Att studera på distans - Karlstads universitet

Att studera, lära och kommunicera
"på distans"
- en introduktion till studiegruppsarbete via
datorkommunikation (Inklusive bilaga: Studiegruppsuppgift "Kontrakt och arbetsplanering")
Ulla Högberg
Estetisk - Filosofiska fakulteten
Avdelningen för utbildningsvetenskap, organisation och samhälle
Pedagogik
(8:e reviderade upplagan, 2010 09 15)
_________________________________________________________________________
Copyright: Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
1
Innehållsförteckning
Innehåll
sida
Inledning
Avsnitt 1: Att studera och lära "på distans"
Vad kännetecknar "distansutbildning" ?
3
Vad innebär det att studera på "distans"?
Lärarrollen
Lärostoff
Kommunikationsmediets betydelse
Studeranderollen
Individuella studier - studiegrupp
Studiegrupp är en grupp, men vad är en grupp?
Olika förutsättningar och studiegruppsarbete
Studiegruppens organisering
Individuella förväntningar, studiegruppsarbete och kontrakt
4
4
4
5
6
6
7
7
8
9
Avsnitt 2: Studiegruppsarbete via "nätet" och kommunikation
Begreppet "kommunikation"
Sociala arbetsformer och kommunikation
Att kommunicera skriftligt
Kommunikationsmönster
"Netikett"
Studiegruppsstorlek och kommunikation
Organisation av studiegruppsarbete och kommunikation
Organisation av kommunikation
Sammanfattningsvis
Litteraturreferenser
11
11
12
13
15
16
17
18
19
20
Bilaga: "Kontrakt och arbetsplanering" - en studiegruppsuppgift
21
3
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
2
Inledning
Distansundervisning har alltmer kommit att användas inom utbildning och kvalificerad
informationsverksamhet. Ett viktigt skäl till detta är en ökande betoning av det livslånga
lärandet där utbildning och kompetensutveckling skall finnas tillgängliga och kunna anpassas
till individers olika behov av att kunna studera på tider och platser man själv, i viss mån,
bestämmer. Ett annat skäl är distansundervisningens möjlighet till kursdeltagarnas mer aktivt
deltagande i inlärningsprocessen liksom det ökade kravet på självständighet och
ansvarstagande i förhållande till utbildning och lärande.
Avsikten med det här dokumentet är:
att förmedla en förståelse av vad ”distansstudier” innebär
att förmedla en förståelse av betydelsen av sociala arbetsformer vid distansstudier
att förmedla kännedom om och förståelse av grupprocesser för att underlätta arbetet i
studiegrupper.
att förmedla kännedom om och förståelse av skillnader mellan skriftlig och verbal
kommunikation.
att ge studiegruppsdeltagarna förutsättningar för att tillsammans organisera sitt
studiegruppsarbete bl.a. med hjälp av ett ”kontrakt” och en arbetsplanering.
__________________________________________________________________________
Avsnitt 1:Att studera och lära "på distans"
Vad kännetecknar ”distansutbildning”?
Man kan i princip dela in utbildning i fyra kategorier:
Campusbunden utbildning (lärare och studenter möts "ansikte mot ansikte" samtidigt i
det fysiska rummet och man är tids- och rumsmässigt bunden)
Utlokaliserad utbildning (utbildningen ges av lärosätet, men undervisningen bedrivs
på annan ort än där lärosätet finns och läraren reser till orten i fråga och undervisar på
samma sätt som på campus- dvs. lärare och studenter möts "ansikte mot ansikte"
samtidigt i det fysiska rummet och man är tids- och rumsmässigt bunden)
Decentraliserad utbildning ( Läraren finns på lärosätet men undervisar via telebild som
sänds till olika studie/lärcenter, dit de studerande då måste resa för att ta del av
undervisningen eller via datorchatt, "datortelefoni" och liknande. Man är även här tidsoch rumsmässigt bunden även om lärare och studerande finns på olika platser)
Distansutbildning ( Lärare och studenter är fysiskt skilda från varandra och använder
sådana kommunikationsverktyg som gör att man inte är tids-och rumsmässigt
bundna.)
Sammanfattningsvis kan man säga att distansutbildning innefattar alla studieformer där lärare
och studerande är fysiskt skilda från varandra men där det förekommer någon typ av kontakt,
som kännetecknas av tvåvägskommunikation mellan dem med hjälp av ett eller flera medier.
Detta innebär att man vanligen också innefattar decentraliserad utbildning i begreppet
distansutbildning.
Den kontakt som kommunikationen kräver kan indelas i samtidig (synkron) eller fördröjd
(asynkron) kontakt och kan ske på olika sätt. Den samtidiga kontakten kan skapas genom
telefonsamtal, telebildkonferens eller datorkonferenser och den fördröjda kontakten kan
skapas med hjälp av fax, vanlig post, e-post eller datorkonferenser. T.ex. brukar
telebildsändningar kompletteras med datorkommunikation.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
3
I många "distansutbildningar" förekommer det även kursträffar där man träffas fysiskt, men
det varierar mellan olika kurser. Ganska ofta brukar kurser inledas och avslutas med fysiska
kursträffar på lärosätet och det kan även förekomma kursträffar däremellan.
Vad innebär det att ”studera på distans”?
Ofta säger man om distansstudier att den studerande kan studera i sin egen takt och att man
kan studera när man själv vill. Detta är inte alltid sant!
En distanskurs – liksom vilken annan kurs som helst- har ett startdatum och ett
avslutningsdatum som ger en tidsmässig ram för studierna.
Varje distanskurs har sin egen uppläggning och sitt eget tidsschema, där innehåll och
arbetsuppgifter har strukturerats genom bl.a. de datum som är "deadline" för
arbetsuppgifternas inlämning.
Det är viktigt att man följer den studiestruktur som kursuppläggningen medför och att
uppgifter görs klara de datum som är angivna i kursbeskrivningarna. Det är annars lätt att
komma efter med studiearbetet. Som studerande bör man planera sitt studiearbete i anslutning
till kursens planering, vilket minskar friheten att studera ”när man själv vill” och ” i sin egen
takt”.
Distansläraren måste också kunna planera sitt arbete då man alltid har flera kurser pågående
samtidigt och i anslutning till de datum insändningsuppgifter ska vara klara, har läraren med
stor sannolikhet även planerat in tid då hon eller han ger återkoppling på de studerandes
arbeten. Den stora skillnaden mellan distansstudier och studier på campus ligger i att man vid
distansstudier har möjlighet att studera från sin hemort och ofta direkt från det egna hemmet.
Man behöver alltså inte åka långa vägar för att delta i undervisning och resor till lärosätet
kanske enbart sker vid ett fåtal tillfällen.
Lärarrollen
Lärarens roll vid distansundervisning skiljer sig från lärarrollen i ”traditionell” mening. Vid
distansstudier sägs ofta att lärarens insatser är mera handledande än undervisande, även om
det också kan förekomma ”undervisande inslag”. Man bör emellertid uppmärksamma att
lärarens roll kav variera i stor utsträckning mellan olika distansutbildningar.
Traditionell undervisning kan förekomma då distansundervisningen är uppblandad med
”närundervisning”, t.ex. vid kursträffar eller om man använder t.ex. videokonferens.
Ibland finns det föreställningar om att man som distansstuderande alltid och ofta för
”enskilda” diskussioner med läraren som då förväntas undervisa i anslutning till uppgifter.
Det finns i regel inte resursmässigt utrymme för en uppläggning med den typen av
diskussioner/undervisning ”en till en” eftersom kursgrupper kan vara stora och läraren
undervisar i flera kurser samtidigt. Det blir i stället fråga om handledning och undervisning
som ges i första hand i anslutning till gruppuppgifter. Detta utesluter inte att man som enskild
studerande naturligtvis kan vända sig till läraren om man undrar över något.
Lärostoff
Att läraren vid distansundervisning inte har samma centrala roll för förmedling av kunskap
som vid närundervisning betyder att det ställs andra krav på lärostoffet.
I distansutbildningssammanhang används ibland färdigproducerade läromedel, som t.ex.
videoföreläsningar, studiehäften, texter på internet och/eller ”streamad” video.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
4
Som sagts tidigare, så måste man som distansstudent i hög grad ta ansvar för det egna arbetet
med lärostoffet. Utformningen av lärostoffet kan bidra till att studenten upprätthåller
motivation och arbetslust. Det brukar främst vara textmaterial i form av läroböcker,
studiehäften eller ”net-texter” som är de viktigaste när det gäller att förmedla innehåll, men
även multimediala produkter förekommer i stor utsträckning, som t.ex. "video-streaming".
Dock bör den utbildningsansvarige ha i åtanke vilka tekniska krav olika läromedel ställer på
de studerandes datorer och att det även är stor skillnad på förutsättningar om man har modem
eller bredband. Ett tips är att om innehållet i en kurs kräver särskild prestanda när det gäller
teknik och uppkoppling som de egna förhållandena inte motsvarar, kan man kontakta
närmanste studie/lärcenter/bibliotek som kan vara bättre rustade teknikmässigt för att kunna
kommunicera med olika lärosäten.
En studiehandledning/kursdokument där arbetsuppgifterna presenteras kan också,
tillsammans med t.ex. litteratur ses som ett kompletterande läromedel.
Den som skriver ett sådant bör tänka sig att distansstudenten vägleds genom stoffet,
uppmuntras till egna ställningstaganden och hålla motivationen vid liv.
Kommunikationsmediets betydelse
Valet av kommunikationsmedia medför olika organisatoriska och pedagogiska konsekvenser
för distansutbildningen. Väljer man att använda t.ex. videokonferens (telebild = överföring av
ljud och bild) i distansundervisningen är det mera adekvat att tala om ”decentraliserad
utbildning som sker via IKT*-verktyg”. Användandet av videokonferens medför. bl.a. en
geografisk begränsning för deltagandet eftersom man redan på planeringsstadiet av
utbildningen måste bestämma vilka orter som ska delta i sändningarna p.g.a. att en tidsmässig
samordning måste ske och studios måste bokas på varje ort. Antalet uppkopplade
videokonferensstudios måste också vara begränsat av tekniska och pedagogiska orsaker.
Dessutom måste den enskilde studenten/studiegruppen ha god tillgång till teknisk utrustning
och kunskaper om hur den används. De som kommunicerar måste vara närvarande samtidigt
(synkron kommunikation), något som kan verka hämmande på studenter som har begränsad
tid för sina studier. Dessa begränsningar kan man undvika om man istället väljer
datorkommunikation (t.ex. Intenet, e-post, datorkonferenser) som inte är geografiskt
begränsande.
De som kommunicerar kan dessutom vara mer oberoende av tid och rum (asynkron
kommunikation). Studenten kan sända textmeddelande som läraren/handledaren eller
medstuderande kan svara på när de har möjlighet.
Båda de omtalade medierna är s.k. kommunikationsmedier. De möjliggör effektiv
kommunikation mellan studenter-lärare och mellan studenter-studenter. De kan kompletteras
med andra medier som kan presentera undervisningsstoff.
Text, ljud- och bild medier råder över olika register av effekter och påverkansmöjligheter och
det är pedagogiska mål och ställningstaganden samt arbetsformer som är bestämmande för
valet av media. Ofta är det en fördel att använda en kombination av medier, på så sätt att de
olika medietyperna (bild, ljud och text) kompletterar varandra.
T.ex. kan ett texthäfte presentera problemställningar som studenterna skall diskutera efter att
ha sett en videoföreläsning. Studenterna kan också diskutera via dator efter att ha läst
pensumlitteratur eller sett vidoföreläsning och på så sätt arbeta med studieuppgifter. Tekniken
är under snabb utveckling och nya medier skapar nya förutsättningar i
utbildningssammanhang.
* IKT - Informations och Kommunikationsteknologi
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
5
Studeranderollen
Vid distansstudier, precis som vid andra studier, är det den studerande som har ansvar för sitt
studiearbete, men studiesammanhanget vid distansstudier skiljer sig markant från det
studiesammanhang som campusbundna studier medger.
Ett problem vid distansstudier är det så kallans ”drop-out”-problemet. Det har visat sig att det
är mera vanligt att distansstuderande väljer att inte fullfölja sina påbörjade studier, jämfört
med ”campusstuderande” och detta kan ha med det studiesociala sammanhanget att göra.
Att studera ”ensam” på distans är inte alltid lätt.
Ensamstudier kan göra det svårt för många att hålla på studiedisciplinen. Det händer så lätt att
”något kommer emellan” och så skjuter man upp studiearbetet och då kan man lätt halka efter.
Det kan också vara svårt att ensam upprätthålla studiemotivationen och man kanske saknar
den sociala samvaro som deltagande i närundervisning direkt ger möjlighet till. Man kanske
inte alltid kan få kontakt med distansläraren precis när man behöver och det kan förstärka
känslan av ensamhet. Därför kan studiesituationen vid distansstudier underlättas genom att
man arbetar tillsammans med andra i studiegrupper.
Individuella studier – studiegrupp och synen på kunskap och lärande
Traditionellt säger man att den distansstuderande är ensam med sina studier och
kommunicerar med sin lärare/handledare som finns på annan ort.
Att studera ”ensam” på distans kan, som nämnts i stycket ovan, ofta visa sig svårt.
Ett sätt att underlätta distansstudier för den enskilde studeranden är att studiegrupper bildas
och att läraren skapar arbetsuppgifter som studiegruppen samarbetar med. Dessa
studiegrupper behöver inte träffas fysiskt, utan kan fungera i det virtuella rummet med en
egen träffpunkt i kurskonferensen som man når via dator. Kan man inte nå sin
lärare/handledare så har man på detta sätt ett antal medstuderande att ställa frågor till och få
hjälp av. Man kan också vända sig till andra studiegrupper i kursen.
I respektive studiegrupps egna virtuella grupprum kan man träffas och jobba med
gemensamma uppgifter men också med att stödja varandra i studiearbetet. Här ges också
utrymme för en virtuell social samvaro. Det individuella studerandet kan med fördel varvas
med studiegruppsarbete.
Lärandet handlar om en interaktion mellan den kunskapande människan och det som skall
läras. En sådan interaktion kan ske på olika sätt. Ett sätt är att man aktivt studerar, läser och
diskuterar med andra. På så sätt aktiveras den referensram och de erfarenheter man har sedan
tidigare i relation till det nya som tillförs. I diskussioner med andra måste man förklara och
argumentera och man tillförs även andras synpunkter och erfarenheter, vilket kan bredda och
fördjupa den egna förståelsen. I denna kunskapsprocess blir studiegruppen en viktig del.
Studiegrupper kan lämpligen bildas vid kursstart. Vid bildandet av studiegrupper är det
vanligt att t.ex. studerande från samma ort eller arbetsplats vill vara i samma grupp p.g.a att
man kan träffas fysiskt. Detta är inte alltid att rekommendera.
Om det är så att i en studiegrupp på t.ex. 5 personer, arbetar 3 st på samma arbetsplats och 2 st
bor på andra orter, har det visat sig att risken är stor att studiegruppen ”faller sönder” i två
eller kanske tre delar och kvar i kursen blir de 3 från samma arbetsplats medan övriga
avbryter studierna i förtid.
Om tanken är att studiegruppen skall fungera i ”det virtuella rummet” finns det ingen
anledning att eftersträva en gruppindelning baserad på möjligheten att träffas fysiskt.
När det gäller planeringen av studiearbetet kan man också stödja varandra i studiegruppen,
bl.a. genom att tillsammans organisera studiearbetet och göra en gemensam arbetsplan för
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
6
arbetet i studiegruppen som också inkluderar tid för vars och ens enskilda studier .
Arbetsplanen är ett komplement till respektive kursuppläggning och görs i relation till kursens
schema. Därför rekommenderas varmt att deltagarna i varje grupp tillsammans gör upp ett
arbetsschema vecka för vecka som passar gruppens och de enskildas studiesituation.
