Att studera, lära och kommunicera "på distans" - en introduktion till studiegruppsarbete via datorkommunikation (Inklusive bilaga: Studiegruppsuppgift "Kontrakt och arbetsplanering") Ulla Högberg Estetisk - Filosofiska fakulteten Avdelningen för utbildningsvetenskap, organisation och samhälle Pedagogik (8:e reviderade upplagan, 2010 09 15) _________________________________________________________________________ Copyright: Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 1 Innehållsförteckning Innehåll sida Inledning Avsnitt 1: Att studera och lära "på distans" Vad kännetecknar "distansutbildning" ? 3 Vad innebär det att studera på "distans"? Lärarrollen Lärostoff Kommunikationsmediets betydelse Studeranderollen Individuella studier - studiegrupp Studiegrupp är en grupp, men vad är en grupp? Olika förutsättningar och studiegruppsarbete Studiegruppens organisering Individuella förväntningar, studiegruppsarbete och kontrakt 4 4 4 5 6 6 7 7 8 9 Avsnitt 2: Studiegruppsarbete via "nätet" och kommunikation Begreppet "kommunikation" Sociala arbetsformer och kommunikation Att kommunicera skriftligt Kommunikationsmönster "Netikett" Studiegruppsstorlek och kommunikation Organisation av studiegruppsarbete och kommunikation Organisation av kommunikation Sammanfattningsvis Litteraturreferenser 11 11 12 13 15 16 17 18 19 20 Bilaga: "Kontrakt och arbetsplanering" - en studiegruppsuppgift 21 3 _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 2 Inledning Distansundervisning har alltmer kommit att användas inom utbildning och kvalificerad informationsverksamhet. Ett viktigt skäl till detta är en ökande betoning av det livslånga lärandet där utbildning och kompetensutveckling skall finnas tillgängliga och kunna anpassas till individers olika behov av att kunna studera på tider och platser man själv, i viss mån, bestämmer. Ett annat skäl är distansundervisningens möjlighet till kursdeltagarnas mer aktivt deltagande i inlärningsprocessen liksom det ökade kravet på självständighet och ansvarstagande i förhållande till utbildning och lärande. Avsikten med det här dokumentet är: att förmedla en förståelse av vad ”distansstudier” innebär att förmedla en förståelse av betydelsen av sociala arbetsformer vid distansstudier att förmedla kännedom om och förståelse av grupprocesser för att underlätta arbetet i studiegrupper. att förmedla kännedom om och förståelse av skillnader mellan skriftlig och verbal kommunikation. att ge studiegruppsdeltagarna förutsättningar för att tillsammans organisera sitt studiegruppsarbete bl.a. med hjälp av ett ”kontrakt” och en arbetsplanering. __________________________________________________________________________ Avsnitt 1:Att studera och lära "på distans" Vad kännetecknar ”distansutbildning”? Man kan i princip dela in utbildning i fyra kategorier: Campusbunden utbildning (lärare och studenter möts "ansikte mot ansikte" samtidigt i det fysiska rummet och man är tids- och rumsmässigt bunden) Utlokaliserad utbildning (utbildningen ges av lärosätet, men undervisningen bedrivs på annan ort än där lärosätet finns och läraren reser till orten i fråga och undervisar på samma sätt som på campus- dvs. lärare och studenter möts "ansikte mot ansikte" samtidigt i det fysiska rummet och man är tids- och rumsmässigt bunden) Decentraliserad utbildning ( Läraren finns på lärosätet men undervisar via telebild som sänds till olika studie/lärcenter, dit de studerande då måste resa för att ta del av undervisningen eller via datorchatt, "datortelefoni" och liknande. Man är även här tidsoch rumsmässigt bunden även om lärare och studerande finns på olika platser) Distansutbildning ( Lärare och studenter är fysiskt skilda från varandra och använder sådana kommunikationsverktyg som gör att man inte är tids-och rumsmässigt bundna.) Sammanfattningsvis kan man säga att distansutbildning innefattar alla studieformer där lärare och studerande är fysiskt skilda från varandra men där det förekommer någon typ av kontakt, som kännetecknas av tvåvägskommunikation mellan dem med hjälp av ett eller flera medier. Detta innebär att man vanligen också innefattar decentraliserad utbildning i begreppet distansutbildning. Den kontakt som kommunikationen kräver kan indelas i samtidig (synkron) eller fördröjd (asynkron) kontakt och kan ske på olika sätt. Den samtidiga kontakten kan skapas genom telefonsamtal, telebildkonferens eller datorkonferenser och den fördröjda kontakten kan skapas med hjälp av fax, vanlig post, e-post eller datorkonferenser. T.ex. brukar telebildsändningar kompletteras med datorkommunikation. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 3 I många "distansutbildningar" förekommer det även kursträffar där man träffas fysiskt, men det varierar mellan olika kurser. Ganska ofta brukar kurser inledas och avslutas med fysiska kursträffar på lärosätet och det kan även förekomma kursträffar däremellan. Vad innebär det att ”studera på distans”? Ofta säger man om distansstudier att den studerande kan studera i sin egen takt och att man kan studera när man själv vill. Detta är inte alltid sant! En distanskurs – liksom vilken annan kurs som helst- har ett startdatum och ett avslutningsdatum som ger en tidsmässig ram för studierna. Varje distanskurs har sin egen uppläggning och sitt eget tidsschema, där innehåll och arbetsuppgifter har strukturerats genom bl.a. de datum som är "deadline" för arbetsuppgifternas inlämning. Det är viktigt att man följer den studiestruktur som kursuppläggningen medför och att uppgifter görs klara de datum som är angivna i kursbeskrivningarna. Det är annars lätt att komma efter med studiearbetet. Som studerande bör man planera sitt studiearbete i anslutning till kursens planering, vilket minskar friheten att studera ”när man själv vill” och ” i sin egen takt”. Distansläraren måste också kunna planera sitt arbete då man alltid har flera kurser pågående samtidigt och i anslutning till de datum insändningsuppgifter ska vara klara, har läraren med stor sannolikhet även planerat in tid då hon eller han ger återkoppling på de studerandes arbeten. Den stora skillnaden mellan distansstudier och studier på campus ligger i att man vid distansstudier har möjlighet att studera från sin hemort och ofta direkt från det egna hemmet. Man behöver alltså inte åka långa vägar för att delta i undervisning och resor till lärosätet kanske enbart sker vid ett fåtal tillfällen. Lärarrollen Lärarens roll vid distansundervisning skiljer sig från lärarrollen i ”traditionell” mening. Vid distansstudier sägs ofta att lärarens insatser är mera handledande än undervisande, även om det också kan förekomma ”undervisande inslag”. Man bör emellertid uppmärksamma att lärarens roll kav variera i stor utsträckning mellan olika distansutbildningar. Traditionell undervisning kan förekomma då distansundervisningen är uppblandad med ”närundervisning”, t.ex. vid kursträffar eller om man använder t.ex. videokonferens. Ibland finns det föreställningar om att man som distansstuderande alltid och ofta för ”enskilda” diskussioner med läraren som då förväntas undervisa i anslutning till uppgifter. Det finns i regel inte resursmässigt utrymme för en uppläggning med den typen av diskussioner/undervisning ”en till en” eftersom kursgrupper kan vara stora och läraren undervisar i flera kurser samtidigt. Det blir i stället fråga om handledning och undervisning som ges i första hand i anslutning till gruppuppgifter. Detta utesluter inte att man som enskild studerande naturligtvis kan vända sig till läraren om man undrar över något. Lärostoff Att läraren vid distansundervisning inte har samma centrala roll för förmedling av kunskap som vid närundervisning betyder att det ställs andra krav på lärostoffet. I distansutbildningssammanhang används ibland färdigproducerade läromedel, som t.ex. videoföreläsningar, studiehäften, texter på internet och/eller ”streamad” video. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 4 Som sagts tidigare, så måste man som distansstudent i hög grad ta ansvar för det egna arbetet med lärostoffet. Utformningen av lärostoffet kan bidra till att studenten upprätthåller motivation och arbetslust. Det brukar främst vara textmaterial i form av läroböcker, studiehäften eller ”net-texter” som är de viktigaste när det gäller att förmedla innehåll, men även multimediala produkter förekommer i stor utsträckning, som t.ex. "video-streaming". Dock bör den utbildningsansvarige ha i åtanke vilka tekniska krav olika läromedel ställer på de studerandes datorer och att det även är stor skillnad på förutsättningar om man har modem eller bredband. Ett tips är att om innehållet i en kurs kräver särskild prestanda när det gäller teknik och uppkoppling som de egna förhållandena inte motsvarar, kan man kontakta närmanste studie/lärcenter/bibliotek som kan vara bättre rustade teknikmässigt för att kunna kommunicera med olika lärosäten. En studiehandledning/kursdokument där arbetsuppgifterna presenteras kan också, tillsammans med t.ex. litteratur ses som ett kompletterande läromedel. Den som skriver ett sådant bör tänka sig att distansstudenten vägleds genom stoffet, uppmuntras till egna ställningstaganden och hålla motivationen vid liv. Kommunikationsmediets betydelse Valet av kommunikationsmedia medför olika organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för distansutbildningen. Väljer man att använda t.ex. videokonferens (telebild = överföring av ljud och bild) i distansundervisningen är det mera adekvat att tala om ”decentraliserad utbildning som sker via IKT*-verktyg”. Användandet av videokonferens medför. bl.a. en geografisk begränsning för deltagandet eftersom man redan på planeringsstadiet av utbildningen måste bestämma vilka orter som ska delta i sändningarna p.g.a. att en tidsmässig samordning måste ske och studios måste bokas på varje ort. Antalet uppkopplade videokonferensstudios måste också vara begränsat av tekniska och pedagogiska orsaker. Dessutom måste den enskilde studenten/studiegruppen ha god tillgång till teknisk utrustning och kunskaper om hur den används. De som kommunicerar måste vara närvarande samtidigt (synkron kommunikation), något som kan verka hämmande på studenter som har begränsad tid för sina studier. Dessa begränsningar kan man undvika om man istället väljer datorkommunikation (t.ex. Intenet, e-post, datorkonferenser) som inte är geografiskt begränsande. De som kommunicerar kan dessutom vara mer oberoende av tid och rum (asynkron kommunikation). Studenten kan sända textmeddelande som läraren/handledaren eller medstuderande kan svara på när de har möjlighet. Båda de omtalade medierna är s.k. kommunikationsmedier. De möjliggör effektiv kommunikation mellan studenter-lärare och mellan studenter-studenter. De kan kompletteras med andra medier som kan presentera undervisningsstoff. Text, ljud- och bild medier råder över olika register av effekter och påverkansmöjligheter och det är pedagogiska mål och ställningstaganden samt arbetsformer som är bestämmande för valet av media. Ofta är det en fördel att använda en kombination av medier, på så sätt att de olika medietyperna (bild, ljud och text) kompletterar varandra. T.ex. kan ett texthäfte presentera problemställningar som studenterna skall diskutera efter att ha sett en videoföreläsning. Studenterna kan också diskutera via dator efter att ha läst pensumlitteratur eller sett vidoföreläsning och på så sätt arbeta med studieuppgifter. Tekniken är under snabb utveckling och nya medier skapar nya förutsättningar i utbildningssammanhang. * IKT - Informations och Kommunikationsteknologi _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 5 Studeranderollen Vid distansstudier, precis som vid andra studier, är det den studerande som har ansvar för sitt studiearbete, men studiesammanhanget vid distansstudier skiljer sig markant från det studiesammanhang som campusbundna studier medger. Ett problem vid distansstudier är det så kallans ”drop-out”-problemet. Det har visat sig att det är mera vanligt att distansstuderande väljer att inte fullfölja sina påbörjade studier, jämfört med ”campusstuderande” och detta kan ha med det studiesociala sammanhanget att göra. Att studera ”ensam” på distans är inte alltid lätt. Ensamstudier kan göra det svårt för många att hålla på studiedisciplinen. Det händer så lätt att ”något kommer emellan” och så skjuter man upp studiearbetet och då kan man lätt halka efter. Det kan också vara svårt att ensam upprätthålla studiemotivationen och man kanske saknar den sociala samvaro som deltagande i närundervisning direkt ger möjlighet till. Man kanske inte alltid kan få kontakt med distansläraren precis när man behöver och det kan förstärka känslan av ensamhet. Därför kan studiesituationen vid distansstudier underlättas genom att man arbetar tillsammans med andra i studiegrupper. Individuella studier – studiegrupp och synen på kunskap och lärande Traditionellt säger man att den distansstuderande är ensam med sina studier och kommunicerar med sin lärare/handledare som finns på annan ort. Att studera ”ensam” på distans kan, som nämnts i stycket ovan, ofta visa sig svårt. Ett sätt att underlätta distansstudier för den enskilde studeranden är att studiegrupper bildas och att läraren skapar arbetsuppgifter som studiegruppen samarbetar med. Dessa studiegrupper behöver inte träffas fysiskt, utan kan fungera i det virtuella rummet med en egen träffpunkt i kurskonferensen som man når via dator. Kan man inte nå sin lärare/handledare så har man på detta sätt ett antal medstuderande att ställa frågor till och få hjälp av. Man kan också vända sig till andra studiegrupper i kursen. I respektive studiegrupps egna virtuella grupprum kan man träffas och jobba med gemensamma uppgifter men också med att stödja varandra i studiearbetet. Här ges också utrymme för en virtuell social samvaro. Det individuella studerandet kan med fördel varvas med studiegruppsarbete. Lärandet handlar om en interaktion mellan den kunskapande människan och det som skall läras. En sådan interaktion kan ske på olika sätt. Ett sätt är att man aktivt studerar, läser och diskuterar med andra. På så sätt aktiveras den referensram och de erfarenheter man har sedan tidigare i relation till det nya som tillförs. I diskussioner med andra måste man förklara och argumentera och man tillförs även andras synpunkter och erfarenheter, vilket kan bredda och fördjupa den egna förståelsen. I denna kunskapsprocess blir studiegruppen en viktig del. Studiegrupper kan lämpligen bildas vid kursstart. Vid bildandet av studiegrupper är det vanligt att t.ex. studerande från samma ort eller arbetsplats vill vara i samma grupp p.g.a att man kan träffas fysiskt. Detta är inte alltid att rekommendera. Om det är så att i en studiegrupp på t.ex. 5 personer, arbetar 3 st på samma arbetsplats och 2 st bor på andra orter, har det visat sig att risken är stor att studiegruppen ”faller sönder” i två eller kanske tre delar och kvar i kursen blir de 3 från samma arbetsplats medan övriga avbryter studierna i förtid. Om tanken är att studiegruppen skall fungera i ”det virtuella rummet” finns det ingen anledning att eftersträva en gruppindelning baserad på möjligheten att träffas fysiskt. När det gäller planeringen av studiearbetet kan man också stödja varandra i studiegruppen, bl.a. genom att tillsammans organisera studiearbetet och göra en gemensam arbetsplan för _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 6 arbetet i studiegruppen som också inkluderar tid för vars och ens enskilda studier . Arbetsplanen är ett komplement till respektive kursuppläggning och görs i relation till kursens schema. Därför rekommenderas varmt att deltagarna i varje grupp tillsammans gör upp ett arbetsschema vecka för vecka som passar gruppens och de enskildas studiesituation. Jerald Shutte, professor vid California State University at Northridge, har i en undersökning av distansstuderande funnit att ”Online students fare better”. Han menar bl.a.att gruppens (studie) sociala funktion vid distansstudier är viktig för studieresultatet. Slutsatser från undersökningen presenteras i en resumé på följande internetadress: http://news.cnet.com/news/0-1005-200-315893.html?tag= Studiegrupp är en grupp, men vad är en ”grupp”? I socialpsykologisk bemärkelse kan man säga att en grupp utgörs av ett antal personer som sinsemellan står i ett ömsesidigt beroendeförhållande, man upplever sig ha ett gemensamt mål, man påverkar varandra ömsesidigt och man uppfattar sig själva som att man på något sätt hör ihop. Inom olika organisationer finns det först och främst formella grupper, som har satts samman för att utföra vissa bestämda uppgifter i riktning mot vissa bestämda mål. Människan är en social varelse och har sociala behov. Dessa behov kanske inte tillgodoses i en formell grupp, men kan tillgodoses genom skapandet av informella grupper. Studiegrupper hör till kategorin formella grupper, eftersom de bildas i ett visst bestämt syfte och är tidsbegränsade, men de kan också ha en social funktion av informell gruppkaraktär, beroende på hur gruppen utvecklas. Deltagarna i en grupp har också ömsesidiga förväntningar på varandra. Dessa förväntningar kan uttryckas i normer och regler för hur man ska fungera tillsammans. Grupper har alltid gemensamma normer som kan vara uttalade eller outtalade och bestämda handlingssätt som överensstämmer med gruppens syfte. I studiegruppssammanhang är det viktigt att man faktiskt tillsammans formulerar sina förväntningar/normer i ord och på så sätt synliggör dem för samtliga gruppdeltagare. Det är också viktigt att alla är genuint överens om vad som skall gälla för studiegruppens arbete. En sådan överenskommelse kan hjälpa till att förebygga eventuella samarbetssvårigheter. Om sådana ändå skulle uppstå är det bra att kunna gå tillbaka till överenskommelserna som utgångspunkt för diskussioner om hur svårigheterna ska kunna hanteras. En grupp utgörs alltså av ett antal olika människor som kan tillhöra olika kön, ålder och yrken, med, i det här fallet, ett gemensamt mål och som har gemensamma normer.. Man kan ha olika kulturell och religiös bakgrund, olika erfarenheter och olika kunskaper. Man kan också ha olika orsaker till att gå en kurs. Alla olikheter betyder att man kan ha olika förväntningar, både på kursen i fråga och på varandra i studiegruppen. För att en studiegrupp skall fungera så väl som möjligt är det viktigt att man från början klargör , både för sig själv och för de övriga i gruppen vilka, förväntningar man har. Olika förutsättningar och studiegruppsarbete Det är inte bara förväntningar som varierar mellan studiegruppsdeltagarna, utan även de studerandes livssituation och studieförutsättningar kan variera. Bland vuxenstuderande är det vanligt att olika människor befinner sig i olika livsfaser samtidigt som de studerar. Livssituationen kan vara avgörande för både hur mycket tid man kan ägna åt studiearbetet och när man kan ta denna tid i anspråk. Skillnaderna kan vara stora mellan en ensamstående, _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 7 heltidsarbetande man/kvinna med tre barn, en ensamstående man/kvinna utan familj som av arbetsgivaren fått tillåtelse att studera på en del av sin arbetstid och en yngre, deltidsstuderande, studievan man/kvinna som bara har sig själv att ta hänsyn till. Somliga kanske studerar på betald arbetstid, andra passar på att studera samtidigt som man har tagit ut sin föräldraledighet, åter andra kanske arbetar heltid, har småbarn hus och hem att sköta. Man studerar också av olika skäl. Studierna kan vara en del i en kompetensutveckling i arbetet, eller man studerar för att få en akademisk examen, man kanske är arbetslös eller också kanske man studerar för att det är spännande och intressant. Ofta är det så att olika människor har olika mål med sina studier. Människors olika livssituationer och olika skäl till studier kan påverka hur mycket tid och energi man kan och vill lägga ner på studierna. Det kan också påverka när på dygnet man kan sköta studiearbetet. Lika viktigt som det är att i studiegruppen klargöra de förväntningar som finns, lika viktigt är det att studiegruppsdeltagarnas livssituation och dennas konsekvenser för studiearbetet klargörs, så att man kan förhålla sig till detta i gruppen när man planerar sitt arbete tillsammans i förhållande till kursens uppläggning och schema. Känner man till de andra gruppdeltagarnas livssituationer och förväntningar är det lättare att arbeta tillsammans. Studiegruppens organisering När gruppen ska organisera sig och om man är ovan vid grupparbete, kan olika motstridiga krafter försvåra gruppens utveckling i konstruktiv riktning. Det kan ibland förekomma att gruppens struktur tenderar att bli hierarkisk och man kan få problem med prestige och status. Maktkamp kan förekomma mellan gruppdeltagarna och man kan försöka att påtvinga andra sina egna mål. I synnerhet om gruppens syfte eller målsättning är oklar är risken stor att detta kan inträffa. Är man mera van vid grupparbete kan det vara lättare att kunna uppfatta gruppdeltagarnas ställning i gruppen som jämbördiga. Det gör att en praktisk rollfördelning kan etableras och att samarbete (istället för maktkamp) underlättas. Man har lättare att kunna lyssna och bidraga, att kunna acceptera och ta emot och man strävar efter att finna ett mål som tillgodoser både den enskilda medlemmen och gruppen. För att åstadkomma detta behövs en öppenhet i gruppen och,att man tillsammans, kommer fram till vad gruppens syfte och mål är. Ett gemensamt mål ger riktningen för gruppens arbete och lyfter också fram vilka medel och procedurer man ska använda för att nå målet. I processen för att uppnå målet är det viktigt att vara uppmärksam på att det är ett givande och tagande som sker och att man tar tillvara varandras erfarenheter och kunskaper på bästa sätt. (Sjölund 1989) Lennéer-Axelsson & Thylefors (1991) beskriver grupprocessen i olika faser. 1. Initialfasen, som präglas av osäkerhet, oklara normer och roller, maktkamp, ytlig kommunikation och ev. besvikelse och aggression. 2. Smekmånadsfasen: som präglas av riklig kommunikation, hög tillfredsställelse, enighet och generositet och en tendens att idealisera. 3. Integrationsfasen: här sker en utkristallisering av roller och eventuellt undergrupper. Kommunikationen fördjupas och en ”vi-känsla” etableras. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 8 4. Konfliktfas : kännetecknas av förnekande, söndra-härskamentalitet, alliansbildning, bearbetning . Konflikter kan bli tydliga när individerna blir synliga och olikheten erkänns. 5. Platåer, fixering och regression. I alla relationer och processer hamnar man på platåer där ingenting tycks hända. Det kan handla om att det kan vara dags att bryta upp och gå vidare eller också kan det vara en naturlig utvecklingsplatå, där gruppen tar en paus inför nya satsningar eller att man håller på att stabilisera sig efter en förändring. Människor förhåller sig på olika sätt till platåer. En del kan uppskatta dem, medan andra blir oroliga eller grips av otålighet. Ibland kan det förekomma fixering i tidigare faser. Det behöver inte hindra gruppens framåtskridande, men kan försvåra för gruppen. Ibland kan en regression – en tillbakagång i utvecklingen inträffa. Det tillhör även en välfungerande grupps reaktionsmönster om belastningen blir alltför stor. Regressionen är ofta tillfällig och kan fungera som en avspänning och en kraftansamling. 6. Mognadsfasen : Bennis & Shepard (i Lenneér-Axelsson & Thylefors 1991) beskriver den mogna gruppen enligt följande: - Medlemmarna är medvetna om sina egna och andras tillgångar när det gäller att verka för gruppens uppgift. - Dessa individuella skillnader accepteras utan att etiketteras som goda eller dåliga - Gruppen har en auktoritetsstruktur och ett samspelsmönster som medlemmarna känner till och accepterar. - Gruppbeslut tas enligt rationella diskussioner. Minoritetsåsikter uppmärksammas och/eller uppmuntras. Det görs inga försök att tvinga fram beslut eller en falsk enighet. - Gruppens konflikter handlar om mål, metoder och effektivitet. Konflikter om struktur, procedur och relationer är få. - Medlemmarna är medvetna om gruppens dynamik och sin egen roll i den. Den mogna gruppen har utvecklat en viss effektivitet som arbetsgrupp. Men det är viktigt att vara medveten om att arbetsgruppen aldrig befinner sig i ett statiskt och friktionsfritt tillstånd. Gruppen påverkas ständigt av dess omgivning, av att gruppmedlemmar utvecklas och som kanske kommer och går. Hur man i en grupp möter, utnyttjar och arbetar sig igenom olika skeden bestäms av dess mognad. Individuella förväntningar, studiegruppsarbete och kontrakt Samarbetet bygger på att samtliga studerande är aktiva i såväl sitt eget studerande som i studiegruppsarbetet och för att en studiegrupp skall fungera så väl som möjligt är det viktigt att man från början klargör vilka förväntningar man har, dels på grupparbetet, dels på varandra i gruppen. Ett bra sätt att göra detta på, är att man tillsammans i gruppen skriver ett slags ”kontrakt” där man kommer överens om vilka normer och regler som ska styra gruppens arbete. (Se bilagan) Ett sådant kan stödja gruppen i initialfasen och hjälpa till att förebygga samarbetssvårigheter. Om sådana ändå skulle uppstå är det bra att kunna gå tillbaka till överenskommelserna som utgångspunkt för diskussioner om hur svårigheterna ska kunna lösas. Det är också bra om man då och då diskuterar kontraktets innehåll för att se om det på någon punkt behöver förändras. I samband med att man utformar kontraktet kan man också komma överens om en arbetsplanering / ett arbetsschema för studiegruppens arbete i förhållande till kursens schema och arbetsuppgifter. Det ger en struktur som kan hjälpa till att hålla en god arbetsdisciplin så att genomförandet av studiearbetet underlättas. ________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 9 Distansstuderandes reflexion: ”Gruppen bör ha samma syn på hur mycket tid man kan lägga ner på arbetet. Olika kurser kräver olika mycket. Åtminstone måste alla känna till varandras studieförutsättningar och alla behöver fatta att en halvfartskurs kan kräva en arbetsinsats på kanske 20 timmar i veckan. Det har i vårt fall inte funnits en gemensam referensram för arbetet. Vi skrev förvisso ett kontrakt i början, men det var ett kontrakt i blindo och som därför inte medförde någon direkt förpliktelse. Man bör inte skriva ett kontrakt utan förankring i en verklighet och man måste faktiskt ta det på allvar! Ett sätt att komma åt detta problem är att man regelbundet stämmer av arbetet och formaliserar vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara gjort. Att man gör en ordentlig arbetsplanering. Uppgifterna kan delas upp i huvudansvar för en sammanställning och struktur där övriga gruppmedlemmar bidrar med innehåll och kommentarer. I vår grupp arbetade vi hela tiden samtliga med hela insändningsuppgifterna och det var svårt.” Kontraktsinnehållet är också betydelsefullt när det gäller att utveckla ett stödjande förhållningssätt i gruppen, främja ett gott kamratskap och ett gott socialt klimat i gruppen. Distansstuderandes reflexion: Om jag inte hade haft min studiegrupp hade jag lagt av och aldrig kommit så långt att jag hade blivit klar! Vi hade ett jättefint samarbete och stöttade och hjälpte varandra och jag tror att jag tack vare gruppen vågar fortsätta att läsa. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 10 Avsnitt 2: Studiegruppsarbete via ”nätet” och kommunikation. Begreppet ”kommunikation” För studiegruppsarbete via nätet, liksom vid allt annat grupparbete, är arten av och formen för kommunikationen betydelsefull. En kommunikation som sker via dator innefattar både kommunikativa möjligheter och begränsningar. En förståelse av vad kommunikation innebär kan vara till en hjälp för gruppen i dess arbete. Johansson-Hidén (1994) har studerat kommunikationsmönster i arbetsgrupper som träffas fysiskt och tar i sitt arbete upp två definitioner av begreppet kommunikation. Den ena, som ” är gjord av Hoben år 1954 : ”Kommunikation är en verbal transformation av tanke och idé””(Johansson-Hidéns (1994) översättning), och den andra ”Kommunikation är en process och innebär överföring av information, idéer, känslor, färdigheter, etc genom att använda symboler – ord, bilder, figurer o.s.v. Det är denna handling eller överföringsprocess som kallas kommunikation.” Denna definition är gjord av Berelson och Steiner år 1964 (Johansson-Hidéns (1994) översättning) Johansson-Hidén (1994) har valt att lyfta fram dessa två definitioner därför att man talar om att kommunikation inrymmer både en transformations- och överföringsprocess. Numera ser de flesta teorier kommunikation som en ännu mera sammanflätad process: ” där den yttre dialogsituationen står i mera omedelbar kontakt med individens tankar” (Johansson-Hidén, 1994) Hon menar vidare att ”tankarna bildas genom samtalet och är socialt producerade”. Detta kan ses som ett stöd för att tillämpa sociala arbetsformer i undervisningssammanhang och torde gälla även vid skriftlig utförd dialog, vars styrka är möjligheten till reflexion över det som skrivs i och med den tidsförskjutning som skiljer denna dialog från den med samtidig kommunikation. Kommunikation beskrivs som processer, både utanför och inom individen, ömsesidigt påverkande varandra, en process som försiggår mellan människor. Kommunikationen innebär alltså en process som försiggår mellan människor, där varje individ växlar mellan att tänka-tala, tala-lyssna och lyssna-tänka, (Johansson-Hidén, 1994). Vid skriftlig kommunikation tar denna växling mera tid, än vid talad kommunikation. Johansson-Hidén sammanfattar sin syn på begreppet mellanmänsklig kommunikation i en definition som lyder: ”en verbal och icke-verbal social process som syftar till ökad gemenskap, delade kunskaper, upplevelser, känslor och tankar”. Sociala arbetsformer och kommunikation Under många år har frågan om utbildningens arbetsformer aktualiserats gång på gång. Under 1970-talet kom sociala arbetsformer att bli allt vanligare och sedan några år tillbaka är sådana återigen aktuella genom att problembaserade och problemorienterade arbetsformer får allt större genomslagskraft. Sociala arbetsformer innebär att den huvudsakliga kommunikationen i undervisningssituationen försiggår mellan eleverna och inte i att läraren föreläser och då och då pratar och/eller ställer frågor till eleverna. Lärarens funktion består härvidlag främst i planering av undervisningen och organisation av genomförandet och i ett handledande förhållningssätt som också kan ha inslag av undervisning. Ett skäl till att sociala arbetsformer är att föredra, är att kunskap bör tillägnas under former som så långt som möjligt påminner om sådana situationer där den så småningom kommer att användas och det är oftast i samverkan med andra människor (Marton et al, 1977). Andra skäl _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 11 utgörs av att flera personers kunskaper, erfarenheter , kompetenser och perspektiv kommer varje enskild gruppdeltagare tillgodo och det gör att det fenomen som studeras kan förstås på ett både bredare och djupare sätt. I diskussionen inom gruppen får man möjlighet att argumentera, ”vrida och vända” på det som diskuteras och både ge och ta emot. Distansstuderandes reflexioner: ”Det här är ett bra sätt att studera på (på distans och i grupp). Jag kan själv planera mitt läsande och tar eget ansvar men har samtidigt gruppens tryck på mig att hålla mig till uppgjorda tidsplaner. Man är heller inte ensam i sina studier när man har studiegruppen och prata med, man har ”klasskamrater” som också är en viktig del i studierna för man har någon att bolla tankar med och man kan få andra synvinklar på saker och ting som man läst och jobbat med och jag måste kanske tänka om.” I problemlösningssammanhang leder gruppsamarbete oftast till bättre kvalitet på lösningarna. Genom studiegruppsarbetet aktiveras kursdeltagaren mera och genom det givande och tagande som diskussionsformen medger, möjliggörs att lärostoffet förstås bättre, det kvarlever längre i minnet, man har lättare att återge det, man använder det i större utsträckning och man kan förmedla sin förståelse bättre till andra. I detta är kommunikationen mellan människor av stor betydelse, då ”tankarna bildas genom samtalet och är socialt producerade”(JohanssonHidén, 1994) En studiegrupp är som grupp betraktad en formell grupp, som bildats i ett visst bestämt syfte och kan på så sätt kännetecknas av att vara relativt opersonlig till sin karaktär. Det finns också ofta regler och föreskrifter som reglerar gruppens verksamhet. Ett typiskt exempel på en formell grupp är arbetsgruppen som med utgångspunkt i en uppgift med ett bestämt syfte bildats av personer som inte på förhand har något gemensamt, (Sjölund 1979). En studiegrupp kan jämställas med en arbetsgrupp och är också en formell grupp, oavsett om man träffas fysiskt, eller om man träffas via ”nätet” eller via datorkonferenser och därvid använder dator som kommunikationsverktyg. En distansstudents reflexioner: ”Det är inte helt enkelt att studera på distans med datorn som primärt kommunikationsmedel. Jag har gått ett antal distanskurser(sammanlagt 120 p. Av dessa har 40 p varit datorburna) Den allmänna problematiken som gäller distansstudier är grupparbetets organisation. Grupparbetet har sina fördelar och nackdelar. Den mest näraliggande fördelen är att gruppen kan fungera som en gemensam pådrivare och att det finns en struktur att bolla erfarenheter mot. Mot detta talar att det är svårt att organisera enbart utifrån ett tekniskt hjälpmedel. Man luras lätt av datorns kommunikationsmöjligheter och ”förleds” att tro att den skriftliga kommunikationen är effektiv.” Att kommunicera skriftligt Det virtuella studiegruppsarbetet betyder att man inte träffas fysiskt. Vad betyder det då för studiegruppens arbete att man inte träffas fysiskt? Just det att man inte träffas fysiskt ställer andra krav när det gäller organisering av arbetet och på kommunikationen mellan deltagarna. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 12 Främst handlar det om att man faktiskt inte ser varandra,( om man nu inte använder sig av videokonferens) och detta medför konsekvenser för kommunikationen mellan deltagarna i studiegruppen. Kommunikationen här handlar då om att man har skriftspråket som enda medel i ”den verbala och icke-verbala sociala process som syftar till en ökad gemenskap, delade kunskaper, upplevelser, känslor och tankar” (Johansson-Hidén ,1994). Det fysiska mötet och det talade språket understöds av dels kroppsspråkets olika uttrycksformer, dels tonfallet man använder. Tänker vi oss istället att utvecklingen av grupprocessen – som är en social process- sker via skriftligt språk, utan den nyansering som kroppsspråk och tonfall bidrar till, så kan man förstå att detta medför speciella konsekvenser för hur den skriftliga kommunikationen bör hanteras för att undvika att friktioner ska uppstå mellan de olika gruppdeltagarna under den ömtåliga period som Lennér-Axelsson & Thylefors (1991) betecknar som initialfasen. Om vi går tillbaka och tittar på Lennér-Axelssons &Thylefors (se avsnittet ”att studera och lära på distans”) beskrivning av gruppstruktureringsprocessens olika faser där gruppdeltagarnas relationer struktureras, utvecklas och förändras via den inbördes interaktionen vid gruppens fysiska möten, där kommunikationen mellan gruppdeltagarna är samtidig, så kan man anta att denna gruppstruktureringsprocess sker med stor sannolikhet, även om kommunikationen mellan gruppdeltagarna är av skriftlig art och därmed sträcker sig längre över tid. Lennér-Axelssons &Thylefors menar att initialfasen i gruppstruktureringsprocessen är den mest känsliga fasen. Den präglas ofta av osäkerhet, oklara normer och roller, maktkamp, ytlig kommunikation och ibland besvikelse och aggression. Eftersom kommunikation rymmer både en transformations- och överföringsprocess betyder att det är en ”social skapelseprocess” och då har gruppstruktureringsprocessen betydelse för kommunikationen och vice versa. ”Skapandet” har med transformationen att göra genom att varje dialogdeltagare tolkar budskapet. Förståelsen av budskapet skapas på så sätt av mottagaren i relation till innehållet i dennes referensram och värdesystem, och i relation till det sociala sammanhang i vilket kommunikationen pågår. Om det sociala sammanhangets karaktär utgörs av det som betecknas som ”Initialfasen” och kommunikationen är skriftspråklig med de begränsningar detta medför, är det förståligt (men absolut inte önskvärt) om misstolkning uppstår. Hur kan man i studiegruppsarbetet, via skriftlig kommunikation, åstadkomma optimala betingelser för att studiegruppens dialoger ska leda till ”ökad gemenskap, delade kunskaper, upplevelser, känslor och tankar”? Här kan medvetet skapade kommunikationsmönster vara till hjälp, liksom en kunskap om etik i förhållande till kommunikation via ”nätet”. Kommunikationsmönster Kommunikationsmönster innebär lagbundenheter som kan urskiljas i kommunikationen. (Johansson-Hidén, 1994) Sådana kommunikationsmönster kan medvetet skapas genom överenskommelser i studiegruppen. Man kan komma överens om ”formmönster”. Formmönster kan utgöras av att man t.ex. utser en ”ordförande” som ledare för studiegruppens datormöte. ledarskap kan utföras på olika sätt. En auktoritär ledare har tendens att dominera processen, vilket kan göra att deltagande med diskussions inlägg från övriga i studiegruppen kan minska. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 13 En demokratisk ledare uppmuntrar övriga till aktivt deltagande och har samstämmighet som ledstjärna. Till formmönstret hör också tidsaspekten och planeringen av t.ex. turordning, så att alla har möjlighet att komma in med sina inlägg. Hit kan också höra att man bestämmer att diskutera en sak i taget. Man kan också upprätta en slags dagordning som man håller sig till för att skapa en underlättande struktur för diskussionen. Man kan också komma överens om ”innehållsmönster”. Innehållsmönster kan utgöras av att man kommer överens om att man ska hålla sig till sak och inte komma med s.k. ”du-budskap” och påföra andra sin egen frustration – att alltså hålla isär sak och egna känslor. Om man har behov av att uttrycka egna känslor bör detta göras i ett särskilt sammanhang så att inte en sammanblandning riskeras. Ett annat kommunikationsmönster är ”nivåmönster”. Ett sådant mönster kan vara att byta abstraktionsnivå i kommunikationen. Johansson-Hidén exemplifierar ”nivåmönster” med att man kan tillgripa ett nivåbyte i form av metanivåbudskap för att påverka en diskussion om man inte lyckas med detta via innehållsliga argument. Hon beskriver kommunikation i olika nivåer som är överordnade och underordnade varandra. Dessa är olika abstraktionsgrader av budskap och är hierakiska. Vid kommunikation sänds alltså ett konkret budskap och ett metabudskap om detta konkreta budskap –. Utöver ”metabudskapet” finns också ”metameta-budskap”. Metabudskapen säger något om förhållandet mellan personerna som kommunicerar och ”metameta-budskapen” säger något om de kommunicerade budskapen. Meta- och ”metameta-budskapen” kan ses som kommunikationens kontext eller sammanhang. Man kan förenklat uttrycka detta så här: vad som sägs + hur det sägs +förhållandet mellan personerna+ sammanhanget det sägs i = det som sägs.. Ett exempel på nivåmönster är ironi, som innebär att man säger en sak men menar motsatsen med avsikten att åhöraren/läsaren skall inse detta. Ironi kan sägas ha en hånfull undermening och/eller ett hånfullt syfte. De kommunikationsmönster som kan vara lättast att handskas med vid skriftlig kommunikation är form-och innehållsmönstren, eftersom de är mera konkreta till sina karaktärer. Nivåmönster kan vara svårare att s.a.s. komma åt. Ironiska budskap tydliggörs vid öga-mot-öga-kommunikation med kroppsspråk och tonfall som nyanserar budskapen. Denna möjlighet till nyansering av budskapen saknas vid skriftspråk, som i det här fallet med datorkommunikation, men kan delvis ersättas av skriftspråkliga tecken för att så väl som möjligt försäkra sig om att mottagaren skall inse att sändaren inte bokstavligen menar det som skriftspråkligen uttrycks. I och med att spontan nyansering saknas vid skriftspråk kan meddelanden ofta bli mycket ”raka” och kan ibland upplevas som burdusa och kan leda till att mottagaren kan känna sig kränkt och provocerad, även om det aldrig har funnits en sådan avsikt. Det kan vara bra att från början klart fastställa i gruppen att ingenting som skrivs är avsett att vara otrevligt och att man undviker ironiska kommentarer och dubbeltydigheter – såvida man inte klargör att det är ironiskt eller dubbeltydigt menat. Alltså att man slår fast att ingen är avsiktligt "taskig" mot någon annan, att det alltid finns en "god vilja" bakom det som kommuniceras. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 14 ”Netikett” Det är viktigt att skapa och etablera en skriftlig kommunikation utan att någon tar illa upp genom ett oförsiktigt användande av skriftspråket. Den stora skillnaden mellan talat och skrivet språk är just möjligheterna till nyansering som nämndes tidigare. Det finns ett antal generella riktlinjer för hur man bör uppträda på nätet – ”netikett” – ett sammandrag av ”net (eng.) och etiquette (eng. fr.). Samma regler kan också tillämpas för uppträdandet i virtuella studiegrupper. Om detta kan läsas på följande sidor: http://www..skip.informatik.gu.se/skip/hjaelp/netikett/netikett.html och http://www.student.uu.se/upnets/guide/guide.6.1.html Ett exempel på ”netikett” är att undvika att använda versaler, eftersom det i nätbaseradkommunikation betyder att MAN SKRIKER ÅT MOTTAGAREN och det kan uppfattas som otrevligt, även om det inte är ens avsikt. Ett sätt att försöka nyansera skriftspråket vid datorbaserad kommunikation kan vara att använda s.k. ”smileys” . ”Smileys är det amerikanska namnet för de stiliserade teckengubbar som kan framställas med en kombination av kolon, streck och parentestecken. En Smiley ser ut som ett stiliserat ansikte, vridet 90 grader. Smileys används i News och epost för att indikera skämt eller ironi som annars skulle ha framgått av ansiktsuttryck och röstläge vid en muntlig konversation - ett slags kroppsspråk för Internet. Några exempel: :-) ;-) :-)) :-D :-| :-/ :-> ;-> :-( :.( :-< :*) .-) ,-) jag är glad jag skämtar eller är ironisk jag är väldigt glad jag skrattar jag är sammanbiten, neutral jag är skeptisk jag är ironisk jag är fräck jag är arg eller ledsen jag är riktigt ledsen (gråter) jag är elak jag är full eller generad. jag (eller någon) är enkelspårig jag låtsas vara enkelspårig Källa: http.//www.kib.ki.se/edu/net/guide/rules.html _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 15 Studiegruppsstorlek och kommunikation Antalet deltagare i en studiegrupp är betydelsefullt för gruppens arbete, dess interaktions och kommunikationsmöjligheter. Den gruppstorlek det är fråga om för arbetsgrupper och studiegrupper är ”smågruppens” och antalet deltagare kan i en sådan variera mellan 2-15 personer. Sjölund (1979) talar om den ”optimala gruppstorlekens princip” för problemlösande grupper. Han menar att en grupp ska vara så stor att den genom deltagarnas kunskaper och erfarenheter har resurser som är tillräckliga för lösningen av den givna uppgiften, men den bör inte vara större än att allas resurser utnyttjas till fullo. Blir antalet gruppdeltagare fler är 8 minskar bidragen från de olika gruppdeltagarna drastiskt, beroende på att antalet kommunikationsvägar ökar. Nedan visar figurerna antalet kommunikationsvägar i grupper med fyra, sex och åtta deltagare. Tittar man på figurerna ovan, drar man enkelt slutsatsen att den skriftliga kommunikationen kan bli avsevärt omständigare att organisera i en grupp med åtta deltagare än i en grupp med fyra eller sex. Kommunikationsvägarna i en grupp med fyra är sex till antalet, i en grupp med sex deltagare är kommunikationsvägarna 15 till antalet och i gruppen med åtta deltagare är det 28 kommunikationsvägar. ________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 16 För diskussionsgrupper med ungdomar och vuxna innebär den optimala gruppstorleken vanligtvis fler än 4 gruppdeltagare och färre än 8. Sjölunds slutsatser gäller grupper vid fysiska möten och där kommunikationen sker verbalt. När det gäller virtuella studiegrupper bör gruppstorleken ha motsvarande betydelse för att gruppens resurser ska utnyttjas till fullo men i detta sammanhang måste man beakta att det handlar om skriftlig kommunikation via dator och då spelar antalet kommunikationsvägar en väsentlig roll med avseende på både den tid det tar och deltagarnas möjligheter att faktiskt ta till vara allas resurser, något som blir svårare ju flera som ingår i gruppen. Hur många personer som bör ingå i en virtuell studiegrupp är en avvägning mellan ”tillräckligt”många (med tanke på gruppens resurser och risken för att någon väljer att inte fullfölja studierna) och den tid skriftlig kommunikation tar. Både den som avgör gruppsammansättningen och dess storlek och respektive studiegrupp bör ha i åtanke att den skriftliga kommunikationen tar mera tid än verbal kommunikation och den tidsåtgången för kommunikationen mellan deltagarna ökar ju fler man är i gruppen. En grupp med fyra personer har erfarenhetsmässigt visat sig vara sårbar om någon avbryter studierna. En grupp på tre kan ha svårt att hålla gruppdynamiken vid liv. I en grupp på sju - åtta deltagare kräver den skriftliga kommunikationen en ordentlig och strukturerad organisation om alla ska interagera med varandra - vilket är avsikten - och undergrupper tenderar att bildas. Däremot är en gruppstorlek med fem-sex deltagare inte så sårbar vid eventuella studieavbrott och heller inte för stor med avseende på kommunikationsoch interaktionsorganisationen. Studiegrupper med flera deltagare än åtta är absolut inte rimligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Dock styrs också antalet deltagare i studiegrupperna av det antal studiegrupper som kursens ekonomi medger. Distansstuderandes reflexioner: ”Arbetar man i projekt bör gruppen inte vara för stor – inte fler än 4-5. I vårt fall tror jag att det hade varit en fördel med ett mindre antal deltagare.” Organisation av studiegruppsarbetet och kommunikation Till viss del handlar organisationen av studiegruppsarbetet om organisation av kommunikationen mellan gruppdeltagarna. Dels handlar organisationen om att komma överens om ett arbetsschema där man reglerar förhållandet mellan individuella studieperioder och studiegruppsarbetet, hur ofta man ska gå in i datorkonferensen och se efter om meddelanden finns, samt att man kommer överens om vem som gör vad, hur det ska göras och när det ska göras – dels handlar organisationen om kommunikationen. Skriftlig kommunikation betyder att det tar längre tid att uttrycka det man har att säga. Det kan också betyda att man inte får omedelbar återkoppling på det man har sagt, eftersom man är inne i kurskonferensen vid olika tidpunkter. Även om man i studiegruppen har bestämt att man skall ha samtidig gemensam tid vid datorn, tar en skriftlig dialog/diskussion längre tid när den förs mellan flera personer. Detta betyder att man inom studiegruppen behöver komma överens om hur man rent praktiskt ska organisera den samtidiga datorträffen. Men den skriftliga kommunikationen ger en ökad möjlighet till reflexion över det man kommunicerar och det är en viktig fördel. Distansstuderandes reflexion: ”Jag gillar den skriftliga kommunikationen, för den ger mig tid att tänka efter.” ________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 17 Det är emellertid viktigt att man tillsammans i gruppen bestämmer hur grupparbetet ska organiseras. Ett bra tillfälle att göra detta är i samband med skrivadet av ett kontrakt som studiegruppsarbetet med fördel kan inledas med. (Se bilagan) Det är också av stor vikt att man inom gruppen kommer överens om att med jämna mellanrum göra en utprövning av studiegruppsarbetet för att se om man behöver organisera om detta för att det ska fungera bättre. Det brukar vara konstruktivt att göra utprövningen utifrån de överenskommelser man gjorde i kontraktet. (Se bilagan) Organisation av kommunikation Vid distansstudier med studiegrupper behöver kommunikationen på något sätt organiseras. Dels kan organisationen ske genom att den ansvarige läraren skapar olika konferenser för olika funktioner, så att det inte blir en sammanblandning av allt som sker i kurskonferensen. Dels kan respektive studiegrupp komma överens om hur man skall organisera sin kommunikation. En distansstudents reflexioner om kommunikation: Det kan vara svårt att kommunicera med ett tekniskt hjälpmedel. Problemet ligger på två plan, dels fördröjningen, dels organisation av kommunikationen. Jag tror att man från början ska ge principer för hur man namnger dokumenten som man bifogar. Jag har också funderat på om man ska begränsa antalet inlägg för varje dokument. För oss har det ofta varit så att varje liten förändring i ett dokument har genererat ett inlägg. Till sist blir förvirringen total och man vet egentligen inte vad man ska svara på. Detta är en fråga som man tillsammans bör ta sig en funderare på, kanske i samband med att man diskuterar studiegruppsarbetet när man ska skriva kontraktet. Man behöver ha struktur. Chatten tror jag personligen kan vara svår att få strukturerad på ett sådant sätt att den tillför något i en diskussion.” Om man bestämmer sig för att tillämpa ”chat”, rekommenderas att ”chatten” sparas. Det är bra att i efterhand mera reflektivt kunna gå tillbaka och se vad som sagts och vad man har kommit överens om. I andra former av konferenser sparas inläggen automatiskt. Ett sätt att organisera kommunikationen i datorkonferensen är att man kommer överens om ”dead-lines” för inlägg som har med uppgifter att göra. Om man bestämmer att alla samlas vid sina datorer för ett gemensamt samtal eller diskussion, bör man på förhand ha kommit överens om formen för denna. Det kan handla om att bestämma en ordning för deltagarnas diskussionsinlägg. För att underlätta detta kan man definiera det som ett sammanträde och utse en ”ordförande” som utifrån gängse mötestekniska regler sköter mötet och organiserar kommunikationen. Ordförandens roll är då att se till att gruppens alla medlemmar får möjlighet att bidra till gruppens gemensamma mål genom att ge sina inlägg i gruppdialogen. Ordförandens ledarskap bör karaktäriseras av ett demokratiskt förhållningssätt. Ordföranden bör verka för att alla är delaktiga, bör uppmuntra alla studiegruppsmedlemmar att aktivt delta, samordna, leda i riktning mot samstämmighet och gemenskap, sammanfatta inlägg till något som är acceptabelt för alla. Om ordföranden tenderar att vara auktoritär och på så sätt dominera i processen, kan det lätt leda till ett minskat deltagande från övriga i studiegruppen, vilket innebär att gruppens resurser inte utnyttjas för gruppens bästa. En fördel ur detta perspektiv är att låta ordförandeskapet växla mellan olika studiegruppsmedlemmar, liksom att man även växlar mellan deltagarna när det gäller andra uppgifter. ________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 18 Tidigare har det sagts att gruppdialogen är ett medel för att gruppens gemensamma mål ska uppnås. Johansson-Hidén (1994) presenterar en diskussionsmodell som kallas ”den demokratiska dialogen” som är förankrad i Habermas teori om kommunikativt handlande. Dialogkriterierna, (delvis något omarbetade för att anpassas till studiegrupper) kan vara ett hjälpmedel för en ordförandes agerande och för gruppdeltagarnas deltagande. Dialogkriterier: 1. Dialogen ger möjligheter till utbyte; argument och motargument rör sig fram och tillbaka mellan parterna. 2. Alla berörda måste ha möjlighet att deltaga. 3. Möjlighet att deltaga är emellertid inte tillräckligt; alla skall också vara aktiva i samtalet. 4. En utgångspunkt skall vara att alla som deltar är jämställda och lika mycket värda oavsett den funktion man för tillfället har (t.ex. som ordförande). 5. Studiearbetet är grunden för deltagandet. 6. Åtminstone någon del av studiearbetet som varje deltagare har med sig när han eller hon går in i dialogen måste anses som legitim. 7. Det måste vara möjligt att för alla att lära sig och förstå den eller de uppgifter som det handlar om. 8. Alla argument som rör den uppgift som diskuteras är legitima. 9. Argument och idéer som skall gå in i dialogen skall vara representerade av en deltagande aktör. 10. Deltagarna skall kunna tolerera olikheter i uppfattningar. 11. Dialogen måste hela tiden resultera i överenskommelser som kan skapa en grund för ett gemensamt resultat. Dialogens uppgift är att främja interaktionen i studiegruppen i riktning mot en god: ” verbal och icke-verbal social process som syftar till ökad gemenskap, delade kunskaper, upplevelser, känslor och tankar”. Johansson-Hidén (1994). Sammanfattningsvis Det är inte alltid helt lätt att arbeta tillsammans i grupp, oavsett om man kommunicerar via talat eller skrivet språk. Gruppstruktur, grupprocess och gruppmål spelar tillsammans med kommunikationen stor roll för hur det kommer att gå. Kommunikationen är, enl. JohanssonHidén, relationen. Av stor vikt för en god utveckling är att alla har en god vilja att sträva mot det gemensamma målet. I den socialt mogna gruppen har alla deltagare jämbördiga ställningar och man har en funktionell struktur och rollfördelningen är praktisk. Processen kännetecknas av samarbete, som främjas av att alla kan lyssna och bidra och kan acceptera och ta emot. Man inser att målet är gemensamt och att det tillgodoser både den enskildes och gruppens intresse. För att uppnå detta behövs en öppenhet i gruppen för att alla ska förstå vilka förutsättningar och resurser man har, vilka medel och procedurer man ska använda för att målet ska nås och en vetskap om vilken riktning gruppens arbete skall gå i – vilket målet är. Och sist men inte minst – en fungerande kommunikation är nödvändig för att detta skall vara möjligt att uppnå och hela processen och studiegruppsarbetet kan underlättas och främjas genom att studiegruppsarbetet inleds med att varje studiegrupp som första uppgift skriva ett kontrakt och en arbetsplanering ( Se bilagan). _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 19 Referenser Granér, R., (2000), Arbetsgruppen – den professionella gruppens psykologi, Studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44.32721-8 Johansson-Hidén, Birgitta, (1994); Kommunikationsmönster vid utvecklingsarbete, Lic.avhandling vid Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen. ISRN GU/PSYK-AVHFR--13—SE, ISSN 1101-718X Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (1991); Arbetsgruppens psykologi, Natur och Kultur, ISBN 91-27-03059-8 Marton, F., Dahlgren, L-O., Svensson, L. & Sälgö, R., Inlärning och omvärldsuppfattning AWE/GEBERS 1994, ISBN 91-20-04887-4 Sjölund, A.(1973) Gruppsykologi, Rabén & Sjögren, Stockholm, ISBN 91 29 40003 1 Övriga referenser: Reflexioner av distansstuderande är hämtade från kursvärderingar gällande distanskurser. _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 20 Bilaga 1:1 Studieanvisningar för gruppuppgift "Kontrakt och arbetsplan" Argument för uppgiften Uppgiften är en introduktionsuppgift till studiegruppsarbetet som ska bedrivas i den datorstödda kurskonferensen. Lärande handlar om en interaktion mellan den kunskapande människan och det som skall läras. En sådan interaktion kan ske på olika sätt. Ett sätt är att man aktivt studerar och läser kurslitteratur och diskuterar innehåll med andra i anslutning till uppgifter i kursen. På så sätt aktiveras den referensram och de erfarenheter man har sedan tidigare i relation till det nya som tillförs. I diskussioner med andra måste man förklara och argumentera och man tillförs även andras synpunkter, erfarenheter och sätt att förstå vilket kan bredda och fördjupa den egna förståelsen. Inom studiegruppen är man också ett studiesocialt stöd för varandra. Studiegruppen fyller alltså flera viktiga funktioner för den enskilde distansstudenten, men det är inte alltid enkelt att arbeta tillsammans i virtuella studiegrupper. Syftet med denna uppgift är att på ett medvetet plan lyfta fram omständigheter som kan underlätta respektive försvåra ett virtuellt studiegruppsarbete. Det är viktigt att man har klart för sig hur olika gruppsykologiska faktorer kan påverka studiegruppsarbetets utfall, liksom hur skriftlig kommunikation skiljer sig från verbal, i en virtuell dialog. Med dessa kunskaper i åtanke skall arbetsuppgiften utföras. Uppgiften, om den utförs enligt anvisningarna, kan skapa en god grund för samarbetet i virtuella studiegrupper. Det har erfarenhetsmässigt visat sig att det lönar sig att lägga ner det arbete som krävs för att få till stånd ett bra kontrakt och en bra arbetsplan. Arbetsuppgift : ”Kontrakt o arbetsplan" Ansvaret för att arbetet i studiegrupperna skall fungera ligger i lika omfattning på samtliga gruppmedlemmar i respektive studiegrupp. För att underlätta studiegruppsarbetet är det viktigt att man inom varje grupp är överens om hur detta ska bedrivas och vad som skall gälla för gruppens samarbete. Ett sätt att underlätta detta är att man i varje enskild grupp vid kursens omedelbara början skriver ett slags ”kontrakt” som dels innehåller överenskomna arbetsnormer, som har sin utgångspunkt i gruppens syfte och mål samt de förväntningar på och föreställningar om hur arbete i en grupp ska fungera, dels innehåller ett arbetsschema. Överenskomna arbetsnormer kan både förebygga att friktioner i samarbetet uppstår och underlätta att reda ut svårigheter om sådana skulle uppstå. Därför är det viktigt att man inom varje grupp frågar sig, berättar, diskuterar och kommer överens om: Hur ser vars och ens praktiska studieförutsättningar ut? Vilka förväntningar på och föreställningar om studiegruppsarbetet finns i vår grupp? Vilket/vilka är gruppens syfte/mål? Hur kan vi stödja varandra och kunna fungera som en studiestödsgrupp på ett bra sätt? Vilka arbetsnormer och regler skall vi ha för att vårt kursarbete skall fungera så bra som möjligt i studiegruppen och varför vill vi ha just dessa? Hur ska vi arbets-, tids - och organisationsmässigt lägga upp vårt samarbete i gruppen för att genomföra kursarbetet enligt anvisningarna? (I arbetsplaneringen är det bra om man skriver in t.ex. vem som har ordförandeansvaret för respektive "period".) Hur ska vi hantera situationen om någon i gruppen av olika skäl inte följer det vi tillsammans har kommit överens om? Hur ofta ska vi följa upp hur vi har arbetat utifrån det vi kommit överens om i kontraktet och i arbetsplaneringen för att se om något behöver revideras? 21 Hur man kan arbeta med uppgiften Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla i gruppen kommer till tals i diskussionen. Ibland kan utrymme finnas vid kursstart, så att diskussionen kan påbörjas om läraren så anser. Det är dock viktigt att påpeka att kanske inte alla studiegruppsdeltagare har möjlighet att delta vid kursstart, men observera att även de som inte då kan komma till tals, är lika viktiga och de måste ges samma utrymme att delta i utformandet av kontraktet som de som är närvarande vid kursstart. Därför är det viktigt att fullfölja en ev. påbörjad diskussion i den kommunikationsplattform som används i kursen. Om kontraktsdiskussionen inte påbörjats vid kursstarten sker hela diskussionen i kursplattformen. Utifrån det man kommer överens om i den gemensam diskussion, där varje punkt i uppgiften har penetrerats, skriver man ett ”kontrakt”. Kontraktet ska gälla för alla i gruppen och som alla, genom att underteckna, visar att man är överens om. I anslutning till kontraktsskrivandet gör man också en arbetsplanering för studiegruppens arbete i relation till kursens uppgifter och de datum dessa skall vara klara. Det är viktigt att samtliga inom respektive grupp är genuint överens om vad som ska stå i kontraktet. Det kan för många tyckas självklart vad som ska gälla i sådana här sammanhang och att det är onödigt att diskutera och komma överens om normer och hur man ska hantera olika situationer, men det har faktiskt visat sig att det fyller sin funktion när samarbetet ibland har kärvat till sig. Att börja diskutera hur man förväntar sig att samarbetet ska fungera när det väl har börjat "gnissla" är avsevärt mycket svårare än att från början komma överens om vad som ska gälla. Att hantera konflikter underlättas av att man från början av samarbetet diskuterat vad som ska gälla, eftersom det kan utgöra en konstruktiv grund för att finna konstruktiva lösningar och komma vidare. Studiematerial som underlag för uppgiften Underlaget för uppgiften utgörs dels av gruppdiskussioner, dels av en skrift: Högberg, U. (2010, 9:e reviderade upplagan) Att studera, lära och kommunicera "på distans" - en introduktion till studiegruppsarbete via datorkommunikation,. Den intresserade kan söka ytterligare underlag via bibliotek och Internet på begreppen "sociala arbetsformer", "problemlösande grupper", "study groups", "collaborative learning", "peer-groups" (sökbegreppen är ej rangordnade). Hur kan man arbeta med uppgiften och hur ska den redovisas? Efter att man läst underlaget slutför man uppgiften som en gruppdiskussion. När gruppen är enig om att uppgiften är klar - dvs. att alla är genuint överens om kontraktets innehåll formuleras detta skriftligt och redovisas enl. anvisningar som ges av kursens lärare. Återkoppling på uppgiften Kursens lärare ger kommentar till varje kontrakt enl. anvisningar som han eller hon ger vid lämpligt tillfälle, t.ex. vid kursstart. Lycka till! _________________________________________________________________________ Ulla Högberg, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet 22 23