2.1 Skriva medicinskt underlag vid läkarbesök

advertisement
R A P P O R T
SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN
PROCESS/FLÖDE
RIKTLINJER
RUTINER
2007-03-19
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
1
Sida
1.0
2
SAMMANFATTNING ................................................................................................................................ 3
1.1
2
Utgåva
SYFTE.................................................................................................................................................... 3
PROCESSBESKRIVNING ......................................................................................................................... 4
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
SKRIVA MEDICINSKT UNDERLAG VID LÄKARBESÖK .............................................................................. 4
HANTERA MEDICINSKT UNDERLAG ....................................................................................................... 8
EV ÖVERPRÖVNING AV BESLUT ............................................................................................................. 9
EFTERFRÅGA SÄRSKILT LÄKARUTLÅTANDE OM HÄLSOTILLSTÅND ....................................................... 9
TA STÄLLNING TILL SJUKERSÄTTNING ................................................................................................ 10
3
INTRESSENTERNA ................................................................................................................................. 11
4
REGELVERK OM SJUKSKRIVNING .................................................................................................. 12
5
SNABBVERSION OM SJUKSKRIVNING – ”LATHUND” ................................................................ 15
5.1
5.2
5.3
5.4
ATT TÄNKA PÅ INFÖR SJUKSKRIVNING ................................................................................................ 15
UPPFÖLJNING AV SJUKSKRIVNING ELLER FÖRLÄNGNING..................................................................... 15
DET MEDICINSKA UNDERLAGET – SJUKINTYGET ................................................................................. 16
JOURNALFÖRING ................................................................................................................................. 16
6
RIKTLINJER GÄLLANDE ÖVERFÖRING AV PAL-SKAP OCH SJUKSKRIVNINGSANSVAR
AV GEMENSAMMA PATIENTER INOM LANDSTINGET I VÄRMLAND ............................................ 18
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
1
Utgåva
Sida
1.0
3
SAMMANFATTNING
Hälso – och sjukvården ansvarar för utfärdande av medicinskt underlag
(sjukintyg) för försäkringskassans beslut om sjukpenning.
Nedan visas en schematisk modell över hälso- och sjukvårdens (heldragen
linje) ansvar i sjukskrivningsprocessen i relation till försäkringskassan
(streckad linje).
Behov av
sjukskrivning
Skriva
medicinskt
underlag vid
läkarbesök
Medicinskt
underlag
Bedöma och
behandla patient
ex
bedömningsteam
Hantera
medicinskt
underlag
Bedömd
patient
Initiera ny
kontakt för
fortsatt
sjukskrivning
Sjuk skrivning
Ev
överprövning
av beslut
Ej sjuk skrivning
Skriva
LUH
Åter besök
För frågan
LUH
Efterfråga
särskilt
läkarutlåtande
om
hälsotillstånd
LUH
Ta ställning till
sjukersättning
Patienten
får sjuk ersättning
Patienten
arbetsför
1.1
SYFTE
Denna rapport syftar till att identifiera processen, vilka intressenter som ingår
och vilken lagstiftning som reglerar den. Rapporten är också ett första underlag för en övergripande strategi för sjukskrivningsarbetet i landstinget och
ledningssystem för kvalitetssäkring.
Ett ledningssystem tydliggör ansvaret för att sätta upp mål och följa upp kvalitet och patientsäkerhet. Ledningssystemet innehåller också ovanstående
process och dokumenterade rutiner.
Rapporten kommer att revideras fortlöpande till följd av det kvalitetsarbete
som pågår nationellt (Socialstyrelsens försäkringsmedicinska riktlinjer) och
lokalt i länet. Det lokala arbetet drivs av en projektgrupp tillika sjukskrivningskommitté Fk/LiV.
Intressenterna (patienten, läkaren, försäkringskassan m.fl.) presenteras i
kapitel 3, regelverket i kapitel 4 och ”lathund” om sjukskrivning i kapitel 5.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
2
PROCESSBESKRIVNING
2.1
SKRIVA MEDICINSKT UNDERLAG VID LÄKARBESÖK
Utgåva
Sida
1.0
4
Skriva
medicinskt
underlag vid
läkarbesök
Läkarens uppgift
Läkaren ska utfärda det medicinska underlag, läkarintyget, som ligger
till grund för försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning.
Underlaget ska redovisa pågående och planerad behandling eller
medicinsk rehabilitering, behov av övrig rehabilitering, beräknad
återstående tid med nedsatt funktionsförmåga på grund av sjukdom
samt hur och i vilken grad den nedsatta funktionen påverkar patientens
arbetsförmåga.
Längst bak i denna rapport redovisas aktuellt regelverk, dels för att få sjukpenning och dels för sjukvårdens medverkan i denna process. Ta del av
detta.
Sjukskrivningsgrunderna

Sjukskrivning förutsätter att sjukdom föreligger och att denna sjukdom
resulterat i en nedsättning av arbetsförmågan med minst 25 %.

Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som
orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört – resttillstånd efter
sjukdom.

Andra omständigheter utgör ingen grund för sjukskrivning t.ex. arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska eller sociala skäl. Sjukdomstillstånd
som utlösts av dessa skäl kan däremot ge rätt till sjukpenning.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
Utgåva
Sida
1.0
5
Utredningen

Ta fram sjukintyget dvs. formulär RFV7263 MEDICINSKT UNDERLAG –för bedömning av rätt till sjukpenning och ev. behov av rehabilitering.

Den sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst 25 % anges
med ICD 10 kod. Vissa tillstånd saknar en entydig diagnos eller finns
inte i diagnosförteckningen. Detta diskvalificerar inte sjukpenning.

Redovisa sjukdomens förhistoria – anamnes (punkt 3).

Redovisa de medicinska fynd som leder till funktionshinder – status
(punkt 4).

Ange på vilket sätt patientens sjukdom begränsar patientens förmåga/aktivitet (punkt 5) och arbetsförmåga (punkt 8). Med detta medicinska underlag som grund kommer försäkringskassan att göra den
avslutande bedömningen av arbetsförmågan i sju steg som redovisas nedan för kännedom:
(A) Patienter/försäkrade som kan återgå till arbete hos samma
arbetsgivare – steg 1- 4
1 Kan patienten/försäkrade utföra sina nuvarande arbetsuppgifter efter
nödvändig behandling och konvalescens (medicinsk rehabilitering)?
2 Kan patienten/försäkrade utföra sina arbetsuppgifter efter viss
(arbetslivsinriktad) rehabilitering eller anpassning av arbetsuppgifterna?
3 Kan patienten/försäkrade utföra eller erhålla andra arbetsuppgifter hos
sin arbetsgivare utan extra insatser?
4 Kan patienten/försäkrade erhålla andra arbetsuppgifter hos sin
arbetsgivare efter viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter eller
liknande (arbetslivsinriktade) rehabiliterande insatser?
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
Utgåva
Sida
1.0
6
(B) Patienter/försäkrade som inte kan erbjudas arbete hos samma
arbetsgivare samt arbetslösa – steg 5- 7
5 Kan patienten/försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt
förekommande arbete utan extra insatser?
6 Kan patienten/försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt
förekommande arbete efter vissa (arbetslivsinriktade) rehabiliterande
insatser t.ex. utbildning eller omskolning?
7 Är patienten/försäkrade helt eller delvis varaktigt eller för avsevärd tid
arbetsoförmögen?
Om medicinska orsaker till nedsatt arbetsförmåga inte kan styrkas finns
ingen grund för sjukskrivning. Föreligger tveksamhet till sjukskrivning, be
om patientens tillåtelse att någon från mottagningen (läkare, sjukgymnast,
kurator, distriktsköterska) får ta kontakt med intern (bedömningsteam) eller
extern (arbetsgivare, företagshälsovård m.fl.) bedömningsfunktion för hjälp
med bedömningen av arbetsförmåga.
Sjukskrivningsboken av Bengt Järvholm och Christer Olofsson är ett gott
stöd för bedömning av olika sjukdomstillstånd.
Rekommenderade åtgärder vid konstaterad nedsatt
arbetsförmåga och därmed sjukskrivning (noteras i journal)
Överväg även riskerna med sjukskrivning, t.ex. social isolering. Notera som
föreskrift (punkt 6) i medicinska underlaget att patienten t.ex. ska besöka
arbetsplatsen tre gånger per vecka.
Betrakta sjukskrivning som en del av behandlingen. När en patient söker
vård har läkaren att ta ställning till vilken behandling patientens sjukdom
kräver. Läkaren skall ibland också bedöma ifall sjukdomen kräver att patienten avstår från att arbeta eller söka arbete. Sjukskrivning är då en del av
behandlingen av sjukdomen. I andra fall kan sjukdomen medföra att patienten saknar möjlighet att arbeta, utan att sjukskrivningen i sig har någon
terapeutisk effekt, vilket kan innebära att patienten har rätt till sjukpenning
som ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
Utgåva
Sida
1.0
7
Deltidssjukskrivning skall övervägas först. Heltidssjukskrivning skall
kunna motiveras särskilt. Socialstyrelsen kommer att presentera försäkringsmedicinska riktlinjer (guidelines) som stöd för att avgöra sjukskrivningens omfattning och längd.
Bestäm målet med sjukskrivningen samt hur och när målet ska
uppnås.
Bedöma och
behandla patient
ex
bedömningsteam
Uppföljning av sjukskrivning
- Rekapitulera sjukdomens debut och förlopp.
– Identifiera riskindikatorer för långtidssjukskrivning, t.ex. arbetslöshet.
- Sker förbättring som förväntat?
- Är status oförändrat?
- Är status försämrat
- Beakta arbetsgivarens rehabiliteringsutredning.
– Följ upp målet även vid deltidssjukskrivning.
– Överväg avstämningsmöte.
– Överväg bedömning eller rehabilitering hos bedömningsteam,
sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator, ortoped, psykiater,
smärtläkare, stressmottagning, rygg- nacke specialist eller FHV som även
arbetslösa kan remitteras till enligt landstingets avtal. Anlita
nämnda resurser parallellt för att vinna tid.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
Utgåva
Sida
1.0
8
Initiera ny
kontakt för
fortsatt
sjukskrivning
Vid osäkerhet om patienten kommer att tillfriskna inom rekommenderad sjukskrivningstid, boka återbesökstid redan vid första besöket.
Fokusera på den arbetsförmåga som ändå finns och föreslå patient som
ringer om fortsatt heltidssjukskrivning att börja deltidsarbeta.
2.2
HANTERA MEDICINSKT UNDERLAG
Hantera
medicinskt
underlag
Följande beskrivningar av streckade pilar eller ”fiskar” rör försäkringskassans
handläggning och tas med här för orientering.
Beslutsprocess om sjukpenning påbörjas. När handlingarna (begäran om ersättning och läkarintyg) inkommit till FK, ska FK inom 3 dagar bedöma om
rätt till sjukpenning finns eller om komplettering krävs. När FK beslutat bevilja
sjukpenning görs ett vägval. Endera bedöms sjukfallet kunna avslutas med
normal läkning och betraktas då som ett linjärt ärende där FK enbart avvaktar
friskskrivning. Vid handläggningen av mer komplicerade sjukfall kontaktar FK
sjukskrivande läkare om avstämningsmöte för att diskutera den fortsatta planeringen tillsammans med patienten, arbetsgivaren, arbetsförmedlaren m.fl.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
2.3
Utgåva
Sida
1.0
9
EV ÖVERPRÖVNING AV BESLUT
Ev
överprövning
av beslut
Är personen inte nöjd med försäkringskassans beslut kan denne överklaga
det. Samtidigt med beslutet informerar försäkringskassan om tillvägagångssättet vid ett överklagande
2.4
EFTERFRÅGA SÄRSKILT LÄKARUTLÅTANDE OM HÄLSOTILLSTÅND
Efterfråga
särskilt
läkarutlåtande
om
hälsotillstånd
FK arbetar aktivt med ärendet och genomför vid behov ”Fördjupad utredning”
med syfte att förkorta sjukfallet, utreda om det finns behov av samordnade
rehabiliteringsinsatser eller om sjukersättning ska beviljas.
Skriva
LUH
Under den ”Fördjupade utredningen” medverkar hälso- och sjukvården vid
avstämningsmöte samt vid medicinska kompletteringar i form av förfrågningar, medicinska utredningar, läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH, FKF
3200) för att bedöma om sjukdomsbesvären är varaktiga eller om det finns
behov av arbetslivsinriktade åtgärder. Särskilt komplicerade fall kräver särskilt läkarutlåtande (SLU) som enbart skrivs av läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
2.5
Utgåva
Sida
1.0
10
TA STÄLLNING TILL SJUKERSÄTTNING
Ta ställning till
sjukersättning
Underlag, t.ex. särskilt läkarutlåtande (SLU) eller utlåtanden från försäkringsmedicinska centra (FMC) ska finnas och bedömning ska kunna göras
om sjukpenning ska bytas ut mot aktivitets- eller sjukersättning. Om tillräckligt
underlag inte finns ska komplettering ske omgående så att bedömningen kan
göras innan sjukfallet pågått 365 dagar. FK: s socialförsäkringsnämnd – SFN
– beslutar.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
3
Utgåva
Sida
1.0
11
INTRESSENTERNA
Avstämningsmöte
Social styrelsen
Patient
Arbetsgivare
Läkare
Massmedia
FK handläggare
Försäkrings kassan
Ledningsfunktion
Informations system
Landstings ledningen
Läkare
Verksamhetschef
Patient
Utredningsfunktioner
Medicinska
Funktions konsulter
bedömande och
rehabiliterande
sjukvårds personal Medicinsk
service
Behandlings- och
rehab funktioner
Funktions bedömande och
rehabiliterande
sjukvårds personal
Medicinska
konsulter
Medicinsk
service
Data inspektionen
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
4
Utgåva
Sida
1.0
12
REGELVERK OM SJUKSKRIVNING
Sjukskrivningsuppgiften regleras i överensstämmelse med övriga sjukvårdsuppgifter i lag. Nedanstående redovisning är landstingets sammanfattning av
lagtext, anpassat till sjukskrivning. Kursivering och kommentarer inom parentes har gjorts för snabb orientering. Gå till källan för fullständig lagtext.

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av
intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
Definitionsmässigt är intyg och medicinskt utlåtande likställda.
Vårdgivaren (landstingsstyrelsen) och verksamhetschefen att ha ändamålsenliga rutiner och utbildad personal för att skriva medicinskt
underlag för sjukskrivning. Befinner sig läkaren i en jävssituation, inte
kan göra en opartisk bedömning eller inte har tillräcklig kompetens ska
denne avböja att skriva medicinskt underlag. Om ett intyg eller utlåtande inte grundas på en personlig undersökning skall skälet anges.

Hälso- och sjukvårdslagen - HSL (1982:763)
2a §
- Hälso- och sjukvården (t.ex. sjukskrivning) ska vara av god kvalitet,
trygg, lättillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande
och integritet och främja goda kontakter mellan patienten och hälsooch sjukvårdspersonalen m.m.
31 §
- Kvaliteten i hälso- och sjukvården (t.ex. sjukskrivning) ska fortlöpande utvecklas och säkras.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552

Utgåva
Sida
1.0
13
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
(system för att tydliggöra ansvaret för att sätta upp mål och följa upp
kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården t.ex. sjukskrivning);
- organisatorisk struktur
- uttalat och tydligt ansvar
- dokumenterade rutiner
- identifierade processer
- rutiner för uppföljning

Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område – LYHS, 2 kap 1, 2, 3 och 5 §
- Sjukskrivningen ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet
och utföras i samråd med patienten som visas omtanke och respekt.

Patientjournallag - PjL (1985:562) 3 §
- Så snart det kan ske ska uppgifter om sjukskrivningen föras in i journalen: identitet, bakgrund till sjukskrivning, diagnos, vidtagna och planerade åtgärder i sjukskrivningshänseende och skälet (även syftet/målet) till dessa.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552

Utgåva
Sida
1.0
14
Sekretesslag - SekrL (1980:100)
- 1 kap, 5 §
-Sekretess utgör inget hinder mot att uppgift om sjukskrivning lämnas
ut om det är nödvändigt för att landstinget ska kunna fullgöra sin verksamhet.
- 7 kap. 1 c (sekretess för att skydda patientens personliga
förhållanden)
- Förutom vissa sjukvårdsbeslut gäller sekretess om patientens hälsotillstånd och personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att patienten lider men.
- 14 kap, 4 §
- Sekretessen gäller inte i förhållande till patienten själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av denne såvida inte annat följer av sekretesslagen.

Lagen (1962:381) om allmän försäkring – AFL
- 3 kap, 7 §
- Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel (notera att en nedsättning av
funktionsförmågan inte är tillräckligt). Vid bedömning av om sjukdom
föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av
nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen
upphört. --- (deltidssjukskrivning skall alltid prövas först. Hel sjukskrivning skall motiveras).
- 3 kap. 7 b §
- Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en
medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att
förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor
gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare
och ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
5
Utgåva
Sida
1.0
15
SNABBVERSION OM SJUKSKRIVNING – ”LATHUND”
Grundregeln: Arbetsförmågan ska vara nedsatt minst 25 procent av
medicinska skäl för att sjukskrivning ska kunna ske. Inga andra skäl än
medicinska är sjukskrivningsgrundande. Det medicinska underlaget bedöms
av försäkringskassan som beslutar om sjukförmånen.
5.1
5.2
ATT TÄNKA PÅ INFÖR SJUKSKRIVNING

Betrakta sjukskrivning som en del av den medicinska behandlingen.

Tänk igenom vad sjukskrivningen skall ”användas till” (utredningar,
rehabilitering) samt hur och när den ska avslutas eller trappas ned.

Överväg alltid partiell sjukskrivning och/eller underlättnader i
arbetsuppgifter när så kan ske.

Kan patienten återgå i arbete med hjälp av arbetsresor?

Beakta arbetsplatsförhållande och behov av kontakt med arbetsplats
och företagshälsovård.

Beakta de fall där patienten inte skall/bör sjukskrivas
(arbetsmiljöproblematik, missbruk).

Retroaktiv sjukskrivning? – Var restriktiv!
UPPFÖLJNING AV SJUKSKRIVNING ELLER FÖRLÄNGNING

När patienten kontaktar mottagningen för uppföljning eller förlängning
av sjukintyg bör förhållningssättet vara salutogent, dvs. att bemötandet
utgår ifrån att patienten förbättrats. Eventuell förlängning ska ske
”empatiskt och värderande”.

Identifiera riskfaktorer för långtidssjukskrivning (arbetsmiljöproblem,
arbetslöshet, missbruk).
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
5.3
5.4
Utgåva
Sida
1.0
16

Sker förbättring som förväntat? Är status försämrat?

Har planerade åtgärder genomförts? Om inte, varför?

Överväg avstämningsmöte inom 90 dagar.

Telefonförlängning endast efter särskild överenskommelse och
dokumenterad kontakt. Grundregeln är personligt besök.

Förlängning kan grundas på aktuell rapport från medarbetare i ett
team.
DET MEDICINSKA UNDERLAGET – SJUKINTYGET

Den sjukdom som nedsätter arbetsförmågan ska anges med ICD10
kod.

Beskriv de fynd i status som leder till funktionshinder.

Beskriv de funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Om
patienten är arbetslös ska den nedsatta arbetsförmågan relateras till
arbetsmarknaden i stort.
JOURNALFÖRING

Alla kontakter med patient skall dokumenteras.

I journalen ska sjukskrivningens innehåll eller planering vara
beskriven.

Sjukskrivningsråd

Sjukintygsfall är aldrig akuta vad gäller själva sjukskrivningen. Beakta
detta när du ger patienten besökstid, särskilt vid förlängningar.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
Utgåva
Sida
1.0
17

När sjukskrivningen är komplicerad – avsätt tillräcklig besökstid.

Förstadagsintyg utfärdas endast i särskilda fall, helst efter gjord
överenskommelse med patienten, arbetsgivaren eller
försäkringskassan.

Du har möjlighet att remittera även arbetslös till företagshälsovård
(FHV) för bedömning.

Övertagande av sjukskrivning från annan vårdgivare endast efter
accepterat vårdåtagande.
Det handlar inte om att i alla lägen sjukskriva mindre, däremot om att
sjukskriva rätt = optimalt för allas bästa.
Dokument
Ärende
Rapport
Sjukskrivningsprocessen
Utfärdad av
Datum
Per-Åke Andersson
2007-03-19
Dokument id
LK/050552
6
Utgåva
Sida
1.0
18
RIKTLINJER GÄLLANDE ÖVERFÖRING AV PAL-SKAP OCH
SJUKSKRIVNINGSANSVAR AV GEMENSAMMA PATIENTER
INOM LANDSTINGET I VÄRMLAND

Inremitterande läkare ansvarar för remitterad patient fram till dess att
den träffar remissmottagande läkare och sjukskriver vid behov därmed
också patienten fram till konsultbesöket.

Remissen ska vara strukturerad och innehålla överenskommen
information (se AKO ö k).

Remissmottagande klinik måste skicka remissbekräftelse till patient
och inremitterande läkare inom ramen för vårdgarantin.

Vid besöket tar läkaren över PAL ansvaret för den åkomma som är
aktuell och tar ställning till utredning/diagnos, ev. åtgärd och
sjukskrivning.

Den läkare som finner en behandling eller undersökning indicerad och
har kompetens för att tolka svaret – ska beställa den och hantera
resultatet.

När patienten återremitteras, ska remissen innehålla adekvat
information, så att PAL- skapet kan tas över för fortsatt rehabilitering
och ev. sjukskrivning. Diagnos och prognos ska framgå – liksom ev.
planerad successivt minskad sjukskrivning, som i så fall ska vara
förlängd minst en månad, så att inremitterande har möjlighet att
planera in återbesöket.

Om remissmottagande läkare/mottagning planerar för fortsatta
åtgärder, så ansvarar denna i princip för sjukskrivningen. Undantag
från denna regel förutsätter en direktkontakt med inremitterande
läkare. Om patientens arbetsplats är knuten till en företagshälsovård,
så är det lämpligt att diskutera detta med företagsläkaren, efter
samtycke med patienten. Företagsläkaren förutsätts oftast känna till
arbetsplatsen, har den arbetsmedicinska kompetensen och arbetar i
team med annan kompetens. Försäkringskassan vill att den läkare
som hanterar sjukskrivningen har kunskap om diagnos, prognos och
planerade åtgärder.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards