Nyeds skolas likabehandlingsplan åk 7-9 2016-2017

advertisement
Nyed skolas årliga plan
mot diskriminering
och kränkande
behandling
Grundskolan 7-9
2016-09-30
1
Vårt uppdrag
Vision och policy
På Nyeds skola, i arbetslagen 7-9, ska alla elever känna sig trygga och lika mycket värda.
Alla elever ska känna sig välkomna till skolan och ingen elev ska utsättas för diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling.
Vår verksamhet präglas av att vi ser varandras olikheter som en styrka och tillgång. Umgänget mellan
oss ska kännetecknas av en vänlig och generös stämning, där vi visar respekt och tar hänsyn till
varandra. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer.
Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800) 6kap samt
LGR 11 1 kap: ”skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och ut veckling skall prägla verksamheten.
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Tendenser till sådant skall motverkas!
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och öppna
insatser. Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för lärande och utveckling.
Så här vill vi ha det på Nyed skola!


Alla känner sig trygga
Alla visar varandra respekt
Vi strävar efter att alla elever






Är trygga, blir sedda och får sina behov tillgodosedda i skolan
Möter kompetent och engagerad personal
Upplever lika värde
Får kunskaper om och stimuleras till en hälsobefrämjande livsstil
Är motiverade och har lust att lära
Stärks i sin framtidstro
2
Definition av begrepp
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt
diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan
också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad,
kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:



Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter
gymnastiken
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är
ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte
förklara hur det egentligen ligger till
3
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla
om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan
också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Personalen får inte utsätta en elev för straff, repressalier eller annan form av negativ behandling på
grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som
vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som
kan vara diskriminering och trakasserier:



Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne
med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej” [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att
gå med i dansgruppen [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar
med vem som helst [sexuella trakasserier]
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck
signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte
förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:



Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att
tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få
prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och
innebär [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där [trakasserier]
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i
Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera
etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:


En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
4

men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju
inget illa” [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål [diskriminering]
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De
säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp [trakasserier]
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av
Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i
samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller
trakasserier:



På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och
en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din
pappa är jävla CP” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik
med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning:



Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb” [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt
att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men
inte gör något [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans [diskriminering]
5
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om
särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier:


Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall [trakasserier]
Ansvarsfördelning
All personals ansvar är att






Anmäla till rektor om man får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier (skollagen 6 kap 10§)
Ansvara för att den årliga planen för lika behandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling följs
Aktivt motverka kränkningar och trakasserier
Visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt
Att skapa verksamhet där förståelse, tolerans och respekt för människors lika värde utvecklas
och där man aktivt motverkar och ingriper mot kränkningar och andra trakasserier
Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar till eleverna
Rektors ansvar är att






Se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan
kränkande behandling inte är tillåten på skolan
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter
samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppvakning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt motverka annan kränkande
behandling
Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande behandling i samarbete med personal
och elever
Se till att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna eller
trakasserierna som skolan får kännedom. Om diskriminering eller annan kränkande
behandling förekommer samt i förekommande fall vidta åtgärder som skäligen kan krävas för
att förhindra kränkande behandling i framtiden
Anmäla till Barn och Ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling har inkommit
samt meddela när ärendet avslutas
Att i denna plan i sin helhet utvärderas i december och ny upprättas i januari
6
Mentors ansvar är att





Regelbundet samtala med eleverna om deras situation på skolan
Genomföra minst två utvecklingssamtal per år tillsammans med elever och vårdnadshavare
Fortlöpande arbeta med årlig plan tillsammans med elever under läsåret för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Genomföra aktiviteter som syftar till att motverka kränkande behandling utifrån
diskrimineringsgrunderna
Genomföra och sammanställa enkäten profilen inför utvecklingssamtal
Elevers ansvar är att


Påtala om diskriminering och kränkande behandling förekommer
Bemöta alla på ett respektfullt sätt
Elevernas delaktighet
På Nyed skola säkerställer vi att eleverna är delaktig i likabehandlingsplanen genom att arbeta
tillsammans med elevrådet för att arbeta fram en förkortad version som ska presenteras för övriga
elever på skolan. Under detta samarbete har eleverna möjlighet att påverka innehåll i planen och
komma med synpunkter om det är något som fattas eller är otydligt.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Våra elevers vårdnadshavare informeras när uppdaterad likabehandlingsplan finns tillgänglig och på
Nyeds skola välkomnar vi synpunkter som vårdnadshavare inkommer med för att förbättra
likabehandlingsplanen. Vi ser också till så att den senast uppdaterade versionen finns tillgänglig på
vår hemsida.
Personalens delaktighet
Personalen på Nyeds skola är delaktig i utförandet av likabehandlingsplanen. Vid tillfällen såsom APT,
konferenser och andra gemensamma träffar får personalen information om likabehandlingsplanen
och får möjlighet att arbeta med frågor utifrån likabehandlingsplanen. De är även delaktiga i själva
utförandet genom att vara uppmärksamma på om elever utsätts för kränkningar eller inte.
Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i
vardagsarbetet i skolans verksamhet. Arbetet syftar till att lyfta fram sådana faktorer som förstärker
respekten för allas lika värde och de mänskliga rättigheterna. Arbetet omfattar alla
diskrimineringsgrunderna.
Främjande insatser


Lärarna har arbetsplatser nära eleverna för att kunna arbeta förebyggande för att skapa ett
positivt och tryggt klimat på skolan
I början på varje läsår upprättas ett rastvaktschema som täcker upp så många raster som
möjligt. Platser som eleverna uppger som otrygga skall i första hand täckas upp. Schemat
sätts upp på anslagstavlan vid varje arbetslag
7




På första föräldramötet informeras vårdnadshavare om vårt värdegrundsuppdrag, normer
och värderingar och ordningsregler samt denna plan. Mentorer ansvarar för att planen gås
igenom i respektive klass
Skolan besöks kontinuerligt av ungdomar för trygghet
Värdegrundsarbetet, kapitel 1 och 2 inkluderas kontinuerligt i den ordinarie verksamheten.
Lärarna har schemalagd mentorstid med sin klass och utvecklingssamtal med sina elever
minst en gång per termin
Förebyggande åtgärder
Så arbetar vi för att främja flickors och pojkars lika rättigheter
 Vi är uppmärksamma så att alla elever oavsett kön får lika mycket utrymme i klassrummet
 Alla är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter
 Personal och lärare arbetar med att öka samhörigheten mellan eleverna. Mentorerna som
tar emot elever från IK-klasser är särskilt ansvariga för att uppmärksamma och följa upp att
de snabbt blir en del av klassens gemenskap
Så här arbetar vi för att främja rättigheter till sin egen religion eller trosuppfattning
 Alla elever möts med respekt av elever och personal oavsett religion eller trosuppfattning
 Ledighet för firande av religiösa högtider beaktas
 Skolan serverar särskild kost och vi kontrollerar alltid innehållsförteckningen
Så här arbetar vi för att främja allas rätt till deltagande oavsett funktionshinder
 Undervisningen anpassas så att alla elever kan lyckas med skolarbetet
 Aktiviteter på skolan planeras så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar
 Vid behov anpassas lokaler
 Anpassningar görs vid till exempel matallergi eller andra fysiska eller medicinska
funktionshinder
 Vi arbetar med värdegrunden och med arbetsron
Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Det förebyggande arbetet syftar till att motverka faktorer eller tendenser som riskerar att leda till
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet omfattar faktorer som framkommer i
kartläggningar och enkäter. Regelbundna kartläggningar som görs av elevernas trivsel samt i
arbetslagens arbetssätt för att upptäcka förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Kartläggningsmetoder

Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i årskurs 7, där en enkät ingår. Resultatet
redovisas inför elevhälsan efter varje läsår.
Ansvarig: Skolsköterskan
8

Presentation av elevhälsan inför varje läsår i alla klasser
Ansvarig: Kurator, skolsköterskan och lärare med specialpedagogisk kompetens

Vid behov genomför elevhälsans olika representanter individuella kartläggningssamtal och
vid oroväckande skolfrånvaro följs Karlstads kommun riktlinjer. I riktlinjerna ingår rutiner för
samtal där elevens eventuella upplevelser av otrygghet, dålig arbetsmiljö, utsatthet,
kränkande behandling kartläggs.
Ansvarig: Elevhälsan

Trygghetsteam som arbetar förebyggande för att förhindra kränkande behandling.
Ansvarig: Mentor tillsammans med kurator

Mentor har minst ett utvecklingssamtal per termin. Trivselfrågor tas upp på samtliga
utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet får elev och vårdnadshavare frågor att besvara.
Dessa frågor berör bland annat trivsel, trygghet och arbetsro.
Ansvarig: Mentor

Överlämningssamtal och klassammansättning inför årskurs 7 görs enligt överlämningsplan
inom skolområdet.
Ansvarig: Rektor

Elevhälsoteamet diskuterar kontinuerligt trivselläget i klasserna. Elevhälsoteamet träffas
varje måndag.
Ansvarig: rektor och elevhälsoteamet

Rektor följer regelbundet upp effekterna av arbetslagens arbetssätt för att upptäcka
förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Ansvarig: Rektor

Vuxna som är ute i rastvaktverksamheten har ett stort ansvar för att upptäcka och förhindra
kränkningar.
Ansvarig: Lärare och annan personal som rör sig bland eleverna under raster
Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
I skollagen står att: När en elev påtalar att han/hon blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling eller att någon elevens närhet påtalar att så skett ska huvudmannen
skyndsamt påbörja arbetet med att utreda, åtgärda och förhindra fortsatt diskriminering, trakasseri
eller kränkning enligt den plan som presenteras under punkt 9.
Signaler som kan tyda på utsatthet och kräkningar