Jerald Shutte, professor vid California State University at Northridge, har i en undersökning
av distansstuderande funnit att ”Online students fare better”. Han menar bl.a.att gruppens
(studie) sociala funktion vid distansstudier är viktig för studieresultatet. Slutsatser från
undersökningen presenteras i en resumé på följande internetadress:
http://news.cnet.com/news/0-1005-200-315893.html?tag=
Studiegrupp är en grupp, men vad är en ”grupp”?
I socialpsykologisk bemärkelse kan man säga att en grupp utgörs av ett antal personer som
sinsemellan står i ett ömsesidigt beroendeförhållande, man upplever sig ha ett gemensamt
mål, man påverkar varandra ömsesidigt och man uppfattar sig själva som att man på något sätt
hör ihop. Inom olika organisationer finns det först och främst formella grupper, som har satts
samman för att utföra vissa bestämda uppgifter i riktning mot vissa bestämda mål.
Människan är en social varelse och har sociala behov. Dessa behov kanske inte tillgodoses i
en formell grupp, men kan tillgodoses genom skapandet av informella grupper. Studiegrupper
hör till kategorin formella grupper, eftersom de bildas i ett visst bestämt syfte och är
tidsbegränsade, men de kan också ha en social funktion av informell gruppkaraktär, beroende
på hur gruppen utvecklas.
Deltagarna i en grupp har också ömsesidiga förväntningar på varandra. Dessa förväntningar
kan uttryckas i normer och regler för hur man ska fungera tillsammans.
Grupper har alltid gemensamma normer som kan vara uttalade eller outtalade och bestämda
handlingssätt som överensstämmer med gruppens syfte.
I studiegruppssammanhang är det viktigt att man faktiskt tillsammans formulerar sina
förväntningar/normer i ord och på så sätt synliggör dem för samtliga gruppdeltagare.
Det är också viktigt att alla är genuint överens om vad som skall gälla för studiegruppens
arbete.
En sådan överenskommelse kan hjälpa till att förebygga eventuella samarbetssvårigheter.
Om sådana ändå skulle uppstå är det bra att kunna gå tillbaka till överenskommelserna som
utgångspunkt för diskussioner om hur svårigheterna ska kunna hanteras.
En grupp utgörs alltså av ett antal olika människor som kan tillhöra olika kön, ålder och
yrken, med, i det här fallet, ett gemensamt mål och som har gemensamma normer.. Man kan
ha olika kulturell och religiös bakgrund, olika erfarenheter och olika kunskaper. Man kan
också ha olika orsaker till att gå en kurs. Alla olikheter betyder att man kan ha olika
förväntningar, både på kursen i fråga och på varandra i studiegruppen.
För att en studiegrupp skall fungera så väl som möjligt är det viktigt att man från början
klargör , både för sig själv och för de övriga i gruppen vilka, förväntningar man har.
Olika förutsättningar och studiegruppsarbete
Det är inte bara förväntningar som varierar mellan studiegruppsdeltagarna, utan även de
studerandes livssituation och studieförutsättningar kan variera. Bland vuxenstuderande är det
vanligt att olika människor befinner sig i olika livsfaser samtidigt som de studerar.
Livssituationen kan vara avgörande för både hur mycket tid man kan ägna åt studiearbetet och
när man kan ta denna tid i anspråk. Skillnaderna kan vara stora mellan en ensamstående,
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
7
heltidsarbetande man/kvinna med tre barn, en ensamstående man/kvinna utan familj som av
arbetsgivaren fått tillåtelse att studera på en del av sin arbetstid och en yngre,
deltidsstuderande, studievan man/kvinna som bara har sig själv att ta hänsyn till.
Somliga kanske studerar på betald arbetstid, andra passar på att studera samtidigt som man
har tagit ut sin föräldraledighet, åter andra kanske arbetar heltid, har småbarn hus och hem att
sköta.
Man studerar också av olika skäl. Studierna kan vara en del i en kompetensutveckling i
arbetet, eller man studerar för att få en akademisk examen, man kanske är arbetslös eller
också kanske man studerar för att det är spännande och intressant. Ofta är det så att olika
människor har olika mål med sina studier.
Människors olika livssituationer och olika skäl till studier kan påverka hur mycket tid och
energi man kan och vill lägga ner på studierna. Det kan också påverka när på dygnet man kan
sköta studiearbetet.
Lika viktigt som det är att i studiegruppen klargöra de förväntningar som finns, lika viktigt är
det att studiegruppsdeltagarnas livssituation och dennas konsekvenser för studiearbetet
klargörs, så att man kan förhålla sig till detta i gruppen när man planerar sitt arbete
tillsammans i förhållande till kursens uppläggning och schema.
Känner man till de andra gruppdeltagarnas livssituationer och förväntningar är det lättare att
arbeta tillsammans.
Studiegruppens organisering
När gruppen ska organisera sig och om man är ovan vid grupparbete, kan olika motstridiga
krafter försvåra gruppens utveckling i konstruktiv riktning. Det kan ibland förekomma att
gruppens struktur tenderar att bli hierarkisk och man kan få problem med prestige och status.
Maktkamp kan förekomma mellan gruppdeltagarna och man kan försöka att påtvinga andra
sina egna mål.
I synnerhet om gruppens syfte eller målsättning är oklar är risken stor att detta kan inträffa.
Är man mera van vid grupparbete kan det vara lättare att kunna uppfatta gruppdeltagarnas
ställning i gruppen som jämbördiga. Det gör att en praktisk rollfördelning kan etableras och
att samarbete (istället för maktkamp) underlättas. Man har lättare att kunna lyssna och
bidraga, att kunna acceptera och ta emot och man strävar efter att finna ett mål som
tillgodoser både den enskilda medlemmen och gruppen.
För att åstadkomma detta behövs en öppenhet i gruppen och,att man tillsammans, kommer
fram till vad gruppens syfte och mål är. Ett gemensamt mål ger riktningen för gruppens arbete
och lyfter också fram vilka medel och procedurer man ska använda för att nå målet. I
processen för att uppnå målet är det viktigt att vara uppmärksam på att det är ett givande och
tagande som sker och att man tar tillvara varandras erfarenheter och kunskaper på bästa sätt.
(Sjölund 1989)
Lennéer-Axelsson & Thylefors (1991) beskriver grupprocessen i olika faser.
1. Initialfasen, som präglas av osäkerhet, oklara normer och roller, maktkamp, ytlig
kommunikation och ev. besvikelse och aggression.
2. Smekmånadsfasen: som präglas av riklig kommunikation, hög tillfredsställelse, enighet
och generositet och en tendens att idealisera.
3. Integrationsfasen: här sker en utkristallisering av roller och eventuellt undergrupper.
Kommunikationen fördjupas och en ”vi-känsla” etableras.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
8
4. Konfliktfas : kännetecknas av förnekande, söndra-härskamentalitet, alliansbildning,
bearbetning . Konflikter kan bli tydliga när individerna blir synliga och olikheten erkänns.
5. Platåer, fixering och regression. I alla relationer och processer hamnar man på platåer där
ingenting tycks hända. Det kan handla om att det kan vara dags att bryta upp och gå vidare
eller också kan det vara en naturlig utvecklingsplatå, där gruppen tar en paus inför nya
satsningar eller att man håller på att stabilisera sig efter en förändring. Människor förhåller
sig på olika sätt till platåer. En del kan uppskatta dem, medan andra blir oroliga eller grips
av otålighet. Ibland kan det förekomma fixering i tidigare faser. Det behöver inte hindra
gruppens framåtskridande, men kan försvåra för gruppen. Ibland kan en regression – en
tillbakagång i utvecklingen inträffa. Det tillhör även en välfungerande grupps
reaktionsmönster om belastningen blir alltför stor. Regressionen är ofta tillfällig och kan
fungera som en avspänning och en kraftansamling.
6. Mognadsfasen : Bennis & Shepard (i Lenneér-Axelsson & Thylefors 1991) beskriver den
mogna gruppen enligt följande:
- Medlemmarna är medvetna om sina egna och andras tillgångar när det gäller att verka
för gruppens uppgift.
- Dessa individuella skillnader accepteras utan att etiketteras som goda eller dåliga
- Gruppen har en auktoritetsstruktur och ett samspelsmönster som medlemmarna känner
till och accepterar.
- Gruppbeslut tas enligt rationella diskussioner. Minoritetsåsikter uppmärksammas
och/eller uppmuntras. Det görs inga försök att tvinga fram beslut eller en falsk enighet.
- Gruppens konflikter handlar om mål, metoder och effektivitet. Konflikter om struktur,
procedur och relationer är få.
- Medlemmarna är medvetna om gruppens dynamik och sin egen roll i den.
Den mogna gruppen har utvecklat en viss effektivitet som arbetsgrupp. Men det är viktigt att
vara medveten om att arbetsgruppen aldrig befinner sig i ett statiskt och friktionsfritt tillstånd.
Gruppen påverkas ständigt av dess omgivning, av att gruppmedlemmar utvecklas och som
kanske kommer och går.
Hur man i en grupp möter, utnyttjar och arbetar sig igenom olika skeden bestäms av dess
mognad.
Individuella förväntningar, studiegruppsarbete och kontrakt
Samarbetet bygger på att samtliga studerande är aktiva i såväl sitt eget studerande som i
studiegruppsarbetet och för att en studiegrupp skall fungera så väl som möjligt är det viktigt
att man från början klargör vilka förväntningar man har, dels på grupparbetet, dels på
varandra i gruppen.
Ett bra sätt att göra detta på, är att man tillsammans i gruppen skriver ett slags ”kontrakt” där
man kommer överens om vilka normer och regler som ska styra gruppens arbete. (Se bilagan)
Ett sådant kan stödja gruppen i initialfasen och hjälpa till att förebygga samarbetssvårigheter.
Om sådana ändå skulle uppstå är det bra att kunna gå tillbaka till överenskommelserna som
utgångspunkt för diskussioner om hur svårigheterna ska kunna lösas.
Det är också bra om man då och då diskuterar kontraktets innehåll för att se om det på någon
punkt behöver förändras.
I samband med att man utformar kontraktet kan man också komma överens om en
arbetsplanering / ett arbetsschema för studiegruppens arbete i förhållande till kursens schema
och arbetsuppgifter. Det ger en struktur som kan hjälpa till att hålla en god arbetsdisciplin så
att genomförandet av studiearbetet underlättas.
________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
9
Distansstuderandes reflexion:
”Gruppen bör ha samma syn på hur mycket tid man kan lägga ner på arbetet. Olika kurser
kräver olika mycket. Åtminstone måste alla känna till varandras studieförutsättningar och
alla behöver fatta att en halvfartskurs kan kräva en arbetsinsats på kanske 20 timmar i
veckan. Det har i vårt fall inte funnits en gemensam referensram för arbetet. Vi skrev förvisso
ett kontrakt i början, men det var ett kontrakt i blindo och som därför inte
medförde någon direkt förpliktelse. Man bör inte skriva ett kontrakt utan förankring i en
verklighet och man måste faktiskt ta det på allvar! Ett sätt att komma åt detta problem är att
man regelbundet stämmer av arbetet och formaliserar vad som ska göras, vem som ska göra
det och när det ska vara gjort. Att man gör en ordentlig arbetsplanering. Uppgifterna kan
delas upp i huvudansvar för en sammanställning och struktur där övriga gruppmedlemmar
bidrar med innehåll och kommentarer. I vår grupp arbetade vi hela tiden samtliga med hela
insändningsuppgifterna och det var svårt.”
Kontraktsinnehållet är också betydelsefullt när det gäller att utveckla ett stödjande
förhållningssätt i gruppen, främja ett gott kamratskap och ett gott socialt klimat i gruppen.
Distansstuderandes reflexion:
Om jag inte hade haft min studiegrupp hade jag lagt av och aldrig kommit så långt att jag
hade blivit klar! Vi hade ett jättefint samarbete och stöttade och hjälpte varandra och jag tror
att jag tack vare gruppen vågar fortsätta att läsa.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
10
Avsnitt 2: Studiegruppsarbete via ”nätet” och kommunikation.
Begreppet ”kommunikation”
För studiegruppsarbete via nätet, liksom vid allt annat grupparbete, är arten av och formen för
kommunikationen betydelsefull. En kommunikation som sker via dator innefattar både
kommunikativa möjligheter och begränsningar. En förståelse av vad kommunikation innebär
kan vara till en hjälp för gruppen i dess arbete.
Johansson-Hidén (1994) har studerat kommunikationsmönster i arbetsgrupper som träffas
fysiskt och tar i sitt arbete upp två definitioner av begreppet kommunikation.
Den ena, som ” är gjord av Hoben år 1954 : ”Kommunikation är en verbal transformation av
tanke och idé””(Johansson-Hidéns (1994) översättning), och den andra ”Kommunikation är
en process och innebär överföring av information, idéer, känslor, färdigheter, etc genom att
använda symboler – ord, bilder, figurer o.s.v. Det är denna handling eller överföringsprocess
som kallas kommunikation.” Denna definition är gjord av Berelson och Steiner år 1964
(Johansson-Hidéns (1994) översättning)
Johansson-Hidén (1994) har valt att lyfta fram dessa två definitioner därför att man talar om
att kommunikation inrymmer både en transformations- och överföringsprocess. Numera ser
de flesta teorier kommunikation som en ännu mera sammanflätad process: ” där den yttre
dialogsituationen står i mera omedelbar kontakt med individens tankar” (Johansson-Hidén,
1994) Hon menar vidare att ”tankarna bildas genom samtalet och är socialt producerade”.
Detta kan ses som ett stöd för att tillämpa sociala arbetsformer i undervisningssammanhang
och torde gälla även vid skriftlig utförd dialog, vars styrka är möjligheten till reflexion över
det som skrivs i och med den tidsförskjutning som skiljer denna dialog från den med samtidig
kommunikation. Kommunikation beskrivs som processer, både utanför och inom individen,
ömsesidigt påverkande varandra, en process som försiggår mellan människor.
Kommunikationen innebär alltså en process som försiggår mellan människor, där varje
individ växlar mellan att tänka-tala, tala-lyssna och lyssna-tänka, (Johansson-Hidén, 1994).
Vid skriftlig kommunikation tar denna växling mera tid, än vid talad kommunikation.
Johansson-Hidén sammanfattar sin syn på begreppet mellanmänsklig kommunikation i en
definition som lyder: ”en verbal och icke-verbal social process som syftar till ökad
gemenskap, delade kunskaper, upplevelser, känslor och tankar”.
Sociala arbetsformer och kommunikation
Under många år har frågan om utbildningens arbetsformer aktualiserats gång på gång. Under
1970-talet kom sociala arbetsformer att bli allt vanligare och sedan några år tillbaka är sådana
återigen aktuella genom att problembaserade och problemorienterade arbetsformer får allt
större genomslagskraft.
Sociala arbetsformer innebär att den huvudsakliga kommunikationen i
undervisningssituationen försiggår mellan eleverna och inte i att läraren föreläser och då och
då pratar och/eller ställer frågor till eleverna. Lärarens funktion består härvidlag främst i
planering av undervisningen och organisation av genomförandet och i ett handledande
förhållningssätt som också kan ha inslag av undervisning.
Ett skäl till att sociala arbetsformer är att föredra, är att kunskap bör tillägnas under former
som så långt som möjligt påminner om sådana situationer där den så småningom kommer att
användas och det är oftast i samverkan med andra människor (Marton et al, 1977). Andra skäl
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
11
utgörs av att flera personers kunskaper, erfarenheter , kompetenser och perspektiv kommer
varje enskild gruppdeltagare tillgodo och det gör att det fenomen som studeras kan förstås på
ett både bredare och djupare sätt. I diskussionen inom gruppen får man möjlighet att
argumentera, ”vrida och vända” på det som diskuteras och både ge och ta emot.
