UPPGIFT 2 GRUPP 10 HEIDI HUTTUNEN FREDRIK KARLSSON CHRISTIAN WESTERMARK AXEL EKSTRÖM KONSTA SUURONEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 2 3 Syfte ................................................................................................................................ 3 Scheins teori ................................................................................................................... 3 Kulturella nivåer och gruppidentifiering ........................................................................ 4 3.1 Artefakter ................................................................................................................ 4 3.2 Värderingar ............................................................................................................. 5 3.3 Grundläggande antaganden .................................................................................... 6 2 1 SYFTE Efter att vi sätt filmen ”Dead poets society” har vi som uppgift att se på kulturen i filmens skola och hur denna kultur speglar sig i pojkarna i filmen. Detta gör vi genom att använda oss av Scheins teori om kulturella nivåer. Detta gör vi för att få en bättre blick på hur vi nu och vi framtiden kan känna igen olika kulturella grupper, och enklare värdera dem och deras inverkan på varandra. 2 SCHEINS TEORI Socialpsykologen Edgar Schein utvecklade i början av 1980- talet en teori om organisationskultur. Hans teori är en av de mest framträdande teorierna inom området. Enligt Schein har det kulturella och sociala mönstret i en kultur kommit fram som ett resultat av en omedveten inlärningsprocess. I teorin återfinns kulturen på tre olika nivåer bland organisationens medlemmar. Artefakter (Synliga men sällan möjliga att tolka) Värderingar (Högre grad av medvetenhet) Grundläggande antagande (Osynlig nivå, tagen för given) Figur 1. Scheins tre kulturnivåer 3 Artefakter, som förekommer på ytan, är synliga och hörbara mönster dvs. uttryck, men sällan möjliga att tolka. Artefakter är alltså beteendet hos medlemmar som kan observeras och har sin grund i kulturella normer, värderingar och antaganden. Genom att betrakta de synliga beteenden eller artefakterna kan man förstå kulturens kärna. Värderingar, som är av en högra grad av medvetenhet, är mönster av vad som ”borde” göras, uppfattas, förstås av medlemmar. Värden inrymmer moraliska aspekter om vad som är rätt och fel bland medlemmarna. Med värderingar anses det som är viktigt inte det som är normalt eller onormalt. Grundläggande antaganden är den osynliga nivån och det som är taget för givet av medlemmarna. Antaganden utgör kärnan i en organisationskultur och representerar sanning. Antaganden påverkar hur medlemmarna uppfattar, känner och tänker om saker och ting trots att de är undermedvetna. 3 KULTURELLA NIVÅER OCH GRUPPIDENTIFIERING Edgar Schein skiljer på tre kulturnivåer; artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. I filmen kan man se artefakterna på olika sätt. Genast i början av filmen får man reda på skolans fyra hörnstenar. Skolans fyra hörnstenar är disciplin, tradition, heder och briljans. Dessa formar skolans regler och kultur. 3.1 Artefakter Alla elever är klädda i likadana skoluniformer, vilket tyder på en viss disciplin och regler i skolan. Skolan har också fanor som syns i början av filmen där de fyra hörnstenarna är framförda. Dessa fanor bärs in vid skolans tillställningar och ceremonier. En av artefakterna som kommer fram gällande eleverna är att de samlas för att studera tillsammans. På detta 4 sätt försöker de nå en bättre framgång i skolan och få stöd av varandra. Genom att studera och plugga aktivt försöker de uppfylla de krav som ställs på dem. Gemensamma artefakter för lärarna och föräldrarna är de hårda krav och förväntningar som de ställer på sina barn/elever. Dessa krav kommer fram genom olika handlingar genom hela filmen. En annan gemensam artefakt för lärarna och föräldrarna är att de alla är stiligt klädda. 3.2 Värderingar Elever värderar skolan framom sina egna åsikter och drömmar. Skolans disciplin ifrågasätts inte utan de fyra hörnstenarna är självklara saker för alla elever. Ingen vågar bryta mot skolans regler. Om någon uttrycker annan åsikt än det som är önskvärt försöker de andra studiekamraterna övertala honom att följa skolans regler och inte sin egen intuition. Detta p.g.a. rädsla för relegering, lärarna, föräldrarna etc. Då Mr. Keating kommer till skolan förändrar han pojkarnas beteende och synvinkel på studierna. Tidigare har pojkarna som sagt inte ifrågasatt skolans regler, men Mr. Keating får dem att våga komma fram med egna tankar och känslor. Detta leder till att eleverna nu vågar bryta mot reglerna t.ex. då de rymmer till grottan för att hålla möte och bilda organisationen ”Döda poeters sällskap”. Visserligen har de brutit mot reglerna tidigare t.ex. då de bygger en radio, men nu vågar de också stå upp för sina åsikter och döljer inte dem. Med andra ord vågar de nu först visa vem de är genom tankar och känslor; inte bara för Mr. Keating och för de andra eleverna utan de också för sig själv. Mr. Keatings syfte med sin undervisningsform är att eleverna skall bli fritänkare och våga se på saker och ting från olika synvinklar. Lärarna tror sig värdera realism som en ideologi. Det kommer fram på ett par olika ställen i filmen. Men vi är av annan åsikt. Lärarna är verkligen inga realister eftersom de struntar i elevernas egentliga värderingar och önskemål. Realismen utgår från verkligheten och vi tycker inte att det är vad lärarna gör. De vill istället hålla fast vid traditioner som alltid förekommit i skolan, bortsett från den egentliga verkligheten. Mr. Keating är raka motsatsen till den övriga lärarkåren. Han använder undervisningsmetoder 5 som inte hör till skolans läroplan och han låter, rent av uppmuntrar, eleverna att komma med nya idéer och ett nytt tankesätt. Ett exempel på Keatings motsatta beteende, jämfört med de andra lärarna, är att då han första gången stiger in i klassen så visslar han och går på ett ledigt sätt. Han t.o.m. beordrar eleverna att riva ut sidor ur böckerna som han anser vara onödiga. Föräldrarna har vissa förväntningar på sina barn som de vill att barnen uppfyller oberoende av barnets egna åsikter och önskemål. Barnen känner att de inte har några andra alternativ än att följa föräldrarnas krav. Kraven ställs framför allt på skolan, men även på fritidsaktiviteter. Kraven som Neils föräldrar ställer på honom blir så höga att han till slut inte anser sig ha en annan utväg än att ta livet av sig. 3.3 Grundläggande antaganden De grundläggande antagandena angående lärarna är att de med våld vill hålla fast vid skolans traditioner, regler och ordning. Eftersom dessa regler alltid har förekommit i skolans historia så kan man inte förändra på dem. Lärarna förhåller sig med andra ord konservativt till skolans kultur. Mr. Keating däremot struntar i de andra lärarnas åsikter, traditioner samt läroplan. Han har ett helt annat synsätt på sättet att undervisa och är inte rädd för att framföra sina åsikter. De grundläggande antagandena hos föräldrarna är att de egentligen inte bryr sig om sitt barns bästa. De vill endast förverkliga sig själva genom de höga kraven på barnen. Om barnen är framgångsrika i skolan och får en bra utbildning höjs föräldrarnas status och blir mera omtyckta av lärarna. Man kan tänka sig att de grundläggande antagandena för eleverna är att även om de känner sig skyldiga att följa skolans regler och disciplin så brinner de för att få komma fram med sina egna åsikter och därmed också bryta och revoltera mot reglerna. De lever efter orden ”Carpe diem” som är latin och på svenska betyder fånga dagen. Dessa ord har de lärt sig på 6 Mr. Keatings undervisningstimmar. Keating vinner elevernas respekt. Till slut tvingas Mr. Keating lämna skolan; skolans regler och ordning är oföränderliga. 7