Ekonomiska system:
Alla länder har ekonomiska: där nationalekonomins grundläggande frågor besvaras:
1. Vad ska produceras och hur mycket?
2. Hur ska produktionen gå till?
3. För vem ska produktionen ske?
Teoretiskt finns två system, marknadsekonomi och planhushållning. Båda systemen
är idealtyper och har egentligen aldrig funnits i en renodlad form.
Marknadsekonomi
Bygger på principen hur resurserna användas bestäms av en självreglerande
marknad med utgångspunkt i utbuds- och efterfrågemodellen.
Marknaden är den plats där varje dag miljoner människor och tusentals människor
träffas och gör upp om priset. De priser som sätts – och de vinster de medför –
utgör signaler till producenterna om vad de bör tillverka i framtiden.
De finns alltså ingen renodlad statlig myndighet som bestämmer hur resurserna
används och hur ekonomin ska samordnas
Konkurrensen mellan olika företag tvingar de olika företagen att hela tiden
producera billigare
Marknaden demokratisk i den mening – om den är helt fri så kommer företag och
konsumenter fram till en gemensam uppgörelse om priset.
Problem
Att det förutsätter en ren konkurrensekonomi:
Många säljare och köpare
Ingen samverkan
Enkel och homogen vara
Fullständig information
Fritt tillträde på marknaden
Inga stordriftsfördelar
Snabb anpassning
Inga kollektiva varor
Inga externa effekter
Prismekanismen blir dessutom vilseledande eftersom den inte fungerar på alla varor.
Exempelvis är ett nationellt försvar en vara som inte fungera på en marknad. Det är
när det finns olika samhälleliga effekter av produktionen – externa effekter.
Miljöeffekter mm.
Visa på marknadsmisslyckanden genom att visa på miljöavgifter (overhead) och
utbildning som en positiv extern effekt.
Marknadsekonomi:
Priset bestäms på en oreglerad marknad genom att producenter och konsumenter
själva kommer fram till ett jämviktspris efter utbud- och efterfrågetanken:
Förutsätter
I en marknadsekonomi finns det ingen som organiserar aktiviteterna
Fri konkurrens utan några statliga regleringar
1. I en marknadsekonomi finns det ingen som organiserar aktiviteterna
2. Utan det regleras sig självt genom efterfråge- och utbudsmodellen.
3. Efterfrågan på mat leder till en ökad produktion som i sin tur leder till
investeringar av realkapital (traktorer) och därmed en större
produktion av stål (råvaror).
Fördelar
Är på så sätt ett effektivt sätt eftersom prisbildningen fördela resurserna (man vet
var behoven finns)
Genom samspelet mellan konsumenter och producenter är det demokratiskt –
maktdelning mellan olika aktörer
Genom konkurrens sänks priser – problem med tillträde och utträde från
marknaden
Problem:
1. Förutsätter perfekt konkurrens, vilket är orealistiskt.
Visa OH – vår ekonomi
2. Marknadsmisslyckande.
Att för vissa varor fungera inte marknaden efter de är kollektiva som försvar och
polis – måste finansieras genom skatter.
Positiva och negativa effekter – OH (miljö)
Blandekonomi
Eftersom marknadsmisslyckande är vanliga är den rena marknadsekonomin en utopi.
Så frågan är vilken grad av regleringar respektive marknadsstyrning som är
önskvärd.
Faktaruta – olika blandning i en blandekonomi
Krav på:
Fördelning av inkomster och förmögenhet
Sysselssättning
Särintressen – branschorg och fackföreningar
Blandekonomi
Eftersom en ren marknadsekonomi blir en omöjlighet. Så är det egentligen frågan
om vilken grad av marknadsstyrning som är önskvärd respektive regleringar som är
önskvärd?
Vilka politiska krav påverka graden av reglering i en blandekonomi?
Planekonomi
1.
I en planekonomi samordnas de ekonomiska aktiviteter genom
centralstyrning
2.
För att garantera matproduktionen ges det direktiv om att producera
ett visst antal traktorer
3.
För att traktorerna ska produceras ges direktiv om att producera ett
visst antal traktorer.
Att helt ta bort marknaden och istället låta politiska beslut styra ekonomin. Visa
med OH.
Kan ta bort arbetslösheten genom att styra produktionen så alla få arbete och
fördela inkomsterna
Fungera vid en snabb industrialisering för att snabbt öka volymen av enkla varor
som stål och cement
I verkligheten var det svårare:
1. Informationsproblemet - hur gör man för att samla in information om vad
som ska produceras, alternativ, kostnader och om konsumenternas önskningar.
Miljontalsfaktorer måste alltså vägas in i systemet. Förutsätter att inget förändras
under femårsperioden.
2. Informationen förvrängs på sin väg genom hierarkin.
3. Svårigheter att få fram nya produktionsmetoder och initiativ.
4. Maktkoncentration till de styrande organen.
5. Eftersom man inte klarade av att möta efterfrågan (låga priser & varubrist)
uppstod köer och svarta marknader
6. Att målen sattes i termer av volym och inte vinst. I praktiken innebar detta att
företagen underskattade sin kapacitet för att lättare nå målen. Också för att nå
målen producerade ”fel” typ av varor. Dvs tunga och utan tanke om de går att
använda. Sängar av gjutjärn
7. Konsekvensen blev ineffektivitet och miljöproblem.
Övergången
Alla gamla institutioner skrotas. I övergången uppstod social oro, arbetslöshet och
kriminalitet.
Uppgifter
1. Vilka är de grundläggande ekonomiska frågorna? Hur besvaras de i en
marknadsekonomi? Hur besvaras de i en planekonomi?
2. Planekonomin får anses nu i efterhand vara en historisk flopp.
a) En av deras många brister vad att producera ner "efterfrågan än varor"? Vad
menas med detta ge exempel utifrån boken.
b) Förklaringar till misslyckandet är många och komplexa. Försök ändå med
diskutera och analysera misslyckandet med utgångspunkt i
produktionsfaktorerna:
-
Råvaror – vatten skog, odlingsbar mark, mineraltillgångar och andra
naturresurser.
-
Arbetskraft – Människans kroppsliga arbete. Humankapital. Ingenjörskunskaper
till industrin.
-
Realkapital: Bl.a. maskiner, fabriksbyggnader och transportmedel. Dvs de olika
”verktyg” som behövs för produktionen
Diskutera först i grupper kring olika delförklaringar till planekonomins kollaps.
Sedan jämför vi resonemangen i helklass.
