Den vetenskapliga revolutionen

advertisement
Det vetenskapliga tänkandet
Revolution?
Att problematisera ett begrepp
• Uttrycket förekommer under 1930-talet
• Den ideologiska kontexten: den materialistiska/marxistiska
bakgrunden
• Thomas Kuhns paradigmskifte kräver begreppet ”revolution”
• Det externalistiska perspektivet
• Ett evolutionärt perspektiv redan under 1910-talet
• Revolutionen: en konstruktion?
Idéströmningar: det kognitiva
perspektivet
• Aristotelism (empirism)
• Platonism (matematikens betydelse; Pythagoras)
• Epikureism/Lucretius (atomism)
• Huvudfrågan: vad visste man?
• Kausalitet
Det sociala och kulturella perspektivet
• Vetenskap som praktik och som kultur
• - ny fråga: hur visste man?
• Användning av vetenskapliga resultat (Bacons
”Kunskap är makt”.)
• Funktion, process istället för kausalitet
Nya premisser
•
•
•
•
Observationer, experiment, metod (hypotetisk-deduktiv)
Kvalitativa begrepp avfärdas
Teleologiskt tänkande: mindre viktigt
Vetenskapens matematisering
• Ny världssyn ersätter den aristoteliska/ptolemeiska
världssynen
• Mekanistiskt perspektiv  deismen under 1700-talet
• Redovisningen av iakttagelsen: fakta, inte berättelse (jf
Royal Societys motto: ”Nullius in verba”, ”Inte på någons
ord”)
Astronomin
• Copernicus: heliocentriskt system (Om
himlakropparnas kretsrörelse, 1543)
• Tycho Brache: observationer; kombination av
Copernicus och medeltida astronomin: geocentriskt
system
• Kepler: heliocentriskt system; Kepler använde Braches
material; planetbanorna; astrologi
• William Gilbert: jordmagnetism (Om magneter,
magnetiska kroppar och den stora magneten jorden,
1600)
Fysik
• Galileo Galilei
• - mekanik: fallagar
• - astronomi: teleskopet, observationer (teknik
och vetenskap)
• Matematikens betydelse
Fysik
•
•
•
•
•
Isaac Newtons syntes:
- Keplers elliptiska planetbanor
- Gilberts magnetiska krafter
- Huygens idé om ljuset som vågrörelse
Naturvetenskapens matematiska principer,
Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica
(1687), gravitationslagen; mekaniska orsaker som
verkar på avstånd
• Alkemi
Newtons tre rörelselagar
• Newtons första lag: En kropp förblir i ett tillstånd
av vila eller likformig rätlinjig rörelse såvida den
inte av yttre krafter tvingas att ändra detta
tillstånd.
• Newtons andra lag: Förändringen av en kropps
rörelse är proportionell mot den verkande kraften
och sker i den riktning som kraften verkar.
• Newtons tredje lag: Mot varje kraft svarar alltid
en lika stor och motsatt riktad kraft.
Biologi/medicin
• William Harvey: blodomloppet—mekanisk
förklaring
• Andreas Vesalius: anatomi
• Paracelsus: lägger vikt vid praktik och
erfarenhet i motsats till teoretiserande
medicin; örter och kemi
Nätverk
Det gamla kommunikationssättet: centralistiskt och
hierarkiskt
Den moderna vetenskapens kommunikationssystem:
kritiskt
Brev: Marin Mersenne; Henry Oldenburg
Embryot till vetenskapliga kongresser och
nyhetsbrev/vetenskapliga tidsskrifter
1665: Philosophical Transactions; Journal des Scavants
Akademierna
• Royal Society (1660); Académie des Sciences (1666);
den preussiska vetenskapsakademin (1700); St
Petersburg (1725; utlöpare från Berlin, tyska som
arbetsspråk)
• Forskning: kollektivt arbete (jf Bacons Det nya Atlantis)
• Vetenskapens institutionalisering
• Lokala, provinsiella akademier (omfattade humaniora
också)
Nationer och vetenskap
• Akademiernas kopplingar till de centrala
myndigheterna (hov, regering)
• Vetenskapens nationalisering
• Nationella intressen
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards