Skolutveckling genom resultatanalys

advertisement
Frågeställningar
• Vad är resultatanalys och varför är den
så viktig för en skolas utveckling?
• Vad innebär det att leda systematiskt
förbättringsarbete och hur kan ett
sådant ledarskap se ut?
• Hur kan resultatanalys och
kvalitetsförbättringar genomföras i
praktiken?
• Vilka problem och möjligheter finns
det i arbetet med resultatanalys och
kvalitetsförbättringar?
Resultatanalys – att se i backspegeln
Resultatanalys är en
sammanfattande beteckning
för uppföljning och
utvärdering av verksamhetens resultat.
Det handlar om att blicka
bakåt för att kunna ta tillvara
erfarenheterna i det fortsatta
arbetet.
ESV (2003). Resultatanalys för nybörjare 2003:17
Tanken med att ”se i
backspegeln” är att
kunskap om det som
inträffat och gjorts
ofta är av värde för
beslut som rör
framtiden.
Skolutveckling genom
resultatanalys
”Skolans resultat bör sannolikt kunna utvecklas
ytterligare om rektorn och lärarna utvärderar
elevernas resultat för att skapa en
helhetsförståelse, det vill säga en förståelse för
varför resultaten ser ut som de gör och
utvärderar för att strukturera, skapa en
helhetsbild, tolka underlag och mål samt söka
framgångsfaktorer respektive orsaker till varför
målen inte nåtts. Ett viktigt incitament i ett
kvalitetsarbete är att anpassa undervisningen
till varje elevs förutsättningar och behov”
(Inspektionsrapport)
Utvärderingsfokus och
principer
Lär känna din påverkan!
John Hattie
Input
Output
• Utvärderingsfokus har förskjutits från ensidigt fokus på
förutsättningar och resultat till en djupare analys av verksamheten
och särskilt undervisningen
• Skolan ska se sina insatser som en förutsättning för elevernas
utveckling – det är skolans ansvar.
• En elevs misslyckande ska ses utifrån hur väl skolan lyckats i sitt
uppdrag. När en elev inte lyckats nå målen är det ett lärarproblem
och ett rektorsproblem.
Synvända
”Detta sätt att se på resultat tvingar
alla till en, vad man skulle kunna kalla,
’synvända’. Det är inte barnets/elevens
förmodade förutsättningar som ska
fokuseras. Istället är intresset riktat
mot förskolans/skolans kompetens att
möta var och en utifrån individuella
förutsättningar”.
(Rapp 2011)
Analysmodell
Tre kvalitetsdimensioner:
Strukturkvalitet
Processkvalitet
Resultatkvalitet
• Analys = plocka isär och sedan sätta ihop till en helhet.
Söka efter mönster och avvikelser.
• Resultatanalys i skolan handlar om att synliggöra
inverkande faktorer för att sedan sätta ihop dessa till en
helhet – skapar förståelse för det resultat som
åstadkommits.
Vad är kvalitet?
Strukturkvalitet
Ger skolan dess förutsättningar
och begränsningar. Ex personella och materiella
resurser, elevgruppen, mål och regler,
Processkvalitet
Vad skolan gör av de förutsättningar
som finns. Ex undervisning, organisering, tankar, attityder,
mötet lärare och elev, pedagogiskt ledarskap, planering
och utvärdering.
Resultatkvalitet
Resultaten av verksamheten och
därmed uppfyllelsen av uppsatta mål.
Kvalitetsgranskning
Effektstudie
SPU
Statistik
Resultat
Struktur
Process
Prestation
Effekt / outcome
På kort och lång sikt
Strukturkvalitet
Processkvalitet
Resultatkvalitet
Resultatkvalitet
• Lärartäthet
• NSI
• Lärsträcka
• Personaltäthet
• Mål med studier +
ISP/IFS
• Betyg
• Normer och värden
-Social inklusion
- Betydelse av vux
(självkänsla och
motivation)
• Behörighet bland
personal
(lärare + övrig
personal)
• Kunskap och
lärande
- Individualisering
- Undervisn. plan
• Materiella resurser
och organisering.
• Organisation,
• Delaktighet och
ledning
inflytande
och kvalitetssäkring
- Mål och planer
11 september 2015
• Avbrott
• Sysselsättning
• Måluppfyllelse
(individens
egna mål)
Synliggör resultat!
Vilka resultat ska redovisas?
När ska resultatet redovisas och analyseras?
Vad betyder variationen i siffrorna?
Skiljer sig resultaten mellan olika grupper?
Inom vilka kunskapsfält brister det?
Vilka mönster finns det i resultaten?
Skiljer sig resultaten mellan pojkar och flickor?
Vad måste undersökas i detalj för att förstå orsakerna
till resultaten? (hypotesbildning)
• Hur ska detta undersökas? (hypotestestning)
• Vad ytterligare måste undersökas för att få en
komplett bild?
•
•
•
•
•
•
•
•
Orsak och verkan
Materiella
resurser
Personella
resurser
Didaktik
Resultat
Elevgruppens
sammansättning
Ledarskap
Särskilt stöd
Formulera frågor
• Sätt fokus på det som går att påverka!
• Reflekterande och kritiska frågor bidrar till distans att ställa sig lite vid sidan av
• Kritiska reflekterande frågor gallrar bort förhastade
slutsatser och missuppfattningar
• Fråga Varför inte Vem
• Sök rotorsaker
”När utvärderingen utgår från lärarna egna frågor blir frågorna den
inre drivkraften. Man äger frågan så att säga. Men frågorna måste
också bli möjliga att besvara utan alltför sofistikerade metoder”.
(Alexandersson 2003)
Använd olika underlag
Kvantitativa underlag
• Betygsstatistik
• Enkäter
• Mätetal/nyckeltal
Kvalitativa underlag
• Loggböcker
• Intervjuer
• Lektionsuppföljning
Värdera och förbättra verksamheten
• Bedöm och värdera verksamheten utifrån uppsatta
mål, kriterier och fastlagd planering
• Balansera yttra och inre förklaringsperspektiv
• Grip tag i det som gör skillnad
Stor effekt
Genomför
Liten insats
Stor insats
Liten effekt
Möjlig
Utmana
Släng
Exempel Grundskola
Fokusera och utgå från det som redan finns
Vad? – individanpassning
Hur? – via utvecklingssamtalen
Systematik
Skolan (skolans samlade bedömning GLK)
Arbetslag (arbetslaget utvärdering - GLK)
- Gjort
Lärt
- Klokt att göra
-
Grupp (lärarens egen självvärdering - GLK)
Individ (utvecklingssamtal)
Många elever har
orealistiska förväntningar
och dålig uppfattning om
vilken arbetsinsats som
krävs.
Många uppgifter i
läromedel och
nationella prov är
utformade för
ungdomar
Matematiken kräver
Matematiken kräver att
att inläraren
inläraren behärskar alla
behärskar alla delar
delar samtidigt eftersom
samtidigt eftersom
de bygger på varandra
de bygger på
varandra
Många elever saknar erfarenhet
av Många elever saknar erfarenhet
av praktisk
tillämpning
praktisk
tillämpning
av av
matematik.
matematik.
De De har aldrig fått lära
använda
en linjal
harsig
aldrig
fått lära
sig använda
en eller
linjalpassare.
eller passare.
Ökad individualisering leder till
mer administration för lärarna
och mindre tid för pedagogiska
möten och utveckling
Undervisningen i fokus
• Forskning visar att på lärarens betydelse och
undervisningens kvalitet.
(Håkansson & Sunberg 2012, Hattie 2009, Gustafsson & Myhrberg 2002,
McKinsey 2007)
• Det spelar roll vad skolor gör! Det går att göra
skillnad!
(Skolverket 2001 – Varför når inte alla elever målen?)
• Ex på framgångsfaktorer: formativ bedömning,
återkoppling på prestationer, mångsidiga
stödinsatser….
• …….men också förväntningar och bemötande
• Forskning om tjänstekvalitet - ”sanningens
ögonblick”- och Statsvetenskaplig forskning ”mötet utförare och brukare”.
Elevens framgång - skolans ansvar
De framgångsrika skolorna som vi har hittat under vår skolresa, resan genom
landet för att hitta de framgångsrika skolorna, har olika metoder för att få med
eleverna. Men en gemensam nämnare sticker ut: De har slutat skylla ifrån sig.
För precis det var vad många av dem gjorde. Förut. Att eleverna misslyckades var
alltid någon annans fel. På lågstadiet gjorde man inte det man skulle, tyckte
mellanstadielärarna. På högstadiet hette det att mellanstadiet hade brister.
Eleverna var stökiga, föräldrarna outbildade.
Rektor Roger Sunvén, rektor vid Strövelstorps skola utanför Ängelholm sedan två
år tillbaka, satte ord på den, vad det tycks, vanliga inställningen till elevers svaga
resultat:
– Man försökte hitta förklaringar i annat i stället för att titta på vad vi kunde
göra för att garantera en så bra undervisning som möjligt.
För fem år sedan gick 39 procent av skolans elever ut nian med godkänt i alla
ämnen. I dag ligger andelen på 90 procent och skolans lärare arbetar ständigt
med att granska sin egen – och varandras – undervisning. ”Kunde jag ha gjort
annorlunda?” är första frågan som skolpersonalen i dag ställer sig när elever
misslyckas.
(ur Svenska Dagbladets artikel Tydliga mål väg till skolors framgång i
artikelserien Skolresan)
Förutsättningar för självvärdering
• Reflekterande praktiker
• Lärare som kvalitetsutvecklare
• Professionellt förhållningssätt
Exempel gymnasieskola
Utifrån vetenskaplig grund beforska sin
egen praktik och leta efter bevis
Ståndpunkter/förhållningssätt
- Lärandet ska vara synligt för den som lär sig
Kritisk framgångsfaktor
- Synligt lärande och formativ bedömning på alla nivåer i hela
organisationen
Självärdering och speglingsbesök
- Ser jag den kritiska framgångsfaktorn – vilka tecken ser jag som
tyder på att den finns
….i skolan?
….hos lärarna?
Vad behöver förbättras?
….i undervisningen?
….hos eleverna?
Lärarutbildningen
Ur examensordningen:
För lärarexamen skall studenten,
- Visa förmåga att självständigt och tillsammans
med andra planera, genomföra, utvärdera och
utveckla undervisningen och annan pedagogisk
verksamhet och delta i ledningen av denna,
- Visa förmåga att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och reflektera över både
egna och andras erfarenheter och relevanta
forskningsresultat för att därigenom bidra till
utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom ämnen eller
ämnesområden (SFS 2007:129)
Utmaningar….
Det finns ett mönster i landets skolor att inte analysera elevernas
studieresultat kopplat till genomförandet av undervisningen.
Varför och är skolor unika i detta sammanhang?
Lärare = gatubyråkrater (polis, sjukvård, skattemyndighet
och socialtjänst)
Gatubyråkrati = klienter är inte i kontakt med myndigheten
frivilligt, oklara mål och målkonflikter, resurserna upplevs som
otillräckliga och känsla av överbelastning i arbetet, hantera
spänningen mellan brukarnas krav och begränsade resurser.
För att hantera detta:
• fasta arbetsrutiner
• tenderar att förlägga
problem hos enbart
eleverna eller andra
yttre faktorer
… och möjligheter
Pedagogiskt ledarskap
Strukturkvalitet + Processkvalitet = Resultatkvalitet
Systematik
Professionellt
förhållningssätt
Rektors ansvar för resultat och kvalitet
Skollagen:
”rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna har det övergripande
ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella
målen och skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till
kunskapskraven”
Gustav Vasa tid
1600
1967
Lgr 80
- se till lärarna förde ett anständigt och nyktert leverne
- skötte bokföringen av elever, antagning, följa upp
elevernas flit och framsteg , utfärda betyg
- skolledarutbildning med inriktning på
skoladministration för folkskolerektorer
- planeringsuppgifter, schemaläggning, externa
kontakter
Pedagogiskt ledarskap
I takt med försämrade skolresultat
ökar ropen på pedagogiskt ledarskap
Men vad är det?
• Anpassat ledarskap
• Leda lärares lärande
• Säkerställa vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet
• Hävda det nationella uppdraget
Leda lärares lärande
• Balans mellan produktionens logik
och utvecklingens logik
• Transformativt ledarskap – att skapa en
kultur som stimulerar och inspirerar till att arbeta
för gemensam verksamhetsutveckling (Hallerström
2010)
• Vår verksamhetslogik för skolan
• Utgå från det som finns i
infrastrukturen
• Hitta fokus i forskningen
Leda lärares lärande
• Hjälp lärarna att hitta systematiken i
lärandet – kvalitetshjulet
• Verka för ”synvändan”
• Verka för en kultur där man frågar
varför och inte vem
• Ha respekt för den professionella
läraren ……men utmana också
• Verka långsiktighet och uthållighet
• Verka för delaktighet och samarbete
Det kommunala perspektivet
Det gemensamma är att de alla är huvudman för
skolan – ansvarar för att utbildningen genomförs
i enlighet med de nationella styrdokumenten.
Kommuner är olika!
Erfarenheter
• Gapet mellan den politiska sfären
och den pedagogiska sfären
behöver minska
• Rektorer och lärare behöver stöd
• Samverkan och gemensamt ansvar
• Förutsättningar + Process = Resultat
Villkor för skolutveckling
Kommunens styrning och
ledning av
skolverksamheten
präglas av samverkan…
Kommunen efterfrågar
och stödjer arbetet med
systematiskt
kvalitetsarbete
Skolans resultat
synliggörs på sådant sätt
att mönster och variation
kan utläsas
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
Skolan söker förklaringar
till resultaten utifrån
såväl yttre som inre
faktorer
Skolan använder olika
underlag för att
utvärdera undervisningen
Seri
0,0
Skolan bedömer och
värderar undervisningen
utifrån uppsatta mål och
fastlagd planering
Det finns en balans
mellan produktionensoch utvecklingens logik
Skolans rektor verkar för
en skolkultur med hög
grad av självvärdering
och kollegialt lärande
Skolans rektor leder
lärarna lärande genom
att skapa en systematik
för resultatanalys
Skolans lärare har
förmåga att enskilt och
tillsammans andra
planera, genomföra,…
Tack för uppmärksamheten!
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards