Elevportfölj 6
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga
som saknar elektricitet (men det finns en
gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att
förlänga matens hållbarhet så att du har mat att
äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan
förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och
grönsaker och förklara kort varför ditt förslag
fungerar.
1a
Elevens svar:
Om jag skulle vara i fjällen utan elektricitet skulle
jag ta med mig: Konserverad mat som: Kalops, kött,
skinka, ananas, köttfärssås. Jag skulle också ta med
mig vakuumförpackat som tar lite plats. Man tillsätter
med vatten: pasta med sås, fiskgryta. Till frukost skulle
jag kunna äta knäckebröd, saltgurka. Dricka: Vatten,
måltidsdryck. Varm choklad (med torkad mjölk)
Hur jag gör för att förlänga:
Vakuumförpackat: Man tar ut all luft och sedan lägger
jag ner den i en påse och gör så att ingen luft kommer
igenom påsen.
Konservera: Man tillsätter ättika, vatten och ibland
socker.
Salta: Man saltar ner maten med mycket salt så det
håller sig länge.
Om man inte använder dessa metoder möglar maten.
Det är då inte bra att äta maten för att man kan bli
magsjuk av bakterierna i möglet
På vilket sätt tror du svårigheten att bevara
mat påverkade människors vardag förr och
idag i delar av världen som saknar elektricitet?
1b
Elevens svar:
Förr var det svårt att bevara mat, men idag är det lätt.
Idag har vi en mer varierad kost än man hade förr. Då
fick man jaga själv, gå till marknader och fiska. Men
idag är det lättare eftersom det finns kyl och frys.
Idag är det lätt att lagra mat men förr var det svårt eftersom det inte fanns nån elektricitet. För då behövde
man gå till marknaden och byta handel med varandra,
men idag kan man gå till en och samma butik och
hitta det man behöver. Hade man inte nån elektricitet
kunde man konservera, röka, sylta, röka varorna så de
höll längre. Då var man tvungen att ägna mycket tid
åt att lagra maten.
2
Vilken av följande menyer tycker du är bäst
ger kroppen det den behöver och varför?
Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de
innehåller det kroppen behöver. Förklara varför
menyerna blir bättre med det du lägger till.
Meny 1
Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk
Meny 2
Ris, grönsallad och vatten
Meny 3
Spagetti, ketchup och Coca-Cola
Meny 4
Potatis, Strömming, grönsallad och vatten
Elevens svar:
Meny 1 Jag skulle jag vilja lägga till potatis/pasta/ris
eftersom stärkelsen saknas.
Meny 2 Jag skulle vilja lägga till kött/ägg/bönor eftersom protein saknas.
Meny 3 Jag skulle vilja lägga till kött/bönor/grönsaker
eftersom protein och vitaminer saknas.
Meny 4 Jag skulle inte vilja inte lägga till någonting
mer eftersom vitaminer, protein och stärkelse finns.
Jag tycker meny 4 är bäst för i potatis finns det stärkelse, grönsallad finns det vitaminer, strömming finns det
protein i. Protein, stärklelse och vitaminer är bra för
kroppen.
Elevportfölj 6
ÅRSKURS 6
Matens kemi
För att kunna springa och röra oss behöver vi
energi som vi får från maten vi äter. Men hur
kommer det sig att maten är energirik? Vart
kommer energin ifrån?
Här nedan följer några påståenden om mat.
Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller
inte och varför.
I din förklaring ska du använda begreppen energi,
kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning.
A ”Jag vill ha stora muskler så jag äter extra
mycket protein”
3
Elevens svar:
Fotosyntes är när växter med grönablad får soljus+vatten+koldioxid=socker +syre det blir ett kretslopp
eftersom att det upprepas om och om igen,(soljus+6H2O+6CO2=C6H12+6O2) när dom har sugt
in det ger dom bort syre och var sjätte syremolokyl är
en sockermolokyl.
När vi äter växter med grönablad får vi i oss socker
och det ger oss energi, eftersom att växterna byggs upp
av sockret dom tillverkar. När vi äter kolhydrater får
vi i oss socker för att det finns stärkelse i kolhydrater
och stärkelse är uppbyggt av sockermolokyler som sitter fatskedjade i varandra, när kroppen äter kolhydrater måste kroppen bryta ner sockermolokylerna som
sitter ihop och då får vi energi hela tiden tills kroppen
har brytit ner kedjan. När man sportar och har ätit
kolhydrater så bryter kroppen ner musklerna och
sedan när man vilar så bygger kroppen upp musklerna
av proteinet och kolhydraterna från maten. (från 2)
4
B ”För att orka mer dricker jag energidryck”
C ”Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över
frukosten”
D ”I innehållsdeklarationen får man veta ALLA
ämnen som en vara innehåller”
E: ”Om alla människor vore vegetarianer skulle
maten på jorden räcka till fler”
Elevens svar:
A ’’Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket
protein’’
Nej, man måste träna och även äta nyttigt, inte bara
protein. Man ska äta lagom mängd mat av alla näringsämnen.
B ’’För att orka mer dricker jag energidryck’’
Det funkar för tillfället men inte under längre perioder. Då blir man trött och har en motsatt effekt.
C ’’ Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten’’
Man brukar ju säga att frukosten är den viktigaste
måltiden på hela dagen. Man ska inte hoppa över
frukosten, egentligen ingen måltid alls. Det är viktigt
med mat. Om man vill gå ner i vikt kan man tänka på
hur mycket socker och sånt som man går upp i vikt av,
men man måste också träna.
D ’’Innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen
som en vara innehåller’’
Det får man oftast inte veta. Jag tror att de som gör
produkterna lägger i för lite eller för mycket, t.ex
socker eller salt.
E ’’ Om alla människor vore vegetarianer skulle maten
på jorden räcka till fler’’
Det skulle bli mer djur men färre växter eftersom djuren också äter växter.
Elevportfölj 6
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Här ska du planera, genomföra och utvärdera
en undersökning av vad en marshmallows
innehåller. Presentera din planering och utvärdering
i form av en laborationsrapport. Följande rubriker
ska finnas med:
5
Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför)
Undersökning (hur undersökningen ska genomföras,
vilken ordning momenten ska tas )
Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier
att genomföra undersökningen)
Resultat (vad din undersökning visade)
Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de
stämmer/skiljer sig från hypotesen)
Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat
genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och
undersöka ytterligare)
Elevens svar:
Test med marshmallows.
Hypotes
Jag tror att det kommer visa sig att det kommer att
innehålla socker eftersom det är väldigt sött, gelatin
eftersom det är lite geleaktigt, kanske lite vatten,
sirap och stärkelse eftersom marshmallows är ganska
mjöliga.
Undersökning
För att se om det finns stärkelse testar jag med jod. För
att se om det finns druvsocker och protein använder
jag reagensstickorna. För att se om det finns fett i
använder jag ett brunt papper.
Materiel
Jag skulle behöva reagensstickor, jod, testbricka, vatten, tandpetare, pipetter, pincetter och brunt papper.
Testresultat
Jag började med att dela marshmallowsen i delar,
sedan la vi dem i vår testbricka.
Druvsocker (glukos) Ja, det fanns jättemycket glukos i, det blev väldigt brunt på den lilla fyrkanten på
reagensstickan.
Stärkelse Det fanns spår av stärkelse i. Det fanns inte
jättemycket stärkelse i men lite. Jag droppade på ca
5-6 droppar jod.
Protein Ja, det fanns protein i men inte jättemycket.
Reagensstickans lilla ruta blev lite turkosaktig men
mest gul.
Fett Nej, det fanns inte fett i. Det bruna testpappret
blev inte genomskinligt när jag höll det mot lampan.
Slutsats
En marshmallow innehåller: Druvsocker (glukos), spår
av protein och stärkelse. Jag trodde det fanns stärkelse
och glukos, så var det. Men jag visste inte att det fanns
nått fett i. Jag visste heller inte att det fans protein
(inte jättemycket) Jag tyckte att det stämde ganska bra
med min hypnotes. Jag hade en väl diskad testbricka
så jag fick inte fel resultat.
Förbättringar
Det skulle kunna behövas ett säkrare sätt att kolla om
det finns fett i, vi använder ganska enkla metoder och
de kanske inte visar exakt. Det kan vara så att vissa
saker inte innehåller fett men även i andra undersökningar är det svårt att vad och i så fall hur mycket fett
det innehåller. Det var t.ex ganska svårt att se att det
innehöll fett i en väldigt flottig köttbulle. Vilken skulle
och innehöll fett.
På tallriken ser du Saras lunch. Den består
av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra
lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med
påståenden att förhålla sig till).
6
Elevens svar:
Ena dagen äter hon ägg, frukt och grönsaker, bär och
ett glas vatten. I ägg finns det mycket proteiner, frukt
Elevportfölj 6
ÅRSKURS 6
Matens kemi
och grönsaker är det vitaminer i, fibrer finns det i frukt
också och bär. Kroppen består av mycket vatten men
kroppen behöver vatten för att inte torka ut. Det är
viktigt att man dricker mycket vatten när det är varmt
ute.
Andra dagen kan hon äta fisk, en bit kött, några nötter
och en potatis. I fisk, nötter och kött finns det proteiner som kroppen behöver, kolhydrater finns i potatis.
Socker är inte så bra för tänderna och socker ger snabb
energi.
Från rutorna 5, 9, 10, 11, 12, 13 och 14
Elevportfölj 6
ÅRSKURS 6
Matens kemi
Kunskapskrav för betyget E
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget C
i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget A
i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor
och framföra och bemöta åsikter på
ett sätt som till viss del för samtalen och
diskussionerna framåt. Eleven kan söka
naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar
med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med relativt god
anpassning till sammanhanget.
Eleven kan samtala om och diskutera
enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa
och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna
framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för välutvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. I arbetet
använder eleven utrustning på ett säkert
och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då enkla resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt bidrar till att ge förslag som kan
förbättra undersökningen. Dessutom gör
eleven enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I
arbetet använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och
för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero
på samt ger förslag som efter någon
bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av sina undersökningar
i text och bild.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt
och effektivt sätt. Eleven kan jämföra
sina och andras resultat och för då
välutvecklade resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan bero på
samt ger förslag som kan förbättra
undersökningen. Dessutom gör eleven
välutvecklade dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att ge exempel på och
beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp. Eleven kan även föra
enkla resonemang om uppbyggnad och
egenskaper hos luft och vatten och
relatera detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning. I enkla och
till viss del underbyggda resonemang
om mat, bränslen, kemikalier och andra
produkter kan eleven relatera till några
kemiska samband och frågor om hållbar
utveckling. Dessutom kan eleven berätta
om några naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och
andra kemiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på enkla
samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp. Eleven
kan även föra utvecklade resonemang
om uppbyggnad och egenskaper hos luft
och vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning. I
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven
relatera till några kemiska samband och
frågor om hållbar utveckling. Dessutom
kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att förklara och visa på
enkla samband inom dessa och något
gemensamt drag med god användning
av kemins begrepp. Eleven kan även
föra välutvecklade resonemang om
uppbyggnad och egenskaper hos luft och
vatten och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och förbränning.
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier
och andra produkter kan eleven relatera
till några kemiska samband och frågor
om hållbar utveckling. Dessutom kan
eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Elevportfölj som lärare är på C-Nivå
