänder sig
till.
- Om behov av insatser från Vuxenhabiliteringen föreligger.
- Att behoven inte tillgodoses av någon annan.
Insatsprogram
Vuxna med funktionshinder inom autismspektrum uppvisar sinsemellan stora
olikheter – en person med autism och svår utvecklingsstörning skiljer sig på
många sätt från en välbegåvad person med Asperger syndrom. De tre
symtomområden som anger de grundläggande svårigheterna har personerna
gemensamt. Kunskap om dessa och de konsekvenser de får för utveckling och
förmåga till socialt samspel måste ligga till grund för alla insatser.
3
Februari 2005
Team Autism erbjuder och utarbetar en Individuell Habiliteringsplan (IHP).
Personens önskemål och behov ligger som grund för den Individuella
habiliteringsplanen.
Individuella habiliteringsplanen följs upp kontinuerligt och personen och
nätverket hålls delaktiga och informerade.
Insatserna till vuxna med funktionshinder inom autismspektrum syftar till att på
olika sätt öka personens vilja och förmåga till social kontakt och ge personen
ökad förmåga att tolka/ påverka det som sker i omgivningen. Insatserna syftar
också till att ge personen ökad självständighet. Det är i det här sammanhanget
viktigt att ta hänsyn till personens intressen och starka sidor samtidigt som
personens svårigheter skall beaktas. Individinriktade insatser som Team Autism
erbjuder, kan ges enskilt eller i grupp. Vuxenhabiliteringen/Team Autism i
Örebro län har ett arbetssätt som ursprungligen inspirerats av den s k TEACCHprogrammet från North Carolina i USA, där vikten av följande punkter betonas:
·
·
·
·
·
·
Kunskap
Individualisering
Hjälpmedel
Kontinuitet
Bemötande
Organisationens betydelse
Insatser
Insatser riktade till den vuxne:
- Information om vad funktionshindret innebär i vardagen
- Bedömningar/tester som grund för insatser
- Hjälpmedel i form av visuell kommunikation och visuellt tydliggörande
- Individuellt utformat stöd beträffande planering och samordning av
service/resurser/stödinsatser.
- Samtalsstöd i olika former och individuellt utformade.
- Upplevelsen, individuellt anpassade besök, inklusive bedömning och insatser.
- Musikterapi
- Sjukgymnastik
4
Februari 2005
Insatser riktade till andra insatsgivare och övrigt nätverk:
- Pedagogiskt/psykologisk handledning till personal.
- Information och utbildning av olika slag om funktionshindret, kommunikation,
att tillvarata intressen och möta vardagens behov, pedagogiskt arbetssätt.
- Psykosocialt/psykologiskt stöd till anhöriga/närstående.
- Anhörig-/närstående utbildning.
- Kunskapsförmedling om de livsbetingelser och miljöer som bör tillskapas
framförallt för att förebygga uppkomsten av ytterligare livssvårigheter utöver
den begränsning som det innebär att leva med funktionshindret.
Insatser på strukturell nivå:
Team Autism verkar för att samverka med andra insatsgivare på olika plan. På
strukturell nivå är Vuxenhabiliteringen delaktig i den samhälleliga processen,
bevakar och påverkar i frågor som rör personen med funktionshinder inom
autismspektrum. Detta kan innebära medverkan i utformning av
handikappolitiska program, anpassningsfrågor, miljöfrågor, planeringsfrågor,
utbildningsfrågor bl.a. samverkan med universitetet samt medverka i ett tidigt
skede i planering av verksamheter.
Team Autism kännetecknas av
• Att ha god kunskap om funktionshinder inom autismspektrum och dess
konsekvenser samt hur man kan hjälpa och bemöta personerna
• Att följa med och ta till sig nya forskningsrön
• Att ha respekt och lyhördhet för personen och nätverket
• Att arbeta aktivt för att förbättra livsvillkoren för personerna och deras
anhöriga
Dokumentet är reviderat av Team Autism, Örebro läns landsting i februari
2005
Ny revidering bör ske om c:a 1 år!
5