Likabehandlingsplan

advertisement
Skolområde LTÖ
Likabehandlingsplan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i
förskolan
Förskolorna Toppen och Orkesterparken
Upprättad 2015-06-05
Innehåll
Diskrimineringslagen
1
Barnkonventionen
1
Definitioner enligt skollagen
2
Grunduppgifter
3-5
Kartläggning/Kartläggningsmetoder
6
Förebyggande arbete
7
Karläggning läsåret 2015/2016
8-10
Rutiner för akuta situationer
11
Sedan 1 januari 2009 regleras värdegrundsarbetet av:
Diskrimineringslagen
och 6:e kapitlet, § 8 i skollagen angående åtgärder mot kränkande behandling.
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i
förskolan ska ha samma rättigheter och alla barn har rätt att vistas i förskolan
utan att utsättas för någon form av kränkande behandling eller trakasserier.
De olika grunderna för diskriminering som skyddas i lagen är:
• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck (i lagen används begreppet könsöverskridande
identitet eller uttryck)
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning (i lagen används begreppet funktionshinder)
• Sexuell läggning
• Ålder
Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg förskolevardag är en
förutsättning för att lära och utvecklas.
Barnkonventionen
§2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
§3 Barnets bästa ska alltid komma i första hand.
§28-29 Alla barn har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör
förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i
en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken.
Definitioner enligt skollagen
Diskriminering: är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre
än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder.
Direkt diskriminering: är när ett barn missgynnas och det har en direkt koppling
till exempelvis barnets kön eller någon av de övriga diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering: är när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av någon
av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara att förskolan serverar
alla barn samma mat och därigenom indirekt diskriminerar de barn som på
grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Kränkande behandling: är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas,
knuffas eller rycka någon i håret. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl
barn som vuxna.
Trakasserier: är uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband
med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller
ålder. Trakasserierna kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.
Repressalier: är att personalen inte får utsätta ett barn för straff eller annan form
av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält
förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling. Det gäller även när ett barn, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det
handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Grunduppgifter
Vår vision:
På våra förskolor ska det råda nolltolerans mot diskriminering och kränkande
behandling.
På våra förskolor ska barn och personal känna sig trygga och respekterade.
På våra förskolor ska alla känna sig välkomna.
Alla som arbetar hos oss ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga alla
former av diskriminering och kränkande behandling.
Planen gäller från:
1 september 2015.
Planen gäller till:
31 augusti 2016.
Ansvariga för planen:
Förskolechef och utvecklingsgruppen.
Barnens delaktighet:
Regler och värderingar formuleras tillsammans med barnen. Genom samtal,
material, övningar och litteratur stimuleras barnen till respekt och hänsyn
gentemot alla barn och vuxna och vice versa. Tillsammans samtalar vuxna och
barn om hur man ska vara mot varandra för att vara en bra kompis. Detta gör
bl.a. vi på våra samlingar och i både större och mindre grupper. Innehåll och
innebörden av likabehandlingsplanen diskuteras åldersadekvat i det direkta
arbetet med barnen.
Vårdnadshavarnas delaktighet:
Vårdnadshavarna är delaktiga genom föräldramöten och förskolekonferenser där
man diskuterar värdegrundsfrågor och delger föräldrarna planen mot
diskriminering och kränkande behandling. Föräldrar har möjlighet att komma
med synpunkter.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling läggs ut på
hemsidan/Unikum.
Personalens delaktighet:
Personalen finns med i kartläggning och framtagande av planen. Årligt upprättas
en ny plan. Arbetet sköts i det dagliga arbetet och i olika mötesformer. Innehåll
och innebörden av likabehandlingsplanen diskuteras på arbetsplatsträffar och
avdelningsreflektion.
Förankring av planen:
Se ovan om vårdnadshavarens och personalens delaktighet.
Utvärdering:
Innehåll och innebörd av likabehandlingsplanen diskuteras på arbetsplatsträffar,
avdelningsreflektion och i det direkta arbetet med barnen.
Pedagogerna gör kontinuerligt utvärderingar och går igenom dokumentation.
Pedagogerna går igenom rutinerna och personalens placering vid utevistelse.
Pedagogerna går igenom förskolans ordningsregler för både
ute/inomhusvistelse.
Likabehandlingsplanen ska hänga på förskolans gemensamma anslagstavla vid
entrén.
Informera om Likabehandlingsplanen på varje föräldramöte och vid inskolning.
Åtgärder som eventuellt inte vidtagits under året och förs över i nästkommande
års plan.
Pedagoggruppen ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas varje år och
därefter informeras enskilda arbetslag, utrymme för kommentarer ges i Unikum.
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:
Planen utvärderades på en utvecklingsdag.
På avdelningsplaneringarna finns det möjlighet för pedagogerna att diskutera
och följa upp arbetet med likabehandlingsplanen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
All personal.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Arbetet med återkommande samtal med barnen där vi lyfter ” Hur är man en bra
kompis” är en bra metod för att motverka kränkningar och trakasserier. Det har
skett kontinuerliga uppföljningar av platser både ute och inne på förskolan, som
kan medföra risker i form av kränkande behandling eller trakasserier. Händelser
som uppstår åtgärdas och utvärderas omedelbart men dokumenterats inte alltid
skriftligt. Personalen arbetar för att förebygga händelser, innan de utvecklas.
Läroplanens värdegrund finns med i det dagliga arbetet tillsammans och med
barnen.
Årets plan ska utvärderas senast:
31 augusti 2016.
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
Åtgärder och uppföljningar dokumenteras kontinuerligt. Underlag till
dokumentation (vidtagna åtgärder) ska finnas på respektive avdelning samt hos
förskolechef. Dokumentationen finns som ett underlag till den årliga
utvärderingen av likabehandlingsplanen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Förskolechef och utvecklingsgrupp.
Kartläggning
Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande
behandling.
Våra rutiner är:
Personalen ska vara lyhörd, uppmärksam och närvarande.
Det ska finnas en dialog inom arbetslaget och mellan avdelningarna.
Det ska finnas en daglig kontakt med vårdnadshavare.
Det ska finnas en dialog med förskolechef.
Rutiner ska finnas för att garantera en god uppsikt även utanför avdelningen.
Våra rutiner och ansvar för åtgärder är:
Vi gör riskbedömning med checklistor vid verksamhetsförändring t.ex.
promenad, lekplatsbesök eller besök på kulturinstitution.
Pedagogerna har en tydlig ansvarsfördelning vad gäller utevistelsen.
Pedagogerna har närvarolista på alla barn.
Pedagogerna är observanta på barns lek och sociala samspel.
Kartläggningsmetoder:
Riskbedömning sker i samband med verksamhetsförändring. I utvecklingssamtal
med vårdnadshavare görs en del av kartläggningen. Pedagogerna har en tydlig
ansvarsfördelning vid inne och utevistelse. Pedagogerna är observanta på barns
lek och sociala samspel. Det sker hela tiden en kommunikation inom arbetslaget
och mellan arbetslagen. Pedagogerna överlämnar ansvar till varandra när någon
lämnar barngruppen.
Hur har barn och vårdnadshavare involverats i kartläggningen
Regler och värderingar formuleras tillsammans med barnen i det dagliga arbetet.
Barnen diskuteras barnens egna förslag om hur man ska vara mot varandra för
att vara en bra kompis i både större och i mindre grupper. Genom observationer,
samtal och barnintervjuer får vi information om barnen i olika situationer, om
hur de upplever förskolan och om de känner sig trygga. Innehåll och innebörden
av likabehandlingsplanen diskuteras åldersadekvat i det direkta arbetet med
barnen. Vårdnadshavarna deltar kontinuerligt i kartläggningen genom att de talar
om för pedagogerna om det är något de vill ska observeras i verksamheten.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Genom framtagning av regler och rutiner.
Förebyggande arbete:
Vi arbetar ständigt med värdegrundsfrågor i samtal, samlingar, dramaövningar
och lekar.
Personalen är lyhörd när barnen vill berätta något, barnen ska tas på allvar.
Vi har en öppen och trygg kontakt med barnens vårdnadshavare.
Vi ingriper när vi ser ett barn som hamnar utanför.
Vi har samtal med och mellan kollegor, vårdnadshavare och förskolechef.
Vi dokumentera händelser.
Med jämna mellanrum bör personalen få fortbildning i värdegrundsfrågor. Ht
2015 utbildades all personal i HBTQ.
Personalen ska observera sitt förhållningssätt och vara medvetna om att de är
förebilder för barnen.
I våra BFFL samtalsgrupper får pedagogerna möjlighet att samtalas om
pedagogernas förhållningssätt i vår verksamhet, det ges då möjlighet att lära av
varandra ”goda förebilder”
Datum när det ska vara klart:
Pågående arbete.
Ansvarig:
All personal och förskolechef.
Kartläggning läsåret 2015/2016
Hur kan barn bli kränkta och/eller orättvist behandlade på sätt som har samband med
ålder?
Äldre barn låter inte yngre barn vara med i leken på grund av att de är ”för små”.
Barn påpekar att ett annat barn är för gammalt för att kissa på sig.
Påpekar uttalet hos andra barn relaterat till dess ålder.
Att vuxna fokuserar på barnets ålder och inte mognad/intresse.
Var kan barn i vår verksamhet bli kränkta och/eller orättvist behandlade på ett sätt som
har samband med ålder?
I utemiljön där barn i olika ålderspann umgås.
I inomhusmiljöer där det pågår lekaktiviteter.
I buskage där pedagoger inte alltid är närvarande.
Vad kan göras för att förbättra barns vardag i vår verksamhet med tanke på ålder?
Vara närvarande så mycket det går, speciellt vid de mer gömda utrymmena såsom buskage,
kullar, krön med mera. Vara lyhörd och uppmärksam.
Som pedagog få barnet som kränker att istället visa empati i situationer som exempelvis
toalettolyckor och liknande situationer.
Att vuxna fokuserar på mognad/intresse mer än ålder.
Hur kan barn bli kränkta och/eller orättvist behandlade på sätt som har samband med
funktionshinder?
Att ett barn inte tillåts vara med i lekar på grund av funktionshindret då barnen tycker att
leken störs.
Att barn skrattar åt avvikande beteenden.
Att barn ställer frågor om funktionshindret inför barnet.
Att barn säger elaka saker till barnet som har med funktionshindret att göra.
Att andra barn härmas.
Att ett barn inte lyssnas på pga. språkliga svårigheter.
Var kan barn bli kränkta och/eller orättvist behandlade på sätt som har samband med
funktionshinder?
I de rum barnen kan stänga dörren om sig.
Utemiljön.
Vad kan göras för att förbättra barns vardag i vår verksamhet med tanke på
funktionshinder?
Vara närvarande som vuxen.
Att vara öppen och avdramatisera funktionshindret inför barngruppen. Förklara för de andra
barnen om svårigheterna för att öka deras förståelse.
Att utforma den fysiska miljön så att den inte blir ett hinder. Vi ska ha tillåtande miljöer.
Hur kan barn bli kränkta och/eller orättvist behandlade på sätt som har samband med
annan kränkande behandling?
Bli bitna av andra barn eller annan fysisk kränkning.
Att bli retad på grund av avvikande matvanor.
Kränkt på grund av vikt, utseende eller kläder.
Kränkt på grund av ekonomisk situation som till exempel leksaker, matsäck med mera.
Att andra drar för snabba slutsaster och skuldbelägger barnet.
Att prata OM barnet över huvudet på barnet.
Var kan barn bli kränkta och/eller orättvist behandlade på sätt som har samband med
annan kränkande behandling?
I utemiljön.
I innemiljön.
Vad kan göras för att förbättra barns vardag i vår verksamhet med tanke på annan
kränkande behandling?
Vara närvarande och lyhörd.
Prata om olikheter, jämlikhet och allas lika värde i barngruppen.
Prata med ett utåtagerande barn mer individuellt så att de andra barnen inte hör hens namn i
negativa situationer hela tiden.
Hur kan barn bli kränkta och/eller orättvist behandlade på sätt som har samband med
kön/könsöverskridande identitet eller uttryck/sexuell läggning?
Någon påpekar att en pojke har på sig en klänning/har långt hår mm.
I situationer då man gör mors eller farsdagskort.
I rolleken. Barnen leker oftast enligt normen för kärnfamiljen.
Vissa klädfärger eller mönster hänvisar direkt till en viss könsnorm.
Var kan barn i vår verksamhet bli kränkta och/eller orättvist behandlade på ett sätt som
har samband med kön/könsöverskridande identitet eller uttryck/sexuell läggning?
I hemleken där rollek ofta sker.
I alla miljöer där barnen vistas själva finns en risk för kränkning.
På torgen innan de vuxna har hunnit dit.
På toaletter. Alla toaletter har inte lås. Bra eller dåligt? Det kan upplevas kränkande att inte få
vara i fred på toaletten.
I utemiljön där barn i olika ålderspann umgås och det finns en del undangömda ställen.
Vad kan göras för att förbättra barns vardag i vår verksamhet med tanke på
kön/könsöverskridande identitet eller uttryck/sexuell läggning?
Reflektera gemensamt om vad som är normen.
Arbeta med att visa på hur många olika sätt en familj kan se ut.
Försöka att inte lägga vikt vid eller värdera materiella saker så som vad man har för kläder.
Titta på vad vi erbjuder för utklädningskläder. Inte bara erbjuda en viss typ.
Reflektera kring hur vi uttrycker oss. Vilka ord använder vi? Lika för pojkar och flickor?
Samtala med barnen i uppkomna situationer på ett avdramatiserat sätt. Ofta menar de inte så
illa som det uppfattas.
Arbeta med den personaliga integriteten. Inte skambelagt, men tydliggjort. Var går min gräns?
Hur kan barn bli kränkta och/eller orättvist behandlade på sätt som har samband med
etnisk tillhörighet/religion eller annan trosuppfattning?
Barn som inte får delta i olika traditioner/aktiviteter i vår verksamhet.
I lekar där pojkar respektive flickor inte får leka vissa lekar eller med vissa material.
I idrott- och/eller badaktiviteter.
Att inte förstå språket eller att inte kunna göra sig förstådd kan upplevas exluderande.
Barn som pekas ut/skrattas åt/pekas på/pratas negativt om pga. Hudfärg, specialkost,
traditioner, klädsel, språk mm.
Var kan barn i vår verksamhet bli kränkta och/eller orättvist behandlade på ett sätt som
har samband med etnisk tillhörighet/religion eller annan trosuppfattning?
I matsituationer.
I rollekar.
I alla leksituationer inomhus och utomhus.
Vad kan göras för att förbättra barns vardag i vår verksamhet med tanke på etnisk
tillhörighet/religion eller annan trosuppfattning?
Ha som utgångspunkt i vår grundverksamhet att alla barn inte behöver göra allt.
Anordna så att de barn som inte får delta i en aktivitet (tex midsommarfest) får göra någoting
meningsfullt och roligt i den stunden. Informera föräldrarna om detta.
Prata om situationer som dyker upp – så snabbt som möjligt.
Förklara för barnen i situationer då frågor kommer upp. Barn är nyfikna. De vill veta och
tittar/frågar. Det är skillnad på nyfikenhet och kränkande behandling. Vi måste se hur
respektive barn reagerar.
Göra matsituationen trevlig för alla barn.
Vi måste tänka aktivt kring våra lärmiljöer och våra material. Är våra rum inkluderande eller
exluderande? Vad erbjuder vi i form av miljö och material?
Ta reda på fakta om kulturer/religioner.
Samtala/uppmärksamma alla om att olikheter är bra. Barnen kompletterar varandra.
Arbeta med gruppen som styrka – alla behöver inte göra lika.
Rutiner för akuta situationer
Policy:
Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande
behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Personalen ska vara lyhörd, uppmärksam och närvarande. Pedagogerna är
observanta på barns lek och sociala samspel. Det ska finnas en dialog inom
arbetslaget och mellan avdelningarna. Det finns en daglig kontakt med
vårdnadshavarna. Det ska finnas en dialog med förskolechef.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till:
Det är all personal, men i första hand personalen på avdelningen och
förskolechefen. ”Alla barn är allas barn”
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
Samtal sker med berörda barn, enskilt eller i grupp, beroende på den aktuella
händelsen. Pedagogen diskuterar händelsen med berörda kolleger.
Förskolechefen informeras.
Förskolechefen informeras. Pedagog samtalar med berörda vårdnadshavare.
Förskolechefen kallar till ytterligare möte vid särskilda behov. Uppföljning sker
av varje enskilt fall.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal eller andra
vuxna:
Förskolechefen informeras och samtalar med berörd personal. Förskolechefen
samtalar med barnet och/eller vårdnadshavare. Förskolechefen kallar till
ytterligare möte vid särskilda behov. Uppföljning sker av varje enskilt fall. Vid
varje enskilt fall bedöms hur allvarlig kränkningen är och om anmälan skall
göras till polis.
Vid misstanke om att ett barn far illa så har förskolan anmälningsplikt - anmälan
görs till socialtjänsten.
Rutiner för uppföljning
Samtal med berört barn/vårdnadshavare. En pedagog/förskolechef ansvarar för
att det genomförs.
Rutiner för dokumentation:
All dokumentation görs skriftligt vid varje aktuellt tillfälle och förvaras hos
förskolechef/rektor.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards