Försök med selektionsgaller i abborrfällor, 2012

advertisement
Försök med
selektionsgaller i
abborrfällor, 2012
Mikael Lundin & Linda Calamnius, Harmångers Maskin & Marin AB
Försök med selektionsgaller i abborrfällor, 2012
Inledning
Det finns inga säkra uppgifter på beståndsstatusen för abborre längs Sveriges kust men
yrkesfiskets fångster har sedan mitten på 1990-talet halverats och enkätundersökningar visar
en minskning av abborre även i fångst per anstränging (Olsson et al., 2012). Orsaker kan
vara ekosystemsförändringar, ökade populationer av skarv och säl samt ett ökat fritidsfiske
(Olsson et al., 2012). Den årliga fångsten av abborre i det Svenska yrkesfisket är ungefär
70 000 ton. Fritidsfisket och sportfisket tar upp mångfaldigt fler (Havs och
vattenmyndigheten, 2013). Abborren anses som en delikatess av många och har ett relativt
högt ekonomiskt värde (Olsson et al., 2012). Den fiskas oftast med nät eller ryssjor.
Under senare år har Harmångers Maskin och Marin AB tillsammans med SLU, avdelningen
för akvatiska resurser, utvecklat en ny typ av sälsäker pontonfälla för abborre. Den bygger på
samma princip som lax och sikfällor (Hemmingsson & Lunneryd, 2007) men är hälften så
stor. Maskstorleken är vanligen 20 mm vilket medför att även små icke kommersiella
abborrar blir kvar i fällan och orsakar merarbete för yrkesfiskaren som måste sortera ut
dessa ur fångsten. Även små individer av mört och annan vitfisk kan bli kvar i fångsten. Att ta
upp de mindre fiskarna för att sedan slänga tillbaka dem med dålig överlevnad är etiskt fel
och på lång sikt ett hot mot bestånden.
Selektionsgaller har testats och utvärderats i andra typer av pontonfällor med lyckade
resultat (Lundin et al., 2011a, Lundin et al., 2011b, Lundin et al., 2013, in prep). Där har icke
kommersiell fisk kunnat rymma ur fångsten. Det finns också indikationer på att själva
rymningen genom ett selektionsgaller inte påverkar fiskens överlevnad (Lundin et al., 2012)
Väldigt lite arbete är dock gjort i denna mindre modell av fälla för abborre.
Abborrfällor fungerar på samma sätt som lax/sikfällor och strömmingsfällor. Fisken leds in i
ett fiskhus (ryssja) via ledarmar kretsar och/eller mungarn. Fiskhuset håller sedan fångsten
levande och skyddad av säl och andra predatorer innan det vittjas av fiskaren. När fisken är
fångad i fällan, är det upp till fisken att själv hitta flyktöppningen och bestämma sig för att
simma ut. Det är därför viktigt att placera en flyktöppning där fisken ofta befinner sig.
Fiskhuset i en abborrfälla placeras vanligen på botten medan lax/sik och strömmingsfällor
placeras strax intill ytan. Vid botten råder andra förhållanden än vid ytan. Ljuset är sämre och
temperaturerna vanligen lägre. Man kan då tänka sig att den fångade fisken beter sig
annorlunda i abborrfiskhuset jämfört med i andra fiskhus och reagerar möjligen annorlunda
på ett selektionsgaller. Men detta beror också på det specifika beteendet hos de olika arterna
som fångas. I strömmingsfällor har man sett en signifikant ökad selektionseffektivitet av
strömming i mörker (Lundin et al., 2011).
En annan viktig detalj är att dimensionera flyktöppningen rätt. Målet är att behålla alla fiskar
av kommersiell storlek medan de undermåliga kan fly. Ofta kan fisken klämma sig ut genom
en flyktöppning vilket gör det svårt att hitta exakta mått. Tidigare mätningar av både sik och
abborre har dock visat att en spaltbredd på 30 mm i gallret behåller individer av kommersiell
storlek och släpper ut de som är för små.
Syftet med studien var att testa och utvärdera ett selektionsgaller i abborrfällor genom
mätning av fångsterna och kontinuerlig videoupptagning på selektionsgallret.
Material och metoder
Redskap
I försöket användes två fällor (A och B) (Figur 1). Fälla A var tillverkad av Scandinet och
bestod av ledarm, mungarn samt ett push-up fiskhus tillverkat av Harmångers Maskin &
Marin AB. Fälla B bestod av ledarm, kretsar, mungarn och push-up fiskhus. Hela redskapet
tillverkat av Harmångers Maskin & Marin AB. Platsen för fälla A var vid Yxskär nära Alnö,
Sundsvall. Fälla B placerades vid Forsmark och användes tillsammans med en yrkesfiskare.
Figur 1. Abborrfällorna som användes i försöket.
Selektionsgaller
Selektionsgallren som testades var 300 x 400 mm och var tillverkat av 2 mm rostfritt stål
(Figur 2). Dom bestod av vertikala spalter med 30 mm mellanrum. Gallren monterades långt
bak på fiskhusen i nivå med den sista ingången där den fångade fisken ofta befinner sig och
där selektionen i andra typer av push-up fällor varit effektiv för andra arter (Lundin et al.,
2011b) (Figur 2).
Figur 2. Selektionsgaller med 30 mm spaltbredd fastmonterat på abborrfiskhus.
Datainsamling och analyser
Fälla A användes mellan den 12:e juli och 21:a augusti. Fälla B mellan 27:e juni och 27:e juli.
(Tabell 1). Alla fångade fiskar längmättes på mätbräda och längderna avrundades till
närmsta övre 5 mm längdklass. För att kunna mäta effekten av selektionsgallren på
storleksfördelningen i fångsterna, togs gallren periodvis ur bruk genom att täcka över gallren
med finmaskiga garnstycken. Det bedömdes som nödvändigt att mäta minst 100 individer av
abborre utan användning av galler för att få tillräckliga bakgrundsdata.
Gallren filmades från 50 cm avstånd med undervattenskamera kopplad till recorder i en
vattentät pelican-låda. Kamerorna startades i samband med att fiskhuset sänktes ned i
vattnet efter vittjning och inspelningstiden varierade mellan 5 och 25h. All film gicks igenom
och vid varje flykt genom panelen registrerades datum, art och tidpunkt. Genom att
extrapolera antalet rymmande fiskar under den inspelade perioden till den totala tiden inom
fångstperioden och jämföra detta antal med antalet kvarvarande fiskar av selekterbar storlek
kunde selektionseffektiviteten för respektive art per fångstperiod beräknas. Antalet
kvarvarande fiskar av selekterbar storlek räknades ut från fångstdatat. Selekterbar storlek
beräknades vara alla fiskar som var mindre än det längdmått som motsvarar en bredd på 30
mm för respektive art. Längd/Bredd-förhållanden togs från mätningar gjorda i
strömmingsfällor från 6 olika lokaler under 2011.
Dygnet delades in i fyra tidsperioder (Morgon: 03-09, Dag: 09-15, Kväll: 15-21, Natt: 21-03)
och antalet utselekterade fiskar av respektive art per tidsperiod testades med Kuskal-Wallis
test.
Tabell 1. Vittjningsdatum och användning av galler i de båda fällorna.
Fälla A
Vittjningsdatum Selektionsaller
12-Jul
Nej
15-Jul
Nej
16-Jul
Nej
17-Jul
Nej
19-Jul
Ja
21-Jul
Ja
22-Jul
Ja
24-Jul
Ja
25-Jul
Ja
26-Jul
Ja
29-Jul
Ja
2-Aug
Ja
6-Aug
Nej
8-Aug
Nej
10-Aug
Ja
13-Aug
Ja
15-Aug
Ja
21-Aug
Ja
Fälla B
Vittjningsdatum Selektionsgaller
27-Jun
Nej
1-Jul
Nej
3-Jul
Nej
5-Jul
Ja
7-Jul
Ja
10-Jul
Ja
13-Jul
Ja
16-Jul
Ja
19-Jul
Ja
Resultat
Total fångst
Vid båda lokalerna bestod fångsterna mest av abborre, sik, strömming och mört (Tabell 2).
Tabell 2. Antal individer av olika arter fångade med och utan selektionsgaller. (Övriga arter
var id, laxsmolt, spigg och öring, brax, gädda, ruda, gös, sarv, skädda och vimma).
Fälla A
Fälla B
Selektionsgaller
Nej
Ja
Nej
Ja
Abborre
199
50
98
36
Sik
97
29
8
3
Strömming
2
9
205
0
Mört
0
0
79
17
Effekt av selektionsgaller
En tydlig effekt av selektionsgallret kan ses hos abborre fångade i fälla A. Det syns också en
tydlig minskning av sik i de allra minsta längdklasserna. Även i fälla B syns en klar minskning
av ej kommersiell abborre. Hos mört kan ses en minskning med 100% av de som var av
selekterbar storlek (Figur 3).
Figur 3. Storlekssammansättningar med och utan selektionsgaller. (Röd linje indikerar gräns
där fiskens bredd är lika med gallrets spaltbredd).
I fälla A fanns en signifikant skillnad i längd hos abborre och sik som fångades med och utan
selektionsgaller (p<0,01) (Figur 4).
Figur 4. Medellängder med 95 % konfidensintervall hos sik och abborre som fångats med
och utan selektionsgaller i Alnö.
Abborre och mört fångade i fälla B var signifikant längre under användning av
selektionsgaller (p<0,01) (figur 5).
Figur 5. Medellängder med 95 % konfidensintervall på abborre, sik och mört fångade med
och utan selektionsgaller i Forsmark.
Undervattensvideo
Det totala antalet filmade timmar blev 110 fördelade på 6 fångstperioder. Antalet filmad tid
representerade från 12% till 79% av den totala tiden i fångstperioden. Den sista
fångstperioden från fälla B används inte i beräkningarna eftersom inga fiskar mättes vid
periodens slut (Tabell 3).
Tabell 3. Fångstperioder med antal filmade timmar
Datum
Fångstperiod
22 Jun
25 Jun
10 Jul
13 Jul
16 Jul
19 Jul
Fälla A
Fälla A
Fälla B
Fälla B
Fälla B
Fälla B
Antal filmade
timmar
5
19
13
23
25
23
Antal timmar i
fångstperiod
42
24
72
75
69
-
% film av
fångstperiod
12
79
18
31
36
-
Antalet filmade timmar per dygnets tidsperioder varierade från 22 till 34 (Tabell 4).
Tabell 4. Antal filmade timmar per tidsperiod.
Tidsperiod
Morgon (03:00-09:00)
Dag (09:00-15:00)
Kväll (15:00-21:00)
Natt (21:00-03:00)
Antal filmade timmar
22
27
34
25
Under de 6 perioderna av film kunde 418 fiskar av olika arter ses rymma ur fällorna (Tabell
5). Ljuset var tillräckligt för att rymmare kunde ses även under dygnets mörkaste timmar.
Tabell 5. Antalet utselekterade fiskar genom gallret.
Abborre
287
2,6
Antal utselek
Antal utselek/h
Mört
122
1,1
Sik
5
0,05
Strömming
1
0,01
Ål
1
0,01
Selektionseffektiviteterna för abborre varierade mellan 81% och 100% medan effekten för
mört var genomgående 100% (Tabell 6).
Tabell 6. Antal utselekterade fiskar, antal kvarvarande fiskar av selekterbar storlek, samt
selektionseffektivitet för respektiva art och fångstperiod.
Fångstperiod
Alnö 1
Alnö 2
Gudinge 1
Gudinge 2
Gudinge 3
Selek
0
16
178
55
78
Abborre
Kvar Eff %
0
0
0
100
1
99
13
81
1
99
Selek
0
1
6
110
6
Mört
Kvar
0
0
0
0
0
Eff %
100
100
100
100
Strömming
Selek Kvar Eff %
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
100
Selek
2
3
0
0
0
Sik
Kvar
0
0
0
0
0
Eff %
100
100
-
En teoretisk beräkning visar att 3 700 småabborrar rymmer ur fällan under en normal säsong
på två månaders fiske (Tabell 7).
Tabell 7. Teoretiskt antal rymmare under normal säsong.
Art
Abborre
Mört
Sik
Tot antal rymmare under säsong (2 månader)
3 744
1 584
72
Signifikant fler abborrar rymde på kvällen i samband med skymning medan signifikant fler
mörtar rymde under natten i mörker (Kruskal-Wallis test, p<0,05)(Tabell 8)(Figur 6).
Tabell 8. Antal utselekterade individer av olika arter under olika tidsperioder på dygnet.
Tidpunkt
Morgon (03:00-09:00)
Dag (09:00-15:00)
Kväll (15:00-21:00)
Natt (21:00-03:00)
Antal
Abborrar
60
12
151
63
Antal Mört
Antal Sik
Antal Strömming
Antal Ål
13
0
2
106
2
0
3
0
0
0
0
1
0
0
0
1
Figur 6. Tid på dygnet och antalet rymningar av abborre och mört.
Diskussion
Selektionsgallret har fungerat effektivt för abborre på båda lokalerna. Då selektionsgallret
användes i fälla A, minskade andelen ej kommersiell abborre i fångsten från 56 % till 9 %. I
fälla B minskade andelen ej kommersiell abborre från 77 % till 14 %. Den art som dock ser ut
att vara mest flyktbenägen är mört. Ingen av mörtarna som fångades efter att
selektionsgallret installerades, var mindre än spaltbredden i gallret. Det indikerar att de som
kunde simma ut gjorde det.
I fälla A syns också en stor minskning av andelen ej kommersiell sik. Antalet sikar som
fångades i fälla B var för litet för att någon av effekt av gallret skulle kunna ses. Över 200
strömmingar fångades i fälla B men eftersom alla strömmingar fångades under samma
vittjning utan galler, kunde inga slutsatser dras.
Videoupptagningarna visade att selektionseffektiviteterna för abborre varierar mellan 81%
och 100% och genomgående 100% för mörten. Detta är en högre selektionseffektivitet än
vad som uppnåtts med liknande galler för strömming (28%) och sik (78%). Det finns ingen
klar orsak, men kan bero på olika beteenden hos arterna. En bidragande orsak kan vara att
fällan är mindre och trängre och ligger på djupare och mörkare vatten. Jämfört med en större
fälla bör gallret då vara enklare för fisken att upptäcka.
Det kunde ses intressanta skillnader i abborren och mörtens val av tidpunkt att fly från fällan.
Flest abborrar simmar ut i skymningen på kvällen, medan flest mörtar simmar ut i mörker,
nattetid. Resultatet kan bero på att de olika arterna har olika födopreferenser och olika
aktivitetsmönster. Eventuellt kan fisken fysiologi också ha en inverkan, tex syn.
Vi kan rekommendera alla yrkesfiskare med abborrfällor att installera galler i fiskhuset. Det
gynnar inte bara återväxten av många fiskbestånd, det reducerar också sorteringsarbetet
som yrkesfiskare ofta gör i båten.
Försöket finansierades av jordbruksverket med medel från Europeiska fiskefonden och
havsmiljöanslaget.
Referenser
Havs och vattenmyndigheten, 2013. Fångststatistik yrkesfisket
Hemmingsson, M., Lunneryd, S.G. 2007. Pushup-fällor i Sverige - Introduktionen av ett nytt
sälsäkert fiskeredskap. Finfo 2007:8.
Lundin, M., Calamnius, L., Hillström L., Lunneryd, S.G. 2011. Size-selection of herring in a
pontoon trap equipped with a rigid grid. Fisheries Research 108, 81-87.
Lundin, M., Ovegård, M., Calamnius, L., Lunneryd, S.G., Hillström, L. 2011. Selection
efficiency of encircling grids in a herring pontoon trap. Fisheries Research 111, 127-130.
Lundin, M., Calamnius, L., Lunneryd, S.G. 2012. Survival of juvenile herring after passing
through a selection grid in a herring pontoon trap. Fisheries Research 127-128, 83-87.
Olsson, J., Beier, U., Bergek, S., Karlsson, M., Hentati-Sundberg, J. 2012. Beståndsstatus
hos abborre, gädda, sik och gös i de stora sjöarna och längs kusten. Rapport av SLU-aqua.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards