Utredning och åtgärder Trygghetspärmen

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:1
U T R E D N I N G O C H ÅTG Ä R D E R
VID OLIKA PROBLEM
På en förskola eller skola så uppstår det situationer av olika slag som
det är viktigt att man utreder och därefter vidtar lämpliga åtgärder.
En förskola eller skola som aktivt tar tag i olika problem skapar
trygghet för barn och elever, personal och vårdnadshavare.
Trygghetsarbetet
”Det bredare värdegrundsarbetet”
Flera av frågeställningarna i avsnittet ”Trygghetsarbetet” kan återföras
till avsnittet ”Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling”.
När förskolan eller skolan får kännedom om olika missförhållanden så
är det viktigt att personalen agerar snabbt men också korrekt.
Målsättningen med insatserna är att så fort som möjligt få ett varaktigt slut på missförhållandena.
Det är viktigt att åtgärderna vilar på förskolans eller skolans värdegrund.
TRYGGHETSPÄRMEN
9:2 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM
Hantering av diverse problemställningar
Förskolan anpassar frågeställningarna till sin verksamhet.
Angående utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och
kränkningar se ”Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande
behandling” längre bak i detta kapitel.
Beskriv:
 Hur ni agerar vid svårare konfliktsituationer, konflikter mellan elev–
elev och elev–vuxen.
 Hur ni agerar vid olika våldssituationer på förskolan/skolan.
- Våld mellan elev–elev, elev–vuxen och vuxen–elev.
(se Barn & Ungdoms ”Tillämpningsanvisningar, hot och våld
samt skadegörelse”)
 Hur ni agerar vid olika former av hot som kan förekomma på skolan,
hot mellan elev–elev, elev–vuxen och vuxen–elev.
 Vilken policy ni har vad gäller skadegörelse på förskolan/skolan.
(se Barn & Ungdoms "Tillämpningsanvisningar, hot och våld samt
skadegörelse")
 Vilken policy ni har när obehöriga personer besöker förskolan
och skolan.
 Hur ni tar emot och ”märker upp” tillfälliga besökare, vikarier
med flera.
 Skolans policy vid rykten om att det kring förskolan och skolan
rör sig personer som påstås närma sig barn på ett otillbörligt sätt.
 Hur ni på skolan har förankrat de disciplinära åtgärder som skollagen
ger stöd för.
 Skolans policy vid misstanke om att en elev har kniv med sig
till skolan.
 Hur ni tillämpar bestämmelsen i skollagen som ger möjlighet att omhänderta föremål som stör skolverksamheten och föremål som utgör
en fara för säkerheten i skolan.
 Hur ni agerar vid andra, aktuella problemställningar.
TRYGGHETSPÄRMEN
UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:3
Grövre våld i skolan
Här följer en sammanfattning av Skolverkets stödmaterial (Skolverket
(2009). Grövre våld i skolan – vad man vet och vad man kan göra. Stockholm: Fritzes.).
”Skolan ska upplevas som en trygg plats att vistas i. Det ställer
krav på genomtänkta strategier och förhållningssätt. En trygg
och öppen skola skapar ett bra klimat för lärande och sociala
relationer, men bidrar också till att minska riskerna för grövre
våld. Genom att främja likabehandling och motverka diskriminering och andra kränkningar förstärker skolan de normer
och värderingar som skapar arbetsro och säkerhet.
Skolan ska agera när våld eller hot om våld inträffar, ofta
krävs samverkan med andra myndigheter som polis och
socialförvaltning. Skolans arbete inom dessa områden finns
formulerade i planer mot diskriminering och kränkande behandling och för krisberedskap.
Genom att uppmärksamma och tolka signaler hos eleverna
kan skolan upptäcka kränkningar och därigenom förebygga
våld. Om skolan agerar vid kränkande behandling finns förutsättningar att förhindra att övergreppen eskalerar och
utmynnar i grövre våld”.
TRYGGHETSPÄRMEN
9:4 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM
Skolverkets råd för att förebygga våld
 Goda och personliga relationer mellan elever och vuxna i skolan är
grundläggande för att förebygga våld. (Brottsförebyggande Rådet
(2009). Grövre våld i skolan. Stockholm: Fritzes.).
 Vuxennärvaro i skolan, även på icke-lektionstid, bidrar till att förebygga våld.
 Öppna skollokaler med god insyn och med lättillgängliga lärarrum
bidrar till att förebygga våld.
 Åtgärder mot mobbning i skolan är avgörande för att kunna förebygga det grova våldet. Om inte lindrigt våld åtgärdas kan våldet
komma att uppfattas som en normalitet.
 Om skolan på ett tidigt stadium kan förebygga och förhindra mobbning minskar risken för grova våldsbrott. Föräldrarna bör involveras
på ett tidigt stadium.
 Centrala åtgärder för att öka tryggheten är kamratstöd, rastvakter,
ett aktivt elevvårdsteam och värdegrundsarbete.
 Skolan måste vara observant på elever som visar stort intresse för
vapen. Skolan och föräldrarna bör vara på vakt om ungdomar uppsöker webbsidor om vapen och våldsdåd.
 Målet måste vara att få med alla elever i den sociala gemenskapen,
det förebygger våld.
TRYGGHETSPÄRMEN
UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:5
Skolverkets råd vid våld eller hot
 Vid kriser på skolan är det viktigt med en dialog, information
och ett tydligt ledarskap.
 Vid hot om grövre våld ska skolan ta kontakt med polisen.
 När en allvarlig våldsincident inträffat på en skola, eller vid ett allvarligt hot, måste skolledningen snabbt ge information till personal
och elever.
 Skolan och skolmyndigheterna bör snabbt presentera en lägesbeskrivning och information om vilka åtgärder som vidtagits. Det är
viktigt att snabbt få ut information för att förhindra ryktesspridning.
 När väl ett våldsdåd har inträffat är det viktigt att snabbt få i gång
basfunktionerna så att eleverna känner sig trygga.
 När hot riktas mot skolan ska en hotbedömning göras. Skolan ska
endast utrymmas när hotet bedöms som seriöst och allvarligt. Skolan
bör försöka förhindra att hot om våld ökar på grund av det så kallade
copycat-fenomenet. Det kan betyda att man bör vara återhållsam
med att sprida information om hot. Denna hållning bör diskuteras
tillsammans med medierna.
 Välbefinnande och en öppen kommunikation mellan lärare och elever
i skolan bidrar till att förebygga grövre våld. Avgörande är också kontakten mellan lärare och föräldrar. En stor del av de elever som utfört
allvarliga våldsdåd i skolan kommer från ”isolerade” hem där föräldrarna har dålig kontakt med skolan.
TRYGGHETSPÄRMEN
9:6 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM
Att tänka på när grövre våld eller annan allvarlig händelse
har inträffat
Ett första steg i en krissituation är att skapa en överblick:
 Vad har hänt?
- När och på vilket sätt?
 Vem är informerad och vem ska informeras?
 Vad ska sägas?
 Hur är det med informationen till föräldrarna?
 Vem ska göra vad?
I den omedelbara uppföljningen bör man särskilt lägga vikt vid:
 Stilla oro, minska osäkerhet och skapa trygghet.
 Sprida korrekt information till elever, hem och skolpersonal.
 Bygga på samhörighet i gruppen.
 Se till att stöd ges av vuxna.
 Skärma av eller skydda mot onödig stress från exempelvis medier
eller åskådare.
 Skolan öppnas om en händelse utanför skoltid drabbar hårt med en
eller flera barns död.
 Vid dödsfall: val av vilken rituell markering som ska användas,
till exempel tända ljus, hissa flaggan på halv stång.
TRYGGHETSPÄRMEN
UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:7
Skolledningens krishantering:
(Myndigheten för Skolutveckling (2006). ”När det värsta händer – om
krishantering i förskola och skola”. Stockholm: Liber Distribution.).
 Informationsberedskap: Ledningen måste ge en tydlig, omfattande
och trovärdig information till elever, föräldrar, skolpersonal och
samarbetande instanser.
 Omsorgsberedskap: Ledningen måste ha insikt om sina egna reaktioner och visa dem. Ledningen ska också formulera, bekräfta och erkänna gruppens reaktioner, visa omtanke, värme och respekt samt
öka förståelsen för situationen inom organisationen.
 Motivationsledarskap: Efter en allvarlig krissituation ska skolan återvända till vanlig verksamhet. En ledning som bekräftat och erkänt
elevernas behov av samtal, som visat gott omsorgsledarskap, kan
lättare sätta i gång och motivera till vanliga skolaktiviteter igen, än en
ledning som inte har låtit elevernas tankar och känslor få utrymme i
skolans vardag.
TRYGGHETSPÄRMEN
9:8 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM
Beskriv:
 Hur det ser ut på er skola när det gäller våldsnivån.
- Har ni haft incidenter med grövre våld?
 Er plan för hur basfunktionerna kan upprätthållas vid en allvarlig
händelse på er skola. Till exempel alternativa samlingslokaler,
alternativa ledningsfunktioner etcetera.
 Er strategier för hur ni ska hantera informationsspridningen.
Ansvariga personer, kanaler, kontakter till föräldrar etcetera.
 Er plan för hur medierna ska hanteras och hur eleverna ska skyddas.
Talespersoner, policy för den personal som får frågor etcetera.
 Er krisplan.
- Är den uppdaterad och känd?
 Ert förebyggande arbete.
- Känner sig alla elever och lärare trygga och respekterade av andra
elever och lärare på skolan?
- Hur vet ni det?
 Hur ni arbetar med ordningsregler så att elever och all personal är
delaktiga.
 Hur ni arbetar med planer om likabehandling och kränkande behandling så att elever och all personal samt föräldrar är delaktiga.
 Hur ni gör för att främjar ett gott kommunikationsklimat på skolan,
så att eleverna har förtroende för och berättar om incidenter och oro
för personalen.
 Era rutiner och strukturer för att hantera information som personalen får och som har anknytning till grövre våld. Det kan vara berättelser eller rykten som man får direkt eller hör i elevernas samtal.
 Hur man som personal hanterar situationen när man får höra om
våldsincidenter som hänt bland ungdomarna.
 Hur man som personal bör agera när man får höra att en elev har
uttalat hot.
 Hur personalen bör agera när man får veta att en elev har något som
kan klassificeras som ett vapen.
TRYGGHETSPÄRMEN
UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9:9
Hedersrelaterat våld och förtryck
Här följer en sammanfattning av Skolverkets stödmaterial (Skolverket
(2010). Hedersrelaterat våld och förtryck - Skolans ansvar och möjligheter. Stockholm: Fritzes.).
Kollektiva påtryckningar
Att upprätthålla en familjs heder innebär framför allt att kontrollera
den unga kvinnans sexualitet, så att hon inte drar skam över familjen.
Kravet på att flickan är oskuld före äktenskapet är en sådan kontroll
men också familjens kontroll över valet av framtida partner.
Ett hederstänkande omfattar emellertid inte enbart flickorna och de
unga kvinnorna utan även pojkarna och de unga männen, som till exempel kan tvingas till giftermål mot sin vilja. Det är också de unga männen som kan förmås att utöva våld och förtryck mot andra, som systrar,
bröder eller kusiner. Skolpersonal behöver således inte enbart uppmärksamma de unga kvinnornas utan även de unga männens situation.
Skolan är en central plats för alla barn och ungdomar. För flickor och
pojkar som är utsatta för familjens kontroller är skolan ofta en oas, en
plats att längta till, ett liv utanför familjen – men också en plats där
”allt” ska hända mellan åtta på morgonen till fyra på eftermiddagen. Hur
kan då skolan även arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och
förtryck?
Skolverket ser det som ett arbete på tre nivåer, där skolpersonalen
ofta behöver arbeta parallellt.
 1. Att nå alla flickor och pojkar i skolan och deras föräldrar
 2. Att upptäcka utsatthet hos flickor och pojkar
 3. Att ge stöd och skydd i akuta situationer
När det gäller samhällets insatser kring hedersrelaterat våld och förtryck har fokus ofta varit på den akuta situationen som ofta innebär
skyddat boende. Men de två första nivåerna, som handlar om det främjande och förebyggande arbetet, är i högsta grad centrala för skolan.
Här kan skolan göra åtskilligt för att stärka elevers psykiska hälsa och
också tidigt skapa förtroendefulla kontakter med föräldrar.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 10 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Både hos skolledare och hos lärare kan det många gånger finnas en stor
osäkerhet om hur de ska tolka flickans eller pojkens berättelse. Det
finns många frågor som är komplexa och som därför behöver diskuteras inom skolan:
 Hur akut är situationen för flickan eller pojken?
- Hur länge har det pågått?
 Överdrivs hoten?
- Hur snabbt måste jag agera?
 Vad är flickans och pojkens egen bedömning?
 Hur ser elevens nätverk ut?
- Hur är lärarens kontakt med föräldrarna?
- Går det över huvud taget att kontakta föräldrarna eller kan det innebära fara för flickan eller pojken i den situation de befinner sig?
 Ska socialtjänsten kopplas in omedelbart eller har jag tid på mig att
börja nysta och samtala?
- Befinner sig flickan eller pojken i början av en process, där situationen inte ses som så allvarlig eller befinner hon/han sig i en slutfas, då hoten är livshotande och riskerar att verkställas?
 Finns det risk för elevens liv, finns risk för självmord?
Det krävs en förmåga att göra en riskbedömning och en kompetens
att föra stödsamtal om skolpersonalen ska kunna stödja flickan eller
pojken.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 11
Några slutsatser för skolan
Ökad kunskap
 Kunskap om det hedersrelaterade våldet och förtrycket behöver
sättas in i ett större sammanhang som en del av skolors värdegrundsarbete.
 Att lära av varandras erfarenheter i kollegiet kan vara en av flera
ingångar för en kompetensutveckling hos personalen. Frågorna är
inte lätta och som lärare eller skolsköterska behöver man få möjlighet att reflektera och diskutera med andra. En skola bjöd till exempel
in föreläsare som berättade utifrån olika perspektiv. Det kan också
vara äldre ungdomar som har gått igenom en kris med familjen eller
det kan vara en organisation som arbetar med medling i olika familjekonflikter. Kanske har någon av skolans personal erfarenhet av elever som varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och kan
berätta hur hon eller han hanterat dessa frågor.
 Ett sätt att få kompetensutveckling är att starta en studiecirkel där
personalen diskuterar och går igenom litteratur med olika perspektiv
på hedersrelaterat förtryck och våld, men också litteratur som handlar om ungdomar och sexualitet.
Kompetensutveckling kan också vara att bjuda in en förening som
aktivt arbetar mot hedersrelaterat våld och som kan ge skolpersonalen kunskap och stöd hur den skulle kunna agera i olika svåra situationer de möter.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 12 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Handlingsberedskap
 Den nya skollagen som ska börja tillämpas från och med den 1 juli
2011 har en starkare skrivning om elevers rätt till utbildning. Denna
text kan vara utgångspunkt för diskussioner och tolkningar och därmed ge ökad beredskap när föräldrar kommer och ber rektor eller
lärare om befrielse för sitt barn från viss undervisning.
 I en diskussion på skolan om elevers rätt till utbildning är dialogen
med föräldrar grundläggande. På en skola finns många möjligheter
att lära av varandra och diskutera erfarenheter hur skolpersonalen
kan skapa ett förtroendefullt samarbete med föräldrar.
 Om man som lärare eller elevhälsopersonal är osäker på hur man ska
agera när en flicka eller pojke kommer med sin berättelse kan det
finnas möjlighet att söka stöd via handledning inom kommunen.
 Erfarenheterna visar att skolor har lättare att agera smidigt om skolpersonalen tillsammans har diskuterat igenom hur man ska agera i
akuta situationer och hur samverkan ska ske med andra myndigheter
som socialtjänst och polis.
I kontakter med elever
 En grundregel i all kommunikation med elever är att lyssna när
eleven kommer och berättar och att ta det eleven berättar på allvar.
 Elever ska ha tillgång till en sex- och samlevnadsundervisning med
hög kvalitet och därmed få mycket utrymme för samtal och reflektioner om sexualitet, relationer och existentiella frågor. Inte minst
läroplanens skrivningar om sex och samlevnad som ett ämnesövergripande kunskapsområde är viktiga att följa för att ge olika perspektiv på kunskapsområdet i olika ämnen som historia, samhällskunskap, svenska, religion och biologi.
I kontakter med föräldrar
 Om skolan tidigt bygger en förtroendefull kontakt med föräldrar blir
dialogen mer självklar. En tillitsfull kontakt kan innebära att skolpersonalen och eleven tillsammans med föräldrarna kan hitta lösningar som minskar till exempel en hård kontroll av barnet.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 13
Beskriv:
 Skolans kompetens när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck.
- Behöver kompetensen höjas?
 Hur ni förhåller er till elevens rätt till utbildning när vårdnadshavare
ber om befrielse för sitt barn från viss undervisning.
 Er beredskap för att agerar vid akuta situationer.
 Hur ni kan samarbeta med polis och socialtjänst.
 Hur ni gör för att bygga en förtroendefull kontakt med vårdnadshavare.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 14 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Unga med skyddade personuppgifter
Skyddade personuppgifter får man om det finns risk för att man ska
utsättas för hot eller våld. I Skolverkets stödmaterial (Skolverket
(2011). Unga med skyddade personuppgifter. Stockholm: Fritzes.) så
finns det praktiska råd till dig som arbetar med barn och ungdomar
som har skyddade personuppgifter. Råden handlar bland annat om hur
viktigt det är med fungerande rutiner för hur personalen ska hantera
skyddade personuppgifter.
Här följer ett förslag på hur man kan använda en handlingsplan för
att arbeta systematiskt med de svårigheter verksamheten kan ställas
inför.
Förslag på handlingsplan
Allmän information
 Elevens namn:
 Elevens personnummer:
- (viktigt för att kunna använda Skatteverkets postförmedling)
 Klass:
 Elevens vårdnadshavare:
- Om barnet eller eleven ska ha en kontaktperson, dennes namn:
Skyddet
 Vem/vilka i familjen omfattas av skyddet?
- Vilken typ av skydd har de?
 Vem skyddas barnet eller eleven från?
- Finns det några särskilda risker som verksamheten måste beakta?
- Är det något som personalen ska vara uppmärksam på?
 Hur tar sig barnet eller eleven till skolan?
- Vid behov – vem kontrollerar och bekräftar att eleven kommit
fram?
- Vem får hämta barnet eller eleven?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 15
Vilka ska informeras om elevens situation och vad ska de veta?
 Förskolechef eller rektor:
 Kontaktperson:
 Mentor eller klassföreståndare:
 Vilken information ska övrig personal få?
 Har ni diskuterat med vårdnadshavaren och barnet eller eleven hur
man ska förhålla sig till frågor från exempelvis kamrater?
- Ja  Nej 
 Hur ska kontakten mellan förskolan, skolan eller fritidshemmet och
hemmet gå till?
Hur ska kontakten mellan verksamheten och vårdnadshavaren
eller den myndiga eleven gå till?
 Vad ska kontaktpersonen ha för uppgift?
 Finns det en kontaktgrupp?
- Vilka är med i den?
- Vad är gruppens roll?
 Kodord?
 Hur ska vårdnadshavaren eller eleven göra en sjukanmälan?
 Hur ska skolan rapportera till vårdnadshavaren om eleven är
oanmält frånvarande från skolan?
 Hur ska vårdnadshavaren eller den myndiga eleven meddela verksamheten om situationen förändras (om skyddet ändras eller upphör,
om familjen flyttar etcetera)?
Stöd och hälsa
 Behöver barnet eller eleven stöd i form av kurator, psykolog
etcetera?
 Behöver barnet eller eleven en stödperson?
- Vem?
 Hur har barnets eller elevens skolgång sett ut hittills?
- Behöver barnet eller eleven någon form av särskilt stöd?
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 16 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Praktiska frågor i verksamheten
Internet och datorer:
 Ska eleven kunna logga in på skolans datorer?
- Med vilket namn?
 Ska eleven ha tillgång till e-post?
- Hur ska kontot fungera?
- Ska eleven ha dold adress?
- Med vilket namn?
 Ska eleven kunna logga in på en lärplattform?
- Med vilket namn?
 Får elevens namn finnas med på internet?
- (även om det krävs inloggning för att komma åt uppgifterna)
Skolskjuts, busskort och bibliotekskort:
 Har eleven rätt till skolskjuts?
- Vem registreras kortet på?
 Ska eleven ha bibliotekskort?
- Hur registreras det?
Närvarolistor och klasslistor:
 Får eleven finnas med på närvarolistor och klasslistor?
- Hur ska det gå till?
 Vilken information ska finnas med?
Utflykter, studieresor etcetera:
 Får eleven följa med på utflykter eller studieresor?
 Vad ska personalen tänka på?
 Vill vårdnadshavaren få information inför varje utflykt, studiebesök?
- Hur?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 17
Dokumentation:
 Finns det någon tidigare dokumentation av barnets eller elevens
kunskaper, utveckling etcetera? (Individuell utvecklingsplan, individuell studieplan, notering om hälsobesök, utredningar, åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång med mera?)
- Om ja – har familjen med sig den?
- Om inte – vem kontaktar den verksamhet som barnet eller eleven
tidigare varit inskriven i?
 Hur ska elevens betyg hanteras?
 Vill familjen regelbundet få kopior av den dokumentation som rör
barnet eller eleven?
- Hur ofta?
Fotografering:
 Får barnet eller eleven finnas med i en skolkatalog eller gruppfotografier?
- Ja  Nej 
Akuta situationer:
 Vad ska personalen göra om en hotfull situation uppstår?
- Vem ska kontaktas?
- Hur?
 Vill vårdnadshavaren kontaktas när någon begär ut uppgifter?
- (även när uppgifter inte lämnas ut)
 Vad ska barnet eller eleven göra om den som hotar kommer till verksamheten?
 Har eleven fått information om hur hon eller han snabbt kan komma i
kontakt med någon i personalen?
- Ja  Nej 
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 18 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Vilken information har vårdnadshavaren och barnet fått:
 Har vårdnadshavaren eller den myndiga eleven fått information om
gällande sekretessbestämmelser?
- Ja  Nej 
 Har vårdnadshavaren eller den myndiga eleven fått information om
verksamhetens rutiner för hantering av skyddade personuppgifter?
- Ja  Nej 
 Har eleven fått en rundvandring?
- Ja  Nej 
 Har eleven fått information om hur rastvakterna ser ut?
- Ja  Nej 
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 19
Suicidprevention
Skolans insatser för suicidprevention kan indelas i tre nivåer.
Man kan kalla nivåerna för främjande, förebyggande och åtgärdande
– eller med andra ord den universella, den selektiva och den indikerade
nivån. (Skolverket (2010). Tre nivåer – insatser om hälsa – Insatser i skolan som rör barns och ungdomars hälsa (Elektronisk). Tillgänglig:
www.skolverket.se/sb/d/2260/a/12696. (2010-10-01)).
Den främjande nivån
Den första nivån, den universella, innebär att skapa en skola där alla
barn och ungdomar kan växa, trivas och utvecklas. Detta är förskolans
och skolans grundläggande uppdrag och finns inskrivet i läroplan men
även i skollagen.
Det innebär en skola med ett gott skolklimat, en skola där de vuxna
genast tar itu med kränkningar, där elever känner sig sedda och får bra
feedback på sitt arbete. En skola där hon/han kan känna sig värdefull, få
optimism och framtidstro. Det är också en skola som ger eleverna stöd i
att utveckla bra relationer till jämnåriga och som också är en mötesplats för viktiga existentiella samtal om livet, kärleken och döden.
En skola som lyckas skapa goda lärmiljöer främjar också barns och
ungas lärande. Det är lättare att lära i en miljö där man känner sig trygg
och där relationerna präglas av tillit till varandra.
Till ett gott skolklimat hör också att skolan tidigt "krokar" arm med
föräldrar och utvecklar ett nära och respektfullt samarbete – något som
inte är minst viktigt när barnet eller tonåringen är i svårigheter.
För att främja en bra arbetsmiljö behöver rektor och lärare ha ett
nära samarbete med elevhälsans personal – kurator, skolsköterska,
specialpedagog, psykolog.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 20 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Den förebyggande nivån
Den andra nivån, den selektiva, innebär att skolpersonalen riktar sig till
grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta – eller utsätter andra
elever genom sitt beteende. När det gäller suicidprevention innebär det
att upptäcka när eleven verkar dra sig undan, när man märker att
hon/han har förändrats, när eleven börjar skolka eller ger signaler om
att hon/han är i svårigheter. Här gäller det för skolan att se både elevens enskilda problem men också hur dessa kan vara kopplade till skolans lär- och arbetsmiljö.
Skolan behöver här ha en särskild blick för utsatthet – att kunna se
och stödja dessa elever samt sträva efter att etablera kontakt och samarbete med föräldrarna så tidigt som möjligt. Att bara kunna ringa hem
till föräldrarna och säga att "Jag är lite orolig för Pelle, han verkar dra sig
undan, vilket han inte gjort tidigare. Har ni märkt detta hemma." Om
lärare ska våga ha blick för utsatthet krävs framför allt ett nära samarbete med elevhälsa och skolledning.
Den åtgärdande nivån
Den tredje nivån, den indikerade, är när den enskilda eleven har ett
akut behov av extra stöd, vård/behandling. Då är ett fungerande samarbete mellan skola/elevhälsa, socialtjänst, barnpsykiatri med flera avgörande för att barnet eller den unge skall få det stöd han/hon i den
situationen behöver.
Beskriv:
 Era insatser på den främjande nivån.
- Behöver något utvecklas?
 Vilka riskgrupper ni har på skolan?
 Skolans kompetens när det gäller att närma sig dessa riskgrupper.
- Behöver något utvecklas?
 Skolans beredskap för att möta elever som kan vara suicidbenägna.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 21
Stress hos barn och elever
Orsaker till att barn och elever upplever stress:
(Währborg, Peter (2003). Stress hos barn – orsaker och konsekvenser.
BRIS-tidningen 5, s. 50-51.).
 Emotionella betydelsefulla separationer. Till denna kategori räknas
alla slags separationer till exempel förälders död, en skilsmässa men
också förlust av en kroppsdel eller en kroppsfunktion.
 Relationsstörning. Barns relationer till andra barn spelar en betydelsefull roll för utveckling av stress. Mobbning eller annan negativ särbehandling förorsakar stressreaktioner. Också barns relationer till
vuxna, speciellt föräldrar och lärare, är betydelsefulla i detta avseende. Barnets föreställningar om relationen till läraren är viktig. Gillar
läraren mig?
 Stora krav och liten kontroll. Barn liksom vuxna upplever olika prestationskrav och reagerar på liknande sätt som vuxna då de inte upplever sig ha kontroll över situationen.
 Störning av den sociala stabiliteten. Hit räknas förhållanden som att
flytta, få nytt syskon, föräldrars omgifte och så vidare.
 Fysikaliska förhållanden till exempel buller kan ge upphov till stressreaktioner.
Vanliga reaktioner vid stress:
 Irritation
 Frustration
 Fientlighet
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 22 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Vad som kan minska stressnivån:
(Haraldsson, Katarina (2009). Buffra stress i riktning mot välbefinnande (Elektronisk). Tillgänglig: www.skolporten.com/art.aspx?id=66Rj1.
(2009-09-04)).
 Lust och återhämtning: Att ha fritids- och kulturaktiviteter. Att bara få
vara, avslappningsträning och massage. Umgås med kompisar och att
ha husdjur.
 Tillit: Att få känslomässigt stöd från föräldrar, andra vuxna och nära
kompisar. Att få diskutera livsfrågor. Att få känna trygghet både
hemma och i skolan.
 Insikt och inflytande: När barnen kommer till insikt om vad de kan
göra för att lösa stressiga situationer och problem vill de kunna utöva
inflytande och bli lyssnade på av vuxna.
 Fysisk aktivitet: Fysisk träning i olika former.
Beskriv:
 På vilket sätt skolan tar hänsyn till elever som på grund av olika livssituationer upplever stress.
 Hur ni kan göra för att stödja eleverna i att få ner sin stressnivå.
 På vilket sätt eleverna kan påverka sin arbetssituation i skolan.
 Hur ni gör för att skapa goda relationer med alla era elever.
 Vad skolan kan göra för att eleverna skall återhämta sig mellan
lektionerna.
 Hur ni gör för att skapa en lugn skolmiljö.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 23
Skoltoaletter
Avhandlingen (Lundblad, Barbro (2009). ”Skall jag gå, eller är det bättre
att jag väntar? Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan” (Elektronisk). Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/20356. (2011-08-15))
visar att många elever upplever sig otrygga i samband med toabesök
och de upplever att skoltoaletterna är äckliga. De uppfattar att lärarnas
har sina egna regler för toalettbesök och de tycker att det förväntas av
dem att de skall gå på rasten.
Många elever undviker helt att gå på skolans toaletter. Det framkom
också att när eleverna håller sig hela dagen så ledde det till att de inte
kunde koncentrera sig och lyssna på vad läraren sa. För elever med
funktionella blåsproblem så är skoltoaletterna ett problem.
Beskriv:
 Hur elevernas toalettutrymmen är utformade.
- Finns det fungerande lås på toaletterna?
- Kan eleverna känna sig trygga inne på toaletten?
- Finns det tvål att tvätta händerna med?
- Finns det handdukar att torka händerna med?
- Är det något som behöver förbättras?
 De regler som finns på skolan när det gäller toalettbesök.
- Har all personal samma regler?
- Hur förhåller ni er till en elev som inte vågar på toaletten
när det är rast.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 24 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Skolans policy vid ogiltig frånvaro
Skolans arbetsmiljö, undervisningens innehåll och utformning, personalens bemötande och engagemang, ett positivt samarbete med hemmet
och goda rutiner för frånvarouppföljning och omedelbara insatser är
betydelsefullt för att ogiltig frånvaro inte skall uppstå.
I Skolverkets rapport 341 (Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen
tillbaka. Stockholm: Fritzes.) står mer att läsa i detta ämne.
Beskriv:
 Hur ni utformar skolans arbetsmiljö för att motverka ogiltig frånvaro.
 Hur ni gör för att utforma en skolmiljö som präglas av förtroendefulla
relationer, delaktighet och meningsfullhet.
 Hur ni resonerar kring undervisningens innehåll och utformning
kopplat till ogiltig frånvaro.
 Hur ni gör för att stärka elevernas självkänsla och tillit till den egna
förmågan.
 Hur personalens bemötande och engagemang kan påverka ogiltig
frånvaro.
 Hur ni gör för att få ett förtroendefullt samarbete med hemmet
innan problem uppstår.
 Era dagliga rutiner för frånvarorapportering.
 Era rutiner för att sammanställa och analysera skolans egen närvarokontroll.
 Era rutiner vid misstänkt ogiltig frånvaro.
- tydliggör era olika roller
- vem kontaktar vårdnadshavare? Vilket är budskapet?
- vem kontaktar eleven? Vilket är budskapet?
- hur visar skolan att eleven är saknad?
 Era rutiner för att allsidigt kunna utreda orsakerna till frånvaron.
 Era rutiner för att snabbt kunna sätta in olika former av stöd.
 Era stödinsatser vid ogiltig frånvaro.
 Elevhälsans roll och ansvar i arbetet mot frånvaro.
 Ert samarbete med socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin
när det gäller elever med hög skolfrånvaro.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 25
Hantering av droger
Beskriv:
 Vilken policy ni har vad gäller rökning på eller strax utanför
skolans område.
- Vad gäller för eleverna?
- Vad gäller för personalen?
- Vad händer om någon bryter mot gällande policy?
 Skolans policy vad gäller snusning.
- Vad gäller för eleverna?
- Vad gäller för personalen?
- Vad händer om någon bryter mot gällande policy?
 Skolans policy vid misstanke om att en elev har använt narkotiskt
preparat.
 Skolans policy vid misstanke om att en elev förvarar alkoholhaltiga
drycker i sitt skåp.
 Er policy när förälder eller vårdnadshavare kommer drogpåverkad
till förskolan eller skolan.
 Skolans kompetens när det gäller att bemöta och stödja elever som
lever med missbrukande vårdnadshavare?
 Hur ni informerar era elever vart de kan vända sig för att själva få
stöd när deras vårdnadshavare har drogproblem?
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 26 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Stöd
Beskriv:
 Hur skolans arbete riktat sig till elever som behöver stöd
i olika former är organiserat.
 Hur rollerna är fördelade både internt och externt.
 Hur ni gör för att förankra detta arbete hos all personal på skolan.
 Hur ni gör för att närma er elever som har låga studiebetyg, låg skolmotivation och en svagt utvecklad tro på sin förmåga att klara skolarbetet.
- Hur ni gör för att öka deras motivation.
 Vilket stöd skolan ger de elever som ej klarar godkänt i ett eller flera
ämnen.
 Vilket ansvar som ligger på undervisande lärare då elever ej klarar
godkänt i ett eller flera ämnen.
 Vilken hänsyn ni tar vid olika provsituationer, läxornas omfång och
så vidare, till elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och inlärningssvårigheter.
- Finns det talböcker på skolan?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 27
 Det stöd skolan kan ge en elev som har utsatts för våld.
- Beskriv både akuta och långsiktiga insatser.
 Det stöd skolan kan ge en elev som har utövat våld mot en annan elev
eller mot en personal på skolan.
- Beskriv både akuta och långsiktiga insatser.
 Det stöd skolan kan ge en elev som är utsatt för hot.
 Det stöd skolan kan ge en elev som växer upp i en missbruksmiljö.
 Det stöd skolan kan ge en elev som har sorg.
 Det stöd skolan kan ge en elev som är utsatt för hedersrelaterat våld
och förtryck.
 Det stöd skolan kan ge en elev som stannar kvar i korridoren istället
för att gå på lektion.
 Det stöd skolan kan ge en elev som upplever sig orättvist behandlad
av personal på skolan.
 Vem som för de mest utsatta elevernas talan på er skola.
- Det kan gälla utsatthet på grund av besvärliga hemförhållanden,
låg skolmotivation, provokativt beteende, upplevda kränkningar
från personalens sida med mera.
 Vad ni gör för att komma till rätta med den stressiga arbetssituation
som många elever upplever.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 28 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Åtgärdsprogram
I Skolverkets allmänna råd (Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer – För arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.) står att
läsa.
När en elev i grund- eller gymnasieskolan riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas. Andra tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan vara
att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat
eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig
undan. En del av de elever som är i behov av särskilt stöd uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala
besvär.
Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Ett åtgärdsprogram
syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses.
Åtgärdsprogrammet har en central roll i skolans arbete med särskilt
stöd genom att vara redskapet för personalen när det gäller planering
och utveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilde
eleven. Det är samtidigt en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som
ska vidtas och bidrar till att ge en överblick.
Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning
och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte
ska förloras. Uppföljning avser här en kontroll av att beslutade åtgärder
är vidtagna. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna har varit
lämpliga i förhållande till uppsatta mål.
Man betonar elevers och vårdnadshavares rätt till delaktighet i
arbetet med åtgärdsprogram och de fördelar som följer med denna.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 29
Utredning
”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig
skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på
annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte
kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska
detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov
av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska
även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart
obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd,
ska han eller hon ges sådant stöd.” (Skollagen 3 kap, 8§)
Åtgärdsprogram
”Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges
särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är,
hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och
utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär
att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får
rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.
Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit
beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram
inte ska utarbetas. .” (Skollagen 3 kap, 9§)
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 30 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Utarbeta åtgärdsprogram
Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en utredning av elevens behov
av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från åtgärdsprogrammet.
Det är viktigt att:
 skolan strävar efter att tidigt göra eleven och vårdnadshavarna
delaktiga i att utarbeta åtgärdsprogrammet.
 åtgärdsprogrammet kortfattat beskriver elevens behov.
 åtgärdsprogrammet relaterar till läroplanernas och kursplanernas
mål och vad man vill uppnå på kortare och längre sikt.
 åtgärdsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärder skolan
avser att vidta och en tydlig ansvarsfördelning.
 skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen.
 skolan beskriver sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram om
elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen.
 skolan ser till att det finns kompetens för att tillgodose elevens behov
av särskilt stöd.
 åtgärder vidtas så snart som möjligt när behov och åtgärder klargjorts.
 åtgärdsprogrammet tydligt visar hur åtgärderna ska följas upp samt
hur och när de ska utvärderas.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 31
Beskriv:
 Era rutiner för att kontinuerligt följa upp eleverna och tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
 Era rutiner för upprättande av åtgärdsprogram.
- Tydliggör rollerna.
 Era rutiner för att involvera elev och vårdnadshavare i upprättandet
av åtgärdsprogram
 Beskriv era rutiner för att kartlägga, utvärdera och analysera den
egna undervisningen för att upptäcka eventuella hinder i lärandemiljön.
 Hur ni gör för att vid planeringen av insatser utgå från elevens starka
sidor, intressen och erfarenheter.
 Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på organisationsnivå.
 Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på gruppnivå.
 Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på individnivå.
 Möjliga kort och långsiktiga mål.
För ytterligare stöd och råd se ”Ankaret, Barn & Ungdom”.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 32 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Trygghet och studiero
I Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2011). Merom…Trygghet och
studiero (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.141915!Menu/article/attach
ment/trygghet_o_studiero.pdf. (2011-08-15)) beskriver man innehållet
i skollagens 5 kap. Trygghet och studiero.
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras
en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En förutsättning för
detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt
ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, till
exempel genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är
även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för
att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö.
Det finns dock situationer när de åtgärder som vidtagits i ett förebyggande syfte inte är tillräckliga och där skolan kan behöva använda
de disciplinära åtgärder som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö.
Lärarna och den övriga personalen har ansvar för eleverna i skolan. Om
det händer något ska de ingripa för att skapa trygghet och studiero för
eleverna eller för att komma till rätta med en elev som stör. Rektorn
eller lärarna får då vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som
krävs för att tillförsäkra eleverna en trygghet och studiero eller för att
komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Det kan
till exempel handla om tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever. Bestämmelsen i skollagen gäller också
om en rektor eller en lärare behöver gå emellan två elever som bråkar
eller för att stoppa skadegörelse.
Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och man får
bara göra saker som är rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Om eleven är minderårig måste åtgärden vidtas med hänsyn till
barnets bästa. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma
med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans
lägre årskurser.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 33
Bestämmelserna i skollagen om disciplinära åtgärder ska inte användas
för att straffa eleverna utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på
skolan. De disciplinära åtgärder som regleras i skollagen är följande:
Omhändertagande av föremål
Rektorn och lärarna får ta ifrån en elev ett föremål om det används så
att det stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan eller i
fritidshemmet. Föremålet ska lämnas tillbaka senast när eleven slutar
för dagen. Undantaget är om eleven har tagit med sig föremålet flera
gånger eller om det är ett föremål som eleven inte bör få tillbaka på
grund av dess beskaffenhet. I så fall kan man omhänderta föremålet i
upp till fyra dagar i avvaktan på att vårdnadshavarna kontaktats.
Rektorn eller den person rektorn har bestämt ska snabbt anmäla till
polisen om man har tagit hand om stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor. Då får man behålla föremålet tills det är avgjort om polisen ska ta det i beslag.
Om man inte lämnar tillbaka föremålet efter lektionen ska den som
tagit hand om det dokumentera omhändertagandet skriftligt.
Utvisning och kvarsittning
Om en elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte
slutar med det när läraren säger till, får läraren visa ut eleven från
undervisningslokalen för resten av lektionen. Rektorn eller läraren kan
också bestämma att en elev ska stanna kvar i skolan en timme efter
undervisningen eller att eleven ska komma till skolan en timme innan
undervisningen börjar.
Rektorns befogenhet att besluta om kvarsittning är ny. Anledningen
är att rektorn kan behöva göra en samlad bedömning, till exempel om
eleven stört undervisningen eller uppträtt olämpligt på lektioner som
leds av olika lärare.
Den som har beslutat om utvisning och kvarsittning ska dokumentera
det.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 34 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Utredning om varför elever stör
Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt
olämpligt eller om eleven gjort något allvarligare, ska rektorn se till att
saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen.
Med utgångspunkt i vad utredningen visar ska rektorn se till att
skolan gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan till
exempel vara en skriftlig varning men det kan också vara att ge eleven
stöd i undervisningen eller från elevhälsan om eleven behöver det.
Skriftlig varning
När utredningen är klar får rektorn besluta att ge eleven en skriftlig
varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven
inte ändrar sitt beteende. Syftet med den skriftliga varningen är att
dokumentera det som har kommit fram och bestämts i samtalen med
eleven om vilka konsekvenser det kan få om hon eller han inte ändrar
sitt beteende. Avsikten är också att peka på att skolan inte accepterar
elevens uppförande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
Tillfällig omplacering
En rektor beslutar om hur eleverna ska delas in i klasser och grupper. I
vissa fall får rektorn tillfälligt flytta en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom samma skolenhet. Rektorn får flytta
eleven om det man gjort efter utredningen inte räcker, eller om det är
nödvändigt för att de andra eleverna ska få trygghet och studiero. Omplacering kan alltså bli aktuellt först när man har gjort en utredning och
åtgärderna utifrån den inte har haft någon effekt. Men regeln om rektorns och lärarnas allmänna befogenheter innebär att man kan göra en
tillfällig omplacering i akuta fall utan utredning.
Omplaceringen får bara i undantagsfall gälla längre än två veckor,
och den får aldrig vara längre än fyra veckor.
Vårdnadshavaren ska informeras om rektorns beslut. Den som beslutar om omplaceringen ska även dokumentera det.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 35
Tillfällig omplacering vid annan skolenhet
Om den tillfälliga omplaceringen inom skolan inte har fått effekt får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska flytta till en annan skola. Rektorn
på den andra skolan måste vara med och besluta och vårdnadshavarna
måste kontaktas innan eleven flyttas.
Placeringen vid den andra skolan ska bara i undantagsfall vara längre
än två veckor och den får aldrig vara längre än fyra veckor. Elever i
grundskolan och grundsärskolan kan dock flyttas permanent till en
annan skola för att ge de andra eleverna trygghet och studiero.
Den som beslutar om en tillfällig placering vid annan skola ska dokumentera det.
Avstängning i de obligatoriska skolformerna
I vissa fall får rektorn besluta att stänga av en elev. Det kan ske för att
man på skolan ska klara av en mycket jobbig situation, till exempel om
det har förekommit grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen
och Arbetsmiljöverket, ta kontakt med vårdnadshavare och ge stöd till
eleven, andra elever och lärare.
Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektorn ska kunna
stänga av en elev helt eller delvis:
 Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero
- En avstängning måste kunna motiveras utifrån att det är nödvändigt för övriga elevers behov av trygghet och studiero. Det kan jämföras med kommunens beslut att permanent omplacera elever mot
vårdnadshavarnas vilja, något som kan ske av samma skäl. (Jämför
till exempel 10 kap. 30 § för grundskolan).
Även rektorn kan besluta om en permanent omplacering om det
krävs för att eleven eget behov av rätt stöd ska kunna uppfyllas.
 Andra åtgärder har inte haft någon effekt
- Avstängning är en yttersta åtgärd som man bara får ta till om utvisning ur klassrummet, kvarsittning eller skriftlig varning inte har
haft någon effekt på elevens uppförande. Men det är inte nödvändigt att eleven har flyttats till en annan skolenhet först. Omplacering är snarare ett alternativ till avstängning även om det inte finns
något som hindrar att rektorn beslutar om avstängning efter att
eleven har omplacerats tillfälligt.
- Det finns tillfällen när skolan kan stänga av en elev utan att ha prövat andra åtgärder först. Det kan till exempel vara om eleven har
begått ett allvarligt brott mot en annan elev eller en lärare.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 36 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
 Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning
- Den avstängda eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om till följd av avstängningen.
Innan rektorn beslutar om att stänga av en elev ska eleven och vårdnadshavarna få tillfälle att yttra sig.
Beslutet om avstängning, helt eller delvis, gäller omedelbart om rektorn inte beslutar något annat. Beslutet får bara gälla så länge att skolan
hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas. Avstängningen får
aldrig vara längre än en vecka och man får inte stänga av en elev fler än
två gånger per kalenderhalvår.
Rektorn kan inte delegera beslutet om avstängning till någon annan
och hon eller han ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven
är under 18 år ska även socialnämnden informeras. Den som beslutar
om avstängning ska dokumentera det.
Eleven och vårdnadshavarna kan överklaga beslutet om avstängning
hos allmän förvaltningsdomstol. Eftersom det rör sig om en akut åtgärd
gäller beslutet som regel omedelbart. I samband med överklagandet
finns det därför möjlighet att begära inhibition, d.v.s. att avstängningen
inte ska gälla omedelbart, utan först efter att ärendet avgjorts i förvaltningsrätten.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 37
Beskriv:
 Hur ni gör för att eleverna skall kunna medverka i utarbetandet av
ordningsregler.
 Hur ni samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa
gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö.
 Personalens kunskaper om innehållet i och tillämpningen av Skollagens 5 kap. Trygghet och studiero.
- Behöver kompetensen höjas?
 Era rutiner för att ta ifrån en elev ett föremål som stör utbildningen
eller riskerar att skada någon i skolan.
- Var förvarar ni det omhändertagna föremålet?
 Hur ni har organiserat kvarsittning eller försittning.
 Era rutiner vid tillfällig omplacering.
 Era rutiner vid tillfällig omplacering vid annan skolenhet.
 Era rutiner vid avstängning av en elev.
 Era rutiner vad gäller dokumentation vid olika insatser enligt Skollagens 5 kap.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 38 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Skydd
Beskriv:
 Hur ni skyddar en elev som utsatts för kränkningar eller trakasserier.
 Hur ni skyddar en elev som på annat sätt är utsatt.
 Vilket ansvar skolan tar under skoltid.
 Era rutiner när det gäller hantering av hemliga personuppgifter.
Samarbete med socialtjänsten
Beskriv:
 Hur ni kontinuerligt samarbetar förebyggande med socialtjänsten.
 Vilket ansvar skolan tar för att det skall bli ett bra samarbete med
socialtjänsten.
 Hur ni får en samsyn samt kunskap om respektive förvaltnings
uppgifter, ansvar och möjligheter vad gäller olika situationer.
 Hur ni samarbetar med socialtjänsten kring ett barn som far illa.
 Tillvägagångssättet vid konsultation eller anmälan till socialtjänsten.
 Hur ni gör anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen 14:1 känd
bland all personal, se även bilaga "Styrdokument".
Samarbete med polisen och andra externa partners
Beskriv:
 Hur ni samarbetar med polisen.
 När polisanmälan sker och vem som ansvarar för att anmälan görs.
 Eventuellt samarbete med andra externa partners, till exempel
fritidsgård, idrottsförening med flera.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 39
Information
Beskriv:
 Hur informationen går till vid olika problemställningar.
Givetvis med iakttagande av gällande sekretessbestämmelser.
- Vilka behöver informeras?
- Vem informerar?
- När informeras det?
- Hur går informationen till?
- Vad informeras det om?
- Tänkbara personer att informera:
personal, klassföreståndare/mentor, arbetslagsledare, rektor,
trygghetsteam, skolsköterska, kurator, klassen, vårdnadshavare till
alla inblandade parter, eventuella personer/samarbetspartners
utanför skolan med mera.
 Under vilka förutsättningar ni anmäler till:
- Socialtjänsten
- Polisen
- Arbetsmiljöverket
- Barn- och ungdomsnämnden
 Hur ni förhåller er till massmedia?
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 40 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Likabehandlingsarbetet och arbetet
mot kränkande behandling
Att utreda uppgifter om trakasserier
och kränkande behandling
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får
kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att
utreda omständligheterna kring de uppgivna trakasserierna eller
kränkningarna.
Beskriv:
 Era rutiner för personalens skyldighet att anmäla till förskolechef
eller rektor att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
 Era rutiner för förskolechefs eller rektors skyldighet att anmäla till
huvudmannen att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling.
 Era rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal,
barn, elever och vårdnadshavare ska ske, då någon i verksamheten
får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
- Berörda vårdnadshavare ska informeras så fort som möjligt.
 Hur utredningen går till samt hur ni analyserar orsakerna till det som
inträffat.
 Era rutiner om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn
eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling.
- Rektor leder utredningen.
 Era rutiner vid anmälan till socialtjänsten.
 Era rutiner vid polisanmälan.
 Era rutiner vid anmälan till Arbetsmiljöverket.
 Hur ni dokumenterar inträffade kränkningar.
 Ansvarsfördelningen i ovan nämnda insatser.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 41
Orsaker till att kränkande handlingar utförs
Det finns en mängd orsaker till att kränkande handlingar utförs.
I figuren nedan visas exempel på orsaker till att kränkande handlingar
utförs.
För att kunna vidta rätt åtgärder är det viktigt att utreda orsakerna
till trakasserierna eller kränkningarna.
Projektion
Aggressiv/
aggressionshämmad
Manipulerande
Stress
Tidsfördriv
Konkurrens
Individnivå
Avundsjuka
Bekräftelse/
status
Sociala
resurser
Provocerande
mobboffer
Osäkerhet
Hög/låg
status
Sensational
seeker
Karriärbegreppet
Offerrollen
klassens clown
Deklassering
Avhumanisering
Maktkamp
Revirtänkande
Orsaker till att
kränkande handlingar
utförs
Brist på känsla
av sammanhang
Interaktionsritual
Normer
Konflikträdsla
Gruppnivå
Störning av
maktbalansen
Inne/
utesluta
Oklara
mål
Personalens
attityder/hållning
Brist på
inflytande
Gruppkonventioner
Samhörighetskänsla
vi/dom
Intolerans
mot olikheter
Orkar/vill
personalen se
Fysisk
arbetsmiljö
Hierarkiska
maktstrukturer
Yttre
faktorer
Anonymitet
Syndabockstänkande
Administrativt/
socialt system
Strikta/
vaga regler
Vuxna som
mobbare
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 42 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Olika typer av kränkningar
 Psykiska kränkningar.
- De psykiska kränkningarna är vanligast, det är de som är svårast
att upptäcka för omgivningen. Det blir även väldigt svårt för den
utsatte att bevisa något eller säga ifrån eftersom denne blir utsatt
med så subtila medel.
- Uteslutning, ignorera, undvika, blickar, miner, suckar, viskningar,
gester med mera.
 Verbala/skriftliga kränkningar.
- Rykten, förtal, skvaller, viska, håna, härma, negativa kommentarer,
skrattad åt, glåpord, skämta om med mera.
- Brev, lappar och klotter.
- ”Fjärrmobbning”: SMS, e-post, Lunarstorm med mera.
 Fysiska kränkningar.
- Slå, knuffa, hålla fast, krokben, slänga ägodelar mellan sig, tjuvnyp,
ej släppa fram, slå igen dörr, förfölja, sabotera, ”råka knuffa”
med mera.
 Hur personal kan kränka barn och elever.
- Ironi, locka till skratt, ”skämta”, negativt kroppsspråk, härma,
ignorera, sucka, lyfta fram dåliga prestationer, kommentera
barnets/elevens beteende offentligt, prata illa om vårdnadshavaren, indirekt vid till exempel gruppindelningar, förhållandet
till ”jobbiga” barn/elever med mera.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 43
Att genomföra samtal för att utreda uppgifter
om trakasserier och kränkande behandling
Inledning
I respektive skolas ”Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling” skall det framgå hur det utredande och åtgärdande arbetet är
organiserat. Det är viktigt att alla i personalgruppen är väl förtrogen
med innehållet i planen och att det finns en tydlig ansvarsfördelning när
det gäller olika insatser.
Jag kommer i detta avsnitt att använda mig av begreppet kränkningar
och kränkande behandling. Jag inbegriper då även trakasserier, vilket är
förknippat med diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och
mobbning vilket enlig Skolverkets allmänna råd, definieras som upprepade kränkningar när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag.
Syftet med detta avsnitt är att visa på en struktur för hur man kan
arbeta utredande och åtgärdande vid en kränkningssituation. Det presenteras inte en färdig metod utan utredningens omfattning och metod
måste anpassas till varje enskilt fall.
Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling
Skolan har utredningsplikt när skolan får kännedom om eller när en
elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller
kränkande behandling i samband med verksamheten.
Det är viktigt att personalen agerar snabbt men också korrekt. Målsättningen med insatserna är att så fort som möjligt få ett varaktigt slut
på kränkningarna. Det är också viktigt att åtgärderna vilar på skolans
värdegrund.
Det är den enskildes upplevelse av det inträffade som är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt.
Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och analysera
orsakerna till detta samt omfatta de inblandade.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 44 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Roller bland personalen på skolan
Vilka ”aktörer” finns det som kan komma att bli involverade i lösningen
av en kränkningssituation på er skola?
 Gör en skiss!
- Vilket uppdrag har respektive aktör?
- Hur samverkar dessa aktörer?
- Vem gör vad och när och hur?
Övrig personal
Skolsköterskan
Nyckelperson
Trygghetsteam
Skolbarnsomsorg
Arbetslaget
Rektor
Mentor/
klassföreståndare
Undervisande
lärare
Barn- och
ungdomsnämnden
Ledningsgrupp
Roller vid lösningen
av ett kränkningsfall
Områdesteam
Inblandade
elever
Fritidsgård
Inblandade
klasser
Föräldrar till
inblandade elever
Skolkurator
TRYGGHETSPÄRMEN
Idrottsförening
Barn- och ungdomspsykiatrin
Polis
Socialtjänsten
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 45
Inledning vid utredningen av en kränkningssituation
Personalen måste kunna agera genast om situationen är akut.
 Någon berättar för dig att en elev är utsatt för kränkningar
eller du ser något som kan vara mobbning.
- Hur gör du dig fri och skapar tid för att kunna börja agera?
 Vilka praktiska frågor måste lösas på kort tid?
 Vad finns det för fördelar/nackdelar med att ha ett speciellt trygghetsteam på skolan?
 Hur många vuxna bör man vara vid samtalen med de inblandade?
 Vad finns att ta hänsyn till?
 Arbetsgången måste alltid bestämmas utifrån elevernas mognad
och beroende av förutsättningarna i det aktuella fallet.
Hur du tar reda på hur det förhåller sig
Tänkbara personer att få information från:
- klasskamrater
- andra elever på skolan
- vårdnadshavare
- pedagogisk personal
- skolsköterska
- kurator
- annan personal från elevhälsan
- kost- och städpersonal
- vaktmästare
- den utsatte eleven
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 46 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Ibland vill inte den utsatte att någon skall agera
Det är inte ovanligt att eleven förnekar att han eller hon är utsatt.
Tänkbara orsaker till att eleven inte vill att skolan skall agera:
- rädd för att det skall bli värre
- dåliga erfarenheter från tidigare insatser
- det är jobbigt att bekräfta sin utsatthet
- uppgivenhet, apati
- skuldkänslor, ”det är mitt eget fel”
- skamkänslor
- vill skydda sina föräldrar från den sorg sanningen skulle kunna
innebära
Att tänka på innan du inleder samtalen
 Var kan du sitta ostört på din skola?
 Hur bör samtalsrummet vara utformat?
 Hur förhåller du dig till raster, prov, studiebesök med mera?
 Se till att du har gott om tid för att kunna genomföra samtalen.
För att vara säker på att du når ett ”avslut” så bör du undvika fredagar
och dag innan lov.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 47
Att tänka på när eleverna hämtas för samtal
 Vilka lektioner är mer lämpliga än andra att ta ut eleverna från?
 Kan du arbeta i det tysta utan uppmärksamhet från andra elever?
 Försök att undvika att behöva gå tillsammans med de inblandade
genom en korridor full av elever.
 Hur hämtas eleverna i klassrummet?
 Viktigt att eleverna ej kan prata ihop sig.
 Hur tar sig eleverna till samtalet?
 Vart går eleverna efter samtalet?
 Vilka vuxna behöver vidtalas innan man börjar samtala med
de inblandade?
Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv så är det viktigt att du skapar dig
en god bild över vad som har hänt. Det är viktigt att agera snabbt men
också korrekt.
Det är till exempel stor skillnad på hur man agerar vid konfliktlösning
och vid lösningen av ett mobbningsfall.
Roller bland de inblandade eleverna
Försök få fram vilka roller de som kränker har.
Det är viktigt att kunna konfrontera den elev som är drivande i
kränkningarna med direkta fakta, gärna från ”medlöparna”.
I vilken ordning du talar med de inblandade eleverna kan skilja från
fall till fall.
Ordningen kan till exempel vara:
 informatören, den som berättar att någon är utsatt
 den utsatte eleven
 vittnen
 medlöparna, de som mer eller mindre aktivt deltagit
vid kränkningarna
 ”motorn”, den som är drivande i att kränkningarna utförs
 därefter den ordning utredningen kräver
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 48 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Samtal med den utsatte eleven
 Hur får du kontakt med den utsatte eleven?
- Hur presenterar du dig?
 Hur gör du för att skapa en lugn och trygg atmosfär?
- Beskriv att du skall göra allt som står i din makt för att få stopp på
kränkningarna.
Dina frågor till den utsatte eleven
 För ordagranna och detaljerade anteckningar
 Be eleven att beskriva vad som har hänt.
- Lyssna aktivt.
 Vad säger elevens kroppsspråk?
 Vilka gjorde något?
 Var någon mer drivande än andra?
 Går det att rangordna de som kränkte?
 Vilka var med och medverkade passivt?
 Vilka var med och bara tittade på?
 Finns det något av vittnena som du litar på?
(För att eventuellt kunna tala ”öppet” med det vittnet).
 Vad gjorde respektive person?
- Försök att vara ordagrann och detaljerad.
- Vad är det som du med säkerhet kommer ihåg?
 Hur ofta sker kränkningarna?
 När skedde det senast?
 När skedde det gången före och så vidare?
 Är kränkningarna systematiska?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 49
 Var skedde händelserna?
 Sker det kränkningar på lektionstid utan att personalen ser eller
märker något?
(Måste om så är fallet med det snaraste återföras till de vuxna
på skolan).
 Sker det kränkningar på Internet eller via mobiltelefon.
 Har du agerat på något sätt som de som kränker kommer att
”belasta” dig med?
- Du kanske har försökt att försvara dig?
Bekräfta dina anteckningar med den utsatte innan ni skiljs.
Uppmana den utsatte att höra av sig direkt vid minsta angrepp.
Du måste då vara beredd att agera omgående.
Vilka personer skall i detta läge informeras?
Den utsattes vårdnadshavare skall kontaktas ”så fort som möjligt”.
 Hur och när sker den kontakten?
- Per telefon eller personligen?
- Vem gör det?
- Vad skall framföras?
- Vilka övriga personer bör informeras?
Behöver den utsatte någon form av skydd?
Hur löser du det?
Behöver den utsatte någon form av stöd?
Hur kan skolan stödja den utsatte på kort och på lång sikt?
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 50 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Samtal med vittnena
 Hur får du kontakt med vittnena?
 Hur gör du för att skapa en lugn och trygg atmosfär?
 Hur presenterar du dig?
 Är vittnet rädd för att berätta?
 Hur förhåller du dig till det?
Det är av yttersta vikt med en ”ödmjuk hantering” av det du får veta
från vittnena. Hur du hanterar dessa uppgifter kommer att påverka
elevernas framtida förtroende för dig på skolan.
Beskriv hur du kommer att hantera det du får veta av vittnet.
 Finns det något tillfälle då du kan använda ”öppna” uppgifter
från vittnen?
 Kan du lova ”tystnadsplikt” om allt?
Dina frågor till vittnena
 För anteckningar ordagrant och detaljerat.
 Beskriv vad du själv har sett och hört.
 Vilka såg du göra något?
 Var någon mer drivande än andra?
- Går det att rangordna de som var elaka?
 Vad gjorde respektive person?
- Ordagrant och detaljerat, det som vittnet med säkerhet
kommer ihåg.
 Hur ofta sker det?
 När såg du det senast?
 När såg du det gången före och så vidare?
 Var skedde händelserna?
 Sker det kränkningar på Internet eller via mobiltelefon?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 51
Jämför vittnets version med den utsattes berättelse.
 Vad stämmer överens med all säkerhet?
 Behöver du gå tillbaka till den utsatte för att kontrollera/
förtydliga någon uppgift?
 Vet vittnet någon annan person som vet något om kränkningarna?
 Sker det kränkningar under lektionstid utan att personalen ser eller
förstår vad det är frågan om?
- Sker det kränkningar under lektionstid är det oerhört viktigt att
undervisande personal med det snaraste får vetskap om det.
Bekräfta dina anteckningar med vittnet innan ni skiljs.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 52 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Samtal med de som påstås utföra kränkningarna
 Tidigare anteckningar finns med som stöd vid samtalet
med de som kränker.
 Samtalet går ut på att synliggöra kränkningarna.
 Tala enskilt med varje elev.
 Behöver gruppen som kränker ”splittras”?
- Hur gör ni på kort och på lång sikt?
 Hur många vuxna bör man vara vid de enskilda samtalen
med de som kränker?
 Ta initiativet!
- Hur gör du?
 Hur gör du för att utstråla auktoritet?
 Vet eleverna vem du är?
- Vet eleverna vilken roll du har i detta sammanhang?
- Hur presenterar du dig?
 Handhälsa om det inte känns väldigt onaturligt.
 Var tydlig med hur ni sitter i rummet.
- Hur kan man tänka kring möbleringen och placeringen i rummet?
 Skall jacka och keps tas av?
 Du skall genomföra ett strukturerat och viktigt samtal!
 Eleven kan ha en nonchalant attityd som du upplever kan påverka
samtalet negativt?
 Vad kan orsaken till ett sådant beteende vara?
 Hur gör du för att korrigera ett sådant beteende?
 Du måste hela tiden ha en ödmjuk inställning även till den
som påstås kränka.
 Vad ”vet du” att du kan lägga honom/henne till last.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 53
Det är mycket lättare att få en snabb och bra lösning om man slipper
hamna i en ”bevisdiskussion”.
 Se till att du får ett överraskningsmoment, så att den som kränker ej
har byggt upp ett ”försvar”. Givetvis under förutsättning att du är säker på vad som har hänt. Det är inte avgörande men det kan underlätta en bra lösning.
 Var allvarlig, strikt, ej arg, ej straffande, ej moraliserande men mycket
tydlig under samtalet.
 Samtalet med de som kränker skall ha den opartiska utredningens
grundattityd. Det är också viktigt att alltid skilja på sak och person.
När du använder varför frågor så kan det kan bli en förskjutning av
skulden och det finns ofta inget bra svar på varför frågor.
 Hur kan du fråga istället?
 Undvik frågor som det är omöjligt, svårt eller pinsamt att svara på.
 Frågorna skall vara konstruktiva och leda till en positiv lösning.
Helst så skall du bara konfrontera den som kränker med sådant du vet
att du kan lägga honom/henne till last.
 Lyft hellre fram två säkra händelser än två säkra och tre osäkra.
 Du kan tappa i trovärdighet, samt fokus kan förskjutas.
 Ställ tydliga och enkla frågor.
- Var inte rädd för en längre tystnad!
 Låt den som kränker bekräfta dina påståenden.
 Är du säker på din sak så släpp inte fram undanflykter i för stor omfattning.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 54 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Du måste dock ha en ödmjukhet inför att den utsatte kan ha gjort något
mot den som kränker. Låt inte detta få ett för stort utrymme, men visa
att du tar till dig det som framförs och att du skall följa upp det. Det är
då viktigt att du gör det!
Det är speciellt viktigt när så kallade ”provocerande mobboffer”, Dan
Olweus begrepp, är involverade. (Olweus, Dan (1991). Mobbning i skolan – Vad vi vet och vad vi kan göra, s. 24. Stockholm: Liber AB.).
Det är mycket viktigt att personalen är vaksam på sitt egna förhållningssätt till elever som tidigare uppträtt störande eller som tidigare
har kränkt kamrater. Varje ärende är ett unikt ärende. Det är viktigt att
som vuxen inte gå in i arbetet med förutfattade meningar.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 55
Exempel på frågor till den som påstås kränka
Samtalet med de som kränker skall ha den opartiska utredningens
grundattityd. Frågorna måste givetvis anpassas till vad du vet och vad
du antar och vad du vill ta reda på. Det innebär att följande frågor måste
anpassas till situationen.
Försök att fokusera samtalet på vad denna person har gjort eller kan
antas ha gjort. Du kan även behöva få någon annan persons roll bekräftad.
 Ta gott om tid på dig.
 Lyssna på vad som sägs med ord.
 Vad säger kroppsspråket?
- Jag förmodar att du vet varför du är här!
(paus)
- Det gäller Pelle i din klass.
(paus)
- Pelle behandlas illa. Vilken är din roll i detta?
(paus)
- Jag vet att du knuffade honom igår, inte sant?
(paus)
- Denna formulering förutsätter att du vet, annars måste du
formulera dig på ett annat sätt.
- Jag vill att du berättar vad du mer har gjort mot Pelle.
(paus)
Du kan eventuellt konfrontera den som kränker med fler exempel
på vad du vet att personen har gjort mot Pelle. Det visar den som
kränker att du vet vad som har skett.
 Upprepas
- Som jag ser det är du den som leder kränkningarna mot Pelle.
(Under förutsättning att det är på det viset).
- Detta skall upphöra i och med att du lämnar det här rummet.
- Jag kommer att kontrollera att så sker!
- Har du förstått vad jag menar?
(paus)
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 56 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Farstametoden:
(Ljungström, Karl (1990). Mobbning i skolan – Ett kompendium om
mobbning samt om mobbningsbehandling enligt Farstametoden. Stockholm: Ordkällan/pedaktiv.).
- Vad kan du göra för att mobbningen mot Pelle skall upphöra?
(Farstametoden använder begreppet mobbning)
(paus)
- Vad kan du göra för att hjälpa Pelle?
(paus)
- Vad är ditt förslag?
(paus)
Det viktigaste i Farstametoden är det moment då mobbarens väckta
skuldkänslor vänds till något konstruktivt. Det ger inte mobbaren behov av repressalier på grund av att han blir av med sin skuld.
Enligt Karl Ljungström så är mobbarens reaktion vid mobbningssamtalet:
 Förvåning över att vi vet så mycket.
 Rädsla över eventuell bestraffning.
 Skam över det han har gjort.
 Lättnad när han förstår att vi inte tänker bestraffa honom.
 Respekt gentemot oss eftersom vi behandlar honom med respekt.
 Tacksamhet över att bli av med mobbarrollen och att komma igenom
detta utan att bli illa behandlad.
Kommentar:
Känn själv av när det är lämpligt att använda dig av Farstametodens
tankar och när du hoppar över det moment som bygger på att ”få med
dig” mobbaren.
 Finns det tillfällen när det skulle det kunna vara lämpligt att använda
sig av Farstametoden?
 Finns det tillfällen när det inte skulle passa med Farstametoden?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 57
Fortsättning allmängiltigt samtal
- Jag kommer även att tala med de andra inblandade och kommer att
ha samma budskap till dem. Kränkningarna skall upphöra!
- Är det något som är oklart eller orättvist? Låt oss diskutera det nu i
så fall.
- Jag vill att vi träffas imorgon/om en vecka.
(Bedöm själv hur lång tid det kan gå innan ett uppföljningssamtal
bör genomföras).
- Passar klockan 10.00? Jag talar med din lärare.
- Vad säger du nu när du kommer tillbaka till dina klasskamrater?
- Behöver du hjälp med vad du skall säga?
- Jag talar med, alternativt skriver ett meddelande till undervisande
lärare.
 Repetera överenskommelsen.
- OK?
(paus)
 Läs av stämningsläget!
 Korrekt men vänligt handslag.
- Hej då! Vi syns på fredag.
Föräldrakontakt:
 Vem kontaktar elevens vårdnadshavare skyndsamt?
- Vad meddelas dem?
- Hur meddelas det?
- Via telefon eller kallas det till ett möte?
- När görs det?
 Vilka övriga personer skall informeras i detta läge?
Anteckningar kan göras löpande alternativt direkt efter samtalet. Bedöm vad som är lämpligast.
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 58 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Uppföljningssamtal
Uppföljning bör ske med den utsatte, vittnen, de som har kränkt,
personal och eventuellt vårdnadshavare.
 Ett uppföljningssamtal visar att du verkligen bryr dig!
 Viktigt att tid och datum för uppföljningssamtalen hålls.
Hur nära efter första samtalet som uppföljningssamtalet skall ske
bedöms från fall till fall.
Kontrollera med kamrater, vittnen, personal och den utsatte
att allt är okej innan du talar med de som har kränkt.
 Viktigt att ge positiv feedback om det har fungerat bra.
 Antal uppföljningssamtal som behövs bedöms från fall till fall.
 Fallet skall vara helt avslutat innan du släpper det.
 Uppföljning kan därefter ske ”spontant”.
Farstametoden:
Farstametoden vill få mobbarna att vara mer aktivt trevliga mot det
tidigare offret.
 Bedöm lämpligheten från fall till fall.
 Ålderns betydelse?
- Vad tycker den utsatte?
- Hur grav har mobbningen varit?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 59
Kommentarer:
 Om den som har utfört kränkningarna visar äkta ånger är det då okej
att han får be offret om ursäkt?
- Det måste offret få bestämma!
- Gör en bedömning om det är en bra idé.
- Hur kommer eleverna att träffas?
- Går eleverna i samma klass?
- Hur gamla är de?
 Tvinga dock aldrig fram en ej menad ursäkt!
 Skall mobbarna och offret sammanföras när allt är avslutat?
- Vad skulle syftet vara?
- Hur skall det i så fall gå till?
- Vad anser den utsatte?
 Skall föräldrar och barn sammanföras när allt är avslutat?
- Vad skulle syftet vara?
- Vem håller i mötet?
- Vilka förberedelser behövs?
 Behöver den utsatte skyddas?
- Hur gör du?
 Består mobbarna av ett sammansvetsat gäng?
- Hur gör skolan för att ”splittra” en negativ grupp?
 Var noga med att hälsa på inblandade elever i korridoren, de kan vara
”osäker” på dig. Viktigt att kunna skilja på sak och person.
 Sök efter tillfälle att ge befogad positiv feedback till inblandade elever. Det är alltid bra att bygga på något positivt!
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 60 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Information
Vid varje enskilt kränkningsfall så görs en lämplighetsbedömning,
egentligen en sekretessbedömning, angående vad som är lämpligt att
informera personalen på skolan om. Till grund för bedömningen ligger
behov och syfte med informationen.
 Vilka behöver informeras om det aktuella fallet?
- Vem informerar?
- När informeras det?
- Hur går informationen till?
- Vad informeras det om?
- Kan sekretess lägga hinder i vägen?
 Slutna grupper kan betraktas med ”misstänksamhet”.
 Tänkbara personer att informera:
- personal
- klassföreståndare/mentor
- arbetslagsledare
- rektor
- elevvårdspersonal
- trygghetsteam
- elever
- vårdnadshavare till de som har utsatt
- vårdnadshavare till den utsatte
- ytterligare överväganden
Efter samtycke från berörda vårdnadshavare så kan personer utanför
skolan informeras om läget.
Finns det fritidsaktiviteter där kränkningarna kan fortgå till exempel
i en idrottsförening, på fritidsgården eller i samband med andra aktiviteter utanför skolan?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 61
Utredning vid misstanke om att personal kränker elev
Utredningen bör ledas av rektor om någon i personalen misstänks för
att utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling
 Beskriv era rutiner när en vuxen misstänks för att ha kränkt en elev
på skolan.
- Vem gör vad och när och hur?
 Hur gör ni dessa rutiner känd för personal, elever och föräldrar?
 Vilka befattningshavare på skolan eller inom förvaltningen bör informeras när en personal misstänks för att ha kränkt en elev?
 Behövs någon form av krishantering för de som är inblandade?
 Vilken är din roll?
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 62 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Att vidta åtgärder för att förhindra framtida trakasserier
och kränkande behandling
Om det förekommer trakasserier och kränkningar så skall skolan skall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra
trakasserier och kränkande behandling.
Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda
fallet och riktas såväl till den elev som blivit utsatt som till den som utövat kränkningen.
Akuta åtgärder
 Vilka är era rutiner för att lösa akuta situationer?
 Vilka åtgärder kan ni vidta som riktar sig till både dem som blivit
utsatta och till dem som utövat kränkningen?
Långsiktiga lösningar
 Vilka olika åtgärder kan ni vidta för att få långsiktiga lösningar vid
kränkningar?
 Hur kan ni förändra strukturer och förhållanden på individnivå?
 Hur kan ni förändra strukturer och förhållanden på gruppnivå?
 Hur kan ni förändra strukturer och förhållanden på verksamhetsnivå?
Reflektera över hur era olika insatser förhåller sig till orsakerna till att
kränkande handlingar har utförts.
Uppföljning av vidtagna åtgärder
 Hur följer ni upp vidtagna åtgärder?
 När är ett ärende avslutat?
 Vem gör vad och när och hur?
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 63
Utvärdering av vidtagna åtgärder
 Hur utvärderar ni vidtagna åtgärder?
 Vem gör vad och när och hur?
Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller
kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är
varaktigt löst.
 Hur kan ni få in ett lärande i detta arbete?
Förankring i den egna verksamheten
Om en elev utsatts för kränkande behandling så måste beslut om och
genomförande av åtgärder ske snabbt. Därför är det viktigt att rutiner
för hur personalen ska agera i sådana situationer är väl förankrat i
verksamheten.
 Är det utredande och åtgärdande arbetet väl förankrat bland all
personal på er skola?
- Hur har det förankrats?
Dokumentation vid trakasserier och kränkande behandling
Se avsnittet ”Dokumentation vid trakasserier och kränkande behandling”
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 64 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Stöd
 Vilket stöd kan den utsatte behöva?
 Behöver man stärka självkänslan hos den utsatte?
 Behöver den utsattes familj någon form av stöd?
 Kan man stödja den utsatte i att sätta gränser för vad andra får göra
mot honom/henne.
- Dock viktigt att inte lägga ansvaret hos den utsatte!
 Hur kan man stödja ett ”provocerande mobbningsoffer” (Olweus begrepp) att hitta framgångsrika sätt att närma sig kamrater? Observera att offret aldrig är den direkta orsaken till kränkningarna.
 Man kan påtala för den utsatte eleven att det är den som utsätter
som gör fel.
 Man kan stödja den utsatte eleven i att hitta andra sociala arenor.
 Behöver klassen till de inblandade någon form av stöd?
 Behöver de elever som har kränkt någon form av stöd?
 Hur kan man stödja dem i att förändra sitt beteende?
 Behöver familjerna till de som har kränkt någon form av stöd?
 Behöver de som arbetar med mobbningsfallet någon form av stöd?
Disciplinära och andra särskilda åtgärder
Se Skollagen 5 kap.
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 65
Externa kontakter
 Hur samarbetar ni med socialtjänsten?
 Vilka rutiner har ni vid anmälan till socialtjänsten?
 Hur samarbetar ni med ungdomspolisen?
 Vilka är era rutiner vid polisanmälan?
 Vad finns att ta hänsyn till vid eventuell polisanmälan?
 Vilka är era rutiner vid anmälan till Arbetsmiljöverket?
 Vilka är era rutiner vid anmälan till Barn & Ungdomsnämnden?
 Vem gör vad och när och hur vid ovan kontakter?
Hur får du som arbetar med att utreda och åtgärda kränkningar
stöd och ”påfyllning”?
 Varifrån får du stöd?
- Vilket stöd får du från skolledning och kollegor?
 Ber du om hjälp när du behöver extra stöd?
 Hur får du ”påfyllning”?
 Får du handledning?
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 66 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Dokumentation vid olika former av
trakasserier och kränkningar
”Dokumentation är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp
åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det
är även en rättssäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade”
Skolverkets allmänna råd, för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förkortas fortsättningsvis (AR).
”Det är viktigt att personalen har kunskap om offentlighetsoch sekretessbestämmelser så att elevinformation hanteras på
ett korrekt sätt.” (AR).
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 67
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder
mot kränkande behandling
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.” (Skollagen 6 kap 10 §)
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i Diskrimineringslagen (2008:567).
Det skall skrivas ett delegationsbeslut när utredningen inleds.
Mallen för detta ligger på Ankaret:
- Gävle kommunkoncern
- Barn & Ungdom
- Blanketter
- Administrativa blanketter
- ”Anmälan av Delegationsbeslut till barn- och ungdomsnämnden”
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 68 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Utredning
Namn på den elev som anser sig utsatt.
Namn: ___________________________________________________________________________
Klass:____________________________________________________________________________
Ange när skolan fick kännedom om att eleven anser sig utsatt.
Datum: __________________________________________________________________________
Tid: ______________________________________________________________________________
Vem ansvarar för utredningen?
Namn: ___________________________________________________________________________
”Utredningen bör ledas av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att
ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling.” (AR)
Beskriv allsidigt vad som inträffat.
Historik:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 69
Bedöm om det är enstaka händelser eller om det är en del av systematiskt
återkommande kränkningar.
Bedömning:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Gör en analys av orsakerna till det inträffade. Låt den omfatta både den
eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den.
Analys:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 70 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Åtgärder
”Om det förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller
kränkande behandling ska huvudmannen, enligt diskrimineringslagen och skollagen, vidta de åtgärder som skäligen kan
krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling.” (AR)
Beskriv skolans akuta åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Ange
vem på skolan som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs.
Akut åtgärd 1:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Akut åtgärd 2:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Akut åtgärd 3:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 71
Beskriv skolans åtgärder för att nå långsiktiga lösningar.
”Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas för att
förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.”
”Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och
riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt samt
till den eller dem som utövat kränkningen.” (AR)
Ange vem på skolan som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs.
Långsiktig åtgärd 1:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: ______________________________________________________________________
Långsiktig åtgärd 2:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: ______________________________________________________________________
Långsiktig åtgärd 3:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: ______________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 72 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
”Det finns bestämmelser om att åtgärdsprogram skall
utarbetas för elever i behov av särskilt stöd. Detta kan bli
aktuellt för såväl den utsatta eleven som för den eller de som
utfört kränkningen.” (AR)
Gör en bedömning om åtgärdsprogram behöver upprättas.
Bedömning:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för eventuella åtgärdsprogram.
Åtgärdsprogram 1:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Åtgärdsprogram 2:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 73
Anmälan till andra myndigheter
”I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan skall
göras till andra myndigheter.” (AR)
”Huvudmannen och var och en i personalen som misstänker
att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och
skydd är skyldig att anmäla detta till socialtjänsten.” (AR)
”Kränkande handlingar kan också utgöra ett brott. En bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan
att polisanmäla en elev som begått ett brott. Det är viktigt att
man i verksamheten på förhand har diskuterat i vilka fall man
ska göra en polisanmälan och vilka rutiner som skall finnas
vid en sådan anmälan.” (AR)
”Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa
ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.” (AR)
”Oavsett om en anmälan har gjorts till en annan myndighet
eller inte är verksamheten skyldig att vidta relevanta åtgärder
för att komma till rätta med problemet.” (AR)
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 74 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Information
”Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att
berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt.” (AR)
”Det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske då
någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en
elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.” (AR)
Beskriv vilka som ska informeras, om vad, när, av vem och hur
informationen ska gå till:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Uppföljning/utvärdering
Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder.
Datum: __________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för uppföljningen.
Namn: ___________________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 75
Uppföljning/utvärdering 1
Datum för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Datum: _________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för uppföljningen.
Namn: __________________________________________________________________________
Följ upp om beslutade åtgärder från utredningen har genomförts:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Utvärdera om beslutade åtgärder har haft önskad effekt. Det vill säga
om kränkningarna har upphört:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
”Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste
andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att
situationen är varaktigt löst.” (AR)
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 76 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Bedömning om ytterligare åtgärder:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ange vem från skolan som ansvarar för att respektive åtgärd genomförs.
Ytterligare åtgärd 1:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Ytterligare åtgärd 2:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Uppföljning/utvärdering
Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder ovan.
Datum: __________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för uppföljningen.
Namn: ___________________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 77
Uppföljning/utvärdering 2
Datum för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Datum: _________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för uppföljningen.
Namn: __________________________________________________________________________
Följ upp om beslutade åtgärder från utredningen har genomförts:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Utvärdera om beslutade åtgärder har haft önskad effekt. Det vill säga
om kränkningarna har upphört:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
”Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste
andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att
situationen är varaktigt löst.” (AR)
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 78 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Bedömning om ytterligare åtgärder:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ange vem från skolan som ansvarar för att respektive åtgärd genomförs.
Ytterligare åtgärd 1:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Ytterligare åtgärd 2:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Uppföljning/utvärdering
Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder ovan.
Datum: __________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för uppföljningen.
Namn: ___________________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN
U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M 9 : 79
Uppföljning/utvärdering 3
Datum för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Datum: _________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för uppföljningen.
Namn: __________________________________________________________________________
Följ upp om beslutade åtgärder från utredningen har genomförts:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Utvärdera om beslutade åtgärder har haft önskad effekt. Det vill säga
om kränkningarna har upphört:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
”Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste
andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att
situationen är varaktigt löst.” (AR)
TRYGGHETSPÄRMEN
9 : 80 U T R E D N I N G O C H Å T G Ä R D E R V I D O L I K A P R O B L E M
Bedömning om ytterligare åtgärder:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ange vem från skolan som ansvarar för att respektive åtgärd genomförs.
Ytterligare åtgärd 1:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Ytterligare åtgärd 2:
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ansvarig: _______________________________________________________________________
Uppföljning/utvärdering
Ange datum för uppföljning av beslutade åtgärder ovan.
Datum: __________________________________________________________________________
Ange vem som ansvarar för uppföljningen.
Namn: ___________________________________________________________________________
TRYGGHETSPÄRMEN