Förskolan Ljungbyholms plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och Öppen förskola
Läsår: 2016/2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola och Öppen förskola
Ansvariga för planen
Annika Wirefeldt Förskolechef
Vår vision
Att skapa en förskola som genomsyras av delaktighet,
samhörighet, kreativitet och lust och glädje.
Varje individs rätt att vara olik och att få möjlighet att bli sitt bästa sig själv.
Planen gäller från
2016-09-26
Planen gäller till
2017-09-01
Läsår
2016/207
Barnens delaktighet
Detta är ett utvecklingsområde fortsätta att involvera barnen i likabehandlingsarbetet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna kommer att svara på en trivselenkät under hösten.
Vi använder oss av svaren från utvecklingssamtalen där vårdnadshavarna har svarat på frågan kring
delaktighet och inflytande i verksamheten.
Personalens delaktighet
Personalen har under läsåret diskuterat kring rutinerna i planen samt hur de har använts.
Utifrån de utvärderingar som arbetslagen gjorde i maj/juni har vi sedan hittat utvecklingsområden.
Förankring av planen
Vi presenterar planen för vårdnadshavarna under höstens föräldraråd och föräldramöte.
Barnen ska känna till vilka personer de kan kontakta om de känner sig orättvist behandlade på något
vis.
Planen för kränkande behandling och diskriminering kommer hänga starkt ihop med vårt
systematiska kvalitetsarbete under hela läsåret.
Diskussionsgrupper, personalmöten, kompetensutveckling och arbetslags reflektion ska handla om
hur barn möter varandra, miljön och pedagogerna.
Planen kommer att läggas ut på hemsidan samt vår nya webbplattform EdVise.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Resultaten och effekterna av genomförda insatser diskuterades och utvärderades under APT samt
utvärderingsdagar i maj/juni i arbetslagen.
Förskolecheferna har utvärderat insatserna under maj månad.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolechef, förskollärare, barnskötare.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Åtgärder för 2015/16
Vi har under läsåret fått en fördjupad kunskap kring ledarskap i barngruppen, grupprocesser samt
arbete mot en gemensam barnsyn. Fortbildning samt kollegiala lärandegrupper har utgjort grunden
för detta arbete, dels gemensamt med andra förskolor men också inom förskolan. Vi har genom
detta ökat vår medvetenhet om vilket förhållningssätt vi har gentemot barnen och vi strävar efter att
se det kompetenta barnet.
Genom att använda pedagogisk dokumentation utgår nu våra projekt från vad barnen säger och gör.
Deras intresse och lust är det som styr innehållet i vår verksamhet. Detta har gjort att barnen har fått
en ökad delaktighet och mer inflytande över sin dag här på förskolan.
Genom att ha en gemensam dokumentationsfråga kring hur barn går i dialog med varandra, miljön
och pedagogerna, har vi fördjupat kunskapen och medvetenheten kring barns lärprocesser samt hur
barn möter varandra.
Vårdnadshavarna har svarat på frågor inför utvecklinssamtalen om hur de vill ha insyn och
delaktighet i verksamheten. Utifrån detta har utvecklat en mer gemensam syn på hur vi informerar
via tal och skrift kring vad barnen har varit med om. Utvecklandet av veckobrev där vi beskriver vad
barnen har varit med om på förskolan är påbörjat.
Den pedagogiska miljön ska vara tillgänglig och inbjudande men också erbjuda stimulans och
utveckling. Arbete med att få tydliga och tillgängliga miljöer som är anpassade efter barnens ålder
och utveckling pågår ständigt men behöver fortsätta att utvecklas.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-15
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas under våra utvärderingsdagar i maj/juni i varje
arbetslag men även i tvärgrupper mellan arbetslagen.
Under föräldrarådet under våren kommer vi att ge vårdnadshavarna möjlighet att utvärdera vårt
likabehandlingsarbete.
Barnen kommer kontinuerligt under läsåret få verktyg för att reflektera över sitt eget och andras
bemötande av varandra och den pedagogiska miljön.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef
Främjande insatser
Namn
Ledarskap i barngrupp
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Syftet är att under läsåret 2016/2017 att synliggöra och förbättra vårt främjande
likabehandlingsarbete.
Vår vision är att skapa en förskola genomsyrad av delaktighet, samhörighet, kreativitet och lust
och glädje.
Målet är att utveckla kompetensen och medvetenheten kring det egna ledarskapet.
•Utveckla kunskapen och medvetenheten kring grupprocesser och ledarskap
•Ge fördjupad insikt kring barnsyn och det pedagogiska ledarskapet
•Skapa en ökad delaktighet och inflytande för alla barn utifrån deras förutsättningar
Insats
All personal på förskolan ska ges möjlighet att i mindre grupper diskutera och reflektera kring sitt
eget ledarskap och förhållningssätt i barngruppen.
Begreppet undervisning kommer att diskuteras i vårt gemensamma arbete med andra förskolor.
All personal på förskolan ska få möjlighet att ta del av forskning kring ledarskapets betydelse.
Ansvarig
Förskolechef
Datum när det ska vara klart
2017-06-15
Namn
Grupprocesser
Områden som berörs av insatsen
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Målet är att utveckla kompetensen och medvetenheten kring grupprocesser och ledarskap samt
att öka barns delaktighet och inflytande över sin dag.
Insats
Vi använder oss av skolinspektionens material kring Förskolans pedagogiska uppdrag för att
fördjupa oss i förhållningssätt och lärande.
Alla avdelningar på förskolan ska använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap.
Vi ska gemensamt undersöka vilka strategier barnen använder när de går i dialog med varandra,
miljön och pedagogerna
Alla personal får kontinuerligt handledning i sina arbetslag gällande sitt reflektionsarbete.
Ansvarig
Förskolechef och utvecklinslärare för förskolan
Datum när det ska vara klart
20170615
Namn
Barnsyn den komptenta barnet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Målet är att ge en fördjupad insikt kring barnsyn och det kompetenta barnet.
Målet är att öka alla barns delaktighet och inflytande utifrån sina förutsättningar.
Insats
Få möjlighet att i mindre grupper mötas och reflektera kring barnsyn och det kompetenta barnet
utifrån våra styrdokument.All personal ska få ta del av forskning kring ledarskap, grupprocesser
och barnsyn.
Ansvarig
Förskolechef
Datum när det ska vara klart
20170615
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vi har haft utbildning för all personal om barnkonventionen och barns rättigheter.
Vi har en grupp som arbetar med Jämställdhet och mångfald som utvecklinsområde. Där har vi tittat
på vår pedagogiska miljö utifrån et jämställdhets perspektiv.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Vi har påbörjat arbetet med de stora barnen och använt boken Rätt lätt om barns rättigheter 1-6 år
för att konkritisera och diskutera kring barns rättigheter.
I några grupper har barnen fått använda sig av kompissamtal.
Föräldrarna har svarat på en trivselenkät samt frågor till utvecklinssamtalen gällande inflytande och
delaktighet.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Pedagogerna på avdelningen har utvärderat sin verksamhet under våren.
Diskussioner i våra tvärgrupper kring jämställdhet och mångfald samt föräldrarnas delaktighet.
Resultat och analys
Efter utvärderingarna framkom att barnen behöver involveras mer i planeringen av verksamheten.
Utifrån våra diskussioner i gruppen jämställhet och mångfald har vi beslutat att filma en situation på
avdelningen för att sedan titta på tillsammans. Vi ska också bjuda in utvecklingsläraren för
jämställdehet och mångfald till vår grupp för att se hur vi ska jobba vidare med detta område.
Vårdnadshavarana beskriver att de vill ha mer information kring vad barnen är med om under
dagarna i bild och ord. Veckobrev är att rekommendera då månadsbrev gärna blir av informerande
karaktär.
Förebyggande åtgärder
Namn
Barns delaktighet och inflytande
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla barnen ska ges möjlighet att vara delaktig och påverka sin dag på förskolan. Alla barn ska ha
rätt till att vara olik och utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar.
Åtgärd
Vi kommer att använda oss av pedagogisk dokumentation som verktyg för att synliggöra för barn,
föräldrar och pedagoger hur och när barn har möjlighet till delaktighet och inflytande. Gemensam
dokumentationsfråga inleder läsåret.
Vilka strategier använder barnen när de går i dialog med varandra, miljön och pedagogerna?
Motivera åtgärd
Efter utvärderingarna framkom att barnen behöver fortsätta att involveras i planeringen av
verksamheten.
Föräldraenkäten ser vi att på svaret om deras barn har inflytande över sin dag är resultaten lägre
än på många andra områden.
Ansvarig
Förskollärarna har dokumentationansvar men alla pedagoger på avdelningen medverkar aktivt i
reflektionarbetet.
Datum när det ska vara klart
20160601
Namn
Gemensam barnsyn
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Vilken barnsyn vi har ska prägla vårt förhållningssätt, hur vi utformar våra pedagogiska miljöer och
vårt ledarskap i barngruppen.
Åtgärd
Varje arbetslag dokumenterar kring hur barnen använder den pedagogiska miljön och hur de
möter varandra och pedagogerna.
Vi har fortlöpande diskussioner i arbetslag, diskussionsgrupper och under
kompetenutvecklingsdagar.
Pedagogisk handledning i arbetslagen
Motivera åtgärd
Utifrån våra diskussioner i våra tvärgrupper samt i samarbetet med den pedagogiska rådgivaren
för förskolan framkom att vi inte hade en gemensam barnsyn på förskolan. Arbetet med detta
behöver därför fortsätta att utvecklas.
Ansvarig
Förskolechef
Datum när det ska vara klart
2017-06-15
Rutiner för akuta situationer
Policy
Vår Vision
Att skapa en förskola som genomsyras av delaktighet, samhörighet,
kreativitet och lust och glädje.
Varje individs rätt att vara olik och att få möjlighet att bli sitt bästa sig själv.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen dokumenterar systematiskt och kontinuerligt hur barnen möter varandra och
pedagogerna.
Pedagogerna reflekterar med varandra i arbetslaget men också med barngruppen kring vad de sett
och hört.
Vi har inrättat en krisgrupp på enheten som har till uppgift att uppdatera sina nya och gamla kollegor
kring våra rutiner i planen.
Barnhälsamöte i varje arbetslag beträffande hur barngruppen fungerar, vilka strukturer som
personalen använder sig av för att gynna arbetet med gruppen.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Annika Wirefeldt Förskolechef 0480-452907
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Kränkning barn – barn
Vi identifierar förekomst av diskriminering/kränkning mellan barn genom personalens iakttagelser,
föräldrar som berättar om händelser och barn som berättar om händelser.
När barn diskriminerar/kränker ett annat barn gäller följande:
Personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att genast agera. Att ta reda på om den utsatte har
upplevt handlingen som diskriminerande/kränkande och vid behov följa upp diskrimineringen/
kränkningen med inblandade barn. Händelsen rapporteras på avsedd blankett. Vid upprepade
händelser går man vidare till punkt 2.
Händelserna följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast möjligt. Vid allvarliga
diskrimineringar/kränkningar går man vidare till punkt 3 och 4.
Förskolechef informeras.
Barnens föräldrar kallas till möte av ansvarig personal. Förskolechef, berörd personal samt föräldrar
reder ut det inträffade. Vid behov upprättas en handlingsplan.
Förskolechefen ser till att ärendet dokumenteras. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Kränkning vuxen – barn
A) När personal upplever att ett barn blir utsatt för en smärre diskriminering/kränkning gäller
följande:
1. Den personal som gjort iakttagelsen har skyldighet att genast ta upp detta med berörd person
B) När personal upplever att ett barn blir allvarligt diskriminerat/kränkt av annan personal/vuxen
gäller följande:
Den personal som gjort iakttagelsen har skyldighet att ta upp detta med berörd person samt med
förskolechef. Händelsen rapporteras på avsedd blankett.
Förskolechef och fackligt ombud träffar den person som kränkt barnet för att lyssna av
vederbörandes upplevelse.
Förskolechef och inblandade personer och fackligt ombud diskuterar igenom det inträffade.
Vid detta möte avgörs om man går vidare till punkt 4 eller punkt 6.
Barnets föräldrar informeras av förskolechef.
Förskolechef och inblandade personer samt föräldrar träffas och reder ut det inträffade.
Handlingsplan upprättas vid detta tillfälle. Förskolechef ser till att ärendet dokumenteras.
Rutiner för uppföljning
Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs (se rutin bu712.11).
Uppföljning
Samma deltagare som under punkt 3 respektive punkt 5. Vid detta möte avgörs om ny handlingsplan
skall upprättas eller om ärendet skall avslutas. Förskolechef dokumenterar.
Rutiner för dokumentation
Anmälan till huvudman om diskriminering eller kränkande behandling i grundskola, förskola,
förskoleklass och fritidshem (blankett)
Nedanstående händelse anmäls till huvudmannen enligt Skollagen (2010:800), 6 kap 10 § samt
Diskrimineringslagen (2008:567). Anmälan till huvudman skall ske skyndsamt och ifylls av ansvarig
rektor eller förskolechef.
Enhetens namn
Barngrupp/Klass
Enhetens diarienummer
1.
Typ av händelse:
I relation mellan barn/elev-barn/elev
I relation mellan vuxen-barn/elev
Kränkande behandling
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Instruktion att diskriminera
2.
Händelseförlopp
Datum när händelsen inträffade:
Datum när händelsen kom till personalens kännedom
Datum när vårdnadshavare informerades:
Datum när utredning påbörjades
Underskrift förskolechef/rektor
Namnförtydligande
Original skickas till Södermöre kommundelsnämnd:
Södermöre kommundelsnämnd
Harbyvägen 3
388 32 LJUNGBYHOLM
3.
Uppföljning till huvudmannen
Ärendet avslutat
Datum:
Original ska skickas till Södermöre
kommundelsnämnd:
Ansvarsförhållande
Huvudmannen
Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är
huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffade och i förekommande fall vidta åtgärder för
att få kränkningarna att upphöra. Huvudmannen bör se till att det finns en tydlig ansvarsfördelning
för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. Huvudmannen är enligt lagen skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller den kränkande
behandlingen. Huvudmannen kan dock delegera
genomförandet av utredningen till rektorn eller förskolechefen eller annan personal, men även då
måste huvudmannen hålla sig informerad om ärendet. Alla inblandade; barn, elever, vårdnadshavare
och personal, måste känna till vem som är ansvarig för utredningen.
Förskolechef
Om förskolechefen får kännedom om att ett barn eller anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Förskollärare eller annan personal
Förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med
motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier
eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor
majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan
röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger
skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon
berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.
Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa
kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt
eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till
byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i
fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär
klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska
barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett
polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch,
vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär
muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men
vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som
tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det
andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.
Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir
retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört
när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med
och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör
ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till.
[trakasserier]
•
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans
och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till
svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans
föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
