Arbetsplan förskola 2015 2016 Snäckan Droppen.

advertisement
Allas lika värde
i en lustfylld
lärande miljö
Förskola: Pärlan avd. Snäckan och Droppen
Arbetslag: Wasthi Damberg, Natasha Brinjak, Jessica Roos Larsson,
Kerstin Holm Svensson, Helen Bäckudd, Maria Jacobsson (HT),
Sofie Lundstedt (VT)
Processen i systematisk kvalitetsutveckling
Genom att olika uppföljningar och utvärderingar görs kontinuerligt under läsåret bidrar de till ett
ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete. Dessa uppföljningar och analyser
dokumenteras och genomförs inom de olika skolformerna. Beslutade åtgärder leder antingen till
förbättringsåtgärder eller särskilda utvecklingsinsatser.
Som ett stöd och hjälp i kvalitetsarbetet kan
man använda Skolverkets kvalitetshjul.
Processen i systematisk kvalitetsutveckling
är cyklisk. Den rymmer faserna - Var är vi?
– Vart ska vi? – Hur gör vi? och – Hur blev
det? Den sista fasen – Hur blev det? kan på
sätt och vis beskriva - Var är vi? På så vis
löper processen vidare. Kvalitetsarbetet i
praktiken är ett verktyg till stöd för att
arbeta med denna löpande process i
praktiken.
Allmänna råd
Skolverkets Allmänna råd för systematiskt
kvalitetsarbete lyfter fram följande
huvudområden:
 uppföljning
 utveckling
 planering
 dokumentation
Uppföljning
Här handlar det om regelbunden insamling och analys av olika underlag och uppgifter. Denna
information är saklig och värderingsfri. Kan vara både kvantitativ och kvalitativ.
Det som vi årligen följer upp slutbetygen i åk 9 samt betygen för gymnasieeleverna, klassernas och
enheternas meritvärden för elever i åk 9 och gymnasiet. Vidare följer vi årligen upp
modersmålsundervisning, elevernas studiehandledning samt nationella prov i åk 3,6, 9 och i
gymnasiet. Alla enheter reviderar årligen sin ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”.
Varje termin görs en uppföljning av terminsbetygen för åk 6-9 och de skriftliga omdömena i åk 1-9.
Resultaten från olika enkäter ställda till elever, vårdnadshavare och personal genomförs och
analyseras årligen. I våra olika uppföljningar ingår även kvalitativa underlag ex BRUK-underlag för
personal eller SWOT-analyser kring bestämt tema. Utöver detta följs prioriterade utvecklingsarbeten
upp som kan pågå under flera år.
Utveckling
Allt insamlat material analyseras på arbetslags-, enhets- och förvaltningsnivå. Tidsmässigt innebär
detta att arbetslagen gör sina analyser när uppföljningarna är gjorda. Därefter så är det
rektor/förskolechef som sammanställer och analyserar utifrån ett enhetsperspektiv. De delar av
analyserna som visar låga eller ej tillfredsställande resultat bildar underlag för kommande
förbättringsinsatser eller särskilda utvecklingsinsatser.
För huvudmannen är det i första hand rektor/förskolechefs pedagogiska bokslut som analyseras men
det kan också vara så att analyser görs när vissa delar av det pedagogiska bokslutet är genomfört.
I bilaga 2 finns ett stödmaterial att använda sig av för att kunna göra en så bred analys som möjligt av
både arbetslagets och enheternas resultat.
Planering (av förbättringsarbetet) för utveckling
Resultaten från de analyser som kräver utvecklingsåtgärder för att nå ett bättre resultat ska beskrivas
utifrån ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet ska utgöras av
läroplanernas nationella mål och det kortsiktiga perspektivet kan vara ett mer verksamhetsnära mål.
Rektor/förskolechef beslutar om vilka särskilda utvecklingsarbeten som personalen på enheterna ska
genomföra. Arbetslagen planerar sedan arbetet under läsåret.
Även på huvudmanna kan beslut tas för att genomföra både förbättringsområden för alla eller
särskilda enheter men också peka på särskilda utvecklingsinsatser som kan pågå under ett eller flera
år utifrån de analyser som gjorts.
