Allas lika värde i en lustfylld lärande miljö Förskola: Pärlan avd. Snäckan och Droppen Arbetslag: Wasthi Damberg, Natasha Brinjak, Jessica Roos Larsson, Kerstin Holm Svensson, Helen Bäckudd, Maria Jacobsson (HT), Sofie Lundstedt (VT) Processen i systematisk kvalitetsutveckling Genom att olika uppföljningar och utvärderingar görs kontinuerligt under läsåret bidrar de till ett ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete. Dessa uppföljningar och analyser dokumenteras och genomförs inom de olika skolformerna. Beslutade åtgärder leder antingen till förbättringsåtgärder eller särskilda utvecklingsinsatser. Som ett stöd och hjälp i kvalitetsarbetet kan man använda Skolverkets kvalitetshjul. Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Den rymmer faserna - Var är vi? – Vart ska vi? – Hur gör vi? och – Hur blev det? Den sista fasen – Hur blev det? kan på sätt och vis beskriva - Var är vi? På så vis löper processen vidare. Kvalitetsarbetet i praktiken är ett verktyg till stöd för att arbeta med denna löpande process i praktiken. Allmänna råd Skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete lyfter fram följande huvudområden: uppföljning utveckling planering dokumentation Uppföljning Här handlar det om regelbunden insamling och analys av olika underlag och uppgifter. Denna information är saklig och värderingsfri. Kan vara både kvantitativ och kvalitativ. Det som vi årligen följer upp slutbetygen i åk 9 samt betygen för gymnasieeleverna, klassernas och enheternas meritvärden för elever i åk 9 och gymnasiet. Vidare följer vi årligen upp modersmålsundervisning, elevernas studiehandledning samt nationella prov i åk 3,6, 9 och i gymnasiet. Alla enheter reviderar årligen sin ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”. Varje termin görs en uppföljning av terminsbetygen för åk 6-9 och de skriftliga omdömena i åk 1-9. Resultaten från olika enkäter ställda till elever, vårdnadshavare och personal genomförs och analyseras årligen. I våra olika uppföljningar ingår även kvalitativa underlag ex BRUK-underlag för personal eller SWOT-analyser kring bestämt tema. Utöver detta följs prioriterade utvecklingsarbeten upp som kan pågå under flera år. Utveckling Allt insamlat material analyseras på arbetslags-, enhets- och förvaltningsnivå. Tidsmässigt innebär detta att arbetslagen gör sina analyser när uppföljningarna är gjorda. Därefter så är det rektor/förskolechef som sammanställer och analyserar utifrån ett enhetsperspektiv. De delar av analyserna som visar låga eller ej tillfredsställande resultat bildar underlag för kommande förbättringsinsatser eller särskilda utvecklingsinsatser. För huvudmannen är det i första hand rektor/förskolechefs pedagogiska bokslut som analyseras men det kan också vara så att analyser görs när vissa delar av det pedagogiska bokslutet är genomfört. I bilaga 2 finns ett stödmaterial att använda sig av för att kunna göra en så bred analys som möjligt av både arbetslagets och enheternas resultat. Planering (av förbättringsarbetet) för utveckling Resultaten från de analyser som kräver utvecklingsåtgärder för att nå ett bättre resultat ska beskrivas utifrån ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet ska utgöras av läroplanernas nationella mål och det kortsiktiga perspektivet kan vara ett mer verksamhetsnära mål. Rektor/förskolechef beslutar om vilka särskilda utvecklingsarbeten som personalen på enheterna ska genomföra. Arbetslagen planerar sedan arbetet under läsåret. Även på huvudmanna kan beslut tas för att genomföra både förbättringsområden för alla eller särskilda enheter men också peka på särskilda utvecklingsinsatser som kan pågå under ett eller flera år utifrån de analyser som gjorts. Dokumentation För pedagogerna på arbetslagsnivå, rektor/förskolechef på enhetsnivå och för huvudmannen är dokumentation av arbetet viktigt för att kunna följa vilka insatser som gjorts och vilket utfall som visas i resultatet. Uppföljningar som genomförs skrivs in i olika mallar som ligger till under för analyserna. När förbättringsområdena och utvecklingsarbeten ska genomföras så använder sig arbetslagen av den modell som är beprövad sedan flera år. I mallen skrivs både de långsiktiga och mer verksamhetsnära målen in. ”Nuläget” ger en möjlighet att beskriva den situation/process som arbetet planeras utifrån. Rubrikerna i pedagogernas/arbetslagens underlag är: (se bilagor) 1. Område (Inom läroplanen) 2. Nuläge (tidigare analysresultat) 3. Arbetslagets kriterier för god kvalitet inom målområdet 4. Handlingsplan 5. Utvärderingsmetoder 6. Resultat 7. Analys 8. Vår bedömning är att målen uppnåtts 9. Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat (Dessa beslut återkopplas till nuläget kommande läsår) Perspektiv (Pilen) Rektors och förskolechefsansvar Det systematiska arbetet är beskrivet för olika nivåer. Varje verksamhetsform och nivå ansvarar dock för sitt kvalitetsarbete. Rektor/förskolechef har en mycket viktig roll i att sammanställa arbetslagens och enheternas resultat med tillhörande analyser. I det systematiska kvalitetsarbetet kan ytterligare uppföljningar och underlag ingå. Det kan t.ex. vara uppföljning av betyg jämfört med nationella prov samt övriga uppföljningar av mål och utvecklingsområden som prioriterats utifrån identifierade utvecklingsområden. I rektors/förskolechefs ansvar ligger också att involvera elever och dess vårdnadshavare i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan ske genom samtal, enkäter eller andra utvärderingar. För rektor/förskolechef är analysen av alla arbetslags underlag viktig vilket kan generera olika insatser riktade mot arbetslagen men det är också betydelsefullt att se till helheten på enheterna. I det pedagogiska bokslutet dokumenteras mål, insatser och resultat för det systematiska kvalitetsarbetet årligen och bildar underlag till helhetsanalysen. Läroplansområde: Normer och värden Mål i Lpfö-98 Rev 2010 Perspektiv i Pilen: Medborgare Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt och ansvar - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö-98 reviderad 2010) Mål i Pilen Indikatorer Ökat fokus på barnets rätt Andel barn som upplever sig som trygga ska öka jämfört med den mätning av utgångsläget som sker 2015 Alla barn och elever är trygga och trivs i för-skola, skola och fritids-hem alla vårdnadshavare i 2016 års enkät har svarat att deras barn trivs och känner sig tryggt i förskolan Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) I första hand arbetar vi med grundverksamheten. Det är många nya barn som ska skolas in under höstterminen. Vt 2016-03-31: Droppen, ny personal och en resurs i gruppen. 2 barn inskolades i mitten av mars. Snäckan, inskolning av ett barn och Vfu student i 6 veckor. En praktikant från nian. Natasha ledig måndagtisdag för studier. Även fredagar när hon gör matematik tenta. Vi har mycket barn på båda avdelningarna, totalt 41 barn. Kriterier för god kvalitet inom målområdet Att vi har en fungerande verksamhet, samt en god kontakt med föräldrarna. Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Förskolans umgänge: Turtagning, hänsyn, sätta stopp, integritet, gränssättning, göra förlåt, empati. Förskolans rutiner: Barnen kommer med olika kunskaper och erfarenheter till förskolan (hämtat från årsplanen) Alla människors lika värde (Lpfö 98) Vi på avd. Snäckan tänker jobba med ett material som heter Snick och Snack- Vännerna i kungaskogen. Pga. Vi har sett och hört att attityden bland barnen är tuff. Utvärderingsmetoder Observera och dokumentera barnen. Resultat – Utvärderingen visar 2/11 De nya barnen har börjat komma in i grupperna. 2/11 Snäckan: Attityden mellan barnen har blivit bättre när vi arbetade med Snick och Snack. Vi såg att barngruppen behövde jobbas vidare med kompisrelationer, och i samarbete med VFU- studenten jobbade vi vidare med kompiskonstalationer. Vi jobbar kontinuerligt med detta. Under våren har vi skolat in 3 nya barn och dom är nu väl förankrade i våra rutiner. Analys Under hösten har avd Droppen haft många nya inskolningar som tagit lång tid och då har det jobbats mycket med grundverksamheten. Vid nyår pga pension började ny personal. Snäckan: Vi ser att kompisrelationerna går upp och ner, vi kommer jobba vidare med detta. Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar X bra Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat Båda avdelningarna kommer jobba vidare med grundverksamheten och dagliga rutiner, även likabehandlingsplanen. Vi kommer utgå från ”tio små kompisböcker” samt andra böcker där vi medvetet går in för ämnen som berör mångfalden. Läroplansområde: Utveckling och lärande Mål i - Lpfö98 Rev 2010 Perspektiv i Pilen: Medborgare Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö-98 reviderad 2010) Mål i Pilen Indikatorer Minska barns exponering av skadliga ämnen inom förskola och skola Målet är uppnått när… - varje skola och förskola under 2016 har genomfört minst ett projekt med syfte att kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan Ansvar: Förskolechef Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Två pedagoger har påbörjat en NT-utbildning. Förskolan fortsätter sin skogsdag varje vecka. Vi har lek och rörelse ute Miniröris med de minsta barnen 1-2 åringarna när 3-5 åringarna går till skogen Sprothallen vecka 44 2016-03-31: NT projekt vatten, Snäckan och Droppen. Utforskade vatten i stora baljor. Vi upplevde att grupperna var för stora, det blev rörigt och stökigt så vi beslutade att fortsättningsvis arbeta avdelningsvis med olika vatten projekt där även experiment ingått. Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö, 98 reviderad 2010, s.9). Utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö 98, reviderad 2010, s, 10). Sporthallen v. 13 Nt, skogen startar v. 14. De barn som är 4-6 år. V. 12 Gemensam påskfest med sång, rim och ramsor. Kriterier för god kvalitet inom målområdet Utveckla nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98 S.9) Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Jobba med kursmaterial inom NT gemensamt avd. droppen och snäckan. Förståelse för natuvetensap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. (Lpfö 98 S.10) Bornholmsmodellen: Sagor, rim och ramsor ( Vi kommer att jobba var för sig på respektive avdelning under höstterminen 2015) Vt 2016 Snäckan och Droppen har Bornholmsmodellen avdelningsvis. Sagor rim och ramsor. Utveckla intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. (Lpfö 98, reviderad 2010, S.10). Matematik: räkna med fingarna och tår, 1-20. Antal, olikheter likheter, klacificera, delar helheter, rim och ramsor. ( Vi kommer att jobba var för sig på respektive avdelning under höstterminen 2015 och vårterminen 2016). Uvecka sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar. Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang (Lpfö98 S. 10) Lek och rörelse & miniröris: vi använder cd skivor, där en pedagog ger instruktioner till varje låt som barnen får göra lika dant. Barnen får träna på sin kroppsuppfattning, koordination, balans mm. Utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö 98 S.10) Utvärderingsmetoder NT precis påbörjat utbildning, mer info kommer i höst. Tema Balans Skogen- observera barnen i skogen (Vi kommer att jobba var för sig på respektive avdelning under höstterminen 2015) Lek och rörelse – observera barnen Miniröris – observera barnen Resultat – Utvärderingen visar 2/11 NT: 1-2 åringarna har balanserat på blöjpaket, klossar, kuddar. Barnen har upptäckt själva vad de kunde balansera på. De lagade banan när den fick sönder. NT: 3-5 åringarna, barnen använde sig av begreppet balans. Upptäcker själva nya saker som går att balansera på, och förknippar med balans. Skogen: Barnen har balanserat på nerfallna träd och gjorde egna gungbräda, klättrade upp på en rishög och balanserade. Sporthallen: Balanserade barnen på bänkar, klättrade, hoppade, åkte rutchkana, balanserade de ärtpåsar på huvudet. Bornholmsmodelllen, avd. Snäckan: 4-5 åringarna. Petter och hans 4 getter rim, ramsor, barnen har fått vara med och plocka fram åskådningsmaterial och berättat sagan med stöd av en pedagog. 1-3 åringarna har vi hunnit med att ha pga att tiden inte räcker till Matematik, avd Snäckan 4-5 åringarna räknat antal, sortera, klassificera, likheter, olikheter, delar, helhet. Latjolajbanlådan: vilken sak bort- lika säker men en sak skiljer sig från de andra. Analys NT/Matematik/Bornholm: Vi jobbade vidare i smågrupper på varje avdelning och det fungerade bättre. Barnen vågar komma till tals och känner sig tryggare. Skogen har fungerat bra. Barnen har tyckt det har varit roligt att få leka och utforska den miljön. Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar bra X Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat Vi ser att ett intresse för vatten finns och kommer jobba vidare med detta. En kompis ”Droppen” kommer att hälsa på. (Ett meterial från Upptech) Vi kommer fortsätta att gå till skogen, jobba med matematik och även bornholm. Läroplansområde: Barns inflytande Perspektiv i Pilen: Jämlik hälsa Förskolan ska sträva efter att varje barn: -Utveckla sin förmåga att -Uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Mål i - Lpfö98 Rev 2010 Mål i Pilen Indikatorer Pedagogerna utvecklar verksamheten/undervisningen tillsammans med barnen och eleverna. Målet är uppnått när… - barn och elever upplever en reell möjlighet att påverka verk-samheten/undervisningen tillsammans med pedagogerna Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Med tanke på att vi håller på att bygga upp en gemensam grundverksamhet, så är det väldigt styrt nu i början. Man måste känna av de nya barnen, vad kan de, vad vet de, vad vill de, intresse? Kriterier för god kvalitet inom målområdet Att vi är lyhörda och lyssnande. Vi börjar låta barnen ta mer initiativ. Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Vi vill ha fokus på barnets intresse, styrkor och förmågor och ta vara på barnens tillgångar, uppmärksammar ser och hör vad barnen vill göra. Skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98 S.4) Utvärderingsmetoder Observera barnen, vi pedagoger diskuterar tillsammans. Resultat – Utvärderingen visar 2/11 Barnen själva har upptäckt saker de kan balansera på. Detta har vi som pedagoger uppmuntrat och jobba vidare med Analys När barnen får ta eget ansvar, växer deras självförtroende och självkänsla. Vi pedagoger finns där och fångar upp deras intressen och ger dom verktygen att gå vidare i deras utforskande. Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar X bra Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat Vi skriver några gemensamma regler på respektive avdelning. Likabehandlingsplanen. Vi tar tillvara på barnens intressen och eget ansvar som ökar deras självförtroende och självkänsla. Läroplansområde: Förskola och hem Perspektiv i Pilen Verksamhet och utveckling Mål i - Lpfö98 Arbetslaget ska: -visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Rev 2010 Mål i Pilen Indikatorer Mötesplatser för alla Alla förskolor och skolor är en mötesplats för alla kulturer Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Vi har en bra relation med föräldrarna. Vid inskolningen försöker vi bygga upp en god relation till varandra, introducera om verksamheten. Vt 2016 Nya iskolningar på Pärlan, uppföljningssamtal. Utvecklingssamtal och överlämningssamtal, planering för övergång mellan förskola och förskoleklass och fritids Dropp in fika: Droppen v.6 och Snäckan v.17 i samband med enkäten. Kriterier för god kvalitet inom målområdet Förkolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö98 S.13) Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan (Lpfö 98 S. 13) Genom daglig kontakt. Utvärderingsmetoder Uppföljningssamtal Utvecklingssamtal Resultat – Utvärderingen visar 2/11 Vi fortsätter med den dagliga kontakten med föräldrarna Analys Vi upplever att vi har en bra daglig tamburkontakt med föräldrarna. Vid utvecklingssamtalen har vi märkt att föräldrarna fortfarande har svårt att svara på frågorna. Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar bra Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat Forsätta framföra åsikter om utvecklingssamtalsunderlagen. Jobba vidare med föräldrarkontakten. X Utmärkt Excellent Utifrån språk- och matematikutvecklingsplanen fyller ni i dokumentet. Barnen kan återberätta, dom kan ta instruktioner, dom kan de olika lägesbegreppen, kan enkla matematiska begrepp, räkna, antal, sortera, klassificera, och lyssna på sagor. Barnen sjunger själva i mic (idol) , rim och ramsor. Barnen har koncentration och uthållighet. Vi kan inte göra någon bedömning av det. Behoven ser olika ut pga åldersspannet. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, därför att barnen lär sig bättre och känner sig tryggare. Detta refererar vi utifrån boken Förskolan-arenan för barns lärande. Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson, Eva Johansson. 2011 s 16,21 Uppföljning av Nationella mål i Förskolan 2015/2016 Förskola: Pärlan_____________________________________Avdelning: Snäckan och Droppen Självskattning Gör en skattning av i vilken mån er verksamhet stämmer överens med de kriterier som belyses. Använd skalan vid skattning av varje kriterium. Genomförs november 2015 och mars 2016. Mål att skatta: Kriteriet stämmer Inte Till Till alls viss stor del del Helt Normer och värden a) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar X b) X Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Utveckling och lärande c) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära X d) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dess e) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang X f) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap X X Barns inflytande g) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande X Förskola och hem h) Förskollärare ska ansvara för: att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen X Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet i) Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. X Kriteriet stämmer Inte Till Till alls viss stor del del Helt Förskolechefens ansvar j) Förskolechefen ansvarar för att formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta k) Förskolechefen ansvarar för att samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete l) Förskolechefen ansvarar för att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor är:_ Vi har en struktur i vårt arbete, vi delar in barnen i olika grupper utefter ålder, där vi ser ett bättre lärande. Där vi jobbar med de olika kriterierna i LPFÖ. Vi följer barnens utveckling. Se barnens styrkor behov och intresse. Vi har god kontakt med föräldrarna, en öppen dialog vid lämning och hämtning. Visar vad barnen gör och vi får en återkoppling. __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Våra svaga sidor är:_IT- delen pga vi har inget trådlöst nätverk __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Vad behöver utvecklas - förslag till åtgärder Att vi ska få trådlöst nätverk och utbildning. Utegården, mer gungor, en liten ruschkana, bättre staket runt gungorna. En bil __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________