kurser från - Lärkan+

na
Cari
noff
ani
Lark
ER
KURS
M
S TOR A
8
7–1
201
FR Å N
Y R EN
© Gymnasiet Lärkan 2017
Omslagsfoto Ida Vartiainen
Fotografier Nellie Rajala MO, Elisabet Wikström FIN ke,
Clara Tilander EN, Izabella Persson FRA GE, Alexandra Florström ry,
Olivia Gripenwald ty, Noomi Währn ma re lk, Karolina Pihlström bi gy,
Ronja Forsén fy hk, Linda Sundqvist fil sl, Mariela Korhonen ps,
Rebecca Lagerstedt hi, Annika Kantokari mu, Tove Oksanen ko sh,
Joakim Bonns ts, Per-Oskar Joenpelto spår
Grafisk formgivning MAO Design
Version 2.0
Kursutbud 2017–18
Gymnasiet Lärkan
Kolla in den senaste versionen av
Kursutbudet på Lärkan+!
Gå in på larkan.skolkalender.fi
eller sök på ”Lärkan+”.
INNEHÅLL
Kursutbud 2017–18
Gymnasiet Lärkan
Kursutbud:
Obligatoriska, fördjupade
och tillämpade kurser . . . . . . . 7
Vår profilering . . . . . . . . . . . 8
Svenska och litteratur . . . . . . 10
Finska . . . . . . . . . . . . . . 16
Finska, A-lärokurs . . . . . . . . . 18
Finska, Modersmålsinriktad . . . . 20
Finska, B1-lärokurs . . . . . . . . 22
Engelska, A-lärokurs . . . . . . . 24
Franska . . . . . . . . . . . . . 29
Franska, A-lärokurs . . . . . . . . 31
Franska, B2-lärokurs . . . . . . . 34
Franska, B3-lärokurs . . . . . . . 36
Ryska . . . . . . . . . . . . . . 39
Ryska, B2-lärokurs . . . . . . . . . 41
Ryska, B3-lärokurs . . . . . . . . 43
Tyska . . . . . . . . . . . . . . 45
Tyska, B2-lärokurs . . . . . . . . . 47
Tyska, B3-lärokurs . . . . . . . . 49
Matematik . . . . . . . . . . . . 51
Matematik, lång lärokurs . . . . . 53
Matematik, kort lärokurs . . . . . 56
Biologi . . . . . . . . . . . . . . . 58
Geografi . . . . . . . . . . . . . . 62
Fysik . . . . . . . . . . . . . . . . 65
Kemi . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Filosofi . . . . . . . . . . . . . . . 73
Psykologi . . . . . . . . . . . . . . 77
Historia . . . . . . . . . . . . . . 81
Samhällslära . . . . . . . . . . . 85
Evangelisk-luthersk tro . . . . . . 89
Livsåskådningskunskap . . . . . . . 93
Hälsokunskap . . . . . . . . . . . 97
Gymnastik . . . . . . . . . . . . 101
Musik . . . . . . . . . . . . . . . 105
Bildkonst . . . . . . . . . . . . . 108
Studiehandledning . . . . . . . . 113
Temastudier . . . . . . . . . . . . 116
Lärkans skolvisa utbildningsspår . 120
Aktivitetsspåret . . . . . . . . . . 122
Media- och kommunikationsspåret . 124
Matematiskt naturvetenskapliga spåret . . . . . . . . 126
Globala spåret . . . . . . . . . . . 128
Valkort, kursutbud . . . . . . . . 130
5
KURSUTBUD
Detta häfte presenterar läroämnen och kurser i Lärkan i en förkortad version av skolans läroplan. Här får du veta vad olika kurser
innehåller, så att du kan planera ditt studieprogram för gymnasiet.
Ditt studieprogram skall innehålla minst 75 kurser, av dem skall
minst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser
än 75 i ditt program.
Obligatoriska kurser
De obligatoriska kurserna är gemensamma
för alla gymnasier i Finland, och måste
ingå i ditt program. Innehållet är bestämt
av Utbildningsstyrelsen, och numreringen
av kurserna är löpande från 1. De val du
skall göra här gäller om du skall läsa lång
eller kort matematik, vilket obligatoriskt
språk du läser och hur du skall fördela dina
kurser i konstämnena (bild, musik).
Fördjupade kurser
De fördjupade kurserna är kurser som går
djupare in i de enskilda läroämnena. De är
också bestämda av Utbildningsstyrelsen
och numreras löpande, som en direkt fortsättning på de obligatoriska.
Valfria läroämnen (till exempel B2- och
B3-lärokurser i språk) innehåller enbart
fördjupade och tillämpade kurser. I alla
realämnen finns fördjupade kurser som du
skall beakta, speciellt i det eller de realämnen du planerar att ta med i din studentexamen. Det är ditt eget intresse och dina
planer på eventuella fortsatta studier som
skall leda dig när du avgör vilka valfria läroämnen och fördjupade kurser du väljer.
Tillämpade kurser
De tillämpade kurserna är särskilda til�läggskurser, som skolan själv har utvecklat. De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående, som
programmet i media och kommunikation.
Märk särskilt de studentförberedande kurserna i studentskrivningsämnen.
De tillämpade kurserna är numrerade
från 20 (studentförberedande kurser) eller
21 framåt. I de tillämpade kurserna betonas skolans profilering
7
VÅR PROFILERING
komm u
n
kation i­
global tlla
on e
In te rn a ti
te r,
k
ta
n
ko
v a r o ch
s
n
a
lt
a
glob
ang
g
e n a ge m
sam h älls
Prese n ta
tion ,
f ilm & fo
to, re to
r ik
och jo u
r n alism
kunskap
An alys, pro jek t,
studie besök och
kun skapsspår
Lärkan Global
Vår globala satsning syns bl.a. i form av
ett globalt projekt. Där får studerande från
flera olika kurser föra djupgående och analytiska diskussioner kring t.ex. ett land,
varefter huvuddragen presenteras för alla
projektdeltagare. De globala syns även i
flera av våra internationella projekt och
vi brukar även besöka de s.k. MR-dagarna
(Mänskliga Rättigheter) i Stockholm. Läs
mer om de internationella projektet under
”Info om skolan”.
8 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
• är att ha kontakt med
världen utanför skolan
• är att kunna sätta sig in i en
annan människas situation
• är att öka förståelse för ekonomi,
kultur och politik
• är att vi inser att vi är en del av
en större helhet
• är att möta en föränderlig värld
Profilering
Lärkan Kunskap
Lärkan Kommunikation
Vår kunskapssatsning handlar långt om
att understryka vikten av analys och kritiskt tänkande. Detta är genomgripande
för alla våra kurser. Vi vill förbereda våra
studerande på tredje stadiet och orientera
dem i arbetsmetoder som de kan ha nytta
av i sina framtida studier. Vi satsar mycket
på projektarbeten. Inom fysik och matematikundervisningen har vi arbetat fram
matematiskt-naturvetenskapliga spår för
studerande med särskilt intresse för dessa
ämnen.
Vi tror att vikten av goda kommunikativa
färdigheter kommer att öka i framtidens
värld. Presentationer, retorik, drama,
bildanalys, film och fotografering är bara
några saker som är viktiga i vår skolvardag.
Vi vill belysa mångfalden av kommunikativa färdigheter samt ge våra studerande
en möjlighet att utveckla sina egna färdigheter. Det är viktigt att studerande hittar sina egna styrkor och vidareutvecklar
dem. Den interna dialogen mellan alla parter i skolan är viktig för oss.
• är fördjupad kunskap inom
• är att förmedla sin kunskap
• är att vilja och våga ge uttryck
•
•
•
•
alla olika ämnesområden
är möten mellan skola och samhälle
är utmaning på din egen nivå
är målmedvetet arbete och goda resultat
är ett steg mot högskolestudier
för sina åsikter
• är att kommunicera med hjälp av
olika medier
• är att samarbeta och möta andra
• är att använda sina styrkor
9
10 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Svenska
och litteratur
11
SVENSKA OCH
LITTERATUR
Allmänna mål
Lärkan erbjuder förutom de nationella
kurserna (obligatoriska och fördjupade)
en förberedande kurs inför studentexamensproven samt kurser inom områdena
litteratur och kultur, media samt drama.
Kursernas innehåll anpassas till den miljö
Lärkan verkar i genom att de studerande
bl.a. får bekanta sig med det rika kulturutbud som existerar i huvudstadsregionen.
Arbetsmetoder som kan användas är
till exempel lärarledd undervisning i klass,
diskussion i klass, fördjupande grupp- eller pararbeten, reflekterande självständiga
muntliga och skriftliga uppgifter, processkrivning och dramaövningar.
Bedömning
Bedömningen av kurserna beaktar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet ingår
bedömning av såväl muntlig och skriftlig
produktion som graden av deltagande. De
obligatoriska och fördjupade kurserna bedöms med vitsord medan de tillämpade
kurserna i regel bedöms med prestationsanteckning A (avlagd). De enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras alltid i början av kursen.
12 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
MO1, MO2, MO7
ÅR 2
MO3, MO4, MO5, MO8, MO22
ÅR 3
MO6, MO9, MO20, MO24, MO26,
MO27
+
MO21, MO23, MO25 kan avläggas
under hela gymnasietiden
Svenska & litteratur
Obligatoriska kurser
MO1
En värld av texter
Kursen är en introduktion till modersmål­
sämnet på gymnasiet och har som mål att
fördjupa de studerandes kunskaper om och
insikter i multimodala texter och kommu­
nikation. Den studerande vidareutvecklar
sin multilitteracitet och sin förmåga att
fungera målinriktat och konstruktivt som
lyssnare, talare, läsare och skribent i olika
kommunikationsmiljöer.
MO2
Språk, kultur och identitet
Kursen ger en bild av språkets betydelse­
bärande funktion tillsammans med andra
verbala och nonverbala uttrycksformer.
Språkets och kulturens betydelse för indi­
viden och samhället behandlas, även ur ett
skönlitterärt perspektiv, och den studeran­
des kunskap om språk, språklig variation
och kommunikation fördjupas.
MO3
Att analysera och tolka litteratur
Kursen behandlar språk och litteratur som
verktyg för skapande. Den studerande för­
djupar sin kunskap om språkets estetiska
funktion och kulturella betydelse. Den stu­
derande blir även allt skickligare i att tolka
skönlitterära texter, både muntligt och
skriftligt och kan njuta av och glädjas över
skönlitteratur i olika former.
MO4
Text och påverkan
Kursen handlar om maktbruk och delaktig­
het genom språk och texter. Den studeran­
de fördjupar sig i att analysera multimodala
texter och litteratur utgående från texters
möjlighet att påverka samhällsdebatten
och får fördjupad kunskap och färdighet i
argumentationsteknik och andra påverk­
ningsmedel.
MO5
Text och kontext
Kursen har fokus på texter i ett kontextu­
ellt perspektiv. Den studerande blir van att
analysera, tolka och producera texter inom
olika genrer och stilriktningar i relation till
olika sammanhang och processer.
MO6
Berättelser i samtiden
Kursen behandlar aktuella kulturfenomen
framför allt i ett narrativt perspektiv. Den
studerande fördjupar även sina kunskaper
om kommunikationsetik.
13
Fördjupade kurser
Tillämpade kurser
MO7
MO20
MO8
MO21
MO9
MO22
Under denna kurs fördjupar den studerande
sina färdigheter i att analysera, tolka, pro­
ducera och utvärdera olika slag av texter.
Den studerande utvecklar även sitt kritiska
läsande, sin läslust, sitt reflektiva tänkan­
de och sin kulturella kompetens.
Kursen handlar om att förstärka färdighe­
terna i att analysera, tolka, reflektera över
samt producera texter. Kursens mål är att
den studerande ska bygga upp sin förmåga
att läsa olika texter analytiskt och kritiskt
skapa en till innehållet, strukturen och sti­
len enhetlig och logisk text.
Fördjupad muntlig kommunikation
Kursen ger den studerande möjlighet att
fördjupa och bredda sina kommunikativa
kunskaper och färdigheter framför allt i
muntlig kommunikation samt att planera,
anpassa och utvärdera sitt sätt att kommu­
nicera i olika kommunikationssituationer.
Fördjupad skrivkompetens
Kursen handlar om att fördjupa och utveck­
la färdigheten att producera olika slag av
texter. Dessutom fördjupar den studerande
sig i och analyserar aktuella mediedebatter
som gäller till exempel kultur och samhälle.
Fördjupad läskompetens
14 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Studentprovsförberedande kurs
Kursen ger den studerande beredskap för
studentproven i modersmål och litteratur.
Kursens centrala innehåll är övning att pro­
ducera texter som motsvarar studentexa­
mensuppgifter samt individuell handled­
ning i skrivprocessen.
Drama
Kursens mål är att den studerande ska lära
sig grunderna för praktisk scenisk verk­
samhet, producera en teaterpjäs, manus­
skrivande, regiarbete, iscensättning, roll­
tolkning och scenografi.
Grundläggande skrivkompetens
Svenska & litteratur
MO23
Litteratur på egen hand
Kursens mål är att den studerande ska få en
utvidgad bild av klassisk och aktuell littera­
tur från hela världen och att fördjupa sina
kunskaper i litterär analys och reflektion.
MO24
Journalistik
Kursens mål är att den studerande ska be­
härska de grundläggande begreppen inom
journalistik, kunna analysera massmedi­
ernas roll, bekanta sig med journalistikens
arbetssätt, producera olika typer av journa­
listiska texter samt förstå hur text och bild
samverkar för att producera mening.
MO25
Praktiskt tidningsarbete
Kursen ger den studerande möjlighet till
praktiskt tidningsarbete, som medlem i re­
daktionen för Lärkans skoltidning Flingan.
MO26
Berättelser i sin tid
Kursens mål är att den studerande ska för­
stå historiska fenomen genom litteraturen
och placera litteraturen i ett historiskt sam­
manhang se samband mellan ekonomiska,
politiska och kulturella fenomen med kopp­
ling till dagens värld, få ökad förmåga till in­
levelse och empati inför konkreta livsöden
och kapacitet att koppla dem till den all­
männa samhällsutvecklingen i Finland och
världen. Kursen kan också avläggas som
HI23 och TS1.
MO27
Vandringar i vår värld
Kursens mål är att studerande ska få ökade
kunskaper om och fördjupade insikter i den
västerländska vetenskapens och konstens
rötter med fokusering på filosofi, litteratur
och andra närliggande ämnen samt utveck­
la förmågan att kommunicera muntligt och
skriftligt och att samarbeta i olika miljöer
med studerande, lärare, forskare och skri­
benter i olika läroämnen och skolsamfund.
Kursen kan också avläggas som TS1 och
FF21.
15
Finska
16 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Finska
Allmänna mål
Finska, A-lärokurs
Finska, modersmålsinriktad lärokurs
Målet för undervisningen i A-lärokursen i
finska är att den studerande ska utveckla
den egna språkkompansen både muntligt
och skriftligt. Det här sker både individuellt och interaktivt i grupp och förmågan
att kommunicera i olika situationer vidareutvecklas.
Målet för den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga och
flerspråkiga studerande en möjlighet att
vidareutveckla sina kunskaper i finska och
stärka den egna mångfasetterade språkliga
och kulturella identiteten.
Bedömning
Kurserna FINA/FIM 20, FINA/FIM 21
och FINA/FIM 22 bedöms med prestationsanteckning A (avlagd). De övriga
kurserna bedöms med vitsord. Kursvitsordet baserar sig på muntliga och skriftliga
prestationer under kursens gång, timaktivitet i såväl individuellt arbete som i
samarbete med andra, delprestationer och
eventuellt slutprov. De enskilda kursernas
mål och bedömningskriterier presenteras
alltid i början av kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
FINA 1, 2, 3
FIM 1, 2, 3
ÅR 2
FINA 4, 5, 6, 7, 8
FIM 4, 5, 6, 7, 8
ÅR 3
FINA 20
FIM 20
+
FINA/FIM 21 och 22 kan avläggas
under hela gymnasietiden
17
FINSKA, A-LÄROKURS
Obligatoriska kurser
FINA1
Vardagsliv, närmiljö och hälsa
Vi talar om vardagslivet och närmiljön. I
grammatiken repeteras och fördjupas ver­
bläran och de grundläggande objektsreg­
lerna.
FINA2
Natur och vetenskap
Kursen handlar om natur, miljö och veten­
skap. Under kursen övar vi att diskutera
och presentera. I grammatiken repeteras
och fördjupas nomenböjningen samt det
viktigaste om subjekt och unipersonella ut­
tryck.
FINA3
Teknik och konsumtion
Under kursen behandlar vi temaområdena
teknik, konsumtion och handel. I gram­
matiken repeteras och fördjupas de olika
infinitivformerna och de vanligare particip­
formerna.
18 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
FINA4
Medierna och samhället
Under kursen behandlar vi olika medietex­
ter och diskuterar sakfrågor, till exempel
politik, forskning och aktuella händelser i
världen. I grammatiken behandlas finskans
satskonstruktioner.
FINA5
Utbildning och arbetsliv
Kursen behandlar teman som utbildning,
yrken och näringsliv ur både samhällets
och den studerandes synvinkel. I gramma­
tiken behandlas objektet och adverbial.
FINA6
Finsk kultur och litteratur
Under kursen behandlar vi finsk kultur och
litteratur. Vi läser skönlitterära verk och
presenterar dem muntligt eller skriftligt. Vi
bekantar oss med finska konstnärer, förfat­
tare och kompositörer.
Finska
A-lärokurs
Fördjupade kurser
Tillämpade kurser
FINA7
FINA20
Kommunicera i skrift
Vi tolkar och producerar texter av olika
slag, såsom berättande, beskrivande, re­
flekterande, instruerande och argumente­
rande texter.
FINA8
Kommunicera i tal
Under kursen övar vi oss i att uttrycka oss
fritt, göra frågeställningar, referera, disku­
tera, beskriva, intervjua, argumentera och
hålla olika anföranden.
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bl a med hjälp av
uppgifter från tidigare års studentskriv­
ningar: hörförståelse, textförståelse, struk­
turuppgifter, kommunikativa uppgifter
samt skriftlig produktion.
FINA21
Litteraturläsning
Kursen ger en möjlighet att fördjupa känne­
domen om finsk litteratur.
Du väljer och läser åtta verk från kursens
boklista, skriver korta rapporter om böck­
erna samt deltar i ett slutprov. Kursen är en
portföljkurs.
FINA22
Kulturprojekt
Vi bekantar oss med ett land eller ett områ­
de som språkligt och kulturellt har anknyt­
ning till finskan.
19
FINSKA,
MODERSMÅLS­INRIKTAD
LÄROKURS
Obligatoriska kurser
FIM1
FIM3
FIM2
FIM4
Under kursen behandlas olika slag av tex­
ter, om natur, miljö, vetenskap och hållbar
utveckling både muntligt och skriftligt. Du
förbereder och håller en längre projekt­
presentation och utvärderar din egen och
andras presentationer. I grammatiken be­
handlas nomenböjningen.
FIM5
Vardagsliv, närmiljö och hälsa
Under kursen fördjupar vi förmågan att
uttrycka oss nyanserat och korrekt i olika
sammanhang både muntligt och skriftligt. I
grammatiken repeterar vi verbläran, objek­
tet, subjektets och predikatets kongruens
och unipersonella uttryck.
Natur och vetenskap
20 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Teknik och konsumtion
Under kursen behandlas konsumtion, han­
del, teknik och informationsteknik både
muntligt och skriftligt. Du läser en deckare
och diskuterar den muntligt eller skriftligt.
I grammatiken behandlas infinitiver och
particip.
Medierna och samhället
Under kursen bekantar vi oss med och ana­
lyserar medietexter om aktuella händelser.
I grammatiken behandlas satsmotsvarig­
heter och interpunktion.
Utbildning och arbetsliv
Under kursen behandlas utbildning och yr­
kes- och näringsliv. I grammatiken behand­
las attribut och adverbial.
Finska
Mofi-lärokurs
FIM6
Finsk kultur och litteratur
Under kursen behandlar vi finsk kultur och
litteratur. Vi läser skönlitterära verk och
presenterar dem muntligt eller skriftligt. Vi
bekantar oss med finska konstnärer, förfat­
tare och kompositörer.
Fördjupade kurser
FIM7
Tillämpade kurser
FIM20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bl a med hjälp av
uppgifter från tidigare års studentskriv­
ningar: hörförståelse, textförståelse, struk­
turuppgifter, kommunikativa uppgifter
samt skriftlig produktion.
FIM21
Vi tolkar och producerar texter av olika slag,
såsom berättande, beskrivande, reflekte­
rande, instruerande och argumenterande
texter.
Litteraturläsning
Kursen ger en möjlighet att fördjupa kän­
nedomen om finsk litteratur. Du väljer och
läser åtta verk från kursens boklista, skriver
korta rapporter om böckerna samt deltar i
ett slutprov. Kursen är en portföljkurs.
FIM8
FIM22
Under kursen fördjupas förmågan att tala
och uppträda på finska i både formella och
informella kommunikationssituationer.
Vi bekantar oss med ett land eller ett områ­
de som språkligt och kulturellt har anknyt­
ning till finskan.
Kommunicera i skrift
Kommunicera i tal
Kulturprojekt
21
FINSKA, B1-LÄROKURS
Undervisningen sker i Aftis regi
Obligatoriska kurser
FINB1-1
Vardagsliv, närmiljö och hälsa
Under kursen lär sig den studerande förstå
och använda finska i olika situationer som
kan uppstå i vardagen. Den studerande lär
sig att muntligt och i kortare text berätta
om sig själv, sin hälsa, sina fritidsintressen
och sin närmiljö.
FINB1-2
Natur och vetenskap
Under kursen bekantar sig den studerande
med platser, sevärdheter och naturen i
olika delar av Finland, samt betydelsen av
hållbar utveckling. Den studerande lär sig
presentera sin hemort, berätta om rese­
upplevelser och söka information på finska
i samband med reseplanering.
22 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
FINB1-3
Teknik och konsumtion
Under kursen bekantar sig den studerande
med teknik, konsumtion och trafik ur an­
vändar- och miljösynvinkel. Den studeran­
de håller teknikrelaterade presentationer
och bekantar sig med bruksanvisningar.
FINB1-4
Samhälle, kultur och medier
Under kursen bekantar sig den studerande
med kortare texter och inslag som berör
samhället och det finska kulturlivet och lär
sig att diskutera innehållet i dem.
FINB1-5
Utbildning och arbetsliv
Under kursen övar sig den studerande i att
berätta om sina studier och framtidsplaner.
Den studerande bekantar sig även med ar­
tiklar och webbsidor som berör studier och
yrkesliv. Den studerande övar intervjusitu­
ationer och skriver enkla ansökningar.
Finska
B1-lärokurs
Fördjupade kurser
FINB1-6
Kommunicera i tal
Under kursen får den studerande öva sig
att förstå talad finska i olika sammanhang
samt att tala och uppträda på finska i olika
situationer. Den studerande uppmuntras till
att våga prata finska och lär sig diskutera,
beskriva, referera, hålla kortare anföranden
samt ställa och besvara frågor på finska.
Samtidigt repeteras finskans basordförråd
och grundläggande strukturer.
FINB1-7
Kommunicera i skrift
Under kursen övar den studerande sin
skrivförmåga genom att skriva kortare
texter för olika ändamål. Man analyserar
och producerar både faktatexter och fik­
tiva texter samt texter inom olika genrer,
såsom berättande, beskrivande, reflekte­
rande, instruerande och ställningstagande
texter. Även förmågan att återge och över­
sätta olika slag av texter övas, i huvudsak
från finska till svenska. Samtidigt repeteras
finskans basordförråd och grundläggande
strukturer.
23
Engelska
24 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Engelska
A-lärokurs
ENGELSKA,
A-LÄROKURS
Allmänna mål
De specifika målen för undervisningen i
engelska är att den studerande i de inledande kurserna ska få beredskap och vilja
att utöka sina kunskaper i engelska och sin
kännedom omengelskspråkiga länder. Den
studerande ska utveckla sina färdigheter
i muntlig kommunikation och i att förstå
och producera texter av olika slag även på
en mer krävande nivå. Under kurserna behandlas olika teman som ger kunskap om
engelskspråkig kultur och samhällen.
Bedömning
Kurserna ENA20, ENA21 OCH ENA24
bedöms med prestationsanteckning A
(avlagd). De övriga kurserna bedöms
med vitsord. Kursvitsordet baserar sig på
muntliga och skriftliga prestationer under
kursens gång, timaktivitet i såväl individuellt arbete som i samarbete med andra,
delprestationer och eventuellt slutprov. De
enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras alltid i början av kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
ENA1, ENA2, ENA3
ÅR 2
ENA4, ENA5, ENA6, ENA7, ENA22
ÅR 3
ENA8, ENA20
+
ENA21 och ENA24 kan avläggas
under hela gymnasietiden.
ENA23 kan avläggas under andra
eller tredje året.
25
Obligatoriska kurser
ENA1
Engelskan och min värld
Kursen sammanlänkar språkundervisning­
en i den grundläggande utbildningen med
språkundervisningen i gymnasiet och be­
fäster ordförrådet och grundstrukturerna
enligt de studerandes behov. Ämnesområ­
dena och situationerna skall ansluta sig till
studielivet, den ungas livsmiljö och behov
av språkkunskap i en global värld.
ENA2
Människans sociala nätverk
I kursen övas den muntliga förmågan
mångsidigt och strukturerna befästs och
utvidgas. Ämnesområdena och situatio­
nerna skall beröra mänskliga relationer och
välbefinnande samt teknologins betydelse
för kommunikation.
ENA3
Kulturella fenomen
I kursen behandlas kultur i bred bemärkel­
se. De studerande skall läsa en roman och
presentera den muntligt och skriftligt.
26 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
ENA4
Samhället och omvärlden
I kursen behandlas samhälleliga fenomen
såsom politiska system samt individens
möjligheter att påverka som aktiv medbor­
gare. I kursen betonas muntlig språkfärdig­
het och textförståelse på en mera krävande
nivå.
ENA5
Vetenskap och framtid
I kursen betonas de studerandes förmåga
att förstå också krävande språkligt stoff.
Ämnen hämtas från olika vetenskapsgre­
nar och tekniska rön. Övningarna i lässtra­
tegier fortsätter och de studerande slipar
sin skriftliga uttrycksförmåga genom att
skriva ett längre arbete.
ENA6
Studier, arbete och ekonomi
Kursens ämnesområden och situationer
skall anknyta till studier och arbetsliv i en
internationell kontext. Under kursen be­
handlas också ekonomiska frågor som är
relevanta för den unga som står på tröskeln
till arbetslivet samt ekonomiska företeelser
i ett större perspektiv.
Engelska
A-lärokurs
Fördjupade kurser
Tillämpade kurser
ENA7
ENA20
Hållbar livsstil
Under kursen fördjupar den studerande sin
förmåga att tolka och producera skriftliga
texter inom olika genrer. Man fortsätter
behandla de obligatoriska kursernas teman
ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och
kulturellt hållbarhetsperspektiv.
ENA8
Muntlig kommunikation
och påverkan
I kursen övas olika strategier för att tala
och använda språket muntligt i olika situa­
tioner. Ämnena för de muntliga övningarna
är aktuella händelser och de övriga kurser­
nas ämnesområden. Som en del av kursen
avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet.
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övningar i anslutning till
studentskrivningarna: hörförståelse, text­
förståelse, strukturuppgifter och uppsats­
skrivning.
ENA21
Samhällsdebatt
Kursen i samhällsdebatt är en kurs vars syf­
te är att stimulera de studerandes engage­
mang och aktiva intresse för aktuella sam­
hällsfrågor, till exempel EYP. För att kursen
ska anordnas bör en grupp studerande ta
initiativ till detta. Kursens noggrannare
innehåll utvecklas av kursdeltagarna i sam­
arbete med handledande lärare. En plan
över kursens upplägg presenteras vid kurs­
inledningen för en handledande lärare.
ENA22
Individen som världsmedborgare
Kursens mål är att ge studerande insikt i
hur individen påverkas av globala fenomen.
Under kursen använder vi oss av olika ar­
betsmetoder såsom studiebesök, diskus­
sioner i klass och med inbjudna experter
samt projektarbete individuellt eller i grupp
genom användning av olika informations­
källor.
27
ENA23
Litteraturläsning
Kursens mål är att fördjupa läsintresserade
studerandes förmåga att på egen hand
analysera litteratur. Denna kurs avläggs
efter kurs ENA3. En skriftlig överenskom­
melse med läraren måste vara gjord innan
arbetet med kursen inleds.
ENA24
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerande en levan­
de kontakt till språket och kulturen. Kursen
kan avläggas antingen inom ramen för sko­
lans utbytesprojekt eller genom individuel­
la språkstudier som omfattar utlandsprak­
tik. De individuella studierna måste i förväg
planeras med en lärare.
28 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Franska
29
Allmänna mål
De specifika målen för undervisningen
i franska är att den studerande i de inledande kurserna ska få beredskap och vilja
att utöka sina kunskaper i franska och om
franskspråkiga länder. Den studerande
ska öva sig i muntlig kommunikation och
i att producera enkla skriftliga meddelanden på ett naturligt sätt. Under de senare
kurserna fördjupas textförståelsen, men
även muntliga färdigheter övas genomgående. Under kurserna behandlas olika teman som ger kunskap om franskspråkiga
länder, till exempel vardagsliv, skolgång,
studier, arbete, fritid.
Bedömning
De tillämpade kurserna bedöms med prestationsanteckningen A (avlagd), med
undantag av FRA22 som bedöms med
vitsord. Alla obligatoriska och fördjupade
kurser bedöms med vitsord. Kursvitsordet
baserar sig på muntliga och skriftliga prestationer under kursens gång, timaktivitet
i såväl individuellt arbete som i samarbete
med andra, delprestationer och eventuellt
slutprov. De enskilda kursernas mål och
bedömningskriterier presenteras alltid i
början av kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
A1, A2, A3, A23
B2-1, B2-2
B3-1, B3-2, B3-3, B3-4, B3-23
ÅR 2
A4, A5, A6
B2-3, B2-4, B2-5, B2-6
B3-5, B3-6, B3-7, B3-8
ÅR 3
A7, A8, A20, A22
B2-7, B2-8, B2-20, B2-22
B3-9, B3-10, B3-20, B3-23
+
FRA21, FRB2-21, FRB 3-21 kan
avläggas under hela gymnasietiden.
30 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Franska
A-lärokurs
FRANSKA,
A-LÄROKURS
Obligatoriska kurser
FRA1
Språket och min värld
Kursens mål är att kunskaper inom språ­
kets olika delområden kartläggs och stu­
derande analyserar och utvärderar sina
lärstrategier för språkstudier. Under kursen
reflekterar man kring den språkliga mång­
falden i världen och språkkunskap som red­
skap för att utveckla den kulturella kompe­
tensen. Kursens teman och situationer ska
anknyta till studielivet, den ungas livsmiljö
och behov av språkkunskap
FRA2
Människans sociala nätverk
Kursens mål är att den studerande fördju­
par sin förmåga att diskutera aktivt och
lyssna på andra. Man reflekterar också över
vilka förändringar teknologin och digitalise­
ringen har inneburit för kommunikation och
välbefinnande.
FRA3
Kulturella fenomen
Under kursen fördjupas och utvecklas den
studerandes multilitteracitet. Den stude­
rande producerar texter inom olika genrer
med betoning på de språkliga drag som
kännetecknar genren. Kursens teman utgår
från olika kulturella fenomen, medier på
målspråket och kreativ verksamhet.
FRA4
Samhället och omvärlden
Under kursen utvecklar den studerande
sin förmåga att söka information och läsa
kritiskt samt övar sig att aktivt använda
målspråket. Under kursen reflekterar man
över individens och gruppens ansvar och
möjligheter att påverka i medborgarsam­
hället, till exempel då det gäller människo­
rättsfrågor.
FRA5
Vetenskap och framtid
Kursen fördjupar den studerandes förmåga
att tolka och producera texter. De stude­
rande övar sin förmåga att dela med sig av
synpunkter som grundar sig på egna kun­
skaper eller åsikter.
31
FRA6
Studier, arbete och ekonomi
Kursen fördjupar den studerandes förstå­
else för språkkunskap som ett socialt kapi­
tal och en färdighet för arbetslivet. Under
kursen överväger och diskuterar den stu­
derande planer för fortsatta studier, karriär
och arbete även i en internationell kontext.
Fördjupade kurser
FRA7
Hållbar livsstil
Under kursen fördjupar den studerande
sin förmåga att tolka och producera mål­
språket i olika skriftliga kommunikations­
situationer och för olika slag av mottagare.
Under kursen behandlas texter inom olika
genrer, såsom fiktiva och icke- fiktiva, be­
rättande, beskrivande, reflekterande, in­
struerande eller ställningstagande texter.
Man fortsätter behandla de obligatoriska
kursernas teman ur ett ekologiskt, ekono­
miskt, socialt och kulturellt hållbarhetsper­
spektiv med beaktande av de studerandes
behov eller intressen.
FRA8
Muntlig kommunikation
och påverkan
Under kursen fördjupar den studerande
sin förmåga att producera muntligt språk,
förstå talat språk och bygga upp en dialog.
Hen stärker sin förmåga att tala flytande
och övar muntlig produktion som förutsät­
ter förberedelse. Teman som behandlats
i de obligatoriska kurserna repeteras eller
kompletteras enligt de studerandes behov.
32 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Franska
A-lärokurs
Tillämpade kurser
FRA20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning med hjälp av tidi­
gare års studentskrivningar: hörförståelse,
textförståelse, strukturuppgifter och skrift­
lig produktion.
FRA21
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en
levande kontakt till språket och kulturen.
Kursen kan avläggas antingen inom ramen
för skolans program eller genom individuel­
la språkstudier som omfattar utlandsprak­
tik. De individuella studierna måste i förväg
planeras med en lärare.
FRA23
Praktisk franska
Vi går igenom uttalsregler och övar oss på
det som känns svårt i uttal och intonation.
Vi fokuserar på att förstå talad franska,
att tala en enkel basfranska, som vi byg­
ger på längs med kursens gång. Vi tittar på
de olika regionala varianterna av franskan
i världen och tar upp vikten av gester och
icke-verbal kommunikation. Betoningen
ligger på muntlig kommunikation.
FRA22
Franska i arbetslivet
Vi arbetar med vokabulär, kulturella skill­
nader och aspekter som är viktiga vid mö­
ten med franskspråkiga ute i arbetslivet.
På arbetsmarknaden är det nödvändigt att
kunna möta männsikor från olika delar av
världen och således olika kulturer. Fransk­
språkiga finns i alla världsdelar och har ofta
en annan uppfattning om hövlighet än vi
har. Om möjligt bjuder vi in gäster.
33
FRANSKA, B2
Fortsättningskurs för dem som läst franska i högstadiet
Fördjupade kurser
FRB2-1
Viktiga frågor i livet och vardagen
Vi talar om skola, fritidssysselsättning och
hobbyer. Tidigare ordförråd och gramma­
tiska strukturer som behandlats i grund­
skolan repeteras.
FRB2-2
Liv och levnadssätt
Kursen handlar om människor, geografi och
interkulturella möten i Finland och utom­
lands. I kursen betonas talförståelse och
muntlig kommunikation. Den skriftliga för­
mågan övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter.
FRB2-3
Välbefinnande och omsorg
I kursen behandlas livet förr och nu, såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd och
mänskliga relationer. Vi reflekterar över hur
samhället förändras i takt med ny tekno­
logi och nya kommunikationsverktyg och
digitalisering.
34 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
FRB2-4
Kultur och medier
Kursen tar upp aktuella och intressanta
kulturella fenomen i franskspråkiga län­
der. Ämnesområden kan vara till exempel
film, teater, musik, litteratur, bildkonst eller
idrott. Alla områden inom språkfärdigheten
övas.
FRB2-5
Studier, arbete och framtid
Kursens teman är skola, fortsatta studier
och arbetsliv. Under kursen övas textför­
ståelse, skriftlig framställning samt munt­
lig kommunikation som ger färdighet för att
lägga fram planer och önskemål för framti­
den.
FRB2-6
Vår gemensamma jord
Kursen behandlar globala frågor och håll­
bar livsstil. Kursinnehållet byggs upp kring
texter som anknyter till samhällelig verk­
samhet i Finland och i franskspråkiga län­
der.
Franska
B2-lärokurs
FRB2-7
Internationell verksamhet
Under kursen behandlas texter från olika
ämnesområden med tonvikt på internatio­
nellt samarbete. Texterna kan till exempel
handla om vetenskap, teknik, volontär­
arbete eller arbetsliv. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftlig framställ­
ning och grammatik.
FRB2-8
Muntlig och skriftlig kommunikation
Muntlig och skriftlig kommunikation övas
via olika medier och inom olika ämnesom­
råden utgående från de studerandes behov
och önskemål. Inom grammatiken repete­
ras de centrala strukturerna.
Tillämpade kurser
FRB2-20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar: hörförståelse, textförståelse,
strukturuppgifter, kommunikativa uppgif­
ter samt skriftlig produktion.
FRB2-21
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursen ger möjlighet till en levande kontakt
till språket och kulturen. Den kan avläggas
antingen inom ramen för skolans program
eller genom individuella språkstudier i ett
franskspråkigt land, till exempel genom
deltagande i en språkkurs. De individuella
språkstudierna måste i förväg planeras
med en lärare.
FRB2-22
Franska i arbetslivet
Vi arbetar med vokabulär, kulturella skill­
nader och aspekter som är viktiga vid mö­
ten med franskspråkiga ute i arbetslivet.
På arbetsmarknaden är det nödvändigt att
kunna möta männsikor från olika delar av
världen och således olika kulturer. Fransk­
språkiga finns i alla världsdelar och har ofta
en annan uppfattning om hövlighet än vi
har. Om möjligt bjuder vi in gäster.
FRB2-23
Praktisk franska
Vi går igenom uttalsregler och övar oss på
det som känns svårt i uttal och intonation.
Vi fokuserar på att förstå talad franska,
att tala en enkel basfranska, som vi byg­
ger på längs med kursens gång. Vi tittar på
de olika regionala varianterna av franskan
i världen och tar upp vikten av gester och
icke-verbal kommunikation. Betoningen
ligger på muntlig kommunikation.
35
FRANSKA, B3
För dem som inleder sina studier i franska i gymnasiet
Fördjupade kurser
FRB3-1
Vi bekantar oss med varandra och
det nya språket
Kursen inleds med diskussioner om fran­
skans roll i den studerandes liv nu och i
framtiden. Vilken nytta och vilket nöje har
man av studier i franska och vilken bak­
grundskunskap finns redan nu om språket
och om franskspråkiga länder. I kursen lär
man sig att föra korta dialoger genom att
presentera sig själv, varifrån man kommer,
var man bor. Såväl muntlig som skriftlig
kommunikation övas.
FRB3-2
På resa i världen
Under kursen övas situationer kring re­
sande, att beställa biljetter, ordna inkvar­
tering, besöka olika platser. Muntliga och
skriftliga uppgifter ingår.
FRB3-3
Viktiga frågor i livet och vardagen
Vi talar om skola, fritidssysselsättning och
hobbyer. Tidigare ordförråd och gramma­
tiska strukturer repeteras.
36 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
FRB3-4
Liv och levnadssätt
Kursen handlar om människor, geografi och
interkulturella möten i Finland och utom­
lands. I kursen betonas talförståelse och
muntlig kommunikation. Den skriftliga för­
mågan övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter.
FRB3-5
Välbefinnande och omsorg
I kursen behandlas livet förr och nu, såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd och
mänskliga relationer. Vi reflekterar över hur
samhället förändras i takt med ny tekno­
logi och nya kommunikationsverktyg och
digitalisering.
FRB3-6
Kultur och medier
Kursen tar upp aktuella och intressanta
kulturella fenomen i franskspråkiga län­
der. Ämnesområden kan vara till exempel
film, teater, musik, litteratur, bildkonst eller
idrott. Alla områden inom språkfärdigheten
övas.
Franska
B3-lärokurs
FRB3-7
Studier, arbete och framtid
Kursens teman är skola, fortsatta studier
och arbetsliv. Under kursen övas textför­
ståelse, skriftlig framställning samt munt­
lig kommunikation som ger färdighet för att
lägga fram planer och önskemål för framti­
den.
FRB3-8
Vår gemensamma jord
Kursen behandlar globala frågor och håll­
bar livsstil. Kursinnehållet byggs upp kring
texter som anknyter till samhällelig verk­
samhet i Finland och i franskspråkiga län­
der.
FRB3-9
Internationell verksamhet
Under kursen behandlas texter från olika
ämnesområden med tonvikt på internatio­
nellt samarbete. Texterna kan till exempel
handla om vetenskap, teknik, volontär­
arbete eller arbetsliv. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftlig framställ­
ning och grammatik.
FRB3-10
Muntlig och skriftlig
kommunikation
Muntlig och skriftlig kommunikation övas
via olika medier och inom olika ämnesom­
råden utgående från de studerandes behov
och önskemål. Inom grammatiken repete­
ras de centrala strukturerna.
Tillämpade kurser
FRB3-20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar: hörförståelse, textförståelse,
strukturuppgifter, kommunikativa uppgif­
ter samt skriftlig produktion.
FRB3-21
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursen ger möjlighet till en levande kontakt
till språket och kulturen. Den kan avläggas
antingen inom ramen för skolans program
eller genom individuella språkstudier i ett
franskspråkigt land, till exempel genom
deltagande i en språkkurs. De individuella
språkstudierna måste i förväg planeras
med en lärare.
37
FRB3-22
Franska i arbetslivet
Vi arbetar med vokabulär, kulturella skill­
nader och aspekter som är viktiga vid mö­
ten med franskspråkiga ute i arbetslivet.
På arbetsmarknaden är det nödvändigt att
kunna möta männsikor från olika delar av
världen och således olika kulturer. Fransk­
språkiga finns i alla världsdelar och har ofta
en annan uppfattning om hövlighet än vi
har. Om möjligt bjuder vi in gäster.
FRB3-23
Praktisk franska
Vi går igenom uttalsregler och övar oss på
det som känns svårt i uttal och intonation.
Vi fokuserar på att förstå talad franska,
att tala en enkel basfranska, som vi byg­
ger på längs med kursens gång. Vi tittar på
de olika regionala varianterna av franskan
i världen och tar upp vikten av gester och
icke-verbal kommunikation. Betoningen
ligger på muntlig kommunikation.
38 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Ryska
39
Allmänna mål
De specifika målen för undervisningen i
ryska är att den studerande i de inledande kurserna ska få beredskap och vilja
att utöka sina kunskaper i ryska och om
rysk kultur. Den studerande ska öva sig i
muntlig kommunikation och i att producera enkla skriftliga meddelanden på ett
naturligt sätt. Under de senare kurserna
fördjupas textförståelsen, men även muntliga färdigheter övas genomgående. Under
kurserna behandlas olika teman som ger
kunskap om rysk kultur, till exempel vardagsliv, skolgång, studier, arbete, fritid.
Bedömning
Kurserna RYB2-20 och 21 samt kurserna
RYB3-20, 21 och 22 bedöms med prestationsanteckning A (avlagd). De övriga kurserna bedöms med vitsord. Kursvitsordet
baserar sig på muntliga och skriftliga prestationer under kursens gång, timaktivitet
i såväl individuellt arbete som i samarbete
med andra, delprestationer och eventuellt
slutprov. De enskilda kursernas mål och
bedömningskriterier presenteras alltid i
början av kursen.
40 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
B2-1, B2-2
B3-1, B3-2, B3-3, B3-4
ÅR 2
B2-3, B2-4, B2-5, B2-6
B3-5, B3-6, B3-7, B3-8, B3-22
ÅR 3
B2-7, B2-8, B2-20
B3-9, B3-10, B3-20
+
RYB 2-21 och 3-21 kan avläggas
när som helst under gymnasietiden.
Ryska
B2-lärokurs
RYSKA, B2
Fortsättningskurs för dem som läst ryska i högstadiet
Fördjupade kurser
RYB2-1
Viktiga frågor i livet och vardagen
Vi talar om skola, fritidssysselsättning och
hobbyer. Tidigare ordförråd och gramma­
tiska strukturer som behandlats i grund­
skolan repeteras.
RYB2-2
Liv och levnadssätt
Kursen handlar om människor, geografi och
interkulturella möten i Finland och utom­
lands. I kursen betonas talförståelse och
muntlig kommunikation. Den skriftliga för­
mågan övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter.
RYB2-3
Välbefinnande och omsorg
I kursen behandlas livet förr och nu, såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd och
mänskliga relationer. Vi reflekterar över hur
samhället förändras i takt med ny tekno­
logi och nya kommunikationsverktyg och
digitalisering.
RYB2-4
Kultur och medier
Kursen tar upp aktuella och intressanta
kulturella fenomen inom rysk kultur. Äm­
nesområden kan vara till exempel film, tea­
ter, musik, litteratur, bildkonst eller idrott.
Alla områden inom språkfärdigheten övas.
RYB2-5
Studier, arbete och framtid
Kursens teman är skola, fortsatta studier
och arbetsliv. Under kursen övas textför­
ståelse, skriftlig framställning samt munt­
lig kommunikation som ger färdighet för att
lägga fram planer och önskemål för framti­
den.
RYB2-6
Vår gemensamma jord
Kursen behandlar globala frågor och håll­
bar livsstil. Kursinnehållet byggs upp kring
texter som anknyter till samhällelig verk­
samhet i Finland och i Ryssland.
41
RYB2-7
Internationell verksamhet
Under kursen behandlas texter från olika
ämnesområden med tonvikt på internatio­
nellt samarbete. Texterna kan till exempel
handla om vetenskap, teknik, volontär­
arbete eller arbetsliv. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftlig framställ­
ning och grammatik.
RYB2-8
Muntlig och skriftlig
kommunikation
Muntlig och skriftlig kommunikation övas
via olika medier och inom olika ämnesom­
råden utgående från de studerandes behov
och önskemål. Inom grammatiken repete­
ras de centrala strukturerna.
42 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Tillämpade kurser
RYB2-20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar: hörförståelse, textförståelse,
strukturuppgifter, kommunikativa uppgif­
ter samt skriftlig produktion.
RYB2-21
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursen ger möjlighet till en levande kontakt
till språket och kulturen. Den kan avläggas
antingen inom ramen för skolans program
eller genom individuella språkstudier i
ett ryskspråkigt land, till exempel genom
deltagande i en språkkurs. De individuella
språkstudierna måste i förväg planeras
med en lärare.
Ryska
B3-lärokurs
RYSKA, B3
För dem som inleder sina studier i ryska i gymnasiet
Fördjupade kurser
RYB3-1
Vi bekantar oss med varandra
och det nya språket
Kursen inleds med diskussioner om ryskans
roll i den studerandes liv nu och i framtiden.
Vilken nytta och vilket nöje har man av stu­
dier i ryska och vilken bakgrundskunskap
finns redan nu om språket och om rysk kul­
tur. I kursen lär man sig att föra korta dialo­
ger genom att presentera sig själv, varifrån
man kommer, var man bor. Såväl muntlig
som skriftlig kommunikation övas.
RYB3-2
På resa i världen
Under kursen övas situationer kring re­
sande, att beställa biljetter, ordna inkvar­
tering, besöka olika platser. Muntliga och
skriftliga uppgifter ingår.
RYB3-3
Viktiga frågor i livet och vardagen
Vi talar om skola, fritidssysselsättning och
hobbyer. Tidigare ordförråd och gramma­
tiska strukturer repeteras.
RYB3-4
Liv och levnadssätt
Kursen handlar om människor, geografi och
interkulturella möten i Finland och utom­
lands. I kursen betonas talförståelse och
muntlig kommunikation. Den skriftliga för­
mågan övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter.
RYB3-5
Välbefinnande och omsorg
I kursen behandlas livet förr och nu, såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd och
mänskliga relationer. Vi reflekterar över hur
samhället förändras i takt med ny tekno­
logi och nya kommunikationsverktyg och
digitalisering.
RYB3-6
Kultur och medier
Kursen tar upp aktuella och intressanta
kulturella fenomen inom rysk kultur. Äm­
nesområden kan vara till exempel film, tea­
ter, musik, litteratur, bildkonst eller idrott.
Alla områden inom språkfärdigheten övas.
43
RYB3-7
Studier, arbete och framtid
Kursens teman är skola, fortsatta studier
och arbetsliv. Under kursen övas textför­
ståelse, skriftlig framställning samt munt­
lig kommunikation som ger färdighet för att
lägga fram planer och önskemål för framti­
den.
RYB3-8
Vår gemensamma jord
Kursen behandlar globala frågor och håll­
bar livsstil. Kursinnehållet byggs upp kring
texter som anknyter till samhällelig verk­
samhet i Finland och i Ryssland.
RYB3-9
Internationell verksamhet
Under kursen behandlas texter från olika
ämnesområden med tonvikt på internatio­
nellt samarbete. Texterna kan till exempel
handla om vetenskap, teknik, volontär­
arbete eller arbetsliv. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftlig framställ­
ning och grammatik.
RYB3-10
Muntlig och skriftlig
kommunikation
Muntlig och skriftlig kommunikation övas
via olika medier och inom olika ämnesom­
råden utgående från de studerandes behov
och önskemål. Inom grammatiken repete­
ras de centrala strukturerna.
44 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Tillämpade kurser
RYB3-20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar: hörförståelse, textförståelse,
strukturuppgifter, kommunikativa uppgif­
ter samt skriftlig produktion.
RYB3-21
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursen ger möjlighet till en levande kontakt
till språket och kulturen. Den kan avläggas
antingen inom ramen för skolans program
eller genom individuella språkstudier i
ett ryskspråkigt land, till exempel genom
deltagande i en språkkurs. De individuella
språkstudierna måste i förväg planeras
med en lärare.
RYB3-22
Turistryska
En fristående kurs för dig som vill bekanta
dig med det ryska språket och den ryska
kulturen. Vi lär oss alfabetet och använd­
bara fraser för att klara de vanligaste tu­
ristsituationerna. Kursens tonvikt ligger på
muntlig kommunikation.
Tyska
45
Allmänna mål
De specifika målen för undervisningen i
tyska är att den studerande i de inledande
kurserna ska få beredskap och vilja att
utöka sina kunskaper i tyska och om tyskspråkiga länder. Den studerande ska öva
sig i muntlig kommunikation och i att producera enkla skriftliga meddelanden på ett
naturligt sätt. Under de senare kurserna
fördjupas textförståelsen, men även muntliga färdigheter övas genomgående. Under
kurserna behandlas olika teman som ger
kunskap om tyskspråkiga länder, till exempel vardagsliv, skolgång, studier, arbete,
fritid.
Bedömning
Kurserna TYB2-20 och 21 samt kurserna
TYB3-20 och 21 bedöms med prestationsanteckning A (avlagd). De övriga kurserna
bedöms med vitsord. Kursvitsordet baserar sig på muntliga och skriftliga prestationer under kursens gång, timaktivitet i
såväl individuellt arbete som i samarbete
med andra, delprestationer och eventuellt
slutprov. De enskilda kursernas mål och
bedömningskriterier presenteras alltid i
början av kursen.
46 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
B2-1, B2-2
B3-1, B3-2, B3-3, B3-4
ÅR 2
B2-3, B2-4, B2-5, B2-6
B3-5, B3-6, B3-7, B3-8
ÅR 3
B2-7, B2-8, B2-20
B3-9, B3-10, B3-20
+
TYB 2-21 OCH TYB 3-21 kan
avläggas när som helst under
gymnasietiden.
Tyska
B2-lärokurs
TYSKA, B2
Fortsättningskurs för dem som läst tyska i högstadiet
Fördjupade kurser
TYB2-1
Viktiga frågor i livet och vardagen
Vi talar om skola, fritidssysselsättning och
hobbyer. Tidigare ordförråd och gramma­
tiska strukturer som behandlats i grund­
skolan repeteras.
TYB2-2
Liv och levnadssätt
Kursen handlar om människor, geografi och
interkulturella möten i Finland och utom­
lands. I kursen betonas talförståelse och
muntlig kommunikation. Den skriftliga för­
mågan övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter.
TYB2-3
Välbefinnande och omsorg
I kursen behandlas livet förr och nu, såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd och
mänskliga relationer. Vi reflekterar över hur
samhället förändras i takt med ny tekno­
logi och nya kommunikationsverktyg och
digitalisering.
TYB2-4
Kultur och medier
Kursen tar upp aktuella och intressanta
kulturella fenomen i tyskspråkiga länder.
Ämnesområden kan vara till exempel film,
teater, musik, litteratur, bildkonst eller
idrott. Alla områden inom språkfärdighe­
ten övas.
TYB2-5
Studier, arbete och framtid
Kursens teman är skola, fortsatta studier
och arbetsliv. Under kursen övas textför­
ståelse, skriftlig framställning samt munt­
lig kommunikation som ger färdighet för att
lägga fram planer och önskemål för framti­
den.
TYB2-6
Vår gemensamma jord
Kursen behandlar globala frågor och håll­
bar livsstil. Kursinnehållet byggs upp kring
texter som anknyter till samhällelig verk­
samhet i Finland och i tyskspråkiga länder.
47
TYB2-7
Internationell verksamhet
Under kursen behandlas texter från olika
ämnesområden med tonvikt på internatio­
nellt samarbete. Texterna kan till exempel
handla om vetenskap, teknik, volontär­
arbete eller arbetsliv. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftlig framställ­
ning och grammatik.
TYB2-8
Muntlig och skriftlig
kommunikation
Muntlig och skriftlig kommunikation övas
via olika medier och inom olika ämnesom­
råden utgående från de studerandes behov
och önskemål. Inom grammatiken repete­
ras de centrala strukturerna.
48 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Tillämpade kurser
TYB2-20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar: hörförståelse, textförståelse,
strukturuppgifter, kommunikativa uppgif­
ter samt skriftlig produktion.
TYB2-21
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursen ger möjlighet till en levande kontakt
till språket och kulturen. Den kan avläggas
antingen inom ramen för skolans program
eller genom individuella språkstudier i
ett tyskspråkigt land, till exempel genom
deltagande i en språkkurs. De individuella
språkstudierna måste i förväg planeras
med en lärare.
Tyska
B3-lärokurs
TYSKA, B3
För dem som inleder sina studier i tyska i gymnasiet
Fördjupade kurser
TYB3-1
Vi bekantar oss med varandra
och det nya språket
Kursen inleds med diskussioner om tyskans
roll i den studerandes liv nu och i framtiden.
Vilken nytta och vilket nöje har man av stu­
dier i tyska och vilken bakgrundskunskap
finns redan nu om språket och om tysk­
språkiga länder. I kursen lär man sig att
föra korta dialoger genom att presentera
sig själv, varifrån man kommer, var man bor.
Såväl muntlig som skriftlig kommunikation
övas.
TYB3-2
På resa i världen
Under kursen övas situationer kring re­
sande, att beställa biljetter, ordna inkvar­
tering, besöka olika platser. Muntliga och
skriftliga uppgifter ingår.
TYB3-3
Viktiga frågor i livet och vardagen
Vi talar om skola, fritidssysselsättning och
hobbyer. Tidigare ordförråd och gramma­
tiska strukturer repeteras.
TYB3-4
Liv och levnadssätt
Kursen handlar om människor, geografi och
interkulturella möten i Finland och utom­
lands. I kursen betonas talförståelse och
muntlig kommunikation. Den skriftliga för­
mågan övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter.
TYB3-5
Välbefinnande och omsorg
I kursen behandlas livet förr och nu, såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd och
mänskliga relationer. Vi reflekterar över hur
samhället förändras i takt med ny tekno­
logi och nya kommunikationsverktyg och
digitalisering.
TYB3-6
Kultur och medier
Kursen tar upp aktuella och intressanta
kulturella fenomen i tyskspråkiga länder.
Ämnesområden kan vara till exempel film,
teater, musik, litteratur, bildkonst eller
idrott. Alla områden inom språkfärdighe­
ten övas.
49
TYB3-7
Studier, arbete och framtid
Kursens teman är skola, fortsatta studier
och arbetsliv. Under kursen övas textför­
ståelse, skriftlig framställning samt munt­
lig kommunikation som ger färdighet för att
lägga fram planer och önskemål för framti­
den.
TYB3-8
Vår gemensamma jord
Kursen behandlar globala frågor och håll­
bar livsstil. Kursinnehållet byggs upp kring
texter som anknyter till samhällelig verk­
samhet i Finland och i tyskspråkiga länder.
TYB3-9
Internationell verksamhet
Under kursen behandlas texter från olika
ämnesområden med tonvikt på internatio­
nellt samarbete. Texterna kan till exempel
handla om vetenskap, teknik, volontär­
arbete eller arbetsliv. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftlig framställ­
ning och grammatik.
50 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
TYB3-10
Muntlig och skriftlig
kommunikation
Muntlig och skriftlig kommunikation övas
via olika medier och inom olika ämnesom­
råden utgående från de studerandes behov
och önskemål. Inom grammatiken repete­
ras de centrala strukturerna.
Tillämpade kurser
TYB3-20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar: hörförståelse, textförståelse,
strukturuppgifter, kommunikativa uppgif­
ter samt skriftlig produktion.
TYB3-21
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursen ger möjlighet till en levande kontakt
till språket och kulturen. Den kan avläggas
antingen inom ramen för skolans program
eller genom individuella språkstudier i
ett tyskspråkigt land, till exempel genom
deltagande i en språkkurs. De individuella
språkstudierna måste i förväg planeras
med en lärare.
Matematik
51
Allmänna mål
Målet med matematikundervisningen är
att göra de studerande bekanta med matematiska tankemodeller och grundläggande matematiska idéer och strukturer,
lära dem använda matematikens språk i tal
och skrift och utveckla deras färdigheter i
räkning, modellering av fenomen och problemlösning. De studerande tränas i användningen av datorprogram som stöd för
inlärning och utforskning av matematik
och som hjälpmedel vid problemlösning. I
matematikstudierna används bland annat
dynamiska och symboliska matematikprogram, statistikprogram, kalkylprogram
och textbehandlingsprogram. Dessutom
används digitala informationskällor i den
mån det är möjligt.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
Gemensam kurs för alla: MAG1
Lång: MAA2, MAA3, MAA4, MAA5
Kort: MAB2, MAB3
ÅR 2
Lång: MAA6, MAA7, MAA8, MAA9,
MAA10, MAA11
Kort: MAB4, MAB5, MAB6
ÅR 3
Lång: MAA12, MAA13, MAA20
Kort: MAB7, MAB8, MAB20
Bedömning
Kurserna MAA20 och MAB20 bedöms
med prestationsanteckning A (avlagd).
De övriga kurserna bedöms med vitsord.
Kursvitsordet baserar sig på muntliga och
skriftliga prestationer under kursens gång,
timaktivitet i såväl individuellt arbete som
i samarbete med andra, delprestationer
och slutprov. De enskilda kursernas mål
och bedömningskriterier presenteras alltid
i början av kursen.
52 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
rokurs
Byte av läde
by ter från
Om en st uderan
til l kort matelång matematik
s ku rser na på
tt
mat ik , så ersä
följande sätt:
2
M AA 2 > M AB
3
AB
M
>
3
AA
M
7
AB
M AA 6 > M
4
AB
M
M AA 8 >
5
AB
M
>
M AA 10
Matematik
Lång lärokurs
MATEMATIK,
LÅNG LÄROKURS
Obligatoriska kurser
MAG1
Tal och talföljder
Denna kurs är gemensam för både lång
och kort matematik. Vi behandlar grund­
läggande räknesätt, procenter, funktioner
och grafer, logaritmer, potenser och expo­
nentialekvationer. Kursen handlar även
om talföljder och summor, där rekursiva-,
aritmetiska- och geometriska talföljder och
summor behandlas.
MAA2
Polynomfunktioner
och polynomekvationer
Kursen handlar om polynomfunktioner,
-ekvationer och -olikheter. Ekvationer av
andra graden löses mha. rotformeln. I kur­
sen bekantar vi oss med räkneregler såsom
kvadrerings- och konjugatregeln samt rot­
formeln. Till denna kurs hör även faktorise­
ring av polynom.
MAA3
Geometri
Kursen behandlar olika geometriska figu­
rer och kroppar såsom cirklar, trianglar,
cylindrar etc. I denna kurs behandlas även
likformighet hos figurer samt olika vinklar.
Sinus- och cosinussatsen behandlas.
MAA4
Vektorer
Kursen handlar om vektorer samt linjer och
plan i rymden. Vektorernas grundläggande
egenskaper behandlas samt begrepp så­
som skalärprodukt introduceras. Till denna
kurs hör även ekvationssystem.
MAA5
Analytisk geometri
Kursens handlar om linjer, cirklar och para­
bler i koordinatsystemet samt kopplingar
mellan dessa. Studerande ska kunna be­
räkna en punkts avstånd till en linje. Till
kursen hör även absolutbeloppsekvationer
och –olikheter.
53
MAA6
MAA9
MAA7
MAA10
MAA8
Fördjupade kurser
Derivatan
Kursen behandlar rationella ekvationer och
olikheter, begrepp som gränsvärde, konti­
nuitet och derivata. En polynomfunktions
förlopp undersöks mha. derivatan och po­
lynomfunktionens extremvärden bestäms.
Trigonometriska funktioner
Under kursen behandlas trigonometriska
funktioner och deras symmetriska och peri­
odiska egenskaper. Studeranden ska kunna
lösa trigonometriska ekvationer samt de­
rivera trigonometriska funktioner. Begrepp
som riktad vinkel och radianer presenteras.
Rot- och logaritmfunktioner
Kursen handlar om rotfunktioner och -ekva­
tioner, exponentialfunktioner och -ekvatio­
ner samt logaritmfunktioner och -ekvatio­
ner. Under kursens gång kommer alla dessa
funktioner att deriveras. Även räkneregler
för potenser behandlas under denna kurs.
54 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Integralkalkyl
Under kursen behandlas begrepp som pri­
mitiv funktion och integral. Under kursens
gång bekantas studerande med integra­
tionsregler och med hjälp av dessa kan
areor och volymer beräknas.
Sannolikhet och statistik
Kursen handlar om både klassisk och sta­
tistisk sannolikhet. Under kursens gång ser
man på både diskreta och kontinuerliga för­
delningar och beräknar karakteristikor och
väntevärden för dessa. Som ett specialfall
behandlas normalfördelning.
MAA11
Talteori och bevis
Under kursen behandlas geometriska-, di­
rekta-, kontrapositions-, motsägelse- och
induktionsbevis. Även begrepp som kong­
ruens, primtal, delbarhet och sanningsta­
bell presenteras.
Matematik
Lång lärokurs
MAA12
Algoritmer i matematiken
Kursen handlar till stor del om tekniska
hjälpmedel inom matematiken. Räknaren
används för att mha. olika metoder iterera
sig fram till ett närmevärde för ett nollstäl­
le. Även divisionsalgoritmen för polynom
presenteras.
MAA13
Fortsättningskurs i
differential- och integralkalkyl
Under kursen ser man lite noggrannare på
kontinuitet, deriverbarhet, gränsvärden
samt generaliserade integraler. Inversa
funktioner introduceras.
Tillämpade kurser
MAA20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar.
55
MATEMATIK,
KORT LÄROKURS
Obligatoriska kurser
MAG1
Tal och talföljder
Denna kurs är gemensam för både lång
och kort matematik. Vi behandlar grund­
läggande räknesätt, procenter, funktioner
och grafer, logaritmer, potenser och expo­
nentialekvationer. Kursen handlar även
om talföljder och summor, där rekursiva-,
aritmetiska- och geometriska talföljder och
summor behandlas.
MAB2
Uttryck och ekvationer
Under kursen formuleras problem med
hjälp av ekvationer. För att lösa ekvatio­
ner av andra graden används rotformeln
och problem med två ekvationer löses med
ekvationssystem. Även proportionalitet
behandlas.
MAB3
Geometri
Kursen handlar om geometriska figurer
som t.ex. cirkeln och cylindern. Dessa fi­
gurers och kroppars areor och volymer be­
räknas. Figurers likformighet diskuteras.
Rätvinkliga trianglar samt Pythagoras sats
är i fokus.
MAB4
Matematiska modeller
I kursen tillämpar man linjära och expo­
nentiella modeller. Både potens- och expo­
nentialekvationer repeteras och talföljder
behandlas som en matematisk modell.
MAB5
Statistik och sannolikhet
I kursen ser man på hur ett statistiskt ma­
terial ska behandlas och vilken information
man kan få ur materialet. Begrepp som
regression, korrelation och prognostisering
introduceras. I kursen beräknar man även
sannolikheter.
56 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Matematik
Kort lärokurs
MAB6
Ekonomisk matematik
Kursen innehåller bl.a. index-, konstnads-,
transaktions-, kredit- och skatteberäkning­
ar. Talföljder och summor används för att
bilda matematiska modeller i ekonomiska
sammanhang.
Fördjupade kurser
Tillämpad kurs
MAB7
MAB20
I kursen undersöks en polynomfunktions
förlopp och dess största och minsta värde i
ett slutet intervall, mha. derivering.
Kursen omfattar övning bland annat med
hjälp av uppgifter från tidigare års student­
skrivningar.
Matematisk analys
Studentprovsförberedande kurs
MAB8
Statistik och sannolikhet II
Kursen handlar om normal- och binomial­
fördelning samt upprepade försök.
57
Biologi
58 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Biologi
Allmänna mål
Gymnasiets biologi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt
tänkande. De skall förstå hur den levande
naturen är uppbyggd, fungerar och växelverkar på allt från molekyl- och cellnivå till
biosfären som helhet samt evolutionens
betydelse för organismernas utveckling.
Gymnasiets biologi ska synliggöra för de
studerande biologins tillämpningar, såsom
bio- och genteknologi och hur kunskaper i
biologi kan användas i vardagslivet, i fortsatta studier och i arbetslivet.
De studerande skall också inhämta
kunskap genom observationer och experiment. Inom undervisningen samarbetar
man också med andra läroämnen.
Bedömning
Alla obligatoriska och fördjupade kurser
bedöms med vitsord. Kursvitsordet baserar sig på muntliga och skriftliga prestationer under kursens gång, timaktivitet i
såväl individuellt arbete som i samarbete
med andra, delprestationer och slutprov.
De enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras alltid i början av
kursen. De tillämpade kurserna BI 20, BI
22 och BI 24 bedöms med prestationsanteckning och BI 21, BI 23 med vitsord.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
BI 1, BI 2
ÅR 2
BI 3, BI 4, BI 21, BI 23
ÅR 3
BI 5, BI 20
+
BI 22 och BI 24 kan avläggas
under år 2 eller 3
59
Obligatoriska kurser
Fördjupade kurser
BI1
BI3
Livet och evolutionen
Kursen behandlar biologin som vetenskap,
livets egenskaper, grundförutsättningar
och organisationsnivåer. Vi studerar cellen,
dess uppbyggnad och energihushållning,
DNA och genuttryck samt förökning. Evo­
lutionen, naturligt urval och anpassning
samt arternas uppkomst och undergång är
också viktiga teman.
BI2
Ekologi och miljö
Kursen behandlar ekologins grunder dvs.
växelverkan mellan levande och icke-le­
vande natur, ekosystemens struktur, äm­
nens kretslopp, energiflödet i ett ekosys­
tem och naturens mångfald.
Vi studerar olika miljöproblem, deras orsa­
ker och tänkbara lösningar samt en ekolo­
giskt hållbar utveckling.
Cellen och ärftligheten
Kursen behandlar cellbiologi, biokemi,
DNA:s och RNA:s struktur samt protein­
syntesen och epigenetisk reglering. Vi stu­
derar också cellernas förökning, mitosen
och dess betydelse, celldelning, cellernas
tillväxt och differentiering. Ärftlighetens
grunder, hur gener ärvs och hur egenskaper
överförs från en generation till en annan är
också en viktig del av kursen.
BI4
Människans biologi
Kursen behandlar matsmältningen och
blodcirkulationssystemet, andningsorga­
nen och stöd- och rörelseorganen. Nerv­
systemet och sinnena, hormonerna samt
kroppens anpassningsförmåga och för­
svarsmekanismer är viktiga delområden i
kursen. Fortplantningen och fosterutveck­
lingen ingår också.
BI5
Biologins tillämpningar
Kursen behandlar bioteknologins, mikrobi­
ologins samt genteknologins tillämpningar
och betydelse. Vi studerar också växt- och
djurförädling.
60 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Biologi
Tillämpade kurser
BI20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen skall ge en fördjupning av gymna­
siets biologikurs och övning inför realprovet
Teman är cellbiologi, genetik, ekologi, mil­
jöbiologi, evolution, människans biologi
samt gen- och bioteknik
BI21
Laborativ kurs
Kursen presenterar grundläggande labora­
tiva metoder som används inom biologin.
Man övar sig i att planera, utföra och rap­
portera om försök och fördjupar sina kun­
skaper från de teoretiska grundkurserna.
Bl.a. ingår lösningsframställning, mikro­
skopering, kvalitativ och kvantitativ ana­
lys, elektrofores, mikrobodling och digitala
mätinstrument.
BI22
Naturstudier
BI23
Hälsa hem
Kursen är en tvärvetenskaplig kurs som
hålls i samarbete med kemin och hälso­
kunskapen. Teman som behandlas är vår
näring, de centrala fysiologiska och bio­
kemiska processerna vid hälsa och sjuk­
dom samt läkemedel av idag och hur de
har sitt ursprung i urgamla traditioner som
läkemedels­växter.
BI24
Hjärnan
Kursen är en tvärvetenskaplig kurs som
hålls i samarbete med fysiken, psykologin
och hälsokunskapen. Den bygger långt
på studerandenas eget arbete och skall
ge insikter i ämnen som är viktiga för per­
sonlig utveckling och hälsa. Behandlar
forskningsmetoder, hjärnans byggnad och
struktur, hjärnans funktioner samt hjärnan
i vår vardag, t.ex. i samband med sömn och
sex.
Kursens mål är att de studerande skall be­
kanta sig närmare med naturen och olika
sätt att studera den och få ett ökat intresse
för naturstudium. Man ges möjligheten att
förbättra sin biotop- och artkännedom och
bekanta sig med grundläggande arbetsme­
toder. Vi studerar bl.a. skogs-, myr-, vat­
ten-, kulturekosystem.
61
Geografi
62 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Geografi
Allmänna mål
Målen för undervisningen i geografi är att
den studerande ska utveckla sin förmåga
till geografiskt tänkande och bilda sig en
uppfattning om världen och dess mångfald. Man skall förstå, tolka, tillämpa och
bedöma geografisk kunskap och använda
geomedia mångsidigt för att söka, analysera och presentera information. Man skall
även kunna kritiskt diskutera aktuella
händelser i världen och faktorer som inverkar på dessa. Studerande bekantar sig med
olika metoder för regionplanering och hur
man kan delta i och påverka utvecklingen
av sin närmiljö.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
GE1
ÅR 2
GE2, GE3
ÅR 3
GE4, GE20
Bedömning
Alla obligatoriska och fördjupade kurser
bedöms med vitsord. Kursvitsordet baserar sig på muntliga och skriftliga prestationer under kursens gång, timaktivitet i
såväl individuellt arbete som i samarbete
med andra, delprestationer och slutprov.
De enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras alltid i början av
kursen. Den tillämpade kursen GE 20 bedöms med prestationsanteckning.
Obligatoriska kurser
GE1
En värld i förändring
Kursen behandlar naturrisker, miljörisker
och risker inom mänskligheten. Stude­
randena skall förstå vilka slags risker som
förekommer i olika områden på jorden och
vilka faktorer som inverkar på dem. De skall
också veta vilka lösningar det finns för att
hantera risker eller lindra deras följder och
känna till möjligheterna att förutse och
gardera sig mot risker och följa principerna
för hållbar utveckling. Man skall även kun­
na analysera positiv utveckling i olika delar
av världen.
63
Fördjupade kurser
GE2
Den blå planeten
Kursen behandlar naturgeografiska fe­
nomen: atmosfärens, hydrosfärens och
litosfärens struktur och processer. Vi be­
handlar klimat och vegetationszoner, tolkar
naturlandskap med hjälp av kartor och bil­
der och tillämpar naturgeografisk kunskap i
samhället och i vardagslivet.
GE3
En gemensam värld
Kursen behandlar humangeografiska fråge­
ställningar samt inhämtande, analys, be­
dömning och presentation av humangeo­
grafisk information. De centrala begreppen
inom humangeografin presenteras likaså
geomedia och andra informationskällor och
forskningsmetoder.
Teman är befolkning och bosättning,
primärproduktion och miljö, industri och
energi, tjänster, rörelser och växelverkan
samt den mänskliga verksamhetens regio­
nala struktur. Vi tolkar även kulturlandskap
med hjälp av kartor, bilder och andra geo­
media ingår även.
64 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
GE4
Geomedia
Kursen behandlar följande teman:
Geomedia och geografiska forskningsfär­
digheter (grunderna i kartografi och an­
vändning av geodata samt användning av
andra geomedia i geografiska undersök­
ningar)
Styrning av utvecklingen och hållbar
utveckling (områdesplanering och princi­
perna för involverande planering samt skill­
nader i utvecklingsnivå på olika regionala
nivåer samt internationellt samarbete,
världsomfattande utvecklingstrender och
åtaganden som anknyter till hållbar ut­
veckling)
En geografisk undersökning (utarbetan­
de av en småskalig geografisk studie med
hjälp av geomedia på lokal, regional eller
global nivå med hjälp av geomedia själv­
ständigt eller i samarbete med andra)
Tillämpade kurser
GE20
Studentprovsförberedande kurs
Kursens syfte är att repetera och fördjupa
gymnasiekursen i geografi samt förbereda
de studerande inför realprovet i geografi.
Viktiga teman i kursen är naturgeografi, hu­
mangeografi, riskgeografi samt geomedia
Fysik
65
Allmänna mål
Bedömning
Undervisningen i fysik ska hjälpa studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig
världsbild och dessutom ge studerande en
mångsidig allmänbildning. Då man studerar fysik utgår man från observationer av
omgivningen. Genom att utföra experiment kan vi få förståelse om hur naturen
fungerar och vi kan ställa upp modeller
som mera kvantitativt förklarar olika naturfenomen. Undervisningen i fysik skall
inspirera studerande till studier i fysik och
ge dem de verktyg de behöver för att kunna
fortsätta sina studier.
Arbetsmetoderna består av föreläsningar, diskussioner, demonstrationer
och laborationer - där alldeles särskild vikt
fästs vid användning av digital mätteknik
och vid datorbaserad behandling och analys av mätdata. Vidare utför studerande
ibland självständigt arbete och gör olika
projektarbeten. De ges möjlighet att via
exkursioner bekanta sig med närliggande
industri, universitet, högskolor och forskningsinstitut.
Kurserna FY20, FY21, FY22 och FY23 bedöms med prestationsanteckning A (avlagd). De övriga kurserna bedöms med
vitsord. Kursvitsordet baserar sig på olika
slags prestationer (förmåga att kunna beskriva fysikaliska fenomen genom förklaringar, grafiska eller matematiska modeller), experimentellt laborationsarbete och
behandling av mätdata, timaktivitet i såväl
individuellt arbete som i samarbete med
andra, förhör och slutprov. De enskilda
kursernas mål och bedömningskriterier
presenteras alltid i början av kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
FY1, FY2, FY3
ÅR 2
FY4, FY5, FY21, FY22
ÅR 3
FY6, FY7, FY20, FY23
66 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Fysik
Obligatorisk kurs
FY1
Fysiken som naturvetenskap
I kursen behandlas de fundamentala väx­
elverkningarna, universums strukturer och
uppkomst och materiens uppbyggnad. Vi
beskriver också likformig rörelse och ac­
celeration och studerar kraft som orsak till
rörelseförändring. Kursen betonar också
fysikens experimentella natur.
Fördjupade kurser
FY2
Värme
I kursen behandlas begreppen energi och
värme, och fysikens betydelse för energi­
produktionslösningar och en hållbar ut­
veckling. Vi behandlar också uppvärmning
och nedkylning av ämnen, förändringar i
aggregationstillstånd, tillståndsföränd­
ringar hos gaser, energins bevarande i olika
värmefenomen och termodynamikens hu­
vudsatser.
FY3
Elektricitet
I kursen behandlas ström, spänning och
enkla likströmskretsar. Vi funderar på fysi­
kens och teknologins betydelse i det dag­
liga livet. Vi behandlar också elektrisk en­
ergi, priset på energi, elsäkerhet och olika
elektriska komponenter. I kursen bygger vi
olika kopplingar och undersöker strömkret­
sar.
FY4
Kraft och rörelse
I kursen behandlas likformig och likformigt
accelererad rörelse. Vi behandlar Newtons
lagar och beskriver kvantitativt rörelse
med hjälp av rörelseekvationen. Vi behand­
lar också mekanisk energi, konservations­
lagar, impulsprincipen och endimensionella
kollisioner samt kraftmoment och jämvikt
vid rotation i enkla fall.
FY5
Periodisk rörelse och vågor
I kursen behandlas likformig cirkelrörelse,
harmoniska krafter och harmonisk sväng­
ningsrörelse. Vi behandlar också vågrörel­
se, ljud och gravitation.
FY6
Elektromagnetism
I kursen behandlas magnetism, magnetisk
växelverkan och magnetfält. Vi studerar
laddningars rörelse i el- och magnetfält och
tillämpningar på detta. Vi behandlar också
generatorn, transformatorn och deras be­
tydelse för elproduktion och -överföring.
Kursen behandlar också ljus som elektro­
magnetisk strålning.
67
FY7
Materia och strålning
I kursen behandlas energins kvantise­
ring, våg-partikeldualiteten och materiens
struktur. Vi studerar atomkärnan, kärnre­
aktioner, radioaktivitet och bekantar oss
med strålsäkerhet.
Tillämpade kurser
FY20
FY22
I kursen repeteras och fördjupas delar av
gymnasiets fysik. I kursen ges en översikt
över fysikens olika delområden. Vi övar
svarsteknik och notationer i realprovet i
fysik.
I kursen behandlas allmän vetenskaps­
teori, fysikens idéhistoria och fysikerns
världsbild. Varför vet vi det vi vet? Vem är
personerna bakom alla de kända namnen
vi läser om i fysiken? Vad är relativitet? Vad
säger kvantmekaniken oss om svaren på de
eviga frågorna?
Studentprovsförberedande kurs
FY21
Astronomi och kosmologi
I kursen behandlas grunderna i astronomi
och kosmologi. I kursen ingår också astro­
nomiska observationer i skolans observa­
torium. I kursen får du möjlighet att fun­
dera kring de stora frågorna kring teman
som Hur började allt? Varför finns vi till?
Kommer universum alltid att finnas? Tar
tiden slut?
68 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Fysikens idéhistoria
FY23
Fördjupad modern fysik
I kursen behandlas den moderna fysiken
mera ingående. Speciell betoning ligger
på partikelfysik och standardmodellen. Vi
behandlar relativitetsteori, kvantmekanik,
acceleratorfysik. I kursen ingår studiebe­
sök (ex. partikelacceleratorer, köldlabora­
torium, kärnkraftverk, universitet).
Kemi
69
Allmänna mål
Gymnasiets kemi strävar efter att förse de
studerande med en förståelse av kemiska
fenomen så att den makroskopiska, mikroskopiska och symboliska nivån tillsammans bildar en logisk naturvetenskaplig
helhet.
Genom att utgå från observation och
undersökning av ämnen och fenomen i
studerandes livsmiljö utvecklas deras insikter i vilken betydelse kemi och kemiska
tillämpningar har i vardagen, för miljön,
för samhället och inom teknologi.
Med tanke på en hållbar framtid har kemin en stor betydelse i utvecklingen av nya
lösningar för att trygga människans och
miljöns välmående.
Bedömning
Alla obligatoriska och fördjupade kurser
bedöms med vitsord. Kursvitsordet bestäms utgående från muntliga, skriftliga
och laborativa prestationer under kursens
gång, liksom också av positiv aktivitet under lektionerna. Enskilda kursers mål och
bedömningskriterier presenteras ingående
i början av kursen. De tillämpade kurserna
KE 20 -22 bedöms med prestationsanteckningen A (avlagd), kurs KE23 med vitsord.
70 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
KE1, KE2
ÅR 2
KE3, KE4, KE5, KE23
ÅR 3
KE20
Kemi
Obligatorisk kurs
KE1
Kemi överallt
I kursen behandlas atomens uppbyggnad
och grundämnenas periodiska system.
Egenskaperna hos såväl grundämnen som
kemiska föreningar och olika blandningar
beskrivs utgående från ämnenas struktur,
kemiska bindningar och polaritet.
Fördjupade kurser
KE2
Människans kemi
och kemin i livsmiljön
Kursen omfattar olika organiska förenings­
klasser samt de modeller som används
för att beskriva strukturen hos organiska
ämnen. Egenskaperna hos organiska för­
eningar, såsom bl.a. förutsättningarna för
isomeri, relateras till dessa strukturer. Vi­
dare behandlas begreppet substansmängd
samt olika haltmått.
KE3
Reaktioner och energi
I kursen ingår symbolisk presentation och
balansering av kemiska reaktioner samt
tillämpningar av olika reaktioner. Vidare
behandlas bindningsenergier, energiför­
ändringar samt materiens och energins
oförstörbarhet i samband med kemiska
reaktioner, liksom också gasers egenskaper
och idealgaslagen.
KE4
Material och teknologi
I kursen beskrivs egenskaper, användning
och livscykel hos metaller och polymerer.
Begreppet oxidationstal presenteras som
centralt verktyg för behandling av redoxre­
aktioner, som i sin tur utgör en förklaring till
metallernas elektrokemiska spänningsse­
rie, begreppet normalpotential och elkemi.
Stökiometriska tillämpningar i anslutning
till redoxreaktioner ingår också i kursen.
KE5
Reaktioner och jämvikt
I kursen behandlas reaktionshastigheten
för en kemisk reaktion samt faktorer som
inverkar på den. Också reversibla reaktio­
ner som leder till jämviktstillstånd ingår
i kursen. Exempel på sådana jämviktstill­
stånd är syra-basjämvikter, starka och sva­
ga protolyter samt buffertlösningar.
71
Tillämpade kurser
KE20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen går ut på att fördjupa och repetera
innehållet i gymnasiets kemikurser samt
att ge övning inför realprovet. Den omfat­
tar självständiga uppgifter som simulerar
studentprovet.
KE21
Laborationskurs i kemi
Kursen är ett samarbete mellan huvud­
stadsregionens svenskspråkiga gymnasier.
Den förverkligas vid universitet eller an­
dra utomstående instanser som erbjuder
möjlighet att utföra laborationer med mer
avancerad utrustning och handledning än
gymnasiet kan erbjuda . Också studiebe­
sök och andra evenemang kan ingå. Kursen
omfattar laborationsrapporter och andra
sätt att presentera resultat av utförda ex­
periment.
KE22
Forskarskola
Kursen är ett samarbete mellan stadens
samtliga svenskspråkiga gymnasier. Den
ordnas av ett universitet eller annan utom­
stående instans och erbjuder deltagarna
möjlighet att medverka i ett autentiskt
forskningsprojekt. Resultaten presenteras i
form av en rapport till handledaren.
72 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
KE23
Hälsa hem
Kursen är tvärvetenskaplig och förverkligas
i samarbete med biologi och hälsokunskap.
Teman som behandlas är vår näring, de
centrala fysiologiska och biokemiska pro­
cesserna vid hälsa och sjukdom samt läke­
medel av idag och hur de har sitt ursprung i
urgamla traditioner som läkemedelsväxter.
Filosofi
73
Allmänna mål
Bedömning
Att känna till filosofiska frågeställningar
ingår som en väsentlig del i allmänbildningen. Inom filosofin formulerar och
klargör man problem med hjälp av begrepp
och genom diskussion. Studier i filosofiskt
tänkande utvecklar förmågan att rationellt
reflektera över motiveringarna till olika
uppfattningar. Utmärkande för filosofin
är att den ifrågasätter och söker motiv, vilket hjälper de studerande att få grepp om
och strukturera dagens ständigt växande
informationsflöde. På så sätt främjar studierna i filosofi de studerandes förmåga att
tänka och lära sig.
Arbetsmetoder som kan användas är till
exempel sokratisk dialog och diskussion
i klass, fördjupande muntliga och skriftliga par- och grupparbeten, självständiga
muntliga och skriftliga uppgifter, essäskrivande och dramaövningar med fokusering
på fallbaserad och upplevelsebaserad inledning.
Bedömningen i filosofiämnet ska fokusera
på förmågan att kritiskt analysera och problematisera information och framföra ett
motiverat omdöme i olika frågor. Bedömningen ska dessutom stödja och utveckla
den studerandes förmåga att kritiskt
granska sitt eget tänkande. De obligatoriska och nationella fördjupade kurserna
bedöms med vitsord medan de tillämpade
kurserna i regel bedöms med prestationsanteckning A (avlagd). De enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras alltid i början av kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 2
FI1
ÅR 3
FI2, FI3, FI4, FI20, FI21
74 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Obligatoriska kurser
FI1
Introduktion i
filosofiskt tänkande
Kursens mål är att den studerande ska
bilda sig en uppfattning om filosofins natur
och metoder genom att sätta sig in i filo­
sofiska problem och tänkbara lösningar på
dem, lära sig att bedöma sanningshalten i
påståenden och att framföra och förutsät­
ta motiveringar till åsikter och påståenden
och bedöma deras giltighet.
Filosofi
FI2
Etik
Kursens mål är att den studerande ska lära
känna den filosofiska etikens centrala be­
grepp, kunna analysera och bedöma hand­
lingar ur etisk synvinkel samt klargöra sina
egna moraliska beslut och värderingar ut­
gående från den filosofiska etiken.
Fördjupade kurser
FI3
Samhällsfilosofi
Kursens mål är att den studerande ska bli
förtrogen med centrala begrepp och in­
riktningar inom samhällsfilosofin samt de
grundläggande samhällsfilosofiska upp­
fattningarna om individens relation till
gruppen, samhället och staten och kunna
tillämpa sina kunskaper på aktuella sam­
hällsfrågor.
FI4
Kunskap, vetenskap och verklighet
Kursens mål är att den studerande ska ge­
stalta filosofiska uppfattningar baserade
på olika vetenskaper och vardagslivet om
hur verkligheten är uppbyggd samt kunna
analysera och bedöma filosofiska teorier
om verkligheten, sanning, kunskap och ve­
tenskap.
Tillämpade kurser
FI20
Studentförberedande kurs
Kursens mål är att de studerande ska repe­
tera och fördjupa sina kunskaper i viktiga
begrepp och riktningar inom filosofiämnet,
träna sig i att skriva studentexamensprov­
suppgifter och få individuell handledning.
Kursen förverkligas i samarbete med kur­
sen LK20.
FI21
Vandringar i vår värld
Kursens mål är att studerande ska få ökade
kunskaper om och fördjupade insikter i den
västerländska vetenskapens och konstens
rötter med fokusering på filosofi, litteratur
och andra närliggande ämnen samt utveck­
la förmågan att kommunicera muntligt och
skriftligt och att samarbeta i olika miljöer
med studerande, lärare, forskare och skri­
benter i olika läroämnen och skolsamfund.
Kursen kan också avläggas som TS1 och
MO27.
75
76 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Psykologi
77
Allmänna mål
Psykologin ska ge den studerande förutsättningar att utifrån den vetenskapliga
kunskapen iaktta och förstå människans
aktivitet. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp kan den
studerande bli medveten om och ha förmåga att bearbeta psykiska fenomen. Kunskaper och färdigheter i psykologi stödjer
självkännedomen, den personliga utvecklingen, förståelsen för andra människor
och det psykiska välbefinnandet. Psykologins dels empiriska, dels reflekterande
grepp ger den studerande möjlighet att
utveckla sitt kritiska tänkande.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för den studerande att förstå psykologisk kunskap och själv kunna tillämpa
den. Den studerande ska få hjälp med att
inse den psykologiska kunskapens koppling till sociala, kulturella och aktuella frågor samt med att förstå hur psykiska, biologiska och sociala faktorer samverkar och
är beroende av varandra.
Bedömning
Vid bedömningen beaktas den studerandes teoretiska kunskaper och förmågan att
tillämpa psykologisk kunskap i vardagssammanhang.
PS1–PS5 bedöms med vitsord. PS20,
PS21 bedöms med prestationsanteckning
A (avlagd). Kursvitsordet baserar sig på
timaktivitet, muntliga och skriftliga presentationer, arbeten och slutprov. De enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras i början av kursen.
78 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
PS1, PS2
ÅR 2
PS3, PS4
ÅR 3
PS5, PS20, PS21
+
PS22 kan väljas när som helst
under gymnasietiden.
Psykologi
Obligatorisk kurs
PS1
Psykisk aktivitet och lärande
Vi lär oss förstå hur människans biologiska,
psykiska, sociala och kulturella faktorer in­
verkar på vårt eget och andra människors
beteende. Viktiga ämnesområden är käns­
lor, motivation och kognitiva processer. Vi
granskar också hur man forskar i psykologi
och vi bekantar oss med olika forsknings­
resultat. Vi lär oss grunderna i inlärnings­
psykologi.
Fördjupade kurser
PS2
Människans utveckling
Vi lär oss förstå hur vi själva och andra
människor utvecklas under levnadsloppet,
vi fördjupar oss i olika delområden såsom
psykisk, fysisk och social utveckling. Tyngd­
punkten i kursen är på barndomen och
ungdomsåren och vi granskar bland annat
betydelsen av sociala relationer, nervsyste­
mets mognad och identitetens utveckling.
PS3
Människan som
informationsbehandlare
Vi lär oss förstå hur människan tar emot
information, bland annat med hjälp av upp­
märksamhet, lagrar den med olika former
av minnesfunktioner och använder den till
exempel i beslutsfattande, i problemlös­
ning och som experter i olika ämnen och
sammanhang. I kursen gör vi en undersök­
ning av ett valbart tema som hör ihop med
människans bearbetning av kunskap.
PS4
Känslor, psykiskt välbefinnande
och mental hälsa
I kursen lär vi oss om känslor, mental hälsa,
psykiska störningar och olika utmaningar
såsom stress. Vi granskar hur känslor upp­
kommer och vilken betydelse de har för vår
kommunikation med andra människor.
Vidare granskar vi hur människan kan
upprätthålla sin psykiska balans och vad
det innebär att ha mentala problem och
störningar. Vi behandlar också teman som
stress, kriser och sömn.
PS5
Människan som individ
och social varelse
Kursen behandlar människans personlig­
het. Vi lär oss känna igen och förklara vik­
tiga skillnader mellan individer med hjälp
av bland annat temperament, personlig­
hetsdrag, intelligens och begåvning. Vidare
granskar vi hur olika biologiska och sociala
faktorer inverkar på människans personlig­
het och hur personligheten kan mätas.
79
Tillämpade kurser
PS20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen repeterar innehållet i gymnasiets
läroplan i psykologi och förbereder skriben­
terna på uppgifterna i studentexamenspro­
vet i psykologi.
PS21
Den sociala människan
Kursen utgår från socialpsykologisk kun­
skap och innefattar teman som gruppro­
cesser, massbeteende och påverkan. I
kursen granskas också mänskliga relation
och fenomen i samband med dem, till ex­
empel attraktion och aggressivitet. Vidare
granskas hur individen konstruerar sin so­
ciala verklighet och hur relationerna mellan
grupper i en mångkulturell värld fungerar.
PS22
Hjärnan
Kursens syfte är att tvärvetenskapligt och
fenomenbaserat studera hjärnan och dess
verksamhet. Kursen skall visa på nyttan av
ett brett kunnande från olika vetenskaps­
områden och sker som samarbete mellan
biologi, fysik, psykologi och hälsokunskap
och genomförs huvudsakligen nätbaserat.
Kursen kan också väljas som TS1, BI24,
HÄ24 (temastudier).
80 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Historia
81
Allmänna mål
Undervisningen i historia ska stärka de
studerandes allmänbildning, ge förutsättningar att förstå dagens värld, förändringsprocesser samt drivkrafterna bakom
dessa. Historia är ett kulturorienterande
ämne som ska fördjupa de studerandes individuella, nationella, europeiska och globala identitet. Undervisningen i historia
ska utveckla förmåga att söka information,
skilja på väsentliga och oväsentliga fakta
och hantera stora kunskapsmängder.
Bedömning
Kurserna HI1–HI6 bedöms med vitsord.
Kurserna HI20, 21 och 22 bedöms med
prestationsanteckning A (avlagd). Kursvitsordet baserar sig på muntliga och
skriftliga prestationer under kursens gång,
timaktivitet i såväl individuellt arbete som
i samarbete med andra, delprestationer
och eventuellt slutprov. De enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras alltid i början av kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
HI1, HI4, HI6
ÅR 2
HI2, HI3, HI5, HI22
ÅR 3
HI20, HI21
82 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Historia
Obligatoriska kurser
HI1
Människan i en
föränderlig omvärld
Under kursen granskas växelverkan mel­
lan individen, samhället och naturen i den
europeiska och globala kulturmiljön. Under
kursen bekantar sig den studerande med
centrala förändringar i de socioekonomiska
strukturerna samt social- och miljöhisto­
rien från jordbrukets början till nutid. Den
studerande övar sig att använda olika typer
av historiska källor. Tyngdpunkten i under­
visningen ska ligga på att förklara nutiden
och granska historiska fenomen i ett lång­
tidsperspektiv.
HI2
Internationella relationer
Kursen behandlar centrala fenomen och
förändrade maktförhållanden inom den in­
ternationella politiken från och med början
av 1900-talet fram till i dag. Den interna­
tionella politiken analyseras utifrån olika
ekonomiska och ideologiska modeller. Cen­
trala teman är konflikten mellan konkur­
rens och samarbete, strävan efter balans
och säkerhet samt konkurrensen mellan
olika politiska system. Under kursen fördju­
par den studerande sin förmåga att söka,
analysera och producera information och
att tolka och bedöma olika typer av källor
som berör internationella relationer.
HI3
Det självständiga Finlands
historia
Kursens syfte är att analysera viktiga för­
ändringsprocesser och utvecklingslinjer i
Finlands historia från slutet av den auto­
noma tiden till nutid. Centrala föremål för
granskning är utvecklingen av Finlands po­
litiska och internationella ställning, kriser i
anslutning till förändringarna, övergången
från ståndssamhälle till medborgarsam­
hälle samt politiska, ekonomiska och kultu­
rella brytningar. Under kursen undersöker
den studerande olika källor, nya tolkningar
och bruk av historia med avseende på Fin­
lands historia.
Fördjupade kurser
HI4
En europeisk världsbild växer fram
Under kursen granskas utvecklingen av
samhälleligt tänkande, ideologier och
mänskliga rättigheter samt mytiska, reli­
giösa och vetenskapliga världsförklaringar
från antiken till i dag. Under kursen fördju­
par sig den studerande i kulturarvet, kon­
sten och vetenskapen som uttryck för sin
tid i Europa. Föremål för granskning är den
europeiska människan, förhållandet mellan
individ och samhälle, kön och vardagsliv.
83
HI5
Sveriges östra rikshalva
blir Finland
Kursen behandlar Finlands utveckling som
en del av Östersjöområdets historia ända
fram till autonomins tid. Under kursen un­
dersöker den studerande utöver samhälle,
ekonomi och miljö även växelverkan mellan
grupper och individer, vardagshistoria och
människors levnadssätt samt näringsgre­
nar under olika historiska tidsperioder. Man
fördjupar sig i synnerhet i näromgivningens
historiska källor och i olika forskningsme­
toder.
HI6
Globala kulturmöten
Under kursen fördjupar sig den studerande
i begreppet kultur och hur tänkandet i fråga
om kulturella skillnader förändrats samt
undersöker hur inställningen till olika kul­
turer har varierat i takt med att tänkandet
och samhällsstrukturen förändrats. Kultur
ska ses som ett övergripande begrepp. Un­
der kursen granskas möten och växelver­
kan mellan europeiska och utomeuropeiska
kulturer under olika historiska tidsperioder
84 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Tillämpade kurser
HI20
Studentprovsförberedande kurs
Kursens mål är att förbereda de studerande
inför realprovet i historia.
HI21
Vår värld idag
Vår värld idag Kursen är identisk med SL 21,
man kan inte välja båda. Under kursen
behandlas aktuella frågor i dagens värld,
där bakgrund och nuläge diskuteras och
analyseras. Temaområden för kursen väljs
i samråd med kursdeltagarna, som sedan
gruppvis undersöker och presenterar ett
valt tema. Deltagande i kursen förutsätter
en aktiv bevakning av dagshändelser via
massmedia.
HI22
Projekt och fördjupningskurs
I samråd med skolans studerande och öv­
riga lärare erbjuds en eller flera projekt- och
fördjupningskurser. Tematiskt kan dessa
kurser t.ex. behandla Förintelsen, Konflikt
och integration i Europa, Europeisk idé och
kulturhistoria.
Samhällslära
85
Allmänna mål
Undervisningen i samhällslära ska fördjupa de studerandes kunskaper om det omgivande samhället och ge dem förutsättningar att utvecklas till aktiva och engagerade
medborgare med intresse för samhällsfrågor. I kurserna granskas för samhället
centrala företeelser så som makt, ekonomi
och medborgarsamhället ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran ska ge de studerande förutsättningar
att kunna söka information på olika sätt,
kritiskt tolka information och statistiskt
material samt diskutera och argumentera.
Bedömning
Kurserna SL1–SL4 bedöms med vitsord.
Kurserna SL 20, 21 och 22 bedöms med
prestationsanteckning A (avlagd). Kursvitsordet baserar sig på muntliga och
skriftliga prestationer under kursens gång,
timaktivitet i såväl individuellt arbete som
i samarbete med andra, delprestationer
och eventuellt slutprov. De enskilda kursernas mål och bedömningskriterier presenteras alltid i början av kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
SL2
ÅR 2
SL1, SL3, SL4, SL22
ÅR 3
SL20, SL21
+
SL23 kan väljas när som helst
under gymnasietiden.
86 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Samhällslära
Obligatoriska kurser
SL1
Det finländska samhället
Kursen behandlar olika politiska system
och samhällssystem och hur man kan på­
verka inom dem. Tyngdpunkten i kursen
ska ligga på att analysera det finländska
samhället med hjälp av statsvetenskapliga,
socialpolitiska och sociologiska begrepp
och teorier. Centrala perspektiv är demo­
krati, samhällets grundstrukturer och hur
de uppstår och utvecklas, samt makt och
påverkan med betoning på ett aktivt och
engagerat medborgarskap.
SL2
Ekonomikunskap
Kursen grundar sig på ekonomiska veten­
skaper och vägleder den studerande att
förstå ekonomiska verksamhetsprinci­
per och den aktuella ekonomisk-politiska
debatten. Mikro- och makroekonomiska
frågor behandlas ur medborgarnas, företa­
gens och staternas perspektiv. Under kur­
sen undersöker den studerande samband
mellan ekonomi och politik samt vilken
betydelse arbete och företagande har för
finansieringen av välfärdsstaten. Den stu­
derande analyserar även sambandet mel­
lan ekonomi och miljö ur ett hållbarhets­
perspektiv.
SL3
Finland, Europa och
en värld i förändring
Kursen fördjupar den studerandes kunskap
om Europas ekonomiska och politiska in­
tegration och den enskilda medborgarens
ställning i ett integrerat Europa och i en
global värld. Under kursen lär sig den stu­
derande att följa med aktuella händelser i
världen. Kursen sporrar den studerande att
delta i debatter om olika händelser inom
internationell politik. I kursen betonas un­
dersökande arbetssätt där man använder
medier och andra mångsidiga informa­
tionskällor.
Fördjupad kurs
SL4
Medborgarens lagkunskap
Under kursen fördjupar den studerande sig i
grunderna för Finlands rättssystem och hur
man kan utöva sina juridiska rättigheter.
Hen bekantar sig med juridiska avtal och
informationskällor och fördjupar sig i hur
man behandlar allmänt förekommande ju­
ridiska frågor.
87
Tillämpade kurser
SL20
Studentprovsförberedande kurs
Repetitionskurs i statskunskap, national­
ekonomi och juridik. Kursen förbereder för
realprovet i samhällslära.
SL21
Vår värld idag
Kursen är identisk med HI21, man kan inte
välja båda. Under kursen behandlas ak­
tuella frågor i dagens värld, där bakgrund
och nuläge diskuteras och analyseras. Te­
maområden för kursen väljs i samråd med
kursdeltagarna, som sedan gruppvis under­
söker och presenterar ett valt tema. Delta­
gande i kursen förutsätter en aktiv bevak­
ning av dagshändelser via massmedia.
SL22
Projekt och fördjupningskurs
I samråd med skolans studerande och öv­
riga lärare erbjuds en eller flera projekt- och
fördjupningskurser. Dessa kurser kan t.ex.
behandla den europeiska integrationen i
ett längre perspektiv, det arabiska Europa,
konflikter och konfliktlösning Kursen läg­
ger särskild vikt vid att studerandena lär
sig samarbeta kring ett givet tema. Detta
samarbete kan ske till exempel genom ge­
nomförande och dokumentering av en te­
matisk seminariehelhet, en tematisk skrift,
en webbsida, en videoproduktion eller ett
resande seminarium.
SL23
Samhällsdebatt
Kursen i samhällsdebatt är en kurs vars syf­
te är att stimulera de studerandes engage­
mang och aktiva intresse för aktuella sam­
hällsfrågor, till exempel EYP. För att kursen
ska anordnas bör en grupp studerande ta
initiativ till detta. Kursens noggrannare
innehåll utvecklas av kursdeltagarna i sam­
arbete med handledande lärare. En plan
över kursens upplägg presenteras vid kurs­
inledningen för en handledande lärare.
88 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Evangeliskluthersk tro
89
Allmänna mål
Bedömning
Uppdraget för undervisningen i religion är
att stödja den studerande att utveckla sin
allmänbildning i religion och livsåskådning. Religionerna studeras som en del av
kulturen, kulturarvet och samhället och
som en del av det individuella och kollektiva livet.
Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och livsåskådningar och
hjälpa den studerande att förstå debatten
kring dem. Den studerande ska handledas
att undersöka religioner och livsåskådningar analytiskt ur olika perspektiv. Religionsundervisningen ska ge den studerande förutsättningar att ta del av dialogen
mellan religioner och livsåskådningar och
stöda hens utveckling till en ansvarsfull
medlem i det demokratiska samhället.
Teologisk och religionsvetenskaplig
forskning såväl som kultur-, samhälls- och
konstforskning ska utnyttjas i undervisningen. Också de olika religionernas egna
källor och aktuellt material ur olika medier
ska användas. Varierande studiemiljöer
samt de möjligheter som digitala verktyg
ger ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen.
Bedömningen ska handleda och uppmuntra den studerande att långsiktigt planera,
utvärdera och utveckla sin egen lärprocess.
Bedömningen i religion ska fokusera på
den studerandes kunskaper i religion samt
förmåga att tillämpa och utvärdera dem
och förmåga att samtala om religion och
livsåskådning.
De obligatoriska och fördjupade kurserna
bedöms med vitsord. Den tillämpade kursen bedöms med prestationsanteckning.
90 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
RE1, RE4
ÅR 2
RE2, RE3, RE6
ÅR 3
RE5, RE20
Ev. luth. tro
Obligatoriska kurser
Fördjupade kurser
RE1
RE3
Religion som fenomen
– i kristendomens, judendomens
och islams fotspår
I kursen behandlas religionen som feno­
men, hur man forskar i religion och hur
den religiösa situationen i världen är idag.
Tyngdpunkten i kursen är på Mellanösterns
monoteistiska religioner, deras uppkomst
och heliga skrifter. Det granskas specifikt
judendomens och islams mångfald, lära,
etik, levnadssätt och förhållande till sam­
hället på olika håll i världen.
RE2
Kristendomen som
världsomfattande religion
I kursen granskas kristendomens ställning
i olika delar av världen, bl.a. den katolska,
ortodoxa och protestantiska och i synner­
het den lutherska kyrkan. Vi behandlar ock­
så karismatisk kristendom och kontextuell
teologi, religionens ställning i olika delar av
världen, ekumenik och dialog mellan olika
trosföreställningar. Vidare behandlas olika
aktuella frågor som berör kristendomen.
Religioner och religiösa rörelser
i världen
I kursen granskas religioner som uppkom­
mit i olika asiatiska kulturer. Vi bekantar
oss med mångfalden i hinduismen och dess
inflytande på Indiens kultur, samhälle och
politik. Vidare bekantar vi oss med den
buddhistiska livsstilen, de kinesiska religio­
nerna, konfucianism och taoism. Dessutom
behandlas shintoismen som etnisk religion
i Japan. De här religionernas inflytande i
västländerna granskas också. Vidare gran­
skas olika naturreligioner.
RE4
Religion i det finska samhället
Vi behandlar den religiösa situationen i Fin­
land, olika former av religiösa samfund och
sekularisering. Vidare granskar vi hur reli­
gionerna format det finska samhället under
olika tider, religionsdialogen i dagens Fin­
land samt religionens roll i samband med
lagstiftning, religionsfrihet och religionens
betydelse inom den offentliga sektorn, i po­
litiken, arbetslivet och ekonomin.
91
RE5
Religion inom vetenskapen,
konsten och populärkulturen
Vi bekantar oss med religionsvetenskap­
liga och teologiska forskningsmetoder och
forskningsresultat. Vidare granskar vi sam­
verkan mellan religion och olika former av
konst, t.ex. arkitektur och populärkultur.
RE6
Religioner och medier
Vi granskar religiösa medier och använd­
ningen av medier i religiösa sammanhang
och hur man använder religiöst språk och
religiösa bilder i olika medier. Vidare be­
kantar vi oss med religioners mediesynlig­
het och mediernas inverkan på religions­
relaterade fenomen, såsom attityder och
föreställningar kring religioner, konflikter,
fredsbyggande och religionskritik.
Tillämpade kurser
RE20
Studentprovsförberedande kurs
Vi repeterar det viktigaste innehållet i kur­
serna i religion, bekantar oss med student­
examensprovet i religion och övar oss på
hur man ska svara på frågorna och uppgif­
terna i provet.
92 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Livs­åskådnings­
kunskap
93
Allmänna mål
Livsåskådningskunskap är ett tvärvetenskapligt läroämne som bygger på humanistiska vetenskaper, kultur- och samhällsvetenskaper samt filosofi. Undervisningen i
livsåskådningskunskap ska genom reflektion och samtal öka de studerandes kulturella allmänbildning och kunskap om olika
livsåskådningar, deras omdömesförmåga
och sensibilitet i olika situationer, deras respekt för andra människor och jämställdhet samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig.
Arbetsmetoder som kan användas är till
exempel sokratisk dialog och diskussion
i klass, fördjupande muntliga och skriftliga par- och grupparbeten, självständiga
muntliga och skriftliga uppgifter, essäskrivande och dramaövningar med fokusering
på fallbaserad och upplevelsebaserad inledning.
Bedömning
I livsåskådningskunskap ska man bedöma
såväl den studerandes förmåga att skickligt och mångsidigt kunna analysera och
uttrycka livsåskådningsfrågor. De är ofta
personliga, men reflektionen kring dem
bygger på intellektuella dygder, såsom kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet
och systematik. De obligatoriska och nationella fördjupade kurserna bedöms med
vitsord medan de tillämpade kurserna i
regel bedöms med prestationsanteckning
A (avlagd). De enskilda kursernas mål och
bedömningskriterier presenteras alltid i
början av kursen.
94 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
LK1
ÅR 2
LK2, LK3, LK4
ÅR 3
LK5, LK6, LK20
Livsåskådning
Obligatoriska kurser
Fördjupade kurser
LK1
LK3
Världsåskådning och
kritiskt tänkande
Kursens mål är att den studerande ska
förstå och kunna tillämpa begrepp som
beskriver världsåskådningar, uppfatta
samband mellan dem och kunna beskriva
olika världsåskådningars särdrag och ut­
gångspunkter samt kunna dra nytta av sina
kunskaper i olika läroämnen för att forma
sin livsåskådning och skilja mellan en ve­
tenskaplig, icke vetenskaplig och oveten­
skaplig världsbild.
LK2
Människan, identiteten
och ett gott liv
Kursens mål är att den studerande ska kän­
na till olika människosyner och kunna be­
skriva och bedöma hur olika människosyner
och -ideal leder till olika och ibland motstri­
diga svar på viktiga livsfrågor samt kunna
reflektera över faktorer som bidragit till den
egna identiteten samt tillämpa alternativa
människosyner och livsåskådningar i vik­
tiga frågor som berör det egna livet.
Individen och samhället
Kursens mål är att den studerande ska inse
betydelsen av social gemenskap för mänsk­
ligheten och för den egna identiteten och
kunna uppfatta sin egen position som in­
divid i olika grupper, som medborgare i en
stat och som aktör i ett ekonomiskt system
samt bedöma individens ansvar och möjlig­
heter att påverka inom olika områden och
utveckla sin förmåga att delta i samhället
på ett konstruktivt sätt.
LK4
Kulturens inverkan på människans
livsåskådning
Kursens mål är att den studerande ska för­
stå kulturens betydelse för mänskligheten
och den egna livsåskådningen och få verk­
tyg för att utveckla sin kulturella identitet
på ett positivt sätt samt kunna använda
begrepp inom kulturforskning och bilda sig
en egen välgrundad åsikt i frågor som gäller
kulturer.
95
LK5
Livsåskådningarnas värld
Kursens mål är att den studerande ska ut­
veckla sin förmåga att läsa, tolka och förstå
olika religiösa och icke religiösa världs­
åskådningar samt jämföra deras utgångs­
punkter och livsstil med sin egen livsåskåd­
ning samt förstå att världsåskådningar,
religion och religiositet är historiskt upp­
komna, mångfasetterade och föränderliga
fenomen med stor kulturell och samhällelig
betydelse.
LK6
Teknologi, världsåskådningar
och mänsklighetens framtid
Kursens mål är att den studerande ska kän­
na till historiskt, kulturellt och ideologiskt
viktiga vändpunkter i mänsklighetens sätt
att leva och hur de påverkat och påverkar
nutida världsåskådningar samt kunna be­
döma vilken roll den teknologiska utveck­
lingen spelar för en hållbar framtid samt
kunna ta del av diskussioner om mänsklig­
hetens och jordens framtid.
96 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Tillämpade kurser
LK20
Studentprovsförberedande kurs
Kursens mål är att de studerande ska
repetera och fördjupa sina kunskaper i
viktiga begrepp och riktningar inom livså­
skådningsämnet, träna sig att skriva stu­
dentexamensprovsuppgifter och få indi­
viduell handledning. Kursen förverkligas i
samarbete med kursen FI20.
Hälsokunskap
97
Allmänna mål
Gymnasiets hälsokunskap skall hjälpa de
studerande att utveckla ett hälsomedvetet
och hälsofrämjande tänkande.
Vid sidan av teoretiska kunskaper och
praktiska färdigheter uppmuntras även
förmågan att söka information om hälsa
och att kritiskt bedöma, tolka och tillämpa
informationen. De studerande ska lära sig
att reflektera kring olika hälsokulturer och
historiska perspektiv i en internationell
värld.
De studerande lär sig förstå de fysiologiska grunderna till fysiska, psykiska och
sociala reaktioner på miljö och arv. Hälsa
och sjukdom behandlas ur individens, familjens, gruppens, samhällets och ur globalt perspektiv.
Hälsokunskap är ett läroämne som vilar
på tvärvetenskaplig grund och inom undervisningen samarbetar man också med
andra läroämnen.
Bedömning
Alla obligatoriska och fördjupade kurser
bedöms med vitsord. Kursvitsordet baserar
sig på muntliga och skriftliga prestationer
under kursens gång, timaktivitet i såväl
individuellt arbete som i samarbete med
andra, delprestationer och slutprov. De
enskilda kursernas mål och bedömnings­
kriterier presenteras alltid i början av kursen. De tillämpade kurserna HÄ20, HÄ22
och HÄ24 bedöms med prestationsanteckning medan HÄ21 och HÄ23 bedöms med
vitsord.
98 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
HÄ1
ÅR 2
HÄ2, HÄ3, HÄ23
ÅR 3
HÄ20, HÄ21, HÄ22
+
HÄ24 kan väljas när som helst
under gymnasietiden
Hälsokunskap
Obligatorisk kurs
HÄ1
Hälsans byggstenar
Kursen behandlar den fysiska, psykiska och
sociala funktions-, studie- och arbetsför­
mågan. Hälsofrämjande föda, motion, vikt­
kontroll, sömn och vila, självvård och första
hjälpen diskuteras. Olika former av bero­
ende såsom rusmedelsberoende, spel- och
nätberoende liksom grunderna i medicinsk
kunskap, folksjukdomar och smittsamma
sjukdomar tas också upp. Även fysiologis­
ka, psykologiska och kulturella hälsofeno­
men och teorier samt aktuella hälsofrågor
behandlas.
Fördjupade kurser
HÄ2
Människan, miljön och hälsan
Kursen behandlar hälsa och hälsovärde­
ringar ur den unga individens eget perspek­
tiv. Vi tolkar och bedömer kritiskt olika fe­
nomen i anslutning till relationer, sexualitet
och reproduktiv hälsa. Vi behandlar arbets­
hälsa och ergonomi, trygghet, kriser och
krishantering samt den mentala hälsan. Vi
granskar också betydelsen av medie- och
kulturmiljöer samt hälsokommunikation.
HÄ3
Hälsa och forskning
Kursen behandlar hälsa i historiskt per­
spektiv och de viktigaste framtida utma­
ningarna vad gäller främjande av hälsa
och förebyggande av sjukdomar. Vi lär oss
inhämta och bedöma hälsorelaterad ve­
tenskaplig kunskap och utför en småskalig
empirisk forskning. Vi bekantar oss med
den tekniska och medicinska utvecklingen.
Vi berör centrala etiska och rättsliga frågor
i anslutning till hälsa och sjukdom och pa­
tientens rättigheter ur närsamhällets syn­
vinkel och i globalt perspektiv.
Tillämpade kurser
HÄ20
Studentprovsförberedande kurs
Kursen är en förberedelse för student­
skrivningarna. Under kursen repeterar vi
innehållet i tidigare kurser. Vi granskar
uppgifter ur realprovet i hälsokunskap och
i kursen ingår essäskrivningsövningar och
preliminär studentskrivning.
99
HÄ21
Stresshantering och mental hälsa
Kursens syfte är att ge de studerande öka­
de färdigheter i stresshantering. Kursen
bygger på ett hälsofrämjande perspektiv
och de studerande lär sig att fokusera på
sina hälsoresurser. Under kursen går vi ige­
nom olika metoder som påverkar individen
positivt, t.ex. tidshantering, avslappning,
meditation, mentalisering, massage, mo­
tion och joga.
HÄ22
Hälsoaktualiteter
I kursen analyseras aktuellt hälsomate­
rial. Vi fördjupar oss i hälsorelaterade sam­
hällsfenomen och granskar utvecklingen
inom den medicinska vetenskapen. Medias
förhållningssätt till hälsofrågor och hälso­
trender granskas kritiskt. Under kursen gör
de studerande ett portfoliearbete.
HÄ23
Hälsa hem
Kursen är en tvärvetenskaplig kurs som
hålls i samarbete med kemin och biologin.
Teman som behandlas är vår näring, de
centrala fysiologiska och biokemiska pro­
cesserna vid hälsa och sjukdom samt läke­
medel av idag och hur de har sitt ursprung i
urgamla traditioner som läkemedelsväxter.
100 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
HÄ24
Hjärnan
Kursen är en tvärvetenskaplig kurs som
hålls i samarbete med fysiken, psykologin
och biologin. Den bygger långt på stude­
randenas eget arbete och skall ge insik­
ter i ämnen som är viktiga för personlig
utveckling och hälsa. Kursen behandlar
forskningsmetoder, hjärnans byggnad och
struktur, hjärnans funktioner samt hjärnan
i vår vardag, t.ex. i samband med sömn och
sex.
Gymnastik
101
Allmänna mål
Målet med undervisningen i gymnastik är
att ge de studerande sådana kunskaper och
färdigheter som behövs för att kunna upprätthålla och utveckla sin fysiska, sociala
och psykiska funktionsförmåga och hälsa.
Bedömning
Vid bedömningen av kurserna i gymnastik
beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.
De obligatoriska kurserna bedöms med
vitsord, de fördjupade med prestationsanteckning A (avlagd).
102 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
GY1
ÅR 2
GY2, GY4
ÅR 3
GY3
+
GY5 kan avläggas närsomhelst
under gymnasietiden.
Gymnastik
Obligatoriska kurser
Fördjupade kurser
GY1
GY3
Motion ger energy
Centralt innehåll är uppövning, testning
och bedömning av den fysiska konditionen,
muskelvård, bollspel, klubbspel och racket­
spel, vinteridrott, simning och livräddning
samt motionsgymnastik. Kursen bedöms
med vitsord.
GY2
En aktiv livsstil
Centralt innehåll är träning av den fysiska
konditionen med betoning på andningsoch blodcirkulationsorganen, muskelvård
och avslappning, bollspel, klubbspel, rack­
etspel, dans, vinteridrott, konditionssim­
ning och vattenmotion, konditionsidrott
samt någon ny idrottsgren eller motions­
form. Konditionstest. Kursen bedöms med
vitsord.
Motion och hälsa
Syftet med kursen är att öka intresset att
motionera och röra på sig regelbundet. Lä­
raren leder planeringen och genomförandet
av ett motionsprogram. Sportteknologi ska
i mån av möjlighet användas.
GY4
Att motionera tillsammans
Syftet med kursen är att främja de stude­
randes gemensamma intresse för motion.
I arbetssätten betonas samverkan i grupp
och utveckling av de sociala färdigheterna.
Kursinnehållet kan bestå av gamlas danser
eller någon annan motionsform som utö­
vas tillsammans.
GY5
Motion och välbefinnande
Syftet med kursen är att fördjupa speciellt
kunskaper och färdigheter vad gäller den
psykiska funktionsförmågan och att hjälpa
de studerande att bättre orka med sina
studier genom avslappnande och stimule­
rande motionsupplevelser.
103
104 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Musik
105
Allmänna mål
Bedömning
Målet med undervisningen i musik är att
studeranden ska bli medveten om sitt eget
förhållande till musik och lära sig använda
musik för att främja sitt välbefinnande.
Studerande ska lära sig att respektera olika
uppfattningar om musik. Målet är också
att studerande ska lära sig att uttrycka sig
musikaliskt genom att sjunga, spela och
komponera.
Vid bedömningen bör man ta hänsyn till
den studerandes utgångsnivå och till att
den studerandes kunnande kan komma till
uttryck inom vilket musikaliskt delområde
som helst. Det som ska bedömas är den
studerandes musikaliska aktivitet i skolan,
inte den studerandes allmänna musikalitet. De obligatoriska och de fördjupade kurserna bedöms med vitsord, den tillämpade
med prestationsanteckning A (avlagd).
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
MU1, MU3
ÅR 2
MU2, MU4
ÅR 3
MU20
Obligatoriska kurser
MU1
Musiken och jag
Under kursen skall studerande ha möjlig­
het att få ta del av och skapa musik. Stu­
derande får fördjupa sitt kunnande i musik
genom att lyssna på musik, tolka musik och
främst genom att utöva musik. Vi spelar
gitarr, bas, trummor och piano och man lär
sig mera om röstanvändning.
MU2
Ett flerstämmigt Finland
Studerande lär känna den finländska musi­
ken och får utveckla sin kulturella identitet.
Vi behandlar olika musikkulturer i Finland
genom sång och samspel och i gruppar­
beten. Vi musicerar mycket och lyssnar på
musik. Kursen innehåller olika musikgenrer
allt från populärmusik till konstmusik och
folkmusik.
106 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Musik
Fördjupade kurser
Tillämpade kurser
MU3
MU20
Fritt fram för musik
Kursens mål är att den studerande ska lära
känna musikgenrer, -stilar och -kulturer
som den studerande inte är bekant med
från förr, samt fördjupa sin förståelse för
musikens kulturbundenhet. Under kursen
ska den studerande fördjupa sig i några
musikgenrer eller musikkulturer. Den stu­
derande ska utveckla sin förmåga att musi­
cera och sin förmåga att söka och hantera
information. Kursen kan även genomföras
som ett projekt.
Aktiv musik
Kursens mål är att samla studerande med
musikintresse för att målmedvetet öva in
program för bl.a jul- och vårfest och att
tillsammans planera motiverade program­
helheter.
MU4
Musikens budskap och makt
Kursens mål är att den studerande ska till­
ägna sig kunskap om hur musiken används
och om musikens möjligheter att påverka
inom olika konstformer, i multimediala in­
formations- och kommunikationsmiljöer
och i samhället. Den studerande ska un­
dersöka sambandet mellan musik och text,
bild och rörelse samt med hjälp av några
avgdränsade exempel fördjupa sig närmare
i hur musiken används i exempelvis filmer,
teater, medier eller webbmiljöer.
107
Bildkonst
108 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Bildkonst
Allmänna mål
Målet för undervisningen i bildkonst är
att den studerande ska förstå konstens,
omgivningens och den övriga visuella kulturens betydelse i sitt eget liv, i samhället
och i en global värld. Den studerande ska
kunna utveckla sin kulturella identitet genom att producera och tolka olika bilder
och uttrycka sina iakttagelser, tankar och
sin fantasi genom bilder. Den studerande
ska också lära sig att arbeta tematiskt, process- och målinriktat samt att utvärdera
sig själv och att samarbeta med andra. I
bildkonstundervisningen strävar vi efter
att den studerande ska förstå betydelsen
av kreativt tänkande för det egna lärandet.
De studerande ska tillämpa visuella kommunikationsmedel för att delta och påverka med hjälp av bilder.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
KO1, KO3, KO21
ÅR 2
KO2, KO4
ÅR 3
KO20, KO22, KO23
Bedömning
Kurserna KO 1, 2, 3 och 4 bedöms med
vitsord (4-10). Vitsorden baserar sig på inlämnade bildkonstuppgifter. KO 20, 21 och
22 bedöms med prestationsanteckning A
(avlagd). Bildkonstdiplomet bedöms med
vitsord (1-5). Bildkonstdiplom (KO 23) kan
avläggas efter att den studerande har avlagt 4 kurser i Bildkonst.
109
Obligatoriska kurser
Fördjupade kurser
KO1
KO3
Bilder och kulturer
Vi behandlar aktuella fenomen inom konst,
medier och annan visuell kultur. Vi talar om
olika sätt att se och tolka konst och bekan­
tar oss med bildsamlingar. Vi arbetar prak­
tiskt med bilder, ritar och målar.
KO2
Formgivna och byggda miljöer
Vi studerar aktuella fenomen i naturen,
inom arkitektur och design som utgångs­
punkt för det egna skapandet. På kursen
arbetar vi med att göra, uppleva och expe­
rimentera för att utveckla visuellt tänkande
och rumslig gestaltning.
110 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Medier och delaktighet
Vi arbetar med mediekulturer som identi­
tetsbyggare och förnyare av kulturarvet.
Vi studerar medieinnehåll, -produkter och
tjänster, olika förfaringssätt och med­
iemiljöer som utgångspunkt för visuellt
skapande. Vi studerar olika sätt att tolka
medierepresentationer och ser på aktuella
mediefenomen och frågor. Vi går igenom
olika begrepp inom media.
KO4
Konstens olika världar
Vi studerar bildkonst från olika tider, i olika
miljöer och kulturer. Den studerande lär sig
visuella och verbala metoder för att tolka
konst.
Bildkonst
Tillämpade kurser
KO20
Projekt
Centralt innehåll för projektkursen fast­
ställs i början av kursen. Kursen lämpar sig
för självständigt fördjupat arbete inom ett
valfritt område. Kursen kan även genom­
föras som en verkstadskurs.
KO21
Fotokurs
Den studerande lär sig bemästra grundläg­
gande tekniker inom fotografering och bild­
behandling samt lär sig förstå hur dessa
inverkar på det slutgiltiga fotografiets vi­
suella uttryck. De studerande lär sig även
uppfatta fotografiets betydelse som ett
centralt samtida uttrycksätt.
KO22
Keramik
Den studerande arbetar praktiskt med
olika keramiska arbetsmetoder. Vi bränner
och glaserar våra arbeten. De studerande­
na ställer ut sina arbeten i skolan.
KO23
Nationellt gymnasiediplom
i Bildkonst
De studerande som önskar kan avlägga na­
tionellt bildkonstdiplom efter fyra avlagda
bildkonstkurser.
http://edu.fi/planera/teman/
gymnasiediplomet
111
112 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Studie­
handledning
113
Allmänna mål
Studiehandledningen har som uppdrag att
stödja de studerande i gymnasiestudierna
men också i frågor om fortsatta studier
och arbetsliv. Hur och var hittar man relevant information om studierelaterade
frågor och arbetsliv? Vilka kunskaper och
verktyg behöver jag för att kartlägga mina
styrkor och intresseområden? Hur, var och
när ska jag ansöka till fortsatta studier?
Hur får jag mina gymnasiekurser och studentexamensplan att passa ihop med det
som jag vill studera i framtiden?
Bedömning
Kurserna i studiehandledning bedöms
med prestationsanteckning A (avlagd).
Bedömningen baserar sig på muntliga och
skriftliga prestationer under kursens gång,
timaktivitet i såväl individuellt arbete som
i samarbete med andra, delprestationer
och portföljarbete. De enskilda kursernas
mål och bedömningskriterier presenteras
alltid i början av kursen.