Distansstuderandes reflexioner:
”Det här är ett bra sätt att studera på (på distans och i grupp). Jag kan själv planera mitt
läsande och tar eget ansvar men har samtidigt gruppens tryck på mig att hålla mig till
uppgjorda tidsplaner. Man är heller inte ensam i sina studier när man har studiegruppen och
prata med, man har ”klasskamrater” som också är en viktig del i studierna för man har
någon att bolla tankar med och man kan få andra synvinklar på saker och ting som man läst
och jobbat med och jag måste kanske tänka om.”
I problemlösningssammanhang leder gruppsamarbete oftast till bättre kvalitet på lösningarna.
Genom studiegruppsarbetet aktiveras kursdeltagaren mera och genom det givande och
tagande som diskussionsformen medger, möjliggörs att lärostoffet förstås bättre, det kvarlever
längre i minnet, man har lättare att återge det, man använder det i större utsträckning och man
kan förmedla sin förståelse bättre till andra. I detta är kommunikationen mellan människor av
stor betydelse, då ”tankarna bildas genom samtalet och är socialt producerade”(JohanssonHidén, 1994)
En studiegrupp är som grupp betraktad en formell grupp, som bildats i ett visst bestämt syfte
och kan på så sätt kännetecknas av att vara relativt opersonlig till sin karaktär.
Det finns också ofta regler och föreskrifter som reglerar gruppens verksamhet. Ett typiskt
exempel på en formell grupp är arbetsgruppen som med utgångspunkt i en uppgift med ett
bestämt syfte bildats av personer som inte på förhand har något gemensamt, (Sjölund 1979).
En studiegrupp kan jämställas med en arbetsgrupp och är också en formell grupp, oavsett om
man träffas fysiskt, eller om man träffas via ”nätet” eller via datorkonferenser och därvid
använder dator som kommunikationsverktyg.
En distansstudents reflexioner:
”Det är inte helt enkelt att studera på distans med datorn som primärt kommunikationsmedel.
Jag har gått ett antal distanskurser(sammanlagt 120 p. Av dessa har 40 p varit datorburna)
Den allmänna problematiken som gäller distansstudier är grupparbetets organisation.
Grupparbetet har sina fördelar och nackdelar. Den mest näraliggande fördelen är att
gruppen kan fungera som en gemensam pådrivare och att det finns en struktur att bolla
erfarenheter mot. Mot detta talar att det är svårt att organisera enbart utifrån ett tekniskt
hjälpmedel.
Man luras lätt av datorns kommunikationsmöjligheter och ”förleds” att tro att den skriftliga
kommunikationen är effektiv.”
Att kommunicera skriftligt
Det virtuella studiegruppsarbetet betyder att man inte träffas fysiskt.
Vad betyder det då för studiegruppens arbete att man inte träffas fysiskt? Just det att man inte
träffas fysiskt ställer andra krav när det gäller organisering av arbetet och på
kommunikationen mellan deltagarna.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
12
Främst handlar det om att man faktiskt inte ser varandra,( om man nu inte använder sig av
videokonferens) och detta medför konsekvenser för kommunikationen mellan deltagarna i
studiegruppen. Kommunikationen här handlar då om att man har skriftspråket som enda
medel i ”den verbala och icke-verbala sociala process som syftar till en ökad gemenskap,
delade kunskaper, upplevelser, känslor och tankar” (Johansson-Hidén ,1994).
Det fysiska mötet och det talade språket understöds av dels kroppsspråkets olika
uttrycksformer, dels tonfallet man använder. Tänker vi oss istället att utvecklingen av
grupprocessen – som är en social process- sker via skriftligt språk, utan den nyansering som
kroppsspråk och tonfall bidrar till, så kan man förstå att detta medför speciella konsekvenser
för hur den skriftliga kommunikationen bör hanteras för att undvika att friktioner ska uppstå
mellan de olika gruppdeltagarna under den ömtåliga period som Lennér-Axelsson &
Thylefors (1991) betecknar som initialfasen.
Om vi går tillbaka och tittar på Lennér-Axelssons &Thylefors (se avsnittet ”att studera och
lära på distans”) beskrivning av gruppstruktureringsprocessens olika faser där
gruppdeltagarnas relationer struktureras, utvecklas och förändras via den inbördes
interaktionen vid gruppens fysiska möten, där kommunikationen mellan gruppdeltagarna är
samtidig, så kan man anta att denna gruppstruktureringsprocess sker med stor sannolikhet,
även om kommunikationen mellan gruppdeltagarna är av skriftlig art och därmed sträcker sig
längre över tid.
Lennér-Axelssons &Thylefors menar att initialfasen i gruppstruktureringsprocessen är den
mest känsliga fasen. Den präglas ofta av osäkerhet, oklara normer och roller, maktkamp, ytlig
kommunikation och ibland besvikelse och aggression. Eftersom kommunikation rymmer både
en transformations- och överföringsprocess betyder att det är en ”social skapelseprocess” och
då har gruppstruktureringsprocessen betydelse för kommunikationen och vice versa.
”Skapandet” har med transformationen att göra genom att varje dialogdeltagare tolkar
budskapet.
Förståelsen av budskapet skapas på så sätt av mottagaren i relation till innehållet i dennes
referensram och värdesystem, och i relation till det sociala sammanhang i vilket
kommunikationen pågår. Om det sociala sammanhangets karaktär utgörs av det som
betecknas som ”Initialfasen” och kommunikationen är skriftspråklig med de begränsningar
detta medför, är det förståligt (men absolut inte önskvärt) om misstolkning uppstår.
Hur kan man i studiegruppsarbetet, via skriftlig kommunikation, åstadkomma optimala
betingelser för att studiegruppens dialoger ska leda till ”ökad gemenskap, delade kunskaper,
upplevelser, känslor och tankar”?
Här kan medvetet skapade kommunikationsmönster vara till hjälp, liksom en kunskap om etik
i förhållande till kommunikation via ”nätet”.
Kommunikationsmönster
Kommunikationsmönster innebär lagbundenheter som kan urskiljas i kommunikationen.
(Johansson-Hidén, 1994)
Sådana kommunikationsmönster kan medvetet skapas genom överenskommelser i
studiegruppen.
Man kan komma överens om ”formmönster”. Formmönster kan utgöras av att man t.ex.
utser en ”ordförande” som ledare för studiegruppens datormöte. ledarskap kan utföras på olika
sätt. En auktoritär ledare har tendens att dominera processen, vilket kan göra att deltagande
med diskussions inlägg från övriga i studiegruppen kan minska.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
13
En demokratisk ledare uppmuntrar övriga till aktivt deltagande och har samstämmighet som
ledstjärna. Till formmönstret hör också
tidsaspekten och planeringen av t.ex. turordning, så att alla har möjlighet att komma in med
sina inlägg. Hit kan också höra att man bestämmer att diskutera en sak i taget.
Man kan också upprätta en slags dagordning som man håller sig till för att skapa en
underlättande struktur för diskussionen.
Man kan också komma överens om ”innehållsmönster”. Innehållsmönster kan utgöras av att
man kommer överens om att man ska hålla sig till sak och inte komma med s.k. ”du-budskap”
och påföra andra sin egen frustration – att alltså hålla isär sak och egna känslor. Om man har
behov av att uttrycka egna känslor bör detta göras i ett särskilt sammanhang så att inte en
sammanblandning riskeras.
Ett annat kommunikationsmönster är ”nivåmönster”. Ett sådant mönster kan vara att byta
abstraktionsnivå i kommunikationen. Johansson-Hidén exemplifierar ”nivåmönster” med att
man kan tillgripa ett nivåbyte i form av metanivåbudskap för att påverka en diskussion om
man inte lyckas med detta via innehållsliga argument. Hon beskriver kommunikation i olika
nivåer som är överordnade och underordnade varandra. Dessa är olika abstraktionsgrader av
budskap och är hierakiska.
Vid kommunikation sänds alltså ett konkret budskap och ett metabudskap om detta konkreta
budskap –. Utöver ”metabudskapet” finns också ”metameta-budskap”. Metabudskapen säger
något om förhållandet mellan personerna som kommunicerar och ”metameta-budskapen”
säger något om de kommunicerade budskapen. Meta- och ”metameta-budskapen” kan ses
som kommunikationens kontext eller sammanhang.
Man kan förenklat uttrycka detta så här: vad som sägs + hur det sägs +förhållandet mellan
personerna+ sammanhanget det sägs i = det som sägs..
Ett exempel på nivåmönster är ironi, som innebär att man säger en sak men menar motsatsen
med avsikten att åhöraren/läsaren skall inse detta. Ironi kan sägas ha en hånfull undermening
och/eller ett hånfullt syfte.
De kommunikationsmönster som kan vara lättast att handskas med vid skriftlig
kommunikation är form-och innehållsmönstren, eftersom de är mera konkreta till sina
karaktärer. Nivåmönster kan vara svårare att s.a.s. komma åt. Ironiska budskap tydliggörs vid
öga-mot-öga-kommunikation med kroppsspråk och tonfall som nyanserar budskapen.
Denna möjlighet till nyansering av budskapen saknas vid skriftspråk, som i det här fallet med
datorkommunikation, men kan delvis ersättas av skriftspråkliga tecken för att så väl som
möjligt försäkra sig om att mottagaren skall inse att sändaren inte bokstavligen menar det som
skriftspråkligen uttrycks.
I och med att spontan nyansering saknas vid skriftspråk kan meddelanden ofta bli mycket
”raka” och kan ibland upplevas som burdusa och kan leda till att mottagaren kan känna sig
kränkt och provocerad, även om det aldrig har funnits en sådan avsikt.
Det kan vara bra att från början klart fastställa i gruppen att ingenting som skrivs är avsett att
vara otrevligt och att man undviker ironiska kommentarer och dubbeltydigheter – såvida man
inte klargör att det är ironiskt eller dubbeltydigt menat. Alltså att man slår fast att ingen är
avsiktligt "taskig" mot någon annan, att det alltid finns en "god vilja" bakom det som
kommuniceras.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
14
”Netikett”
Det är viktigt att skapa och etablera en skriftlig kommunikation utan att någon tar illa upp
genom ett oförsiktigt användande av skriftspråket.
Den stora skillnaden mellan talat och skrivet språk är just möjligheterna till nyansering som
nämndes tidigare.
Det finns ett antal generella riktlinjer för hur man bör uppträda på nätet – ”netikett” – ett
sammandrag av ”net (eng.) och etiquette (eng. fr.). Samma regler kan också tillämpas för
uppträdandet i virtuella studiegrupper.
Om detta kan läsas på följande sidor:
http://www..skip.informatik.gu.se/skip/hjaelp/netikett/netikett.html
och http://www.student.uu.se/upnets/guide/guide.6.1.html
Ett exempel på ”netikett” är att undvika att använda versaler, eftersom det i
nätbaseradkommunikation betyder att MAN SKRIKER ÅT MOTTAGAREN och det kan
uppfattas som otrevligt, även om det inte är ens avsikt.
Ett sätt att försöka nyansera skriftspråket vid datorbaserad kommunikation kan vara att
använda s.k. ”smileys” .
”Smileys är det amerikanska namnet för de stiliserade teckengubbar som kan framställas med
en kombination av kolon, streck och parentestecken.
En Smiley ser ut som ett stiliserat ansikte, vridet 90 grader. Smileys används i News och epost för att indikera skämt eller ironi som annars skulle ha framgått av ansiktsuttryck och
röstläge vid en muntlig konversation - ett slags kroppsspråk för Internet.
Några exempel:
:-)
;-)
:-))
:-D
:-|
:-/
:->
;->
:-(
:.(
:-<
:*)
.-)
,-)
jag är glad
jag skämtar eller är ironisk
jag är väldigt glad
jag skrattar
jag är sammanbiten, neutral
jag är skeptisk
jag är ironisk
jag är fräck
jag är arg eller ledsen
jag är riktigt ledsen (gråter)
jag är elak
jag är full eller generad.
jag (eller någon) är enkelspårig
jag låtsas vara enkelspårig
Källa: http.//www.kib.ki.se/edu/net/guide/rules.html
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
15
Studiegruppsstorlek och kommunikation
Antalet deltagare i en studiegrupp är betydelsefullt för gruppens arbete, dess interaktions och
kommunikationsmöjligheter.
Den gruppstorlek det är fråga om för arbetsgrupper och studiegrupper är ”smågruppens” och
antalet deltagare kan i en sådan variera mellan 2-15 personer.
Sjölund (1979) talar om den ”optimala gruppstorlekens princip” för problemlösande grupper.
Han menar att en grupp ska vara så stor att den genom deltagarnas kunskaper och erfarenheter
har resurser som är tillräckliga för lösningen av den givna uppgiften, men den bör inte vara
större än att allas resurser utnyttjas till fullo.
Blir antalet gruppdeltagare fler är 8 minskar bidragen från de olika gruppdeltagarna drastiskt,
beroende på att antalet kommunikationsvägar ökar. Nedan visar figurerna antalet
kommunikationsvägar i grupper med fyra, sex och åtta deltagare.
Tittar man på figurerna ovan, drar man enkelt slutsatsen att den skriftliga kommunikationen
kan bli avsevärt omständigare att organisera i en grupp med åtta deltagare än i en grupp med
fyra eller sex. Kommunikationsvägarna i en grupp med fyra är sex till antalet, i en grupp med
sex deltagare är kommunikationsvägarna 15 till antalet och i gruppen med åtta deltagare är det
28 kommunikationsvägar.
________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
16
För diskussionsgrupper med ungdomar och vuxna innebär den optimala gruppstorleken
vanligtvis fler än 4 gruppdeltagare och färre än 8. Sjölunds slutsatser gäller grupper vid
fysiska möten och där kommunikationen sker verbalt.
När det gäller virtuella studiegrupper bör gruppstorleken ha motsvarande betydelse för att
gruppens resurser ska utnyttjas till fullo men i detta sammanhang måste man beakta att det
handlar om skriftlig kommunikation via dator och då spelar antalet kommunikationsvägar en
väsentlig roll med avseende på både den tid det tar och deltagarnas möjligheter att faktiskt ta
till vara allas resurser, något som blir svårare ju flera som ingår i gruppen.
Hur många personer som bör ingå i en virtuell studiegrupp är en avvägning mellan
”tillräckligt”många (med tanke på gruppens resurser och risken för att någon väljer att inte
fullfölja studierna) och den tid skriftlig kommunikation tar. Både den som avgör
gruppsammansättningen och dess storlek och respektive studiegrupp bör ha i åtanke att den
skriftliga kommunikationen tar mera tid än verbal kommunikation och den tidsåtgången för
kommunikationen mellan deltagarna ökar ju fler man är i gruppen.
En grupp med fyra personer har erfarenhetsmässigt visat sig vara sårbar om någon avbryter
studierna. En grupp på tre kan ha svårt att hålla gruppdynamiken vid liv.
I en grupp på sju - åtta deltagare kräver den skriftliga kommunikationen en ordentlig och
strukturerad organisation om alla ska interagera med varandra - vilket är avsikten - och
undergrupper tenderar att bildas. Däremot är en gruppstorlek med fem-sex deltagare inte så
sårbar vid eventuella studieavbrott och heller inte för stor med avseende på kommunikationsoch interaktionsorganisationen. Studiegrupper med flera deltagare än åtta är absolut inte
rimligt ur ett pedagogiskt perspektiv.
Dock styrs också antalet deltagare i studiegrupperna av det antal studiegrupper som kursens
ekonomi medger.
Distansstuderandes reflexioner:
”Arbetar man i projekt bör gruppen inte vara för stor – inte fler än 4-5. I vårt fall tror jag att
det hade varit en fördel med ett mindre antal deltagare.”
Organisation av studiegruppsarbetet och kommunikation
Till viss del handlar organisationen av studiegruppsarbetet om organisation av
kommunikationen mellan gruppdeltagarna. Dels handlar organisationen om att komma
överens om ett arbetsschema där man reglerar förhållandet mellan individuella studieperioder
och studiegruppsarbetet, hur ofta man ska gå in i datorkonferensen och se efter om
meddelanden finns, samt att man kommer överens om vem som gör vad, hur det ska göras
och när det ska göras – dels handlar organisationen om kommunikationen.
Skriftlig kommunikation betyder att det tar längre tid att uttrycka det man har att säga. Det
kan också betyda att man inte får omedelbar återkoppling på det man har sagt, eftersom man
är inne i kurskonferensen vid olika tidpunkter. Även om man i studiegruppen har bestämt att
man skall ha samtidig gemensam tid vid datorn, tar en skriftlig dialog/diskussion längre tid
när den förs mellan flera personer. Detta betyder att man inom studiegruppen behöver komma
överens om hur man rent praktiskt ska organisera den samtidiga datorträffen.
Men den skriftliga kommunikationen ger en ökad möjlighet till reflexion över det man
kommunicerar och det är en viktig fördel.
Distansstuderandes reflexion: ”Jag gillar den skriftliga kommunikationen, för den ger mig
tid att tänka efter.”
________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
17
Det är emellertid viktigt att man tillsammans i gruppen bestämmer hur grupparbetet ska
organiseras. Ett bra tillfälle att göra detta är i samband med skrivadet av ett kontrakt som
studiegruppsarbetet med fördel kan inledas med. (Se bilagan)
Det är också av stor vikt att man inom gruppen kommer överens om att med jämna mellanrum
göra en utprövning av studiegruppsarbetet för att se om man behöver organisera om detta för
att det ska fungera bättre. Det brukar vara konstruktivt att göra utprövningen utifrån de
överenskommelser man gjorde i kontraktet. (Se bilagan)
Organisation av kommunikation
Vid distansstudier med studiegrupper behöver kommunikationen på något sätt organiseras.
Dels kan organisationen ske genom att den ansvarige läraren skapar olika konferenser för
olika funktioner, så att det inte blir en sammanblandning av allt som sker i kurskonferensen.
Dels kan respektive studiegrupp komma överens om hur man skall organisera sin
kommunikation.
En distansstudents reflexioner om kommunikation:
Det kan vara svårt att kommunicera med ett tekniskt hjälpmedel. Problemet ligger på två
plan, dels fördröjningen, dels organisation av kommunikationen. Jag tror att man från början
ska ge principer för hur man namnger dokumenten som man bifogar. Jag har också funderat
på om man ska begränsa antalet inlägg för varje dokument. För oss har det ofta varit så att
varje liten förändring i ett dokument har genererat ett inlägg. Till sist blir förvirringen total
och man vet egentligen inte vad man ska svara på. Detta är en fråga som man tillsammans
bör ta sig en funderare på, kanske i samband med att man diskuterar studiegruppsarbetet när
man ska skriva kontraktet. Man behöver ha struktur.
Chatten tror jag personligen kan vara svår att få strukturerad på ett sådant sätt att den tillför
något i en diskussion.”
Om man bestämmer sig för att tillämpa ”chat”, rekommenderas att ”chatten” sparas. Det är
bra att i efterhand mera reflektivt kunna gå tillbaka och se vad som sagts och vad man har
kommit överens om. I andra former av konferenser sparas inläggen automatiskt.
Ett sätt att organisera kommunikationen i datorkonferensen är att man kommer överens om
”dead-lines” för inlägg som har med uppgifter att göra. Om man bestämmer att alla samlas
vid sina datorer för ett gemensamt samtal eller diskussion, bör man på förhand ha kommit
överens om formen för denna. Det kan handla om att bestämma en ordning för deltagarnas
diskussionsinlägg. För att underlätta detta kan man definiera det som ett sammanträde och
utse en ”ordförande” som utifrån gängse mötestekniska regler sköter mötet och organiserar
kommunikationen.
Ordförandens roll är då att se till att gruppens alla medlemmar får möjlighet att bidra till
gruppens gemensamma mål genom att ge sina inlägg i gruppdialogen. Ordförandens
ledarskap bör karaktäriseras av ett demokratiskt förhållningssätt. Ordföranden bör verka för
att alla är delaktiga, bör uppmuntra alla studiegruppsmedlemmar att aktivt delta, samordna,
leda i riktning mot samstämmighet och gemenskap, sammanfatta inlägg till något som är
acceptabelt för alla.
Om ordföranden tenderar att vara auktoritär och på så sätt dominera i processen, kan det lätt
leda till ett minskat deltagande från övriga i studiegruppen, vilket innebär att gruppens
resurser inte utnyttjas för gruppens bästa.
En fördel ur detta perspektiv är att låta ordförandeskapet växla mellan olika
studiegruppsmedlemmar, liksom att man även växlar mellan deltagarna när det gäller andra
uppgifter.
________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
18
Tidigare har det sagts att gruppdialogen är ett medel för att gruppens gemensamma mål ska
uppnås. Johansson-Hidén (1994) presenterar en diskussionsmodell som kallas ”den
demokratiska dialogen” som är förankrad i Habermas teori om kommunikativt handlande.
Dialogkriterierna, (delvis något omarbetade för att anpassas till studiegrupper) kan vara ett
hjälpmedel för en ordförandes agerande och för gruppdeltagarnas deltagande.
Dialogkriterier:
1. Dialogen ger möjligheter till utbyte; argument och motargument rör sig fram och tillbaka
mellan parterna.
2. Alla berörda måste ha möjlighet att deltaga.
3. Möjlighet att deltaga är emellertid inte tillräckligt; alla skall också vara aktiva i samtalet.
4. En utgångspunkt skall vara att alla som deltar är jämställda och lika mycket värda oavsett
den funktion man för tillfället har (t.ex. som ordförande).
5. Studiearbetet är grunden för deltagandet.
6. Åtminstone någon del av studiearbetet som varje deltagare har med sig när han eller hon
går in i dialogen måste anses som legitim.
7. Det måste vara möjligt att för alla att lära sig och förstå den eller de uppgifter som det
handlar om.
8. Alla argument som rör den uppgift som diskuteras är legitima.
9. Argument och idéer som skall gå in i dialogen skall vara representerade av en deltagande
aktör.
10. Deltagarna skall kunna tolerera olikheter i uppfattningar.
11. Dialogen måste hela tiden resultera i överenskommelser som kan skapa en grund för ett
gemensamt resultat.
Dialogens uppgift är att främja interaktionen i studiegruppen i riktning mot en god: ” verbal
och icke-verbal social process som syftar till ökad gemenskap, delade kunskaper, upplevelser,
känslor och tankar”. Johansson-Hidén (1994).
Sammanfattningsvis
Det är inte alltid helt lätt att arbeta tillsammans i grupp, oavsett om man kommunicerar via
talat eller skrivet språk. Gruppstruktur, grupprocess och gruppmål spelar tillsammans med
kommunikationen stor roll för hur det kommer att gå. Kommunikationen är, enl. JohanssonHidén, relationen. Av stor vikt för en god utveckling är att alla har en god vilja att sträva mot
det gemensamma målet.
I den socialt mogna gruppen har alla deltagare jämbördiga ställningar och man har en
funktionell struktur och rollfördelningen är praktisk. Processen kännetecknas av samarbete,
som främjas av att alla kan lyssna och bidra och kan acceptera och ta emot. Man inser att
målet är gemensamt och att det tillgodoser både den enskildes och gruppens intresse.
För att uppnå detta behövs en öppenhet i gruppen för att alla ska förstå vilka förutsättningar
och resurser man har, vilka medel och procedurer man ska använda för att målet ska nås och
en vetskap om vilken riktning gruppens arbete skall gå i – vilket målet är.
Och sist men inte minst – en fungerande kommunikation är nödvändig för att detta skall vara
möjligt att uppnå och hela processen och studiegruppsarbetet kan underlättas och främjas
genom att studiegruppsarbetet inleds med att varje studiegrupp som första uppgift skriva ett
kontrakt och en arbetsplanering ( Se bilagan).
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
19
Referenser
Granér, R., (2000), Arbetsgruppen – den professionella gruppens psykologi, Studentlitteratur,
Lund, ISBN 91-44.32721-8
Johansson-Hidén, Birgitta, (1994); Kommunikationsmönster vid utvecklingsarbete,
Lic.avhandling vid Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen. ISRN GU/PSYK-AVHFR--13—SE,
ISSN 1101-718X
Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (1991); Arbetsgruppens psykologi, Natur och Kultur,
ISBN 91-27-03059-8
Marton, F., Dahlgren, L-O., Svensson, L. & Sälgö, R., Inlärning och omvärldsuppfattning
AWE/GEBERS 1994, ISBN 91-20-04887-4
Sjölund, A.(1973) Gruppsykologi, Rabén & Sjögren, Stockholm, ISBN 91 29 40003 1
Övriga referenser:
Reflexioner av distansstuderande är hämtade från kursvärderingar gällande distanskurser.
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
20
Bilaga 1:1
Studieanvisningar för gruppuppgift "Kontrakt och arbetsplan"
Argument för uppgiften
Uppgiften är en introduktionsuppgift till studiegruppsarbetet som ska bedrivas i den datorstödda
kurskonferensen.
Lärande handlar om en interaktion mellan den kunskapande människan och det som skall
läras. En sådan interaktion kan ske på olika sätt. Ett sätt är att man aktivt studerar och läser
kurslitteratur och diskuterar innehåll med andra i anslutning till uppgifter i kursen. På så sätt
aktiveras den referensram och de erfarenheter man har sedan tidigare i relation till det nya
som tillförs. I diskussioner med andra måste man förklara och argumentera och man tillförs
även andras synpunkter, erfarenheter och sätt att förstå vilket kan bredda och fördjupa den
egna förståelsen. Inom studiegruppen är man också ett studiesocialt stöd för varandra.
Studiegruppen fyller alltså flera viktiga funktioner för den enskilde distansstudenten, men det är inte
alltid enkelt att arbeta tillsammans i virtuella studiegrupper.
Syftet med denna uppgift är att på ett medvetet plan lyfta fram omständigheter som kan underlätta
respektive försvåra ett virtuellt studiegruppsarbete. Det är viktigt att man har klart för sig hur olika
gruppsykologiska faktorer kan påverka studiegruppsarbetets utfall, liksom hur skriftlig
kommunikation skiljer sig från verbal, i en virtuell dialog. Med dessa kunskaper i åtanke skall
arbetsuppgiften utföras. Uppgiften, om den utförs enligt anvisningarna, kan skapa en god grund för
samarbetet i virtuella studiegrupper. Det har erfarenhetsmässigt visat sig att det lönar sig att lägga ner
det arbete som krävs för att få till stånd ett bra kontrakt och en bra arbetsplan.
Arbetsuppgift : ”Kontrakt o arbetsplan"
Ansvaret för att arbetet i studiegrupperna skall fungera ligger i lika omfattning på samtliga gruppmedlemmar i respektive studiegrupp. För att underlätta studiegruppsarbetet är det viktigt att man inom
varje grupp är överens om hur detta ska bedrivas och vad som skall gälla för gruppens samarbete. Ett
sätt att underlätta detta är att man i varje enskild grupp vid kursens omedelbara början skriver ett slags
”kontrakt” som dels innehåller överenskomna arbetsnormer, som har sin utgångspunkt i gruppens
syfte och mål samt de förväntningar på och föreställningar om hur arbete i en grupp ska fungera, dels
innehåller ett arbetsschema. Överenskomna arbetsnormer kan både förebygga att friktioner i
samarbetet uppstår och underlätta att reda ut svårigheter om sådana skulle uppstå. Därför är det viktigt
att man inom varje grupp frågar sig, berättar, diskuterar och kommer överens om:
Hur ser vars och ens praktiska studieförutsättningar ut?
Vilka förväntningar på och föreställningar om studiegruppsarbetet finns i vår grupp?
Vilket/vilka är gruppens syfte/mål?
Hur kan vi stödja varandra och kunna fungera som en studiestödsgrupp på ett bra sätt?
Vilka arbetsnormer och regler skall vi ha för att vårt kursarbete skall fungera så bra som
möjligt i studiegruppen och varför vill vi ha just dessa?
Hur ska vi arbets-, tids - och organisationsmässigt lägga upp vårt samarbete i gruppen för att
genomföra kursarbetet enligt anvisningarna? (I arbetsplaneringen är det bra om man skriver
in t.ex. vem som har ordförandeansvaret för respektive "period".)
Hur ska vi hantera situationen om någon i gruppen av olika skäl inte följer det vi tillsammans
har kommit överens om?
Hur ofta ska vi följa upp hur vi har arbetat utifrån det vi kommit överens om i kontraktet och i
arbetsplaneringen för att se om något behöver revideras?
21
Hur man kan arbeta med uppgiften
Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla i gruppen kommer till tals i diskussionen.
Ibland kan utrymme finnas vid kursstart, så att diskussionen kan påbörjas om läraren så anser. Det är
dock viktigt att påpeka att kanske inte alla studiegruppsdeltagare har möjlighet att delta vid kursstart,
men observera att även de som inte då kan komma till tals, är lika viktiga och de måste ges samma
utrymme att delta i utformandet av kontraktet som de som är närvarande vid kursstart. Därför är det
viktigt att fullfölja en ev. påbörjad diskussion i den kommunikationsplattform som används i kursen.
Om kontraktsdiskussionen inte påbörjats vid kursstarten sker hela diskussionen i kursplattformen.
Utifrån det man kommer överens om i den gemensam diskussion, där varje punkt i uppgiften har
penetrerats, skriver man ett ”kontrakt”. Kontraktet ska gälla för alla i gruppen och som alla, genom att
underteckna, visar att man är överens om.
I anslutning till kontraktsskrivandet gör man också en arbetsplanering för studiegruppens arbete i
relation till kursens uppgifter och de datum dessa skall vara klara.
Det är viktigt att samtliga inom respektive grupp är genuint överens om vad som ska stå i kontraktet.
Det kan för många tyckas självklart vad som ska gälla i sådana här sammanhang och att det är onödigt
att diskutera och komma överens om normer och hur man ska hantera olika situationer, men det har
faktiskt visat sig att det fyller sin funktion när samarbetet ibland har kärvat till sig. Att börja diskutera
hur man förväntar sig att samarbetet ska fungera när det väl har börjat "gnissla" är avsevärt mycket
svårare än att från början komma överens om vad som ska gälla. Att hantera konflikter underlättas av
att man från början av samarbetet diskuterat vad som ska gälla, eftersom det kan utgöra en konstruktiv
grund för att finna konstruktiva lösningar och komma vidare.
Studiematerial som underlag för uppgiften
Underlaget för uppgiften utgörs dels av gruppdiskussioner, dels av en skrift:
Högberg, U. (2010, 9:e reviderade upplagan) Att studera, lära och kommunicera "på distans" - en
introduktion till studiegruppsarbete via datorkommunikation,.
Den intresserade kan söka ytterligare underlag via bibliotek och Internet på begreppen "sociala
arbetsformer", "problemlösande grupper", "study groups", "collaborative learning", "peer-groups"
(sökbegreppen är ej rangordnade).
Hur kan man arbeta med uppgiften och hur ska den redovisas?
Efter att man läst underlaget slutför man uppgiften som en gruppdiskussion. När gruppen är enig om
att uppgiften är klar - dvs. att alla är genuint överens om kontraktets innehåll formuleras detta skriftligt
och redovisas enl. anvisningar som ges av kursens lärare.
Återkoppling på uppgiften
Kursens lärare ger kommentar till varje kontrakt enl. anvisningar som han eller hon ger vid lämpligt
tillfälle, t.ex. vid kursstart.
Lycka till!
_________________________________________________________________________
Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet
22
23