Islam i den svenska skolan. Del I
Published on Samtiden.com (https://www.samtiden.com)
Islam i den svenska skolan. Del I
Författad av Fähstorkh mån, 23/02/2015 - 14:41
En sak som irriterar redaktören närhelst den svenska skolan kommer på tal är det
faktum att etikundervisningen utgör en integrerad del av religionskunskapen. Det är
naturligtvis att korrekt att de stora religionerna gärna serverar moralkakor, men kan
någon på fullt allvar mena att litteratur, poesi och film skulle vara mindre ägnad åt
att stimulera etisk reflektion än skapelseberättelser och mirakeltro? Finns det någon
som på fullt allvar inbillar sig att praktiserande kristna och muslimer skulle vara
bättre människor än icke-troende?
Ett annat irritationsmoment är att religiösa hänsynstaganden verkar breda ut sig
alltmer i skolan, ibland på den historiska sanningens bekostnad. Under en
trepartskonversation med en bekant som är lärare förklarade vederbörande att
islam är en fredens religion. Hon avslutade sitt anförande med att säga att
"Åtminstone är det det som jag försöker lära mina elever". En annan lärare
förklarade att "ingenting" i Koranen rättfärdigar våld. Uttryckt på ett annat sätt:
islam är en fredens religion.
Huruvida denna ståndpunkt är allmänt förekommande bland lärare i den svenska
skolan, kan redaktören inte bedöma. Denna artikels slutsats är heller inte att lärare
skulle vara positiva eller negativa i sin syn på islam. Frågan är hur skolan ställer sig
till islam.
I föreliggande artikel skall vi kika lite närmare på hur ämnet religionskunskap
beskriver islam. Därigenom kanske vi kan besvara frågan "Vad är det som våra
ungdomar får lära sig om denna märkliga föreställningsvärld?".
Den granskade texten bär namnet Islam – en världsreligion och används dagligdags
i den svenska grundskolan.
Page 1 of 5
Islam i den svenska skolan. Del I
Published on Samtiden.com (https://www.samtiden.com)
Glad som en lärka, men vad får hon egentligen lära sig?
En studie i eufemismer
Islam – en världsreligion inleds med följande betraktelse:
Islam är världens näst största religion. Stora delar av befolkningen på
arabiska halvön blev muslimer medan profeten Muhammed levde. Efter
profetens död spred de arabisktalande muslimerna sin religion till andra
folkslag långt utanför Mellanöstern.
"Spred"?
Det är förvisso sant att de "arabisktalande muslimerna … [spred] sin religion till
andra folkslag långt utanför Mellanöstern", men islam blev ju inte den dominerande
religionen på den arabiska halvön, i Mellanöstern och Nordafrika därför att
Muhammed och hans efterträdare lyckades genomföra en sällsynt framgångsrik
dörrknackningskampanj. Det var ju inte så det gick till när islamisk och arabisk
kultur "spreds" till omvärlden.
Islam var ett på religiösa grunder motiverat imperialistiskt projekt. Muhammed
Page 2 of 5
Islam i den svenska skolan. Del I
Published on Samtiden.com (https://www.samtiden.com)
predikade att världen tillhör Gud och hans budbärare, dvs. han själv. Därigenom
erhöll den muslimska imperialismen sitt teologiska rättfärdigande. Kristenheten
ansågs ha bemäktigat sig världen i strid med Guds uttryckta vilja och därför var det
ummans plikt att återerövra till muslimerna det som Gud en gång hade tilldömt
dem. Kort uttryckt: i det islamiska perspektivet var kristenheten inget annat än
tjuvar och gangsters.
Det är detta och inget annat som förklarar varför den muslimska världen har ett
permanent problem med den fria världen eller dar al-harb, som vi ibland lite
nedlåtande kallas.
Faktum är att kristendomen var majoritetsreligion i de områden som invaderades
av islamiska härar. De arabiska och turkiska arméerna kuvade och destruerade
kulturer med stabila icke-muslimska befolkningsmajoriteter. Det är denna
imperialistiska politik som är skälet till att muslimska stater idag har kristna
"minoriteter".
Bokens behandling av invasionen av Spanien är typisk. Eleverna får veta att
Spanien en gång styrdes av muslimska härskare, men författarna undviker nogsamt
att berätta för läsaren hur det gick till när Spanien blev ett kalifat. När de
muslimska arméerna hade skövlat färdigt i Nordafrika, stod de inför valet och kvalet
att antingen marschera söderut och hamna i Saharaöknen eller korsa
Gibraltarsundet och påbörja erövringen av Europa. Det var det sistnämnda som
ledde till ockupationen av det kristna Spanien.
Läromedelsförfattarna nöjer sig dock inte endast med att undertrycka den basala
sanningen att den Iberiska halvön var ockuperad i flera hundra år av muslimska
arméer, man hävdar dessutom det var de kristnas fel att det utbröt krig mellan den
islamiska ockupationsmakten och det övriga Europa. Detta är givetvis snudd på
lyteskomik.
Den bistra sanningen är att den muslimska världen bedrev ett systematiskt krig mot
det kristna Europa. Spanien var ockuperat i 800 år. Portugal ockuperades i 600 år.
Grekland och Bulgarien hölls med våld i 500 år. Listan på militära expeditioner och
erövringar är lika lång som den kinesiska muren. Rumänien och Serbien tvingades
utstå islamiskt styre under 400 år. Ungern var ockuperat i 150 år. Sicilien led under
300 år. Muslimska arméer härjade i Armenien, Georgien, Polen, Ukraina, Ryssland,
Österrike, Italien, Frankrike och Bosnien.
De muslimska härskarna använde ofta massiv muslimsk immigration i kombination
med deportationer av ursprungsbefolkningarna i syfte att ändra den etniska
balansen i erövrade områden. Framför allt var det vanligt att man deporterade
kvinnor och barn. Målet var att krossa dhimmibefolkningarna demografiskt: de
kristna och judiska männen skulle inte hitta några kvinnor, istället skulle deras
kvinnor utnyttjas av muslimska män.
Varför inte berätta för våra ungdomar om hur islam försökte krossa kristenheten
demografiskt? Eller varför inte upplysa landets tonåringar om att muslimska härar
utsatte Konstantinopel, dvs. den stad som idag går under namnet Istanbul, för en
sju år lång belägring? Varför inte informera landets högstadieelever om att det var
under slaget vid Poitiers, platsen för kristenhetens mest berömda militära
konfrontation med islam, som modiga franker räddade Europa? Inget av detta
nämns. Den enda gången som ordet "imperialism" förekommer är i samband med
den europeiska kolonialismen. Européerna, de leda européerna var imperialister, får
vi veta; islam, däremot, bara "spreds", av någon outgrundlig anledning, från
Page 3 of 5
Islam i den svenska skolan. Del I
Published on Samtiden.com (https://www.samtiden.com)
arabiska halvön till omvärlden.
Frihet under islam?
Ibland förefaller författarna inte veta vilken fot som man skall stå på. På en plats i
texten hävdar man att "Bokens folk, som kristna och judar kallades, åtnjöt
religionsfrihet." Längre fram i texten hävdar man att icke-muslimer kunde köpa sig
religionsfrihet. Det är naturligtvis inte riktigt samma sak.
Faktum är att påståendet är rent nonsens. Det är nonsens i kvadrat. Den bistra
sanningen är att islam var ett extremt utstuderat apartheidsystem med udden riktat
mot icke-muslimer. När de muslimska arméerna hade erövrat ett område, delades
befolkningen in i tre kategorier. Muslimer, Bokens folk och harbis. Harbis hade inga
rättigheter överhuvudtaget utan kunde dödas eller förslavas utan några
efterräkningar. Kristna och judar hade möjlighet att köpa sig rätten att leva genom
att betala särskilda straffskatter. Det var dessa skatter som finansierade den
muslimska imperialismen. När Marockos sultan förklarade för den franske
generalkonsuln i Tanger i Algeriet, hur det islamiska systemet fungerade, sade han
följande:
If the Jews respect these conditions [skyddspakten], Our Law prohibits the
spilling of their blood and enjoins the protection of their belongings, but if
they break so much as a single condition, [then] Our blessed Law permits
their blood to be spilt and their belongings to be taken. Our glorious faith
only allows them the marks of lowliness and degradation, thus the sole fact
that a Jew raises his voice against a Muslim constitutes a violation of the
conditions of protection.
Kort uttryckt: det räckte att en jude höjde rösten mot en muslim, för att muslimen
skulle ha rätt att mörda honom. Vittnar detta om islamisk tolerans? Folkmordet på
armenierna är ett annat exempel, devshirme är ett tredje. Devshirme praktiserades
i det ottomanska imperiet och innebar att icke-muslimer varje år måste lämna ifrån
sig barn till muslimer:
On a fixed date, all the fathers were ordered to appear with their children in
the public square. The recruiting agents ... then selected the handsomest
and most robust children in the presence of a qadi [Muslim judge]. No father
could avoid this blood tribute on pain of severe punishment.
Muslimska krönikörer beskriver naturligtvis långa köer av entusiastiska, kristna
föräldrar som inget hellre vill än att ge bort sina barn så att de skall få en islamisk
uppfostran, men vem tror egentligen på det?
Vilka rättigheter saknade då kristna och judar i det "toleranta" islamiska imperiet?
Listan är, ännu en gång, nästan lika lång som den kinesiska muren. För muslimer
var förnedrandet av otrogna en religiös plikt och kristna och judar var omvänt
Page 4 of 5
Islam i den svenska skolan. Del I
Published on Samtiden.com (https://www.samtiden.com)
förpliktigade att förnedra sig inför muslimer. Således hade de inte rätt att
argumentera emot en rättrogen. De måste stiga åt sidan närhelst som de mötte en
muslim och en otrogen som hade lämnat sitt hus, måste förflytta sig snabbt och
med sänkt blick.
Det var inte tillåtet för icke-muslimer att manifestera sin religiösa övertygelse
offentligt. Kyrkklockor, kors och banér var förbjudna. Kyrkklockor ansågs vara en
särskild styggelse eftersom profeten hade kallat dem ”Djävulens pipa”.
Den religionsfrihet som läromedelsförfattarna orerar om existerade inte ens på
papperet.
För att förhindra att barn i kristna familjer uppfostrades till kristna, hände det att
barnen togs ifrån föräldrarna och sattes i en muslimsk familj där de fick en islamisk
uppfostran. Kristna och judar var tvingade att använda kläder som gjorde det
möjligt för muslimer att snabbt identifiera dem som ideologiska fiender. På
offentliga badplatser var icke-muslimer tvingade att bära små klockor så att
muslimer skulle veta vilka badgäster som var otrogna. Kristna och muslimer
betraktades som orena och fick därför inte bo bland muslimer, utan var hänvisade, i
god apartheidanda, att leva i särskilda distrikt.
Listan skulle kunna göras längre, men detta borde räcka för att normalbegåvade
personer skall ställa sig frågan: Vad har detta islamiska system med tolerans att
skaffa? Den bistra sanningen är att islam var ett mycket detaljerat och sinnrikt
system för politiskt, ekonomiskt och ideologiskt förtryck.
Till slut tröttnar man ...
På det viset håller det på och till slut tröttnar man som läsare. Författarna kämpar
som lejon för att inte stöta sig med landets alla rättrogna och resultatet låter inte
vänta på sig. I nästa artikel ska vi titta lite närmare på hur boken hanterar islams
tidiga historia. Vad har kapitlet att säga om profeten? Vi skall också granska
läromedelförfattarnas syn på troskrig, det som emellanåt går under namnet "jihad".
Resultatet är ingen munter läsning.
Source URL: https://www.samtiden.com/?q=node/408
Page 5 of 5
