Infomaterial
Store Kongensgade 36-38, 1 tr.
1264 København K
Danmark
+45 325 733 16
Innehåll
1.
2.
Insemination ...................................................................................................................... 4
1.1.
Journalsamtalet .............................................................................................................. 4
1.2.
Själva inseminationen ...................................................................................................... 5
1.3.
Undersökningar .............................................................................................................. 6
1.3.1.
Hysterosalpingoultrasonografi (HSU) .......................................................................... 7
1.3.2.
Smear..................................................................................................................... 7
1.4.
Ultraljudsvägledning ........................................................................................................ 8
1.5.
Heminsemination ............................................................................................................ 8
Hormonstimulering ............................................................................................................ 9
2.1.
Att påbörja en hormonstimulerad cykel .............................................................................. 9
2.1.1.
Hormoner och möjliga biverkningar .......................................................................... 11
2.1.2.
Hormonstimulerad cykel steg för steg ....................................................................... 11
2.1.3.
Så här tar du hormonerna ....................................................................................... 12
2.1.4.
Ultraljudsskanning i samband med hormonstimulering ................................................ 13
2.1.5.
Ägglossningsspruta i samband med hormonstimulering ............................................... 14
2.1.6.
Relevanta hormoner ............................................................................................... 14
2.2.
3.
IVF-behandling ................................................................................................................ 16
3.1.
Det inledande samtalet .................................................................................................. 16
3.2.
4.
5.
Hormonstimulering hos din egen gynekolog ...................................................................... 15
Fertilitetsutredning ........................................................................................................ 17
3.2.1.
Utredning av kvinnan .............................................................................................. 17
3.2.2.
Utredning av mannen ............................................................................................. 17
3.3.
ICSI ............................................................................................................................ 18
3.4.
TESA ........................................................................................................................... 18
3.5.
FER ............................................................................................................................. 19
3.6.
AHA............................................................................................................................. 19
3.7.
EmbryoScope ............................................................................................................... 19
3.8.
Läkemedel ................................................................................................................... 20
Donator ............................................................................................................................ 21
4.1.
Val av donator .............................................................................................................. 21
4.2.
Donatorinformation ....................................................................................................... 22
4.3.
Egen donator ................................................................................................................ 23
4.4.
Reservation .................................................................................................................. 24
Fertilitet ........................................................................................................................... 25
5.1.
Kvinnan ....................................................................................................................... 25
5.1.1.
När orsaken till barnlöshet ligger hos kvinnan ............................................................ 25
5.1.2.
Hormoner som kan ha betydelse för fertiliteten .......................................................... 27
[2]
5.1.3.
Det kvinnliga reproduktiva systemet ......................................................................... 28
5.1.4.
Kvinnans inre könsorgan ......................................................................................... 28
5.1.5.
Kvinnans menstruationscykel ................................................................................... 29
5.2.
6.
Mannen........................................................................................................................ 30
5.2.1.
När orsaken till barnlöshet ligger hos mannen ............................................................ 30
5.2.2.
Det manliga reproduktiva systemet .......................................................................... 31
5.3.
Känslor ........................................................................................................................ 32
5.4.
Livsstil ......................................................................................................................... 33
5.4.1.
Kost före graviditeten ............................................................................................. 33
5.4.2.
Läkemedel och naturläkemedel ................................................................................ 34
5.4.3.
Vikt ...................................................................................................................... 34
5.4.4.
Motion .................................................................................................................. 34
5.4.5.
Rökning ................................................................................................................ 34
5.4.6.
Alkohol ................................................................................................................. 35
5.4.7.
Koffein .................................................................................................................. 35
5.5.
PCO ............................................................................................................................. 35
5.6.
Fertilitetsrådgivning ....................................................................................................... 37
Kontakt ............................................................................................................................ 38
[3]
1. Insemination
Så kommer du igång!
Det är ett stort beslut att bli förälder, oavsett hur barnet blir till
Därför kan insemination för de allra flesta vara en process som är både viktig, spännande och emotionell.
När du kommer hit ska du känna dig trygg.
Därför har vi försökt skapa andra ramar kring inseminationen än du kanske tidigare har upplevt vid en
traditionell gynekologisk undersökning.
Innan du insemineras kallas du till ett inledande journalsamtal, då du även har möjlighet att ställa alla
frågor du har kring insemination.
Du bokar tid för samtalet genom att kontakta oss på telefon +45 325 733 16.
Om du bor långt bort kan samtalet ske per telefon eller Skype om du vill.
Senast 10 dagar före samtalet ska vi ha mottagit din ifyllda journal och registrerat din betalning.
Journalen hittar du på vår webbplats, där du även kan ladda ner vårt djupgående informationsmaterial.
Vi ställer krav på att du har genomgått undersökning för klamydia, smear (cellprov från livmoderhalsen),
hepatit B och C, hiv 1/2 och andra relevanta prover före inseminationen. Läs mer under Undersökningar
på sidan 6 och Fertilitetsutredning på sidan 19.
Är du osäker på om insemination är ett alternativ för dig?
Du kan komma till det inledande samtalet även om du fortfarande är osäker på om insemination är ett
alternativ för dig. Vi kan stödja din process genom vår erfarenhet, besvara relevanta frågor och
informera dig om andra möjligheter att bli gravid.
Vi tror att det är väldigt viktigt för både barnet och dig att du är säker på ditt beslut att bilda familj.
1.1. Journalsamtalet
Journalsamtalet är det första steget i processen.
Journalsamtalet är ett personligt samtal vars syfte är att förbereda dig inför processen, både fysiskt och
psykiskt, och ge dig den rådgivning du behöver.
Du behöver inte ha fått alla dina provsvar före samtalet, men alla dina dokument ska vara i ordning före
själva inseminationen.
Om du tidigare har fått barn med hjälp från StorkKlinik ber vi dig fylla i en ny journal så att vi har
aktuella uppgifter om dig och din förestående graviditet.
Det pratar vi om
Samtalet handlar om dig och din situation. Vi går igenom det du har skrivit i din journal och ger
vägledning om den fortsatta processen.
Vi vill stödja dig fram till ett slutligt beslut. Vi kommer att tala om olika typer av donatorsperma –
kontaktbar eller inte kontaktbar donator? Vilka fördelar eller nackdelar kan det ha att eventuellt välja
ytterligare upplysningar om donatorn? Varför? Vilka är dina önskningar och drömmar, och vilka är de
konkreta faktorerna?
Vår inställning är att det inte finns något rätt beslut utan en rad förhållanden som ska vägas in utifrån din
personliga livssyn, din familjebakgrund och var du står i livet just nu. Därför ska du använda
journalsamtalet och våra fördjupande frågor till att fundera över och känna efter vad som egentligen är
viktigt och mindre viktigt för dig när det gäller donatorsperman.
[4]
Vid journalsamtalet kommer vi att prata om de mer känslomässiga aspekterna, om ett hälsosamt liv, rätt
kost, arbete och livsstil.
Det gör vi därför eftersom vi menar att om du lever sunt innan du blir gravid kommer du att vara friskare
under graviditeten och få ett friskare barn.
Vi bedömer dina chanser att bli gravid och diskuterar dina tankar om vad du själv kan göra för att öka
dina chanser att bli gravid så snabbt och enkelt som möjligt.
Vi avsätter ungefär 45 minuter till journalsamtalet.
Du kan komma ensam, med din partner eller med en god vän. Om du har en partner rekommenderar vi
att han eller hon också är med vid samtalet, även om det sker via telefon eller Skype.
Före samtalet ber vi dig fylla i den elektroniska journalen på vår hemsida och skicka den till oss.
Du behöver inte vara 100 procent säker på ditt beslut före samtalet. Det är bra att prata med oss även
om du fortfarande överväger om insemination kan vara något för dig. Tala bara om när du bokar
samtalet att du vill ha samtal för att komma fram till ett beslut.
När du kommer till själva inseminationen ber vi dig om en giltig fotolegitimation. Det gör vi för att ha så
god säkerhet som möjligt.
1.2. Själva inseminationen
Det ska vara en trevlig och hänsynsfull upplevelse att bli inseminerad och det ska finnas gott om tid. Vi
ser till att vi har en timme till samtal, insemination och vila efteråt.
En annorlunda, varm och nära upplevelse av befruktningen
Vi anser att det är viktigt att inseminationen sker i lugn och ro, med själ och hjärta, innan du ger dig ut i
storstadens brus.
Vi rekommenderar att du tar god tid på dig att slappna av och njuta av lugnet i ungefär en halvtimme
efter inseminationen för att kropp och själ ska hinna med. Vi försöker skapa en behaglig inramning med
varm atmosfär, stearinljus och möjlighet till musik. Om du inte känner för eller har tid att vila är det
också helt okej! Du kan självklart bli gravid ändå. Det viktigaste är att du har haft en bra upplevelse och
känt dig trygg och väl omhändertagen.
Britsen har organiska former och är extra bred så att du ligger bekvämt. Det finns plats för din partner
ifall ni vill vila tillsammans efter inseminationen. Vårt spekulum för undersökning är extra smalt och
värms alltid till 37 grader före undersökningen.
Det finns också stödkilar för fötterna på britsen i stället för de vanliga benstöden. Det kan främja en
bättre upplevelse om dina ben inte är "upphängda" vid inseminationen utan fria och har stöd mot
bädden.
Det är alltså du själv som bestämmer hur din insemination ska gå till.
Donatorsperman görs klar
Timmarna innan du kommer tvättas donatorsperman för att sortera bort manliga könshormoner,
bakterier, döda spermier m.m. Tvätten är viktig för att se till att enbart de bästa och snabbaste
spermierna kommer upp i livmodern.
Ramarna kring din insemination är trygga och avslappnade och vi förklarar i detalj vad som ska ske.
Själva inseminationen tar bara ett ögonblick och sker genom att spermier förs upp i din livmoder genom
en tunn kateter under din ägglossning.
[5]
Du lär märka att vi har utvecklat en särskilt varsam inseminationsteknik som är särskilt anpassad för
kvinnor som tycker att det är jobbigt med gynekologiska undersökningar.
1.3. Undersökningar
Undersökningar före inseminationen
Enligt dansk lagstiftning ska provsvar utskrivna av laboratoriet vara kliniken till handa innan vi kan börja
inseminera dig. Du ska försäkra dig om att dina provsvar är mottagna och godkända av oss genom att
ringa eller mejla kliniken före din insemination. Hepatit B- och C samt hiv-blodproverna får vara upp till
2 år gamla och ska ha analyserats av ett ISO-certifierat laboratorium.
Om mannens sperma ska användas vid behandlingen ska han ha tagit samma blodprover och skickat
svaren till oss. Även dessa svar ska vara analyserade av ett ISO-certifierat laboratorium.
Det kan hända att du själv behöver betala för olika prover som tas hos din egen läkare.
Anti-HIV 1 + 2 (antigen/antikropp)
Hepatit B (2 test behövs): HBsAg (=Hepatitis B-virus-surface-antigen) OCH Anti-HBc (=Hepatitis B-coreantibody)
Hepatit C: Anti-HCV-Ab
Klamydia: cervixodling (vi accepterar inte hemtester)
Dessa provsvar ska enligt krav från danska läkemedelsmyndigheten analyseras på ett laboratorium, som
är certifierat enligt den danska vävnadslagen (i Köpenhamn är det blodbanken på Rigshospitalet).
Tyvärr har vi inte kapacitet att behandla dig om du är smittad med hiv, hepatit B eller hepatit C.
Nedanstående två prover tas vid en gynekologisk undersökning, antingen hos din egen läkare eller
gynekolog eller hos oss på StorkKlinik.
Klamydia: cervixodling (får vara högst 6 månader gammal)
Smear: screening för cellförändringar i livmoderhalsen (får vara högst 3 år gammal)
Vi rekommenderar dessutom:
att du genom ett blodprov får undersökt om du har bildat antikroppar mot rubella (röda hund) vid
en tidigare infektion eller efter vaccination. Om du inte är immun råder vi dig att vaccinera dig
före fertilitetsbehandlingen, eftersom en infektion under graviditeten kan leda till
fostermissbildningar. Efter vaccination med MFR-vaccinet ska det gå 1 månad innan du får bli
gravid.
att du även får dina hormonvärden mätta genom ett blodprov på dag 2-3 i menstruationscykeln
(FSH, LH, östradiol, AMH samt prolaktin och TSH).
Hos gynekologen
Om du tidigare har haft en infektion i livmodern eller äggledarna, klamydia eller gonorré kan det finnas
ärrbildningar i äggledarna som hindrar ägg och spermier från att passera. Dessvärre händer det ibland
att man får en "tyst infektion", dvs. utan symtom. Därför rekommenderar vi att du före inseminationen
blir undersökt av en gynekolog som kan göra en bedömning av dina chanser att bli gravid genom
insemination.
MRSA
StorkKlinik har inte kapacitet att behandla dig om du testar positivt för MRSA. Om vi ska kunna behandla
dig ifall du tidigare har testat positivt för MRSA måste du först kunna visa minst 3 uppsättningar negativa
MRSA-topsningar efter avslutad behandling mot MRSA. Den sista topsningen ska vara gjord minst 6
månader efter avslutad behandling.
[6]
Om du inom de senaste 6 månaderna har varit i kontakt med en MRSA-positiv person eller har fått
behandling på ett sjukhus eller en klinik utanför Norden bedöms risken för smitta och möjligheten till
behandling av StorkKliniks läkare.
1.3.1. Hysterosalpingoultrasonografi (HSU)
För att du ska kunna bli gravid, oavsett om det är genom samlag eller insemination, måste det finnas
passage genom minst en av dina äggledare.
Om det inte finns någon passage kan ägg och spermier inte mötas – och ingen befruktning av ägget kan
ske. Om passagen är nedsatt i äggledaren är risken större för ett utomkvedshavandeskap. Därför
rekommenderar vi att du får passagen i dina äggledare undersökt. Vid hormonstimulerad insemination
måste du gå igenom en HSU-undersökning. Om båda äggledarna är stängda är provrörsbefruktning (IVF)
den enda möjligheten att bli gravid.
De flesta kvinnor har normal passage genom äggledarna, men om du har tidigare har haft
underlivsinfektion, klamydia, blindtarmsinflammation, endometrios eller andra sjukdomar som innebär att
dina äggledare kan ha skadats är risken större för att passagen genom äggledarna är nedsatt eller
stängd. Vi vill göra dig uppmärksam på att en symtomfri underlivsinfektion ("tyst infektion") med
klamydia kan förekomma.
Du kan få en äggledarundersökning här på kliniken. Hos StorkKlinik görs undersökningen med hjälp av
ett ultraljud som kallas hysterosalpingoultrasonografi (HSU). På sjukhus och röntgenkliniker kan man
göra en röntgenundersökning med kontrastmedel, vilket kallas hysterosalpingografi (HSG).
Undersökningen görs under perioden efter mensens slut och före förväntad ägglossning, dvs. ungefär
mellan åttonde och tionde cykeldagen. På så sätt kan du insemineras under samma cykel. En
förutsättning för att göra undersökningen är att vi har en negativ klamydiaodling från livmoderhalsen.
Klamydiaprovet kan tas på StorkKlinik eller hos din egen läkare eller gynekolog.
Själva HSU-undersökningen görs i en gynekologstol. Först tvättas livmoderhalsen (så att inga bakterier
kommer upp i själva livmodern), sedan förs en tunn kateter in genom livmoderhalsen och upp till
livmodern. När katetern är på plats fylls en liten ballong i kateterns ände med lite luft. Det gör vi för att
försäkra oss om att vätskan som senare sprutas upp i livmodern inte rinner ut genom livmoderhalsen
utan genom äggledarna. Vissa kvinnor kan uppleva ballongfyllningen som en spänning i underlivet, men
den gör inte ont. När ballongen är full med vatten och sitter som den ska görs ett ultraljud. Under
ultraljudet förs en blandning av saltvatten och luft in i livmodern samtidigt som vi följer vattnets passage
genom äggledarna. Om äggledarna är stängda kan vätskan inte löpa fritt genom dem.
Vissa kvinnor kan uppleva smärtor som liknar menstruationssmärtor under undersökningen.
Undersökningen görs utan bedövning och de allra flesta kan gå till jobbet direkt efteråt. För vissa kvinnor
kan det vara en god idé att ta smärtstillande, t.ex. Ibuprofen 200-300 mg ca en timme före
undersökningen. Du kommer att ha möjlighet att vila dig innan du åker hem.
Efter undersökningen kan du få en tunn flytning eller en liten mellanblödning. Vi rekommenderar att du
använder en binda efter undersökningen. Infektionsrisken är minimal, men om du skulle få ont eller feber
under dagarna efter undersökningen är det viktigt att du kontaktar läkare för eventuell behandling. Du
kan ta Ibuprofen som smärtstillande, men oftast behövs det inte.
Om det inte går att påvisa normal passage i båda dina äggledare informerar vår läkare dig om det
fortsatta förloppet. Eventuellt blir du rekommenderad att göra en titthålsoperation av äggledarna
(laparoskopi) eller att gå direkt till provrörsbefruktning (IVF).
1.3.2. Smear
[7]
En förebyggande undersökning mot livmoderhalscancer
Vi på StorkKlinik vill att du blir screenad med ett cellprov från din livmoderhals innan du börjar processen
på kliniken. Det beror på att vi vill se till att du inte ställs inför oväntade utmaningar mitt i processen.
Syftet med att ta ett cellprov från livmoderhalsen är nämligen att diagnostisera förstadier
(cellförändringar) till livmoderhalscancer så att man kan behandla förändringarna och förhindra att de
utvecklas vidare till livmoderhalscancer. Man tror att livmoderhalscancer utvecklas under flera år via flera
förstadier av ökande svårighetsgrad. Till skillnad från små cellförändringar, som ofta försvinner spontant,
förvärras svåra cellförändringar oftare och utvecklas så småningom till livmoderhalscancer.
Eftersom förstadier till livmoderhalscancer oftast inte ger några symtom upptäcks förstadierna först
genom ett cellprov från livmoderhalsen. Det finns flera grader av onormala celler och att du har
cellförändringar innebär inte att du har livmoderhalscancer.
Provet tas vid en vanlig gynekologisk undersökning, då cellerna oftast tas från livmoderhalsen med en
liten mjuk borste. Det gör inte ont att få ett cellprov taget, men det kan kännas lite obehagligt. Provet
skickas sedan vidare för undersökning av onormala celler. Normalt får man veta resultatet av
undersökningen efter några veckor.
Även om cellprovet visar att du har onormala celler eller lättare cellförändringar är det inte säkert att du
behöver behandling. Men du får göra en ny, grundligare gynekologisk undersökning innan man avgör vad
nästa steg ska bli. Under väntetiden börjar vi inte med fertilitetsbehandlingen eftersom det är viktigt att
du – och det barn du kanske får – kan gå igenom processen med hälsan i behåll.
Vi vill betona att cellförändringar inte är samma sak som livmoderhalscancer, men man bör alltid utreda
cellförändringar närmare.
1.4. Ultraljudsvägledning
Insemination under den naturliga cykeln med stöd av ultraljud och eventuell
ägglossningsspruta
Om inseminationen ska göras under den naturliga cykeln behöver man veta när ägglossningen sker.
Vissa kvinnor känner sig inte säkra på att hitta den optimala ägglossningstidpunkten, antingen för att
cykeln är oregelbunden eller för att de kan vara osäkra på avläsningen av ägglossningstestet (LH-testet).
På StorkKlinik kan vi hjälpa dig med ultraljudsundersökning och ägglossningsspruta.
Ultraljudsundersökning
Genom att undersöka dina äggstockar med ultraljud kan vi se hur många och hur stora dina äggblåsor
är. Dessutom går det att se hur slemhinnan i livmodern ser ut och mäta hur tjock den är. Detta ger en
samlad bild av när det är optimalt att inseminera dig. Ultraljudet kan göras 1-4 dagar före förväntad
ägglossning.
Ägglossningsspruta
Du kan fortsätta testa dig för LH-stegring och bli inseminerad i förhållande till den. Om du vill vara säker
på att få ägglossning kan du ta en ägglossningsspruta ca 36 timmar före inseminationen. Men du bör inte
ta någon ägglossningsspruta annat än om du har gjort en ultraljudsskanning och sett att det finns ett
lagom antal mogna äggblåsor (folliklar). Barnmorskan eller sjuksköterskan kan sedan tala om för dig när
den optimala tidpunkten är.
1.5. Heminsemination
Om du har en man som gärna vill vara donator, pappa eller något mitt emellan kan du ta med
dig honom till ett rådgivande samtal
Vi pratar med er om vad det innebär att använda och att vara en känd donator:
Det praktiska – vilka sprutor, hur och när?
Det känslomässiga – vem ska ha vilka roller? Vi gör en avstämning av era förväntningar på
varandra.
[8]
Det juridiska – vem ska vara vårdnadshavare osv.
Om ni ska vara flera om föräldrarollen är det en stor fördel att ni alla är med på samtalet.
Ofta kan det vara bra med en utomstående som kan ställa de lite svårare frågorna.
Du, eller ni, behöver inte ha bestämt er till 100 procent före samtalet. Tala bara om när du bokar
samtalet att du vill ha ett samtal för att komma fram till ett beslut så att vi kan boka in någon som ge dig
råd.
2. Hormonstimulering
Vid en hormonstimulerad inseminationsbehandling följs din process av våra specialister på StorkKlinik
med samtal, vägledning, ultraljud och utskrivning av recept på läkemedel för din behandling.
För att du ska kunna börja en hormonstimulerad insemination vill vi be dig ta de hormonprover som
nämns nedan och skicka dem till oss, samt att fylla i en elektronisk journal på vår hemsida om du inte
tidigare har fått behandling på StorkKlinik eller om det är länge sedan du var här senast. Vi ber dig om
detta därför att vi gärna vill vara förberedda inför samtalet och kunna ge dig den bästa behandlingen som
är anpassad efter din situation.
2.1. Att påbörja en hormonstimulerad cykel
Innan du kan påbörja en hormonstimulerad cykel behöver vi känna till din hormonella status. Därför
behöver du ta vissa prover före behandlingsstart.
Undersökningar och utredning i samband med hormonstimulering
Många undersökningar kan din egen läkare göra. Det kan skynda på behandlingen om vi har resultaten
redan första gången du kommer till oss för ett samtal om hormonstimulering.
Om du tidigare har behandlats på StorkKlinik har kanske några av proverna redan tagits och resultaten
gäller kanske fortfarande. Kontakta därför gärna oss för mer information.
Innan StorkKlinik kan erbjuda hormonbehandling behöver vi ha svar på följande prover:
Undersökningar av kvinnan
Blodprover:
Särskild förberedelse:
FSH, LH och östradiol
Tas på cykeldag 2-3
TSH
Cykeloberoende
Prolaktin
Ha varit vaken minst 2-3
timmar/minus stressaktivitet,
cykeloberoende
AMH (anti-müllerskt hormon)
Cykeloberoende
Antikroppar mot Rubella
HIV
Ingår i priset för
hormonstimulerad insemination
och IVF/ICSI-behandling
Hepatit B-virusantigen
Ingår i priset för
hormonstimulerad insemination
och IVF/ICSI-behandling
Antikroppar mot hepatit Bkärnantigen
Ingår i priset för
hormonstimulerad insemination
och IVF/ICSI-behandling
[9]
Värde:
Provtagningsdatum:
Ingår i priset för
Antikroppar mot hepatit C-virus hormonstimulerad insemination
och IVF/ICSI-behandling
C-peptid
Tas eventuellt vid PCOS
Androgener
Tas eventuellt vid PCOS
Övriga undersökningar
HSG (hysterosalpingografi)
eller
HSU kan göras på StorkKlinik
HSU
(hysterosalpingoultrasonografi)
Smear
Cellprov från livmoderhalsen
Klamydia
Odling från livmoderhalsen
Undersökningar av mannen
Blodprover:
Särskild förberedelse:
HIV
Ingår i priset för hormonstimulerad
insemination och IVF/ICSIbehandling
Hepatit B-virusantigen
Ingår i priset för hormonstimulerad
insemination och IVF/ICSIbehandling
Antikroppar mot hepatit Bkärnantigen
Ingår i priset för hormonstimulerad
insemination och IVF/ICSIbehandling
Antikroppar mot hepatit Cvirus
Ingår i priset för hormonstimulerad
insemination och IVF/ICSIbehandling
Spermieprov:
Bör göras tidigt med tanke på
planeringen av behandlingstypen.
Kan göras på StorkKlinik när vi har
fått svaren på virusproverna.
Värde:
Provtagningsdatum:
Dokumentation som visar resultaten av ovanstående prover måste skickas.
OBS: Sundhedsstyrelsen kräver enligt dansk lag att analyser för HIV och hepatit B och C görs på
laboratorier som är godkända som EU-vävnadscentrum. Alternativt måste vi göra om blodprovet.
Alla ovanstående blodprover, odlingar och undersökningar kan göras på StorkKlinik.
Med dina provsvar som underlag kan vi planera hormonstimuleringen så att den passar dig så bra som
möjligt. När du har fått svar på proverna kan du ringa till oss och beställa tid för ett samtal här på
kliniken.
Under samtalet går vi igenom dina provsvar och gör en ultraljudsskanning av din livmoder och dina
äggstockar. Om provsvaren och ultraljudsresultatet tillåter kan du börja med hormonstimulering från och
med dag 2-3 i cykeln. Du kommer att få en grundlig vägledning och instruktion om hur själva
behandlingen går till. Du får även kontaktuppgifterna till StorkKliniks hormonstimuleringsgrupp så att du
vid behov kan ställa frågor om din behandling. De hormonpreparat du ska använda ordineras av den
ansvariga läkaren på StorkKlinik och lämnas till dig samma dag som du är på kliniken. Det finns ett
apotek nära StorkKlinik där du oftast kan köpa de hormoner du ska använda.
Efter 8-10 dagars hormonbehandling ska du göra ytterligare ett ultraljud. Denna ultraljudsundersökning
kan vi göra på kliniken, eller så kan du låta din egen gynekolog göra den. Om det är din egen gynekolog
som gör ultraljudet är det viktigt att vi får resultatet från undersökningen samma dag som den görs så
[10]
att vi kan planera det fortsatta förloppet. Ofta kan vi efter detta ultraljud planera när du ska få
ägglossningssprutan och när du kan insemineras. Men det kan också hända att du ska fortsätta med
hormonstimuleringen ytterligare några dagar innan inseminationen kan planeras med hjälp av en tredje
ultraljudsskanning.
Vissa kvinnor kan uppleva biverkningar i samband med hormonstimuleringen, men oftast rör det sig om
lindriga biverkningar.
2.1.1. Hormoner och möjliga biverkningar
Allmänt gäller att hormonbehandling ökar sannolikheten för en tvillinggraviditet, och som med alla
läkemedel kan man få olika biverkningar i samband med hormonstimuleringen. Biverkningarna är oftast
lindriga och upphör när du slutar ta hormonerna. Det är viktigt att du vänder dig till StorkKlinik eller din
egen läkare om du känner dig otrygg eller inte mår bra i samband med hormonstimuleringen. Här kan du
läsa lite om de hormoner vi typiskt använder på StorkKlinik samt deras vanligaste biverkningar.
PERGOTIME® (clomifen)
Stimulerar hypofysen till att producera mer naturligt (endogent) FSH. Därmed stimuleras även tillväxten
av äggblåsor (folliklar) i äggstockarna.
Biverkningar: spänningar i brösten, illamående, blodvallningar, huvudvärk, sömnlöshet, magont och
humörsvängningar, samt i mycket sällsynta fall leverpåverkan och dimsyn. Pergotime säljs i tablettform.
GONAL-F® (FSH), PUREGON® (FSH) och MENOPUR® (FSH+LH)
FSH, follikelstimulerande hormon. LH, luteiniserande hormon.
Stimulerar äggstockarna till att utveckla och mogna fram fler äggblåsor (folliklar).
Biverkningar: lokal irritation vid insticksstället, trötthet, uppblåsthet, huvudvärk, spänningar i brösten och
tryck i underlivet, när äggstockarna växer. Hormonerna ska injiceras i huden på buken.
OVITRELLE® (hCG)
hCG, humant choriongonadotropin (även känt som graviditetshormon). Ovitrelle sörjer för att ägget
genomgår en sista mognad och ger ägglossning ca 36-40 timmar efter att det har administrerats. Verkar
som det naturliga ägglossningshormonet, LH (luteiniserande hormon).
Biverkningar: lokal irritation på insticksstället, lätta spänningar i brösten, trötthet, illamående, huvudvärk
och uppblåsthet. Vissa kvinnor upplever sin ägglossning mer intensivt än vanligt. Om du gör ett
graviditetstest inom 10-14 dagar efter att du har tagit Ovitrelle kan testresultatet vara falskt-positivt.
Hormonerna ska injiceras i huden på buken.
CRINONE® LUTINUS
Progesteron stabiliserar livmoderslemhinnan och gör den mottaglig för befruktade ägg. Används vid
inseminationationsbehandling endast om din egen produktion av progesteron är för låg. Crinone är en
vaginalgel. Lutinus är vaginaltabletter.
Biverkningar: spänningar i brösten, ödem och i sällsynta fall psykiska biverkningar. Läkemedlen "håller
fast" slemhinnan. Därför kan det hända att mensen inte kommer på förväntat datum, trots att du inte är
gravid. Man kan känna sig gravid utan att vara det.
Allmänna varningssignaler under hormonbehandling
Tecken på infektion på injektionsstället: rodnad, svullnad, förtjockning
Tecken på lokal allergisk reaktion på injektionsstället: rodnad, svullnad, klåda
Tecken på begynnande överstimulering (är dock mycket sällsynt i samband med insemination): utspänd
mage, underlivssmärtor, viktökning, ödem, feber, kräkningar, svårt att kissa, andningsproblem
2.1.2. Hormonstimulerad cykel steg för steg
När vi har tagit emot alla dina provsvar och om vi bedömer att hormonstimulerad insemination kan öka
dina chanser att bli gravid inväntar vi bara den första menstruationsdagen.
[11]
Första menstruationsdagen = Första cykeldagen
Detta är den första dagen med en rejäl blödning. Småblödningar (spotting) före menstruationen räknas
inte. Om din mens börjar på kvällen räknas nästa dag som första cykeldagen.
Det är på första cykeldagen du ska ringa kliniken på telefon +45 325 733 16 eller mejla oss på
[email protected].
På så sätt talar du om att du är redo att börja med behandlingen och vi kan försäkra oss om att allt är
klart för att börja med hormonerna på dag 2, 3 eller 4 i cykeln.
Första ultraljudet på dag 2 eller 3 i cykeln
Vi gör en ultraljudsundersökning före behandlingen för att se att allt är som det ska. Den gamla
slemhinnan ska ha avstötts och dina äggstockar ska vara redo för en ny cykel och vara fria från cystor.
De flesta kvinnor får emellanåt cystor som är helt ofarliga och som man inte märker själv, men som vi
upptäcker vid ultraljud. De försvinner normalt av sig själva vid nästa menstruation, men eftersom vi inte
kan hormonbehandla dig om du har cystor måste behandlingen i sådana fall skjutas upp. Vissa kvinnor
har mindre cystor som är permanenta och inte förändrar sig, och i så fall kan man i vissa fall behandla
ändå.
På StorkKlinik använder vi Pergotime-tabletter eller injektioner med FSH (Puregon, Gonal-F eller
Menopur). Dessa läkemedel ökar innehållet av FSH (follikelstimulerande hormon) i blodet och stimulerar
därmed tillväxten av folliklarna i äggstockarna.
Andra ultraljudsundersökningen på dag 8-10 i cykeln
Vid den andra ultraljudsundersökningen under behandlingen mäts folliklarnas storlek och antal samt
livmoderslemhinnans tjocklek. Utifrån dessa mätningar kan vi oftast beräkna när äggcellen är mogen för
befruktning och därmed planera tidpunkten för den ägglossningsstimulerande injektionen (Ovitrelle).
Tredje ultraljudsundersökningen
Det kan hända att en tredje ultraljudsundersökning behöver göras för att vi ska kunna bedöma
tidpunkten för ägglossningssprutan.
Eventuellt avbrott av behandlingen
Behandlingen avbryts om fler än tre folliklar är över 14 mm stora. I särskilda/individuella fall kan man
övergå till akut IVF-behandling eller låta göra en follikelreduktion (folliklar tas bort genom punktur).
Ägglossningssprutan
Tidpunkten for ägglossningen planeras genom att du får en injektion med ett hormon, Ovitrelle (eller
Pregnyl), som stimulerar ägglossningen och ger ägglossning ca 36-40 timmar efter injektionen.
Inseminationen görs oftast 36 timmar efter injektionen, precis vid ägglossningen.
2.1.3. Så här tar du hormonerna
Hormonstimuleringen ges antingen i tablettform och/eller som injektioner i huden på magen, strax under
naveln. Du får noggranna instruktioner av personalen på StorkKlinik, och du är alltid välkommen att
vända dig till oss om du har några frågor.
Teknik vid injektion av hormon
kläm ihop huden på magen strax under naveln till en valk och stick in nålen vinkelrätt
injicera läkemedlet långsamt
Blandning av pulver och vätska från ampuller eller injektionsflaskor
tvätta händerna
ta fram spruta och nål
[12]
bryt ampullerna eller sprita av injektionsflaskorna
dra upp vätskan från ampullen eller injektionsflaskan
spruta ner vätskan i pulvret och dra upp blandningen i sprutan igen
om du ska använda mer än ett pulver sprutar du sedan ner blandningen i nästa ampull eller
injektionsflaska med pulver. OBS: högst 3 pulver per portion vatten
när du har blandat de ordinerade läkemedlen byter du till en tunn nål
tryck ut eventuella luftbubblor och injicera sedan blandningen i huden under naveln
Användning av injektionspenna
På StorkKlinik använder vi två olika typer av pennor för att injicera follikelstimulerande hormon.
Den ena pennan är förfylld med hormon och du byter hela pennan när den är tom. I den andra pennan
sätter man in en patron med läkemedel åt gången, och samma penna används under hela behandlingen.
Patronen byts när den är tom.
Principen är enkel för båda pennorna och du får utförliga instruktioner på kliniken, både muntliga,
skriftliga och praktiska.
ta av hatten på pennan
sätt en ny nål på pennan och stick in den i huden på magen
ställ in dosen
injicera läkemedlet
ta bort nålen och sätt på hatten på pennan igen
Användning av förfyllda injektionssprutor – Orgalutran/Ovitrelle
Vissa läkemedel säljs färdigblandade i användningsfärdiga sprutor. Du behöver alltså inte själv blanda till
läkemedlet. Sprutan är fylld med den mängd läkemedel som du ska injicera. Det gäller t.ex.
ägglossningssprutan.
Om du är osäker eller vid behov är du alltid välkommen att kontakta StorkKlinik. Du kan ringa till oss
under våra öppettider på telefon +45 325 733 16 eller skicka ett mejl till [email protected].
2.1.4. Ultraljudsskanning i samband med hormonstimulering
I samband med en hormonstimulerad insemination behöver 2-3 ultraljud göras per cykel.
Med hjälp av ultraljudsundersökningarna kan vi följa follikeltillväxten och antalet folliklar, samt bedöma
om hormonbehandlingen har önskad effekt. Vi använder dessutom ultraljudsundersökningarna för att
planera in den bästa tidpunkten för insemination.
Det första ultraljudet görs på andra eller tredje dagen i din cykel. Sedan görs ett till på åttonde till tionde
cykeldagen. Oftast kan vi bestämma datum för inseminationen vid det andra ultraljudet, men ibland
måste vi göra ytterligare ett ultraljud efter några dagar. Om din egen gynekolog gör
ultraljudsundersökningen är det viktigt att du kontaktar oss med resultatet samma dag så att vi kan
planera hur vi ska gå vidare med behandlingen.
På StorkKlinik erbjuder vi insemination på högst tre mogna folliklar (beroende på din ålder). Om du har
fått hormonstimulering gör vi aldrig någon insemination utan att du först har gjort en ultraljudsskanning.
Det beror på att det ibland finns för många mogna folliklar samtidigt. Om det finns många mogna folliklar
under en cykel ökar sannolikheten för att flera ägg ska befruktas. Det kan leda till en så kallad
flerbördsgraviditet, dvs. en graviditet med flera foster. Vissa kvinnor är särskilt känsliga för behandlingen
med hormoner. Då kan risken öka för att för många folliklar ska bildas. Om det finns flera än tre mogna
folliklar måste vi stoppa inseminationen, eller i vissa fall erbjuda oss att minska antalet folliklar i
äggstockarna genom punktur. Ett annat alternativ är att gå över till akut IVF-behandling.
[13]
2.1.5. Ägglossningsspruta i samband med hormonstimulering
Vid hormonstimulering händer det ibland att follikeln inte brister av sig själv, trots att den har rätt
storlek. Då lossnar det mogna ägget inte och förs ut genom äggledaren. Därför rekommenderar vi alltid
en ägglossningsspruta vid hormonstimulering.
När vi på ultraljudet kan se att en follikel har nått en viss storlek kan vi räkna ut när ägglossningssprutan
ska tas i förhållande till inseminationen.
Om du får hormonstimuleringen hos din egen gynekolog är det hen som avgör när du ska ta
ägglossningssprutan.
Det vanliga är att du insemineras 36-40 timmar efter att du har tagit ägglossningssprutan.
2.1.6. Relevanta hormoner
Om din hormonnivå avviker från det normala är det inte otänkbart att du har en oregelbunden, kortare
eller längre menstruationscykel. Det kan också hända att det är svårt för dig att använda
ägglossningstest för att ta reda på när du har ägglossning.
Dina hormonnivåer kan bedömas med hjälp av blodprover. Det viktigaste är att mäta de överordnade
könshormonerna: AMH (anti-müllerskt hormon), prolaktin, FSH (follikelstimulerande hormon), LH
(luteiniserande hormon) och östradiol. Dina FSH- och LH-värden kan kanske visa oss varför du inte har
lyckats bli gravid, ifall du har försökt. Värdena är också bra att ha när vi ska göra en plan för vilken typ
av hormonbehandling du ska få och vilken dos du ska av de olika hormonpreparaten. Blodproverna ska
tas på dag 2-3 av cykeln.
På StorkKlinik vill vi också ha svar på kompletterande blodprover, t.ex. prolaktin, TSH
(tyreoideastimulerande hormon), testosteron (manligt könshormon), och i vissa fall vill vi också gärna att
insulin och C-peptid mäts. Provresultaten avviker ofta från de normala referensvärdena om du t.ex. har
oregelbunden menstruation och inte har ägglossning.
Blodproverna kan tas hos din egen läkare eller gynekolog, eller hos oss här på kliniken.
När vi använder hormonbehandling är det för att öka dina chanser att bli gravid och fullfölja en
graviditet. I stora drag går hormonbehandlingen ut på att förstärka, hämma eller ersätta de naturliga
hormonerna. Största delen av de överordnade könshormonerna bildas i hypofysen, som är en körtel i
hjärnan. Därifrån transporteras de ut till rätt organ i kroppen med blodet. Hormonerna är inbördes
beroende av varandra. Det betyder att en ökning av vissa hormoner kan leda till att även andra ökar.
Exempel på hormonbehandling
Om du inte har ägglossning kan det hända att behandling med Clomifen®-tabletter (får hypofysen att
bilda mer naturligt FSH) eller Tamoxifen®-tabletter (får äggstockarna att stimulera follikeltillväxten)
räcker för att stimulera en god äggutveckling som leder till ägglossning. Ibland kan det i stället behövas
FSH-injektioner (Menopur®, Gonal-F®, Puregon®).
Dessutom får du alltid en ägglossningsspruta (Ovitrelle®) med hCG för att säkra ägglossning.
Vid en lätt nedsättning av spermiekvaliteten, endometrios eller oförklarlig infertilitet behandlar
man ofta med insemination. Även då används Clomifen®-tabletter, Tamoxifen®-tabletter och/eller FSHinjektioner för att stimulera en god äggutveckling. En ägglossningsspruta ges alltid så att ägglossningen
kommer i lagom tid före inseminationen.
[14]
Hormoner som kan ha betydelse för fertiliteten
AMH, anti-müllerskt hormon – ger en indikation på hur stor din äggreserv är
TSH, tyreoideastimulerande hormon – ett hormon som reglerar sköldkörtelns produktion och
frisättning av hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3)
GnRH, gonadotropinfrisättande hormon – ger frisättning av FSH och LH i hypofysen
FHS, follikelstimulerande hormon – bildas i hypofysen och stimulerar tillväxten av folliklar, som får
äggen att mogna. Stimulerar även spermieproduktionen hos mannen
LH, luteiniserande hormon – bildas i hypofysen och ger ägglossning. LH finns också hos män där det
aktiverar produktionen av det manliga könshormonet testosteron, som behövs i kroppen för att spermier
ska bildas
Prolaktin – bildas i hypofysen och påverkar brösten och äggstockarna. Stimulerar tillväxt av
bröstkörtlarna under graviditeten och av mjölkproduktionen efter födseln. Ägglossningen kan hämmas
om prolaktinnivån är för hög
Östradiol – bildas i äggstockarna. Under en menstruationscykel gör östradiol att livmoderslemhinnan
växer. Östradiolnivån stiger mitt i cykeln. Då stiger även LH-nivån och man får ägglossning
Progesteron – under menstruation gör progesteron tillsammans med östradiol livmoderslemhinnan klar
att ta emot det befruktade ägget. Under graviditeten stabiliserar progesteron livmoderslemhinnan så att
den inte stöts bort
Androgener – bildas i äggstockarna och stimulerar hårväxt och könsdrift. Överproduktion av androgener
hämmar ägglossningen
hCG, humant choriongonadotropin – bildas i moderkakan och förhindrar äggstockarna från att
fortsätta producera progesteron. Det är hCG som mäts när man ska bekräfta en graviditet genom ett
urin- eller blodprov
2.2. Hormonstimulering hos din egen gynekolog
Om det är din egen gynekolog som ordinerar din hormonbehandling ska du uppmärksamma följande:
När hormonbehandlingen startar ska din gynekolog göra en ultraljudsskanning på cykeldag 2-3.
På cykeldag 8-10 ska ytterligare en ultraljudsundersökning göras. På cykeldag 8-10 kan din
gynekolog se hur många äggblåsor (folliklar) som är mogna, hur stora de är och hur tjock
livmoderslemhinnan är. Din gynekolog kan använda det andra ultraljudet för att välja den bästa
tidpunkten för ägglossningssprutan. Om du har fått hormonstimulering MÅSTE
ultraljudsundersökningarna göras innan vi kan erbjuda insemination.
Du ska ta en ägglossningsspruta ca 36 timmar före inseminationen. Det är den läkare som
ordinerar Ovitrelle som ansvarar för att sprutan ges på rätt tidpunkt och med rätt indikation.
Det är den läkare som ordinerar hormonbehandling och Ovitrelle som ansvarar för
behandlingsförloppet och för att Ovitrelle ges på rätt tidpunkt och med rätt indikation.
StorkKlinik ansvarar inte för din behandling hos din egen gynekolog.
Din gynekolog är välkommen att kontakta StorkKlinik med eventuella frågor och tala med någon av våra
fertilitetsläkare.
[15]
3. IVF-behandling
IVF är en förkortning av "in vitro-fertilisering"
Det betyder att befruktningen (fertiliseringen) sker utanför kroppen (in vitro) i ett provrör.
IVF-behandling kallas också för "provrörsbefruktning" eller "artificiell befruktning".
Vid IVF-behandling tas ägg ut från äggstockarna. Äggen befruktas på laboratoriet och återförs sedan till
livmodern.
Befruktade ägg som inte behövs kan frysas ner och användas längre fram. Metoden kallas FER (Frozen
Embryo Replacement).
När kan IVF-behandling erbjudas?
När kvinnans äggledare är blockerade eller skadade på grund av underlivsinfektion eller
blindtarmsinflammation, tidigare kejsarsnitt eller bukoperationer
Vid svår endometrios
När kvinnan eller mannen är steriliserad
Vid oförklarlig barnlöshet
När kvinnan inte har blivit gravid med insemination med partner- eller donatorsperma
När mannen har nedsatt spermiekvalitet eller inga spermier i ejakulatet
Vid misslyckad hormonstimulering eller insemination hos kvinnor med hormonrubbningar
(anovulation, dvs. ingen ägglossning, eller polycystiska ovarier, PCO)
Dessutom får kvinnan inte ha fyllt 46 år, och du/ni ska ha fått muntlig och skriftlig information om
konsekvenser och eventuella risker och biverkningar vid IVF-behandling.
Vi erbjuder följande former av behandling:
IVF-behandling med egen partners sperma, med donatorsperma, i naturlig cykel eller med
hormonstimulering.
ICSI – mikroinsemination, som innebär att en spermie injiceras direkt i äggcellen
TESA – uttagning av spermier från testiklarna
FER – implantering av tinade, befruktade ägg
AHA – Assisted Hatching, som innebär att man gör ett hål i det skal som omger det befruktade
ägget för att det lättare ska kunna fästa vid livmoderslemhinnan
En behandling börjar alltid med ett inledande, icke-förpliktigande samtal. Innan samtalet kan bokas ber
vi dig/er skicka in resultat av hormonprover/spermieprover så att vi kan ge så god vägledning som
möjligt vid samtalet. Du kan läsa mer om hormonproverna på sidan 18.
3.1. Det inledande samtalet
Det inledande samtalet är ett icke-förpliktigande samtal och det första steget i processen. Syftet med
samtalet är att klarlägga din/er situation och diskutera hur en utredning och ett behandlingsförlopp skulle
kunna se ut.
Du/ni är kanske redan färdigutredda och redo att sätta igång med själva behandlingen. Under samtalet
kommer vi att tala om din/er infertilitet och diskutera hälsoaspekter som kan ha betydelse för
fertilitetsbehandlingen.
Som kvinna kommer du också att få genomgå en ultraljudsundersökning av livmodern och äggstockarna.
Dessutom går vi igenom vilka undersökningar som saknas för dig/er i samband med en utredning så att
vi kan sätta igång med själva behandlingen.
Om du/ni tidigare har fått någon form av behandling mot barnlöshet är det en fördel om vi får en kopia
[16]
av journalen, stimuleringsscheman och laboratorieresultat som beskriver äggens utveckling och din
eventuella partners spermakvalitet.
Innan du bokar samtalet vill vi att du låter göra en utredning och skickar in svar på några hormonprover
(läs mer under Fertilitetsutredning). Vi vill också att du fyller i en elektronisk journal på vår hemsida.
Skälet är att vi vill kunna erbjuda dig bästa möjliga behandling. Våra fertilitetsläkare tittar på provsvaren
och bedömer vilken behandling du ska erbjudas. Efter det blir du kontaktad av någon av våra
sekreterare.
3.2. Fertilitetsutredning
För att behandlingen ska ha så goda förutsättningar som möjligt att lyckas, och du/ni därmed får bästa
möjliga chans att lyckas med en graviditet, är det viktigt att göra en utredning.
Det finns många orsaker till barnlöshet.
Orsaken kan ligga hos kvinnan och bero på blockerade äggledare, utebliven ägglossning, endometrios,
muskelknutor eller polyper i livmodern. Orsaken kan även ligga hos mannen, som kan ha nedsatt
spermakvalitet.
Det är dock vanligt med en kombination av orsaker hos både mannen och kvinnan.
Därutöver finns så kallad oförklarlig barnlöshet, där alla undersökningar visar normala resultat för både
kvinnan och mannen.
3.2.1. Utredning av kvinnan
I samband med en utredning ska flera prover tas. Proverna omfattar:
HIV, hepatit B (HBsAG + anti-HBc) och hepatit C.
Blodproverna ska enligt krav från danska läkemedelsmyndigheten analyseras på ett laboratorium som är
certifierat enligt den danska vävnadslagen (i Köpenhamn gäller detta SSI [Statens Serum Institut] och
Blodbanken på Rigshospitalet). Virusblodproverna tas här på kliniken.
Om du har fått dessa prover tagna inom de senaste 2 åren kan du begära att få en utskrift från sjukhuset
eller din läkare.
Vi ska ha fått in dina provsvar innan behandlingen inleds.
Analys av hormonerna FSH, LH och östradiol ska tas på dag 2-3 i cykeln
AMH (anti-müllerskt hormon)
Om du har oregelbundna menstruationer rekommenderar vi en utökad hormonstatus, vilket
inkluderar en androgenstatus
TSH, prolaktin
Cellprov från livmoderhalsen (Smear, som ska ha gjorts för högst 3 år sedan)
Cervixodling för klamydia (som får vara högst 6 månader gammal, vi accepterar inte hemtester)
Rubella-test för att kontrollera att du är immun, dvs. har antikroppar efter en tidigare infektion
eller vaccination mot röda hund (Rubella). Det beror på att barnet kan få svåra missbildningar om
du smittas med Rubella under graviditeten
Alla utredningsproverna kan tas på StorkKlinik eller hos din egen läkare eller gynekolog.
3.2.2. Utredning av mannen
I samband med en utredning ska flera prover tas. Proverna omfattar:
HIV, hepatit B (HBsAG + anti-HBc) och hepatit C.
[17]
Dessa blodprover ska enligt krav från danska läkemedelsstyrelsen analyseras på ett laboratorium, som er
certifierat enligt den danska vävnadslagen (i Köpenhamn är det blodbanken på Rigshospitalet).
Om du har fått dessa prover tagna inom de senaste 2 åren kan du begära att få en utskrift från sjukhuset
eller din läkare. Vi ska ha fått in dina provsvar innan behandlingen inleds. Blodproverna kan tas på
StorkKlinik.
Spermaanalys
Vi föredrar att spermaanalysen görs hos oss. Den kostar 1 000 kronor och görs först sedan vi har tagit
emot resultaten på de ovannämnda virusproverna.
Om du bor långt bort kan vi i vissa fall godta att en spermaanalys görs på ett laboratorium som ligger
närmare din hemort.
Provet ger oss underlag för att välja typ av befruktning: IVF eller ICSI.
Spermaanalysen får inte vara mer än en månad gammal.
Om antalet spermier är starkt nedsatt ska det göras kompletterande undersökningar, bland annat
hormonanalys, kromosomanalys och ultraljudsundersökning (inklusive en fysisk undersökning).
Om du bor i Danmark bedömer vi om du bör hänvisas till kliniken för Vækst og Reproduktion på
Rigshospitalet.
Om du inte bor i Danmark föreslår vi motsvarande klinik i ditt hemland.
3.3. ICSI
Mikroinsemination
ICSI = intracytoplasmatisk spermieinjektion
Vid mikroinsemination injiceras en spermie direkt in i kvinnans ägg under mikroskop.
ICSI erbjuds:
om mannen har få levande spermier
om spermier har tagits ut ur testiklarna (TESA)
om mycket få eller inga ägg befruktats vid IVF
ICSI bör därför prövas om vanlig IVF-behandling inte är möjlig eller inte har gett något resultat.
ICSI kostar extra utöver priset för IVF-behandling.
3.4. TESA
Uttagning av spermier från testiklarna
TESA = testikulär spermieaspiration
En del män kan ha levande spermier i testiklarna trots att de inte har några i spermaprovet.
TESA är en metod för uttagning av spermier från testiklarna.
Därför kan metoden användas även för män som tidigare har valt att låta sterilisera sig.
Vid TESA tas ett litet vävnadsprov med en tunn kanyl. Provet undersöks genast på laboratoriet. Ibland
räcker det inte med ett prov, utan vi måste ta ut spermier även från den andra testikeln.
[18]
En förutsättning för att vi ska utföra TESA är att mannen har utretts och att man bedömer att det finns
en chans att ta ut spermier.
Det finns en risk att vi inte hittar några levande spermier som vi kan använda.
I så fall kan man överväga möjligheten att använda donatorsperma.
TESA används alltid i kombination med ICSI.
TESA kostar extra utöver priset för IVF-behandling.
3.5. FER
Implantering av tinade, befruktade ägg
FER = Frozen Embryo Replacement
Implantering av tinade, befruktade ägg görs som en vanlig gynekologisk undersökning.
Om du tidigare har varit med om att bli inseminerad kommer du att upptäcka att proceduren är nästan
likadan. Ett litet plaströr med befruktade ägg förs upp i livmodern. I regel stimuleras du med tabletter
före implanteringen.
Vi implanterar oftast ett eller två ägg. Vi diskuterar med dig om ett eller två ägg ska implanteras, men
beslutet beror bland annat på äggens kvalitet, deras utvecklingsstadium vid nedfrysningen, din ålder,
antalet tidigare försök och orsaken till din ofruktsamhet.
3.6. AHA
Assisted Hatching
Assisted Hatching är en metod som innebär att det befruktade äggets yta behandlas så att ägget lättare
kan fästa vid livmoderslemhinnan när det återförs till livmodern och etablera en graviditet.
Metoden kan användas när
kvinnan tidigare inte har blivit gravid vid IVF/ICSI, trots god kvalitet på de befruktade äggen
kvinnan har förtjockade äggskal (zona pellucida)
Det finns olika metoder för AHA. På StorkKlinik använder vi en mekanisk metod där man gör ett litet hål i
höljet kring det befruktade ägget så att det lättare kan "kläckas" (hatch) och fästa vid
livmoderslemhinnan).
I dagsläget finns det inga säkra vetenskapliga data för hur mycket större chans till en levande graviditet
metoden ger.
Assisted Hatching kostar extra utöver priset för IVF-behandling.
3.7. EmbryoScope
EmbryoScope är en inkubator som skyddar äggen under befruktningen och utvecklingen och tar bilder av
dem under hela deras utveckling. Det ger möjlighet att se äggdelningarna på film och därmed välja de
embryon som delar sig bäst under inkuberingen.
[19]
3.8. Läkemedel
Preparat
Förvaring av oöppnad
förpackning
Förvaring av öppnad
förpackning
Hållbarhet i öppnad
förpackning
Synarela nässprej
Under 25 °C
Under 25 °C, skyddas
mot ljus
Se datum på flaskan
Suprefact/Buserelin
Under 25 °C
Under 25 °C, skyddas
mot ljus
28 dagar
Orgalutran
Under 30 °C, skyddas
mot ljus
Ej relevant
Ej relevant
Cetrotide
Under 25 °C
Elonva
2-8 °C
1 månad under 25 °C
Används omedelbart, men
håller i en månad vid
förvaring under 25 °C
Puregon
2-8 °C
Under 25 °C
28 dagar
Gonal-F
2-8 °C, skyddas mot ljus Under 25 °C i högst 1
(3 månader under 25 °C) månad
Pergoveris
Under 25 °C
Fostimon
Under 25 °C
Menopur, pulver
Under 25 °C
Menopur, multidos
2-8 °C
Under 25 °C
28 dagar
Bravelle
Under 25 °C
Under 25 °C, skyddas
mot ljus
Används omedelbart efter
öppnandet
Ovitrelle
2-8 °C (under 25 °C i 30 Ej relevant
dagar)
Ej relevant
Pregnyl
2-8 °C
Ej relevant
Ej relevant
Lutinus
Inget krav
Till utgångsdatumet
Till utgångsdatumet
Crinone
Under 25 °C
Till utgångsdatumet
Till utgångsdatumet
Utrogestan
Under 25 °C
Till utgångsdatumet
Till utgångsdatumet
Används omedelbart efter
blandning
Under 25 °C
3 månader
3 timmar efter blandning
Används omedelbart efter
blandning
[20]
4. Donator
4.1. Val av donator
Vad ska jag/vi välja?
När det gäller eventuella önskemål om donatorn ska du komma ihåg att oavsett hur spermadonatorn och
modern själv ser ut kan barnet få helt andra färger. Generna kan hoppa mellan generationerna på
oförutsedda sätt. Det gäller även barnets längd. Det finns ingen garanti för hur långt eller kort ett
kommande barn blir.
Därför kan det vara en god idé att fråga sig själv hur viktigt det egentligen är med eventuella önskemål
om donatorn. Även om man kommer fram till att det faktiskt är viktigt ska man vara öppen för att barnet
kan komma att se väldigt annorlunda ut än donatorn.
Du/ni kan komma med önskemål om den kommande spermadonatorns egenskaper, t.ex. ögonfärg,
hårfärg och längd, men det är inte säkert att alla önskemål kan tillgodoses hos en donator.
Om du/ni vill vara säkra på att få de önskade egenskaperna eller om du/ni vill ha en viss donator går det
att upprätta en depå på StorkKlinik med den valda donatorsperman.
Kontakta gärna oss, vi har rabattkoder för de danska spermabankerna.
Spermabankerna erbjuder val mellan olika donatortyper och olika möjligheter att få
upplysningar om donatorn.
Inte kontaktbar donator (som vi tidigare kallade anonym donator) är en spermadonator som för
alltid är fullständigt anonym för den kvinna/det par som donatorsperman används för.
Om man använder sperma från en icke-kontaktbar donator kan man få information om egenskaper
såsom hårfärg, ögonfärg och längd. Kvinnan/paret eller de barn som kan bli resultatet av behandlingen
får aldrig veta donatorns identitet, och donatorn får aldrig veta vem som insemineras med hans sperma
eller vilka barn som föds efter behandlingen.
Det är spermabanken som tar emot, kontrollerar och distribuerar sperman vidare till de behandlande
klinikerna.
Om du/ni vill har önskemål om egenskaper hos den icke-kontaktbara donatorn ska du/ni meddela oss
detta vid journalsamtalet eller i ett mejl.
Kontaktbar spermadonator (som vi tidigare kallade öppen donator) är en donator som har ingått
avtal med spermabanken om att donatorbarn via spermabanken kan få mer information om donatorn när
de har fyllt 18 år, ifall de skulle vilja det.
Den kontaktbara donatorn har inga juridiska förpliktelser eller rättigheter i förhållande till barnet.
Exempelvis har den kontaktbara donatorn ingen försörjningsplikt och barnet har ingen arvsrätt efter
donatorn.
Därför måste den som använder sperma från en kontaktbar donator själv begära detaljerade uppgifter
från spermabanken i enlighet med avtalet med den valda donatorn om att barn (som kommit till med
hans sperma) senare kan komma i kontakt med honom.
Om du/ni vill har önskemål om egenskaper hos den icke-kontaktbara donatorn ska du/ni meddela oss
detta vid journalsamtalet eller i ett mejl.
Spermadonator med "utökad donatorprofil"
För en spermadonator med "utökad donatorprofil" finns upplysningar utöver de grundläggande (se
grundprofilen). Upplysningarna kan vara t.ex. information om barndom, familjeförhållanden, yrke,
fritidsintressen, babyfoton m.m.
[21]
Kvinnan/paret eller de barn som blir resultatet av behandlingen får inte veta donatorns identitet. Inte
heller får donatorn veta vem som behandlas med hans sperma eller något om de barn som kan komma
att födas efter behandlingen.
Egen spermadonator/dedikerad donator
En "egen" spermadonator är en person som kvinnan/paret själv känner och som har accepterat att
donera sperma för artificiell befruktning av kvinnan, även om kvinnan och donatorn inte är gifta eller
lever i ett parförhållande.
En egen donator ska testas för smittsamma sjukdomar (odlingar och blodprover), undersökas av
vårdpersonal med lämplig utbildning samt genomgå samtal/intervju utifrån ett ifyllt frågeformulär på
samma sätt som andra spermadonatorer. Undersökningen av en egen spermadonator görs dels på
StorkKlinik, dels via en spermabank. När donatorn är färdigundersökt och godkänd kan fryst sperma från
spermabanken överföras till kliniken.
En egen donator är i juridisk mening far till det eller de barn som föds genom behandlingen. Exempelvis
har en egen donator försörjningsplikt för barnet, och barnet har arvsrätt efter donatorn.
4.2. Donatorinformation
Donatorer
Donatorerna är män med kaukasisk/europeiskt utseende. Deras medelålder är ca 25 år. I enskilda fall
kan vi beställa donatorsperma av annat etniskt ursprung.
De flesta spermadonatorer är studerande vid högre utbildningsinstitutioner i Danmark och deras motiv är
typiskt både idealistiska och ekonomiska.
För att bli godkänd som spermadonator måste man genomgå flera medicinska undersökningar, vara frisk
och inte ha någon ärftlig sjukdom i släkten.
I Sundhedsstyrelsens Vejledning av den 30 september 97 finns närmare information om de
läkarundersökningar som donatorerna ska genomgå innan ett fåtal (8-10 %) godkänns och kan användas
som spermadonatorer.
Innan donatorsperman släpps för försäljning ska den ha varit i karantän medan donatorerna visar
negativa resultat på hiv-tester tre och sex månader efter själva donationen.
Detta är den danska Sundhedsstyrelsens krav på spermabankerna för att minska risken för överföring av
smittsamma sjukdomar, bland annat hiv.
Enligt dansk lag ska följande information ges före behandling med donatorsperma, och du/ni ska ge
skriftligt samtycke till den före behandlingen:
”Vid urvalet av donatorer har man sökt begränsa risken för överföring av ärftliga sjukdomar,
missbildningar m.m. genom att donatorer har använts endast om de har uppgett att de inte känner till
sådana ärftliga risker i sin släkt och har utfrågats och undersökts av erfaren vårdpersonal för att belysa
detta. Trots dessa försiktighetsregler är inte alla ärftliga risker uteslutna. Om barnet mot förväntan felas
något vid födseln eller under de första levnadsåren som du får veta kan vara ärftligt är det därför viktigt
att du rapporterar detta till kliniken eller till den personal som har behandlat dig så att man kan ta
ställning till om donatorn ska användas i fortsättningen. Detsamma gäller om du får veta att det kan röra
sig om smittöverföring från donatorsperma eller donatorägg. Även om donatorn enligt tester är fri från
smittsamma sjukdomar som hiv och hepatit är risken aldrig noll.” – Sundhedsministeriets Bekendtgørelse
om assisteret reproduktion, kap. 5.
Från den 1 december 2013 har vårdpersonal som behandlar ett barn som har blivit till med hjälp av
sperma- eller äggdonation, eller som behandlar en person som har donerat sperma eller ägg, skyldighet
[22]
att rapportera genetisk sjukdom hos barnet eller personen till relevanta vävnadscentrum och
Sundhedsstyrelsen enligt paragraf 13.3 och 13.4 i den danska vävnadslagen.
Om StorkKlinik tar emot meddelande från en spermabank om att en donator är tillfälligt spärrad eller
omfattas av karantän får vi som vårdpersonal inte använda denna donator för fertilitetsbehandling tills
spermabanken meddelar att karantänen har upphört och att det är fritt fram att använda donatorn igen.
Detta gäller även om den aktuella donatorn finns i egen depå.
Om den aktuella donatorn inte släpps fri för användning, dvs. blockeras permanent, får vi inte längre
använda honom. I speciella fall kan en donator användas med skriftligt samtycke efter information om
risken för en eventuell känd genetisk sjukdom och eventuella konsekvenser.
En donator blockeras permanent om man har konstaterat att det finns en ökad risk för överföring av en
ärftlig sjukdom till barnet.
StorkKlinik kan inte hållas ansvarig för resultatet eller följder av behandlingen (utöver vad som följer av
Dansk Rets allmänna regler om vårdpersonals ansvar för fel och försummelser), eller för det kommande
barnets egenskaper, samt fysiska och/eller psykiska status.
Vi köper sperma hos den erkända danska spermabank.
Nordic Cryobank
www.nordiccryobank.com
www.europeanspermbank.com
4.3. Egen donator
Om du har en egen donator
Om du/ni vill använda er av en känd donator (egen eller dedikerad donator, som inte är partner) för din
behandling på StorkKlinik kommer den kända donatorn att vara underställd Sundhedsstyrelsens praxis
och rättsliga krav för screening genom intervju, fysisk undersökning och blodprover samt odlingar för
utvalda smittsamma sjukdomar.
1. Screening genom intervju vid spermadonation från känd donator
Alla kända donatorer ska gå igenom en bedömning som görs av utbildad vårdpersonal på StorkKlinik.
Bedömningen gäller risken för smittsamma sjukdomar och risken för att föra eventuella ärftliga
sjukdomar vidare. Donatorn ska fylla i och skriva under en förklaring där han på heder och samvete
berättar om sin hälsa. Han skall ge samtycke till att hans helsoupplysningar delges kvinnan/paret som
han önskar att donera till. Dessutom görs en fysisk undersökning i samband med samtalet.
2. Utförande av biologiska tester (odling/blodprover) och nedfrysning av sperma
Ett antal blodprover ska tas: Hiv 1+2, hepatit B och C, syfilis, gonorré och klamydia inkl. NAT-test.
Proverna ska tas vid tidpunkten för donationen. Provrören med sperma fryses ner och släpps till donation
när det är klart att alla testresultaten är negativa.
Om fler provrör behöver frysas ner ska alla tester göras om, såvida det gått mer än 7 dagar sedan sista
testningen/sädesprovet togs, eftersom de ska vara tagna i samband med den aktuella donationen.
3. En skriftlig bedömning samt muntlig information om eventuella risker och resultat ges
Du/ni ska skriva under ett formulär om informerat samtycke. Efter det kan fertilitetsbehandlingen
inledas.
[23]
Om du/ni funderar på att komma hit med en känd donator ber vi dig/er att först ringa eller skriva till oss
så att vi kan informera dig/er så väl som möjligt. Vi nås på telefon +45 325 733 16 eller
mejladressen [email protected].
4.4. Reservation
Om du/ni vill beställa hem en viss donatorsperma kan du/ni själva ombesörja detta eller överlåta det på
StorkKlinik.
Detta ska göras efter samtalet och före behandlingsstart. Donatorsperman kommer att
reserveras i ditt/ert namn.
Du betalar för det antal portioner donatorsperma som du/ni vill få
skickade till StorkKlinik, en fraktavgift och en årlig administrationsavgift för att spara 1-10
portioner i depå.
På StorkKlinik har du/ni även möjlighet att reservera donatorsperma från samma donator som
du har blivit gravid med. På så sätt kan du/ni använda samma donator till syskon.
För en del kvinnor/par är det inte viktigt eftersom de menar att barn som växer upp
tillsammans alltid är syskon, oavsett vilka gener de har.
Om du/ni har fått ett barn genom behandling med donatorsperma på en annan klinik kan
StorkKlinik undersöka om det går att beställa donatorsperma från samma donator.
Detta kräver att du/ni får information om donatornumret från den tidigare kliniken.
[24]
5. Fertilitet
Infertilitet, barnlöshet och fertilitetsbehandling kan fylla tankarna på olika sätt hos var och en och kan ha
betydelse både för vardagsliv och framtidsdrömmar. Behandlingen framkallar ofta många tankar och
kräver överväganden och beslut medan den pågår.
Psykiska aspekter
Även om det periodvis kan vara tufft, försök att fokusera på ditt/ert liv som helhet med många andra
aspekter. Kom ihåg att livet består av mycket mer än att vara barnlös och väntan på att bli gravid.
Du/ni ska förstås tänka på att leva sunt, men också så normalt som möjligt. Ta den semester eller paus
som du/ni behöver och planera in så många fester, kurser och liknande som du/ni vill delta i.
Var öppen och realistisk - även när det är svårt
Den vetenskapliga forskningen har kommit långt, men vi kan inte styra allt. Det finns förmodligen många
aspekter av befruktningen som vi ännu inte känner till, men det pågår en ständig utveckling inom
fertilitetsområdet som vi på StorkKlinik håller oss uppdaterade om.
Det kan givetvis kännas väldigt provocerande och frustrerande när du/ni gör ”allting rätt” och
graviditeten aldrig kommer.
Försök hitta din egen balans. Acceptera dina känslor, men försök också att vara öppen för andra
spännande saker i livet som inte handlar om menstruationscykel, ägglossning, hormoner och väntan.
Vi vill gärna hjälpa till med att anpassa behandlingen så att den passar just dig/er i förhållande till det liv
du/ni i övrigt lever.
5.1. Kvinnan
5.1.1. När orsaken till barnlöshet ligger hos kvinnan
När det är kvinnan som är orsaken till barnlöshet beror det oftast på:
Ålder
Utebliven ägglossning
Blockerade äggledare
PCO - polycystiska ovarier
Endometrios
Ålder
I takt med att kvinnans ålder stiger försämras kvinnans fertilitet. Detta beror på att antalet ägg i
äggstockarna samt produktionen av könshormoner sjunker och att äggens kvalitet blir sämre i takt med
att en kvinna blir äldre. Dessutom ökar risken för missfall med stigande ålder hos kvinnan. Missfallsrisken
beror ofta på kromosomfel i äggen. Även mannens ålder har en viss betydelse, men inte i samma grad.
Det kan vara mycket svårt att förutsäga hur stor chans en enskild kvinna har att bli gravid, men i
allmänhet har en kvinna på 40 år en chans på ca 10% att uppnå en graviditet. Motsvarande siffra för en
kvinna på 30 år är ca 25% och för en kvinna på 20 år ca 40%.
Utebliven ägglossning
Utebliven ägglossning beror som regel på polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), tidig övergångsålder, för
hög nivå av prolaktin eller för låg nivå av hormonerna FSH och LH.
Oftast blir kvinnor som har problem med att få sina ägg att mogna och med sin ägglossning hjälpta med
hormonstimulering (inklusive en ägglossningsspruta) och/eller kostomläggning. Normalt går det att få
[25]
ägglossningen och menstruationscykeln att bli regelbundna, och vi kan sedan följa upp med insemination
eller IVF-behandling.
Blockerade äggledare
Om äggledarna är blockerade eller om passagen är försämrad kan det vara svårt att bli gravid, eftersom
ägget antingen inte kan ta sig igenom äggledaren eller inte alls fångas upp av den. Det kan även tänkas
att spermierna har svårt att tränga igenom äggledaren om passagen är nedsatt eller helt blockerad.
Det kan finnas flera orsaker till att passagen genom äggledarna är helt eller delvis blockerad. Oftast beror
det på tidigare underlivsinfektioner, t.ex. klamydia. Det är viktigt att komma ihåg att man mycket väl kan
ha haft en ”tyst” infektion, dvs. utan symtom. En infektion kan leda till sammanväxningar i äggledarna.
En del kvinnor kan vara födda med en trängre passage eller har fått det genom en operation i underlivet.
Likaledes kan en ena eller båda äggledarna ha opererats bort. Även endometrios kan vara en orsak till att
passagen är försämrad eller helt blockerad. Trots blockerade äggledare går det att uppnå en graviditet,
men det kan inte ske genom naturlig befruktning, utan IVF-behandling måste till.
PCO
PCO står for polycystiska ovarier och innebär att det finns många äggblåsor i äggstockarna. PCO är en
sjukdom som många kvinnor lider av i högre eller lägre grad. Det är den vanligaste orsaken till
oregelbunden ägglossning (ofta med långa intervaller mellan varje menstruation med en längre cykel än
35 dagar) och utebliven ägglossning.
Kvinnor med PCO har högre testosteronnivå (det manliga könshormonet). Därför ser man ofta ökad
hårväxt och tendens till oren hud hos kvinnor med PCO. Även en tendens till övervikt med ansamling av
fett kring magen är vanlig bland kvinnor med PCO.
Om du har PCO rekommenderar vi att du ändrar dina kostvanor och kanske också din livsstil. Syftet med
kostomläggningen är att återställa den hormonobalans som man vanligen ser hos kvinnor med PCO. Om
du vill veta mer om detta kan du tala med oss på kliniken.
Endometrios
Endometrios kan vara en smärtsam och kronisk sjukdom, och man tror att upp till 10 % av alla kvinnor
lider av den. Endometrios uppstår när delar av livmoderslemhinnan också finns utanför livmodern. Som
regel sätter sig endometriet i underlivet, på äggstockarna (och bildar eventuellt cystor, så kallade
endometrier), på äggledarna, i urinblåsan, på tarmarna eller på insidan av bukhinnan. Vävnaden
påverkas av hormonerna på samma sätt som livmoderslemhinnan och växer tills menstruationen
kommer. Endometriosvävnaden reagerar/blöder under menstruationen på samma sätt som vävnaden
inne i livmodern, något som kan vara smärtsamt. Alla kvinnor får inte symtom vid endometrios.
Typiska symtom på endometrios är:
Smärtor före och under menstruation
Smärtor i samband med ägglossning
Smärtor i samband med samlag
Barnlöshet
Eftersom det finns olika grader av endometrios och att det kan förekomma på olika ställen behövs det en
individuell bedömning för att komma fram till vilken behandling som är den bästa. Vid endometrios
rekommenderar vi att du talar med någon av klinikens läkare, din egen läkare eller gynekolog om det
fortsatta förloppet.
[26]
5.1.2. Hormoner som kan ha betydelse för fertiliteten
Om din hormonnivå avviker från det normala är det inte otänkbart att du har en oregelbunden, kort eller
lång menstruationscykel. Det kan också vara svårt att ta reda på när du har ägglossning med hjälp av ett
ägglossningstest.
Dina hormonnivåer kan bedömas med hjälp av blodprover. Det viktigaste är att mäta de överordnade
könshormonerna: FSH (follikelstimulerande hormon), LH (luteiniserande hormon) och östradiol. Dina
FSH- och LH-värden kan kanske visa oss varför du inte har lyckats bli gravid, ifall du har försökt. Värdena
är också bra att ha när vi ska göra en plan för vilken typ av hormonbehandling du ska få och vilken dos
du ska av de olika hormonpreparaten. Blodproverna ska tas på dag 2-3 av cykeln.
På StorkKlinik vill vi också ha svar på kompletterande blodprover, t.ex. prolaktin, TSH
(tyreoideastimulerande hormon) och testosteron (manligt könshormon). I vissa fall vill vi också gärna att
insulin och C-peptid mäts. Provresultaten avviker ofta från de normala referensvärdena om du t.ex. har
oregelbundna menstruationer och inte har ägglossning. Blodproverna kan tas hos din egen läkare eller
gynekolog eller här på StorkKlinik.
När vi använder hormonbehandling är det för att öka dina chanser att bli gravid. I stora drag går
hormonbehandlingen ut på att förstärka, hämma eller ersätta de naturliga hormonerna. Största delen av
de överordnade könshormonerna bildas i hypofysen, som är en körtel i hjärnan. Därifrån transporteras de
ut till rätt organ i kroppen med blodet. Hormonerna är inbördes beroende av varandra. Det betyder att en
ökning av vissa hormoner kan leda till att även andra ökar.
Exempel på hormonbehandling
Vid utebliven ägglossning och/eller PCO kan behandling med Clomifen®-tabletter (får hypofysen att
bilda mer av naturligt FSH) räcka för att stimulera till en god äggutveckling hos vissa kvinnor. Ibland kan
det i stället behövas FSH-injektioner (Menopur®, Gonal-F®, Puregon®).
Dessutom får du alltid en ägglossningsspruta (Ovitrelle®) för att säkra ägglossning.
Vid en lätt nedsättning av spermiekvaliteten, lindrig endometrios eller oförklarlig infertilitet
behandlar man ofta med insemination. Även då används Clomifen®-tabletter eller FSH-injektioner för att
stimulera en god äggutveckling.
När vi stimulerar med hormoner får du dessutom alltid en ägglossningsspruta (Ovitrelle®) för att säkra
ägglossning.
Hormoner som kan ha betydelse för fertiliteten
GnRH, gonadotropinfrisättande hormon – ger frisättning av FSH och LH i hypofysen
FHS, follikelstimulerande hormon – bildas i hypofysen och stimulerar tillväxten av folliklarna
(äggblåsorna). Stimulerar även spermieproduktionen hos mannen
LH, luteiniserande hormon – bildas i hypofysen och ger ägglossning. LH finns också hos män,
där det aktiverar produktionen av det manliga könshormonet testosteron, som behövs i kroppen
för att spermier ska bildas
Prolaktin – bildas i hypofysen och påverkar brösten och äggstockarna. Stimulerar tillväxt av
bröstkörtlarna under graviditeten och av mjölkproduktionen efter födseln. Ägglossningen kan
hämmas om prolaktinnivån är för hög (hyperprolaktinemi)
Östradiol – bildas i äggstockarna. Under en menstruationscykel gör östradiol att
livmoderslemhinnan växer. Östradiolnivån stiger mitt i cykeln. Då stiger även LH-nivån och man
får ägglossning
Progesteron – under menstruation gör progesteron tillsammans med östradiol
livmoderslemhinnan redo att ta emot det befruktade ägget. Under graviditeten stabiliserar
progesteron livmoderslemhinnan så att den inte stöts bort
Androgener – bildas i äggstockarna och stimulerar hårväxt och könsdrift. Överproduktion av
androgener hämmar ägglossningen
hCG, humant choriongonadotropin – bildas i moderkakan. Det är hCG som mäts när man ska
bekräfta en graviditet genom ett urin- eller blodprov.
[27]
5.1.3. Det kvinnliga reproduktiva systemet
I korthet är det kvinnliga reproduktiva systemet uppbyggt kring:
Det hormonella samspelet mellan hypofysen i hjärnan och äggstockarna, där äggen mognar och
ägglossningen sker.
Äggledarna, där äggen befruktas och transporteras till livmodern.
Livmodern, där det befruktade ägget fäster vid livmoderslemhinnan och kan utvecklas till en
graviditet.
5.1.4. Kvinnans inre könsorgan
Den som genomgår en fertilitetsbehandling kan nästen inte undgå att lära sig mer om hur vi är skapta,
både anatomiskt och fysiologiskt. Medan behandlingen pågår görs (eventuellt) en ultraljudsundersökning,
och olika undersökningar behövs för att kontrollera livmodern, äggledare, äggstockar, olika hormoner
med mera. Här kan du läsa lite om kvinnans inre könsorgan, som alla på sitt sätt påverkar kvinnans
fertilitet.
Kvinnans inre könsorgan består av slidan, livmodern med livmoderhalsen, äggledarna och äggstockarna.
Livmodern
Livmodern utgör den största delen av de kvinnliga könsorganen och har till uppgift att fånga upp det
befruktade ägget, ge näring åt fostret under dess utveckling och medverka när barnet föds. Den består
till största delen av muskelvävnad och är på insidan klädd med slemhinna och på utsidan av bukhinnan.
När en kvinna inte är gravid har livmodern formen och storleken av ett litet päron och är cirka 8-10 cm
lång, har en omkrets på cirka 5-10 cm och väger 50-100 gram. Under en graviditet växer livmodern och
strax före förlossningen väger den ungefär 1000 gram, dvs. 1 kilo. Efter födseln återfår den nästan sin
normala storlek igen. Efter klimakteriet blir livmodern som regel något mindre.
Hos de flesta kvinnor är livmodern böjd framåt, men det är inte onormalt att den som hos en del är
bakåtböjd och som hos andra är rak Det har ingen betydelse för chansen att bli gravid hur livmodern
ligger. Livmodern stöds av bäckenbottenmuskulaturen. Den runda delen kallas för livmoderhålan, medan
den smala delen av ”päronet” kallas för livmoderhalsen.
Livmoderns hålrum är klätt med en slemhinna som påverkas av de skiftande nivåerna av
kroppens könshormoner. Under en menstruationscykel genomgår livmoderslemhinnan olika faser under
påverkan av de olika könshormonerna, som bildas i äggstockarna.
En menstruationscykel startar den dag en kvinna har första blödningsdag.
[28]
Blödningen beror på att livmoderslemhinnan stöts ut, eftersom det inte finns något befruktat ägg som
har satt sig fast i den. När slemhinnan har stötts ut, bildas det en ny slemhinna, som gradvis växer sig
tjockare. Vid tidpunkten för ägglossningen är slemhinnan redo att ta emot ett befruktat ägg, som kan
sätta sig fast i slemhinnan och börja växa. Om ägget inte har blivit befruktat kommer
livmoderslemhinnan att stötas ut, vilket visar sig som en menstruationsblödning. Denna process
upprepas varje månad fram till kvinnans övergångsålder. Efter övergångsåldern blir slemhinnan som
regel tunnare och stöts inte ut. Menstruationen upphör alltså.
Livmoderhalsen
Livmoderhalsen är cirka 2 cm i diameter och cirka 3 cm lång och bildar övergången mellan livmoderhålan
och slidan. Livmoderhalsen sticker ner i toppen av slidan, där den nedersta delen både kan ses och
kännas vid en gynekologisk undersökning. Det är genom livmoderhalsen vi för in en kateter vid
insemination eller när befruktade ägg återföras till livmodern. Det går lättast att föra in den tunna
katetern (antingen med sperma vid insemination eller med befruktade ägg vid IVF-behandling) om man
har full urinblåsa när man kommer till den här delen av behandlingen. Det beror på att livmoderhalsens
böjning rätas ut när blåsan är full.
Äggstockarna
Äggstockarna producerar könshormoner och innehåller små ägganlag. I äggstockarna mognar och frisätts
(ägglossning) normalt bara ett ägg under varje cykel. Normalt finns äggstockarna i par, motsvarande
testiklarna hos män. En kvinnas äggstockar är små knöliga körtlar, som är ovala och cirka 3 cm x 1,5 cm
x 1,5 cm i storlek. De finns i bäckenet nära livmodern och äggledarna.
Äggstockarna undersöks alltid med ultraljud i samband med IVF-behandling och hormonstimulerad
insemination. Det gör vi bland annat för att se hur aktiva äggstockarna är och för att försäkra oss om att
det inte finns några cystor.
Utöver att de producerar, lagrar och frisätter mogna ägg under kvinnans fertila ålder fungerar
äggstockarna även som endokrina körtlar genom att producera könshormoner, främst östrogen,
progesteron och androgener.
Äggledarna
Äggledarna är två smala rör som förbinder äggstockarna med livmodern. De är cirka 0,5-0,8 mm i
diameter (varierar dock under behandlingsförloppet) och cirka 10-12 cm långa. Efter ägglossningen rör
sig det mogna ägget från äggstockarna ner genom en av äggledarna till livmodern. Det är normalt i
äggledarna som befruktningen sker. Om det inte finns någon passage i äggledarna kan ägget inte tränga
ner genom dem och spermierna inte komma upp till ägget – och ägget befruktas inte. Samma sak sker
vid nedsatt passage i äggledarna. Risken för att få en graviditet utanför livmodern är också större vid
dålig passage i äggledarna.
5.1.5. Kvinnans menstruationscykel
Hur ofta ägg bildas och lossnar bestäms av hormoner i ett regelbundet samspel som är mer
känt som kvinnans menstruationscykel
En kvinnas ägganlag bildas redan i fosterstadiet, och redan tidigt under graviditeten bedömer man att det
finns upp till 7 miljoner ägganlag hos fostret. Redan på fosterstadiet sker dock en naturlig minskning av
antalet ägganlag, och vid födseln innehåller en nyfödd flickas äggstockar normalt upp till 1 miljon
ägganlag. När flickan uppnår fertil ålder innehåller äggstockarna tillsammans omkring 400 000 ägganlag,
varav enbart 300-500 når full mognad och kan befruktas. De övriga ägganlagen går gradvis under utan
att nå mognad och ägglossning. När ägganlagen i stort sett är förbrukade inträder kvinnans
övergångsålder och hennes menstruation upphör. Det sker normalt när kvinnan är runt 45-50 år.
Den första menstruationen är starten på den fertila åldern, som i västvärlden oftast inträder när flickan är
omkring 12-13 år.
[29]
Menstruationscykeln
En menstruationscykel varar i genomsnitt i 28 dagar – och börjar med att hypofysen, som är en körtel i
hjärnan utsöndrar hormonet follikelstimulerande hormon (FSH). FSH stimulerar äggstockarna till att
påbörja mognandet av 8-10 folliklar. En follikel är en vätskefylld blåsa som innehåller ett ägg.
Omkring den sjunde dagen i cykeln finns det som regel en follikel som är dominerande, det vill säga en
follikel som är lite större än de andra folliklarna – och det kommer förmodligen att vara den follikeln som
brister och skickar iväg ett ägg senare i cykeln. Denna follikel kommer att undertrycka de övriga
folliklarnas tillväxt och de går då under. Den dominerande follikeln fortsätter växa och ägget i den
mognar medan follikeln samt äggstocken producerar hormonet östrogen.
Östrogen hindrar hypofysen från att fortsätta producera follikelstimulerande hormon så att inte fler ägg
mognar under den pågående cykeln. När östrogenet når en viss nivå utsöndras ägglossningshormonet
luteiniserande hormon (LH) från hypofysen. Östrogen får också livmoderslemhinnan att förändras och bli
tjockare så att den blir redo att ta emot det ägg som normalt skulle komma ut ur follikeln cirka 14 dagar
före menstruationens första dag.
Cirka 24-36 timmar efter att LH har utsöndrats från hypofysen genomgår ägget den sista
mognadsprocessen (utstötning av centrosomen), follikeln brister, ägget lossnar och skickas iväg med
follikelvätska. Ägget dras av flimmerhår in i äggledarens långa kanal. För att kvinnan ska bli gravid ska
ägget, som knappt kan ses med blotta ögat, träffa på spermier i äggledaren inom några få timmar efter
ägglossningen. I äggledaren ska en normal spermie tränga in i ägget och det befruktade ägget ska röra
sig genom äggledaren ner till livmodern, där det ska sätta sig fast i slemhinnan.
Follikeln som till att börja med innehöll ägget som skickades iväg, kallas nu gulkroppen eller corpus
luteum. Gulkroppen börjar nu producera hormonet progesteron, som bygger vidare på
livmoderslemhinnan så att den blir redo att ta emot det befruktade ägg som ankommer till livmodern och
sätter sig fast en veckas tid efter ägglossningen.
Om ägget inte befruktas torkar gulkroppen in och progesteronproduktionen upphör. Det medför att
livmoderslemhinnan bryts ner och en ny menstruation påbörjas. Processen upprepas månad efter månad
fram till övergångsåldern.
5.2. Mannen
5.2.1. När orsaken till barnlöshet ligger hos mannen
Infertilitet kan bero på nedsatt spermakvalitet och under senare år har spermakvaliteten försämrats
markant hos danska män, vars spermakvalitet är en av de sämsta i Europa – utan att vi vet varför.
15 % av alla heterosexuella par är ofrivilligt barnlösa och i upp till 50 % av fallen beror det helt eller
delvis på en manlig faktor (nedsatt spermakvalitet).
Den dåliga spermakvaliteten kan bero på flera faktorer:
Hormonrubbningar
Obalans i de överordnade könshormonerna FSH och LH samt testosteron kan leda till att
spermieproduktionen inte fungerar optimalt. FSH (och indirekt LH) reglerar spermiebildningen och om
dessa hormoner inte fungerar som de ska kan en hormonbehandling sättas in för att återställa
fertiliteten, dock beroende av orsaken till den hormonella obalansen.
[30]
Värme
Vid bastubad och spabehandlingar kan värmen skada spermierna och på så sätt försämra deras kvalitet.
Detsamma gäller användning av bärbar dator om man sitter med den i knäet. Användning av åtsittande
kalsonger och byxor kan skapa friktion och därmed värme, vilket också kan försämra spermakvaliteten.
Anabola steroider
Vid missbruk av anabola steroider riskerar man att få försämrad spermakvalitet. Oftast kan den
förbättras igen, men först flera månader efter att missbruket har upphört.
Störd spermiebildning i testiklarna
Bristande produktion av spermier eller kraftigt nedsatt spermakvalitet kan ses hos män med små
testiklar och/eller män som tidigare har haft kryptorkism (dvs. när den ena eller båda testiklarna inte
vandrar ner i pungen efter födseln). Detta är kombinerat med en förhöjd nivå av det överordnade
könshormonet FSH samt låg nivå av inhibin B.
Genetiska faktorer
Vissa kromosomfel och skador på Y-kromosomen kan vara förknippade med nedsatt spermakvalitet eller
med att ingen sperma bildas. I vissa fall kan detta vara ärftligt.
Miljöfaktorer
En rad kemikalier misstänks utgöra riskfaktorer för manliga reproduktionsstörningar. Det gäller till
exempel alkylfenoler (tvålar, plast), bisfenol A (läskflaskor av hårdplast), parabener (kosmetik,
konserveringsmedel), kemiska UV-filter (solkräm, utomhusplast), naturliga och syntetiska östrogener.
Även arbeten med hantering av till exempel sprutvätskor och tungmetaller kan eventuellt påverka
spermakvaliteten.
Läkemedel
Man vet att vissa läkemedel påverkar förmågan att få erektion, normal ejakulation och/eller
spermakvaliteten. Vi rekommenderar att man talar med den läkare som har ordinerat den aktuella
medicinen. Alternativt kan ni alltid diskutera detta med någon av våra läkare på kliniken.
Störning av det manliga reproduktionssystemet i fosterstadiet är en orsak till förekomsten av
testikelcancer, dålig spermakvalitet, kryptorkism och hypospadi.
5.2.2. Det manliga reproduktiva systemet
Stamcellerna till mannens spermier bildas tidigt under fosterstadiet och antalet är relativt konstant under
livet.
Själva spermaproduktionen börjar vid ungefär 12 års ålder och fortsätter under hela livet. Den regleras
av olika hormoner som utsöndras av hypofysen, en hormonproducerande körtel i hjärnan. De hormoner
som reglerar spermaproduktionen är FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserende hormon).
FSH är det hormon som stimulerar spermieproduktionen och LH aktiverar produktionen av det manliga
könshormonet testosteron.
Spermien
Själva spermien består anatomiskt av ett huvud som är ca 6 x 3 mikrometer stort, en mellandel och en
svans. Spermierna simmar den långa vägen genom kvinnans livmoderkanal, livmoder och ut genom
äggledarna med målet att en enda spermie ska nå fram till äggcellen och befrukta den.
Det bildas ca 1 000 spermier i sekunden, vilket betyder att en vuxen man dagligen producerar miljoner
spermier. Spermien är den manliga könscellen och produceras i mannens testiklar i tunna kanaler, som
leder över till bitestiklarna. Här lagras spermierna medan de genomgår en mognadsprocess. Bitestikeln
[31]
övergår i sädessträngen, som vid ejakulationen skickar spermier blandat med sekret från sädesblåsan
och prostatan vidare till urinröret, varifrån sperman frisätts.
Det tar ca 3 månader att producera en spermie, från förstadiet till en fullmogen spermie.
Vid en utlösning töms normalt 2-6 ml sädesvätska ut, som typiskt innehåller 60-450 miljoner spermier.
Mängden sädesvätska varierar, men är normalt mellan 2 och 8 ml och säger inget om spermiernas
kvalitet. Den genomsnittliga volymen för en utlösning är ca 3 ml. Spermakvaliteten påverkas av många
faktorer, inklusive tiden från den senaste utlösningen. Dessutom är det stor variation mellan olika
spermaprover från samma man. För att det ska gå att dra slutsatser om spermakvaliteten
rekommenderar vi därför att minst två spermaprover tas under en period på 3-4 veckor ifall det första
provet visar nedsatt kvalitet.
Om man vill veta något om själva spermiekvaliteten tittar man närmare på spermiernas rörlighet och
utseende. Mängden sperma räcker inte för att dra några slutsatser.
Referensvärden från WHO laboratory manual, 5 edn. 2010 för normal spermakvalitet:
Volym:
> 1,5 ml
Spermiekoncentration:
> 15 miljoner/ml
Totalt antal spermier:
> 39 miljoner/ml
Vitala (levande) spermier:
> 50 %
Andel spermier med normal form:
>4%
Rörliga spermier:
> 40 %
Leukocyter (vita blodkroppar):
< 1 miljon/ml
Om mannens sperma ska användas för insemination eller IVF-behandling på StorkKlinik ska det finnas ett
spermaprov så att vi kan ge råd och rekommendera bästa möjliga fertilitetsbehandling.
Såvitt man vet har friska spermier förmåga att befrukta ett ägg i upp till 72 timmar, eventuellt ännu
längre. Spermier som har tvättats i samband med insemination anses kunna befrukta ett ägg i 24-48
timmar, eventuellt längre. Spermier som har varit frysta anses kunna befrukta ett ägg i upp till 24
timmar.
5.3. Känslor
Var öppen och realistisk - även när det är svårt
Att försöka bli gravid upplevs av många som en speciell tid full av önskemål, hopp och drömmar om
framtiden.
Vad kan vi påverka? Även om du är frisk och kry och alla de yttre omständigheterna är ”perfekta”, är det
inte säkert att du blir gravid efter första inseminationen. Den vetenskapliga forskningen har kommit
långt, men vi kan inte styra allt. Till exempel är det inte alla våra ägg som är befruktningsdugliga och
förmodligen finns det många andra aspekter omkring befruktningen som står utanför vår kontroll.
Det kan kännas väldigt provocerande och frustrerande. En del kvinnor blir väldigt påverkade av
inseminationsprocessen i sitt dagliga liv. Det kan kännas som en stor belastning att hålla på att räkna
dagar och hoppas på resultat.
Hur hanterar jag mina känslor?
För en del kvinnor kan det vara ett stöd att prata med andra i samma situation.
Det bildas emellanåt olika grupper, genom oss, av de kvinnor som går eller har gått hos oss. Många
kvinnor har stor glädje av att träffas i en grupp för att prata om allt mellan himmel och jord med andra i
samma situation.
[32]
För andra kan det vara bättre att tänka på och sysselsätta sig med allt annat än insemination,
fertilitetsbehandling och graviditet.
Försök hitta din egen balans. Bejaka dina känslor, men försök också att vara öppen för andra spännande
saker i livet som inte handlar om mens, ägglossning, hormoner och väntan.
5.4. Livsstil
Livsstilsfaktorer som rökning, alkohol och övervikt minskar chansen att bli gravid. Det är viktigt att leva
hälsosamt – du kanske ska ändra dina vanor!
Allt fler undersökningar visar ett samband mellan livsstil och fertilitet.
Därför är det en god idé att äta sunt och att undvika eller minska förbrukningen av stimulantia (kaffe,
cigaretter och alkohol).
Livsstilsförändringar
Om du vill ändra vanor beträffande kost, rökning, kaffe och alkohol ska du göra det för att du har lust
och för att det känns rätt.
Dessutom kan det mycket väl bli så att du gör allt rätt och ändå inte blir gravid vid de första
behandlingarna. Det kan kännas frustrerande, speciellt om du upplever att du har gjort stora uppoffringar
under tiden som har gått.
Ät hälsosammare, minska förbrukningen av stimulantia och gör det i ditt eget tempo.
Utom när det gäller rökning – då rekommenderar vi både för din egen och för barnets skull att du slutar
nu.
5.4.1. Kost före graviditeten
Sundhedsstyrelsen – och vi – rekommenderar att du äter minst 600 g grönsaker om dagen (potatis
räknas inte) och gärna också frukt varje dag. Det är viktigt att du äter så få ”vita kolhydrater” som
möjligt, det vill säga hellre brunt ris, fullkornspasta, potatis och fullkornsbröd än vitt ris, vit pasta och vitt
bröd.
Ät massor av fisk och vegetabiliska proteiner, t.ex. bönor, linser och kikärtor. Kött av god kvalitet i
måttliga mängder, nyttigt fett och massor av råa grönsaker. I en sund och varierad kost ingår fettsyror,
som är viktiga för cellernas ämnesomsättning.
Omega-3 (n-3): Fiskolja, rapsolja, linfröolja, pumpakärnolja och valnötsolja
Omega-6 (n-6): Tistelolja, solrosolja, mandelolja, majsolja och druvkärnolja
Obs! Vid uppvärmning mister de här oljorna sina hälsobefrämjande egenskaper.
Vitaminer och folsyra
För att förebygga vissa sällsynta typer av missbildningar av hjärna och ryggmärg hos foster
rekommenderar Sundhedsstyrelsen att alla kvinnor som planerar att bli gravida dagligen intar 400
mikrogram folsyra från det att graviditeten planeras till den tredje graviditetsmånaden.
Rekommendationen beror på att det är svårt att få i sig tillräckligt med folsyra via kosten.
Vid misstanke om låg D-vitaminhalt i blodet rekommenderas tillskott av D-vitamin. D-vitaminnivån kan
testas hos läkare och utifrån resultat ser man hur stor dos som behövs. Detta gäller både kvinnan och
mannen och rekommenderas särskilt om mannen har nedsatt spermakvalitet.
[33]
5.4.2. Läkemedel och naturläkemedel
Om du tar någon form av läkemedel ska du kontrollera om det kan påverka dina möjligheter att bli
gravid och om läkemedlet kan vara skadligt. Tala med din läkare eller med oss om detta.
Naturläkemedel
På StorkKlinik tycker vi att det är bra att du ser till att din kropp är så stark som möjligt före graviditeten.
Vi vet dock inte vad alla typer av naturläkemedel, kosttillskott med mera innehåller eller vad de har för
verkan.
Du ska veta om de naturpreparat som du eventuellt behöver ta under själva IVF-behandlingen förstärker
eller stör hormonbehandlingen. Därför är det viktigt att du rådgör med din naturläkare om du tänker ta
naturpreparat eller andra tillskott de dagar då du genomgår hormonbehandling. Om din naturläkare inte
är säker på att naturpreparatet fungerar bra tillsammans med din medicin ska du undvika preparatet.
5.4.3. Vikt
Det är mycket viktigt att vara någorlunda normalviktig
Både över- och undervikt hos kvinnan minskar chansen att bli gravid. Överviktiga kvinnor kan ha svårare
att bli gravida än normalviktiga, och risken för missfall och komplikationer under graviditeten och
förlossningen ökar.
Om ditt BMI är över 27 är det en stor fördel om du går ner i vikt innan du påbörjar din
fertilitetsbehandling.
Om ditt BMI är över 35 kommer vi att tala med dig om konkreta planer för en kommande viktnedgång till
ett BMI på mindre än 35 innan du påbörjar fertilitetsbehandlingen.
Så här räknar du ut BMI (Body Mass Index):
Vikt i kilo delat med (längd i meter x längd i meter)
Till exempel: 59 kg delat med (1,68 x 1,68) = 20,9
5.4.4. Motion
Motion är bra för mycket
Det innebär att du får större välbefinnande fysiskt och psykiskt - både nu och under din graviditet. Du
kommer att ha mer energi och större muskelmassa och blir inte lika belastad under din graviditet.
Om du gärna vill fortsätta med konditions- och styrketräning bör du undvika hårdträning och hög
intensitet. Sporter som innebär en risk för att du faller, störtar eller får slag mot magen bör du helt
undvika.
Undersökningar tyder på att risken för ofrivillig abort från det att graviditeten inleds till artonde
graviditetsveckan ökar något om man utövar vissa former av motion som joggning, bollsport,
workout/fitness och racketsporter.
Vid simning, cykling, gång/vandring och ridning finns det däremot inte något som tyder på att ökad risk
för missfall föreligger.
Vi tycker att du skal ha det i tankarna när du motionerar, från det du behandlas och fram till att du är
gravid i artonde graviditetsveckan.
5.4.5. Rökning
Vi rekommenderar absolut att du slutar röka innan du påbörjar på din fertilitetsbehandling
Nikotin påverkar barnet negativt på många olika sätt.
Vissa kvinnor vill inte sluta röka förrän de blir gravida, men det är mycket bättre att sluta redan innan
man börjar försöka bli gravid så att kroppen hinner avgiftas innan man blir gravid.
Det är viktigt att din kropp har så få gifter i sig som möjligt när barnets hjärna, centrala nervsystem och
andra vitala organ bildas under de första veckorna av graviditeten.
[34]
Varför sluta?
Rökning är den viktigaste enskilda faktorn som påverkar graviditeten negativt. Rökning ger påtagligt
lägre födelsevikt, ökad risk för missfall och för tidig födsel samt ökad risk för sen fosterdöd, dvs. att
barnet dör efter 28:e graviditetsveckan. Rökning leder också till ökad risk för föreliggande moderkaka
och moderkaksavlossning, vilket leder till att barnets syretillförsel avbryts helt eller delvis. Dessutom
åldras äggstockarna snabbare hos kvinnor som röker.
Hur är det med barnet?
Om en kvinna röker under graviditeten ökar hon risken för att barnet tidigt i livet drabbas av typ 2diabetes. Dessutom är det vanligare med övervikt hos barn till rökande mödrar. Ju fler cigaretter per
dag, desto större risk för övervikt hos barnet, troligen för att det uppstår en livslång felreglering av
ämnesomsättningen.
Nikotinplåster och andra hjälpmedel
Nikotinhjälpmedel kan ha en fosterskadande effekt, och gravida bör därför undvika att använda
nikotinpreparat.
Om det inte går att sluta röka utan nikotinhjälpmedel anser Sundhedsstyrelsen dock att nikotinersättning
är att föredra framför cigaretter.
Vad ska jag göra före inseminationen?
För att minska risken för eventuella fosterskadande effekter av nikotinhjälpmedel rekommenderar vi att
du helt trappar ner din användning av sådana några veckor innan du påbörjar inseminationsprocessen.
Kom ihåg att en eventuell partner kan stödja dig genom att också sluta röka.
Du bör absolut sluta röka 1-2 månader före inseminationen. Rökning minskar fruktsamheten med upp till
50 %!
För män
Om mannen har nedsatt spermakvalitet rekommenderar vi starkt ett rökstopp eftersom rökning kan
påverka spermiernas DNA.
5.4.6. Alkohol
Alkohol påverkar förmågan att bli gravid och även ett litet intag kan ha betydelse
När du har blivit gravid avråds du helt från att dricka alkohol, eftersom även små mängder alkohol
sannolikt är skadliga för fostrets utveckling.
För mannen är intaget av alkohol av mindre betydelse. Ett högt intag kan dock försämra
spermakvaliteten.
Skärpt rekommendation
Sundhedsstyrelsen har därför utifrån en sammantagen värdering valt att skärpa rekommendationen om
alkohol och graviditet – både vad gäller redan gravida och kvinnor som planerar att bli gravida.
5.4.7. Koffein
Om du dricker mer än tre koppar kaffe om dagen kan det inverka negativt på din förmåga att
bli gravid
En stor förbrukning kan eventuellt också även ha en negativ inverkan på själva graviditeten.
Tänk på att koffein även finns i Coca-Cola, svart te, choklad och andra produkter.
5.5. PCO
PCO står för polycystiska ovarier (äggstockar) och betyder att det bildas onormalt många äggblåsor i
äggstockarna och att dessa i stället för att spridas jämnt i äggstocken oftast samlas som ett pärlband i
ytterkanten, medan mitten fylls av en tät vävnad. Dessutom är själva äggstocken större än normalt. Det
behöver inte ge några större symtom att ha sådana äggstockar, och många kvinnor lever hela livet utan
att få reda på det.
[35]
Den typiska bilden vid PCO är att äggblåsorna börjar växa normalt, men att tillväxten stannar på ett
tidigt stadium så att ägglossningen störs. En del kvinnor med PCO får dock ibland helt vanlig ägglossning
och kan därför bli gravida på vanligt sätt. En del upptäcker aldrig sin PCO och får sina barn på naturlig
väg.
PCO kan utveckla sig till PCOS
Var sjunde kvinna i fertil ålder har PCOS. PCOS står för polycystiskt ovarialsyndrom och innebär att man
förutom att ha de karakteristiska polycystiska ovarierna nu också har tecken på
förhöjd mängd manligt könshormon och/eller
sporadisk eller helt utebliven ägglossning
Förhöjd mängd manligt könshormon visar sig som:
Tendens till ökad hårväxt (hirsutism), dvs. skäggväxt i ansiktet och ökad behåring på kroppen
medan håret på huvudet ofta blir tunnare.
Ökad tendens till oren hud (akne).
Hur stora hud- och hårproblemen blir beror på hur känslig kvinnan är för de manliga könshormonerna.
Det kanske är just dessa besvär som får kvinnan att söka läkare.
Sporadisk eller utebliven ägglossning kan inte ses direkt, men kan ge symtom som:
Rubbad menstruationscykel, ofta med mycket långa intervall mellan blödningarna på över 35
dagar, eller kanske helt utebliven mens.
De uteblivna ägglossningarna gör att det kan vara svårt att bli gravid.
Vad är orsaken till PCO, och varför utvecklas PCO till PCOS?
Man tror att PCO är ärftligt, och det kan hända att vissa kvinnor har en ärftligt betingad större känslighet
för att utveckla PCOS än andra. Man vet dock att utveckling av övervikt i kombination med för lite fysisk
aktivitet är riskfaktorer.
Övervikt
Dessvärre är det ett faktum att man går upp i vikt lättare om man har PCO och att fettet ansamlas kring
magen så att man får bukfetma (man talar ibland om "äppelform").
Kännetecknet med äppelformen gäller även om man är normalviktig.
Hälften av alla kvinnor med PCOS är överviktiga – och övervikt kan förvärra alla PCOS-symtomen.
Konsekvensen av övervikt om man har PCOS
Från fettvävnaden frisätts vissa ämnen som minskar känsligheten för insulin (insulinresistens). Insulin
produceras i bukspottkörteln och om känsligheten för insulin minskar, kompenserar bukspottkörteln för
detta genom att producera mer insulin. Det finns även risk för att få diabetes längre fram i livet.
Andra symtom är att:
mängden manliga könshormoner i blodet ökar
hud- och hårproblemen förvärras
ägglossningen uteblir eller blir oregelbunden
menstruationscykeln blir oregelbunden
barnlöshetsproblem uppstår
Konsekvensen av låg fysisk aktivitet om man har PCOS
Om man inte motionerar kan man bli insulinresistent enbart av det skälet, även om man inte är
överviktig.
Det beror på att vi behöver vissa viktiga ämnen som friges från arbetande muskler. Dessa ämnen säkrar,
upprätthåller eller ökar känsligheten för insulin. Ju mer man motionerar, desto större mängd av de
viktiga ämnena frisätts och desto större blir ens insulinkänslighet.
Om man använder sina muskler för lite, minskar insulinkänsligheten.
[36]
Möjliga långsiktiga konsekvenser vid övervikt
Typ 2-diabetes – även hos normalviktiga
Hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, förhöjt kolesterolvärde
Därför är det viktigt att vara uppmärksam på att öka sin insulinkänslighet genom att hålla normalvikt och
motionera, eftersom det är den bästa förebyggande metoden.
Förebyggande
Om man är normalviktig (BMI högst 25) ska man se till att hålla sin vikt, alltså undvika att bli överviktig.
Om man är överviktig är viktnedgång den mest effektiva behandlingen.
Oavsett vikt är det väldigt nyttigt med motion för alla, gärna en halvtimme dagligen.
Medicinsk behandling av nedsatt insulinkänslighet
Om man har utvecklat insulinresistens på grund av PCOS (oavsett om man är underviktig, normalviktig
eller överviktig) kan man använda ett preparat mot typ 2-diabetes (metformin). Metformin ökar
känsligheten för insulin, men alla blir inte hjälpta av det.
P-piller kan användas för att reglera menstruationscykeln.
Tala med din läkare om möjligheten att få dessa behandlingar.
5.6. Fertilitetsrådgivning
På StorkKlinik kan du även få en utredning och rådgivning omkring din fertilitet - du behöver
inte påbörja någon behandling nu
Vid en fertilitetsrådgivning får du och en eventuell partner en bedömning av din/er fertilitet. Det betyder
att du/ni får en indikation på dina/era möjligheter att få barn.
Undersökningarna består av blodprov, ultraljud av kvinnan och eventuell spermaanalys. Dessutom
rekommenderar vi att det även görs en passageundersökning av äggledarna – en HSU. Rådgivningen
innefattar även ett samtal med en av våra fertilitetsspecialister.
[37]
6. Kontakt
StorkKlinik
Store Kongensgade 36-38, 1 tr.
1264 København K
Danmark
[email protected]
Telefon: +45 325 733 16
Fax: +45 325 733 46
Inseminationskliniken har öppet alla dagar året runt:
Måndag–fredag: 8.00–17.00
Veckoslut och helgdagar: 8.30–15.00
IVF-kliniken har öppet vardagar och lördagar året om:
Måndag–fredag: 8.30–15.30
Lördag: 8.30–15.00
Söndag: stängt - vår telefon är dock öppen för IVF-relaterade frågor på söndagar på telefon: +45 325
733 16
Telefontid
Måndag–fredag: 10.00–16.00.
Veckoslut och helgdagar: 10.00–15.00.
Akut telefontid för insemination
Den akuta telefontiden är bara avsedd för dig som ska insemineras samma dag eller dagen efter:
Måndag–fredag: 8.00–10.00.
Veckoslut och helgdagar: 8.30–9.30
KOM IHÅG ATT VID MAIL- OCH TELEFONKONTAKT TYDLIGT ATT SKRIVA/SÄGA DITT
PERSONNUMMER - detta gör att vi snabbt kan identifiera dig och hjälpa till med dina frågor.
Under inseminationsprocessen:
Det finns ALLTID möjlighet att lämna ett meddelande på telefonsvararen med ditt namn och
födelsedatum samt tidpunkten när du kan vara här på StorkKlinik för insemination. Då bokar vi en tid åt
dig och du kan åka hemifrån redan på morgonen och vara säker på att vi kommer att inseminera dig när
du kommer inom våra öppettider.
Att informera oss om ultraljudsresultaten till IVF
När du gör IVF behandling eller hormonstimulering, är det viktigt att resultatet är oss tillhända senast
15.30 samma dag du gjort den. Om ultraljudstiden är efter 15.30, kan du mejla oss resultatet, och du
vill få svar dagen efter.
Bankuppgifter:
Bankkonto: 5472 – 0944572
IBAN: DK5054720000944572
SWIFT: NYKBDKKK
[38]
