Förskola: Bikupan

Allas lika värde
i en lustfylld
lärande miljö
Förskola: Bikupan
Arbetslag:
Processen i systematisk kvalitetsutveckling
Genom att olika uppföljningar och utvärderingar görs kontinuerligt under läsåret bidrar de till ett
ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete. Dessa uppföljningar och analyser
dokumenteras och genomförs inom de olika skolformerna. Beslutade åtgärder leder antingen till
förbättringsåtgärder eller särskilda utvecklingsinsatser.
Som ett stöd och hjälp i kvalitetsarbetet kan
man använda Skolverkets kvalitetshjul.
Processen i systematisk kvalitetsutveckling
är cyklisk. Den rymmer faserna - Var är vi?
– Vart ska vi? – Hur gör vi? och – Hur blev
det? Den sista fasen – Hur blev det? kan på
sätt och vis beskriva - Var är vi? På så vis
löper processen vidare. Kvalitetsarbetet i
praktiken är ett verktyg till stöd för att
arbeta med denna löpande process i
praktiken.
Allmänna råd
Skolverkets Allmänna råd för systematiskt
kvalitetsarbete lyfter fram följande
huvudområden:
 uppföljning
 utveckling
 planering
 dokumentation
Uppföljning
Här handlar det om regelbunden insamling och analys av olika underlag och uppgifter. Denna
information är saklig och värderingsfri. Kan vara både kvantitativ och kvalitativ.
Det som vi årligen följer upp slutbetygen i åk 9 samt betygen för gymnasieeleverna, klassernas och
enheternas meritvärden för elever i åk 9 och gymnasiet. Vidare följer vi årligen upp
modersmålsundervisning, elevernas studiehandledning samt nationella prov i åk 3,6, 9 och i
gymnasiet. Alla enheter reviderar årligen sin ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”.
Varje termin görs en uppföljning av terminsbetygen för åk 6-9 och de skriftliga omdömena i åk 1-9.
Resultaten från olika enkäter ställda till elever, vårdnadshavare och personal genomförs och
analyseras årligen. I våra olika uppföljningar ingår även kvalitativa underlag ex BRUK-underlag för
personal eller SWOT-analyser kring bestämt tema. Utöver detta följs prioriterade utvecklingsarbeten
upp som kan pågå under flera år.
Utveckling
Allt insamlat material analyseras på arbetslags-, enhets- och förvaltningsnivå. Tidsmässigt innebär
detta att arbetslagen gör sina analyser när uppföljningarna är gjorda. Därefter så är det
rektor/förskolechef som sammanställer och analyserar utifrån ett enhetsperspektiv. De delar av
analyserna som visar låga eller ej tillfredsställande resultat bildar underlag för kommande
förbättringsinsatser eller särskilda utvecklingsinsatser.
För huvudmannen är det i första hand rektor/förskolechefs pedagogiska bokslut som analyseras men
det kan också vara så att analyser görs när vissa delar av det pedagogiska bokslutet är genomfört.
I bilaga 2 finns ett stödmaterial att använda sig av för att kunna göra en så bred analys som möjligt av
både arbetslagets och enheternas resultat.
Planering (av förbättringsarbetet) för utveckling
Resultaten från de analyser som kräver utvecklingsåtgärder för att nå ett bättre resultat ska beskrivas
utifrån ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet ska utgöras av
läroplanernas nationella mål och det kortsiktiga perspektivet kan vara ett mer verksamhetsnära mål.
Rektor/förskolechef beslutar om vilka särskilda utvecklingsarbeten som personalen på enheterna ska
genomföra. Arbetslagen planerar sedan arbetet under läsåret.
Även på huvudmanna kan beslut tas för att genomföra både förbättringsområden för alla eller
särskilda enheter men också peka på särskilda utvecklingsinsatser som kan pågå under ett eller flera
år utifrån de analyser som gjorts.
Dokumentation
För pedagogerna på arbetslagsnivå, rektor/förskolechef på enhetsnivå och för huvudmannen är
dokumentation av arbetet viktigt för att kunna följa vilka insatser som gjorts och vilket utfall som
visas i resultatet. Uppföljningar som genomförs skrivs in i olika mallar som ligger till under för
analyserna. När förbättringsområdena och utvecklingsarbeten ska genomföras så använder sig
arbetslagen av den modell som är beprövad sedan flera år. I mallen skrivs både de långsiktiga och
mer verksamhetsnära målen in. ”Nuläget” ger en möjlighet att beskriva den situation/process som
arbetet planeras utifrån.
Rubrikerna i pedagogernas/arbetslagens underlag är: (se bilagor)
1.
Område (Inom läroplanen)
2.
Nuläge (tidigare analysresultat)
3.
Arbetslagets kriterier för god kvalitet inom målområdet
4.
Handlingsplan
5.
Utvärderingsmetoder
6.
Resultat
7.
Analys
8.
Vår bedömning är att målen uppnåtts
9.
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
(Dessa beslut återkopplas till nuläget kommande läsår)
Perspektiv (Pilen)
Rektors och förskolechefsansvar
Det systematiska arbetet är beskrivet för olika nivåer. Varje verksamhetsform och nivå ansvarar dock
för sitt kvalitetsarbete. Rektor/förskolechef har en mycket viktig roll i att sammanställa arbetslagens
och enheternas resultat med tillhörande analyser. I det systematiska kvalitetsarbetet kan ytterligare
uppföljningar och underlag ingå. Det kan t.ex. vara uppföljning av betyg jämfört med nationella prov
samt övriga uppföljningar av mål och utvecklingsområden som prioriterats utifrån identifierade
utvecklingsområden.
I rektors/förskolechefs ansvar ligger också att involvera elever och dess vårdnadshavare i det
systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan ske genom samtal, enkäter eller andra utvärderingar.
För rektor/förskolechef är analysen av alla arbetslags underlag viktig vilket kan generera olika
insatser riktade mot arbetslagen men det är också betydelsefullt att se till helheten på enheterna.
I det pedagogiska bokslutet dokumenteras mål, insatser och resultat för det systematiska
kvalitetsarbetet årligen och bildar underlag till helhetsanalysen.
Läroplansområde: Normer och värden
Mål i
Lpfö-98 Rev 2010
Perspektiv i Pilen: Medborgare
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
- öppenhet, respekt och ansvar
- förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra
(Lpfö-98 reviderad 2010)
Mål i Pilen
Indikatorer
Ökat fokus på
barnets rätt
Andel barn som upplever sig som trygga ska öka jämfört med den mätning av
utgångsläget som sker 2015
Alla barn och elever är
trygga och trivs i för-skola,
skola och fritids-hem
alla vårdnadshavare i 2016 års enkät har svarat att deras barn trivs och känner sig tryggt i
förskolan
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
Många nya små barn och invandrarbarn som tar lite längre tid att få trygga i gruppen.
Kommunikationsproblem med invandrarfamiljerna eftersom vi lider brist på tolkhjälp.
Vi håller föräldrarna uppdaterade om vår verksamhet och hur den fungerar.
15-12-04.
Har fått tolk för ett barn en timme i veckan. Vi håller kontinuerligt föräldrarna uppdaterade om
verksamheten på Bikupan.
16-02-23.
Vi har den här terminen fått en arabisk talande kvinna från SFI, det har hjälpt oss mycket i arbetet med
de barn som talar arabiska, och överhuvudtaget i barngrupperna.
Skolat in ytterligare sju barn sedan årsskiftet på förskolan.
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Att barn och föräldrar känner sig trygga.
Att barnen respekterar varandra och vuxna.
Att barnen är väl insatta i reglerna på förskolan.
Barnens ideer och åsikter tas tillvara i projektet och den dagliga verksamheten.
Alla tar ansvar för sina handlingar.
Att vi alla arbetar mot utanförskap och mobbning.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
Dokumentationer för att återkoppla till tidigare aktiviteter.
Följa upp och arbeta vidare med barnens uppkomna frågor och ideer.