En kunskapsutveckling som inte är tillfredställande
Hög frånvaro (vi följer kommunens handlingsplan för oroväckande frånvaro)
Eleven verkar ensam
Eleven kränker andra
9

Signaler från enskild elev via profilen eller samtal
All personal ansvarar för att



Vara uppmärksam på dagliga händelser och andra signaler om kränkande behandling eller
trakasserier
Följa rastvaktschemat och bidra till att god stämning skapas i matsalen
Skyndsamt agera och följa ovan angivna rutin vid tecken på eller information om kränkande
behandling eller trakasserier
Elever och föräldrars berättelser måste tas på allvar. Det är viktigt att personalen observerar
elevernas beteenden och är uppmärksam på signaler.
Hit vänder du dig om du vill anmäla att någon blivit utsatt för
diskriminering eller annan kränkande behandling
Mentor
Se resp. mentors telefonnummer i skolkatalog/hemsida
Rektor Ylva Winther
054-540-34-32
Kurator Sofia Johansson
054-540-33-55
Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Alla ärenden ska utredas och dokumenteras. Åtgärderna utvärderas för att förhindra att
kränkningarna upprepas. I varje enskilt fall görs en bedömning om åtgärdsprogram ska upprättas.
Likaså görs i varje enskilt fall en bedömning om fallet ska rapporteras till andra myndigheter.
Ärendegång
Om de vuxna genom signaler, kartläggningar, samtal med elever eller vårdnadshavare och egna
observationer misstänker eller upptäcker någon form av diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling ingriper de omgående så att händelsen kan redas ut. Om kränkningen har
skett på elevens fritid och detta uppmärksammas i verksamheten, har vi ansvar att agera. De vuxna
har ansvaret att vara aktiva i sitt förhållningssätt för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska rutin
följas
Handlingsplikt
All personal har handlingsplikt om denne får en signal om att någon trakasseras, diskrimineras eller
utsätts för annan kränkande behandling. Ärendet anmäls omgående till rektor på därför avsedd
blankett. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen och ansvarar för att all dokumentation runt
ärendet diarieförs (se nedan rubriken för Dokumentation).
Utredning startas
Information hämtas in av den som fått en signal om att någon blivit utsatt av inblandande och andra
10
som kan tänkas ha något att tillföra i utredningen. Den personal som upptäckt det kan rådgöra med
kolleger, elevhälsoteamet eller trygghetsteamet om vilka/vem som ska vara delaktiga i utredningen.
Trygghetsteamet kan finnas med som stöd för utredande personal när det gäller större ärenden.
Vårdnadshavarna till alla inblandade ska informeras.
Analys och bedömning
Utifrån den information som framkommit i ärendet gör ansvarig för utredningen en bedömning.
Bedöms ärendet av ansvarig som utrett, vara av ringa karaktär och att det uteslutas att den/de som
upplevt sig utsatta igen blir utsatta igen kan ärendet avslutas.
Vårdnadshavarna till alla inblandade ska informeras.
Om kränkning inte upphör
När trakasserier eller kränkande behandling bedöms som allvarlig och inte upphör inom rimlig tid
utifrån den utredning som gjorts, följs Nyeds rutiner för eventuella åtgärder för den utsatte och för
den som utsätter. Dessa åtgärder kan inbegripa bland annat byte av klass och ska dokumenteras. I
dokumentationen ska det tydligt framgå vilka åtgärder som ska genomföras samt vilka/vem som har
ansvaret för att det genomförs. Det ska också tydligt framgå när det ska följas upp och utvärderas.
Vid upprättande av en sådan plan kan elevhälsoteam eller trygghetsteamet användas som hjälp.
Uppföljning/utvärdering
Sker inom rimlig tid tillsammans med både utsatt elev och den/de som utsatt. Även eventuella andra
överenskommelser utvärderas.
Dokumentation
Hela processen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska följande framgå







Att en utredning startar och anledningen till det ska vara beskriven
Vem som har ansvaret för att utredningen startas
Rektor anmäler signal om kränkningar till huvudmannen och att utredning startas
Vad som framkommer i utredningen
Analys och bedömning av utredningen ska beskrivas. Viktigt att både beskriva vad som hänt
och vad som inte kan styrkas i analysen
Åtgärder ska dokumenteras
Uppföljning och utvärdering dokumenteras. Rektor rapporterar avslutad utredning till
huvudmannen
Policy vid samtal








Det är personalen som tar initiativet och leder samtalet
Samtalen är enskilda, strukturerade och innehållet i de viktigaste delarna är bestämt i förväg
Den/de som kränkt någon vet inte om samtalet i förväg
Samtalsledaren är objektiv och lågaffektiv
Det ställs inga ifrågasättande varför-frågor
Samtalet ska ses som en möjlighet att visa sig och bli förstådd
Eleven/erna får hjälp med att reda ut situationen
Flerpartssamtal kan bli aktuella under ledning av vuxen/vuxna
11
Om en vuxen kränker ett barn ska man som kollega och eller chef
omedelbart reagera och påtala hur man upplevde situationen
Samtal med berörd vuxen genomförs när kräkning framkommit. Ansvarig för samtalet är rektor.
Ärendet följer i övrigt samma gång som beskrivs ovan. Uppföljning sker med elev och
vårdnadshavare inom en vecka.
12
Mål och åtgärder för 2016/2017
Övergripande
Ingen elev ska bli illa behandlad av andra elever.
Arbetsro och trygghet ska råda.
Åtgärder
Nolltolerans vad gäller kränkningar både indirekt och direkt
Nytt gemensamt Trygghetsteam
Föreläsning till all personal och elever som belyser språkbruk och förhållningssätt till varandra på
internet.
Fortsatt delaktighet i Toleransprojektet
Arbetslagsnivå
Mål: Att eleverna ska känna sig trygga i och utanför skolan
Under kartläggning har det framkommit att eleverna upplever klassrummen som otrygga ibland.
Genom att ställa frågor till eleverna kring vad det är som får dem att känna sig otrygga samt genom
anonyma undersökningar, kan vi få veta mer detaljer om vad det är som får eleverna att känna sig
otrygga. Utifrån detta formulerar vi lämplig tråd och form för arbete mot målet.
Genom att begränsa tillgång till sociala medier och dylikt på elevernas Ipads kan vi öka elevernas
känsla av trygghet.
För att göra tillgängligheten hos lärarna större ska det till exempel finnas ett rastvaktschema. Flera
vuxna ska finnas ute under raster och i närheten av riskmiljöer. Alla elever ska uppmuntras att söka
kontakt med en vuxen när en konflikt uppstår. Rutinen för kränkningsärenden är tydligt framskriven i
föreliggande plan. Vi informerar eleverna om lärarnas tystnadsplikt och vad tystnadsplikt innebär.
Mål: Eleverna upplever att de vuxna på skolan behandlar eleverna bra
Det har framkommit genom undersökningar att det finns elever som upplever att vuxna på skolan
inte alltid behandlar elever utifrån allas lika värde.
Vi kommer att arbeta med det relationella ledarskapet och hur vi får eleverna att lyckas, känna att vi
ser dem och att vi är här för dem. Vi kommer också att ha pedagogiska diskussioner i arbetslaget om
svåra och provocerande situationer som förekommer i yrket, kommer vi att arbeta för att eleverna
ska uppleva att de vuxna på skolan behandlar eleverna utifrån allas lika värde. Vid dessa tillfällen
kommer även kurator eller skolpsykolog att finnas tillgängliga för personalen.
Vi kommer även att ta elever på allvar om de skulle framföra att personal behandlat elever dåligt
och utreda detta enligt gängse föreskrifter. För att underlätta att elever kan framföra sådan
information kommer vi att informera dem om till vem de kan vända sig samt hur, genom att
presentera elevhälsoteamet i klasserna.
.
13
Mål: Eleverna upplever ett bra språkbruk och
Vid undersökning har det framkommit att eleverna upplever att språkbruket kan vara hårt och
kränkande mellan eleverna.
Pedagogerna kommer att följa Skolverkets utbildningssatsning för språkutvecklande undervisning.
Om vuxna i skolan hör ett språkbruk som inte är acceptabelt, påpekar vi det på ett lågaffektivt sätt
och arbetar med frågan i förebyggande syfte. Detta sker på mentorstiden och fortlöpande inom alla
olika ämnen. Vi kommer även att vara en del av Toleransprojektet med syfte att eleverna ska stärka
sin självkänsla, utveckla sitt språkbruk, bemöta varandra respektfull samt att de ska känna tillit till
varandra och andra. Målet är att det ska leda till ett förhållningssätt där allas lika värde är självklart
för alla och att vi bemöter varandra respektfullt både med ord och handling.
Mål: Eleverna ska veta vem de kan vända sig till om de känner ett behov av
det
Under kartläggning har det framkommit att eleverna inte vet vart de kan vända sig om något händer
på skolan.
Genom att regelbundet presentera skolans elevhälsoteam och trygghetsteam i klasserna, kommer
eleverna att få en bättre bild över vem de kan vända sig till, om de känner behov av det. De kan alltid
vända sig till mentor eller andra lärare/övrig personal samt elevhälsoteam/trygghetsteam.
Utvärdering och upprättande
Utvärdering av likabehandlingsplan sker årligen. Efter utvärdering återupprättas en ny plan.
14
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards