Infektionssjuklighet i barnfamiljer

advertisement
Infektionssjuklighet
i barnfamiljer
Populärversion av Katarina Hedins avhandling
Infections in small children and their families
- symptoms consultations and antibiotics.
Studien
Syftet med studien var att studera hur infektionssjukligheten ser ut i barnfamiljer. Hur ofta har 18
månader gamla barn och deras familjer symtom på infektionssjukdomar, hur ofta används
socialförsäkringen, hur ofta går man till läkaren och hur omfattande är antibiotikaanvändningen?
Syftet var också att kartlägga skillnader mellan barn på förskola och barn som är hemma. Dessutom var
målet att finna faktorer som kan förklara skillnader i antibiotikaförskrivning till barn mellan olika
kommuner i landet. Man ville också se om information om infektioner och smittspridning till personal i
förskolan och till föräldrar kan leda till en minskning i infektionsorsakad sjukfrånvaro, av
läkarbesök och antibiotikabehandling.
Bakgrund
På 1970-talet gjordes populationsbaserade studier i USA där förekomsten av infektioner i barnfamiljer
kartlades. Man såg då att små barn hade flest infektioner och att antalet dagar med infektionssymtom
minskade med stigande ålder hos barnen. Studierna visade också att antalet dagar återigen ökade hos
vuxna med små barn.
Det fanns ingen aktuell svensk kartläggning av förekomsten av infektionssymtom hos barn, hur ofta man
besöker läkare och hur ofta antibiotika ordineras. Det fanns inte heller några svenska studier som visade
hur ofta infektionssymtom hos barn leder till att de stannar hemma från förskola eller skola eller hur ofta
föräldrarna använder ersättning från socialförsäkringen i samband med infektionssymtom i familjen.
Apoteksbolagets statistik visar sedan flera år att det finns stora geografiska skillnader i försäljning av
antibiotika till barn när olika kommuner jämförs. Man visste dock inte om dessa skillnader beror på att
barn är olika mycket sjuka, att de söker läkare i olika utsträckning eller att läkare förskriver antibiotika i
olika omfattning i olika kommuner.
Sedan tidigare vet man att barn i förskola har mer infektioner, gör fler läkarbesök och använder mer
antibiotika än barn som vistas hemma dagtid. Däremot hade ingen studerat om det är den ökade
förekomsten av infektionssymtom som leder till fler läkarbesök och till högre antibiotikaförbrukning eller
om det kan förklaras av andra faktorer, till exempel större benägenhet att söka läkare vid infektionssymtom.
Interventionsstudier, där nogrann handtvätt varit en del, har visat att förekomsten av infektioner i
förskolan kan minska. Ingen av dessa studier har fokuserat på att utbilda personal och föräldrar om smitta
och smittspridning.
Dagboksstudien
I dagboksstudien ingick Falun, Leksand, Jönköping, Eksjö, Tranås, Älmhult och Alvesta. Dessa sju
kommuner hade enligt Apoteksbolagets statistik sedan flera år haft antingen hög eller låg försäljning av
antibiotika till barn mellan 0-6 år. Alla familjer som kom med ett 18 månader gammalt barn till BVC i de
utvalda kommunerna, erbjöds att delta i en dagboksstudie. Under en månad noterade alla familjemedlemmar samtliga infektionssymtom och åtgärder i en dagbok.
Under en vintermånad hade 93 % av barnen, som var 18 månader gamla, infektonsrelaterade symtom
(snuva, hosta, halsont, ont i öronen, diarré, feber). Antalet dagar med infektionssymtom minskade med
stigande ålder, 13 % gjorde ett läkarbesök och 6 % använde antibiotika. Även dessa siffror var högre för
18 månadersbarnen jämfört med deras äldre syskon. Resultatet visade också att vid de tillfällen då barnen
stannade hemma från barnomsorgen, utnyttjade föräldrarna socialförsäkringen endast i en tredjedel av
dagarna.
Andel symtomdagar hos 18-månaders barn under en vintermånad
Procent
40
Flickor
Pojkar
35
30
25
20
15
10
5
0
0
1-7
8-14
Symtomdagar
15-
Dagboksstudien visade att barnen från
kommuner med låg antibiotikaförskrivning hade lika många
rapporterade infektionssymtom, och
besökte läkare lika ofta, som barnen från
kommuner med hög antibiotikaförskrivning. Att skillnaden i
antibiotikaförskrivning skilde sig mellan
olika kommuner kan därmed inte
förklaras av någon skillnad i antalet
infektionssymtom eller antalet besök hos
läkare. Skillnaden beror snarare på att
läkare förskriver antibiotika olika.
Precis som tidigare studier visat, hade
barn i förskola fler infektionsepisoder än
barn som vistades hemma. Resultatet
visade att 23 % av barnen i förskolan
gjorde ett läkarbesök jämfört med 11 %
av hemmabarnen. Av barnen på förskolan
var det 11 % som använde antibiotika
medan siffran för barnen som var hemma
var 5 %. Det tycks alltså vara den ökade förekomsten av infektionssymtom som gör att barn i förskola
oftare använder antibiotika än barn som är hemma.
Antbiotikaförskrivningen
varierar mellan olika kommuner.
Detta beror på att doktorer gör
olika när de skriver ut antibiotika mot infektioner hos barn.
Interventionsstudien
Till interventionsstudien valdes sex förskolor ut. Alla sex hade en en småbarnsavdelning och två syskonavdelningar. Tre av dessa förskolor slumpades till inteventionsförskolor och i dessa fick personal och
föräldrar information om infektioner och smittspridning. De fick även information om när barn bör vara
hemma samt när läkarbesök och antibiotika
kan vara aktuellt. Vid varje sjukdomsepisod
hos barnen fyllde föräldrarna i en
sjukfrånvarorapport, där sjukdomsorsaken,
eventull sjukvårdskontakt samt antibiotikabehandling noterades.
På interventionsförskolorna var den totala
sjukfrånvaron 6,6 %, vilket kan jämföras med
kontrollförskolorna där sjukfrånvaron låg på
6,8 %. I genomsnitt gjorde barnen på
interventionsförskolorna 0,8 läkarbesök
under niomånadersperioden, samtidigt som
barnen på kontrollförskolorna besökte
läkaren 1,1 gånger under samma period.
Antibiotikaförbrukningen var även den högre
bland barnen på kontrollförskolorna med en
siffra på 0,7 behandlingar per barn. Siffran
för interventionsförskolebarnen var 0,4
behandlingar.
Även om skillnaderna inte är stora så avslöjar
resultatet att det finns tydliga mönster med
färre infektionsepisoder, färre läkarbesök och
mindre antibiotikaförskrivning i interventionsgruppen. Studien visar att det inom ramen för den ordinarie
förskoleverksamheten är möjligt att utbilda personal och föräldrar om infektioner och smittspridning.
Resultaten kan också tala för att man kan minska frånvaron på grund av infektioner i förskola, minska
antalet läkarbesök och också minska behandling med antibiotika, genom information.
Konklusion
Infektionssymtom är vanligt i barnfamiljer och de yngsta barnen har flest symtom. Oftast behöver barnen
inte vara hemma på grund av symtomen, men när de är det så utnyttjar föräldrarna socialförsäkringen
sparsamt. När symtomen leder till läkarbesök skrivs antibiotika ut i ungefär hälften av besöken.
Förskrivningen av antibiotika varierar mellan olika kommuner. Detta beror inte på att barnen har olika
mycket infektioner, utan på att läkarna förskriver antibiotika olika. Däremot är det förekomsten av
infektionssymtom som gör att barn i förskola söker läkare oftare och använder mer antibiotika än barn
som är hemma. Eftersom barn i förskolan har mer symtom än barn som vistas hemma är det angeläget att
finna vägar att informera personal och föräldrar om infektioner och smittspridning.
Hur är det i Landstinget Kronoberg?
Statistik från Apoteksbolaget visar att det skrivs ut mycket antibiotika till barn i åldern 0-6 år i
Kronobergs län. Trots att förskrivningen av antibiotika har sjunkit sedan år 2000 så är förskrivningen i
Kronoberg fortfarande bland de högsta i landet. Det finns även en skillnad i förskrivning mellan de olika
kommunerna i vårt landsting.
Infektionssjukligheten hos barn skiljer inte sig mellan olika delar av landet. Skillnaden i förskrivning
beror snarare på skillnader i doktorernas vanor, varpå frågan om det går att påverka läkarnas förskrivning
uppstår. En nyligen genomförd studie i Kronoberg visar att förskrivning av urinvägsantibiotika kan
förändras genom information och utbildning. Det bör därför vara möjligt att genom information och
utbildning strukturerat arbeta mot mer rationell användning av antibiotika till både barn och vuxna i vårt
län.
Katarina Hedin arbetar som
distriktsläkare i Landstinget
Kronoberg och bedriver forskning
på FoU-centrum. Hon avlade sin
doktorsexamen i medicinsk
vetenskap den 12 januari 2007,
vid Lunds universitet.
Katarina har tillsammans med
Christer Petersson, distriktsläkare,
med dr, skrivit Smitta mindre i
förskolan. Kontakta FoU-centrum
för mer information om
broschyren.
FoU-centrum
0470-58 63 85
www.ltkronoberg.se/fou
Produktion: GA Information, Landstinget Kronoberg.
Foto: www.matton.se. Illustration: John Hedin.
Tryck: Löwex Trycksaker AB. Juni 2007
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards