FL 2 kap 3
Prismekanismen
Vi ska nu studera interaktionen mellan företagen och dess kunder i det ekonomiska
kretsloppet
Fokus för kapitel 3 :
-
Marknadens utbud och efterfrågan
-
Regleringar och ingrepp
Kap 3
Det ekonomiska kretsloppet (fig 3.1 s 58)
Visar en förenklad bild av samhällsekonomin bestående av företag och hushåll
Inom ramen för detta kretslopp uppkommer tre grundfrågor :
-
Vad skall produceras?
Hur skall det produceras?
Hur skall produktionsresultatet fördelas?
Svar:
Beroende på 2 olika grundsystem, marknadsekonomi eller planekonomi
Kap 3
Marknadsekonomi
I marknadsekonomin avgörs produktionsresultatets fördelning utav hur de olika
produktionsfaktorerna värderas på den s.k. faktormarknaden
Dvs vad företagen är villiga att betala för arbetskraften, naturtillgångarna och kapitalet
som hushållen förfogar över, samt vad hushållen begär för att bjuda ut dessa
produktionsresurser
Produktionens inriktning och metoder beror på en kombination utav vad hushållen
efterfrågar samt på vilken produktionsteknik som finns tillgänglig
Företagen söker sig till den kombination av produktion och produktionsmetod som
ger högst vinster
Kap 3
Planekonomi
I en Planekonomi avgörs såväl produktionsteknik, produktionens inriktning och
Fördelningen utav resultatet av centrala politiska beslut. Ex : Sovjet, Kuba
Blandekonomi
En kombination utav ovan nämnda system, ex är Sverige, Norge etc.
kap 3
Utbud och efterfrågan (marknadsekonomi)
Grundmodellen för varor och tjänster
-
Används för att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi
-
Visar hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden och skapar priser
-
Grov förenkling av verkligheten för att skapa förståelse för marknadens olika
mekanismer
-
Besvarar vad som händer om priset ändras el omvänt vad som orsakade
förändringen och vad som händer om ny teknik införs el om konsumenterna köpkraft
ökar etc
kap 3
Ex marknadsmodellen skjortor fig 3.2 s 61
Efterfrågekurva (konsumenten)
Styrs av en rad olika faktorer, b la individens inkomst, behov, alternativa
klädesplagg, mode, smak och priset på skjortor
Antagande : enbart pris förändras på kort sikt, övriga faktorer är konstanta
Priset avgör storleken på efterfrågan
Minskad efterfrågan (negativt samband) vid höjt pris pga avtagande marginalnytta
Varje punkt på kurvan visar vilken kvantitet konsumenterna efterfrågar vid givna priser
Efterfrågekurvans Priselasticitet (priskänslighet)
Flack kurva innebär hög efterfrågeelasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor
minskning utav efterfrågan. Brant lutning innebär liten elasticitet
kap 3
Utbudskurva
Styrs av b la tillverkningskostnader, företagsmål, regleringar
Som innan ändras enbart priserna på kort sikt, ej teknik
För att öka produktionen utav skjortor måste företaget anställa mer personal som måste
dela på samma maskinpark, deras bidrag per anställd minskar = avtagande avkastning
= marginalkostnaden stiger = företaget kräver höjt pris för att ha råd att tillverka mer
= positivt samband
Utbudskurvans Priselasticitet (priskänslighet)
Flack kurva innebär hög utbudselasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor
ökning utav utbudet. Brant lutning innebär liten elasticitet.
kap 3
Jämvikt i modellen
Jämviktspris och kvantitet fig 3.4 s 61
Det pris och den kvantitet där marknaden är i jämvikt. Kommer alltid att råda på
lång sikt på en fri och öppen marknad
Jämviktskvantiteten och dess pris är optimal
Dels för att här kan alla köpare som är villiga att handla till detta pris hitta en säljare och
alla säljare som är villiga att sälja till detta pris hittar en köpare
Marginalkostnad = marginalnyttan för konsumenten
Marginalkostnad = marginalintäkten för producenten
Kap 3
Utbudsöverskott fig 3.5 s 64
Priset högre än jämvikt = producenterna bjuder ut mer än vad som efterfrågas
Efterfrågeöverskott fig 3.6 s 65
Priset lägre än jämvikt = konsumenterna efterfrågar fler skjortor än vad som
finns på marknaden
Kap 3
Prissignalernas betydelse
Innan:
Teknik, inkomster, smak etc var konstanta, enbart priset ändrades och rörelser
längs med kurvorna
Nu:
Ovan faktorer kan ändras, ex ökade inkomster och bättre produktionsteknik
= skift i kurvorna istället för rörelse längs med
kap3
Ny teknik fig 3.7 s 66
Ex nya bättre symaskiner som sänker produktionskostnaderna och klarar
snabbare tillverkning =kurvan skiftar nedåt utåt = pris ned och kvantitet upp till
ny jämvikt. Detta pga priset inte behöver vara lika högt för att täcka produktions
-kostnaderna då marginalkostnaden sjunker för producenterna
Ökade inkomster för konsumenterna fig 3.8 s 67
Vid ett givet pris får konsumenten råd att köpa fler skjortor = ökad efterfrågan
= kurvan skiftar uppåt utåt = pris och kvantitet upp till ny jämvikt
Slutsats:
Priset signalerar för båda parter hur de i egenintresse kan agera idfa de hade
all information och som mål att maximerna samhällets nytta = effektivt
kap 3
Regleringar och ingrepp
Regleringar (prisregleringar) införs då den politiska makten inte accepterar den fria
marknadens användning utav resurserna eller fördelningen av dess resultat
Ex att jämviktspriset på en vara/tjänst anses för högt för gemene man alt vissa grupper
Ex reglering av bostadsmarknaden fig 3.9 s 71
maxpris = pris under jämvikt vid fri hyressättning = bostadsbrist
Skapar möjlighet för en svart marknad och ”kräver” därmed ransoneringsapparat, ex
bostadskö
kap 3
Ex jordbruksregleringar fig 3.10 s 74
Minipris = pris över jämvikt vid fri marknad = utbudsöverskott
Leder till s.k. dumpning utav överskottet, ex i Afrika = slår ut den inhemska
produktionen
Alternativ till regleringar
Reglering utav prismekanismen kan vara skadligt och svårt att överblicka (prissignalerna
funkar inte), det finns bättre sätt att söka styra resursanvändning samt resursfördelning
där man kan överblicka dess effekter
Ex kan man använda sig utav kontantbidrag (barnbidrag o bostadsbidrag)
för att stärka vissa gruppers köpkraft
kap 3
Sammanfattning:
I en ren marknadsekonomi avgörs produktionens inriktning samt resultatets fördelning av
hur utbud och efterfrågan på produktionsfaktorerna samspelar på marknaden, leder till
jämvikt
I den enkla modellen antas priset vara avgörande för efterfrågan och utbud, andra
faktorer är fasta
Efterfrågeöverskott höjer priset, utbudsöverskott sänker priset
I en marknadsekonomi är prisförändringar de signaler som sprider information om
förändrade förutsättningar och som leder till att marknader kommer i jämvikt
Regleringar sätter marknadsmekanismen ur spel och ger samhällsmässiga kostnader
Reglering som innebär pristak leder till efterfrågeöverskott, reglering som sätter
minimipris ger utbudsöverskott
