riktlinjer hygien

Riktlinjer utarbetade för:
Utgåva:
Äldre och Handikappnämnden
3
Ersätter utgåva:
2
Flik:
Kvalitetsområde:
Hälso- och sjukvård: Hygien
Framtagen av ansvarig tjänsteman:
Annika Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Giltig f o m:
2008-08-12
RIKTLINJER HYGIEN
FÖR KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG
I SÖRMLAND
Utarbetad av medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Sörmland i samarbete
med hygiensjuksköterskorna i Landstinget Sörmland
2004-11
Reviderad 080811 efter SOSFS 2007:19 från Socialstyrelsen
Innehållsförteckning
Bakgrund
Vad är smitta
Smittkälla
Smittvägar
Basala hygienrutiner i vården
Handhygien
Handskar
Skyddskläder
Personalhygien
Arbetskläder
Städning
Hantering av smutstvätt
Tvättrutiner
Avfallshantering
Livsmedelshygien
D:\265341215.doc
1
Hygien
Bakgrund
Hälso- och sjukvårdslagen stadgar om kvalitet och säkerhet i vården vilket innefattar även
förebyggande insatser. Risker för att drabbas av vårdrelaterade infektioner skall därför
minimeras.
Äldre och sjuka personer har ett nedsatt immunförsvar och är mer mottagliga för infektioner.
Förståelse för behovet av och vikten av att följa hygienrutiner måste därför fortlöpande
diskuteras och följas upp i vårdverksamheterna.
Om hygien generellt och hygien relaterade till specifika arbetsuppgifter finns att läsa under:
www.sjukvardsradgivningen.se/handboken samt www.landstinget.sormland.se
/vårdhygien/smittskydd
Hygien är ett vitt begrepp som betyder hälsolära, d.v.s. ordet innefattar allt som främjar hälsan.
Syftet med hygien är att på olika sätt förebygga ohälsa.
Vanligen förknippar vi hygien med renlighet, god hygien eller dålig sådan, egen och andras.
Hygien i vården syftar till att förebygga smittspridning och förhindra infektioner.
Vad är smitta?
Mikroorganismer finns och skall finnas överallt där miljön inte är steril. De flesta är
nödvändiga, nyttiga och ofarliga, andra kan framkalla sjukdomar.
Smitta av olika slag utgörs av mikroorganismer (de vanligaste är olika typer av bakterier, virus
svampar) eller parasiter (t.ex. skabb).
Smittkälla
är varifrån smittan kommer.
Smittvägar
är olika sätt att föra över smitta till mottaglig person
 Kontaktsmitta direkt med smittkällan.
 Indirekt kontaktsmitta. Smitta finns på föremål, kläder, händer (vanligast)
 Vatten och livsmedel kan sprida smitta
 Droppsmitta. Hosta nysningar kräkningar ger stora droppar som når det som finns på
en ”armlängds avstånd” vilket kan vara en annan människa, vars ögon/nässlemhinna
kan infekteras.
Dropparna kan också falla ned på föremål och smitta indirekt.
 Luftburen smitta
Droppar som torkar och sprids som dammsmitta till luftvägarna.
Hudpartiklar kan också spridas till luften i rummet.
 Insekter och djur kan sprida smitta
 Blodsmitta sprids i direkt kontakt med blod.
Mer finns att läsa under www.landstinget.sormland.se /vårdhygien/smittskydd
samt www.sjukvardsradgivningen.se/handboken.
D:\265341215.doc
2
Att förebygga smittspridning är att bryta smittvägarna så att smittämnen inte överförs till
något/någon så att risk för infektion finns.
Basala hygienrutiner i vården omfattar
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Handhygien
Handskar
Skyddskläder
Personalens egen hygien
Städning
Hantering av smutstvätt
Hantering av avfall
Hantering av livsmedel
Hälso- och sjukvårdspersonal , alla personalkategorier, ska vid
undersökning, vård , behandling eller annan direktkontakt med patienter
iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner. Detta
gäller även inom socialtjänsten där risk för smittspridning finns.
1. Handhygien
Man har räknat ut att vi bär på många mikroorganismer:
Under en nagel så många som Sveriges befolkning
Under en ring så många som Europas befolkning
I ett trasigt nagelband så många som hela jordens befolkning










Handtvätt med tvål och vatten används vid synlig smuts, innan de desinfekteras.. Endast
pappershanddukar skall användas.
I övrigt utförs handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, observera
att händerna ska vara torra före desinfektion.
Vid vård av brukare med gastroenterit (magsjuka) ska händerna alltid tvättas med vatten
och flytande tvål före desinfektion.
Desinfektera händerna innan arbetsmoment med direktkontakt med brukaren påbörjas
,även när handskar ska användas
Desinfektera händerna som avslut på ett arbetsmoment, även när handskar har använts
Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken
Händerna skall vårdas så att de inte blir nariga eller nagelbanden trasiga
Naglarna skall hållas kortklippta och utan nagellack
Handskar eller instrument skall användas vid arbetsmoment som medför stor risk för
förorening (risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material)
Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika
arbetsmoment
Tvätta eller Desinfektera händerna enligt instruktionen. (Bilaga)
2. Handskar fungerar som stick- och smittskydd för dig själv och vårdtagaren, om de är hela
och används vid:
 Borstning av tandprotes
 Nedre toalett
 Arbetsmoment som kan innebära kontakt med urin ,avföring eller blod
D:\265341215.doc
3


Omläggning av sår
Direkt kontakt med blod eller andra kroppsvätskor
När du använder handskar desinfektera händerna före och efter utfört arbete
Berör inte omväxlande smutsigt och rent
Använd inte samma handskar till flera vårdtagare
Använd helst vinylhandskar (latex bör undvikas p.g.a. allergirisk) Tunna handskar håller inte
länge och skall användas endast vid korta någorlunda ”torra” arbetsmoment.
Se även www.landstinget.sormland.se /vårdhygien/smittskydd
samt www.sjukvardsradgivningen.se/handboken.
3. Skyddskläder
Skyddsrock eller skyddsförkläde minskar risken att sprida smitta via kläder 20-100 ggr då
kläder under blir mindre förorenade.
Skyddsrock/förkläde skall vara patientbunden.
Skyddsrock/förkläde av vätskeavvisande material eller plastförkläde skall användas:
 Vid vårdnära , smutsigt och vått arbete, till exempel vid bäddning, skötsel av personlig
hygien allså vid direkt kontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng.
Plastförkläde skall användas i situationer med hög risk t.ex. vid omläggning, kateterisering.
Plastförkläde kasseras efter varje användningstillfälle ( engångs).
4. Personalhygien
Personal kan vara smittkälla
Som personal kan man själv bära på infektioner eller smitta som kan överföras till vårdtagare
eller arbetskamrater.
Har du t.ex.
 infekterade sår
 nagelbandsinfektion
 diarré eller tecken på tarminfektion
skall du rapportera detta till arbetsledare
Var noga med den personliga hygienen.
Tänk på att inte lukta varken parfym, rök eller svett
Långt hår får inte hänga över eller i arbetsfält där det kan utgöra smittrisk eller irritera
Om huvudduk används ska den fästas upp och bytas dagligen.
Ringar och armband/klockor får inte användas i arbetet.
Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i
arbetsfältet. Piercning är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat,
men utgör ingen påvisad smittrisk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för
bedömning.
Arbetskläder
Arbetskläder skall ha kort eller armbågslång ärm och skall vara av material som kan tvättas i
minst 60o helst 70o.
.Arbetskläder skall bytas dagligen eller vid behov oftare.. Om arbetsgivaren tillhandahåller
arbetsdräkt bör den tvättas på arbetsplatsen.
D:\265341215.doc
4
Se även www.landstinget.sormland.se /vårdhygien/smittskydd
samt www.sjukvardsradgivningen.se/handboken.
5. Städning
Städning i hemmet utförs enligt biståndsbeslut. De boende skall tillhandahålla städutrustning.
Av städpolicyn skall kvalitetsnivån framgå. Kraven kan vara olika i olika verksamheter.
Städinstruktioner/-rutiner innehållande minimikrav skall vara upprättade och tillgängliga.
Där skall framgå var, hur ofta och när städning skall göras. Städmetoder och kemikalieval bör
också anges.
Dammsugare
Om dammsugare i särskilt boende måste användas hos flera vårdtagare skall denna vara
försedd med bakteriefilter. Obs! Vid tillfällen då vårdtagare är drabbade av smittsamma
sjukdomar får sådan dammsugning inte ske.
Se för övrigt lokala instruktioner.
Städmetoder se www.sjukvardsradgivningen.se/handboken eller
www.landstinget.sormland.se /vårdhygien/smittskydd/rätt medel
6. Hantering av smutstvätt.
I smutstvätt finns mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande. Felaktig hantering
kan utgöra smittrisk.
Lägg smutstvätt plagg för plagg direkt i tvättkorg, aldrig på golvet .
Tvättrutiner
Vittvätt tvättas i 85-90o och torktumlas.
Boendes privata kläder får inte blandas vid tvätt om temperaturen är lägre än 60-70o.
Underkläder och kläder som smutsats av urin avföring och andra kroppsvätskor bör tvättas i
minst 60o helst 70o.
Kläder tillhöriga vårdtagare som är infekterade skall tvättas separat.
Fintvätt tvättas separat enligt tvättråd.
Se f.ö. www.sjukvardsradgivningen.se/handboken
7. Hantering av avfall
Se www.sjukvardsradgivningen.se/handboken samt lokala rutiner.
8. Hantering av livsmedel
Personal med pågående infektioner skall inte hantera livsmedel.
Särskilt förkläde används vid servering av mat och hantering av livsmedel.
Boende som deltar vid bakning och matlagning samt före måltid kan behöva hjälp med
handhygien.
Disktrasor (flergångs) skall inte användas i gemensamt kök.
Värmeskåp kyl, frys och diskmaskin skall kontrolleras enligt fastställt egenkontrollprogram.
Se www.sjukvardsradgivningen.se/handboken samt lokala rutiner.
D:\265341215.doc
5
ATT TÄNKA PÅ
Under en nagel finns bakterier så många som Sveriges befolkning
Under en ring finns bakterier så många som Europas befolkning
Under ett trasigt nagelband finns bakterier så många som
hela jordens befolkning
GOD HANDHYGIEN ÄR VIKTIGT!
D:\265341215.doc
6
D:\265341215.doc
7