114 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
SH1, SH20
ÅR 3
SH2
Studiehandledning
Obligatoriska kurser
Tillämpade kuser
SH1
SH20
Jag som studerande
Den studerande får information om och gör
en individuell plan för sina gymnasiestudier
och studentexamen. Hur kan jag bli bättre
på studiefärdigheter, informationssökning
och självkännedom? Vad är jag bra på och
vad skulle jag tycka om att studera eller
arbeta med? Vad finns det för utbildningar?
Hur kan jag utveckla mig själv och vad kun­
de livslångt lärande innebära för mig?
Kurs för studerande med
läs- och skrivsvårigheter
Kursens mål är att studerande ska utveckla
sitt skrivande, sitt läsande och sin studie­
teknik. Studerande ska bli medveten om
sina starka sidor och hittar vägar att arbeta
med sina utmaningar.
SH2
Fortsatta studier och arbetsliv
Den studerande fördjupar sin självkänne­
dom och sin förmåga att planera och ha
kontroll över sitt liv. Vad skulle jag tycka
om att satsa på? Vad finns det för alterna­
tiv inom utbildningen i Finland och utom­
lands? Hurdana färdigheter behöver jag för
fortsatta studier och arbetsliv? Vilka andra
alternativ finns det? Hur söker jag arbete?
Hur ska jag planera min framtid och hur
går ansökan till fortsatta studier till? Hur
finansierar jag mina studier? Jag – en fram­
tida företagare? Hur ser framtidens arbets­
marknad ut?
115
Tema­
studier
116 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Temastudier
Allmänna mål
Temastudierna är studier som kombinerar olika vetenskapsområden. De ger ett
helhetsperspektiv på undervisningen och
utvecklar de studerandes förmåga att gestalta och förstå större helheter än det enskilda läroämnet.
Målet för temastudierna är bland annat
att den studerande ska skapa sig en uppfattning om problem, fenomen eller olika
frågeställningar och inspireras att söka
svar på dem självständigt och i samarbete
med andra. Målet är också att studerande
ska tillämpa sina kunskaper och utveckla
sin digitala kompetens i praktiska situationer samt att kunna arbeta målinriktat och
konstruktivt som medlem i en grupp.
Bedömning
Kursen bedöms antingen med siffervitsord
eller avlagd (A) beroende på kursens upplägg. Till skillnad från övriga kurser i skolan erhåller studerande ett separat intyg på
avlagd kurs där kursens centrala innehåll
och studerandes prestation presenteras.
Fördjupade kurser
TS1
Tvärvetenskapligt tänkande
Kursen i tvärvetenskapligt tänkande kan
erhållas från flera av skolans tillämpade
kurser. Målet med kursen är att ge ett tvär­
vetenskapligt perspektiv på läroämnen
eller temaområden. Sådana kurser är ex­
empelvis de ämnesövergripande kurserna
Hälsa hem och Hjärnan och kurser som är
kopplade till skolans tyngdpunktsområde
kunskap.
TS2
Undersökande projektarbete
Kursen i undersökande projektarbete med
hjälp av digitala arbetssätt kan avläggas
genom att man som studerande fördjupar
sig i något av de redan pågående projekten
i skolans verksamhet. Målet med kursen
är att ge den studerande ytterligare erfa­
renheter på hur man digitalt kan skapa ett
projekt för en större publik. Till exempel
skolans internationella projekt och kurser
som är kopplade till skolans tyngdpunkts­
område kommunikation kan ligga som
grund för ett undersökande projekt som
kan utmynna i en film, tidning, fotoutställ­
ning etc.
117
TS3
Vardagskompetens
Kursen i vardagskompetens är frivilligverk­
samhet, volontärt arbete. Arbetet kan ut­
föras inom någon organisation/något före­
tag och är starkt bundet till arbetslivet och
till skolans tyngdpunktsområde på globala
frågor. Studerande gör en portfolio med re­
flektioner och erfarenheter från arbetet.
118 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Temastudier
119
Som en del av skolans profilerings­satsning har Lärkan
fyra utbildningsspår. Dessa är aktivitetsspåret,
media- och kommunikationsspåret, det matematiskt
naturvetenskapliga spåret och det globala spåret.
Lärkans
skolvisa
utbildnings­
spår
120 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
121
AKTIVITETSSPÅRET
Allmänna mål
Målet med aktivitetsspåret är att stödja de
studerande att bli aktiva, ansvarstagande
och kritiska medborgare. Detta innebär att
de studerande deltar och påverkar på olika
nivåer inom verksamheten i skolan, närmiljön och i Helsingfors.
Bedömning
Kurserna bedöms med prestationsanteckningen A (avlagd).
Tillämpade kurser
AS20
Tutorverksamhet
Till tutorernas uppgifter hör uppgifter med
anknytning till kamrathandledning och
stöd. Tutorerna deltar i marknadsföringen
av skolan och evenemang, och är ett stöd
särskilt för nybörjarna.
AS21
Verksamhet i elevkårsstyrelsen
Som medlem i elevkårsstyrelsen, konvents­
styrelsen, deltar den studerande i elevkårs­
styrelsens verksamhet, möten och kan
företräda studerandena inom olika forum.
Studeranden får erfarenhet av påverkan,
ansvar samt främjar de studerandes väl­
mående, trivsel och övervakar studerandes
rättigheter.
AS22
Verksamhet som genomförs
utanför läroanstalterna
Den studerande kan från handlednings- el­
ler träningsverksamhet utanför läroanstal­
ten få en tillämpad gymnasiekurs. Tillgo­
doräknad verksamhet är olika läger- och
klubbledarutbildningar, tränar- eller do­
122 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Aktivitetsspåret
marverksamhet inom idrottsföreningar un­
der gymnasietiden, regelbunden verksam­
het inom organisations- och frivilligarbete
samt deltagande i samhälleliga projekt.
AS23
Studier som förbereder
för arbetslivet
Den studerande kan under gymnasiestu­
dierna genomgå olika utbildningar som
ger olika kompetenser. Exempel på sådana
utbildningar är bilskola och ordningsman­
nakurser.
AS24
Elevkårens och gymnasiets
projekt eller evenemang
Avsikten med projekt och evenemang som
elevkåren ordnar är att främja gemenska­
pen och trivseln i skolan. Den studerande
deltar i planeringen, genomförandet och
marknadsföringen av projekten samt i in­
samlandet av respons från projekten och
evenemangen. Sådana evenemang kan
vara till exempel skolfester, jippon, samt
temadagar och temaveckor. Medverkan i
skolans teknikgrupp eller dokumentations­
grupp är exempel på aktiviteter som kan
räknas tillgodo som AS24.
AS25
Läroanstaltens arbetsgrupper
Den studerande deltar i skolans arbets­
gruppers arbete genom att inför möten
bekanta sig med mötesmaterialet, genom
att delta i möten och genom att efter mö­
ten ta del av resultaten. Den studerande
representerar i arbetsgrupperna stude­
randekåren samt påverkar frågor som rör
studerande och studier. Den studerande
är skyldig att förmedla information om de
olika arbetsskedena i och resultaten av ar­
betsgruppens arbete till elevkårsstyrelsen.
AS26
Krutverksamhet
Den studerande deltar som skolmedlem
i utvecklandet av påverkningskanalen på
stadsnivå, Krut. Den studerande deltar i
planeringen, genomförandet och utvärde­
ringen av Kruts verksamhetsdagar såsom
Mötet med beslutsfattarna och KrutExpo.
Den studerande bekantar sig med besluts­
fattandeprocessen inom Helsingfors stad,
till exempel genom att delta i Överborg­
mästarens elevkårsdagar. Den studerande
kan om han eller hon så önskar kandidera
till Kruts kärngrupp.
123
MEDIA- OCH
KOMMUNIKATIONSSPÅRET
Allmänna mål
Kursprogrammet inom media och kommunikation är ett inom Lärkan utvecklat
program, som utgör en särinriktning i vår
skola. Kurserna i media lär dig analysera
och förstå hur olika medietexter som reklam, nyheter och film är uppbyggda och
hur de fungerar (media läskunnighet). Du
lär dig olika program, med vilka du kan publicera grafiskt material och fördjupa dig i
filmskapandet (mediaskrivkunnighet). Genom att lägga tyngdpunkten på praktiska
övningar, ger kurserna deltagarna färdigheter de kommer att ha nytta av på många
olika livsområden, både under studier och
i arbetslivet.
Kurserna stöder arbetet i övriga gymnasiestudier och inom flera läroämnen finns
kurser som också stöder inriktningen på
media och kommunikation. Bland annat
ingår inriktningen journalistik i modersmålsämnet.
Bedömning
Samtliga kurser bedöms med prestationsanteckningen A (avlagd).
124 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
Tillämpade kurser
MOK20
Medievärlden
Vi ser, diskuterar och analyserar olika me­
dietexter för att se hur medietexterna är
producerade och varför de fascinerar oss. Vi
arbetar praktiskt med ljud och bild. (Kursen
går sammanslagen med KO3)
MOK21
Grundkurs i video
Vi gör videofilm. Vi arbetar enskilt, i par
eller i små grupper. Vi skriver manus, övar
kamerateknik och redigering. De färdiga fil­
merna visas på skolans filmgala, Magnus­
galan på våren.
MOK-spåret
MOK 22
Fördjupningskurs i video
Vi gör mer film. Kursen är en fördjupnings­
kurs i video. Vi fördjupar kunnandet inom
ämnesområdena manus, kamerateknik,
redigering mm. Kursen är inriktad på att
utveckla studerandenas kreativitet och
skicklighet. Tyngdpunkten ligger på det
praktiska arbetet och handledning av stu­
derandenas egna projekt.
MOK23
Kreativ programmering
En kurs i programmering där de studeran­
de får lära sig förstå centrala begrepp och
principer för hur programmering fungerar.
Vi övar praktiskt genom varierande öv­
ningsuppgifter.
MOK24
Grafisk design
En kurs i grafisk layout där de studerande
får arbeta med bildbehandling, presenta­
tioner och publikationer. Vi ombryter text.
MOK25
MOK 26
Projektkurs i media
En del år arrangeras projekt i media. Projek­
ten kan vara samarbetsprojekt med andra
skolor i våra grannländer. Kursen väljs då
projekten presenteras. Kursen väljs inte i
samband med kursval.
MOK27
Gymnasiediplom i mediekunskap
Skolan erbjuder studerandena en möjlighet
att avlägga ett nationellt gymnasiediplom i
media. Skolan informerar om avläggandet
av media diplom varje år i maj. Se www.
edu.fi
För att avlägga diplom i media ska stu­
deranden ha avlagt fyra kurser i media eller
kurser i andra läroämnen med en medieför­
ankring. Kursen väljs i samband med kurs
men schemaläggs inte.
MOK 28
Kurs i teckenspråk
En kurs i teckenspråk där vi lär oss de mest
elementära grunderna i hur teckenspråket
fungerar och enkel kommunikation.
Filmens magiska värld
Filmens magiska värld är en kurs där vi ser
filmer från olika tidsepoker, olika världsde­
lar, länder och diskuterar deras innehåll,
form och struktur. Under kursen besöker vi
en filmfestival.
125
MATEMATISKT
NATURVETENSKAPLIGA
SPÅRET
Allmänna mål
MAX-spåret är riktat till de studerande som
ämnar läsa lång matematik och alla fördju­
pade kurser i fysik. Kursinnehållet i MAXkurserna följer den nationella läroplanen
för matematik och fysik, men stoffet kom­
mer i en annan ordningsföljd. På det här
sättet kommer matematiken och fysiken
att stöda varandra bättre. Studerandena
blir valda till spåret på basis av ett start­
test.
Bedömning
Kurserna bedömas med vitsord. De enskil­
da kursernas mål och bedömningskriteri­
erna presenteras alltid i början av kursen.
126 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅR 1
MAX 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
ÅR 2
MAX 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16
ÅR 3
MAX 17, 18, 19, 20
MAA 20, FY 20
MAX-spåret
Obligatoriska kurser
Fördjupade kurser
MAX1
MAX2
MAX7Värme
MAX9 Periodisk rörelse och
vågor
MAX11 Kraft och rörelse
MAX13 Elektricitet
MAX14 Fortsättningskurs
i differential- och
integralkalkyl
MAX16 Elektromagnetism
MAX18 Materia och strålning
MAX19 Talteori och bevis
MAX20 Algoritmer i matematiken
MAX3
MAX4
MAX5
MAX6
MAX8
MAX10
MAX12
MAX15
MAX17
Matematikens verktyg
Vektorer och
polynomfunktioner
Potenser och
rotfunktioner
Geometri
Fysiken som
naturvetenskap
Rationella- och
logaritmfunktioner
Geometri och
trigonometriska
funktioner
Analytisk geometri
och vektorer
Differentialkalkyl
Integralkalkyl
Sannolikhet och statistik
127
GLOBALA SPÅRET
Allmänna mål
Den globala världen medför att människorna knyts närmare varandra på många
olika plan. Vi strävar efter att ständigt ha
en interaktion med världen utanför skolan
och efter att våra studerande ska känna
ett globalt ansvar, ha förmågan att kunna
sätta sig in i en annan människas situation
och se sig själva som en del av en större
helhet.
Varje läsår jobbar flera grupper ämnesöverskridande kring ett gemensamt tema.
Arbetet avslutas med ett globalt café där
de studerande presenterar och diskuterar
sina arbeten.
Internationella projekt inom ramen för
olika ämnen ger de studerande möjlighet
att fördjupa sig i olika länders språk, historia, kultur och näringsliv. De internationella projekten kan avlutas med en resa till
området som behandlats.
Genom Studia Generalia-föreläsningar i
skolan får de studerande bekanta sig med
bland annat aktuella händelser, intressanta fenomen eller forskningsresultat.
Bedömning
Kursen GS20 bedöms med vitsord eller
prestationsanteckning A (avlagd).
128 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
+
GS20 kan avläggas under andra och
tredje året.
Tillämpade kurser
GS20
Global knowledge
Kursen ger den studerande möjlighet att
fördjupa tidigare erhållen kunskap i frågor
som rör t.ex. kulturmöten, konfliktlösning
och samhällsutveckling. Studerande väljer
att kritiskt granska ett fenomen. Som ar­
betsspråk för projektet väljs ett språk som
undervisas i vår skola, eller ett språk som
studeranden annars behärskar väl.
I kursen ingår besök av gästföreläsare,
arbete individuellt eller i grupp och presen­
tation av slutprodukten. I kursen används
element från många olika pedagogiska me­
toder, men framför allt projektinlärnings­
metoden.
Globala spåret
GS21
Marknadsföring
Under våren 2017 erbjuds som pilotprojekt
en kurs i marknadsföring och försäljning för
att väcka intresse för och öka kunskap om
entreprenörskap samt ge färdigheter för ar­
betslivet. Vi bekantar oss med existerande
företag och deras projekt. Kursen är en del
av en större helhet, och det planeras flera
liknande kurser i framtiden.
Kursen bedöms med vitsord eller
prestations­anteckning A (avlagd). Kursen
kan avläggas när som helst under gymna­
sietiden.
129
KURSUTBUD
enligt läroplanen
Min studieplan
obligatoriskafördjupadetillämpade sammanlagt
första året, 28–35 kurser
+
+
=
andra året, 28–35 kurser
+
+
=
tredje året, 18–22 kurser
+
+
=
alla år sammanlagt
+
+
=
Totalt minst 75 kurser
obligatoriska
fördjupade
tillämpade
Modersmålet
12 345 6
7 8 9 2021222324252627
Finska, A
123 456
78 20
21
22
23
Finska, MoFi
123 456
78 20
21
22
Engelska, A
123 456
7 8 202122
23
24
Franska, A
123 456
78 202122
23
12 3456 78
202122
Franska, B3 1234 5678 910
20212223
franska, B2
RYska, B212 3456 78
20
21
Ryska, B3 1234 5678 910
20
21
22
12 3456 78
20
21
tyska, B2
Tyska, B3 1234 5678 9 10 20
21
Matematik, lång
1 2345 6 7 8 910 111213 20
Matematik, kort
1 23 456
78 20
130 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2017–2018
obligatoriska
fördjupade
tillämpade
Biologi
12 34 5 20 212223
24
Geografi
1 23 4 20 Fysik
1 23 45 67 20 2122 23
Kemi
1 2 345 20212223
Filosofi
1 2 34 2021
Psykologi
1 2 34 5 2021
22
Historia
1 23 4 5 6 2021 22
Samhällslära
1 2 3 4 2021 22
23
ev. luth. tro
1 2 3 4 5 6 20
Livsåskådning
1 2 34 56 20
Hälsokunskap
1 23 202122 23
24
Gymnastik
1 2 3 4
5
Musik
1 2 3 4 20
Bildkonst
1 2 3 4 20 21 2223
Studiehandl.
1 2 20
temastudier 12
3
aktivitetsspåret 20
21
22
23
24
25
26
mok-spåret 20
21
22
23
24
25
26
27
28
max-spåret
123456
7 9 11131416
8 101215 17
181920
GLOBALA SPÅRET 20
21
Kurser vid andra läroinrättningar
Finska, B1
12
3
4
5
Italienska B3 12
Kinesiska B3 12
Släktforskning21
Mediekritik och konstnärligt berättande21
Förklaringar till rekommendationerna
avläggs första året 123
avläggs tredje året 123
avläggs andra året 123
avlägss när som helst 1 2 3
Educa Finlandia -palkitun
”Studienberater – Frukta inte”
itsenäinen jatko-osa!
F
antasy (engelskt uttal: /fæntastic/) är en
kursgenre där en avvikande verklighet, till
exempel magi eller andra övernaturliga
företeelser, spelar en viktig roll. Delar som
tillhör fantasyberättelsens grund är först och
främst kursutbudet, vilket kan vara likt en sagovärld,
eller likna västvärldens medeltid. Det finns ofta slott
och drakar, lärare och häxor, lärkor och läxor med i
fantasyberättelser.
I en del fantasyberättelser finns det två världar, vardag
och provvecka, som berättelsen vandrar mellan.
Huvudpersonen, lärkan, har ett uppdrag, ofta någon
kurs den söker efter. Det är vägen dit, hur lärkan löser
detta, som är berättelsens handling.
#kursutbud
larkan.skolkalender.fi
Birdnerd
Publications
nr 2/2017–18 09 3108 6626