Elevportfölj 3

Elevportfölj 3
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga
som saknar elektricitet (men det finns en
gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att
förlänga matens hållbarhet så att du har mat att
äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan
förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och
grönsaker och förklara kort varför ditt förslag
fungerar.
1a
Elevens svar:
Om jag skulle tillbringa två veckor i en stuga i skogen
utan elektricitet (men en gasspis) och tog med mig
bl.a. kött, grönsaker och bröd att bevara på olika sätt
skulle jag även tagit med mig salt, ättika och lufttäta
burkar/plastpåsar. Med hjälp av det skulle jag bevara
matens ätlighet. Med köttet så skulle jag antingen
ta saltet och gnida in det (och då försvinner vätskan
som gör att det möglar) eller torka det långsamt över
gasspisen eller en brasa. Med grönsakerna skulle jag ta
ättikan och lagt den i en burk. Sedan skulle jag lägga i
grönsakerna och sätta på ett lock. Då har jag s.k. syrat
dem. Jag skulle också kunnat värma grönsakerna och
sedan förvara dem i en lufttät burk, för då kommer
inga bakterier åt dem. Med brödet skulle jag antingen
lagt framme brödet och sedan torkat det, och då vill
inga bakterier åt det. För att sedan göra det ätbart
skulle servera det med t.ex. soppa. Ett till alternativ är
att förvara brödet lufttät, och då finns inga bakterier
som kan komma in via luften, eller slutligen skulle jag
kunna lägga brödet i någon sorts matkällare, där det är
torrt, mörkt och svalt och på så sett förlänga hållbarheten.
På vilket sätt tror du svårigheten att bevara
mat påverkade människors vardag förr och
idag i delar av världen som saknar elektricitet?
1b
Elevens svar:
Att det inte fanns någon elektricitet förr i tiden gjorde
att man inte kunde bevara mat lika bra. Det påverkade
människornas vardag genom att:
*Man svälte över vinter pga att man inte kunde bevara
maten lika bra, och det fanns inga råvaror under
vintern.
*Man blev beroende av t.ex. salt för att bevara maten,
som på den tiden var väldigt dyrt.
*Man blev mer sjuk p.g.a. liten kunskap om bevaring,
så bland råkade man äta gammal mat.
*Man blev beroende av att ha mat nära sig t.ex. djur,
växter och odlingar.
*Det fanns inga kyskåp, så att man fick förvara maten i jordkällare där vilket djur som helst kan komma
åt den.
Elevportfölj 3
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Vilken av följande menyer tycker du är bäst
ger kroppen det den behöver och varför?
Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de
innehåller det kroppen behöver. Förklara varför
menyerna blir bättre med det du lägger till.
2
Meny 1
Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk
Meny 2
Ris, grönsallad och vatten
Jag tycker att...meny 4 var väldigt bra, men jag skulle
nog ätit en macka med smör för att få i sig kalcium
och fett så att de fettlösliga vitaminerna i grönsalladen
blir upptagna av kroppen.
Det är alltid viktigt att alltid, vid varje mål, äta en viss
mängd fett, kolhydrater, protein och vitaminer, även
kallat tallriksmodellen.
Meny 3
Spagetti, ketchup och Coca-Cola
För att kunna springa och röra oss behöver vi
energi som vi får från maten vi äter. Men hur
kommer det sig att maten är energirik? Vart
kommer energin ifrån?
Meny 4
Potatis, Strömming, grönsallad och vatten
I din förklaring ska du använda begreppen energi,
kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning.
Elevens svar:
Jag tycker att...meny 4 verkar bäst, eftersom det finns
långsamma kolhydrater, som gör att man kan hålla sig
mätt länge, strömming är ju fisk, och i fisk finns det
omättat fett som är bra för kroppen, i grönsaker finns
alla möjliga vitaminer som med hjälp av fettet tas upp
och används och vatten är ju alltid bra!
Elevens svar:
Maten är energirik p.g.a. fotosyntesen dvs att alla gröna
växter bygger upp sig själv och skaffar sitt eget
bränsle/energi/näring/”byggstenar”, med hjälp av koldioxid, vatten och soljus, och som vi sedan får i oss när
vi äter växterna. Alla grönbladiga växter gör detta om
och om igen, lite som ett kretslopp
Meny 1: Stekt ägg, bacon, grönsallad, mjölk.
Växterna tar in bl.a. koldioxid och gör det till syre som
vi människor andas och gör det till koldioxid och då
tar växterna och gör om det till syre o.s.v... Varje gång
en grön växt skapar sex st. syremolekyler skapar den
även en sockermolekyl, och det är den som den bygger
upp sig själv med. Ibland sätts sockermolekylerna ihop
och bildar stärkelsemolekyler som i sin tur blir till kolhydrater som är en sorts mat t.ex. pasta, potatis och ris
som ger oss långvarig energi, eftersom att förbränningen går långsammare kroppen måste bryta sönder alla
sockermolekyler från varandra och sedan använda dem
istället för att de går ut direkt i blodet som ensamma
sockermolekyler gör.
Jag tycker att...i meny 1 är det för mycket fett och för
lite kolhydrater. Därför byter jag ut ägget mot potatis,
men det behövs lite fett eftersom vitaminerna i grönsalladen är fettlösliga och därför sparar jag baconet.
Meny 2: Ris, grönsallad, vatten
jag tycker att...i meny 2 är det för lite protein, så jag
lägger till kyckling stekt i margarin för att få i sig fett
till de fettlösliga vitaminerna.
Meny 3: Spagetti, ketchup, coca cola
Jag tycker att..i meny 3 är det för mycket ”fet” mat
med socker och kolhydrater så jag byter ut ketchup
mot köttfärssås och coca colan mot mjölk som är bättre för tänderna och nyttigare. Sedan skulle jag lagt till
grönsallad för att få i sig vitaminer. Till salladen skulle
jag ätit dressing till de fettlösliga vitaminerna.
Meny 4: Potatis, strömming, grönsallad och vatten.
3
Elevportfölj 3
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Här nedan följer några påståenden om mat.
Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller
inte och varför.
B ”För att orka mer dricker jag energidryck”
ran som berättar vad den innehåller.)Det är lag på att
alla ämnen måste stå, men på vissa varor, oftast godis
står det E1890 E1640 osv... Det vet inte alla vad det
är, men det är meningen, för att vem vill veta att det
finns lusvätska i sitt paket sega råttor, som är exempel
på ett E-nummer. För att inte äckla kunderna skriver
de allså E-nummer, så svaret på frågan är... Alla ämnen
finns med, men vissa är döljda bakom vissa namn!
C ”Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över
frukosten”
”Om alla människor vore vegitarianer skulle maten på
jorden räcka till fler.”
D ”I innehållsdeklarationen får man veta ALLA
ämnen som en vara innehåller”
E: Det är svårt att avgöra att om alla skulle vara vegitarianer så skulle maten räcka åt fler. Om man skulle
odla på ytorna där man fäder upp kor eller har hästhagar så skulle det bli mycket mer mat på odlinger. Men
större delen av jorden består av vatten och alltså är
fisken ett väldigt stort matområde och det skulle räcka
till många om man odlade OCH åt fisk.
4
A ”Jag vill ha stora muskler så jag äter extra
mycket protein”
E: ”Om alla människor vore vegetarianer skulle
maten på jorden räcka till fler”
Elevens svar:
”Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket
protein.”
Jag håller med denna till hälften, eftersom man måste
också träna om man vill har stor muskler för att
annars kan inte musklerna brytas ner. När musklerna är nedbrytna ska man äta protein för då byggs de
också upp tillsammans med den trasiga muskeln, och
muskeln blir större.
”För att orka mer dricker jag energidryck.”
När man dricker energidryck så får man i sig massa
snabba sockermolekyler vilket gör att man orkar mer
än vanligt, men bara för en liten stund, och sedan blir
man väldigt trött.
”Jag vill gå ner i vikt, så jag hoppar över frukosten.”
Frukosten är det minst feta målet på dagen, men även
det mest energirika. Om man vill gå ner i vikt ska man
sluta äta vitt bröd, oboy, nutella och marmelad till
frukost. Man kan istället äta en tallrik fil med flingor
och en skiva mörkt bröd med ost och sedan lite mjölk.
Då håller man energin uppe och vikten nere.
”I innehållsdeklarationen* får man veta ALLA ämnen
som finns i en vara.”
(innehållsdeklaration= det som står på baksidan av va-
Jag menar så här: om man har en viss mängd
odlingar så skulle det räcka till flera men om man
däremot lägger till fisk så blir det en MYCKET större
hög med mat för att man kan inte odla på vatten.
Alltså så skulle inte maten räcka till fler om alla blev
vegitarianer men den skulle räcka till fler om alla blev
vegitarianer som också åt fisk.
Elevportfölj 3
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Här ska du planera, genomföra och utvärdera
en undersökning av vad en marshmallows
innehåller. Presentera din planering och utvärdering
i form av en laborationsrapport. Följande rubriker
ska finnas med:
5
Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför)
Undersökning (hur undersökningen ska genomföras,
vilken ordning momenten ska tas )
Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier
att genomföra undersökningen)
Resultat (vad din undersökning visade)
Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de
stämmer/skiljer sig från hypotesen)
Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat
genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och
undersöka ytterligare)
Elevens svar:
Inledning
Idag ska vi ha vårat examensprov, att undersöka vilka
näringsämnen som finns i en marshmallow. Då ska vi
andvända en marshmallow, en uristix, ett brunt papper och en flaska jod.
Vi använder:
*Uristuix till protein och druvsocker
*Brunt papper till fett
*Jod till stärkelse
Vi ska skriva förutsägelse/tabell, sedan utför vi laborationen och skriver slutsatser.
Stärkelse- Jod= Vi tror att det...
* inte finns protein i eftersom det finns i kött, fisk och
baljväxter, inte i godis!
* finns druvsocker eftersom marshmallows är en sorts
godis, och allt godis (nästan) har socker i sig!
* finns fett i eftersom att man blir fettig om händerna
efter att ha tagit i den!
* inte finns stärkelse i marshmallows etersom stärkelse
finns i potatis och vete!
Undersökning
För att inte få felaktiga resultat tänker jag använ- da
mig av olika tandpetare för testerna på alla olika
näringsämnena. Jag kommer att använda två olika
reagensstickor. Och jag kommer även att dela min
marshmallows i fyra delar för de fyra testerna. Till att
börja med så delar jag min marshmallow i fjärdedelar,
sedan testar jag fjärdedelarna för sig. En för fett, som
jag testar med brunt papper, gnuggar på och kollar
om det finns fettfläckar mot ljuset. En för glukos,
som jag testar med det blåa rutan på reagensstickan.
En för stärkelse, som jag testar med jod och resultatet
blir blåsvart om det innehåller. Också till sist en för
protein som också testas med reagensstickor, men den
gula översta rutan.
Resultat
+ betyder posetiv reaktion
- betyder negativ reaktion
Protein= +
Druvsocker= +
Förutsägelse
Fett= +
+ betyder posetiv reaktion
Stärkelse= -
- betyder negativ reaktion
Slutsatser
Protein- Uristix= -
Det gick bra att laborera. Men Uristixen så blötte vi
marshmallowsarna med vatten för att kunna använda
den, med bruna pappret så gnuggade vi först in marshmallowsarna och skrapade sedan bort det som fasnat
Druvsocker- Uristix= +
Fett- Brunt papper= +
Elevportfölj 3
ÅRSKURS 6
Matens kemi
och med joden så droppade vi bara på några droppar.
Vi fick ganska annorlunda resultat jämfört med de
andra, t.ex. fick de flesta inte protein, men det fick vi,
och de fick stärkelse, men det fick inte vi. Varför vet vi
inte. Vi vet inte heller varför det finns protein, men vi
är ganska säkra på att det inte finns stärkelse p.g.a. att
om det skulle finnas det i skulle joden bli svart direkt,
men den blev varken svart förr eller sen. Utförandet
gick bra, så vi är rätt säkra på att resultatet blev rätt!
Förbättringar
Som förbättringar kunde vi ha inte låtit Uristixen ligga
i vatten så länge, för att färgen flagade bort efter ett
tag, och med bruna pappret kunde vi ha gnuggat lite
mer så att resultatet blivit mer klart.
På tallriken ser du Saras lunch. Den består
av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra
lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med
påståenden att förhålla sig till).
6
Elevens svar:
Om hon inte ändrar kommer hon att få uppnäring.
Uppnäring är när man får för lite mat eller fel sorts
mat. Saras nuvarande tallrik innehåller vitaminer som
hjälper kroppen att inte få bristsjukdomar, från sallad,
tomat, gurka och paprika. Knäckebröd innehåller
kolhydrater som ger kroppen energi som man behöver
för dagen. Det finns också kolhydrater i pasta och potatis. Det som saknas på tallriken är fett. Fett skyddar
kroppens organ och används som energi. Fett kommer
från avokado, smör och olja. Protein finns i kött, fisk,
ägg, bönor och nötter. Om man är vegetarian, och
avstår från kött kan man äta ägg, bönor och nötter för
att få i kroppen protein. Proteiner behövs för att bygga
upp kroppen. Chokladbollen på Saras tallrik innehåller mycket socker. Socker är något som kroppen inte
behöver så mycket av. Den kan ge snabb energi. För
mycket socker kan orsaka hål i tänderna. De socker
som kroppen inte använder lagras som fett. På Saras
tallrik saknar det fett, smör på knäckebrödet och ett
glas mjölk eller vatten. (A4)
Från rutorna 12, 3, 4, 6, 7, 9, 10, 12, 13, 14, 15
Elevportfölj 3
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Kunskapskrav för betyget E
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget C
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget A
i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor
och framföra och bemöta åsikter på
ett sätt som till viss del för samtalen och
diskussionerna framåt. Eleven kan söka
naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar
med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med relativt god
anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för välutvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. I arbetet
använder eleven utrustning på ett säkert
och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då enkla resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt bidrar till att ge förslag som kan
förbättra undersökningen. Dessutom gör
eleven enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I
arbetet använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero
på samt ger förslag som efter någon
bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av sina undersökningar
i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt
och effektivt sätt. Eleven kan jämföra
sina och andras resultat och för då
välutvecklade resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt ger förslag som kan förbättra
undersökningen. Dessutom gör eleven
välutvecklade dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att ge exempel på och
beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp. Eleven kan även föra
enkla resonemang om uppbyggnad och
egenskaper hos luft och vatten och
relatera detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning. I enkla och
till viss del underbyggda resonemang
om mat, bränslen, kemikalier och andra
produkter kan eleven relatera till några
kemiska samband och frågor om hållbar
utveckling. Dessutom kan eleven berätta
om några naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och
andra kemiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på enkla
samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp. Eleven
kan även föra utvecklade resonemang
om uppbyggnad och egenskaper hos luft
och vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning. I
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven
relatera till några kemiska samband och
frågor om hållbar utveckling. Dessutom
kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att förklara och visa på
enkla samband inom dessa och något
gemensamt drag med god användning
av kemins begrepp. Eleven kan även
föra välutvecklade resonemang om
uppbyggnad och egenskaper hos luft och
vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning.
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier
och andra produkter kan eleven relatera
till några kemiska samband och frågor
om hållbar utveckling. Dessutom kan
eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Elevportfölj som lärare bedömt vara på A-nivå