Elevportfölj 10
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga
som saknar elektricitet (men det finns en
gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att
förlänga matens hållbarhet så att du har mat att
äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan
förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och
grönsaker och förklara kort varför ditt förslag
fungerar.
1a
Elevens svar:
Kött: Så här kommer jag förlänga hållbarhet på mitt
renkött. Jag tänker torka mitt renkött genom att lägga
ut det så det får torka med hjälp av sol och vind. Jag
kommer ha det ute så länge det går så jag kan spara
det så länge som möjliget.
Bröd: Jag kommer förlänga hållbarheten genom att
hålla det varmt och stänga in det så inte luft och bakterier kommer in. då kan jag ta upp det när jag inte
har något annat att ta.
Grönsaker: Jag tänker förlänga hållbarheten genom
att torka tomater. Alltså soltorkade tomater. Jag tänker
göra likadant som när jag förlängde hållbarheten med
renköttet.
det smakar mer.
4. Röka skulle vara svårt för då behöver man mycket
vatten och eld. Och i röken fanns det bakteriedödande
ämnen som dödar bakterier i fisken.
5. Man skulle inte kunna torka maten på det snabba
sättet för då behöver man låg eld som går över. Så då
fick de ta hjälp av solen och vinden.
Vilken av följande menyer tycker du är bäst
ger kroppen det den behöver och varför?
Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de
innehåller det kroppen behöver. Förklara varför
menyerna blir bättre med det du lägger till.
2
Meny 1
Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk
Meny 2
Ris, grönsallad och vatten
Meny 3
Spagetti, ketchup och Coca-Cola
Meny 4
Potatis, Strömming, grönsallad och vatten
På vilket sätt tror du svårigheten att bevara
mat påverkade människors vardag förr och
idag i delar av världen som saknar elektricitet?
Elevens svar:
meny 4 : potatis, strömming, grönsallad, vatten
Elevens svar:
Att bevara mat förr i tiden utan elektricitet eller de
som är fattiga i världen utan elektricitet
Jag valde meny 4 för att man får energi från potatis
som är kolhydrater och från fisken får man mycket
protein så att man bygger upp sina muskler. Från
grönsalladen får man mineraler och olika vitaminer.
Vatten höjer din vätskehalt och släcker törsten.
1b
1. Man skulle inte kunna djupfrysa maten i frysen.
Man kanske inte skulle kunna bevara brödet lika länge
så man kanske behövde äta upp det på direkten eller
inom några dagar.
2. Man kan inte häller steka på något på stekpannan så
då kanske man behöved göra upp en eld och grilla
det.Och då behöver man ved och tändstickor eller sten
och trä förr i tiden för de inte hade några tändstickor.
3. De skulle inte kunna salta för att salt var väldigt
dyrt. De skulle inte kunna tillsätta maten med salt så
Meny 1: stekt ägg,bacon,grönsallad,mjölk
Den här rätten vill jag ändra på lite saker. Jag skulle
byta ut stekt ägg och bacon för det är nästan som en
frukost och att man inte får i sig kolhydrater så att
man inte får någon energi.
Meny 2: ris,grönsallad,vatten
Man får i sig kolhydrater och mineraler och vitaminer
i den här maträtten men inga proteiner så då skulle jag
ta med en liten köttbit.
Elevportfölj 10
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Meny 3 spagetti,ketchup,coca-cola
coca-cola finns det mycket socker och är onyttigt och
det är bra att ha proteiner i sig så jag skulle ta med lite
köttfärssås och vatten istället för coca-cola.
Här nedan följer några påståenden om mat.
Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller
inte och varför.
4
Meny 4 potatis,strömming,grönsallad och vatten
A ”Jag vill ha stora muskler så jag äter extra
mycket protein”
Jag skulle inte ändra på något för man får i sig kolhydrater, protein, mineraler och vitaminer.
B ”För att orka mer dricker jag energidryck”
För att kunna springa och röra oss behöver vi
energi som vi får från maten vi äter. Men hur
kommer det sig att maten är energirik? Vart
kommer energin ifrån?
D ”I innehållsdeklarationen får man veta ALLA
ämnen som en vara innehåller”
3
I din förklaring ska du använda begreppen energi,
kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning.
Elevens svar:
Kolhydrater innehåller socker och stärkelser så att du
får energi. Du förbränner kolhydrater när du rör på
dig och då måste du fylla på med nya kolhydrater. När
du andas ut koldioxid så andas trädet in det och andas
då ut syre. När trädet andas in koldioxiden så suger
den upp vatten från rötterna och upp till bladen och
solen lyser på den så att det blir syre och socker. Allt
det här kallas fotosyntesen och det går runt som ett
kretslopp hela tiden.
C ”Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över
frukosten”
E: ”Om alla människor vore vegetarianer skulle
maten på jorden räcka till fler”
Elevens svar:
A: Ja, det stämmer för att man bygger upp muskler
med protein.
B: Nej, jag håller inte med för det finns inte kolhydrater i en energidryck.
C: Nej, frukosten är den viktigaste måltiden på dagen
så att man orkar fullt ut. Man ska sänka på kolhydrater och öka på mineraler.
D: Man måste skriva allt som är i för annars kan de
som är allergiska mot det äta det om det är i men det
står inget.
E: Nej, jag tror inte det för en människa kanske måste
äta kött för om svamp och sånt tar slut så måste man
äta köttet så nej.
Elevportfölj 10
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Här ska du planera, genomföra och utvärdera
en undersökning av vad en marshmallows
innehåller. Presentera din planering och utvärdering
i form av en laborationsrapport. Följande rubriker
ska finnas med:
Kajsa tror att det inte finns protein i en marschmallow
för man bygger inte upp musklerna med marschmallows.
Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför)
Fett: Nej, vi hade fel om fettet. Det blev alldrig genomskinligt så det fanns inget fett i marschmallowen
5
Undersökning (hur undersökningen ska genomföras,
vilken ordning momenten ska tas )
Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier
att genomföra undersökningen)
Resultat (vad din undersökning visade)
Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de
stämmer/skiljer sig från hypotesen)
Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat
genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och
undersöka ytterligare)
Elevens svar:
Vad är marschmallow?
Inledning: Idag ska vi leta efter stärkelser, druvsocker,
fett, proteiner i en marschmallow. När vi ska testa
protein och druvsocker ska vi använda en Uristix, på
den yttersta reagensstickan ska vi testa med proteintestet genom att blöta upp marschmallowen och sedan
ta ner reagensstickan och testa. Sedan ska vi testa med
den innersta på reagensstickan. När vi ska testa fetthalten så ska man använda ett brunt papper som man
gnuggar i i marschmallowen. Om pappret blir genomskinligt så finns det fett i marschmallowen. När vi ska
se om det finns stärkelser i marschmallowen så ska vi
droppa 6 droppar jod. Om marschmallowen ändrar
färg finns det stärkelser i den.
Hypotes: Vi tror att det finns stärkelser i marchmallowen för att det finns stärkelser i andra sötsacker och
godisar. Varför skulle det inte finnas i en marschmallow? Vi tror att det finns fett i marschmallows för att
när man äter marschmallow smakar det fett och den
är alldelles kladig. Vi tror att det inte finns druvsocker
för att det finns i frukter och inte i sötsacker. Jag och
Stärkelser: Först så ändrade den inte färgen men efter
ett tag ble den helt svart. Alltså en positiv reaktion.
Druvsocker: Vi trodde att det fanns druvsocker i en
marschmallowen och vi fick faktiskt en positiv reaktion för det fanns ungefär 2000mg druvsocker i den.
Protein: Nej det reagerade ingeting. Vi fick en postiv
reaktion för vi hade rätt.
Slutsatser:
Idag skulle vi testa och se om det fanns stärkelser,
druvsocker, fett och protein i en marschmallows. Vi
gjorde en tabell där man kan se om vi fick positiv
reaktion eller negativ reaktion. När vi testade med
druvsocker så trodde vi först att det skulle bli en
negativ reaktion men vi hade fel. Det fanns druvsocker
i en marschmallow. Reagensstickan blev helt brun och
vi kollade hur många mg den hade. Den hade ungefär
2000 mg. Vi trodde att det fanns stärkelser i marshmallowen och vi trodde rätt. Marschmallowen blev
helt svart när vi droppade joden på den. Men det tog
lite tid innan den ändrade färg. Vi tyckte att uppdraget gick bra och vi blev klara snabbt än vad vi bruckar
bli. Vi har också lärt oss ett nytt ord = Hypotes. Det
betyder förutsägelse. Vi kanske skulle kunna göra tabellen lite tydligar och större men annars gick det bra.
Elevportfölj 10
ÅRSKURS 6
Matens kemi
På tallriken ser du Saras lunch. Den består
av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra
lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med
påståenden att förhålla sig till).
6
Elevens svar:
1. En måltid ska alltid innehålla de tre delarna från
matcirkeln. En del potatis, ris eller pasta. En del kött
eller fisk. Och en del med t.ex. sallad. På Saras tallrik
finns det endast vitaminer, kolhydrater och socker. För
att få en komplet måltid måste hon lägga till proteiner
som finns i t.ex. kött och fisk och skippa sockret från
chokladbollen. Sockret kommer lägga sig som fett.
2. Om man är vegetarian äter man inte kött. Men
måste då måste man få i sig andra ämnen istället för
kött t.ex. linser, bönor. De innehåller fibrer. Sallad
ska man dock ta alltid lite av i alla fall eftersom det
innehåller vitaminer som man behöver för att inte få
bristsjukdomar.
Från rutorna 1,6,11,13,14,14
Elevportfölj 10
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Kunskapskrav för betyget E
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget C
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget A
i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor
och framföra och bemöta åsikter på
ett sätt som till viss del för samtalen
och diskussionerna framåt. Eleven kan
söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar
med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med relativt god
anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för välutvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. I arbetet
använder eleven utrustning på ett säkert
och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då enkla resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt bidrar till att ge förslag som kan
förbättra undersökningen. Dessutom gör
eleven enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I
arbetet använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero
på samt ger förslag som efter någon
bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av sina undersökningar
i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt
och effektivt sätt. Eleven kan jämföra
sina och andras resultat och för då
välutvecklade resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt ger förslag som kan förbättra
undersökningen. Dessutom gör eleven
välutvecklade dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att ge exempel på och
beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp. Eleven kan även föra
enkla resonemang om uppbyggnad och
egenskaper hos luft och vatten och
relatera detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning. I enkla och
till viss del underbyggda resonemang
om mat, bränslen, kemikalier och andra
produkter kan eleven relatera till några
kemiska samband och frågor om hållbar
utveckling. Dessutom kan eleven berätta
om några naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och
andra kemiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på enkla
samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp. Eleven
kan även föra utvecklade resonemang
om uppbyggnad och egenskaper hos luft
och vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning. I
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven
relatera till några kemiska samband och
frågor om hållbar utveckling. Dessutom
kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att förklara och visa på
enkla samband inom dessa och något
gemensamt drag med god användning
av kemins begrepp. Eleven kan även
föra välutvecklade resonemang om
uppbyggnad och egenskaper hos luft och
vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning.
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier
och andra produkter kan eleven relatera
till några kemiska samband och frågor
om hållbar utveckling. Dessutom kan
eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Elevportfölj som lärare bedömt vara på D-nivå
