DISKRIMINERING I EU 2009
Antal intervjuer: 26,756
Fältperiod: 25 maj -17 juni 2009
EU27
Antal intervjuer: 1,006
Fältperiod: 29 maj -13 juni 2009
SE
Metod: Personliga intervjuer
EUROBAROMETER
1. Kontext
QE16 Har du vänner eller bekanta som …?
Svar: Ja
Sociodemografisk nedbrytning
Bekänner sig till en annan religion eller
har en annan trosuppfattning än du
64%
70%
EU27
SE
Ja %
58%
63%
Är funktionshindrade
Har en annan etniskt
tillhörighet än du själv
57%
38%
Är homosexuella
Är romer
ÄMNESOMRÅDE: Har en annan etniskt tillhörighet än du själv
9%
75%
59%
17%
Betydligt fler svenskar än européer i allmänhet uppger att de umgås med människor som har en annan etnisk tillhörighet än
de själva samt med homosexuella. Fler av dem känner funktionshindrade personer och människor som har en annan religion
än deras egen. Däremot svarar en mycket liten andel av svenskarna att romer finns bland deras vänner och bekanta (9 %
jämfört med 17 % i hela EU).
Som vi har noterat bland européer i allmänhet (men i mycket mer markant utsträckning) var det intervjupersoner i åldern
15–24 år samt de som studerar längre, som har mest kontakt med människor av en annan etnisk tillhörighet än deras egen.
EU27
SE
Totalt
57%
75%
Kön
Man
Kvinna
60%
54%
76%
75%
Ålder
15-24
25-39
40-54
55 +
71%
65%
60%
42%
88%
86%
78%
62%
Utbildning (högsta avslutade)
1541%
51%
16-19
56%
68%
20+
67%
82%
Studerande
73%
84%
2. Uppfattning och erfarenheter av diskriminering
QE1 Ange för var och en av följande typ av diskriminering om den enligt din åsikt är, mycket utbredd, ganska utbredd, ganska ovanlig eller mycket ovanlig i
(VÅR LAND)? Diskriminering på grund av...
Svar: Totalt “utbredd”
EU27
SE
78%
61%
58%
55%
58%
53%
57%
47%
52%
40%
53%
39%
Majoriteten av svenskarna anser i mycket högre utsträckning än
EU:s befolkning i allmänhet (78 % jämfört med 61 %) att etnisk tillhörighet är den mest utbredda typen av diskriminering i deras land.
Den näst största skillnaden som observerats gäller diskriminering
på grund av religion eller trosuppfattning (53 % jämfört med 39 %).
Etnisk
tillhörighet
Ålder
Funktionshinder
Sexuell
läggning
Kön
Religion eller
trosuppfattning
EUROBAROMETER 71.2
RESULTAT FÖR SVERIGE
1
SE
Europeiska
kommissionen
DISKRIMINERING I EU 2009
Antal intervjuer: 26,756
Fältperiod: 25 maj -17 juni 2009
EU27
Antal intervjuer: 1,006
Fältperiod: 29 maj -13 juni 2009
SE
Metod: Personliga intervjuer
EUROBAROMETER
3. Diskriminering på arbetsplatsen
QE5 När ett företag i (VÅR LAND) vill anställa någon och valet står mellan två personer med samma yrkeskunskaper och kvalifikationer, vilka av följande
kriterier anser du kan vara till nackdel för en sökande?
77%
76%
67%
61%
48%
71%
66%
EU27
55%
52%
48%
38%
37%
36%
SE
37%
22%
19%
Hur den
Ett
Den
Att uttrycka
Den
Den
Den
Den
religiös
sökandes sökande ser sökandes funktionshinder sökandes sökandes
sökandes
ut, klädstil hudfärg eller
ålder
allmänna sätt att tala, trostillhörighet
kön
eller
etniska
utseende hans eller
uppförande tillhörighet
hennes
uttal/brytning
38%
35%
30%
18%
Den
sökandes
sexuella
läggning
16%
Om den
sökande är
rökare eller
inte
20%
13%
Den
sökandes
namn
9%
4%
1%
Den
Inga av
sökandes
dessa
adress (SPONTANT)
Svenskarnas rangordning av tänkbara diskrimineringsgrunder vid anställning skiljer sig markant från den som observerats i övriga EU. Det kriterium som
svenskarna anger mest är den sökandes sätt att tala, hans eller hennes dialekt eller brytning, följt av klädstil och uppförande samt därefter namn, hudfärg
(etnisk tillhörighet) och funktionshinder. Vi noterar att svenskarna, utan undantag, anger samtliga kriterier som nämns oftare än européerna i allmänhet.
4. Mångfalden I media
QE11 Anser du att det finns tillräcklig mångfald i medierna när det gäller ...?
Kön
66%
74%
Ålder
59%
61%
Sexuell läggning
56%
60%
26%
22%
8%
4%
Etnisk tillhörighet
33%
33%
8%
6%
Religion eller
trosuppfattning
13%
15%
Funktionshinder
31%
25%
55%
58%
52%
48%
48%
31%
36%
35%
35%
38%
44%
58%
9%
7%
13%
14%
8%
11%
EU27
SE
Ja
Nej
Vet ej
Svenskarna anser (i högre grad än genomsnittet i EU) att det finns en tillräcklig mångfald i medierna när det gäller kön, ålder, sexuell läggning och etnisk tillhörighet. Religion nämns dock mindre ofta än i övriga EU (48 % jämfört med 52 %). Svenskarna visar sig vara mycket mer kritiska när det gäller funktionshinder. Fler
än hälften anser inte att medierna gör tillräckligt på detta område.
EUROBAROMETER 71.2
RESULTAT FÖR SVERIGE
2
SE
Europeiska
kommissionen
DISKRIMINERING I EU 2009
Antal intervjuer: 26,756
Fältperiod: 25 maj -17 juni 2009
EU27
Antal intervjuer: 1,006
Fältperiod: 29 maj -13 juni 2009
SE
Metod: Personliga intervjuer
EUROBAROMETER
5. Attityder till mångfald
QE6 Kan du, genom att använda en skala från 1 till 10, säga hur du skulle känna dig om någon från följande kategorier skulle väljas till det högsta politiska
ämbetet i (VÅR LAND)?
Svar: Genomsnittsbetyg
EU27
SE
9.6
8.8
8.5
8.7
7.4
En kvinna
6.5
En person med
funktionshinder
6.5
En homosexuell
person
7.2
En person med
annan religion än
majoriteten av
befolkningen
8
6.2
En person med
annan etnisk
tillhörighet än
majoriteten av
befolkningen
5.9
6.4
4.8 5.2
En person under
30 år
En person över
75 år
Att någon från de aktuella kategorierna skulle väljas till det högsta politiska ämbetet i landet tycks inte bekymra de svenska intervjupersonerna.
Fler svenskar än européer i allmänhet är bekväma med tanken att en politisk ledare skulle kunna vara kvinna, funktionshindrad, homosexuell
eller ha en annan etnisk tillhörighet än majoriteten av befolkningen. Däremot är de mindre bekväma med tanken att detta ämbete skulle innehas
av någon som har en annan religion än majoriteten av befolkningen, eller av någon under 30 år eller över 75 år.
6. Kampen mot diskriminering
QE10 Känner du till dina rättigheter om du skulle bli utsatt för diskriminering eller trakasserier?
Sociodemografisk nedbrytning
3%
12%
2%
8%
Ja %
33%
47%
43%
52%
Totalt Nej
Totalt Ja
EU27
Yttre pajdiagram
Vet ej
SE
Det beror på (SPONTANT)
Inre pajdiagram
Nästan hälften av svenskarna säger att de känner till sina rättigheter om de skulle drabbas av diskriminering eller
trakasserier. Detta är 14 procentenheter bättre än i hela EU. Däremot är det nästan lika många som saknar denna
kunskap (43 %).
I motsats till vad som observerats inom EU som helhet tycks svenska kvinnor (eventuellt mer berörda) bättre informerade än män. Detsamma gäller personer i åldern 25–29 samt de som fortsatt sina studier efter 20 års ålder.
EU27
SE
Totalt
33%
47%
Kön
Man
Kvinna
35%
31%
46%
48%
Ålder
15-24
25-39
40-54
55 +
34%
37%
36%
27%
41%
49%
48%
47%
Utbildning (högsta avslutade)
1521%
31%
16-19
33%
42%
20+
44%
54%
Studerande
33%
37%
EUROBAROMETER 71.2
RESULTAT FÖR SVERIGE
3
SE
Europeiska
kommissionen
DISKRIMINERING I EU 2009
Antal intervjuer: 26,756
Fältperiod: 25 maj -17 juni 2009
EU27
Antal intervjuer: 1,006
Fältperiod: 29 maj -13 juni 2009
SE
Metod: Personliga intervjuer
EUROBAROMETER
6. Kampen mot diskriminering
QE9 Skulle du säga att det generellt görs tillräckligt i (VÅR LAND) för att bekämpa alla former av diskriminering?
Utveckling maj-juni 2009 -februari-mars 2008
7%
EU
EB71.2
Totalt Ja
Totalt Nej
Vet ej
2%
31%
49%
44%
+2
-4
+2
EB71.2
31%
67%
2%
Skillnad
EB71.2-EB69.1
0
-1
+1
67%
Totalt Nej
Totalt Ja
EU27
49%
44%
7%
SE
Skillnad
EB71.2-EB69.1
Yttre pajdiagram
Medan svenskarna visade en något större tolerans när det gäller de
mångfaldskriterier som testades, ansåg de inte att det görs tillräckligt
mycket i deras land för att bekämpa olika typer av diskriminering. Två
tredjedelar av befolkningen anser inte att det görs tillräckligt (mot 44 % i
hela EU). Det är ungefär samma resultat som föregående år.
Vet ej
Inre pajdiagram
SE
QE15T Om du skulle drabbas av diskriminering eller trakasserier, vart skulle du helst vända dig? I första hand? I andra hand? Och därefter?
Polisen
46%
Advokat
39%
Domstolar
74%
27%
Fackföreningar
Vet ej
SE
51%
35%
56%
Tvärtemot vad som observerats inom EU svarar en
betydande majoritet av svenskarna att de skulle
vända sig till diskrimineringsombudsmannen om de
drabbades av diskriminering eller trakasserier (74 %
av svenskarna, jämfört med mindre än hälften i övriga
Europa). Dessutom skulle 56 % av svenskarna vända sig
till en fackförening (jämfört med 27 % av européerna). I
tredje hand skulle man vända sig till polisen och i fjärde
hand till en advokat. Bara i 11 procent av fallen skulle
svenskarna vända sig till en domstol.
18%
17%
Icke-statliga organisationer
8%
5%
EU27
35%
11%
Svenska
Diskrimineringsombudsmannen (DO)*
Annat (SPONTANT)
55%
14%
11%
* Specifikt namn för varje land
EUROBAROMETER 71.2
RESULTAT FÖR SVERIGE
4
SE
Europeiska
kommissionen