Att använda barnens behov i planering och genomförande i verksamheten.
Att arbeta med grundverksamheten.
Att i vardagen gå igenom och förklara regler.
Barnen görs delaktiga genom dagliga samtal och intervjuer.
Arbetslaget ansvarar för att goda värden och normer genomsyrar verksamheten.
15-12-04.
Samma ovan.
16-02-23.
Att använda Lamiaa i detta arbete hon kan berätta om var hon kommer ifrån och hur det känns att komma
som ny till Sverige, det utvecklar förståelse för barnen hur kompisarna som kommer från andra länder
känner sig, och hon kan tolka åt de arabisk talande barnen hur det var där de kommer ifrån.
Utvärderingsmetoder
Pedagogiska samtal i personalgruppen.
Pedagogiska dokumentationer.
Barnobservationer.
Inskolningssamtal.
Uppföljningssamtal.
Utvecklingssamtal.
Daglig kontakt med vårdnadshavarna.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Resultat – Utvärderingen visar
Vi har uppnått de flesta delarna av kriterierna.
Analys
Barnen känner trygghet, och visar respekt för varandra.
Genom att vi pedagoger och även barnen är lyhörda, på vad som händer i vardagliga situationer,och runt
ikring oss,och har återkommande samtal om hur man är en bra kompis, så har vi på förskolan lyckats få en
god atmosfär i barngruppen.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
bra
x
Utmärkt
Excellent
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Att fortsätta vara lyhörda och att ha återkommande samtal om normer och värden i barngruppen.
Läroplansområde: Utveckling och lärande
Mål i
- Lpfö98
Rev 2010
Perspektiv i Pilen: Medborgare
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
- utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra.
(Lpfö-98 reviderad 2010)
Mål i Pilen
Indikatorer
Minska barns exponering av
skadliga ämnen inom
förskola och skola
Målet är uppnått när…
- varje skola och förskola under 2016 har genomfört minst ett projekt med syfte att
kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan
Ansvar: Förskolechef
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
Under hösten kommer vi att fortsätta arbetet med de åldersindelade grupperna.
Vi deltar i projekt Naturvetenskap och teknik som Nässjö Kommun ålagt oss, NT-piloterna tillsammans med
Åsa Klaar har bestämt att vi ska arbeta med balans som projekt. Här kommer språk naturvetenskap, teknik,
matte att ingå.
15-12-04.
Avsluta projekt balans, och har nu börjat med projekt Jul.
16-02-23.
Denna terminen jobbar vi med Kemi (Experiment), naturvetenskap Hållbart arbete ( Återvinning).
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Sortering, klassificering.
Rumsuppfattning.
Förståelse för mängd, antal, talbegrepp och mätning.
Storleksbegrepp.
Jämförelse,.
Geometriska former.
Räkneord.
Antal, färre eller fler.
Rim.
Motorikutveckling.
Kroppsuppfattning.
Utforska skogen.
Olika former av skapande.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
För barn födda:
10/11 ansvarar Susanne, Marie, Sofia
12 anvarar Lisbeth
13/14 ansvarar Camilla, Ingela
Skogsgruppen Susanne, Lisbeth
Gymnastiken Marie, Camilla
Bornholmsmodellen i de åldersindelade grupperna, ansvarar gör alla pedagogerna.
Vistas i skog och natur.
Arbeta med matematik på ett enkelt sätt inom projektet och i daglga rutiner.
Att vi personal använder de rätta matematiska termerna.
Barnen är uppdelade i olika grupper.
Vi kommer att arbeta med matematik experiment språk, naturvetenskap och gymnastik m.m.
Prata om och söka fakta om balans.
Enl. Lpfö-98 ska pedagogerna utmana barnens nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och
kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik.
15-12-04.
Prata om och söka fakta om julen, aktiviteter i projekt jul.
Utvärderingsmetoder
Pedagogiska diskussioner i personalgruppen.
Pedagogiska dokumentationer.
Barnobservationer.
Föräldrasamtal.
Barnintervjuer.
Använda oss av hjulet vägen till framgång för att se hur vi ska komma vidare i arbetet.
Utvärdera vad barnen har fått ut av projektet.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Resultat – Utvärderingen visar
Två pedagoger har under h.t och v.t gått kommunens utb. I natuvetenskap och teknik, vilket alla förskolor ska
arbeta med hela tiden, så har också vi gjort. På h.t utforskade vi balans och dess begrepp barnen fick komma
funderingar och ideer till projektet balans. Under v.t har vi haft olika projekt som experiment sått olika fröer
och bönor. Har jobbat med hållbar utveckling då har barnen varit med sopsorteringsgården sett filmer om
vad som händer med flaskor och burkar vid återvinning.
Alla pedagogerna på Bikupan har varit ivolverade i sin egen lilla grupp och arbetat med dessa projekt.
Analys
Projektet balans som vi började med var mycket intressant för barnen, de fortsatte själva att göra olika
balansbanor, balanserade med besticken, bandyklubbor, pinnar. Barnen sökte tyngdpunkt och jämnvikt på
olika föremål. Det här gjorde både de stora barnen, och de mindre barnen utforskade på sitt vis som t.ex
skottkärran ute och vatten.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
bra
x
Utmärkt
Excellent
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Att fortsätta med naturvetenskap och teknik, låta barnen vara med och utforska dessa områden på ett
lustfyllt sätt.
Läroplansområde: Barns inflytande Perspektiv i Pilen: Jämlik hälsa
Mål i
- Lpfö98
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
-Utveckla sin förmåga att
-Uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation
Rev 2010
Mål i Pilen
Indikatorer
Pedagogerna utvecklar
verksamheten/undervisningen tillsammans med
barnen och eleverna.
Målet är uppnått när…
- barn och elever upplever en reell möjlighet att påverka verk-samheten/undervisningen
tillsammans med pedagogerna
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
Barnen har fått lämna förslag på namn till sin samlingsgrupp, sedan blev det en omröstning där
majoritetsförslaget vann. Vi frågade barnen vad balans betyder för dem, och fick då ideer för att komma
igång med projektet.
Enl. Lpfö-98 Ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter
och därmed får möjlighet att påverka sin situation.
15-12-04.
Samma som ovan, bara att det är projekt jul som är aktuellt i grupperna nu.
16-02-23.
Vi introducerade Kemi med att diskutera vad kemi är, vi sa att de är små kemister som ska experimentera.
Vi introducerade återvinning med att läsa sagan om Berta och Frans det handlar om en flaska och en burk
och vad som händer under återvinningsproceduren.
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Att se varje barn och fånga upp frågeställningar och ideer.
Söka svar på deras frågor tillsammans med barnen t.ex internet och böcker.
Barn väljer sina lekar.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
Barn födda:
10/11 ansvarar Marie, Sofia, Susanne
12 ansvarar Lisbeth
13/14 Ingela, Camilla
Skogsgruppen Lisbeth, Susanne
Gymnastiken Camilla, Marie
Bornholmsmodellen i de åldersindelade gruppern, ansvarar gör alla pedagogerna
Samtal med barnen.
Lyssna på samtal i barnens lek, och pedagogiska diskussioner i personalgruppen.
Samtal med föräldrar.
Att som vuxna studera barnens lek och sociala samspel.
15-12-04.
Samma som ovan, istället för Bornholmsmodellen i December så läser vi en julsaga varje dag.
16-02-23.
Återgått till Bornholmsmodellen, och se ovan.
Utvärderingsmetoder
Barnobservationer och diskussioner personal imellan och pedagogisk dokumentation.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Resultat – Utvärderingen visar
Barnen har ett stort inflytande över sin lek. Barnen har fått ha åsikter om hur projektet ska gå vidare.
Vi har även lyssnat på föräldrarnas åsikter .
Analys
Barnen har blivit mer självständiga och självsäkra samt känner tillit till sig själva eftersom deras tankar och
åsikter är viktiga.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
bra
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Att se det enskilda barnet och fånga dess intressen.
x
Utmärkt
Excellent
Läroplansområde: Förskola och hem Perspektiv i Pilen Verksamhet och utveckling
Mål i
- Lpfö98
Arbetslaget ska:
-visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personal och barnens familjer
Rev 2010
Mål i Pilen
Indikatorer
Mötesplatser för
alla
Alla förskolor och skolor är en mötesplats för alla kulturer
Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat)
Under inskolningen gör vi föräldrarna uppmärksammade på deras inflytande och delaktighet i den
pedagogiska verksamheten. Vi lyssnar på deras önskemål, frågor och tankar. Vi har pedagogisk
dokumentation av verksamheten på väl synlig plats i tamburen. Vi mailar månadsbrev till föräldrarna.
Enl. Lpfö-98 Föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och
lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter
när det gäller planering och genomförande i verksamheten.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Kriterier för god kvalitet inom målområdet
Gott samarbete
Givande diskussioner.
Få föräldrarna att besvara enkäten.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra)
Ansvarar gör alla pedagogerna på förskolan.
Dagliga samtal.
Månadsbrev via mail.
Inskolningssamtal.
Uppföljningssamtal.
Utvecklingssamtal.
Föräldramöte.
Traditioner som Lucia och sommarfest.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Utvärderingsmetoder
Dokumentationer.
Samtal med föräldrarna.
Inskolning och uppföljning.
Utvecklingssamtal.
15-12-04.
Samma som ovan.
16-02-23.
Se ovan.
Resultat – Utvärderingen visar
Vi har ett gått samarbete med föräldrarna, försöker varje dag att berätta om barnens dag på förskolan.
Att utvecklingssamtalen är spridda över hela året har gjort det svårare att greppa samt att papperen har varit
svåra att fylla i för både pedagoger och föräldrar.Inskolningarna och uppföljningssamtalen har fungerat bra.
Analys
Föräldrarkontakten fungerar bra vi känner att föräldrarna har förtroende och kommer till oss med sina
frågor.
Vår bedömning är att målen uppnåtts:
Bristande
Godtagbar
x
bra
Utmärkt
Excellent
Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat
Att ha daglig kontakt med föräldrarna, och delge föräldrarna dokumentationer som visar bl.a projekt som vi
håller på med.
Utifrån språk- och matematikutvecklingsplanen fyller ni i dokumentet.
Uppföljning av Nationella mål i Förskolan 2015/2016
Förskola:_____________________________________ Avdelning:____________________________
Självskattning
Gör en skattning av i vilken mån er verksamhet stämmer överens med de kriterier som belyses.
Använd skalan vid skattning av varje kriterium. Genomförs november 2015 och mars 2016.
Mål att skatta:
Kriteriet stämmer
Inte
Till
Till
alls
viss
stor
del
del
Normer och värden
a) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet,
respekt, solidaritet och ansvar
b)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta
hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
att hjälpa andra
Utveckling och lärande
c)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet
och sin lust samt förmåga att leka och lära
d)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för
bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig
av, tolka och samtala om dess
e)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
f)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material
och redskap
Barns inflytande
g)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande
Förskola och hem
h)
Förskollärare ska ansvara för:
att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och
att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den
pedagogiska planeringen
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
i)
Förskollärare ska ansvara för
att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och
fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa
verksamheter.
Helt
Kriteriet stämmer
Inte
Till
Till
alls
viss
stor
del
del
Helt
Förskolechefens ansvar
j)
Förskolechefen ansvarar för att formerna för samarbete mellan
förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får
information om förskolans mål och sätt att arbeta
k)
Förskolechefen ansvarar för att samarbetsformer utvecklas med
förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan
kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och
ett förtroendefullt samarbete
l)
Förskolechefen ansvarar för att personalen kontinuerligt får den
kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska
kunna utföra sina uppgifter
Sammanfattande bedömning:
Våra starka sidor är:__________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Våra svaga sidor är:__________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Vad behöver utvecklas - förslag till åtgärder
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________