UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:1 U T R E D N I N G O C H ÅTG Ä R D E R VID OLIKA PROBLEM På en förskola eller skola så uppstår det situationer av olika slag som det är viktigt att man utreder och därefter vidtar lämpliga åtgärder. En förskola eller skola som aktivt tar tag i olika problem skapar trygghet för barn och elever, personal och vårdnadshavare. Trygghetsarbetet ”Det bredare värdegrundsarbetet” Flera av frågeställningarna i avsnittet ”Trygghetsarbetet” kan återföras till avsnittet ”Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling”. När förskolan eller skolan får kännedom om olika missförhållanden så är det viktigt att personalen agerar snabbt men också korrekt. Målsättningen med insatserna är att så fort som möjligt få ett varaktigt slut på missförhållandena. Det är viktigt att åtgärderna vilar på förskolans eller skolans värdegrund. TRYGGHETSPÄRMEN 9:2 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Hantering av diverse problemställningar Förskolan anpassar frågeställningarna till sin verksamhet. Angående utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkningar se ”Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling” längre bak i detta kapitel. Beskriv: Hur ni agerar vid svårare konfliktsituationer, konflikter mellan elev– elev och elev–vuxen. Hur ni agerar vid olika våldssituationer på förskolan/skolan. - Våld mellan elev–elev, elev–vuxen och vuxen–elev. (se Barn & Ungdoms ”Tillämpningsanvisningar, hot och våld samt skadegörelse”) Hur ni agerar vid olika former av hot som kan förekomma på skolan, hot mellan elev–elev, elev–vuxen och vuxen–elev. Vilken policy ni har vad gäller skadegörelse på förskolan/skolan. (se Barn & Ungdoms "Tillämpningsanvisningar, hot och våld samt skadegörelse") Vilken policy ni har när obehöriga personer besöker förskolan och skolan. Hur ni tar emot och ”märker upp” tillfälliga besökare, vikarier med flera. Skolans policy vid rykten om att det kring förskolan och skolan rör sig personer som påstås närma sig barn på ett otillbörligt sätt. Hur ni på skolan har förankrat de disciplinära åtgärder som skollagen ger stöd för. Skolans policy vid misstanke om att en elev har kniv med sig till skolan. Hur ni tillämpar bestämmelsen i skollagen som ger möjlighet att omhänderta föremål som stör skolverksamheten och föremål som utgör en fara för säkerheten i skolan. Hur ni agerar vid andra, aktuella problemställningar. TRYGGHETSPÄRMEN UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:3 Grövre våld i skolan Här följer en sammanfattning av Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2009). Grövre våld i skolan – vad man vet och vad man kan göra. Stockholm: Fritzes.). ”Skolan ska upplevas som en trygg plats att vistas i. Det ställer krav på genomtänkta strategier och förhållningssätt. En trygg och öppen skola skapar ett bra klimat för lärande och sociala relationer, men bidrar också till att minska riskerna för grövre våld. Genom att främja likabehandling och motverka diskriminering och andra kränkningar förstärker skolan de normer och värderingar som skapar arbetsro och säkerhet. Skolan ska agera när våld eller hot om våld inträffar, ofta krävs samverkan med andra myndigheter som polis och socialförvaltning. Skolans arbete inom dessa områden finns formulerade i planer mot diskriminering och kränkande behandling och för krisberedskap. Genom att uppmärksamma och tolka signaler hos eleverna kan skolan upptäcka kränkningar och därigenom förebygga våld. Om skolan agerar vid kränkande behandling finns förutsättningar att förhindra att övergreppen eskalerar och utmynnar i grövre våld”. TRYGGHETSPÄRMEN 9:4 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Skolverkets råd för att förebygga våld Goda och personliga relationer mellan elever och vuxna i skolan är grundläggande för att förebygga våld. (Brottsförebyggande Rådet (2009). Grövre våld i skolan. Stockholm: Fritzes.). Vuxennärvaro i skolan, även på icke-lektionstid, bidrar till att förebygga våld. Öppna skollokaler med god insyn och med lättillgängliga lärarrum bidrar till att förebygga våld. Åtgärder mot mobbning i skolan är avgörande för att kunna förebygga det grova våldet. Om inte lindrigt våld åtgärdas kan våldet komma att uppfattas som en normalitet. Om skolan på ett tidigt stadium kan förebygga och förhindra mobbning minskar risken för grova våldsbrott. Föräldrarna bör involveras på ett tidigt stadium. Centrala åtgärder för att öka tryggheten är kamratstöd, rastvakter, ett aktivt elevvårdsteam och värdegrundsarbete. Skolan måste vara observant på elever som visar stort intresse för vapen. Skolan och föräldrarna bör vara på vakt om ungdomar uppsöker webbsidor om vapen och våldsdåd. Målet måste vara att få med alla elever i den sociala gemenskapen, det förebygger våld. TRYGGHETSPÄRMEN UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:5 Skolverkets råd vid våld eller hot Vid kriser på skolan är det viktigt med en dialog, information och ett tydligt ledarskap. Vid hot om grövre våld ska skolan ta kontakt med polisen. När en allvarlig våldsincident inträffat på en skola, eller vid ett allvarligt hot, måste skolledningen snabbt ge information till personal och elever. Skolan och skolmyndigheterna bör snabbt presentera en lägesbeskrivning och information om vilka åtgärder som vidtagits. Det är viktigt att snabbt få ut information för att förhindra ryktesspridning. När väl ett våldsdåd har inträffat är det viktigt att snabbt få i gång basfunktionerna så att eleverna känner sig trygga. När hot riktas mot skolan ska en hotbedömning göras. Skolan ska endast utrymmas när hotet bedöms som seriöst och allvarligt. Skolan bör försöka förhindra att hot om våld ökar på grund av det så kallade copycat-fenomenet. Det kan betyda att man bör vara återhållsam med att sprida information om hot. Denna hållning bör diskuteras tillsammans med medierna. Välbefinnande och en öppen kommunikation mellan lärare och elever i skolan bidrar till att förebygga grövre våld. Avgörande är också kontakten mellan lärare och föräldrar. En stor del av de elever som utfört allvarliga våldsdåd i skolan kommer från ”isolerade” hem där föräldrarna har dålig kontakt med skolan. TRYGGHETSPÄRMEN 9:6 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Att tänka på när grövre våld eller annan allvarlig händelse har inträffat Ett första steg i en krissituation är att skapa en överblick: Vad har hänt? - När och på vilket sätt? Vem är informerad och vem ska informeras? Vad ska sägas? Hur är det med informationen till föräldrarna? Vem ska göra vad? I den omedelbara uppföljningen bör man särskilt lägga vikt vid: Stilla oro, minska osäkerhet och skapa trygghet. Sprida korrekt information till elever, hem och skolpersonal. Bygga på samhörighet i gruppen. Se till att stöd ges av vuxna. Skärma av eller skydda mot onödig stress från exempelvis medier eller åskådare. Skolan öppnas om en händelse utanför skoltid drabbar hårt med en eller flera barns död. Vid dödsfall: val av vilken rituell markering som ska användas, till exempel tända ljus, hissa flaggan på halv stång. TRYGGHETSPÄRMEN UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:7 Skolledningens krishantering: (Myndigheten för Skolutveckling (2006). ”När det värsta händer – om krishantering i förskola och skola”. Stockholm: Liber Distribution.). Informationsberedskap: Ledningen måste ge en tydlig, omfattande och trovärdig information till elever, föräldrar, skolpersonal och samarbetande instanser. Omsorgsberedskap: Ledningen måste ha insikt om sina egna reaktioner och visa dem. Ledningen ska också formulera, bekräfta och erkänna gruppens reaktioner, visa omtanke, värme och respekt samt öka förståelsen för situationen inom organisationen. Motivationsledarskap: Efter en allvarlig krissituation ska skolan återvända till vanlig verksamhet. En ledning som bekräftat och erkänt elevernas behov av samtal, som visat gott omsorgsledarskap, kan lättare sätta i gång och motivera till vanliga skolaktiviteter igen, än en ledning som inte har låtit elevernas tankar och känslor få utrymme i skolans vardag. TRYGGHETSPÄRMEN 9:8 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Beskriv: Hur det ser ut på er skola när det gäller våldsnivån. - Har ni haft incidenter med grövre våld? Er plan för hur basfunktionerna kan upprätthållas vid en allvarlig händelse på er skola. Till exempel alternativa samlingslokaler, alternativa ledningsfunktioner etcetera. Er strategier för hur ni ska hantera informationsspridningen. Ansvariga personer, kanaler, kontakter till föräldrar etcetera. Er plan för hur medierna ska hanteras och hur eleverna ska skyddas. Talespersoner, policy för den personal som får frågor etcetera. Er krisplan. - Är den uppdaterad och känd? Ert förebyggande arbete. - Känner sig alla elever och lärare trygga och respekterade av andra elever och lärare på skolan? - Hur vet ni det? Hur ni arbetar med ordningsregler så att elever och all personal är delaktiga. Hur ni arbetar med planer om likabehandling och kränkande behandling så att elever och all personal samt föräldrar är delaktiga. Hur ni gör för att främjar ett gott kommunikationsklimat på skolan, så att eleverna har förtroende för och berättar om incidenter och oro för personalen. Era rutiner och strukturer för att hantera information som personalen får och som har anknytning till grövre våld. Det kan vara berättelser eller rykten som man får direkt eller hör i elevernas samtal. Hur man som personal hanterar situationen när man får höra om våldsincidenter som hänt bland ungdomarna. Hur man som personal bör agera när man får höra att en elev har uttalat hot. Hur personalen bör agera när man får veta att en elev har något som kan klassificeras som ett vapen. TRYGGHETSPÄRMEN UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:9 Hedersrelaterat våld och förtryck Här följer en sammanfattning av Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck - Skolans ansvar och möjligheter. Stockholm: Fritzes.). Kollektiva påtryckningar Att upprätthålla en familjs heder innebär framför allt att kontrollera den unga kvinnans sexualitet, så att hon inte drar skam över familjen. Kravet på att flickan är oskuld före äktenskapet är en sådan kontroll men också familjens kontroll över valet av framtida partner. Ett hederstänkande omfattar emellertid inte enbart flickorna och de unga kvinnorna utan även pojkarna och de unga männen, som till exempel kan tvingas till giftermål mot sin vilja. Det är också de unga männen som kan förmås att utöva våld och förtryck mot andra, som systrar, bröder eller kusiner. Skolpersonal behöver således inte enbart uppmärksamma de unga kvinnornas utan även de unga männens situation. Skolan är en central plats för alla barn och ungdomar. För flickor och pojkar som är utsatta för familjens kontroller är skolan ofta en oas, en plats att längta till, ett liv utanför familjen – men också en plats där ”allt” ska hända mellan åtta på morgonen till fyra på eftermiddagen. Hur kan då skolan även arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? Skolverket ser det som ett arbete på tre nivåer, där skolpersonalen ofta behöver arbeta parallellt. 1. Att nå alla flickor och pojkar i skolan och deras föräldrar 2. Att upptäcka utsatthet hos flickor och pojkar 3. Att ge stöd och skydd i akuta situationer När det gäller samhällets insatser kring hedersrelaterat våld och förtryck har fokus ofta varit på den akuta situationen som ofta innebär skyddat boende. Men de två första nivåerna, som handlar om det främjande och förebyggande arbetet, är i högsta grad centrala för skolan. Här kan skolan göra åtskilligt för att stärka elevers psykiska hälsa och också tidigt skapa förtroendefulla kontakter med föräldrar. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 10 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Både hos skolledare och hos lärare kan det många gånger finnas en stor osäkerhet om hur de ska tolka flickans eller pojkens berättelse. Det finns många frågor som är komplexa och som därför behöver diskuteras inom skolan: Hur akut är situationen för flickan eller pojken? - Hur länge har det pågått? Överdrivs hoten? - Hur snabbt måste jag agera? Vad är flickans och pojkens egen bedömning? Hur ser elevens nätverk ut? - Hur är lärarens kontakt med föräldrarna? - Går det över huvud taget att kontakta föräldrarna eller kan det innebära fara för flickan eller pojken i den situation de befinner sig? Ska socialtjänsten kopplas in omedelbart eller har jag tid på mig att börja nysta och samtala? - Befinner sig flickan eller pojken i början av en process, där situationen inte ses som så allvarlig eller befinner hon/han sig i en slutfas, då hoten är livshotande och riskerar att verkställas? Finns det risk för elevens liv, finns risk för självmord? Det krävs en förmåga att göra en riskbedömning och en kompetens att föra stödsamtal om skolpersonalen ska kunna stödja flickan eller pojken. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 11 Några slutsatser för skolan Ökad kunskap Kunskap om det hedersrelaterade våldet och förtrycket behöver sättas in i ett större sammanhang som en del av skolors värdegrundsarbete. Att lära av varandras erfarenheter i kollegiet kan vara en av flera ingångar för en kompetensutveckling hos personalen. Frågorna är inte lätta och som lärare eller skolsköterska behöver man få möjlighet att reflektera och diskutera med andra. En skola bjöd till exempel in föreläsare som berättade utifrån olika perspektiv. Det kan också vara äldre ungdomar som har gått igenom en kris med familjen eller det kan vara en organisation som arbetar med medling i olika familjekonflikter. Kanske har någon av skolans personal erfarenhet av elever som varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och kan berätta hur hon eller han hanterat dessa frågor. Ett sätt att få kompetensutveckling är att starta en studiecirkel där personalen diskuterar och går igenom litteratur med olika perspektiv på hedersrelaterat förtryck och våld, men också litteratur som handlar om ungdomar och sexualitet. Kompetensutveckling kan också vara att bjuda in en förening som aktivt arbetar mot hedersrelaterat våld och som kan ge skolpersonalen kunskap och stöd hur den skulle kunna agera i olika svåra situationer de möter. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 12 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Handlingsberedskap Den nya skollagen som ska börja tillämpas från och med den 1 juli 2011 har en starkare skrivning om elevers rätt till utbildning. Denna text kan vara utgångspunkt för diskussioner och tolkningar och därmed ge ökad beredskap när föräldrar kommer och ber rektor eller lärare om befrielse för sitt barn från viss undervisning. I en diskussion på skolan om elevers rätt till utbildning är dialogen med föräldrar grundläggande. På en skola finns många möjligheter att lära av varandra och diskutera erfarenheter hur skolpersonalen kan skapa ett förtroendefullt samarbete med föräldrar. Om man som lärare eller elevhälsopersonal är osäker på hur man ska agera när en flicka eller pojke kommer med sin berättelse kan det finnas möjlighet att söka stöd via handledning inom kommunen. Erfarenheterna visar att skolor har lättare att agera smidigt om skolpersonalen tillsammans har diskuterat igenom hur man ska agera i akuta situationer och hur samverkan ska ske med andra myndigheter som socialtjänst och polis. I kontakter med elever En grundregel i all kommunikation med elever är att lyssna när eleven kommer och berättar och att ta det eleven berättar på allvar. Elever ska ha tillgång till en sex- och samlevnadsundervisning med hög kvalitet och därmed få mycket utrymme för samtal och reflektioner om sexualitet, relationer och existentiella frågor. Inte minst läroplanens skrivningar om sex och samlevnad som ett ämnesövergripande kunskapsområde är viktiga att följa för att ge olika perspektiv på kunskapsområdet i olika ämnen som historia, samhällskunskap, svenska, religion och biologi. I kontakter med föräldrar Om skolan tidigt bygger en förtroendefull kontakt med föräldrar blir dialogen mer självklar. En tillitsfull kontakt kan innebära att skolpersonalen och eleven tillsammans med föräldrarna kan hitta lösningar som minskar till exempel en hård kontroll av barnet. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 13 Beskriv: Skolans kompetens när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. - Behöver kompetensen höjas? Hur ni förhåller er till elevens rätt till utbildning när vårdnadshavare ber om befrielse för sitt barn från viss undervisning. Er beredskap för att agerar vid akuta situationer. Hur ni kan samarbeta med polis och socialtjänst. Hur ni gör för att bygga en förtroendefull kontakt med vårdnadshavare. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 14 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Unga med skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter får man om det finns risk för att man ska utsättas för hot eller våld. I Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2011). Unga med skyddade personuppgifter. Stockholm: Fritzes.) så finns det praktiska råd till dig som arbetar med barn och ungdomar som har skyddade personuppgifter. Råden handlar bland annat om hur viktigt det är med fungerande rutiner för hur personalen ska hantera skyddade personuppgifter. Här följer ett förslag på hur man kan använda en handlingsplan för att arbeta systematiskt med de svårigheter verksamheten kan ställas inför. Förslag på handlingsplan Allmän information Elevens namn: Elevens personnummer: - (viktigt för att kunna använda Skatteverkets postförmedling) Klass: Elevens vårdnadshavare: - Om barnet eller eleven ska ha en kontaktperson, dennes namn: Skyddet Vem/vilka i familjen omfattas av skyddet? - Vilken typ av skydd har de? Vem skyddas barnet eller eleven från? - Finns det några särskilda risker som verksamheten måste beakta? - Är det något som personalen ska vara uppmärksam på? Hur tar sig barnet eller eleven till skolan? - Vid behov – vem kontrollerar och bekräftar att eleven kommit fram? - Vem får hämta barnet eller eleven? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 15 Vilka ska informeras om elevens situation och vad ska de veta? Förskolechef eller rektor: Kontaktperson: Mentor eller klassföreståndare: Vilken information ska övrig personal få? Har ni diskuterat med vårdnadshavaren och barnet eller eleven hur man ska förhålla sig till frågor från exempelvis kamrater? - Ja Nej Hur ska kontakten mellan förskolan, skolan eller fritidshemmet och hemmet gå till? Hur ska kontakten mellan verksamheten och vårdnadshavaren eller den myndiga eleven gå till? Vad ska kontaktpersonen ha för uppgift? Finns det en kontaktgrupp? - Vilka är med i den? - Vad är gruppens roll? Kodord? Hur ska vårdnadshavaren eller eleven göra en sjukanmälan? Hur ska skolan rapportera till vårdnadshavaren om eleven är oanmält frånvarande från skolan? Hur ska vårdnadshavaren eller den myndiga eleven meddela verksamheten om situationen förändras (om skyddet ändras eller upphör, om familjen flyttar etcetera)? Stöd och hälsa Behöver barnet eller eleven stöd i form av kurator, psykolog etcetera? Behöver barnet eller eleven en stödperson? - Vem? Hur har barnets eller elevens skolgång sett ut hittills? - Behöver barnet eller eleven någon form av särskilt stöd? TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 16 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Praktiska frågor i verksamheten Internet och datorer: Ska eleven kunna logga in på skolans datorer? - Med vilket namn? Ska eleven ha tillgång till e-post? - Hur ska kontot fungera? - Ska eleven ha dold adress? - Med vilket namn? Ska eleven kunna logga in på en lärplattform? - Med vilket namn? Får elevens namn finnas med på internet? - (även om det krävs inloggning för att komma åt uppgifterna) Skolskjuts, busskort och bibliotekskort: Har eleven rätt till skolskjuts? - Vem registreras kortet på? Ska eleven ha bibliotekskort? - Hur registreras det? Närvarolistor och klasslistor: Får eleven finnas med på närvarolistor och klasslistor? - Hur ska det gå till? Vilken information ska finnas med? Utflykter, studieresor etcetera: Får eleven följa med på utflykter eller studieresor? Vad ska personalen tänka på? Vill vårdnadshavaren få information inför varje utflykt, studiebesök? - Hur? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 17 Dokumentation: Finns det någon tidigare dokumentation av barnets eller elevens kunskaper, utveckling etcetera? (Individuell utvecklingsplan, individuell studieplan, notering om hälsobesök, utredningar, åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång med mera?) - Om ja – har familjen med sig den? - Om inte – vem kontaktar den verksamhet som barnet eller eleven tidigare varit inskriven i? Hur ska elevens betyg hanteras? Vill familjen regelbundet få kopior av den dokumentation som rör barnet eller eleven? - Hur ofta? Fotografering: Får barnet eller eleven finnas med i en skolkatalog eller gruppfotografier? - Ja Nej Akuta situationer: Vad ska personalen göra om en hotfull situation uppstår? - Vem ska kontaktas? - Hur? Vill vårdnadshavaren kontaktas när någon begär ut uppgifter? - (även när uppgifter inte lämnas ut) Vad ska barnet eller eleven göra om den som hotar kommer till verksamheten? Har eleven fått information om hur hon eller han snabbt kan komma i kontakt med någon i personalen? - Ja Nej TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 18 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Vilken information har vårdnadshavaren och barnet fått: Har vårdnadshavaren eller den myndiga eleven fått information om gällande sekretessbestämmelser? - Ja Nej Har vårdnadshavaren eller den myndiga eleven fått information om verksamhetens rutiner för hantering av skyddade personuppgifter? - Ja Nej Har eleven fått en rundvandring? - Ja Nej Har eleven fått information om hur rastvakterna ser ut? - Ja Nej TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 19 Suicidprevention Skolans insatser för suicidprevention kan indelas i tre nivåer. Man kan kalla nivåerna för främjande, förebyggande och åtgärdande – eller med andra ord den universella, den selektiva och den indikerade nivån. (Skolverket (2010). Tre nivåer – insatser om hälsa – Insatser i skolan som rör barns och ungdomars hälsa (Elektronisk). Tillgänglig: www.skolverket.se/sb/d/2260/a/12696. (2010-10-01)). Den främjande nivån Den första nivån, den universella, innebär att skapa en skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas och utvecklas. Detta är förskolans och skolans grundläggande uppdrag och finns inskrivet i läroplan men även i skollagen. Det innebär en skola med ett gott skolklimat, en skola där de vuxna genast tar itu med kränkningar, där elever känner sig sedda och får bra feedback på sitt arbete. En skola där hon/han kan känna sig värdefull, få optimism och framtidstro. Det är också en skola som ger eleverna stöd i att utveckla bra relationer till jämnåriga och som också är en mötesplats för viktiga existentiella samtal om livet, kärleken och döden. En skola som lyckas skapa goda lärmiljöer främjar också barns och ungas lärande. Det är lättare att lära i en miljö där man känner sig trygg och där relationerna präglas av tillit till varandra. Till ett gott skolklimat hör också att skolan tidigt "krokar" arm med föräldrar och utvecklar ett nära och respektfullt samarbete – något som inte är minst viktigt när barnet eller tonåringen är i svårigheter. För att främja en bra arbetsmiljö behöver rektor och lärare ha ett nära samarbete med elevhälsans personal – kurator, skolsköterska, specialpedagog, psykolog. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 20 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Den förebyggande nivån Den andra nivån, den selektiva, innebär att skolpersonalen riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta – eller utsätter andra elever genom sitt beteende. När det gäller suicidprevention innebär det att upptäcka när eleven verkar dra sig undan, när man märker att hon/han har förändrats, när eleven börjar skolka eller ger signaler om att hon/han är i svårigheter. Här gäller det för skolan att se både elevens enskilda problem men också hur dessa kan vara kopplade till skolans lär- och arbetsmiljö. Skolan behöver här ha en särskild blick för utsatthet – att kunna se och stödja dessa elever samt sträva efter att etablera kontakt och samarbete med föräldrarna så tidigt som möjligt. Att bara kunna ringa hem till föräldrarna och säga att "Jag är lite orolig för Pelle, han verkar dra sig undan, vilket han inte gjort tidigare. Har ni märkt detta hemma." Om lärare ska våga ha blick för utsatthet krävs framför allt ett nära samarbete med elevhälsa och skolledning. Den åtgärdande nivån Den tredje nivån, den indikerade, är när den enskilda eleven har ett akut behov av extra stöd, vård/behandling. Då är ett fungerande samarbete mellan skola/elevhälsa, socialtjänst, barnpsykiatri med flera avgörande för att barnet eller den unge skall få det stöd han/hon i den situationen behöver. Beskriv: Era insatser på den främjande nivån. - Behöver något utvecklas? Vilka riskgrupper ni har på skolan? Skolans kompetens när det gäller att närma sig dessa riskgrupper. - Behöver något utvecklas? Skolans beredskap för att möta elever som kan vara suicidbenägna. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 21 Stress hos barn och elever Orsaker till att barn och elever upplever stress: (Währborg, Peter (2003). Stress hos barn – orsaker och konsekvenser. BRIS-tidningen 5, s. 50-51.). Emotionella betydelsefulla separationer. Till denna kategori räknas alla slags separationer till exempel förälders död, en skilsmässa men också förlust av en kroppsdel eller en kroppsfunktion. Relationsstörning. Barns relationer till andra barn spelar en betydelsefull roll för utveckling av stress. Mobbning eller annan negativ särbehandling förorsakar stressreaktioner. Också barns relationer till vuxna, speciellt föräldrar och lärare, är betydelsefulla i detta avseende. Barnets föreställningar om relationen till läraren är viktig. Gillar läraren mig? Stora krav och liten kontroll. Barn liksom vuxna upplever olika prestationskrav och reagerar på liknande sätt som vuxna då de inte upplever sig ha kontroll över situationen. Störning av den sociala stabiliteten. Hit räknas förhållanden som att flytta, få nytt syskon, föräldrars omgifte och så vidare. Fysikaliska förhållanden till exempel buller kan ge upphov till stressreaktioner. Vanliga reaktioner vid stress: Irritation Frustration Fientlighet TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 22 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Vad som kan minska stressnivån: (Haraldsson, Katarina (2009). Buffra stress i riktning mot välbefinnande (Elektronisk). Tillgänglig: www.skolporten.com/art.aspx?id=66Rj1. (2009-09-04)). Lust och återhämtning: Att ha fritids- och kulturaktiviteter. Att bara få vara, avslappningsträning och massage. Umgås med kompisar och att ha husdjur. Tillit: Att få känslomässigt stöd från föräldrar, andra vuxna och nära kompisar. Att få diskutera livsfrågor. Att få känna trygghet både hemma och i skolan. Insikt och inflytande: När barnen kommer till insikt om vad de kan göra för att lösa stressiga situationer och problem vill de kunna utöva inflytande och bli lyssnade på av vuxna. Fysisk aktivitet: Fysisk träning i olika former. Beskriv: På vilket sätt skolan tar hänsyn till elever som på grund av olika livssituationer upplever stress. Hur ni kan göra för att stödja eleverna i att få ner sin stressnivå. På vilket sätt eleverna kan påverka sin arbetssituation i skolan. Hur ni gör för att skapa goda relationer med alla era elever. Vad skolan kan göra för att eleverna skall återhämta sig mellan lektionerna. Hur ni gör för att skapa en lugn skolmiljö. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 23 Skoltoaletter Avhandlingen (Lundblad, Barbro (2009). ”Skall jag gå, eller är det bättre att jag väntar? Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan” (Elektronisk). Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/20356. (2011-08-15)) visar att många elever upplever sig otrygga i samband med toabesök och de upplever att skoltoaletterna är äckliga. De uppfattar att lärarnas har sina egna regler för toalettbesök och de tycker att det förväntas av dem att de skall gå på rasten. Många elever undviker helt att gå på skolans toaletter. Det framkom också att när eleverna håller sig hela dagen så ledde det till att de inte kunde koncentrera sig och lyssna på vad läraren sa. För elever med funktionella blåsproblem så är skoltoaletterna ett problem. Beskriv: Hur elevernas toalettutrymmen är utformade. - Finns det fungerande lås på toaletterna? - Kan eleverna känna sig trygga inne på toaletten? - Finns det tvål att tvätta händerna med? - Finns det handdukar att torka händerna med? - Är det något som behöver förbättras? De regler som finns på skolan när det gäller toalettbesök. - Har all personal samma regler? - Hur förhåller ni er till en elev som inte vågar på toaletten när det är rast. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 24 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Skolans policy vid ogiltig frånvaro Skolans arbetsmiljö, undervisningens innehåll och utformning, personalens bemötande och engagemang, ett positivt samarbete med hemmet och goda rutiner för frånvarouppföljning och omedelbara insatser är betydelsefullt för att ogiltig frånvaro inte skall uppstå. I Skolverkets rapport 341 (Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Stockholm: Fritzes.) står mer att läsa i detta ämne. Beskriv: Hur ni utformar skolans arbetsmiljö för att motverka ogiltig frånvaro. Hur ni gör för att utforma en skolmiljö som präglas av förtroendefulla relationer, delaktighet och meningsfullhet. Hur ni resonerar kring undervisningens innehåll och utformning kopplat till ogiltig frånvaro. Hur ni gör för att stärka elevernas självkänsla och tillit till den egna förmågan. Hur personalens bemötande och engagemang kan påverka ogiltig frånvaro. Hur ni gör för att få ett förtroendefullt samarbete med hemmet innan problem uppstår. Era dagliga rutiner för frånvarorapportering. Era rutiner för att sammanställa och analysera skolans egen närvarokontroll. Era rutiner vid misstänkt ogiltig frånvaro. - tydliggör era olika roller - vem kontaktar vårdnadshavare? Vilket är budskapet? - vem kontaktar eleven? Vilket är budskapet? - hur visar skolan att eleven är saknad? Era rutiner för att allsidigt kunna utreda orsakerna till frånvaron. Era rutiner för att snabbt kunna sätta in olika former av stöd. Era stödinsatser vid ogiltig frånvaro. Elevhälsans roll och ansvar i arbetet mot frånvaro. Ert samarbete med socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller elever med hög skolfrånvaro. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 25 Hantering av droger Beskriv: Vilken policy ni har vad gäller rökning på eller strax utanför skolans område. - Vad gäller för eleverna? - Vad gäller för personalen? - Vad händer om någon bryter mot gällande policy? Skolans policy vad gäller snusning. - Vad gäller för eleverna? - Vad gäller för personalen? - Vad händer om någon bryter mot gällande policy? Skolans policy vid misstanke om att en elev har använt narkotiskt preparat. Skolans policy vid misstanke om att en elev förvarar alkoholhaltiga drycker i sitt skåp. Er policy när förälder eller vårdnadshavare kommer drogpåverkad till förskolan eller skolan. Skolans kompetens när det gäller att bemöta och stödja elever som lever med missbrukande vårdnadshavare? Hur ni informerar era elever vart de kan vända sig för att själva få stöd när deras vårdnadshavare har drogproblem? TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 26 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Stöd Beskriv: Hur skolans arbete riktat sig till elever som behöver stöd i olika former är organiserat. Hur rollerna är fördelade både internt och externt. Hur ni gör för att förankra detta arbete hos all personal på skolan. Hur ni gör för att närma er elever som har låga studiebetyg, låg skolmotivation och en svagt utvecklad tro på sin förmåga att klara skolarbetet. - Hur ni gör för att öka deras motivation. Vilket stöd skolan ger de elever som ej klarar godkänt i ett eller flera ämnen. Vilket ansvar som ligger på undervisande lärare då elever ej klarar godkänt i ett eller flera ämnen. Vilken hänsyn ni tar vid olika provsituationer, läxornas omfång och så vidare, till elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och inlärningssvårigheter. - Finns det talböcker på skolan? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 27 Det stöd skolan kan ge en elev som har utsatts för våld. - Beskriv både akuta och långsiktiga insatser. Det stöd skolan kan ge en elev som har utövat våld mot en annan elev eller mot en personal på skolan. - Beskriv både akuta och långsiktiga insatser. Det stöd skolan kan ge en elev som är utsatt för hot. Det stöd skolan kan ge en elev som växer upp i en missbruksmiljö. Det stöd skolan kan ge en elev som har sorg. Det stöd skolan kan ge en elev som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Det stöd skolan kan ge en elev som stannar kvar i korridoren istället för att gå på lektion. Det stöd skolan kan ge en elev som upplever sig orättvist behandlad av personal på skolan. Vem som för de mest utsatta elevernas talan på er skola. - Det kan gälla utsatthet på grund av besvärliga hemförhållanden, låg skolmotivation, provokativt beteende, upplevda kränkningar från personalens sida med mera. Vad ni gör för att komma till rätta med den stressiga arbetssituation som många elever upplever. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 28 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Åtgärdsprogram I Skolverkets allmänna råd (Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer – För arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.) står att läsa. När en elev i grund- eller gymnasieskolan riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas. Andra tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan vara att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. En del av de elever som är i behov av särskilt stöd uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär. Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärdsprogrammet har en central roll i skolans arbete med särskilt stöd genom att vara redskapet för personalen när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilde eleven. Det är samtidigt en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick. Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras. Uppföljning avser här en kontroll av att beslutade åtgärder är vidtagna. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna har varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål. Man betonar elevers och vårdnadshavares rätt till delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram och de fördelar som följer med denna. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 29 Utredning ”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.” (Skollagen 3 kap, 8§) Åtgärdsprogram ”Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. .” (Skollagen 3 kap, 9§) TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 30 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Utarbeta åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att: skolan strävar efter att tidigt göra eleven och vårdnadshavarna delaktiga i att utarbeta åtgärdsprogrammet. åtgärdsprogrammet kortfattat beskriver elevens behov. åtgärdsprogrammet relaterar till läroplanernas och kursplanernas mål och vad man vill uppnå på kortare och längre sikt. åtgärdsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärder skolan avser att vidta och en tydlig ansvarsfördelning. skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen. skolan beskriver sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen. skolan ser till att det finns kompetens för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. åtgärder vidtas så snart som möjligt när behov och åtgärder klargjorts. åtgärdsprogrammet tydligt visar hur åtgärderna ska följas upp samt hur och när de ska utvärderas. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 31 Beskriv: Era rutiner för att kontinuerligt följa upp eleverna och tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Era rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. - Tydliggör rollerna. Era rutiner för att involvera elev och vårdnadshavare i upprättandet av åtgärdsprogram Beskriv era rutiner för att kartlägga, utvärdera och analysera den egna undervisningen för att upptäcka eventuella hinder i lärandemiljön. Hur ni gör för att vid planeringen av insatser utgå från elevens starka sidor, intressen och erfarenheter. Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på organisationsnivå. Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på gruppnivå. Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på individnivå. Möjliga kort och långsiktiga mål. För ytterligare stöd och råd se ”Ankaret, Barn & Ungdom”. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 32 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Trygghet och studiero I Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2011). Merom…Trygghet och studiero (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.141915!Menu/article/attach ment/trygghet_o_studiero.pdf. (2011-08-15)) beskriver man innehållet i skollagens 5 kap. Trygghet och studiero. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, till exempel genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. Det finns dock situationer när de åtgärder som vidtagits i ett förebyggande syfte inte är tillräckliga och där skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärder som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Lärarna och den övriga personalen har ansvar för eleverna i skolan. Om det händer något ska de ingripa för att skapa trygghet och studiero för eleverna eller för att komma till rätta med en elev som stör. Rektorn eller lärarna får då vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som krävs för att tillförsäkra eleverna en trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Det kan till exempel handla om tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever. Bestämmelsen i skollagen gäller också om en rektor eller en lärare behöver gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och man får bara göra saker som är rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Om eleven är minderårig måste åtgärden vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 33 Bestämmelserna i skollagen om disciplinära åtgärder ska inte användas för att straffa eleverna utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på skolan. De disciplinära åtgärder som regleras i skollagen är följande: Omhändertagande av föremål Rektorn och lärarna får ta ifrån en elev ett föremål om det används så att det stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan eller i fritidshemmet. Föremålet ska lämnas tillbaka senast när eleven slutar för dagen. Undantaget är om eleven har tagit med sig föremålet flera gånger eller om det är ett föremål som eleven inte bör få tillbaka på grund av dess beskaffenhet. I så fall kan man omhänderta föremålet i upp till fyra dagar i avvaktan på att vårdnadshavarna kontaktats. Rektorn eller den person rektorn har bestämt ska snabbt anmäla till polisen om man har tagit hand om stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor. Då får man behålla föremålet tills det är avgjort om polisen ska ta det i beslag. Om man inte lämnar tillbaka föremålet efter lektionen ska den som tagit hand om det dokumentera omhändertagandet skriftligt. Utvisning och kvarsittning Om en elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte slutar med det när läraren säger till, får läraren visa ut eleven från undervisningslokalen för resten av lektionen. Rektorn eller läraren kan också bestämma att en elev ska stanna kvar i skolan en timme efter undervisningen eller att eleven ska komma till skolan en timme innan undervisningen börjar. Rektorns befogenhet att besluta om kvarsittning är ny. Anledningen är att rektorn kan behöva göra en samlad bedömning, till exempel om eleven stört undervisningen eller uppträtt olämpligt på lektioner som leds av olika lärare. Den som har beslutat om utvisning och kvarsittning ska dokumentera det. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 34 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Utredning om varför elever stör Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort något allvarligare, ska rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Med utgångspunkt i vad utredningen visar ska rektorn se till att skolan gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan till exempel vara en skriftlig varning men det kan också vara att ge eleven stöd i undervisningen eller från elevhälsan om eleven behöver det. Skriftlig varning När utredningen är klar får rektorn besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Syftet med den skriftliga varningen är att dokumentera det som har kommit fram och bestämts i samtalen med eleven om vilka konsekvenser det kan få om hon eller han inte ändrar sitt beteende. Avsikten är också att peka på att skolan inte accepterar elevens uppförande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering En rektor beslutar om hur eleverna ska delas in i klasser och grupper. I vissa fall får rektorn tillfälligt flytta en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom samma skolenhet. Rektorn får flytta eleven om det man gjort efter utredningen inte räcker, eller om det är nödvändigt för att de andra eleverna ska få trygghet och studiero. Omplacering kan alltså bli aktuellt först när man har gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft någon effekt. Men regeln om rektorns och lärarnas allmänna befogenheter innebär att man kan göra en tillfällig omplacering i akuta fall utan utredning. Omplaceringen får bara i undantagsfall gälla längre än två veckor, och den får aldrig vara längre än fyra veckor. Vårdnadshavaren ska informeras om rektorns beslut. Den som beslutar om omplaceringen ska även dokumentera det. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 35 Tillfällig omplacering vid annan skolenhet Om den tillfälliga omplaceringen inom skolan inte har fått effekt får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska flytta till en annan skola. Rektorn på den andra skolan måste vara med och besluta och vårdnadshavarna måste kontaktas innan eleven flyttas. Placeringen vid den andra skolan ska bara i undantagsfall vara längre än två veckor och den får aldrig vara längre än fyra veckor. Elever i grundskolan och grundsärskolan kan dock flyttas permanent till en annan skola för att ge de andra eleverna trygghet och studiero. Den som beslutar om en tillfällig placering vid annan skola ska dokumentera det. Avstängning i de obligatoriska skolformerna I vissa fall får rektorn besluta att stänga av en elev. Det kan ske för att man på skolan ska klara av en mycket jobbig situation, till exempel om det har förekommit grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen och Arbetsmiljöverket, ta kontakt med vårdnadshavare och ge stöd till eleven, andra elever och lärare. Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektorn ska kunna stänga av en elev helt eller delvis: Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero - En avstängning måste kunna motiveras utifrån att det är nödvändigt för övriga elevers behov av trygghet och studiero. Det kan jämföras med kommunens beslut att permanent omplacera elever mot vårdnadshavarnas vilja, något som kan ske av samma skäl. (Jämför till exempel 10 kap. 30 § för grundskolan). Även rektorn kan besluta om en permanent omplacering om det krävs för att eleven eget behov av rätt stöd ska kunna uppfyllas. Andra åtgärder har inte haft någon effekt - Avstängning är en yttersta åtgärd som man bara får ta till om utvisning ur klassrummet, kvarsittning eller skriftlig varning inte har haft någon effekt på elevens uppförande. Men det är inte nödvändigt att eleven har flyttats till en annan skolenhet först. Omplacering är snarare ett alternativ till avstängning även om det inte finns något som hindrar att rektorn beslutar om avstängning efter att eleven har omplacerats tillfälligt. - Det finns tillfällen när skolan kan stänga av en elev utan att ha prövat andra åtgärder först. Det kan till exempel vara om eleven har begått ett allvarligt brott mot en annan elev eller en lärare. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 36 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning - Den avstängda eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om till följd av avstängningen. Innan rektorn beslutar om att stänga av en elev ska eleven och vårdnadshavarna få tillfälle att yttra sig. Beslutet om avstängning, helt eller delvis, gäller omedelbart om rektorn inte beslutar något annat. Beslutet får bara gälla så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas. Avstängningen får aldrig vara längre än en vecka och man får inte stänga av en elev fler än två gånger per kalenderhalvår. Rektorn kan inte delegera beslutet om avstängning till någon annan och hon eller han ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras. Den som beslutar om avstängning ska dokumentera det. Eleven och vårdnadshavarna kan överklaga beslutet om avstängning hos allmän förvaltningsdomstol. Eftersom det rör sig om en akut åtgärd gäller beslutet som regel omedelbart. I samband med överklagandet finns det därför möjlighet att begära inhibition, d.v.s. att avstängningen inte ska gälla omedelbart, utan först efter att ärendet avgjorts i förvaltningsrätten. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 37 Beskriv: Hur ni gör för att eleverna skall kunna medverka i utarbetandet av ordningsregler. Hur ni samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. Personalens kunskaper om innehållet i och tillämpningen av Skollagens 5 kap. Trygghet och studiero. - Behöver kompetensen höjas? Era rutiner för att ta ifrån en elev ett föremål som stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan. - Var förvarar ni det omhändertagna föremålet? Hur ni har organiserat kvarsittning eller försittning. Era rutiner vid tillfällig omplacering. Era rutiner vid tillfällig omplacering vid annan skolenhet. Era rutiner vid avstängning av en elev. Era rutiner vad gäller dokumentation vid olika insatser enligt Skollagens 5 kap. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 38 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Skydd Beskriv: Hur ni skyddar en elev som utsatts för kränkningar eller trakasserier. Hur ni skyddar en elev som på annat sätt är utsatt. Vilket ansvar skolan tar under skoltid. Era rutiner när det gäller hantering av hemliga personuppgifter. Samarbete med socialtjänsten Beskriv: Hur ni kontinuerligt samarbetar förebyggande med socialtjänsten. Vilket ansvar skolan tar för att det skall bli ett bra samarbete med socialtjänsten. Hur ni får en samsyn samt kunskap om respektive förvaltnings uppgifter, ansvar och möjligheter vad gäller olika situationer. Hur ni samarbetar med socialtjänsten kring ett barn som far illa. Tillvägagångssättet vid konsultation eller anmälan till socialtjänsten. Hur ni gör anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen 14:1 känd bland all personal, se även bilaga "Styrdokument". Samarbete med polisen och andra externa partners Beskriv: Hur ni samarbetar med polisen. När polisanmälan sker och vem som ansvarar för att anmälan görs. Eventuellt samarbete med andra externa partners, till exempel fritidsgård, idrottsförening med flera. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 39 Information Beskriv: Hur informationen går till vid olika problemställningar. Givetvis med iakttagande av gällande sekretessbestämmelser. - Vilka behöver informeras? - Vem informerar? - När informeras det? - Hur går informationen till? - Vad informeras det om? - Tänkbara personer att informera: personal, klassföreståndare/mentor, arbetslagsledare, rektor, trygghetsteam, skolsköterska, kurator, klassen, vårdnadshavare till alla inblandade parter, eventuella personer/samarbetspartners utanför skolan med mera. Under vilka förutsättningar ni anmäler till: - Socialtjänsten - Polisen - Arbetsmiljöverket - Barn- och ungdomsnämnden Hur ni förhåller er till massmedia? TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 40 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständligheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Beskriv: Era rutiner för personalens skyldighet att anmäla till förskolechef eller rektor att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Era rutiner för förskolechefs eller rektors skyldighet att anmäla till huvudmannen att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Era rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske, då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. - Berörda vårdnadshavare ska informeras så fort som möjligt. Hur utredningen går till samt hur ni analyserar orsakerna till det som inträffat. Era rutiner om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. - Rektor leder utredningen. Era rutiner vid anmälan till socialtjänsten. Era rutiner vid polisanmälan. Era rutiner vid anmälan till Arbetsmiljöverket. Hur ni dokumenterar inträffade kränkningar. Ansvarsfördelningen i ovan nämnda insatser. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 41 Orsaker till att kränkande handlingar utförs Det finns en mängd orsaker till att kränkande handlingar utförs. I figuren nedan visas exempel på orsaker till att kränkande handlingar utförs. För att kunna vidta rätt åtgärder är det viktigt att utreda orsakerna till trakasserierna eller kränkningarna. Projektion Aggressiv/ aggressionshämmad Manipulerande Stress Tidsfördriv Konkurrens Individnivå Avundsjuka Bekräftelse/ status Sociala resurser Provocerande mobboffer Osäkerhet Hög/låg status Sensational seeker Karriärbegreppet Offerrollen klassens clown Deklassering Avhumanisering Maktkamp Revirtänkande Orsaker till att kränkande handlingar utförs Brist på känsla av sammanhang Interaktionsritual Normer Konflikträdsla Gruppnivå Störning av maktbalansen Inne/ utesluta Oklara mål Personalens attityder/hållning Brist på inflytande Gruppkonventioner Samhörighetskänsla vi/dom Intolerans mot olikheter Orkar/vill personalen se Fysisk arbetsmiljö Hierarkiska maktstrukturer Yttre faktorer Anonymitet Syndabockstänkande Administrativt/ socialt system Strikta/ vaga regler Vuxna som mobbare TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 42 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Olika typer av kränkningar Psykiska kränkningar. - De psykiska kränkningarna är vanligast, det är de som är svårast att upptäcka för omgivningen. Det blir även väldigt svårt för den utsatte att bevisa något eller säga ifrån eftersom denne blir utsatt med så subtila medel. - Uteslutning, ignorera, undvika, blickar, miner, suckar, viskningar, gester med mera. Verbala/skriftliga kränkningar. - Rykten, förtal, skvaller, viska, håna, härma, negativa kommentarer, skrattad åt, glåpord, skämta om med mera. - Brev, lappar och klotter. - ”Fjärrmobbning”: SMS, e-post, Lunarstorm med mera. Fysiska kränkningar. - Slå, knuffa, hålla fast, krokben, slänga ägodelar mellan sig, tjuvnyp, ej släppa fram, slå igen dörr, förfölja, sabotera, ”råka knuffa” med mera. Hur personal kan kränka barn och elever. - Ironi, locka till skratt, ”skämta”, negativt kroppsspråk, härma, ignorera, sucka, lyfta fram dåliga prestationer, kommentera barnets/elevens beteende offentligt, prata illa om vårdnadshavaren, indirekt vid till exempel gruppindelningar, förhållandet till ”jobbiga” barn/elever med mera. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 43 Att genomföra samtal för att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Inledning I respektive skolas ”Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling” skall det framgå hur det utredande och åtgärdande arbetet är organiserat. Det är viktigt att alla i personalgruppen är väl förtrogen med innehållet i planen och att det finns en tydlig ansvarsfördelning när det gäller olika insatser. Jag kommer i detta avsnitt att använda mig av begreppet kränkningar och kränkande behandling. Jag inbegriper då även trakasserier, vilket är förknippat med diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och mobbning vilket enlig Skolverkets allmänna råd, definieras som upprepade kränkningar när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Syftet med detta avsnitt är att visa på en struktur för hur man kan arbeta utredande och åtgärdande vid en kränkningssituation. Det presenteras inte en färdig metod utan utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Skolan har utredningsplikt när skolan får kännedom om eller när en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten. Det är viktigt att personalen agerar snabbt men också korrekt. Målsättningen med insatserna är att så fort som möjligt få ett varaktigt slut på kränkningarna. Det är också viktigt att åtgärderna vilar på skolans värdegrund. Det är den enskildes upplevelse av det inträffade som är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samt omfatta de inblandade. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 44 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Roller bland personalen på skolan Vilka ”aktörer” finns det som kan komma att bli involverade i lösningen av en kränkningssituation på er skola? Gör en skiss! - Vilket uppdrag har respektive aktör? - Hur samverkar dessa aktörer? - Vem gör vad och när och hur? Övrig personal Skolsköterskan Nyckelperson Trygghetsteam Skolbarnsomsorg Arbetslaget Rektor Mentor/ klassföreståndare Undervisande lärare Barn- och ungdomsnämnden Ledningsgrupp Roller vid lösningen av ett kränkningsfall Områdesteam Inblandade elever Fritidsgård Inblandade klasser Föräldrar till inblandade elever Skolkurator TRYGGHETSPÄRMEN Idrottsförening Barn- och ungdomspsykiatrin Polis Socialtjänsten U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 45 Inledning vid utredningen av en kränkningssituation Personalen måste kunna agera genast om situationen är akut. Någon berättar för dig att en elev är utsatt för kränkningar eller du ser något som kan vara mobbning. - Hur gör du dig fri och skapar tid för att kunna börja agera? Vilka praktiska frågor måste lösas på kort tid? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att ha ett speciellt trygghetsteam på skolan? Hur många vuxna bör man vara vid samtalen med de inblandade? Vad finns att ta hänsyn till? Arbetsgången måste alltid bestämmas utifrån elevernas mognad och beroende av förutsättningarna i det aktuella fallet. Hur du tar reda på hur det förhåller sig Tänkbara personer att få information från: - klasskamrater - andra elever på skolan - vårdnadshavare - pedagogisk personal - skolsköterska - kurator - annan personal från elevhälsan - kost- och städpersonal - vaktmästare - den utsatte eleven TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 46 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Ibland vill inte den utsatte att någon skall agera Det är inte ovanligt att eleven förnekar att han eller hon är utsatt. Tänkbara orsaker till att eleven inte vill att skolan skall agera: - rädd för att det skall bli värre - dåliga erfarenheter från tidigare insatser - det är jobbigt att bekräfta sin utsatthet - uppgivenhet, apati - skuldkänslor, ”det är mitt eget fel” - skamkänslor - vill skydda sina föräldrar från den sorg sanningen skulle kunna innebära Att tänka på innan du inleder samtalen Var kan du sitta ostört på din skola? Hur bör samtalsrummet vara utformat? Hur förhåller du dig till raster, prov, studiebesök med mera? Se till att du har gott om tid för att kunna genomföra samtalen. För att vara säker på att du når ett ”avslut” så bör du undvika fredagar och dag innan lov. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 47 Att tänka på när eleverna hämtas för samtal Vilka lektioner är mer lämpliga än andra att ta ut eleverna från? Kan du arbeta i det tysta utan uppmärksamhet från andra elever? Försök att undvika att behöva gå tillsammans med de inblandade genom en korridor full av elever. Hur hämtas eleverna i klassrummet? Viktigt att eleverna ej kan prata ihop sig. Hur tar sig eleverna till samtalet? Vart går eleverna efter samtalet? Vilka vuxna behöver vidtalas innan man börjar samtala med de inblandade? Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv så är det viktigt att du skapar dig en god bild över vad som har hänt. Det är viktigt att agera snabbt men också korrekt. Det är till exempel stor skillnad på hur man agerar vid konfliktlösning och vid lösningen av ett mobbningsfall. Roller bland de inblandade eleverna Försök få fram vilka roller de som kränker har. Det är viktigt att kunna konfrontera den elev som är drivande i kränkningarna med direkta fakta, gärna från ”medlöparna”. I vilken ordning du talar med de inblandade eleverna kan skilja från fall till fall. Ordningen kan till exempel vara: informatören, den som berättar att någon är utsatt den utsatte eleven vittnen medlöparna, de som mer eller mindre aktivt deltagit vid kränkningarna ”motorn”, den som är drivande i att kränkningarna utförs därefter den ordning utredningen kräver TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 48 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Samtal med den utsatte eleven Hur får du kontakt med den utsatte eleven? - Hur presenterar du dig? Hur gör du för att skapa en lugn och trygg atmosfär? - Beskriv att du skall göra allt som står i din makt för att få stopp på kränkningarna. Dina frågor till den utsatte eleven För ordagranna och detaljerade anteckningar Be eleven att beskriva vad som har hänt. - Lyssna aktivt. Vad säger elevens kroppsspråk? Vilka gjorde något? Var någon mer drivande än andra? Går det att rangordna de som kränkte? Vilka var med och medverkade passivt? Vilka var med och bara tittade på? Finns det något av vittnena som du litar på? (För att eventuellt kunna tala ”öppet” med det vittnet). Vad gjorde respektive person? - Försök att vara ordagrann och detaljerad. - Vad är det som du med säkerhet kommer ihåg? Hur ofta sker kränkningarna? När skedde det senast? När skedde det gången före och så vidare? Är kränkningarna systematiska? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 49 Var skedde händelserna? Sker det kränkningar på lektionstid utan att personalen ser eller märker något? (Måste om så är fallet med det snaraste återföras till de vuxna på skolan). Sker det kränkningar på Internet eller via mobiltelefon. Har du agerat på något sätt som de som kränker kommer att ”belasta” dig med? - Du kanske har försökt att försvara dig? Bekräfta dina anteckningar med den utsatte innan ni skiljs. Uppmana den utsatte att höra av sig direkt vid minsta angrepp. Du måste då vara beredd att agera omgående. Vilka personer skall i detta läge informeras? Den utsattes vårdnadshavare skall kontaktas ”så fort som möjligt”. Hur och när sker den kontakten? - Per telefon eller personligen? - Vem gör det? - Vad skall framföras? - Vilka övriga personer bör informeras? Behöver den utsatte någon form av skydd? Hur löser du det? Behöver den utsatte någon form av stöd? Hur kan skolan stödja den utsatte på kort och på lång sikt? TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 50 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Samtal med vittnena Hur får du kontakt med vittnena? Hur gör du för att skapa en lugn och trygg atmosfär? Hur presenterar du dig? Är vittnet rädd för att berätta? Hur förhåller du dig till det? Det är av yttersta vikt med en ”ödmjuk hantering” av det du får veta från vittnena. Hur du hanterar dessa uppgifter kommer att påverka elevernas framtida förtroende för dig på skolan. Beskriv hur du kommer att hantera det du får veta av vittnet. Finns det något tillfälle då du kan använda ”öppna” uppgifter från vittnen? Kan du lova ”tystnadsplikt” om allt? Dina frågor till vittnena För anteckningar ordagrant och detaljerat. Beskriv vad du själv har sett och hört. Vilka såg du göra något? Var någon mer drivande än andra? - Går det att rangordna de som var elaka? Vad gjorde respektive person? - Ordagrant och detaljerat, det som vittnet med säkerhet kommer ihåg. Hur ofta sker det? När såg du det senast? När såg du det gången före och så vidare? Var skedde händelserna? Sker det kränkningar på Internet eller via mobiltelefon? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 51 Jämför vittnets version med den utsattes berättelse. Vad stämmer överens med all säkerhet? Behöver du gå tillbaka till den utsatte för att kontrollera/ förtydliga någon uppgift? Vet vittnet någon annan person som vet något om kränkningarna? Sker det kränkningar under lektionstid utan att personalen ser eller förstår vad det är frågan om? - Sker det kränkningar under lektionstid är det oerhört viktigt att undervisande personal med det snaraste får vetskap om det. Bekräfta dina anteckningar med vittnet innan ni skiljs. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 52 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Samtal med de som påstås utföra kränkningarna Tidigare anteckningar finns med som stöd vid samtalet med de som kränker. Samtalet går ut på att synliggöra kränkningarna. Tala enskilt med varje elev. Behöver gruppen som kränker ”splittras”? - Hur gör ni på kort och på lång sikt? Hur många vuxna bör man vara vid de enskilda samtalen med de som kränker? Ta initiativet! - Hur gör du? Hur gör du för att utstråla auktoritet? Vet eleverna vem du är? - Vet eleverna vilken roll du har i detta sammanhang? - Hur presenterar du dig? Handhälsa om det inte känns väldigt onaturligt. Var tydlig med hur ni sitter i rummet. - Hur kan man tänka kring möbleringen och placeringen i rummet? Skall jacka och keps tas av? Du skall genomföra ett strukturerat och viktigt samtal! Eleven kan ha en nonchalant attityd som du upplever kan påverka samtalet negativt? Vad kan orsaken till ett sådant beteende vara? Hur gör du för att korrigera ett sådant beteende? Du måste hela tiden ha en ödmjuk inställning även till den som påstås kränka. Vad ”vet du” att du kan lägga honom/henne till last. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 53 Det är mycket lättare att få en snabb och bra lösning om man slipper hamna i en ”bevisdiskussion”. Se till att du får ett överraskningsmoment, så att den som kränker ej har byggt upp ett ”försvar”. Givetvis under förutsättning att du är säker på vad som har hänt. Det är inte avgörande men det kan underlätta en bra lösning. Var allvarlig, strikt, ej arg, ej straffande, ej moraliserande men mycket tydlig under samtalet. Samtalet med de som kränker skall ha den opartiska utredningens grundattityd. Det är också viktigt att alltid skilja på sak och person. När du använder varför frågor så kan det kan bli en förskjutning av skulden och det finns ofta inget bra svar på varför frågor. Hur kan du fråga istället? Undvik frågor som det är omöjligt, svårt eller pinsamt att svara på. Frågorna skall vara konstruktiva och leda till en positiv lösning. Helst så skall du bara konfrontera den som kränker med sådant du vet att du kan lägga honom/henne till last. Lyft hellre fram två säkra händelser än två säkra och tre osäkra. Du kan tappa i trovärdighet, samt fokus kan förskjutas. Ställ tydliga och enkla frågor. - Var inte rädd för en längre tystnad! Låt den som kränker bekräfta dina påståenden. Är du säker på din sak så släpp inte fram undanflykter i för stor omfattning. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 54 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Du måste dock ha en ödmjukhet inför att den utsatte kan ha gjort något mot den som kränker. Låt inte detta få ett för stort utrymme, men visa att du tar till dig det som framförs och att du skall följa upp det. Det är då viktigt att du gör det! Det är speciellt viktigt när så kallade ”provocerande mobboffer”, Dan Olweus begrepp, är involverade. (Olweus, Dan (1991). Mobbning i skolan – Vad vi vet och vad vi kan göra, s. 24. Stockholm: Liber AB.). Det är mycket viktigt att personalen är vaksam på sitt egna förhållningssätt till elever som tidigare uppträtt störande eller som tidigare har kränkt kamrater. Varje ärende är ett unikt ärende. Det är viktigt att som vuxen inte gå in i arbetet med förutfattade meningar. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 55 Exempel på frågor till den som påstås kränka Samtalet med de som kränker skall ha den opartiska utredningens grundattityd. Frågorna måste givetvis anpassas till vad du vet och vad du antar och vad du vill ta reda på. Det innebär att följande frågor måste anpassas till situationen. Försök att fokusera samtalet på vad denna person har gjort eller kan antas ha gjort. Du kan även behöva få någon annan persons roll bekräftad. Ta gott om tid på dig. Lyssna på vad som sägs med ord. Vad säger kroppsspråket? - Jag förmodar att du vet varför du är här! (paus) - Det gäller Pelle i din klass. (paus) - Pelle behandlas illa. Vilken är din roll i detta? (paus) - Jag vet att du knuffade honom igår, inte sant? (paus) - Denna formulering förutsätter att du vet, annars måste du formulera dig på ett annat sätt. - Jag vill att du berättar vad du mer har gjort mot Pelle. (paus) Du kan eventuellt konfrontera den som kränker med fler exempel på vad du vet att personen har gjort mot Pelle. Det visar den som kränker att du vet vad som har skett. Upprepas - Som jag ser det är du den som leder kränkningarna mot Pelle. (Under förutsättning att det är på det viset). - Detta skall upphöra i och med att du lämnar det här rummet. - Jag kommer att kontrollera att så sker! - Har du förstått vad jag menar? (paus) TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 56 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Farstametoden: (Ljungström, Karl (1990). Mobbning i skolan – Ett kompendium om mobbning samt om mobbningsbehandling enligt Farstametoden. Stockholm: Ordkällan/pedaktiv.). - Vad kan du göra för att mobbningen mot Pelle skall upphöra? (Farstametoden använder begreppet mobbning) (paus) - Vad kan du göra för att hjälpa Pelle? (paus) - Vad är ditt förslag? (paus) Det viktigaste i Farstametoden är det moment då mobbarens väckta skuldkänslor vänds till något konstruktivt. Det ger inte mobbaren behov av repressalier på grund av att han blir av med sin skuld. Enligt Karl Ljungström så är mobbarens reaktion vid mobbningssamtalet: Förvåning över att vi vet så mycket. Rädsla över eventuell bestraffning. Skam över det han har gjort. Lättnad när han förstår att vi inte tänker bestraffa honom. Respekt gentemot oss eftersom vi behandlar honom med respekt. Tacksamhet över att bli av med mobbarrollen och att komma igenom detta utan att bli illa behandlad. Kommentar: Känn själv av när det är lämpligt att använda dig av Farstametodens tankar och när du hoppar över det moment som bygger på att ”få med dig” mobbaren. Finns det tillfällen när det skulle det kunna vara lämpligt att använda sig av Farstametoden? Finns det tillfällen när det inte skulle passa med Farstametoden? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 57 Fortsättning allmängiltigt samtal - Jag kommer även att tala med de andra inblandade och kommer att ha samma budskap till dem. Kränkningarna skall upphöra! - Är det något som är oklart eller orättvist? Låt oss diskutera det nu i så fall. - Jag vill att vi träffas imorgon/om en vecka. (Bedöm själv hur lång tid det kan gå innan ett uppföljningssamtal bör genomföras). - Passar klockan 10.00? Jag talar med din lärare. - Vad säger du nu när du kommer tillbaka till dina klasskamrater? - Behöver du hjälp med vad du skall säga? - Jag talar med, alternativt skriver ett meddelande till undervisande lärare. Repetera överenskommelsen. - OK? (paus) Läs av stämningsläget! Korrekt men vänligt handslag. - Hej då! Vi syns på fredag. Föräldrakontakt: Vem kontaktar elevens vårdnadshavare skyndsamt? - Vad meddelas dem? - Hur meddelas det? - Via telefon eller kallas det till ett möte? - När görs det? Vilka övriga personer skall informeras i detta läge? Anteckningar kan göras löpande alternativt direkt efter samtalet. Bedöm vad som är lämpligast. TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 58 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Uppföljningssamtal Uppföljning bör ske med den utsatte, vittnen, de som har kränkt, personal och eventuellt vårdnadshavare. Ett uppföljningssamtal visar att du verkligen bryr dig! Viktigt att tid och datum för uppföljningssamtalen hålls. Hur nära efter första samtalet som uppföljningssamtalet skall ske bedöms från fall till fall. Kontrollera med kamrater, vittnen, personal och den utsatte att allt är okej innan du talar med de som har kränkt. Viktigt att ge positiv feedback om det har fungerat bra. Antal uppföljningssamtal som behövs bedöms från fall till fall. Fallet skall vara helt avslutat innan du släpper det. Uppföljning kan därefter ske ”spontant”. Farstametoden: Farstametoden vill få mobbarna att vara mer aktivt trevliga mot det tidigare offret. Bedöm lämpligheten från fall till fall. Ålderns betydelse? - Vad tycker den utsatte? - Hur grav har mobbningen varit? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 59 Kommentarer: Om den som har utfört kränkningarna visar äkta ånger är det då okej att han får be offret om ursäkt? - Det måste offret få bestämma! - Gör en bedömning om det är en bra idé. - Hur kommer eleverna att träffas? - Går eleverna i samma klass? - Hur gamla är de? Tvinga dock aldrig fram en ej menad ursäkt! Skall mobbarna och offret sammanföras när allt är avslutat? - Vad skulle syftet vara? - Hur skall det i så fall gå till? - Vad anser den utsatte? Skall föräldrar och barn sammanföras när allt är avslutat? - Vad skulle syftet vara? - Vem håller i mötet? - Vilka förberedelser behövs? Behöver den utsatte skyddas? - Hur gör du? Består mobbarna av ett sammansvetsat gäng? - Hur gör skolan för att ”splittra” en negativ grupp? Var noga med att hälsa på inblandade elever i korridoren, de kan vara ”osäker” på dig. Viktigt att kunna skilja på sak och person. Sök efter tillfälle att ge befogad positiv feedback till inblandade elever. Det är alltid bra att bygga på något positivt! TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 60 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Information Vid varje enskilt kränkningsfall så görs en lämplighetsbedömning, egentligen en sekretessbedömning, angående vad som är lämpligt att informera personalen på skolan om. Till grund för bedömningen ligger behov och syfte med informationen. Vilka behöver informeras om det aktuella fallet? - Vem informerar? - När informeras det? - Hur går informationen till? - Vad informeras det om? - Kan sekretess lägga hinder i vägen? Slutna grupper kan betraktas med ”misstänksamhet”. Tänkbara personer att informera: - personal - klassföreståndare/mentor - arbetslagsledare - rektor - elevvårdspersonal - trygghetsteam - elever - vårdnadshavare till de som har utsatt - vårdnadshavare till den utsatte - ytterligare överväganden Efter samtycke från berörda vårdnadshavare så kan personer utanför skolan informeras om läget. Finns det fritidsaktiviteter där kränkningarna kan fortgå till exempel i en idrottsförening, på fritidsgården eller i samband med andra aktiviteter utanför skolan? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 61 Utredning vid misstanke om att personal kränker elev Utredningen bör ledas av rektor om någon i personalen misstänks för att utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling Beskriv era rutiner när en vuxen misstänks för att ha kränkt en elev på skolan. - Vem gör vad och när och hur? Hur gör ni dessa rutiner känd för personal, elever och föräldrar? Vilka befattningshavare på skolan eller inom förvaltningen bör informeras när en personal misstänks för att ha kränkt en elev? Behövs någon form av krishantering för de som är inblandade? Vilken är din roll? TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 62 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Att vidta åtgärder för att förhindra framtida trakasserier och kränkande behandling Om det förekommer trakasserier och kränkningar så skall skolan skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas såväl till den elev som blivit utsatt som till den som utövat kränkningen. Akuta åtgärder Vilka är era rutiner för att lösa akuta situationer? Vilka åtgärder kan ni vidta som riktar sig till både dem som blivit utsatta och till dem som utövat kränkningen? Långsiktiga lösningar Vilka olika åtgärder kan ni vidta för att få långsiktiga lösningar vid kränkningar? Hur kan ni förändra strukturer och förhållanden på individnivå? Hur kan ni förändra strukturer och förhållanden på gruppnivå? Hur kan ni förändra strukturer och förhållanden på verksamhetsnivå? Reflektera över hur era olika insatser förhåller sig till orsakerna till att kränkande handlingar har utförts. Uppföljning av vidtagna åtgärder Hur följer ni upp vidtagna åtgärder? När är ett ärende avslutat? Vem gör vad och när och hur? TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 63 Utvärdering av vidtagna åtgärder Hur utvärderar ni vidtagna åtgärder? Vem gör vad och när och hur? Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Hur kan ni få in ett lärande i detta arbete? Förankring i den egna verksamheten Om en elev utsatts för kränkande behandling så måste beslut om och genomförande av åtgärder ske snabbt. Därför är det viktigt att rutiner för hur personalen ska agera i sådana situationer är väl förankrat i verksamheten. Är det utredande och åtgärdande arbetet väl förankrat bland all personal på er skola? - Hur har det förankrats? Dokumentation vid trakasserier och kränkande behandling Se avsnittet ”Dokumentation vid trakasserier och kränkande behandling” TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 64 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Stöd Vilket stöd kan den utsatte behöva? Behöver man stärka självkänslan hos den utsatte? Behöver den utsattes familj någon form av stöd? Kan man stödja den utsatte i att sätta gränser för vad andra får göra mot honom/henne. - Dock viktigt att inte lägga ansvaret hos den utsatte! Hur kan man stödja ett ”provocerande mobbningsoffer” (Olweus begrepp) att hitta framgångsrika sätt att närma sig kamrater? Observera att offret aldrig är den direkta orsaken till kränkningarna. Man kan påtala för den utsatte eleven att det är den som utsätter som gör fel. Man kan stödja den utsatte eleven i att hitta andra sociala arenor. Behöver klassen till de inblandade någon form av stöd? Behöver de elever som har kränkt någon form av stöd? Hur kan man stödja dem i att förändra sitt beteende? Behöver familjerna till de som har kränkt någon form av stöd? Behöver de som arbetar med mobbningsfallet någon form av stöd? Disciplinära och andra särskilda åtgärder Se Skollagen 5 kap. TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 65 Externa kontakter Hur samarbetar ni med socialtjänsten? Vilka rutiner har ni vid anmälan till socialtjänsten? Hur samarbetar ni med ungdomspolisen? Vilka är era rutiner vid polisanmälan? Vad finns att ta hänsyn till vid eventuell polisanmälan? Vilka är era rutiner vid anmälan till Arbetsmiljöverket? Vilka är era rutiner vid anmälan till Barn & Ungdomsnämnden? Vem gör vad och när och hur vid ovan kontakter? Hur får du som arbetar med att utreda och åtgärda kränkningar stöd och ”påfyllning”? Varifrån får du stöd? - Vilket stöd får du från skolledning och kollegor? Ber du om hjälp när du behöver extra stöd? Hur får du ”påfyllning”? Får du handledning? TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 66 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Dokumentation vid olika former av trakasserier och kränkningar ”Dokumentation är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättssäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade” Skolverkets allmänna råd, för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förkortas fortsättningsvis (AR). ”Det är viktigt att personalen har kunskap om offentlighetsoch sekretessbestämmelser så att elevinformation hanteras på ett korrekt sätt.” (AR). TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 67 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.” (Skollagen 6 kap 10 §) Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i Diskrimineringslagen (2008:567). Det skall skrivas ett delegationsbeslut när utredningen inleds. Mallen för detta ligger på Ankaret: - Gävle kommunkoncern - Barn & Ungdom - Blanketter - Administrativa blanketter - ”Anmälan av Delegationsbeslut till barn- och ungdomsnämnden” TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 68 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Utredning Namn på den elev som anser sig utsatt. Namn: ___________________________________________________________________________ Klass:____________________________________________________________________________ Ange när skolan fick kännedom om att eleven anser sig utsatt. Datum: __________________________________________________________________________ Tid: ______________________________________________________________________________ Vem ansvarar för utredningen? Namn: ___________________________________________________________________________ ”Utredningen bör ledas av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling.” (AR) Beskriv allsidigt vad som inträffat. Historik: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 69 Bedöm om det är enstaka händelser eller om det är en del av systematiskt återkommande kränkningar. Bedömning: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Gör en analys av orsakerna till det inträffade. Låt den omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. Analys: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 70 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Åtgärder ”Om det förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling ska huvudmannen, enligt diskrimineringslagen och skollagen, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling.” (AR) Beskriv skolans akuta åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Ange vem på skolan som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Akut åtgärd 1: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Akut åtgärd 2: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Akut åtgärd 3: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 71 Beskriv skolans åtgärder för att nå långsiktiga lösningar. ”Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.” ”Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt samt till den eller dem som utövat kränkningen.” (AR) Ange vem på skolan som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Långsiktig åtgärd 1: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: ______________________________________________________________________ Långsiktig åtgärd 2: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: ______________________________________________________________________ Långsiktig åtgärd 3: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: ______________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 72 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M ”Det finns bestämmelser om att åtgärdsprogram skall utarbetas för elever i behov av särskilt stöd. Detta kan bli aktuellt för såväl den utsatta eleven som för den eller de som utfört kränkningen.” (AR) Gör en bedömning om åtgärdsprogram behöver upprättas. Bedömning: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för eventuella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram 1: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Åtgärdsprogram 2: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 73 Anmälan till andra myndigheter ”I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan skall göras till andra myndigheter.” (AR) ”Huvudmannen och var och en i personalen som misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är skyldig att anmäla detta till socialtjänsten.” (AR) ”Kränkande handlingar kan också utgöra ett brott. En bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som begått ett brott. Det är viktigt att man i verksamheten på förhand har diskuterat i vilka fall man ska göra en polisanmälan och vilka rutiner som skall finnas vid en sådan anmälan.” (AR) ”Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.” (AR) ”Oavsett om en anmälan har gjorts till en annan myndighet eller inte är verksamheten skyldig att vidta relevanta åtgärder för att komma till rätta med problemet.” (AR) TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 74 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Information ”Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt.” (AR) ”Det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.” (AR) Beskriv vilka som ska informeras, om vad, när, av vem och hur informationen ska gå till: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Uppföljning/utvärdering Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder. Datum: __________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för uppföljningen. Namn: ___________________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 75 Uppföljning/utvärdering 1 Datum för uppföljning av vidtagna åtgärder. Datum: _________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för uppföljningen. Namn: __________________________________________________________________________ Följ upp om beslutade åtgärder från utredningen har genomförts: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Utvärdera om beslutade åtgärder har haft önskad effekt. Det vill säga om kränkningarna har upphört: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ”Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst.” (AR) TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 76 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Bedömning om ytterligare åtgärder: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ange vem från skolan som ansvarar för att respektive åtgärd genomförs. Ytterligare åtgärd 1: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Ytterligare åtgärd 2: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Uppföljning/utvärdering Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder ovan. Datum: __________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för uppföljningen. Namn: ___________________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 77 Uppföljning/utvärdering 2 Datum för uppföljning av vidtagna åtgärder. Datum: _________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för uppföljningen. Namn: __________________________________________________________________________ Följ upp om beslutade åtgärder från utredningen har genomförts: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Utvärdera om beslutade åtgärder har haft önskad effekt. Det vill säga om kränkningarna har upphört: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ”Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst.” (AR) TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 78 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Bedömning om ytterligare åtgärder: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ange vem från skolan som ansvarar för att respektive åtgärd genomförs. Ytterligare åtgärd 1: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Ytterligare åtgärd 2: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Uppföljning/utvärdering Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder ovan. Datum: __________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för uppföljningen. Namn: ___________________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 79 Uppföljning/utvärdering 3 Datum för uppföljning av vidtagna åtgärder. Datum: _________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för uppföljningen. Namn: __________________________________________________________________________ Följ upp om beslutade åtgärder från utredningen har genomförts: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Utvärdera om beslutade åtgärder har haft önskad effekt. Det vill säga om kränkningarna har upphört: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ”Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst.” (AR) TRYGGHETSPÄRMEN 9 : 80 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M Bedömning om ytterligare åtgärder: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ange vem från skolan som ansvarar för att respektive åtgärd genomförs. Ytterligare åtgärd 1: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Ytterligare åtgärd 2: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Ansvarig: _______________________________________________________________________ Uppföljning/utvärdering Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder ovan. Datum: __________________________________________________________________________ Ange vem som ansvarar för uppföljningen. Namn: ___________________________________________________________________________ TRYGGHETSPÄRMEN