Vad kan sjuksköterskor och undersköterskor göra för
att minska antibiotikaanvändningen?
Jenny Kostov Bredberg
Sjuksköterska Strama Uppsala Län
Smittskydd, Vårdhygien och Strama
Olika infallsvinklar – samma kärna
Smittskydd planerar, organiserar och leder smittskyddsarbetet med syftet
att motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor.
Vårdhygien verkar för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade
infektioner och smittspridning inom hälso- och sjukvård.
Strama tar initiativ till åtgärder för att bevara möjligheten att effektivt
använda antibiotika vid bakteriella infektioner.
Strama – samverkan mot antibiotikaresistens
• Klok antibiotikaanvändning
• Resistenta bakterier försvårar behandling av infektioner
• Onödig och felaktig antibiotikabehandling driver fram resistensen
• Verksamma i hela landstinget inom både öppenvård och slutenvård
10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården
A.Förhindra
A.Förhindra smittspridning
1.
Smittspridningen i sjukvården måste minimeras
2.
Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
B. Minska behovet av antibiotika
3.
Vårdrelaterade infektioner måste begränsas
4.
Samhällsförvärvade infektioner ska förebyggas
C. Optimera bakteriologisk diagnostik och säkerställ tillgången till epidemiologiska data
5.
Bakteriologisk odling ska tas före antibiotikabehandling
6.
Mikrobiologiska laboratoriet måste övervaka det epidemiologiska läget och bistå
behandlande läkare, vårdhygien, smittskydd samt lokala Stramagrupper.
D. Använd antibiotika rationellt
7.
Lokala förskrivnings- och resistensdata måste analyseras ihop och återkopplas
8.
Riktlinjer för handläggning av infektioner ska finnas och följsamheten ska mätas
9.
Antibiotikaprofylax inför kirurgi ska ges på rätt sätt
10.
Antibiotika ska användas rationellt
Är sjuksköterskor och undersköterskor med och påverkar att detta eftersträvas?
eftersträvas?
A.2
A.2. Förhindra smittspridning,
smittspridning, Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
o Basala hygienrutiner ska följas av all vårdpersonal
Basala hygienrutiner
Handdesinfektion alltid
- före patientkontakt och före rent arbete
- före och efter användning av handskar
- efter patientkontakt
- efter smutsigt arbete
- efter tvätt med tvål
Tvål
När händerna är märkbart orena så att det
syns eller känns samt efter kontakt med
diarrésjuk patient tvättas händer och
underarmar rena med vatten och flytande
tvål.
Handskar
ska användas vid kontakt med blod, urin, avföring, sår
och sekret.
Skyddskläder
Engångs plastförkläde ska användas vid:
- patientnära arbete
- direktkontakt med patientens säng
- hantering av smutsiga föremål.
Exempel på situationer:
- bäddning
- personlig omvårdnad
- när man riskerar att bli våt.
Basala hygienrutiner - följsamhet
Hur bra är följsamheten på din enhet?
Mycket god följsamhet
Går att förbättras
Bristfällig följsamhet
Förslag hur det kan förbättras?
• Utbildning?
• Hygienmätning –trend i vad som brister
• Ändring av arbetsmiljön?
• Påminnelselappar?
B.4. Minska behovet av antibiotika,
antibiotika, Samhällsförvärvade infektioner ska förebyggas
Landstingen ska i sitt preventiva arbete mot infektioner arbeta för:
för:
o att riskgrupperna vaccineras mot pneumokocker och influensa
Exempel på riskgrupper
•
65 år eller äldre
•
Hjärt- och/eller lungsjukdom oavsett ålder, till exempel kärlkramp, hjärtsvikt (inte bara högt
blodtryck), kronisk lungsjukdom som kräver kontinuerlig läkemedelsbehandling eller
regelbundna läkarkontroller
•
Nedsatt immunförsvar
Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa
• Vaccinationseffekten varierar mellan säsonger och individer
Matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar, ålder, immunförsvar, tid sedan vaccination
• Kan få influensa trots vaccin men studier visar att sjukdomen oftast blir lindrigare
• I genomsnitt 60% skydd mot laboratoriebekräftad influensa hos friska vuxna
• Narkolepsi har aldrig setts i samband med säsongsinfluensavaccination trots att en halv miljard
doser ges i världen sedan många år.
• Årets influensavaccination påbörjas 9 nov, 1-2 veckor innan bästa effekt och varar ca 9 månader.
Information?
Folkhälsomyndigheten - Influensa
C.5. Optimera bakteriologisk diagnostik och säkerställ tillgången till epidemiologiska data,
Bakteriologisk odling ska tas före antibiotikabehandling
o Det är behandlande läkare som ansvarar för att adekvat odling tas samt att kompletta remissuppgifter
medföljer provet för att laboratoriet ska kunna optimera och vid behov påskynda diagnostiken och svaret
Finns rutiner när odling skall tas och vad som ska rapporteras till läkaren som skriver remissen?
Ja
Nej
Samarbete
Patienten
Som man ropar får man svar!
Remiss
Provtagning
Lab går igenom
anamnes och provtagningsteknik
Väljer relevant
analys
Svarar ut
Läkaren tolkar svaret
Förvaring & transport
Normalfloran
• Bakterier finns på alla ställen där kroppen kommunicerar med omgivningen:
Hud, näsa, mun, tarm, urogenitalia
• Utgör ett skydd mot mer virulenta bakterier
• Vid provtagning ska vi sträva efter att hitta patogenen (sjukdomsframkallande) i
konkurrerens med normalfloran.
Vad får det för konsekvenser om vi odlar fram normalflora eller kolonisatörer?
• Antibiotika sätts in i onödan.
• Vi behandla bort normalfloran.
Grundläggande begrepp
Primärpatogen
Bakterie som kan förekomma vid infektion utan synlig eller ringa
initial vävnadsskada hos en i övrigt frisk individ, ofta som ensam art.
Sekundärpatogen
Bakterie som kan förekomma vid infektion med mer utbredda
vävnadsskador, med närvaro av främmande kropp eller vid måttlig
immundefekt (tex diabetes) ofta tillsammans med andra arter.
Tertiärpatogen
Bakterie som kan förekomma som orsak till infektion hos gravt
immunnedsatta individer tex neutropeni
Indelning av ett urval mikroorganismer
avseende graden av sjukdomsframkallande förmåga i urin
Primärpatogen
E. Coli
Sekundärpatogen
S. Saprophyticus
E. facaelis
P. aeruginosa
Kontrollodling utan symtom? Ska inte behandlas!
Vanliga kolonisatörer i KAD
Tertiärpatogen
Aerococcus
Betahemolytiska strept gr B
Ingår egentligen i grampositiva normalfloran i underlivet
Gr B endast intressant om gravid kvinna
kopplat till missfallsrisk/ för tidig förlossning
Urinodlingsremiss
Vad behöver lab veta? Informationen styr val av metod.
Anamnes:
Symtom och antalet dagar
Feber/ ingen feber
Graviditetsstatus
Underliggande sjukdomar, immunsuppression, njurtransplantation, avvikelser i urinvägarna
Fynd på urinstickan
Klinisk data: Blåsinkubation, nitrittest
Provtagningssätt: Mittstråleprov, från KAD, blåspunktion
Bedöms helt olika avseende relevanta patogener och signifikanta mängder!
Antibiotikabehandling: Pågående eller planerad behandling, ev antibiotikaöverkänslighet
Transport och förvaring av odlingar
Hållpunkter
Akut indicerade prover
Blod, likvor & punktat
Vävnadsodlingar
BALBAL-borste
Gonokocker
”Pinnprov”
Urin, faeces
Förvaring
Kylförvaring:
Kylförvaring:
Om risk för överväxt av normalflora
Rumstempererad förvaring:
Om snabb anrikning önskas
Fallbeskrivning
Situation:
Situation: Arne 80 år var pigg under frukosten men vid lunchtid hittar undersköterskan
honom liggandes i sängen väldigt trött och tagen, Arne har även kräkts.
Bakgrund: Insulinbehandlad diabetes, tablettbehandlad hypertoni.
Aktuellt: Varm perifert, frossar. Har nytillkommen smärta i ryggen.
Andningsfrekvens: 32
Saturation: 90% på luft
Puls: 128
Blodtryck: 90/60
Temp: 39,0
Vakenhet: Slö, reagerar på tilltal.
Urinproduktion: Arne uppger att han har haft svårigheter med att kissa det senaste dygnet.
Blodsocker: 21.0
Rekommendation?
Rundodla och sätt in
antibiotika/ Kontakta ambulans
Aktiv expektans
Svår sepsis
• Initiala urvalet av antibiotika är avgörande för utgången.
• Val av antibiotika:
Sannolikt fokus
Infektionens svårighetsgrad
Underliggande sjukdomar
Nyligen genomgången antibiotikabehandling
Vårdad på sjukhus?
Epidemiologi
• Prospektiv studie av patienter med svår sepsis och bakteriologiskt
dokumenterad infektion (n=904)
• 23% av patienterna fick inadekvat behandling under de första 24 timmarna
• 28 dagars mortalitet hos dessa var 39% jämfört med 24% hos dem som fick
adekvat behandling.
Harbarth, Am J Med 2003
Infografik för att illustrera resultaten
2016-11-17
19
Konklusion
Sjuksköterskor är en viktig del i arbetet för klok antibiotikaanvändning!