Dokumentation
För pedagogerna på arbetslagsnivå, rektor/förskolechef på enhetsnivå och för huvudmannen är
dokumentation av arbetet viktigt för att kunna följa vilka insatser som gjorts och vilket utfall som
visas i resultatet. Uppföljningar som genomförs skrivs in i olika mallar som ligger till under för
analyserna. När förbättringsområdena och utvecklingsarbeten ska genomföras så använder sig
arbetslagen av den modell som är beprövad sedan flera år. I mallen skrivs både de långsiktiga och
mer verksamhetsnära målen in. ”Nuläget” ger en möjlighet att beskriva den situation/process som
arbetet planeras utifrån.
Rubrikerna i pedagogernas/arbetslagens underlag är: (se bilagor)
1.
Område (Inom läroplanen)
2.
Nuläge (tidigare analysresultat)
3.
Arbetslagets kriterier för god kvalitet inom målområdet
4.
Handlingsplan
5.
Utvärderingsmetoder
6.
Resultat
7.
Analys
8.
Vår bedömning är att målen uppnåtts
9.
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
(Dessa beslut återkopplas till nuläget kommande läsår)
Perspektiv (Pilen)
Rektors och förskolechefsansvar
Det systematiska arbetet är beskrivet för olika nivåer. Varje verksamhetsform och nivå ansvarar dock
för sitt kvalitetsarbete. Rektor/förskolechef har en mycket viktig roll i att sammanställa arbetslagens
och enheternas resultat med tillhörande analyser. I det systematiska kvalitetsarbetet kan ytterligare
uppföljningar och underlag ingå. Det kan t.ex. vara uppföljning av betyg jämfört med nationella prov
samt övriga uppföljningar av mål och utvecklingsområden som prioriterats utifrån identifierade
utvecklingsområden.
I rektors/förskolechefs ansvar ligger också att involvera elever och dess vårdnadshavare i det
systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan ske genom samtal, enkäter eller andra utvärderingar.
För rektor/förskolechef är analysen av alla arbetslags underlag viktig vilket kan generera olika
insatser riktade mot arbetslagen men det är också betydelsefullt att se till helheten på enheterna.
I det pedagogiska bokslutet dokumenteras mål, insatser och resultat för det systematiska
kvalitetsarbetet årligen och bildar underlag till helhetsanalysen.
Läroplansområde: Normer och värden
Mål i
Lpfö-98 Rev 2010
Perspektiv i Pilen: Medborgare
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
- öppenhet, respekt och ansvar
- förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra
(Lpfö-98 reviderad 2010)
Mål i Pilen
Indikatorer
Ökat fokus på
barnets rätt
Andel barn som upplever sig som trygga ska öka jämfört med den mätning av
utgångsläget som sker 2015
Alla barn och elever är
trygga och trivs i för-skola,
skola och fritids-hem
alla vårdnadshavare i 2016 års enkät har svarat att deras barn trivs och känner sig tryggt i
förskolan
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
I första hand arbetar vi med grundverksamheten. Det är många nya barn som ska skolas in under
höstterminen.
Vt 2016-03-31: Droppen, ny personal och en resurs i gruppen. 2 barn inskolades i mitten av mars.
Snäckan, inskolning av ett barn och Vfu student i 6 veckor. En praktikant från nian. Natasha ledig måndagtisdag för studier. Även fredagar när hon gör matematik tenta.
Vi har mycket barn på båda avdelningarna, totalt 41 barn.
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Att vi har en fungerande verksamhet, samt en god kontakt med föräldrarna.
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
Förskolans umgänge: Turtagning, hänsyn, sätta stopp, integritet, gränssättning, göra förlåt, empati.
Förskolans rutiner: Barnen kommer med olika kunskaper och erfarenheter till förskolan (hämtat från
årsplanen)
Alla människors lika värde (Lpfö 98)
Vi på avd. Snäckan tänker jobba med ett material som heter Snick och Snack- Vännerna i kungaskogen. Pga.
Vi har sett och hört att attityden bland barnen är tuff.
Utvärderingsmetoder
Observera och dokumentera barnen.
Resultat – Utvärderingen visar
2/11 De nya barnen har börjat komma in i grupperna.
2/11 Snäckan: Attityden mellan barnen har blivit bättre när vi arbetade med Snick och Snack.
Vi såg att barngruppen behövde jobbas vidare med kompisrelationer, och i samarbete med VFU- studenten
jobbade vi vidare med kompiskonstalationer. Vi jobbar kontinuerligt med detta.
Under våren har vi skolat in 3 nya barn och dom är nu väl förankrade i våra rutiner.
Analys
Under hösten har avd Droppen haft många nya inskolningar som tagit lång tid och då har det jobbats mycket
med grundverksamheten. Vid nyår pga pension började ny personal.
Snäckan: Vi ser att kompisrelationerna går upp och ner, vi kommer jobba vidare med detta.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
X
bra
Utmärkt
Excellent
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Båda avdelningarna kommer jobba vidare med grundverksamheten och dagliga rutiner, även
likabehandlingsplanen. Vi kommer utgå från ”tio små kompisböcker” samt andra böcker där vi medvetet går
in för ämnen som berör mångfalden.
Läroplansområde: Utveckling och lärande
Mål i
- Lpfö98
Rev 2010
Perspektiv i Pilen: Medborgare
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
- utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra.
(Lpfö-98 reviderad 2010)
Mål i Pilen
Indikatorer
Minska barns exponering av
skadliga ämnen inom
förskola och skola
Målet är uppnått när…
- varje skola och förskola under 2016 har genomfört minst ett projekt med syfte att
kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan
Ansvar: Förskolechef
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
Två pedagoger har påbörjat en NT-utbildning. Förskolan fortsätter sin skogsdag varje vecka.
Vi har lek och rörelse ute
Miniröris med de minsta barnen 1-2 åringarna när 3-5 åringarna går till skogen
Sprothallen vecka 44
2016-03-31: NT projekt vatten, Snäckan och Droppen. Utforskade vatten i stora baljor. Vi upplevde att
grupperna var för stora, det blev rörigt och stökigt så vi beslutade att fortsättningsvis arbeta avdelningsvis
med olika vatten projekt där även experiment ingått. Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att
leka och lära (Lpfö, 98 reviderad 2010, s.9). Utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa
frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö 98, reviderad 2010, s, 10).
Sporthallen v. 13
Nt, skogen startar v. 14. De barn som är 4-6 år.
V. 12 Gemensam påskfest med sång, rim och ramsor.
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Utveckla nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98 S.9)
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
Jobba med kursmaterial inom NT gemensamt avd. droppen och snäckan.
Förståelse för natuvetensap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. (Lpfö 98 S.10)
Bornholmsmodellen: Sagor, rim och ramsor ( Vi kommer att jobba var för sig på respektive avdelning under
höstterminen 2015)
Vt 2016 Snäckan och Droppen har Bornholmsmodellen avdelningsvis. Sagor rim och ramsor.
Utveckla intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. (Lpfö
98, reviderad 2010, S.10).
Matematik: räkna med fingarna och tår, 1-20. Antal, olikheter likheter, klacificera, delar helheter, rim och
ramsor. ( Vi kommer att jobba var för sig på respektive avdelning under höstterminen 2015 och vårterminen
2016).
Uvecka sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar.
Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang (Lpfö98 S. 10)
Lek och rörelse & miniröris: vi använder cd skivor, där en pedagog ger instruktioner till varje låt som barnen
får göra lika dant. Barnen får träna på sin kroppsuppfattning, koordination, balans mm.
Utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna
om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö 98 S.10)
Utvärderingsmetoder
NT precis påbörjat utbildning, mer info kommer i höst. Tema Balans
Skogen- observera barnen i skogen (Vi kommer att jobba var för sig på respektive avdelning under
höstterminen 2015)
Lek och rörelse – observera barnen
Miniröris – observera barnen
Resultat – Utvärderingen visar
2/11 NT: 1-2 åringarna har balanserat på blöjpaket, klossar, kuddar. Barnen har upptäckt själva vad de kunde
balansera på. De lagade banan när den fick sönder.
NT: 3-5 åringarna, barnen använde sig av begreppet balans. Upptäcker själva nya saker som går att balansera
på, och förknippar med balans.
Skogen: Barnen har balanserat på nerfallna träd och gjorde egna gungbräda, klättrade upp på en rishög och
balanserade.
Sporthallen: Balanserade barnen på bänkar, klättrade, hoppade, åkte rutchkana, balanserade de ärtpåsar på
huvudet.
Bornholmsmodelllen, avd. Snäckan:
4-5 åringarna. Petter och hans 4 getter rim, ramsor, barnen har fått vara med och plocka fram
åskådningsmaterial och berättat sagan med stöd av en pedagog.
1-3 åringarna har vi hunnit med att ha pga att tiden inte räcker till
Matematik, avd Snäckan
4-5 åringarna räknat antal, sortera, klassificera, likheter, olikheter, delar, helhet. Latjolajbanlådan: vilken sak
bort- lika säker men en sak skiljer sig från de andra.
Analys
NT/Matematik/Bornholm: Vi jobbade vidare i smågrupper på varje avdelning och det fungerade bättre.
Barnen vågar komma till tals och känner sig tryggare.
Skogen har fungerat bra. Barnen har tyckt det har varit roligt att få leka och utforska den miljön.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
bra
X
Utmärkt
Excellent
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Vi ser att ett intresse för vatten finns och kommer jobba vidare med detta. En kompis ”Droppen” kommer att
hälsa på. (Ett meterial från Upptech)
Vi kommer fortsätta att gå till skogen, jobba med matematik och även bornholm.
Läroplansområde: Barns inflytande Perspektiv i Pilen: Jämlik hälsa
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
-Utveckla sin förmåga att
-Uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation
Mål i
- Lpfö98
Rev 2010
Mål i Pilen
Indikatorer
Pedagogerna utvecklar
verksamheten/undervisningen tillsammans med
barnen och eleverna.
Målet är uppnått när…
- barn och elever upplever en reell möjlighet att påverka verk-samheten/undervisningen
tillsammans med pedagogerna
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
Med tanke på att vi håller på att bygga upp en gemensam grundverksamhet, så är det väldigt styrt nu i
början. Man måste känna av de nya barnen, vad kan de, vad vet de, vad vill de, intresse?
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Att vi är lyhörda och lyssnande. Vi börjar låta barnen ta mer initiativ.
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
Vi vill ha fokus på barnets intresse, styrkor och förmågor och ta vara på barnens tillgångar, uppmärksammar
ser och hör vad barnen vill göra.
Skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98 S.4)
Utvärderingsmetoder
Observera barnen, vi pedagoger diskuterar tillsammans.
Resultat – Utvärderingen visar
2/11 Barnen själva har upptäckt saker de kan balansera på. Detta har vi som pedagoger uppmuntrat och
jobba vidare med
Analys
När barnen får ta eget ansvar, växer deras självförtroende och självkänsla. Vi pedagoger finns där och fångar
upp deras intressen och ger dom verktygen att gå vidare i deras utforskande.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
X
bra
Utmärkt
Excellent
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Vi skriver några gemensamma regler på respektive avdelning. Likabehandlingsplanen.
Vi tar tillvara på barnens intressen och eget ansvar som ökar deras självförtroende och självkänsla.
Läroplansområde: Förskola och hem Perspektiv i Pilen Verksamhet och utveckling
Mål i
- Lpfö98
Arbetslaget ska:
-visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personal och barnens familjer
Rev 2010
Mål i Pilen
Indikatorer
Mötesplatser för
alla
Alla förskolor och skolor är en mötesplats för alla kulturer
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
Vi har en bra relation med föräldrarna.
Vid inskolningen försöker vi bygga upp en god relation till varandra, introducera om verksamheten.
Vt 2016 Nya iskolningar på Pärlan, uppföljningssamtal. Utvecklingssamtal och överlämningssamtal, planering
för övergång mellan förskola och förskoleklass och fritids
Dropp in fika: Droppen v.6 och Snäckan v.17 i samband med enkäten.
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Förkolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn ska kunna
utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö98 S.13)
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
Föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och
utanför förskolan (Lpfö 98 S. 13) Genom daglig kontakt.
Utvärderingsmetoder
Uppföljningssamtal
Utvecklingssamtal
Resultat – Utvärderingen visar
2/11 Vi fortsätter med den dagliga kontakten med föräldrarna
Analys
Vi upplever att vi har en bra daglig tamburkontakt med föräldrarna.
Vid utvecklingssamtalen har vi märkt att föräldrarna fortfarande har svårt att svara på frågorna.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
bra
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Forsätta framföra åsikter om utvecklingssamtalsunderlagen.
Jobba vidare med föräldrarkontakten.
X
Utmärkt
Excellent
Utifrån språk- och matematikutvecklingsplanen fyller ni i dokumentet.
Barnen kan återberätta, dom kan ta instruktioner, dom kan
de olika lägesbegreppen, kan enkla matematiska begrepp,
räkna, antal, sortera, klassificera, och lyssna på sagor.
Barnen sjunger själva i mic (idol) , rim och ramsor. Barnen
har koncentration och uthållighet.
Vi kan inte göra någon bedömning av det.
Behoven ser olika ut pga åldersspannet.
Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, därför
att barnen lär sig bättre och känner sig tryggare. Detta
refererar vi utifrån boken Förskolan-arenan för barns
lärande.
Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson, Eva Johansson.
2011 s 16,21
Uppföljning av Nationella mål i Förskolan 2015/2016
Förskola: Pärlan_____________________________________Avdelning: Snäckan och Droppen
Självskattning
Gör en skattning av i vilken mån er verksamhet stämmer överens med de kriterier som belyses.
Använd skalan vid skattning av varje kriterium. Genomförs november 2015 och mars 2016.
Mål att skatta:
Kriteriet stämmer
Inte
Till
Till
alls
viss
stor
del
del
Helt
Normer och värden
a) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet,
respekt, solidaritet och ansvar
X
b)
X
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta
hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
att hjälpa andra
Utveckling och lärande
c)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet
och sin lust samt förmåga att leka och lära
X
d)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för
bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig
av, tolka och samtala om dess
e)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
X
f)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material
och redskap
X
X
Barns inflytande
g)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande
X
Förskola och hem
h)
Förskollärare ska ansvara för:
att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och
att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den
pedagogiska planeringen
X
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
i)
Förskollärare ska ansvara för
att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och
fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa
verksamheter.
X
Kriteriet stämmer
Inte
Till
Till
alls
viss
stor
del
del
Helt
Förskolechefens ansvar
j)
Förskolechefen ansvarar för att formerna för samarbete mellan
förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får
information om förskolans mål och sätt att arbeta
k)
Förskolechefen ansvarar för att samarbetsformer utvecklas med
förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan
kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och
ett förtroendefullt samarbete
l)
Förskolechefen ansvarar för att personalen kontinuerligt får den
kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska
kunna utföra sina uppgifter
Sammanfattande bedömning:
Våra starka sidor är:_ Vi har en struktur i vårt arbete, vi delar in barnen i olika grupper utefter ålder, där vi ser
ett bättre lärande. Där vi jobbar med de olika kriterierna i LPFÖ. Vi följer barnens utveckling. Se barnens
styrkor behov och intresse. Vi har god kontakt med föräldrarna, en öppen dialog vid lämning och hämtning.
Visar vad barnen gör och vi får en återkoppling.
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Våra svaga sidor är:_IT- delen pga vi har inget trådlöst nätverk
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Vad behöver utvecklas - förslag till åtgärder
Att vi ska få trådlöst nätverk och utbildning. Utegården, mer gungor, en liten ruschkana, bättre staket runt
gungorna. En bil
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards