ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD
11750/02/SV
WP 89
Yttrande nr 4/2004 om behandling av personuppgifter
genom videoövervakning
Antaget den 11 februari 2004
Denna arbetsgrupp är inrättad enligt artikel 29 i direktiv 95/46/EG. Den är ett oberoende rådgivande EU-organ för
uppgiftsskydd och integritetsskydd. Arbetsuppgifterna finns beskrivna i artikel 30 i direktiv 95/46/EG och i artikel 14 i
direktiv 97/66/EG.
Sekretariatet tillhandahålls av direktorat E (Tjänster, Upphovsrätt, Industriellt Äganderätt och uppgiftsskydd) inom
Europeiska kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, B-1049 Bryssel – Belgien – Kontor: C100- 6/136.
Webbadress: www.europa.eu.int/comm/privacy
ARBETSGRUPPEN FÖR SKYDD AV ENSKILDA MED AVSEENDE PÅ
BEHANDLINGEN AV PERSONUPPGIFTER
som har inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av
den 24 oktober 19951
som hänvisar till artiklarna 29, 30.1 a och 30.3 i detta direktiv, och
som hänvisar till arbetsordningen, särskilt artiklarna 12 och 14 i denna,
HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE.
1. INLEDNING
Offentliga och privata organ i Europa har de senaste åren i ökad utsträckning använt
system för bildupptagning. Detta har väckt livlig diskussion både på gemenskapsnivå
och i de enskilda medlemsstaterna om de villkor och begränsningar som skall gälla
för installation av utrustning för videoövervakning samt om det nödvändiga skyddet
av de registrerade.
De senaste årens erfarenheter, bl.a. efter införlivandet av direktiv 95/46/EG i nationell
rätt, har visat på mycket omfattande användning av intern-TV, kameror och andra
mer sofistikerade verktyg som används inom vitt skilda områden.
Teknikutvecklingen, digitaliseringen och utrustningens allt mindre format har i hög
grad ökat möjligheterna att använda utrustning för bild- och ljudupptagning t.ex. i
samband med användning av intranät och Internet.
Förutom behandling av personuppgifter i anställningsförhållanden, vilket redan har
behandlats av arbetsgruppen i ett detaljerat dokument (yttrande 8/2001 om behandling
av personuppgifter i anställningsförhållanden2), är medborgarna klart medvetna om
den ökade användningen av videoövervakningsteknik. Det finns också en ökande
tendens till sammankoppling av olika videoövervakningssystem.
Det framgår av en icke uttömmande analys av de viktigaste tillämpningarna att
videoövervakning kan tjäna flera olika syften3, som dock kan grupperas i några få
huvudområden:
1
EGT L 281, 23.11.1995, s. 31, tillgänglig på följande webbadress:
http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/dataprot/index.htm
2
WP 48, antaget den 13 september 2001, tillgänglig på följande webbadress:
http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/dataprot/wpdocs/index.htm
3
Olika videoövervakningssystem används
i eller nära offentliga eller allmänt tillgängliga byggnader som museer, kultplatser eller monument
för att förhindra kränkning eller smärre skadegörelse
b) på idrottsplatser och i idrottsanläggningar, framför allt i samband med vissa begivenheter
c) inom transportsektorn och i samband med vägtrafik för att övervaka trafiken på lands- och
motorvägar, för att avslöja fortkörare eller brott mot reglerna för trafik i stadskärnor, för att
kontrollera tunnelbaneutrymmen under jord samt för att övervaka bensinmackar och inne i
taxibilar
- 2a)
1) skydd av enskilda
2) skydd av egendom
3) allmänintresset
4) upptäckt, förebyggande och kontroll av överträdelser
5) tillhandahållande av bevis
6) andra legitima intressen.
Olika regler gäller också för installation av videokameror och liknande anordningar.
I några få fall kan det vara obligatoriskt att använda sig av videoupptagning på
grundval av specifika bestämmelser i medlemsstaterna, så som fallet varit för några
kasinon. Det kan också tjäna ett syfte som är mycket viktigt för den registrerades
anhöriga, t.ex. i sökandet av försvunna barn och vuxna. Men videoupptagning har
också använts i andra mer tvivelaktiga fall – huvudsakligen i tredje land – då man
använt sig av ansiktsigenkänning för att förhindra bigami eller när den lokala polisen
beslutat att offentliggöra bilder på den hårda tillvaro som icke samtyckande interner
har i fängelset.
Även om videoövervakning är motiverat under vissa omständigheter finns det alltså
fall när man försöker skydda sig genom användning av videokameror utan att ta
vederbörlig hänsyn till de förutsättningar som bör uppfyllas och de förberedelser som
krävs. Orsaken kan ibland vara de ekonomiska fördelar med stordrift som offentliga
organ kan få eller att man får bättre försäkringsvillkor om man använder sig av
videoövervakning.
Det finns även en allmänt utbredd uppfattning, mer eller mindre befogad, att
videoövervakningen är ett ”ovärderligt redskap” eftersom den ibland har använts för
att reda ut brott.
Det är därför ett mångfacetterat område som växer hela tiden och där många olika
tekniker redan finns tillgängliga.
Syftet med föreliggande yttrande är att göra en första analys med utgångspunkt i de
delvis olika bestämmelser som finns och i de alltför detaljerade nationella
bestämmelserna, som bör göras mer systematiska och harmoniserade.
d) för att hindra eller avslöja olovlig verksamhet i närheten av skolor, bl.a. för att hindra ofredande
av minderåriga
e) i sjukvårdslokaler under operation eller med tanke på distansvård eller övervakning av patienter
vid intensivvårdsavdelningar eller i lokaler där allvarligt sjuka eller patienter som satts i karantän
vårdas
f) på flygplatser, ombord på båtar och nära gränsområden för att övervaka människosmuggling och
för att underlätta sökandet av minderåriga och andra försvunna personer
g) av privatdetektiver
h) i och i närheten av stormarknader och affärer, särskilt vid handel med lyxvaror, för att kunna
prestera bevis vid brott och för att marknadsföra varor och göra kundprofiler
i) i och i närheten av privata fastigheter både av säkerhetsskäl och för att säkra bevis vid brott
j) i journalistiska syften eller i reklamsyfte online antingen med hjälp av webbkameror eller onlinekameror som används för att främja turism och i reklamsyfte, och på badstränder och dansställen,
genom att utan förvarning filma kunder och besökare med regelbundna mellanrum.
- 3-
Yttrandet handlar om distansövervakning av situationer och händelser, medan det
inte direkt behandlar andra tillfällen då vissa händelser offentliggörs mer tillfälligt,
t.ex. för att ge insyn i lokala myndigheters eller parlamentariska församlingars
verksamhet.
Varje operatör har möjlighet att ytterligare specificera bestämmelserna både i den
berörda sektorn och när det gäller den framtida tekniska utvecklingen som
arbetsgruppen tänker undersöka.
Dessutom är de principer som tas upp här tillämpliga på bildupptagning, eventuellt i
samband med ljuduppgifter eller biometriska uppgifter, t.ex. fingeravtryck4.
Principerna ovan kan också beaktas i samband med behandling av personuppgifter
som inte utförs med videoutrustning utan genom andra typer av övervakning på
distans, t.ex. satellitbaserade GPS-system.
Syftet med föreliggande yttrande är i första hand att fästa uppmärksamheten vid de
många kriterier som finns för att bedöma om installationen av
videoövervakningssystem är laglig och lämplig.
Men hänsyn har också tagits till följande:
a) De berörda institutionerna i medlemsstaterna måste kunna utvärdera
videoövervakning ur generell synvinkel, även för att kunna främja ett globalt sett
selektivt och systematiskt förhållningssätt i denna fråga. Överanvändningen av
bildupptagning på offentliga och privata platser bör inte leda till oberättigade
begränsningar av medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Annars kan de
bli föremål för ett oproportionerligt stort antal datainsamlingar som skulle göra
dem identifierbara på en rad offentliga och privata platser.
b) Tendenserna i utvecklingen av videoövervakningsteknik skulle med fördel kunna
utvärderas för att förhindra att utvecklingen av programvara som bygger på både
ansiktsigenkänning och undersökningar och förutsägelser om filmade personers
beteende i alltför stor utsträckning leder till dynamisk förebyggande övervakning
– i motsats till konventionell statisk övervakning, som huvudsakligen syftar till att
dokumentera särskilda händelser och de personer som agerar där. Denna nya form
av övervakning bygger på automatiserad upptagning av enskilda personers
ansiktsdrag och av deras ”avvikande” beteende tillsammans med möjligheten till
automatiskt larm och varning, som kan medföra risk för diskriminering.
2. INTERNATIONELLA RÄTTSINSTRUMENT
a)
Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande
friheter
Skyddet av den personliga integriteten garanteras i artikel 8 i konventionen
om mänskliga rättigheter.
4
Den mer allmänna frågan om direktiv 95/46/EG kan tillämpas på biometriska data kommer att
behandlas i ett separat dokument av arbetsgruppen.
- 4-
b)
Europarådets konvention nr 108/1981 om skydd för enskilda vid
automatisk databehandling av personuppgifter
Denna konventions räckvidd är till skillnad från direktiv 95/46/EG inte
begränsad till verksamhet som faller under första pelaren (se nedan).
Videoövervakning som medför behandling av personuppgifter faller inom
denna konventions tillämpningsområde. Den rådgivande kommitté som
inrättats genom konventionen har slagit fast att röster och bilder skall
betraktas som personuppgifter om de ger sådan information om en enskild
person att han/hon blir direkt eller indirekt identifierbar.
Europarådet är i färd med att utarbeta en uppsättning riktlinjer för skydd av
enskilda personer med hänsyn till insamling och behandling av uppgifter
genom videoövervakning. I riktlinjerna skall det också preciseras vilket skydd
för registrerade Europarådets rättsliga instrument ger.
c)
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller
bestämmelser om respekt för privatliv, familjeliv och korrespondens
(artikel 7) och om skydd av personuppgifter (artikel 8).
3. ÖVERVAKNING I FÖRHÅLLANDE TILL DIREKTIV 95/46/EG
De specifika kännetecknen för behandling av de personuppgifter som finns i ljudoch bilduppgifter betonas uttryckligen på flera ställen i direktiv 95/46/EG (nedan
kallat ”direktivet”).
Genom direktivet säkerställs rätten till personlig integritet och det mer omfattande
skyddet av personuppgifter med hänsyn till fysiska personers grundläggande fri- och
rättigheter (artikel 1.1).
En stor andel av den information som samlas in genom videoövervakning berör
identifierade eller identifierbara personer, som har filmats när de befann sig på
offentliga eller allmänt tillgängliga platser. Personer som befinner sig på sådana
platser kan förvänta sig ett lägre skydd av den personliga integriteten, men inte att
mista hela sin rätt till personlig integritet.
Man får också ta hänsyn till att enskilda personer som lagligen uppehåller sig på en
stats territorium har rätt att röra sig fritt, enligt artikel 2 i tilläggsprotokoll 4 till den
europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna.
Denna rörelsefrihet kan bara beskäras av sådana inskränkningar som är nödvändiga
i ett demokratiskt samhälle och står i proportion till det syfte man vill uppnå. De
registrerade har rätt att utöva sin rörelsefrihet utan överdrivna psykologiska
begränsningar för sina göranden och låtanden och utan att utsättas för ingående
övervakning där deras rörelser spåras eller alarm utlöses av datorprogram som
automatiskt tolkar en persons påstått misstänkta beteende utan att något mänsklig
faktor är inkopplad i bedömningen, till följd av olika organs överdrivna användning
- 5-
av videoövervakning på ett antal offentliga platser eller platser dit allmänheten har
tillträde.
I de inledande skälen i direktivet betonas att behandling av ljud- och bilduppgifter
om fysiska personer är en specifik och känslig verksamhet. Utöver det som nedan
sägs om tillämpningsområdet klargör dessa skäl och de berörda artiklarna i
direktivet följande:
a)
Direktivet skall i princip tillämpas på behandling av sådana
uppgifter, också med hänsyn till utvecklingen av tekniken för att
uppta, bearbeta eller på annat sätt använda den särskilda typ av
personuppgifter som samlats in på detta sätt (se skäl 14).
b)
Principerna för skyddet i direktivet gäller all information – inklusive
ljud- och bilduppgifter – som rör en identifierad eller identifierbar
person, med beaktande av alla hjälpmedel som rimligen kan komma
att användas antingen av den registeransvarige eller av någon annan
person för att identifiera den registrerade (se artikel 2 a och skäl 26).
Utöver dessa specifika hänvisningar har direktivet naturligtvis full verkan inom
ramen för sina specifika bestämmelser om i synnerhet följande:
1) Uppgifternas kvalitet Bilderna skall behandlas på ett korrekt
och lagligt sätt samt för särskilda, uttryckligt angivna och
berättigade ändamål. Bilderna skall användas i enlighet med
principen att uppgifterna skall vara adekvata, relevanta och inte
omfatta mer än nödvändigt, och de skall inte behandlas på ett
sätt som inte är förenligt med ändamålen. De skall lagras under
en begränsad tid osv. (se artikel 6).
2) Principer som gör att uppgiftsbehandling kan tillåtas På
grundval av dessa principer får behandling av personuppgifter
vid videoövervakning endast ske om minst ett av kraven i
artikel 7 uppfylls – otvetydigt samtycke, fullgörande av avtal,
fullgörande av en rättslig förpliktelse, skydd av intressen som är
av grundläggande betydelse för den registrerade, utförande av
en arbetsuppgift av allmänt intresse eller inom ramen för
myndighetsutövning samt intresseavvägning.
3) Behandlingen av särskilda kategorier av uppgifter, som
omfattas av de säkerhetsåtgärder som tillämpas för användning
av känsliga uppgifter och uppgifter om lagöverträdelser inom
ramen för videoövervakning (se artikel 8).
4) Information som skall delges den registrerade (se artiklarna 10
och 11).
5) Den registrerades rättigheter, särskilt rätten att få tillgång till
uppgifter och rätten att av avgörande och berättigade skäl
motsätta sig behandling av uppgifter (se artiklarna 12 och 14 a).
6) De skyddsåtgärder som är tillämpliga i samband med
databehandlade beslut (se artikel 15).
7) Säkerhet vid behandling (artikel 17).
- 6-
8) Anmälan av behandlingarna (artiklarna 18 och 19).
9) Förhandskontroll av behandlingar som kan innebära särskilda
risker för den registrerades fri- och rättigheter (se artikel 20).
10) Överföring av uppgifter till tredje land (se artikel 25 och
följande artiklar).
Att behandling av ljud- och bildupptagning är en specifik och känslig verksamhet
framgår slutligen i direktivets sista artikel, där kommissionen åtar sig att särskilt
undersöka tillämpningen av detta direktiv på behandling av ljud- och bilduppgifter
som rör fysiska personer och lägga fram alla lämpliga förslag som med beaktande av
informationsteknikens och informationssamhällets utveckling visar sig nödvändiga
(se artikel 33).
4. NATIONELLA BESTÄMMELSER OM VIDEOÖVERVAKNING
I flera medlemsstater har man redan gjort fallstudier av videoövervakning som sker med
stöd av konstitutionen5 eller särskild lagstiftning eller föreskrifter och andra beslut som
utfärdats av de berörda nationella myndigheterna6.
Några få länder har också bestämmelser som gäller oberoende av om videoövervakningen medför behandling av personuppgifter. Enligt dessa bestämmelser skall
installation och användning av intern-TV och liknande övervakningsutrustning
godkännas i förväg av en offentlig myndighet – som helt eller delvis kan representeras av
den nationella dataskyddsmyndigheten. Sådana bestämmelser kan se olika ut beroende på
om det är en offentlig eller privat inrättning som ansvarar för driften av den berörda
utrustningen.
I andra länder regleras videoövervakning för närvarande inte i särskild lag. Men
dataskyddsmyndigheterna har försökt se till att de allmänna dataskyddsbestämmelserna
tillämpas, bl.a. med hjälp av yttranden, riktlinjer eller etiska regler. Sådana har redan
antagits i Storbritannien och är på väg att utarbetas t.ex. i Italien.
Belgien
Yttranden från dataskyddsmyndigheten, särskilt
yttrande 34/99 av den 13 december 1999, om
behandling av bilder framför allt genom
videoövervakning. Yttrande 3/2000 av den 10
januari 2000 om användning av videoövervakning i
entréhallar i flerbostadshus.
Danmark
Konsoliderad lag nr 76 av den 1 februari 2002 om
förbud mot videoövervakning. Lagen förbjuder i
allmänhet enskilda från att videoövervaka allmän
5
Se den portugisiska författningsdomstolens beslut 255/2002. Domstolen slog fast att användning
av elektronisk övervakningsutrustning och privata säkerhetsbolags övervakning av medborgare
utgör en begränsning eller inskränkning av rätten till skydd av privatlivet, som föreskrivs i artikel
26 i författningen.
6
Åtminstone i ett land (Belgien, Gaia-målet) har åsidosättande av dataskyddslagstiftningen vid
insamling av bilder lett till att domstolen har vägrat godkänna bevismaterialet.
- 7-
väg o.d. Det finns dock undantag från förbudet.
Dataskyddsmyndighetens beslut av den 3 juni 2002
om videoövervakning av en stormarknadskedja och
direktsändning från en pub via Internet.
Dataskyddsmyndighetens beslut av den 1 juli 2003
om att videoövervakning i privat drivna allmänna
kommunikationsmedel måste vara proportionerlig
och följa den danska lov om behandling af
personoplysninger.
Dataskyddsmyndighetens
beslut
av
den
13 november 2003 om vissa begränsningar för
offentliga myndigheters videoövervakning.
Finland
I Finland finns ingen särskild lagstiftning om
videoövervakning, men det finns bestämmelser om
videoövervakning och annan teknisk övervakning i
flera olika lagar.
Frågor om videoövervakning och inspelning av
samtal ställs ofta, och några fall är kända.
Som exempel kan nämnas att dataombudsmannen
yttrat sig om inspelning av telefonsamtal i
kundtjänst och i arbetslivet (ärendenr 1061/45/2000
och 525/45/2000).
Dataombudsmannen har
vid
”Integritetsskydd
publicerat
broschyren
kameraövervakning”,
http://www.tietosuoja.fi/14564.htm
Frankrike
Lag nr 78-17 av den 6 januari 1978 om behandling,
registrering och friheter (CNIL).
Dataskyddsmyndighetens rekommendation nr 94056 av den 21 juni 1994.
Dataskyddsmyndighetens
riktlinjer
om
videoövervakning
på
arbetsplatser:
http://www.cnil.fr/thematic/index.htm, och om
andra ämnen (t.ex. webbkameror)7.
En särskild lag om videoövervakning för
allmänhetens säkerhet på offentliga platser: lag nr
95-73 av den 21 januari 1995 om säkerhet (ändrad
genom förordning 2000-916 av den 19 september
2000).
Dekret nr 96-926 av den 17 oktober 1996 och
cirkulärskrivelse av den 22 oktober 1996 om
genomförande av lag nr 95-73.
Grekland
7
1) Cirkulär nr 390 av den 28 januari 2000
(videoövervakning i Athens tunnelbana).
Se den årliga rapporten från Commission Nationale de l’Informatique et des Libertés.
- 8-
2) Riktlinjer nr 1122 av den 26 september 2000 om
intern-TV.
3) Beslut nr 84/2002 om intern-TV på hotell
Tyskland
Paragraf 6 b i förbundslagen 2001.
Paragraf 25 i gränsskyddslagen.
Polisens videoövervakning
delstaternas polislagar.
regleras
även
i
Ett förslag om lag om förbud mot hemlig
videoövervakning bereds f.n. i förbundsdagen.
Irland
1998 och 2003 års dataskyddslagar.
Fallstudie nr 14/1996 (användning av intern-TV).
Italien
Paragraf 134 i lagen om skydd av personuppgifter
(lagdekret nr 196 av den 30 juni 2003 om
antagande av regler för god förvaltningssed).
Dataskyddsmyndighetens beslut nr 2 av den
10 april 2002 (om antagande av regler för god
förvaltningssed), den 28 september 2001
(biometrik och teknik för ansiktsigenkänning, som
används av banker) och den 29 november 2000 (de
s.k. tio budorden om videoövervakning).
Presidentdekret nr 250 av den 22 juni 1999 (om
användningen av fordon i stadskärnor och
restriktionsområden).
Dekret nr 433 av den 14 november 1992 och lag nr
4/1993 (som gäller museer samt statliga bibliotek
och arkiv).
Lagdekret nr 45 av den 4 februari 2000
(passagerarfartyg på nationella rutter).
Paragraf 4 i lag nr 300 av den 20 maj 1970 (den
s.k. stadgan för arbetstagare).
Luxemburg
Artiklarna 10 och 11 i lagen av den 2 augusti 2002
om skydd för enskilda vid databehandling av
personuppgifter.
Nederländerna
Rapport från dataskyddsmyndigheten 1997 med
riktlinjer för videoövervakning, särskilt för skydd
av personer och egendom på offentliga platser.
Riktlinjerna från 1997 kommer att uppdateras och
göras tillgängliga under 2004.
Undersökning av videoövervakning
nederländska kommuner 2003.
i
alla
Parlamentets andra kammare godkände nyligen en
ändring av strafflagen med ikraftträdande den
1 januari 2004 om att utöka räckvidden för brottet
att ta bilder på platser som allmänheten har tillgång
- 9-
till utan att upplysa dem om detta.
Regeringen vill ändra kommunallagen så att
kommunfullmäktige och borgmästare uttryckligen
ges befogenhet att använda videoövervakning på
allmän plats av skäl som ligger i det allmännas
intresse
på
vissa
villkor
(t.ex.
att
videoövervakningens effektivitet skall utvärderas
regelbundet).
Portugal
Lagdekret 231/98 av den 22 juli 1998 (privat
säkerhetsverksamhet och system för eget skydd).
Lag 38/98 av den 4 augusti 1998 (åtgärder som
skall vidtas i händelse av våld i samband med
idrottsevenemang).
Lagdekret 263/01 av den 28 september 2001
(dansställen).
Lagdekret 94/2002
(idrottsevenemang).
Spanien
av
den
12
april
2002
Lag (ley organica) nr 4/1997 (videoövervakning
som utförs av säkerhetsorgan på offentliga platser).
Kgl. dekret nr 596/1999 om tillämpning av lag nr
4/1997.
Sverige
8
Videoövervakning regleras i lag (1998:150) om
allmän kameraövervakning och lag (1995:1506)
om hemlig kameraövervakning (vid
brottsutredningar)8.
I allmänhet krävs tillstånd från länsstyrelsen för
videoövervakning. Övervakning av exempelvis
postkontor, banker och butiker kräver dock inte
tillstånd. Hemlig kameraövervakning måste
godkännas av domstol. Länsstyrelsens beslut kan
överklagas av Justitiekanslern.
Digital videoinspelning betraktas som behandling
av personuppgifter och faller under
Datainspektionens behörighet om inte annat
uttryckligen sägs i lagen om allmän
kameraövervakning.
Kameraövervakningsutredningen har lagt fram ett
betänkande om allmän kameraövervakning (SOU
I allmänhet krävs tillstånd från länsstyrelsen för allmän kameraövervakning, men det finns undantag:
övervakning av exempelvis postkontor, banker och butiker kräver inte tillstånd. Hemlig
kameraövervakning måste godkännas av domstol. Enligt lagen om allmän kameraövervakning kan beslut
av länsstyrelsen överklagas av Justitiekanslern för att ta tillvara allmänna intressen. Digital videoinspelning
betraktas som behandling av personuppgifter enligt den svenska personuppgiftslagen och faller därmed
under Datainspektionens behörighet. Kameraövervakningsutredningen utreder f.n. kameraövervakning i
brottsförebyggande syfte. Utredningen skall bl.a. utvärdera lagen om allmän kameraövervakning och
bedöma om den behöver ändras. Dessutom utreder den personuppgiftslagens tillämpningsområde på
kameraövervakning och det eventuella behovet av särskild lagstiftning för behandling av personuppgifter
vid kameraövervakning.
-10-
2002:110)
Storbritannien
Regler för användning av intern-TV 2000 (CCTV
Code
of
practice)
från
den
brittiska
dataskyddsmyndigheten
(Information
Commissioner), nu under översyn.
Ytterligare viktiga lagbestämmelser har också antagits i Island (paragraf 4 i lag nr
77/2000), Norge (kapitel VII i lag nr 31 av den 14 april 2000), Schweiz
(rekommendation från den federala dataskyddsmyndigheten) och Ungern
(dataskyddsmyndighetens rekommendation av den 20 december 2000).
5. OMRÅDEN DÄR DIREKTIV 95/46/EG HELT ELLER DELVIS INTE ÄR TILLÄMPLIGT
Direktivet kan inte tillämpas på behandling av ljud- och bilduppgifter för syften som
rör den allmänna säkerheten, försvaret, statens säkerhet och statens verksamhet på
straffrättens område eller all annan verksamhet som faller utanför gemenskapsrättens
tillämpningsområde9. Många medlemsstater har dock vid införlivandet av direktiv
95/46/EG täckt dessa frågor rent allmänt, om än med specifika undantag.
A) I några länder omfattas behandlingar som görs för ovanstående syften
också av skyddsåtgärder i enlighet med Europarådets konvention 108/1981
och dess rekommendationer i ämnet samt vissa nationella bestämmelser (se
artikel 3.2 och skäl 16 i direktiv 95/46/EG). Denna kategori av
behandlingar kommer inte att tas upp i detalj i föreliggande dokument, med
tanke på deras särdrag och att de omfattas av särskilda bestämmelser som
också gäller de undersökningar som bedrivs av polis och rättsmyndigheter
samt för statens säkerhet10. Denna verksamhet kan omfatta dold
videoövervakning, dvs. övervakning som sker utan att det lämnas
upplysningar om det.
Arbetsgruppen vill dock understryka att videoövervakning för att
förebygga fara för allmänhetens säkerhet eller för att uppdaga, förebygga
och kontrollera brottsliga handlingar skall överensstämma med kraven i
artikel 8 i konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande
friheterna, precis som många andra behandlingar av personuppgifter som
inte omfattas av direktivet. Bägge skall omfattas av särskilda bestämmelser
som är kända av allmänheten samt gälla och stå i proportion till den
konkreta risk och den specifika lagöverträdelse som skall förebyggas, t.ex.
på platser som är utsatta för sådana risker, i samband med offentliga
evenemang där sådana lagöverträdelser rimligen kan tänkas äga rum11.
Man bör ta hänsyn till effekterna av videoövervakning – som att
lagöverträdelser kan ske på andra platser – och det skall tydligt anges vem
som är registeransvarig så att de registrerade kan utöva sina rättigheter.
9
Se skäl 16.
10
Här kan man hänvisa till de principer som är fastlagda av Europadomstolen för de mänskliga
rättigheterna i målet Rotaru mot Rumänien, som behandlades den 4 maj 2000 (se ovan).
11
I ett fransk cirkulär från den 22 oktober 1996 hänvisas det t.ex. till isolerade platser och
kvällsöppna butiker.
-11-
Det sistnämnda kravet beror på att videoövervakning allt mer används
gemensamt av polis och andra offentliga myndigheter (t.ex. lokala
myndigheter) eller av privata företag (banker, idrottsföreningar,
transportbolag), så att det kan uppstå oklarheter om den enskildes roll och
ansvar med hänsyn till de uppgifter som skall utföras12.
B) Direktivet är inte tillämpligt på behandlingar som utförs av en fysisk
person som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har
samband med hans hushåll (se artikel 3.2 och skäl 12).
Ovannämnda
bestämmelser
kan
vara
relevanta
t.ex.
om
videoövervakningen sker för fjärrkontroll av vad som försiggår i ens hem –
för att förebygga inbrott eller i samband med hanteringen av den s.k. efamiljen. De gäller inte om videoövervakningsutrustningen installeras
utanför eller i närheten av privat egendom för att skydda egendomen eller
garantera säkerheten.
I det senare fallet kan det för det första vara så att systemet inte har
installerats av de enskilda ägarna för att övervaka dörrarna till deras bostad
utan i stället av flera ägare genom överenskommelse eller av en grupp
fastighetsägare eller en bostadsrättsförening för att övervaka flera ingångar
och områden i byggnaden, vilket gör direktivet tillämpligt på den berörda
verksamheten.
Även när systemet används till fromma för en enskild familj eller för att
övervaka en enskild dörr, trappavsats, parkering osv., och direktivet inte är
tillämpligt p.g.a. att övervakningen enbart är för privat bruk och att
uppgifterna inte år åtkomliga för en tredje part, måste den ansvarige för
systemet respektera sina grannars och andra förbipasserandes legitima
rättigheter och intressen. I EU:s medlemsstater skyddas dessa rättigheter
och intressen, oberoende av dataskyddsbestämmelserna, av de allmänna
(civilrättsliga) bestämmelserna om skydd av personliga rättigheter,
bilduppgifter, familjeliv och privatliv – om en kamera utanför en
lägenhetsdörr är vinklad så att man systematiskt kan registrera patienter vid
en läkarmottagning eller en advokatfirmas klienter om dessa är belägna på
samma våning, så att tystnadsplikten åsidosätts.
Man bör särskilt uppmärksamma videoutrustningens placering, behovet av
att sätta upp anslag och informera och att bilderna förstörs i tid – inom
några timmar – om det inte har skett något inbrott eller någon
lagöverträdelse.
C) I artikel 9 i direktivet fastställs det att medlemsstaterna skall besluta om
undantag och avvikelser från några av bestämmelserna om behandlingen
av personuppgifter uteslutande sker för journalistiska ändamål eller
konstnärligt eller litterärt skapande, särskilt på det audiovisuella området
12
Ett tydligt exempel på denna risk är den verksamhet som några kommuner i Italien bedriver för att
med hjälp av videoövervakning kontrollera offentliga platser där prostituerade uppehåller sig
nattetid. Flera kommuner har tidigare hävdat att de är kapabla – vilket är tveksamt – att förebygga
prostitution, medan andra har vidtagit åtgärder för att hindra de prostituerades kunder att parkera
eller köra sina bilar på dessa platser, bl.a. genom att hota med att skicka ett fotografi till deras
hemadress om de bröt mot förbudet. De italienska myndigheterna har antagit ett beslut om hur
man skall gå till väga för att beivra överträdelser av bestämmelserna.
-12-
(se skäl 17). Undantag får medges endast om de är nödvändiga för att
förena rätten till privatliv med reglerna om yttrandefrihet13. I samband med
detta bör man vara särskilt noggrann när man installerar webbkameror eller
online-kameror, så att man inte åsidosätter skyddet av enskilda vid
videoövervakning för reklamsyften eller för marknadsföring av turism14.
6. VIDEOÖVERVAKNING OCH BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER
Mot bakgrund av de olika situationer som här nämnts anser arbetsgruppen att man
bör uppmärksamma att direktiv 95/46/EG är tillämpligt på behandling av
personuppgifter, inklusive bild- och ljuduppgifter som inhämtats med hjälp av
intern-TV eller något annat helt eller delvis automatiserat system för
videoövervakning, och på manuell behandling av personuppgifter som ingår i ett
register eller är avsedda att ingå i ett register.
Bild- och ljuduppgifter som gäller identifierade eller identifierbara fysiska personer
är personuppgifter
a)
även om bilderna används i ett slutet system och även om de inte
kopplas ihop med närmare upplysningar om en person
b)
även om de inte gäller enskilda personer vars ansikten har blivit
filmade,
men
innehåller
annan
information
som
registreringsnummer på bilar eller PIN-koder som inhämtats vid
övervakning av uttagsautomater
c)
oavsett vilket medium som använts för behandlingen (fasta eller
rörliga videosystem som bärbara videoapparater, färgbilder eller
svartvita bilder), vilken teknik som använts (kabel- eller fiberoptik),
typen av utrustning (fast, roterande eller rörlig), formen för
bildupptagningen (kontinuerlig i motsättning till diskontinuerlig,
t.ex. om bildupptagningen endast sker vid överträdelse av
fartgränser, till skillnad från helt slumpartade och uppstyckade
videoinspelningar) och vilka kommunikationsverktyg som används
(anslutning till en central eller vidaresändning av bilderna till
separata terminaler) osv.
Identifierbar i den betydelse som anges i direktivet kan den registrerade också bli
om uppgifterna jämförs med information som tredje part förfogar över, eller vid
användning i det enskilda fallet av särskild teknik eller utrustning.
En av de första försiktighetsåtgärder som den registeransvarige därför bör vidta är
att kontrollera om videoövervakningen medför behandling av personuppgifter
som gäller identifierbara personer. Om detta är fallet är direktivet tillämpligt även
om nationella bestämmelser ger tillstånd av skäl som rör den allmänna
säkerheten.
13
Se arbetsgruppens rekommendation 1/97 om lagstiftning om uppgiftsskydd och medierna.
14
En dold webbkamera som hade placerats vid trapporna ut från en tunnelbanestation i Milano
visade intima bilder av förbipasserande kvinnor direkt på Internet, för syften som endast skenbart
hade med journalistisk verksamhet att göra. Dataskyddsmyndigheterna kunde inte ingripa
eftersom de berörda personerna inte gick att identifiera.
-13-
Detta kan vara fallet med t.ex. utrustning som är placerad antingen vid ingången
till en banklokal eller inne i den och där det är möjligt att identifiera kunderna.
Men å andra sidan är direktivet under vissa omständigheter inte tillämpligt för
flygövervakning när bilderna inte kan förstoras ordentligt eller annars inte
innehåller information om fysiska personer (bilder som samlas in för att
identifiera vattentäkter eller soptippar), och inte heller för utrustning som tar
svepbilder av motorvägstrafik.
-14-
7. DEN
REGISTERANSVARIGES SKYLDIGHETER OCH DE FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER
SOM DENNE BÖR VIDTA
A)
När personuppgifter får behandlas
Med tanke på att behandlingen av uppgifter skall ske på ett lagligt sätt (se artikel 6 a
i direktivet) måste den registeransvarige i förväg ta reda på om övervakningen
uppfyller de allmänna och särskilda bestämmelser som gäller detta område, t.ex.
lagar, förordningar och etiska regler som har rättslig relevans. Dessa bestämmelser
kan också fastställas med avseende på den allmänna säkerheten och för andra
ändamål än att skydda personuppgifter, t.ex. att man måste ha särskilda tillstånd av
specifika myndigheter och följa deras instruktioner.
Alla lämpliga åtgärder måste vidtas för att se till att videoövervakning sker i enlighet
med principerna för uppgiftsskydd, och man bör undvika att på ett otillbörligt sätt
hänvisa till privatlivets helgd15.
Härvidlag bör man också ta hänsyn till bästa praxis, som kan vara fastställd i
rekommendationer från tillsynsmyndigheter eller i andra styrdokument.
Man måste också gå igenom de kvarvarande nationella bestämmelserna, inklusive
författningsregler och civil- och straffrättsliga bestämmelser, särskilt dem som gäller
rätten till bilduppgifter16 eller skyddet av det egna hemmet. Hänsyn måste tas till
relevant rättspraxis, där det kan fastslås att andra platser än hemmet, t.ex. hotellrum,
kontor, toaletter, kapprum och telefonhytter inomhus, skall betraktas som privata
platser.
Om utrustningen har installerats av privata företag eller offentliga organ, särskilt
lokala myndigheter, för säkerhetsändamål eller för att uppdaga, förebygga och
övervaka lagöverträdelser, måste man när man beslutar och informerar om dessa
ändamål vara särskilt noggrann beträffande de uppgifter som det är tillåtet för den
registeransvarige att utföra. Detta eftersom vissa offentliga uppgifter enligt lag endast
kan utföras av särskilda organ som inte är av administrativ karaktär, exempelvis
brottsförebyggande myndigheter.
Frågan har väckts särskilt med avseende på att vissa lokala myndigheter, som inte har
några direkta befogenheter när det gäller den allmänna ordningen och den allmänna
säkerheten, ändå bedriver viss övervakningsverksamhet. På samma sätt används
föregivet brottsförebyggande övervakning i praktiken för att säkra bevis vid en
eventuell lagöverträdelse.
B)
Ändamålen skall vara specifika, väl definierade och lagliga
15
Nyligen vägrade en bank och en polisstation att efterkomma en kunds begäran om att få ett utdrag
ur det bildmaterial som tagits med en kamera som också filmade en uttagsautomat. Kunden ville
ha bilder på en tjuv som efter att ha stulit kundens bankomatkort olagligen använt det för att ta ut
pengar i uttagsautomaten. Den föregivna motiveringen till vägran var att skydda tjuvens privatliv.
16
Denna rätt kräver ”samtycke i förväg” i Frankrike och Belgien.
-15-
Den registeransvarige skall se till att de syften man försöker uppfylla varken är oklara
eller tvetydiga, också för att man skall ha ett precist kriterium för att bedöma om
behandlingen av uppgifterna är förenlig med syftet (se artikel 6 b i direktivet).
Detta klargörande är också nödvändigt för att ange ändamålen i den information som
skall ges till de registrerade och i den berörda anmälan samt i samband med den
förhandskontroll av behandlingen som eventuellt utförs i enlighet med artikel 20 i
direktivet.
Det skall tydligt anges att de insamlade bilderna inte får användas för andra ändamål,
särskilt med hänsyn till den tillgängliga reproduktionstekniken, t.ex. genom att man
uttryckligen förbjuder kopiering av dem.
Det skall hänvisas till ändamålen i ett dokument där också andra viktiga uppgifter om
skyddet av privatlivet kortfattat skall anges, bl.a. sådana viktiga frågor som
dokumentation av när bilderna förstörs, eventuella förfrågningar från de registrerade
om att få tillgång till uppgifterna eller laglig användning av uppgifterna.
C)
Principer som gör att uppgiftsbehandling kan tillåtas
Den registeransvarige skall kontrollera att videoövervakningen sker i
överensstämmelse med de särskilda bestämmelser som anges under A) men också
med minst en av de principer som gör att uppgiftsbehandling kan tillåtas enligt artikel
7 i direktivet – när det gäller just skyddet av personuppgifter.
Bortsett från de mindre vanliga fallen när en rättslig förpliktelse skall uppfyllas (här
har hänvisningar gjorts till verksamheten på kasinon) eller när behandlingen är
nödvändig för att skydda intressen av grundläggande betydelse (t.ex.
distansövervakning av patienter i uppvakningsrum), händer det ofta att den
registeransvarige anmodas utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som är ett
led i myndighetsutövning för att uppfylla vissa särskilda bestämmelser i enlighet med
artikel 7 e i direktivet, t.ex. avslöja lagöverträdelser i trafiken eller våldsamt
uppträdande på offentliga transportmedel i områden med hög brottslighet. Den
registeransvarige kan också hänvisa till berättigade intressen som inte uppvägs av den
registrerades intressen eller grundläggande fri- och rättigheter (se artikel 7 f).
I bägge fallen, men främst i det sistnämnda, innebär behandlingarnas känsliga natur
att man noga måste överväga arbetsuppgifternas omfattning samt den
registeransvariges befogenheter och berättigade intressen. Undersökningen får inte
vara ytlig och man får inte utvidga omfattningen av dessa arbetsuppgifter och
befogenheter på lösa grunder.
När det gäller att väga olika intressen mot varandra måste man, bl.a. genom att i
förväg höra berörda parter, särskilt uppmärksamma möjligheten av att ett intresse
som bör skyddas kan strida mot installationen av systemet eller mot vissa
datalagringar eller andra behandlingar17.
17
Enligt paragraf 6 b i den nya tyska dataskyddslagen, som trädde i kraft den 23 maj 2001, är det
tillåtet att övervaka platser som allmänheten har tillträde till med hjälp av optisk eller elektronisk
utrustning, om det inte finns skäl att tro att den registrerades intressen väger tyngre.
-16-
Den registrerades samtycke skall vara otvetydigt och grundat på tydlig information.
Samtycket skall ges separat och specifikt i samband med övervakning av de platser
där en person lever sitt privatliv18.
Man bör också bedöma om behandlingen är laglig i förhållande till bestämmelserna i
direktivet om särskilda skyddsåtgärder för uppgifter om lagöverträdelser (se artikel
8.5 i direktivet)19.
Ytterligare åtgärder kan följa av den preliminära bedömning av behandlingen som
görs i enlighet med förfarandet för förhandskontroll om videoövervakningen innebär
en särskild risk för enskildas fri- och rättigheter (se artikel 20 i direktiv 95/46/EG).
Behandlingar med hjälp av videoövervakning får bara ske på grundval av uttryckliga
lagbestämmelser om de genomförs av offentliga organ.
D)
Användningen av videoövervakning skall vara rimlig
Principen att uppgifterna skall vara adekvata och stå i proportion till ändamålet
innebär i första hand att intern-TV och liknande videoövervakningsutrustning bara
kan användas som ett komplement, nämligen i följande fall:
För syften som berättigar användningen av dessa system.
Proportionalitetsprincipen innebär att systemen bara får installeras om andra
förebyggande åtgärder av fysisk eller administrativ karaktär som inte innebär att
bilder spelas in – t.ex. säkerhetsdörrar för att förhindra skadegörelse, automatiska
dörrar och inpasseringsanordningar, kombinerade alarm, bättre och starkare
gatubelysning osv. – är uppenbart otillräckliga eller oanvändbara med avseende
på det berättigade ändamålet.
Samma princip gäller också för vilken teknik man skall välja, i vilka konkreta fall
man får använda utrustningen, vilka som bör få tillgång till uppgifterna och hur
länge uppgifterna skall lagras.
En offentlig myndighet bör inte installera videoövervakningsutrustning på grund
av mindre förseelser, t.ex. för att övervaka rökförbudet i skolor och andra
offentliga lokaler eller förbudet mot att slänga fimpar och annat skräp på
offentliga platser.
Det är med andra ord nödvändigt att från fall till fall tillämpa principen om
adekvat övervakning i förhållande till syftet, vilket medför en slags skyldighet för
den registeransvarige att minimera uppgifterna.
18
Man bör särskilt uppmärksamma den faktiska möjligheten att uttrycka samtycke i den betydelse
som ges i artikel 2 h i direktiv 95/46/EG (”varje slag av frivillig, särskild och informerad
viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandling av personuppgifter som rör honom”)
vid installation av vidoövervakningsutrustning i bostadsrättsfastigheter och liknande.
19
Hänvisning kan göras till paragraf 8 i den portugisiska lagen nr 67/98 beträffande upplysningar
om personer som misstänks för olaglig eller brottslig verksamhet.
-17-
Ett videoövervaknings- och larmsystem som står i proportion till ändamålen kan
betraktas som lagligt om flera fall av misshandel händer nära ett stadion eller det
sker upprepade överfall på bussar i avsides belägna områden eller i närheten av
ändhållplatser. Men det gäller inte system som har till syfte att förhindra att
bussförarna blir förolämpade eller att sätena smutsas ner – som det har beskrivits
för en dataskyddsmyndighet –, för att identifiera personer som gjort sig skyldiga
till mindre administrativa förseelser, som att lämna soppåsar utanför soptunnorna
eller i områden där man inte får lämna sopor, eller för att spåra efter
gärningsmännen bakom enstaka stölder i en simhall.
Bedömningen av proportionalitet skall vara ännu strängare när det gäller platser
som allmänheten inte har tillträde till.
I sådana fall kan det vara värdefullt att de behöriga myndigheterna i
medlemsstaterna utbyter information och erfarenheter20.
Övervägandena ovan är särskilt tillämpliga på den allt vanliga användningen av
videoövervakning för person- och egendomsskydd, framför allt vid offentliga
byggnader och kontor och områdena runtomkring dem. Denna typ av tillämpning
kräver en mer allmän bedömning av de indirekta effekterna av omfattade
användning av videoövervakning, dvs. om installation av flera anordningar
verkligen fungerar avskräckande eller om förövarna helt enkelt bara flyttar till
andra platser och aktiviteter.
E) Videoövervakningen skall stå i proportion till ändamålen
På grund av principen om att uppgifterna skall vara adekvata, relevanta och inte
omfatta mer än nödvändigt måste man noga bedöma om de åtgärder som vidtas i
samband med uppgiftsbehandlingen står i proportion till ändamålet, efter att man
har konstaterat att behandlingen är tillåten.
Det första som skall beaktas är bildupptagningen, särskilt med hänsyn till
följande:
a)
Kameravinkeln i förhållande till ändamålet21, om övervakningen t.ex. sker
på offentlig plats skall vinkeln vara sådan att det inte går att se detaljer
eller kroppsliga drag som inte är relevanta för ändamålet, inte heller delar
av privata platser i närheten, särskilt om zoomteknik används.
b)
Typen av kamerautrustning, dvs. fast eller rörlig.
20
Detta skulle underlätta en harmonisering av lagar och administrativa beslut som ibland har varit
olika, t.ex. när det gäller bingohallar.
21
Exempel på särskilda försiktighetsåtgärder angående kameravinklar finns i två bestämmelser från
den italienska dataskyddsmyndigheten. Ett hälsovårdsovårdsorgan som planerade att införa ett
system för att ge anhöriga möjlighet att på avstånd se patienter i koma eller karantän eller
allvarligt sjuka på akutvårdsavdelningar uppmärksammades på att de måste vidta lämpliga
åtgärder för att förhindra att andra patienter visas samtidigt. I ett annat fall påpekade organet för
polismyndigheterna att ett system för att avslöja fortkörare bara fick användas för att filma
registreringsskyltarna och inte bilförare och passagerare.
-18-
c)
De aktuella installationerna, dvs. kamerornas placering, användning av
fasta eller rörliga kameror osv.
d)
Möjligheten att förstora eller zooma in bilder vid själva bildupptagningen
eller senare när bilderna är lagrade, och möjligheten att maskera eller
radera enskilda bilder.
e)
Bildfrysningsfunktioner.
f)
Anslutning till en central dit man sänder akustiskt eller visuellt larm.
g)
De åtgärder som vidtas till följd av videoövervakning, t.ex. att ingångar
stängs eller att vaktpersonal tillkallas.
För det andra måste man överväga vilket beslut som skall fattas om lagring av
bilder och lagringstid. Lagringstiden skall vara kort och överensstämma med de
särskilda förhållandena i det enskilda fallet.
I några enstaka fall kan det vara tillräckligt med ett system som bara medger
visning i ett slutet system av bilder som inte spelas in, t.ex. vid kassorna på en
stormarknad. I andra fall, t.ex. för att skydda privata områden, kan det vara
befogat att spela in bilder som raderas automatiskt efter några timmar eller senast
vid dagens slut eller slutet av veckan. Ett undantag från den regeln är när ett larm
har gått eller en begäran har utgått som kräver särskild uppmärksamhet. I sådana
fall finns det rimliga skäl att under en kortare tid avvakta ett beslut från polisen
eller de rättsliga myndigheterna.
Ett annat exempel är att ett system som syftar till att avslöja olovligt framförande
av fordon i stadskärnor och områden med begränsad trafik endast bör spela in
bilder om en överträdelse begås.
Proportionalitetsprincipen skall också beaktas när kortare lagringstider på högst
en vecka22 anses vara nödvändiga, dvs. bilder från videoövervakning som kan
användas för att identifiera personer som uppehåller sig i en banklokal innan de
begår ett rån.
Vidare måste man uppmärksamma de fall där identifieringen av en person
underlättas av att man kan koppla bilder av personens ansikte till annan
information om filmat beteende eller verksamhet, dvs. vid koppling mellan bilder
och aktiviteter som utförs av kunder i en bank vid en lätt identifierbar tidpunkt.
Härvidlag måste man ta hänsyn till den tydliga skillnaden mellan tillfällig lagring
av bilder från videoövervakning som erhållits med hjälp av utrustning som är
placerad vid ingången till en bank och upprättandet av databanker som innehåller
fotografier och fingeravtryck som bankkunderna frivilligt lämnat, vilket är ett
större intrång på den personliga integriteten.
Man måste ta hänsyn till de beslut som skall fattas beträffande eventuell
överföring av personuppgifter till tredje man, som i princip skall ha anknytning
till videoövervakningen, och överföring helt eller delvis till utlandet eller online,
22
De danska och svenska dataskyddsmyndigheterna anser att videoinspelningar endast får lagras en
kort tid, som inte får längre än 30 dagar.
-19-
och mot bakgrund av bestämmelserna om adekvat skydd, se artikel 25 och
följande artiklar i direktivet.
Kraven på att bilderna skall vara relevanta och nödvändiga gäller också vid
samkörning av information från flera ansvariga för videoövervakningssystem.
Syftet med skyddsåtgärderna ovan är att även operativt genomföra principen om
att använda personuppgifter med måtta, en princip som det hänvisas till i några
länders nationella lagar. Denna princip syftar till att förhindra eller minska
behandlingen av personuppgifter i möjligaste mån.
Principen bör genomföras på alla områden eftersom man faktiskt kan uppnå
många syften utan att använda personuppgifter, eller genom att använda verkligt
anonyma uppgifter, även om det först verkar som om personuppgifter är
nödvändiga.
Övervägandena ovan är också tillämpliga när det finns ett berättigat behov av att
rationalisera resurser23 eller förbättra de tjänster som erbjuds användarna24.
F)
Information till de registrerade
Kravet på öppenhet och lämplighet vid användning av videoövervakningsutrustning innebär att man måste följa bestämmelserna om adekvat information
till de registrerade i artiklarna 10 och 11 i direktivet.
De registrerade skall informeras i enlighet med artiklarna 10 och 11 i direktivet.
De skall vara medvetna om att videoövervakning pågår, även när den sker i
anslutning till offentliga evenemang och föreställningar eller i övrigt vid
reklamverksamhet (webbkameror). De skall få ingående information om vilka
platser som övervakas.
Det är inte nödvändigt att exakt ange var övervakningsutrustningen finns, men det
skall tydligt framgå vad som övervakas.
Informationen skall placeras på ett rimligt avstånd från de platser som övervakas,
till skillnad från hur man gått till väga i några fall när man har ansett det vara
acceptabelt att placera informationsskyltarna 500 meter från de områden som
övervakas.
Informationen skall vara synlig och kan vara kortfattad, bara den är effektiv. Den
kan innehålla symboler som har visat sig fungera bra vid videoövervakning och
antirökinformation (de kan variera beroende på om bilderna spelas in eller inte).
Ändamålet med videoövervakningen skall alltid anges liksom vem som är
23
Ett exempel på detta är behovet av att beräkna hur många kassor som skall hållas öppna samtidigt
på en stormarknad beroende på antalet inkommande kunder, eller för att skapa optimala
”shoppinggator” för kunderna.
24
För att underlätta tillgången till en arbetsplats eller ett transportmedel som kräver
identitetskontroll kan det vara tillräckligt med identifikationskort med foto, ev. genom ett
datoriserat förfarande, utan användning av system för ansiktsigenkänning.
-20-
registeransvarig. Formatet för informationen bör vara anpassat till varje enskild
plats25.
Särskilda, berättigade begränsningar av informationskravet kan endast medges i
de fall som anges i artiklarna 10, 11 och 13 i direktivet, dvs. en tillfällig
begränsning kan tillämpas i fråga om uppgifter som samlats in i samband med
undersökningar som görs av försvarsadvokater, eller för att utöva rätten till
försvar, om man riskerar att inte uppnå syftet med övervakningen om man lämnar
ut information.
Man bör särskilt uppmärksamma hur man på bästa sätt skall ge informationen till
synskadade.
G)
Ytterligare krav
I samband med sådana ytterligare krav, försiktighetsåtgärder och skyddsåtgärder
som anges i dataskyddslagstiftningen och sammanfattas under punkt 3 ovan vill
arbetsgruppen fästa uppmärksamheten på främst följande frågor, även med
hänsyn till kravet på att anmäla behandlingar av personuppgifter och låta dem
övervakas av en oberoende myndighet i enlighet med artiklarna 18, 19 och 28 i
direktivet:
a)
Ett begränsat antal fysiska personer, som skall preciseras, skall ges
tillåtelse att se eller använda de eventuella inspelade bilderna, uteslutande
för det ändamål som man vill uppnå med videoövervakningen eller för
underhåll av den berörda utrustningen enbart för att kontrollera att den
fungerar. Detta kan alternativt ske till följd av en registrerad persons
begäran att få tillgång till det beslut som polisen eller rättsliga
myndigheter utfärdat i syfte att uppdaga brott.
När syftet med videoövervakning bara är att förebygga, uppdaga och
kontrollera lagöverträdelser kan det vara en lösning att använda två
accesskoder, varav den registeransvarige har en och polisen den andra. På
så sätt kan man i många fall säkerställa att bilderna bara ses av polisen och
inte av obehörig personal, utan att detta påverkar den registrerades
legitima rätt att få tillgång till uppgifterna genom en förfrågan under den
korta period som bilderna lagras.
25
b)
Lämpliga säkerhetsåtgärder bör vidtas för att förhindra sådana situationer
som beskrivs i artikel 17 i direktivet, inklusive spridning av information
som kan användas för att skydda den registrerades, tredje mans eller den
registeransvariges rättigheter, också för att förhindra att uppgifter och
andra bevis bearbetas, ändras eller förstörs.
c)
Kvaliteten på de bilder som spelas in är också mycket viktig, särskilt om
samma inspelningsmedium används upprepade gånger eftersom då det
finns risk för att man inte lyckats radera de tidigare bilderna ordentligt.
d)
Det är mycket viktigt att de operatörer som utför videoövervakningen har
fått en adekvat utbildning och vet vad de skall göra för att till fullo
Detta kan kallas ett ”skiktat” tillvägagångssätt.
-21-
uppfylla de rådande kraven. Registeransvariga och operatörer bör också
utbildas i risker med och metoder för korrekt identifikation av personer på
inspelningarna.
H)
De registrerades rättigheter
Även om de insamlade personuppgifterna är av särskild karaktär har de
registrerade rätt att utöva de rättigheter som anges i artiklarna 13 och 14 i
direktivet, särskilt rätten att motsätta sig behandling av uppgifter. Direktiv 95/46
ger den registrerade rätt att när som helst av avgörande och berättigade skäl som
rör hans personliga situation motsätta sig behandling av uppgifter som rör
honom26.
De registrerades rätt till skydd av privatlivet och den vanligtvis korta lagringstid
som gäller för bilderna begränsar tillämpningsområdet för de registrerades rätt att
få tillgång till personuppgifter som gör att de kan identifieras. Denna rätt måste
dock skyddas, särskilt i händelse av en detaljerad förfrågan som gör det lätt att
hitta de bilder som är relevanta. Man måste också ta hänsyn till att tredje mans
rättigheter måste skyddas temporärt.
Eventuella begränsningar, motiverade av att det krävs mycket arbete att hitta
bilderna och när det är uppenbart att kostnaderna och resurserna för detta arbete
inte står i proportion till bildernas korta lagringstid, bör uttryckligen anges i
lagstiftningen (se artikel 13.1 i direktivet). Hänsyn bör tas till den registrerades
rätt till försvar med avseende på specifika begivenheter som kan ha ägt rum under
den aktuella perioden.
I)
Ytterligare skyddsåtgärder i samband med specifika behandlingar
Det bör vara förbjudet att använda videoövervakning enbart på grund av de
filmade personernas ras, religion, politiska åsikter, medlemskap i fackföreningar
eller sexuell läggning (artikel 8 i direktivet).
Arbetsgruppen har inte för avsikt att upprätta en uttömmande förteckning över de
många olika användningarna av videoövervakning, men den betonar att man i
ökad utsträckning – i princip inom ramen för den förhandskontroll av
behandlingar som nämns i artikel 20 i direktivet – måste uppmärksamma vissa
situationer när bilder på identifierade eller identifierbara personer samlas in,
eftersom dessa situationer skall bedömas från fall till fall.
Det gäller särskilt följande situationer, som bygger på erfarenheter eller pågående
försök:
a)
b)
c)
26
Permanent sammankoppling av videoövervakningssystem som
administreras av olika registeransvariga.
Möjlig sammankoppling av bilduppgifter och biometriska uppgifter som
fingeravtryck (t.ex. vid ingången till banklokaler).
Användning av system för röstigenkänning.
Utom när den nationella lagstiftningen föreskriver något annat.
-22-
d)
e)
f)
g)
Upprättande av registersystem för inspelade bilder eller system för
samtidig automatisk hämtning av dem, särskilt genom identifikationsdata.
Användning av system för ansiktsigenkänning som inte bara kan
identifiera förklädda personer (lösskägg och peruker) utan som används
för att identifiera misstänkta lagbrytare. Systemet identifierar automatiskt
vissa personer med hjälp av mallar eller standardiserade utseendemönster
som bygger på vissa yttre drag (hudfärg, ögonfärg, kindbenens form osv.),
eller på i förhand fastställda onormala uppträdanden (plötsliga rörelser,
upprepade förbipasseringar med vissa intervaller, sätt att parkera fordon).
I dessa fall är ett personligt ingripande lämpligt, också med tanke på att
det kan uppstå fel, liksom i de fall som beskrivs nedan under f).
Möjlighet att automatiskt spåra färdvägar och spår eller att rekonstruera
eller förutsäga en persons beteende.
Databehandlade beslut som bygger på en persons profil eller intelligenta
analys- och interventionssystem som är oavhängiga av vanliga
larmsituationer (när en person har berett sig tillträde till en plats utan
erforderlig identifikation eller vid brandlarm).
8. VIDEOÖVERVAKNING I ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN
Arbetsgruppen har redan i allmänna ordalag uppmärksammat vissa principer som syftar
till att skydda de registrerades rättigheter, friheter och värdighet i
anställningsförhållanden. Detta har gruppen gjort i sitt yttrande nr 8/2001 om behandling
av personuppgifter i anställningsförhållanden som antogs den 13 september 2001 och i
sitt arbetsdokument om övervakning av elektronisk kommunikation på arbetsplatsen27.
Utöver de överväganden som görs i dessa dokument och i den omfattning de i praktiken
rör videoövervakning bör det också påpekas att man generellt bör förbjuda
videoövervakningssystem vars direkta syfte är att fjärrkontrollera kvaliteten och
mängden av det arbete som utförs, vilket innebär att personuppgifter behandlas.
Det förhåller sig annorlunda med videoövervakningssystem som med förbehåll för
lämpliga skyddsåtgärder används för att uppfylla produktionssäkerhets- eller
arbetarskyddskrav och som också innebär distansövervakning, om än indirekt28.
Erfarenheten har också visat att övervakningen inte bör omfatta platser som bara är till
för de anställdas privata bruk eller som inte är avsedda för förvärvsverksamhet, t.ex.
toaletter, duschrum, omklädningsrum och fritidslokaler. Man vet också att de bilder som
samlats in enbart för att skydda egendom eller uppdaga, förebygga och kontrollera
allvarliga lagöverträdelser inte bör användas för att anklaga en anställd för mindre
27
Bägge dokumenten finns på följande webbadress:
www.europa.eu.int/comm/internal_market/en/dataprot/wpdocs/index/htm.
28
Utöver de överväganden som gjorts i föreliggande dokument bör man i dessa fall också särskilt ta
hänsyn till behovet av att respektera de rättigheter som fastställts i kollektivavtal, som ibland
bygger på kollektiva uppgifter om anställda eller deras fackföreningsorganisationer, oberoende av
de uppgifter som skall ges individuellt i enlighet med dataskyddslagarna. I andra fall skall man i
förväg ha fått tillåtelse från de anställdas representanter eller fackföreningar att installera
övervakningsutrustning, också när det gäller hur länge övervakningen skall pågå och andra
åtgärder i samband med bildupptagningen. I några enstaka länder kan det krävas att staten
ingriper, om parterna inte kan komma överens.
-23-
disciplinbrott. Dessutom bör anställda alltid ges möjlighet att väcka genkäromål med
hjälp av de insamlade bilduppgifterna.
De anställda och alla andra som arbetar på stället skall informeras. I informationen skall
ingå den registeransvariges namn och syftet med övervakningen samt annan information
som är nödvändig för att garantera den registrerade en korrekt behandling. Exempelvis
skall företagsledningen granska upptagningarna, inspelningsperioden och när
upptagningen skall lämnas ut till de brottsförebyggande myndigheterna. Att informera
med hjälp av symboler kan t.ex. inte betraktas som tillräckligt för
anställningsförhållanden.
9. SLUTSATS
Syftet med detta arbetsdokument är att bidra till en enhetlig tillämpning av de
nationella bestämmelser om videoövervakning som antagits i överensstämmelse
med direktiv 95/46/EG.
***
Det också mycket viktigt att medlemsstaterna utarbetar riktlinjer för tillverkarnas,
tjänsteleverantörernas, distributörernas och forskarnas verksamhet för att utveckla
teknik, programvara och teknisk utrustning som är i överensstämmelse med de
principer som beskrivs i detta dokument.
***
Avgivet i Bryssel den 11 februari 2004
På arbetsgruppens vägnar
Stefano Rodota
Ordförande
-24-
