Elevportfölj 13
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga
som saknar elektricitet (men det finns en
gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att
förlänga matens hållbarhet så att du har mat att
äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan
förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och
grönsaker och förklara kort varför ditt förslag
fungerar.
1a
Vilken av följande menyer tycker du är bäst
ger kroppen det den behöver och varför?
Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de
innehåller det kroppen behöver. Förklara varför
menyerna blir bättre med det du lägger till.
2
Meny 1
Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk
Meny 2
Elevens svar:
Ris, grönsallad och vatten
Mat håller längre när det är kallt, därför kan man gräMeny 3
va ner det ca 1 meter under marken. Eller förvara det
Spagetti, ketchup och Coca-Cola
på undervåningen då det är kallare där. Om man har
en plastpåse kan man ta in brödet i det, så att de
Meny 4
bakterierna inte får något syre.
Potatis, Strömming, grönsallad och vatten
Man kan även salta, röka och torka maten men det finns bättre sätt när det handlar
om ett fåtal veckor.
Elevens svar:
På vilket sätt tror du svårigheten att bevara
mat påverkade människors vardag förr och
idag i delar av världen som saknar elektricitet?
1b
Elevens svar:
Jag tror att människor förr i tiden eller nuförtiden i
fattiga länder har det väldigt svårt. Jag tror att en stor
del av deras tid går till at laga mat osv. Utan elektricitet så tror jag att det blir ännu svårare. Många
människor dog/dör för att dem äter samma mat hela
tiden. Då får de bara i sig samma sak hela tiden och de
får brist på annan näring. (från 29 28 BS)
Meny fyra, för att den ger kroppen: Protein i fisken.
Kolhydrater i potatis Vitaminer och vatten i salladen.
Protein i mjölken. Det ända som saknas är fett.
Meny 1: Stekt ägg, bacon, grönsallad, mjölk och
potatis. För då får man i sig kolhydrater.
Meny 2: Ris, grönsallad, vatten och någon slags kött.
För då får man i sig protein
Meny 3: Spagetti, tomatsås, mjölk, köttbullar och
tomat. Då byter man ut sockerchoken ketchup mot
tomatsås som innehåller mer socker, man får i sig
protein i mjölken (istället för socker i Coca-Colan) och
köttbullarna och vitaminer i tomaten.
Meny 4: Potatis, strömming, grönsallad, vatten, sås.
Då får man även i sig fett.
Elevportfölj 13
ÅRSKURS 6
Matens kemi
För att kunna springa och röra oss behöver vi
energi som vi får från maten vi äter. Men hur
kommer det sig att maten är energirik? Vart
kommer energin ifrån?
mindre men din kropp kommer sedan när den får mat
igen spara mer så att du hade vägt mindre om du ätit
frukost. Du kommer även vara riktigt hungrig, bli små
sur och trött och äta mer än vad du tror till lunch.
I din förklaring ska du använda begreppen energi,
kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning.
D: Nej, de skriver inte upp allting som varan innehåller, de har kanske inte med sånt som de tycker är självklart som vatten och glukos. För att de utgår ifrån att
folk förstår det. Men om de inte har med alla ämnen
med kan de bli stämda.
3
Elevens svar:
Allt får energi från solen. När fotosyntesen uppstår,
lagras solenegin i växten och bildar kolhydrater,
stärkelse och fetter och vi får det i oss när vi äter
växter, frukt och bär. Hur man får energi när man
äter kött? Djuret äter då växten och man får även
protein i sig. Fotosyntesen blir druvsocker och
koldioxid. Druv- socker + koldioxid blir
rörelse/värme energi, vatten, syre. Förbränner
fotosyntesen åt andra hållet.
Här nedan följer några påståenden om mat.
Förklara vad du tror att den som gör
påståendet menar och berätta sedanom du håller med eller inte och varför.
4
A ”Jag vill ha stora muskler så jag äter extra
mycket protein”
B ”För att orka mer dricker jag energidryck”
C ”Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över
frukosten”
D ”I innehållsdeklarationen får man veta ALLA
ämnen som en vara innehåller”
E: ”Om alla människor vore vegetarianer skulle
maten på jorden räcka till fler”
Elevens svar:
A: Nej, för att få stora muskler måste man träna det
hjälper inte att bara äta protein.
B: Energidrycken är explosiv, du blir jätte pigg en kort
stund men det blodsocker sjunker sedan ner igen. Du
blir alltså piggare men bara ett kort tag. Det gör att du
i slutändan inte orkar så mycket mer ändå, så både ja
och nej.
Nej. C: Det funkar inte, såklart att du väger pytte lite
E: Nej, då skulle det gå åt mer grönsaker istället och
det skulle bli exakt samma sak som nu de rika har mat
men inte de fattiga.
Här ska du planera, genomföra och utvärdera
en undersökning av vad en marshmallow
innehåller. Presentera din planering och utvärdering
i form av en laborationsrapport. Följande rubriker
ska finnas med:
5
Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför)
Undersökning (hur undersökningen ska genomföras,
vilken ordning momenten ska tas )
Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier
att genomföra undersökningen)
Resultat (vad din undersökning visade)
Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de
stämmer/skiljer sig från hypotesen)
Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat
genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat
undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med
och undersöka ytterligare)
Elevens svar:
Undersökning av matvaror
Vi ska undersöka om olika matvaran innehåller fett,
proteiner, stärkelse och druvsocker.
Hypotes: Jag tror att matvarorna innehåller dessa näringsämnen. matvara fett protein stärkelse druvsocker
marshmallows
Elevportfölj 13
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Undersökning: Vi testar marshmallowsen genom att
använda reagensstickor för att se om det innehåller
protein och druvsocker. Vi använder jod för att se om
det innehåller stärkelse. Vi använder brunt papper för
att se om det finns fett i marshmallowsen. Vi börjar
undersöka om det innehåller fett. Sedan testar vi om
det innehåller protein och druvsocker. Sist testar vi
med jod för att se om de innehåller stärkelse.
På tallriken ser du Saras lunch. Den består
av sallad tomat, gurka, paprika och
knäckebröd samt en chokladboll.I rutorna finns information om mat och näring. Din
uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av
informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st
informationsrutor med påståenden att förhålla sig
till).
Material: reagensstickor 1 st testbricka.
Elevens svar:
Förslag 1 Det man kan ha kvar är sallad, tomater,
gurka. Det man kan ta bort är mackan för det är
under- näring att man får fel, lite mat i sig och det är
samma sak med kokosbollen. Den kan man kanske
man kan ta om man är väldigt trött men inte annars
för det är dålig mat och man får hål i tänderna av dem.
jod
brunt papper Marshmallows Vatten tandpetare
Resultat:
Jag såg att det fanns dessa näringsämnen i matvaran.
matvara fett protein stärkelse druvsocker
marshmallows + 4
Slutsats: Min hypotes stämde ganska bra, dock trodde
jag att det innehöll fett vilket det inte gjorde. Det
innehöll väldigt mycket druvsocker vilket jag hade lite
på känn.
6
Förslag 2 Man kan ta bort mackan och lägga till fisk
eller köttbit. Man kan ha kvar salladen, tomaten och
gurkan kan man ha kvar för det är mycket vitamin i
det och så kan man lägga till äppeljuice som dricka.
Från rutorna 13,9,13.14
Elevportfölj 13
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Kunskapskrav för betyget E
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget C
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget A
i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor
och framföra och bemöta åsikter på
ett sätt som till viss del för samtalen
och diskussionerna framåt. Eleven kan
söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar
med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med relativt god
anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för välutvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. I arbetet
använder eleven utrustning på ett säkert
och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då enkla resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt bidrar till att ge förslag som kan
förbättra undersökningen. Dessutom gör
eleven enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I
arbetet använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero
på samt ger förslag som efter någon
bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av sina undersökningar
i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt
och effektivt sätt. Eleven kan jämföra
sina och andras resultat och för då
välutvecklade resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt ger förslag som kan förbättra
undersökningen. Dessutom gör eleven
välutvecklade dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att ge exempel på och
beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp. Eleven kan även föra
enkla resonemang om uppbyggnad och
egenskaper hos luft och vatten och
relatera detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning. I enkla och
till viss del underbyggda resonemang
om mat, bränslen, kemikalier och andra
produkter kan eleven relatera till några
kemiska samband och frågor om hållbar
utveckling. Dessutom kan eleven berätta
om några naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och
andra kemiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på enkla
samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp. Eleven
kan även föra utvecklade resonemang
om uppbyggnad och egenskaper hos luft
och vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning. I
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven
relatera till några kemiska samband och
frågor om hållbar utveckling. Dessutom
kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att förklara och visa på
enkla samband inom dessa och något
gemensamt drag med god användning
av kemins begrepp. Eleven kan även
föra välutvecklade resonemang om
uppbyggnad och egenskaper hos luft och
vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning.
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier
och andra produkter kan eleven relatera
till några kemiska samband och frågor
om hållbar utveckling. Dessutom kan
eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Elevportfölj som lärare bedömt vara på E-nivå
