Elevportfölj 8

Elevportfölj 8
ÅRSKURS 6
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga
som saknar elektricitet (men det finns en
gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att
förlänga matens hållbarhet så att du har mat att
äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan
förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och
grönsaker och förklara kort varför ditt förslag
fungerar.
1a
Elevens svar:
För att maten inte ska mögla brukar vi lägga i kylskåpet, men förr i tiden fanns det inte kylskåp. Då
brukade man torka maten, senare började man att
salta köttet eller fisken så att allt vatten sugs ut, men
salt var ganska dyrt så då kunde man grava köttet eller
fisken för till gravning behövs bara lite salt. Grönsaker
och bär kan man inte grava istället syrar man de, då
låter man mjölksyrnings bakterier utvecklas och istället
förhindra andra bakterier. Sylt och marmelad syltar
man för att det ska hålla. Om sylten eller marmeladen innehåller mer än 65% socker kan bakterier inte
överleva.
På vilket sätt tror du svårigheten att bevara
mat påverkade människors vardag förr och
idag i delar av världen som saknar elektricitet?
1b
Elevens svar:
Jag tror att det påverkade människors vardag ganska
mycket. Förr i tiden då man inte visste hur man bevarade mat tror jag att det kan ha varit ganska jobbigt
eftersom att maten inte höll. Ibland fångade man fisk
eller ett djur och kunde äta det andra dagar ingenting.
Antingen så fick man äta upp all mat på en gång eller
spara den och äta den när den möglig, vilket inte är bra
eftersom att mögel är cancer framkallande. Vissa dagar
kanske man hade tillgång till mat och andra inte.
Men redan på medeltiden kom man på hur man kan
bevara mat, då torkade eler saltade man köttet eller
fisken så att den höll längre. De människor som inte
kan bevara sin mat nu för tiden har det nog väldigt
jobbigt. Vissa dagar har de mat och andra inte. När de
inte har mat som de kan äta så får de ingen energi i sig
Matens kemi
och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer
lön för att kunna köpa mat.
2
Vilken av följande menyer tycker du är bäst
ger kroppen det den behöver och varför?
Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de
innehåller det kroppen behöver. Förklara varför
menyerna blir bättre med det du lägger till.
Meny 1
Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk
Meny 2
Ris, grönsallad och vatten
Meny 3
Spagetti, ketchup och Coca-Cola
Meny 4
Potatis, Strömming, grönsallad och vatten
Elevens svar:
Jag tycker att Meny 1 ger kroppen mest av den näring
den behöver. I Meny 1 finns det, stekt ägg, bacon,
grönsallad och mjölk. I ägg finns det A-vitamin som
är bra för synen, huden, slemhinnorna och tillväxten. I
ägg finns det även D-vitamin som behövs för benstommens uppbyggnad. I bacon finns det proteiner
som är vår kroppsbyggstenar och behövs när kroppen
behöver laga sig själv. I grönsallad så finns det A-vitamin som är bra för huden, synen, slemhinnorna och
tillväxten. I grönsallad finns det även E-vitamin som
behövs för cellernas höljen. grönsallad innehåller även
K-vitamin som behövs för att blodet ska kunna levra
sig. I mjölk finns det Kalcium som stärker skellettet.
Meny 2 innehåller ris, vatten och grönsallad. Om man
lägger till en köttbit så får man i sig en mängd proteiner vilket kroppen behöver. Man kan också byta vattnet mot mjölk då få man i sig Kalcium och D-vitamin
och A-vitamin.
Meny 3 innehåller spagetti, ketchup och coca cola. I
den här menyn finns det nästan bara socker, äter man
den här menyn till lunch så kommer man att vara jättepigg ett tag men sedan kommer blodsockret att sjun-
Elevportfölj 8
ÅRSKURS 6
ka och man kommer bara att bli trött sur och grinig.
Så då byter jag ut coca colan med mjölk som innehåller D-vitamin och A-vitamin och Kalcium. Jag tar bort
jag byter ut ketchupen mot en sallad som innehåller
tomat, grönsallad, paprika och persilja. Då får man
i sig A-vitamin, E-vitamin och K-vitamin. jag lägger
även till en fet fisk så att man får i sig D-vitamin.
Meny 4 innehåller potatis, stömming, grönsallad och
vatten. Jag tycker att den här menyn var bra, eftersom
att potatis innehåller kolhydrater, fisken D-vitamin,
grönsalladen K-vitamin, E-vitamin och A-vitamin. Jag
vill inte ta bort någnting så jag lägger istället till lite
korv så att man får protein.
För att kunna springa och röra oss behöver vi
energi som vi får från maten vi äter. Men hur
kommer det sig att maten är energirik? Vart
kommer energin ifrån?
3
I din förklaring ska du använda begreppen energi,
kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning.
Elevens svar:
För att maten som vi äter ska få energi måste den
först få koldioxid, av avgaserna som alla bilar släpper
ut och från då vi andas, solljus som växten får genom
att solen skiner och så behöver växten vatten som
finns i jorden. Den delen av växten som är under
jorden suger åt sig vattnet. Sen gör växten om det till
syre och till olika näringsämnen som är fyllda med
energi. t ex protein eller kolhydrat. Det är det som är
kretsloppet för fotosyntesen. När du tänker och rör på
dig förbränner du energi. Tar av maten ger ut den till
kroppen så att den kan få energi.
Här nedan följer några påståenden om mat.
4
Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller
inte och varför.
A ”Jag vill ha stora muskler så jag äter extra
mycket protein”
B ”För att orka mer dricker jag energidryck”
Matens kemi
C ”Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över
frukosten”
D ”I innehållsdeklarationen får man veta ALLA
ämnen som en vara innehåller”
E: ”Om alla människor vore vegetarianer skulle
maten på jorden räcka till fler”
Elevens svar:
A Falskt och Sant
Protein är kroppens byggstenar och behövs när kroppen växer eller behöver laga sig själv. När du tränar
och bygger muskler så blir det lättare om du äter
proteiner eftersom att kroppen växer då. Men bara för
att du äter proteiner och inte tränar de muskler du vill
ska bli större så kommer de inte bli det. Om du inte
har ätit protein på ett tag så kan du känna dig svagare
nästa gång du tränar.
B Sant
Du kommer att ha massa energi och ork precis efter
att du har dryckit den eftersom att den innehåller
massa socker och kontsgjord energi. Men efter ett tag
kommer din energi snabbt ta slut och du kommer bli
trött och lätt grinig. Så det är sant att man får mer
energi och orkar mer, men inte en längre tid.
C Sant och Falskt
Att hoppa över frukosten är defenitift inte det smartaste sätta att gå ner i vikt på. Frukosten är dagens
viktigaste måltid. Om du hoppar över frukosten och
istället äter mycket onyttig mat de andra måltiderna
så kommer du inte minska i vikt. Istället så ska man
träna och äta en lagom mängd nyttig mat och mindre
kolhydrater.
D Falskt
Man får inte alltid veta alla ämnen som en vara
innehåller, det mesta står med i innehållsdeklarationen, i allfall de flesta råvaror men om det finns syre i
produkten så tror jag inte att de alltid skriver det.
E Falskt
Jag tror inte att maten på jorden skulle räcka till fler
Elevportfölj 8
ÅRSKURS 6
om alla vore vegetarianer för då skulle man ju inte äta
djuren och då tar man ju bort en sorts mat och då blir
det ju mindre mat och räcker inte till fler. Men man
borde minska kött intaget.
Här ska du planera, genomföra och utvärdera
en undersökning av vad en marshmallows
innehåller. Presentera din planering och utvärdering
i form av en laborationsrapport. Följande rubriker
ska finnas med:
5
Matens kemi
Hypotes: Jag tror det finns druvsocker eftersom att
en marshmallow ger mycket energi och druvsocker
”glykos” ger energi.
3. Nu ska jag testa om det finns protein i en marshmallow. Jag ska blöta den och sedan lägga reagents
stickan på den, om den gula rutan ändrar fäg så finns
det protein.
Hypotes: Jag tror inte att det finns protein i eftersom
att mesta dels så kommer protein från animaliska
produkter.
Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför)
Resultat:
Undersökning (hur undersökningen ska genomföras,
vilken ordning momenten ska tas )
1. Ja, det finns spår av stäkelse i marshmallows eftersom att utsidan på mashmallowsen blir svart.
Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier
att genomföra undersökningen)
2. Enligt den här undersökningen med ett papper så
finns det inte fett i en mashmallow.
Resultat (vad din undersökning visade)
3. Ja det finns druvsocker i en mashmallow.
Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de
stämmer/skiljer sig från hypotesen)
4. Nej det finns inte protein i en marshmallow.
Stickan blev svagt grön i kanternavilket betyder att det
finns spår av protein.
Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat
genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och
undersöka ytterligare)
Elevens svar:
Nu ska jag testa om det finns stärkelse i en marshmallow genom att droppa jod på en marshmallows bit,
om den blir blåsvart så finns det stärkelse i.
Hypotes: jag tror att det finns stärkelse i eftersom att
en marshmallow innehåller mjöl och det finns stärkelse i mjöl.
1. Nu ska jag testa om det finns fett i en marshmallow,
genom att gnugga en bit mot ett papper och om det är
fett i så kommer det att ha gått igeom pappret.
Hypotes: jag tror att det finns fett i eftersom att fett
ger många kcal= energi och man får energi av godis
2. Nu ska jag testa och se om det finns druvsocker i
marshmallowsen genom att blöta upp den och sedan
lägga reagents stickan mot den, om den blåa rutan
ändrar färg så har den druvsocker i sig.
Slutsats:
Det finns stärkelse och druvsocker vilket jag anade.
Till min förvåning så finns det inte fett i en marshmallow. Det är ytterst lite protein i men det finns, det
kommer kanske från något ämne som binder samman
de andra ämnena.
kunde förbättra:
Jag är nöjd med min undersökning och jag tycker att
mina hypoteser var bra. Det här projektet har varit
väldigt roligt.
Elevportfölj 8
ÅRSKURS 6
På tallriken ser du Saras lunch. Den består
av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra
lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med
påståenden att förhålla sig till).
6
Elevens svar:
Jag hade bytt ut knäckebrödet mot en potatis för att
man får kolhydrater av potatis. Kolhydrater gör så att
man får energi och orkar längre. Jag hade även valt
att läga i en frukt för i en frukt finns både fibrer och
vitaminer. Vitaminer gör så att man blir friskare och
fibrer gör så att magen får mer stabilitet.
Från rutorna 12, 7, 14, 1, 11
Matens kemi
Elevportfölj 8
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Kunskapskrav för betyget E
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget C
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget A
i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor
och framföra och bemöta åsikter på
ett sätt som till viss del för samtalen och
diskussionerna framåt. Eleven kan söka
naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar
med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med relativt god
anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för välutvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. I arbetet
använder eleven utrustning på ett säkert
och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då enkla resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt bidrar till att ge förslag som kan
förbättra undersökningen. Dessutom gör
eleven enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I
arbetet använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero
på samt ger förslag som efter någon
bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av sina undersökningar
i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt
och effektivt sätt. Eleven kan jämföra
sina och andras resultat och för då
välutvecklade resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt ger förslag som kan förbättra
undersökningen. Dessutom gör eleven
välutvecklade dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att ge exempel på och
beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp. Eleven kan även föra
enkla resonemang om uppbyggnad och
egenskaper hos luft och vatten och
relatera detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning. I enkla och
till viss del underbyggda resonemang
om mat, bränslen, kemikalier och andra
produkter kan eleven relatera till några
kemiska samband och frågor om hållbar
utveckling. Dessutom kan eleven berätta
om några naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och
andra kemiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på enkla
samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp. Eleven
kan även föra utvecklade resonemang
om uppbyggnad och egenskaper hos luft
och vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning. I
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven
relatera till några kemiska samband och
frågor om hållbar utveckling. Dessutom
kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att förklara och visa på
enkla samband inom dessa och något
gemensamt drag med god användning
av kemins begrepp. Eleven kan även
föra välutvecklade resonemang om
uppbyggnad och egenskaper hos luft och
vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning.
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier
och andra produkter kan eleven relatera
till några kemiska samband och frågor
om hållbar utveckling. Dessutom kan
eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Elevportfölj som lärare bedömt vara på C-nivå